Digitized by the Internet Archive. in 2010 with funding from. University of Toronto. "^J

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digitized by the Internet Archive. in 2010 with funding from. University of Toronto. http://www.archive.org/details/resaifrentastaoosilj "^J"

Transkript

1 m ^

2 .^' rc^/'^:

3 "^J Digitized by the Internet Archive in 2010 with funding from University of Toronto

4

5

6

7 MW3 RESA FÖRENTA STATERNA P. A. SILJESTRÖM. FÖRSTA DELEN. OM BILIININGSMEIILKN OCH BILPNINGEN I FÖRENTA STATERNA. '\ -\ STOCKHOLM, v. A. N O R S T K D T.V S (> N E K, K(>iin. Boktrvckare.

8 They who wish to give a true picture of the national character of America, what il now is, and is destined to become, must study chiefly those towns, which contain the greatest number of native-born citizens, They must sojourn in the east, rather than in the west, or soutb, not among the six millions who are ene half african and the other half the owners of negroes, nor among the settlers in the backwoods, who are half Irish, German, or Norvegians, nor among the people of French origin in Louisiana; for, however faithfuuy they may portray the peculiarities of such districts, they will give no better a representation of America, than an accurate description of Tipperary, Connemara, the West-Indies, French Canada, Australia, and the various lands, into which Great Britain is pouring her surplus population, would convey of England. LYELL, A sccoud visit to the United States of XorthAmerica.

9 Företa! INNEHALL. 1. KAPITLET. sid. Några inledande auniiirkningar rörande de amerikanska folkskolorna. Allmänna principer, pä hvilka folkskoleväsendet i Amerika grundar sig. Skäl som anföras mot och för dessa principer. Allmänna opinionens ställning med afseende härpå. En väsentlig skiljaktighet mellan undervisningsväsendets utveckling i Europa och Amerika KAPITLET. Kort historik öfver folkskoleväsendets utveckling i Förenta Staterna. De äldsta lagstiftningsåtgärder rörande folkundervisningen, och grundläggandet af Nya Englands folkskolesystem. Karalrteren af detta system. Folkundervisningens tillstånd under kolonialtiden. Orsaker, som verkat hämmande pä dess utveckling under innevarande ärhundr-ade. Folkskolornas reformerande i sednare tider. Exempel på förfaringssättet dervid. Allmänna reflexioner. Folkundervisningen i NevvYork, NewJersey och Pennsylvanien, och orsakerna till dess underlägsenhet i de båda sistnämnda staterna. Folkundervisningen i de nya staterna i vestern. Nyengliludarnes inflytande. Plan för den följande framställningen 11, 3. KAPITLET. Massaöhusetts' folkskolesystem. Landets territorialindelning med afseende pä iblkskolonia. Towns. Schooldistricts. Uniondistricts 3(j. 4. KAPITLET. Massachusetts folkskolesystem. Towns' allmänna skyldigheter i afseende pä underhållandet af skolor. Skolornas i lag bestämda karakter KAPITLET. Massachusetts' folkskolesystem. Bestänmiandet af skoltaxorua. Townskatter. Deras ändamål. Röstägande. Fördelning mellan distriktcrna. Distrikternas åligganden i beskattningsväg.\'>.

10 r>. KAIMTLKT. Massachusetts' folkskolcsvstcui. Komunalslyrclse i skolangelägculieter. Town- och distriktniyiuligheter. Dessas åliggandeu med afsecndc pä uppfiiraude och inredning af sid, skolhus, austiillande af hirare, bestuniuiande af liiroplan, skolinspektion ni. ni 4(5. 7. KAPITLET. Massachusetts' folkskolesystem. Statens åtgöranden i afseende pä folkskoleväsendet. Centralauklorilet för skolärender. Board of cducation; dess sanunausättning oeli åligganden ;');). 8. KAPITLET. Massachusetts' folkskolesystem. Samlande af statistiska upplysningar rörande folkskolorna. Skolregister. Skolkommittéers rapporter. Årsberättelse af the board of education KAPITLET. Massachusetts' folkskolesystem. Statsbidrag till folkundervisningens befi'ämjande. Skolfond. Anslag till normalskolor, skolbiblioteker, lärareföreningar m. ni KAPITLET. Massachusetts' folkskolesystem. Kontroller öfvcr skollagarnas cftcrlefnad m. m KAPITLET. Staten NewYorks folkskolesystem. Historik. Kommunalstyrelse. Counties, towns och schooldistricts. Anslag till folkskolorna. Skolstyrelse. Allmän karakteristik, och jemförclsc med systemet i Massachusetts 8L 12. KAPITLET. Folkskolelagar i Connecticut, Rliode Island, ]Maine, NewITampshire, Vermont. Tcrritorialindelning med afseende pä folkskolorna. Allmänna skol fonder. Hvarifrån dessa fonder häi-flutit. Olikheter i afseende pä koiumunaltaxornas utgörande och de allmänna skolmcdlcns fördelning. Friskolesystem. En vigtig olikhet med Massachusetts' skolsystem. Skolstyrelse. Skiljaktiglieter i detta hänseende. Offentliga rapporter om skolviisendets tillstånd och behof. Ett par intressanta detaljbcstämmelscr 90.

11 13. KAPITLET. Folkskolelagar i de öfriga fristaterna. Ofvcrcnsslämnielse med de förut nämnda staternas lagar. Publikt land anslaget till luidervisningsväseiulets behof. Hinder för folkundervisningen i de vestra staterna. Inflyttning af folkskolelärare. 99., 14. KAPITLET. sid. Den offentliga undervisningen i städenia. Afvikaude organisation. Boston. Skolorna i denna stad. Highscbools, granimarseliools, primary.schools, intermcdiate schools. Statistiska uppgifter. Skolornas inrättning. Skolstyrelse l*^^- 15. KAPITLET. Den offentliga undervisningen i städerna. NewYork. Dess folkskolor. Historik. Public school society och katolikernas ujipträdaiule deremot. Uppkomsten af wardsehools. Skolstyrelse. Allmän organisation af folkskolorna. Allmänna anslag dertill. Free Academy KAPITLET. Den offentliga undervisningen i städerna. Philadclphia. Dess skolstyrelse. Siunmarisk fi-am.st;illning af friskolesystcluet i denna stad. Statistiska ujsplysningar rörande antalet af lärare och lärjungar, lärarearfvodcn m. m I li>. 17. KAPITLET. Allmänna betraktelser rörande folkmidervisningcn. Supplementära folkskolor. Intermcdiate schools, schools for special instruction, m. m. Aftonskolor. Statistiska upplysningar om aftonskolorna i NcwYork. Deras styrelse. I?eglementariska föreskrifter KAPITLET. Skolor för den kulörta befolkningen. Fördom mot negrerna. Orsaker dertill. Skiljaktighet mellan stad och land. Lagar angående»kulörta skolor». Svarta lärare i skolor för hvita barn. Petition om afskaffande af de kulörta skolorna i Boston. Kommittél)etiinkande derom. Organisation af de kulörta skolorna. Bristande tillsyn. Slutanmärkninsr 127.

12 19. KAPITLET. Skolor för indianska baiui.»indian reservations» i NewYork. Skolor derstädcs. Inflytande af dessa skolor på indianernas seder ni. ni 13(i. 20. KAPITLET. Folkundervisningens kade af slafveriet. tillstånd Skilnad i slafstaterna. Hinder förorsa- mellan stad och land KAPITLET. Återblick på folkskoleväsendets organisation i Förenta Staterna. Kommunalskolstyrelse. Dess makt. Allmän karakteristik. Presterskapets ställning till skolstjtelsen. Täta ombyten af skolauktoriteter, och följder deraf. Konti'olIer. Statens inflytande. Skolläi-arnes förhallande till skolauktoriteterna. Reflexioner i anledning deraf KAPITLET. Hinder för folkundervisningen, förorsakade af befolkningens ätspriddliet. Smä skohlistrikter. Olägenheter deraf. En ny plan för folkskolornas organisation. Lankastermetodens öfvergifvande och»klassifikation af folkskolorna». Oordentlig skolgång. Skoltid 155. Återblick pä folkskoleväsendets organisation i Förenta Staterna. 23. KAPITLET. Statistiska uppgifter angående anslagen tul folkskolorna i New- Hampshire, ISIaine, Ehode Island, Jlassachusetts, Connecticut, NewYork, Pennsylvanien, med flere stater. Jemförelse med öfriga publika utgifter KAPITLET. Några admänna statistiska upplysningai- rörande folkundervisningen. Hm'u läng tid i medeltal hvarje individ går i skola. Skilnad mellan inski-ifna och verkligen närvarande lärjungar i skolorna. MedelfjvanUlcl af verklig skolgång. Excmiiel frän Massachusetts, NewYork m. m KAPITLET. Enskilta skolor. Olägenheter af detta slags läroanstalter. Orsaker till deras uppkomst och bibehållande i Förenta Staterna. Klass-skilnad. Sekterism. Prolongcrade folkskolor. Olika slag af enskilta skolor. Statistiska up))- gifter rörande de enskilta skolorna i åtskilliga stater ^. sid.

13 26. KAPITLET. De amerikanska folkskolelärame, och egeulieter i afseende pä deras ställningar och förhållanden. Folkskolelärarne i stad och pä land. De sednares ungdom och korta tjeustgöriug. Fördelar och olägenheter deraf. Användandet af q vinnor säsom folkskolelärare. Många fördelar deraf. Folkskolelärarnes aflöning. Konkurrens mellan qviijiga lärare KAPITLET. Folkskolelärarnes bildning. Normalskolor i Förenta Staterna. Kort beski-ifning öfver normalskolorna i WestNewton, Albany och Philadelphia. Andra medel till folkskolelärarnes bildning. Folkskolorna. Läsning. Periodiska pressen. Inflytande af det allmänna politiska systemet. Lärdomsskolor använda för folkskolelärarnes bildning. Public school society's normalskola i NewYork. Lärareföreningar. Teacliers inslitufcs. Beski-ifuing på dessa sednare, samt fördelarna af desamma KAPITLET. sid. Skolhusen. Vigtcn af en ändamålsenlig konstruktion och inredning. Förbättringar gjorda i detta hänseende. Uppvärmning och veutilering. Stolar och bord af förbättrad beskaffenhet. Skolrummens iurättuing med afseende pä lärometoden. Undervisningsmateriel. Speciela undervisningsmetoder. Liirobokslitteratur. Diskiplin i folkskolorna. Minskadt begagnande af kroppsaga. Allmän karakteristik af skoltukten. Eget diskiplinarsystcm i Hartford. Belöningar. Föräldratukt. Uppstudsiga lärjungar. ' Rclegation. Anmärkningsböcker. Hemlcxor. Intcllektucl öfveransträngning. Inristande öfiiing af kroppskrafterna 29. KAPITLET. Läroämnen i folkskolorna. Naturvetenskaper. Geometri och linear-ritning. Historia. Landets politiska lagar. Grundväsentliga läroämnen i folkskolorna. Geografi. Skrifning och räkning. Modersmålet. Vigten af dess kännedom. Skrifning. Innanläsning och dcklanialion. " Musik 30. KAPITLET. 1'00. l':'j. Religionsniulervisningcn. Nödviindiglieten af dess uteslutande från folkskolorna. Katolikernas missn<ije med de gemensamma folkskolorna. Folkskolornas allmiinna karakter re-

14 ligiös. Söndagsskolorna. Amerikaaska söudagsskoleföreningen. Dess uppkomst, verksamhet och styrelse. Andra söndagsskolcfureniugar. Fördelen af religionsundervisningens förlagtrande till söndagsskolor. Söndagsskolornas iuriittning. Reflexioner öfvcr lekmäns befattning med söndagsskoleviisendet. Presterskapets inflytande pä religionsundervisningen. Bibelklasser. Anmiii-kniugar rörande prestens stiiening i Amerika. Slutsats i afscende pä den sid. religiösa bildningen. Den religiösa barnauppfostran i hemmet KAPITLET. Inflytande af den europeiska emigrationen på Förenta Staternas kultiu-förhållanden. Statistiska uppgifter rörande folkbildningen i Amerika. Okunnighet. Orsaker dertill. Allmänna reflexioner öfver folkbildning. Förmågan att hjclpligt läsa och ski-ifva, öfverskattad. Bildningsmedel utom folkskolan. Jemförelsc mellan Europa och Amerika 24 G. 32. KAPITLET. Angelägenheten af bildande verldslig läsning för folket. Skoldistriktbibliotekerua i Amerika. Statistiska och andra upplysningar derom. Ofantlig cii-culation af tryckta ski-iftcr. Tractsocicty : dess verksamhet. Stark spridning af böcker genom den vanliga bokhandeln. Tidningarna. Karakteristik af den amerikanska pressen. Statistiska upplysningar rörande de politiska tidningarna. Populära föreläsningar. Deras myckenhet och gagnebghet. Slutreflesioncr KAPITLET. Allmänna betraktelser. Otillräckligheten af blott teoretisk bildning. Det jn-ak-tiska lifvets inflytande på folkbildningen. Amerikanskt omdöme om folkbildningen i Preussen. Det offentliga lifvets bildande förmåga. Sysselsättningen med ett yrke, och umgänget, såsom bildningsmedel. Den politiska friheten. Slutsats i afscende på sjelfstyi-elsens inflytande på folkbildningen KAPITLET. Flere slag af»supplementära» folkskolor. Institufer för faderoch moderlösa barn. Girard college i Philadelphia. Dess uppkomst och inrättning. Stephan Girard, och egenheter i hans testamente. Prakt i byggnaderna. Reflexioner i anledning deraf 275.

15 35. KAPITLET. Eiu-ojjeisk brottslighet i anierikanska fr-ngejser. Skolor för vanartiga barn. Exempel deraf, och några allmänna anmärkningar om deras organisation m. m. Undervisning i fängelserna. IMiss Dix ; hennes verksamhet för fångars förbättring. Fängelsebiblioteker KAPITLET. Döfstumsinstitntet i Hartford, det äldsta i Förenta Staterna. Förteckning pä döfstumsinstituter. Generela anmärkningar om deras organisation och beskaffenhet. Blindinstituterna i Boston och NewYork KAPITLET. Freqvens af sinnesvaga och idioter i Förenta Staterna. Förträfflig organi.sation af dårhusen. Yttre anordningar. Dårarnes andliga vård. Organisation af styrelsen öfver dessa och de förut nämnda filantropiska institutionerna KAPITLET. Enskilt frikostighet till allmänna inrättningar. Bidrag af den mindi-e förmögna befolkningen, och omständigheter som göra sådana möjliga. Förhäflanden, som tvinga rikedomen till frikostighet mot det allmänna. Statens samverkan med kommuner och enskilta i fråga om pcuningebidrag m. m. ui)plyst genom ett exempel KAPITLET. Ofvergang till de högre undervisningsanstalterna. De offentliga skolornas»gradation», samt vigten och betydelsen deraf. Jcmförelse med Europa. Highschools i Amerika. Deras inverkan på de lägi-e skolgraderna. Gemensam highschool för gossar och flickor. Lärokm's i densamma. Allmänna upplysningar om undervisningen i highschools. Några karakteristiska omständigheter der\nd. Offentliga highschools för flickor. Reflexioner i anledning deraf KAPITLET. Dcu högre undervisningen förnämligast öfverlemnad ät cuskota läroanstalter. Academies, colleges, universitics. Statistiska uppgifter. Uppkomsten af dessa slags läroanstalter. Plan för den följande framställningen 31fi. 41. KAPITLET. Allmän organisation af universitctsinrättningen i NewYork. Styrelsen deraf anförtrodd åt cii board of rogents. Dennas sid.

16 rättigheter och skyldigheter. Statsanslag till academies. Lokalstyrelscr för de särskilta läroverken. Dessas rättigheter i studier. och skyldigheter. Reflexioner Statistiska i anledning uppgifter. deraf. Stor olikhet Colleges. sid. Lärokurs och öfriga förhållanden upplysta genom exempel af Columbia college. Allmän karakteristik af undervisningen vid colleges KAPITLET. Grudläggningen af universitetet i Cambridge. Nyare donationer. Allmän organisation. College. Divinity school. -^ Law School. Medical school. Seientitic sehool. Universitetsstyrelse. DiskipKn. Afgifter och löner KAPITLET. Yale college. Fakultetemas inrättning i Förenta Staterna. Teologiska skoloi", och prcstbildningen. Juridiska och medicinska skolor. Otillfredsställande undervisnings- och examenssystem vid de sistnämnda. Allmänna anmäi-kningar rörande embetsmanna- och läkarebildningen KAPITLET. De högre läroverkens inflytande ])ä det vetenskapliga lifvct i Amerika. Akademiska och populäi*a föreläsningar i Europa och Amerika. Ofvervägandc klassisk karakicr af undervisningen. Hinder för utvecklingen af vetenskapligt lif. Brist pä vetenskapliga samlingar. Statistik öfvcr amerikanska bibliotcker. A'atm'historiska, fysiska ni. il. samlingar. Observatorier. Det vetenskapliga instrumentmakeriet. Brist pä vetenskapsmän och litteratörer. Olika vilkor för det högre intcllcktuela lifvets utveckling mot i Em-opa. Utsigter för ft-amtiden. Smithsonska institutet i Washington. Lärda och vittra samfund i Förenta Staterna. Allmänna reflexioner rörande dessa sednare institutioner i Em'opa och Amerika. Hvilka kunskapsarter som företrädesvis gynnas af förhållandena i Amerika, med särskilt afseeude på natm-vetenskaperua. De sköna konsternas ställning. Konstföreningar KAPITLET. Brist på tekniska läroanstalter i Förenta Staterna. Krigsskolan i Westpoint. Förhållanden utanför läroverken, som bidraga till befordrande af teknisk bildning. Anmärkningar rörande praktisk undcr^^sniug i Europa. De amerikanska skolornas verksamhet för den praktiska bildningen. Vigten och betydelsen af den allmänna folkbildningen för detta ändamål. Franklinska institutet 405.

17 FÖRETAL. Ingen tänkande menniska kan med likgiltighet betrakta de närvarande politiska rörelserna i Europa. Ingen kan utan oro för framtiden fråga sig, hvarthän dessa rörelser skola leda. Ingen kan, om han äger någon känsla för allmänt väl, undgå att reflektera öfver de krafter, som i dem äro verksamma, och, om möjligt, i någon män söka bidraga till desammas rigtande åt ett för menskligheten önskvärdt mål. Må man icke missförstå mig, såsom skulle jag anse någon ny samhällsteori i detta ögonblick vara af nöden, ännu mindre, såsom skulle jag tilläfventyrs sjelf hafva någon sådan att uppduka. Det är icke teorier man behöfver.. Kunde verlden lyckliggöras genom teorier, sä vore visserligen ingenting öfrigt att önska. Det har dereraot förefallit mig, såsom skulle den närvarande stunden vara synnerligen cgnad att betrakta de politiska förhållandena rätt och slätt frän erfarenhetens synpunkt; och att, om det gifvcs något land, der frihet finnes utan upplösning, der framåtskridande finnes utan revolution, och der ordning finnes utan förtryck, så skulle det framför allting annat vara angeläget att göra sig rätt noga bekant med alla de vilkor och omständigheter, hvilka i detta land bereda så utomordcntlifra förmåner.

18 II Det allmänna tänkesättet uttalar sig icke otydligt i denna rigtning, genom en tendens hos den närvarande tidsandan, som, ehuru mindre omskrifven än åtskilliga långt mindre vigtiga fenomener, likväl är i högsta grad anmärkningsvärd, och ej heller lärer undgått att uppmärksammas af en och hvar, som något gifvit akt jiå tidens tecken. Jag går att förklara, hvaruti denna tendens består och huru densamma uppenbarar sig. I vårt fädernesland, ej mindre än i öfriga länder på kontinenten af Europa, har allt hittills Frankrikes civilisation utöfvat ett mäktigt och aldrig förnekadt inflytande. Franskt språk och franska seder hafva öfverallt gjort sig gällande; och hvarje betydligare kulturhistorisk rörelse i Frankrike har gifvit signalen till enahanda rörelser i det öfriga Europa. Frankrike har, med ett ord, i afseende på den allmänna civilisationen, alltjemt varit den ledande och tongifvande bland de kontinentaleuropeiska staterna. Under allt detta har England, i trots af den ofantliga vigt denna stat lagt på den yttre politikens vågskäl, jemförelsevis utöfvat ett ganska underordnadt inflytande på nationernas inre kulturförhållanden. Det har stått skiljdt från det öfriga Europa; och det har betraktats såsom ett land med en alltför egendomlig och afvikande civilisation. Man har väl skänkt mycken beundran åt den engelska litteraturen; men få hafva de varit, som något närmare studerat denna litteratur pä grundspråket. Man har väl mycket talat om Englands utomordentliga framsteg i alla materiela saker, ej mindre än om det engelska

19 III folkets religiositet och sedlighet; men jemförelsevis få hafva gjort sig den mcklan att på stället lära känna, hurn förhållandet är i det ena och andra afseendet. Man har väl mycket prisat Englands politiska institutioner; men man har tillika endast alltför ofta röjt en temligen stor okunnighet ora rätta naturen och väsendet af dessa institutioner, och man har icke sällan föreställt sig dem beroende på sä egendomliga förhållanden, att deraf vore litet eller intet att lära för andra länder. I detta hänseende har en märkbar förändring inträdt. Den som minnes, huru föga vanligt det ännu för femton, tjugu år sedan var i värt fädernesland att träffa personer med någon insigt i engelska språket och litteraturen, måste förvänas öfver huru allmän denna kunskap på sednare tider blifvit: till den grad, att kännedomen af engelskan numera anses nästan oundgänglig för en god vippfostran, och detta till och med i fråga om fruntinnuernas bildning, för hvilka förut blotta pladdrandet af några franska umgängesfraser ansågs utgöra, om ej det enda nödvändiga, dock snart sagdt det högsta goda i up})fostran. Icke heller kan man undgå att märka, huru ett ojcmförligt större antal landsmän nuförtiden resa i England, än tillförene, och huru alla, som sett detta land, återkomma mer eller mindre stämda till förmån för den engelska civilisationen. Med ett ord, det ligger för klar dag, att engelska sympatier allt mer och mer börjat göra sig gällande på bekostnad af de franska, som hittills i allmänhet varit öfvcrväcande.

20 IV Enahanda anmärkning kan göras om andra kontinentala länder. Ja, i sjelfva Frankrike, som i första rummet representerat den kontinentaleuropeiska bildningen och i följd häraf alltid stått i den skarpaste motsats till England, i sjelfva Frankrike finner man det fordna hatet mot England allt mer och mer gifva vika för vänskapliga tänkesätt, och engelsk litteratur och seder göra allt större insteg. Till och med på teatrarna i Frankrike lärer förlöjligandet af engelsmän och engelska seder, som tillförene der utgjorde en stående galarätt, blifva allt mer och mer sällsynt. Den stora verldsexpositionen i London förlidet år har i utomordentlig grad bidi-agit till befästande af dessa förändrade tänkesätt i afseende på England. Genom detta fredliga medel har den engelska civilisationen gjort oerhörda eröfringar bland de kontinentala folken. Frågar man efter de yttersta orsakerna till denna vändning af det allmänna tänkesättet, så är väl otvifvelaktigt, att sjelfva det höga värdet af den engelska litteratui-en, allt mer och mer insedt, ej mindre än det stora inflytandet af den engelska industrien, verksamt bidragit dertill; men det är, efter min öfvertygelse, långt ifrån att dessa omständigheter utgjort de enda, eller ens de förnämsta orsakerna. När det i våra dagar gäller att förklara sympatier eller antipatier mellan nationerna, föres man ovilkorligen in på politikens område. Om någonting i detta ögonblick drager de europeiska folkens känslor och uppmärksamhet åt England,

21 så är (let, efter min tanka, emedan en aning eller instinkt (och folkens instinkter äro både starka och klart seende) säger dem, att de af den engelska folkstammen hafva att lära sig lösningen af de samhällsproblemer, som så länge hållit de kontinentala staterna i jäsning, och hvilka man allt hittills förgäfves bemödat sig att utreda. Vid första påseendet kan det förefalla besynnerligt, att man, midt under de republikanska tendenserna på kontinenten, skulle söka efter förebilder i det ännu så afgjordt monarkiska England, att man, midt under alla strider för personlighetsprincipens genomförande i samhällsorganisationen, skulle ens rigta en tanke ät detta land, hvars samhällsförfattning bär en så starkt aristokratisk och plutokratisk prägel. Om emellertid, icke desto mindre, förhållandet verkligen är sådant, som jag förut sagt, så måste man hafva funnit, att den republikanska styrelseformen och personlighetsprincipens genomförande icke för sigj äro nåo^ra tillräcklio;a grundvalar för ett folks lycka och frihet. I sjelfva verket har den monarkiska och aristokratiskt-plutokratiska samhällsförfattningen i England visat sig äga långt säkrare garantier för nationcl lycka och personlig frihet, än någon af de republiker, som man i sednare tider sett tillyxas på kontinenten. Huru detta bör förstås, skall jag straxt visa, sedan jag först blott förflyttat läsaren till det fält, som utgjort föremålet för de undersökningar, af hvilka resultaterna innehållas i detta arbete. Efter ett besök i England är '1848 tyckte jag mig temligen väl förstå naturen af de krafter, som

22 VI uti detta land astudkuiiiuia sa itora politiska och sociala förmåner, ^len jag fann tillika, att de-^sa krafter äro sa kringgärdade med en väfnad af föråldrade och sinsemellan stridiga institutioner, att man ofta har svårt att rätt bedöma deras verksamhet. Det föll mig genast in, att de förhållanden, hvilka jag här afser, skulle bättre kunna studeras i Förenta Staterna, hvarest, oansedt de skiljaktigheter, som förorsakas af den republikanska styrelseformen, sjelfva grundkrafterna uti samhällsverksamheten äro desamma som i England, men endast friare fått utveckla sig, och derföre nödvändigt måste framstå i en klarare dager. Den önskan, som till följd häraf hos mig uppstod att besöka Förenta Staterna, uppmuntrades äfven genom ett offentligt understöd. Jag önskar att de upplysningar, jag går att meddela, måtte åtminstone i någon ringa mån återgälda den förbindelse, hvari jag står till det allmänna. Det har icke varit mitt ändamål att studera Förenta Staternas politiska förhållanden. Dessa sednare äro i allmänhet väl bekanta, åtminstone hvad grundprinciperna för det amerikanska styrelsesättet beträffar; och föga eller intet är i detta afseende att tillägga. Deremot har det synts mig angeläget att närmare undersöka speciela sidor af den amerikanska civilisationen, bland annat emedan man först genom ett sådant detaljstudium kan erhålla någon rätt klar och tydlig föreställning om det hela. Det ämne, jag hufvudsakligen valt för mina forskningar, har varit den allmänna intellekt iiela

23 VII bildningens tillstånd i Förenta Staterna samt organisationen af undervisningsväsendet i alla rigtningar. Jag har önskat se, dels huru alla hit hörande förhållanden gestalta sig under ett så beskaffadt styrelsesätt som det amerikanska, dels ock de deraf härflytande inverkningarna på så väl de andliga, som materiela sidorna af den allmänna kulturen. Jag har ansett en nåo;ot utförligare undersöknino; rörande detta ämne vara af så mycket större intresse, som man ännu, mig veterligen, icke blott i vårt fädernesland, utan i hela Europa saknar alla andra detaljerade underrättelser derom, än dem man finner strödda i resebeskrifningar af blandadt innehåll. Men om det å ena sidan är af intresse att se, huru" det andliga arbetet bedrifves och befordras i ett land med sädana institutioner som Förenta Staterna, så föranleder, å en annan sida, detta arbetes organisation icke mindre att kasta mången blick in uti sjelfva samhällsinrättningens väsende. Jag vet i sjelfva verket ingenting, som är bättre egnadt att gifva ett rätt klart begrepp om det amerikanska styrelsesystemets verkningssätt och verksamhet, än undervisningsväsendet, ingenting, som bättre än detta sednare tillåter att betrakta samfundslifvct från alla sidor och i alla dess utvikningar; under det observationen vida mindre på detta fält, än pä något annat, är blottstäld att vilseledas af politiska partistrider eller andra störande krafter.!man kan icke på något annat område få se en bättre bild af koramunalstyrelsen och af enskiltas och enskilta associationers verksamhet för II

24 VIII allmänna ändamål. ^Nlan kan, med ett ord, uti ingen annan fråga bättre lära känna naturen af af livad som i England och Amerika kallas sjelfstyrelse (»selfgovernment»), hvars rätta väsende egentligen ligger uti en stark komunal- och associationsanda. I bada delarna står Amerika ett långt stycke framför England; och andra länder hafva snart sagdt allt att lära. Ser man närmare in uti de närvarande politiska förhållandena i Europa, sa skall man finna, att det endast och allenast är på denna väg, som de kontinentala folken måste söka sin räddning undan både revolution och despotism; och om jag ej alltför mycket misstager mig, sä är det just detta dunkelt anade behof, som i det närvarande ögonblicket framför nåffontinij annat draijer nationerna närmare till den anglosachsiska folkstammen den enda, som ännu i någon högre grad utbildat sjelfstyrelsens idé. Sjelfstyrelse denna samhällsordning, som ensam kan tjena att gifva några säkra garantier för friheten; som, der den finnes, kan bereda frihet äfven i en monarkisk stat, men förutan hvilken friheten aldrig kan blifva annat än en chimére äfven i en republik; som ensam förmår att lifva till att kraftigt framåtskridande, till sedlig och materiel förkofran; som, slutligen, är så litet känd på kontinenten af Europa, men som åt England och Amerika skänkt lugn och säkerhet under alla de politiska stormar, som skakat vår verldsdel: det är till detta mål, som de politiska rörelserna måste ledas, om vi någonsin

25 IX skola hoppas ett varaktigt lugn och en verklig frihet. Det är märkvärdigt att frän den ståndpunkt, jag här valt, betrakta det politiska lif^'ets utveckling i Europa. A ena sidan har man sett, huru regeringarna, af en mången gång välment, alltid despotisk centralisation sanda, allt mer och mer sökt undanrödja de kommunala friheter, som funnits, fur att sjelfva, eller genom sina embetsmän, ingripa uti och anordna alla de minsta detaljer af samfundslifvet ; under det antingen samma orsak eller en ömklig skuggrädsla kommit dem att af alla krafter motarbeta associationsrätten, för att, om möjligt, qväfva sjelfva associationsandan. Tocqueville anmärker ock, att Frankrikes styrelse i nyare tider blifvit långt mera centraliserad, än i sjelfva Ludvig d. XIV:s tid *; och öfverallt, likasom i detta land, har regeringarnas despotism, under centralisationens mindre stötande namn, sökt att göra allt större inkräktningar. Ett af de förnämsta bålverken mot denna regeringarnas allt mer tilltagande maktlystnad har legat i sjelfldevaringsdriftcn hos de privilegierade klasserna. Fientliga som dessa varit mot folkfriheten, hafva de likväl ofta varit ett värn mot despotismens ingrepp. Onaturliga i sin grund, hafva emellertid klassprerogativerna allt mer och mer förlorat i makt och inflytande, tills de slutligen helt och hållet undergräfts, och till en del verkligen oujstörtats af den })rinrij), som spelat liuf- Tot^quevillu LTJordc dciiiin aiuuiirkiiiiiir under julircvolutionciis li- (lehvaif.

26 vudrolen i nyare tiderc; politiska rörelser personlighetsprincipen. Hvad har varit följden af denna förändring? Förträffligt och välgörande som personlighetsprincipen verkat, för så vidt den uppträdt mot klassväldet, har den emellertid allt hittills, långt ifrån att gifva några säkra garantier mot despotismen, snarare arbetat i dennas tjenst. Den kommunala friheten har icke det ringaste blifvit ökad genom dess inflytande; och associationens idé har under detta inflytande endast gestaltat sig i form af socialistiska och kommunistiska chimerer. Sålunda har effekten af personlighetsprincipens inverkan på samhället till slut endast blifvit att ställa individen, den svaga individen utan något stöd i klass, korporation eller kommun såsom värn mot despotismen. Hvad framgång man af ett sådant motstånd kunnat hoppas, har varit lätt att förutse; och våra dagars erfarenhet visar det tydligt. Det är nemligen endast härigenom som maktbegäret lyckats att fira den, högsta af sina triumfer, då det låtit centralisationssystemet antaga sjelfva sin idealiska form, uti denna militärdespotism, hvars jernspira för närvarande hvilar tungt öfvcr Europa, och hvarifrän, såsom förhållandena utvecklat sig, ingen annan räddning synes möjlig än genom våldsamma revolutioner. Skola dessa revolutioner återigen följas af despotismens öfverhandtagande? Och skall Europa för evigt slitas mellan dessa ytterligheter? Det gifves, efter min öfvertygelse, endast ett räddningsmedel från ett sä olyckligt tillstånd; och detta medel ligger uti nationel sjelfstyrelse, i

27 XI den bemärkelse, hvari detta ord brukas i England och Amerika. Det är endast en allt mer och mer befästad och utvidgad kommunal frihet samt ett allt mer och mer utveckladt associationsväsende, som skall förmå att återställa den förlorade jemnvigten i de europeiska samhällena. Betraktar man saken på detta sätt, så kan ingenting vara angelägnare, än att i alla speciela frågor rätt noga studera sjelfstyrelsens verkningssätt och verksamhet uti de länder, der densamma redan finnes, och förnämligast i Förenta Staterna. Plvarje detaljundersökning får ur denna synpunkt ett allmänt intresse. En sak bör jag härvid särskilt anmärka. Det är en temligen vanlig föreställning i Europa, att ehvad olägenheter centralisationen än för öfrigt må medföra, så har den likväl ett gifvet företräde uti att befordra en»kraftfullare» och»mera uniform» administration. Ehuru mycket en sådan åsigt må, i teoretis^lct hänseende, hafva skenet för sig, skall man likväl, vid betraktande af erfarenhetens vittnesbörd, lätt kunna öfvertyga sig om dess fullkomliga haltlöshet. Ingen kan väl säga, att administrationen i England- och Förenta Staterna är i något afseende kraftlösare än i de europeiska länder, som hafva äfvcn den starkast centraliserade styrelse. Centralisationen medför visserligen (åtminstone skenbart) mera likformighet i det yttre, men döljer endast alltför ofta inom sig en verklig svaghet och slapphet; under det i ett land med decentraliseradt styrelsesätt många orsaker samverka att ej blott gifva tillbörlig kraft åt administrationen, utan äfvcn

28 XII mera öfverensstämruelse i verkningarna, än man på förhand kan föreställa sig. Det är emellertid an^-eläo^et att skaffa si": en säker öfvertygelse i detta fall; hvilket icke kan ske genom allmänna resonnementer hit eller dit, utan endast genom undersökning af hvad erfarenheten lärer, angående det sätt, hvarpå administrationens alla detaljer handhafvas under båda styrelsesätten. Må man således undersöka, huruvida, under inflytande af det ena eller andra systemet, den enskilta och offentliga trefnaden, kommunikationsväsendet, fattigvården, undervisningsväsendet m. m. visar sig bättre organiseradt och kraftigare i sina verkningar *, samt derefter dönnna. Jag hoppas, att närvarande arbete skall i någon mån kunna tjcna att besvara denna vigtiga fråga, med afsecnde på de särskilta detaljer, som deruti afhandlas. ^lan skall tillika lära känna ett annat förhållande i afseende på dccentralisationen i Amerika, som är i höljsta ^-rad anmärkninusvärdt. och som jag här med några ord skall antyda. En af de mest intressanta punkter i den mo- 'derna utvecklingen af det amerikanska samhällslifvet består verkligen i uppkomsten af en ökad centralisation, nemligen i en sådan form, att densamma, utan att göra något ingrepp i folkets sjelfstyi-else, likväl kan tjena att kraftigt befordra mera uniformitet i administrationen, ej mindre än att å * Jag bör anmärka, att i dl afseeudc centralisationen ensam medför en behöflig kraft. Ar det nemligen fi-å^a om den yttring af kraftfuilhet, som behöfves för en»statskupp», sä är vanan vid nationel sjelfstntclse hos nationen att anse såsom ett nästan absolut hinder. Ingen Louis Xapoleon skall någonsin kunna uppträda i ett lajid, der denna styrelseform vunnit burskap och stadga.

29 XIII ena sidan.stiinuler;i, a undra sidan kcjntrollera sjelfstyrelsens verksamhet. Huru detta är möjligt, skall i det följande visa sig. Fur det närvarande vill jag blott tillägga, att man icke vågat gifva rum ens för den skugga af centralisation, livarora jag här talat, förrän sjelfstyrelsen vunnit den stadga och säkerhet, att densamma icke haft någonting att befara genom en sådan eftei-gift. Detta förhållande visar sig i intet fall mera tydligt än i afseende på undervisningsväsendets organisation, som derigenom vinner ett ökadt allmänt intresse; oberäknadt icke få detaljanordningar, som äro väl förtjcnta att begrundas och i många fall äfvcn att efterföljas. Uti första delen af detta arbete kommer jag uteslutande att sysselsätta mig med detta ämne. Den andra delen skall egnas åt framställningen af några sidor af den matericla utvecklingen i Förenta Staterna. Ilvardera delen far anses såsom ett särskilt arbete för si ii;. Vid framställningen af alla dessa förhållanden liar jag, sa vidt ske kunnat, inskränkt mig till att vara blott och bart berättande, öfvertygad att hvarje läsare skall vara bäst belåten dermed. Jag har sålunda tillåtit mig endast få egna resonnementcr, och, der så skett, endast för att så mycket bättre fästa läsarens uppmärksamhet på punkter, dem jag ansett vigtiga. Jag hoppas ock att ingenstädes hafva på ett sådant sätt inblandat mina resonncmenter uti berättelsen, att ej läsaren lätt skall kunna skilja mellan hvad som är fiiktnm, och hvad som endast är min individncla åsisft.

30 XIV Mina lokiilundersukningar hafva Im fv lul sak ligen varit inskränkta till några få af de östra staterna; ehuru jag, till jemförelse, för en stor del af de öfriga skaffat mig tillgäng på en icke obetydlig mängd af officiela handlingar och andra autentika upjjlysningar. Om jag det oaktadt vågar göra anspråk pä att skildra, icke blott enskilta staters, utan i allmänhet ajnenkanska förhållanden, så sker detta på grund af den oförnekliga sanning, som innehälles uti det yttrande af en utmärkt författare, hvilket jag valt till motto för detta arbete. Första delen omfattar tre särskilta afdelningar. Den första afhandlar folkskoleorganisationen och den allmänna bildningen; den andra (i största korthet) de egentligen filantropiska läroanstalterna; den tredje det högre undervisningsväsendet och den speciela l)ildningen för lärda och praktiska vrken.

31 OM BILDNINGSMEDLEN och BILDNINGEN FÖRENTA STATEBNA. ««<»»<s-q-c>i

32

33 FÖRSTvV KAPITLET Nägra inlodaiidi' anniai kniiigar riiranilo de amerikanska folkskolorna. AUmanua principer, pä hvilka folkskoleväsendet i Amerika grundar sig. Skäl, som aiiforis mot och för dessa principer. AUmätina opinionens ställning med afseende härpå. En väsentlig skiljaktighet mellan undervisningsväsendets utveckling i Europa ocli Amerika. Tre stora, anmärkningsvärda grundsatser hafva gjort sig gällande, eller göra sig med hvarje dag allt mera gällande i afseende pä anordningen af folkskoleväsendet i Förenta Staterna, ncml. 1) statens pligt att både vaka öfver och materielt understödja folkundervisningen ; 2) det allmännas (statens och kommunens) pligt att bereda tillfälle till kostnadsfri undervisning för alla; 3) angelägenheten af gemensamma skolor för alla samhällsklasser och alla religiösa bekännelser. Jag skall, i den berättelse, jag går att meddela om de amerikanska folkskolorna, söka visa, huru vidt man lyckats i utförandet af dessa grundsatser, och hvilka medel man för detta ändamål begagnat *. * Med Freeschools (friskolor) menas i Amerika stulana folkskolor, i livilka ingen afgift crliitrgcs. Public schools kallar man alla sådana skolor, hötjrc och Itigre, som hafva offentligt understöd och sta under offentlig kontroll; i inskränktare mening, de egentliga folkskolorna. Det spceilika namnet för folkskolorna, med afseende pä deras rang säsom bildningsanstalter, är emellertid CoiHtuon sclmols. Man säger srdunda t. ex. hellre, att en person har en god»common-school-education», än en god»public schooleducation» (ehm"u bilda uttrycken ofta nyttjas promiscue). Reda i förenta Stuteiiiu. 1

34 2 Sjelfva de anförda principcma hafva ännu I dag många motståndare. Somliga anse, pä grund af allmänna politiska åsigter, att ui)j)fostran är en sak, som ligger helt och hållet utanför de tillbörliga gränsorna för statsmaktens verksamhet ; att denna sednare bör inskränka sig till hvad som rörer den yttre, borgerliga ordningen, men icke blanda sig uti andliga ting, sådana som religion och uppfostran; att enkannerligen i ett så upplyst samhälle, som Förenta Staterna, undervisningens vigt och värde äro tillräckligt insedda af folket, för att göra statens inblandning obehöflig; att man således bör undvika att onödigtvis gifva staten ett inflytande, som strider mot sjelfva andan af den amerikanska författningen, och utan fruktan öfverlemna allt hvad till undervisningen hörer åt kommunernas och enskiltc medborgares omtanka. Andra anse det för en stor orättvisa att, vare sig genom stat- eller kommunal-taxor, beskatta den enskilte medborgaren, i fall han sjelf är barnlös, för uppfostrandet af andras barn; och, i fall han äfven sjelf äger barn, för underhållandet af skolor, hvilkas inrättning han tilläfventyrs ogillar; i hvilket sednare fall han naturligtvis, så vida hans tillgångar sådant medgifva, hellre anlitar någon enskilt undervisningsanstalt och sålunda får betala till tvä skolor på samma gång, eller, så att säga, betala en dubbel skolskatt. Sluthgen, och hvad den tredje punkten beträffar, får man höra invändningar af ett ofta verkhgt, ofta endast sekteriskt, religiöst nit, som föreger, att om folkskolorna skola vara gemensamma för alla religiösa bekännelser, och följaktligen, enligt

35 sakens natur, ingen direkt religionsundervisning der kan meddelas, så måste religionen komma att löpa den största fara; och att derföre hvarje religionssekt hellre bör inom sig, bcäst den gitter, ordna folkundervisningen, vare sig med eller utan offentligt understöd- På denna sida ställa sij»; omsider äfven egoismen och den kortsynta okunnigheten, som, utan att rätt uppfatta fördelarne af en allmän folkuppfostran, så i materielt, Som andligt hänseende, samt vådorna och, på längden, äfven dyrheten af densammas försummande, så mycket bättre förstå att sätta sig emot allt, som föranleder till någon kontant utgift, så vida det ej skänker personliga fördelar för stunden. Från den motsatta sidan anföres åter, att ehuruväl det visat sig både i Amerika och England, att religiositet och en religiös kult icke behöfver statens tillsyn eller omvårdnad för sitt bestånd, sä har likväl erfarenheten i det sednare landet endast alltför tydligt ådagalagt, att sä icke är förliållandet med folkundervisningen; att den enda grundval, hvarpå en demokratisk författning kan hvila med säkerhet, och det enda, som gifver trygghet ät samhället under en sådan författning, är sedlig och intellekt uel bildning hos mcdborgarnc, och att det följaktligen måste anses såsom statens första pligt att, genom en nitisk vård om folkets undervisning, uppfylla sjelfva grund vilkoret för sitt bestånd; att detta kan ske utan någon obehörig makt-centralisation och utan att i något hänseende gå för nära de principer, j)å hvilka det amerikanska styrclsesystemet hvilar;

36 att, vidare, då staten anses hafva rätt att straffa brottslingar, sä måste den ännu mer hafva rätt att verka för folkundervisningens befrämjande det bästa och kraftigaste medel att förekomma brott *. Ehuru, vidare, äganderätt och arfsrätt erkännes, får detta icke tydas på ett sätt att monopolisera sjelfva medlet för ett både skickligt förvärfvande, klokt bibehållande och nyttigt användande af egendom, nemllgen kunskaper; hvar man äger naturlig rätt att göra anspråk på upplysning, lika visst som pä solljuset och luften, och livar man är skyldig att köpa sin rätt till hvad han äger med det offer, som billigtvis faller på hans lott, i och- för den allmänna upplysningens befrämjande. Ser man äfven saken blott från den egna nyttans synpunkt, så är det i alla fall mera ekonomiskt att låta beskatta sig för skolans bästa, än för~ fattighusets och fängelsets; ty hvad som besparas i det förra hänseendet, skall helt säkert utkräfvas, och af en oafvislig nödvändighet utkräfvas för det sednare behofvet. Något undseende med deras kassor, som hålla sina egna barn uti afsöndrade, privata ekolor, är så mycket mindre på sin plats, som detta måste anses i högsta grad menligt för den sammangjutning af alla samhällsklasser, som framförallt i ett demokratiskt samhälle är så önskvärd och som så kraftigt befordras :enom en för alla gemensam skolgång. I England har, såsom bekant, frågan om statens räll att blanda sig nti uppfostringsväsendets angelägenheter mycket diskuterats. Macaulcy, om jag ej bedi"ar mig, har nagonstädcs med afseende härpå yttrat, att»den som har rätt att hänga folk, måste väl ock ha rätt att uppfostra dem.»

37 Hvad sist de sekteriskas * invändningar beträffar, så svaras, att ehuruväl i fur alla sekter gemensamma skolor visserligen ingen egentlig dogmatisk religionskunskap kan meddelas, så kan der likväl en allmänt sedlig och verkligt religiös anda både bildas och upprätthållas; att många medel finnas uio)7i skolan till befordrande af religionskunskapen, och att dessa medel nu under tvä århundraden visat sig tillräckliga att i Amerika underhålla en större kristligt religiös bildning, än som är allmän i något annat land; under det sektskolorna icke kunna annat än bidraga till en splittring och en ofördragsamhet, som lätteligen kan blifva högst farlig både för den borgerliga friheten, samvetsfriheten och den sanna kristliga rehgiositeten. Dessa sednare åsigter hyllas för närvarande af alla Amerikas utmärktare tänkare och skolman och, efter hvad jag har anledning tro, af en stor pluralitct bland befolkningen i de fria staterna. Alla dessa stater äga numera ordentligt genomförda folkskoleorganisationer, som i hufvudsaken äro grundade pä de ifrågavarande åsigterna; och ehuru ännu mycket återstår att önska i afseende på systemets fullständiga praktiska genomförande, så har man likväl all anledning att glädjas öfvcr de betydliga framsteg, som i det hänseendet gjorts, isynnerhet under de sednare åren, såsom jag fram-.tag skall i detta arbete troligen ofta uyttja ordet sekterisk i en annan betydelse, än den sedvanliga i Sverige. Jag benämner en person sekterisk, icke såsom varande livad vi )ned ett annat ord kalla»läsare» eller pietist. utan endast sasora tillhörande någon religiös sekt.

38 6 clcles genom mera detaljerade uppgifter skall närmare ådagalägga. Emellertid torde följande uppgift kunna tjena såsom ett bidrag till upplysande om allmänna opinionens ställning i frågan, på samma gång den lemnar ett intressant exempel af amerikansk lagstiftnings-procedur. I staten NcwYork, der ett folkskolesystem enligt ofvanstående grundsatser i öfrigt är genomfördt, qvarstår likväl ännu skyldigheten fur lärjungarne i folkskolorna att betala en, ehuru ej betydlig, skolafgift, till fyllnad i do allmänna anslagen. Ar 1849 antog legislaturen en bill till totalt afskaffande af denna skolafgift och införande af ett fullkomligt "friskolcsystem" ; men fann likväl för godt att till yttermera visso underkasta frågan hela folkets pröfning. Följaktligen gjordes densamma till föremål för omröstning vid de allmänna valen samma år, och resultatet blef, att friskolebillen gillades af folket med 249,872 röster mot 9 1,9 51 *. Följande året upphäfdes den likväl af den dä församlade legislaturen, i följd af flera klagomål, som inlupit öfver olägenheter vid dess praktiska verkstcällande, och remitterades ännu en gång till folkets utlåtande. Afven denna omröstning utföll till förmån för friskolesystemet, ehuru, till följd af motpartiets bearbetningar under tiden, med en mindre pluralitet än den föregående; men icke desto mindre har legislaturen, * Da partiernav voro temligen uära balanccrade i de rent politiska fragoi'ua, sa viu det synas, som politiska asigter icke utöfvat uägot betydligt inflytande pä behandlingen af denna fräga. Att sa äfvcn är allmänna förhii Iland et, i afseende pr frilgor, som röra uudcrvisningsviiseudet, liar jag hört försiikras af väl underrättade personer af alla partier.

39 till ledsnad för iippfostrlngens vänner och i trots af majoritetens bland folket uttryckta önskan, i år å ny o uttalat sin förkastelsedom öfver 1849 års bill. Det lider emellertid svårligen något tvifvel, att ju en lag af enahanda syftning inom kort kommer att göra sig gällande. Man har ofta hört upprepas, att en skolafgift, pålagd lärjungarnes föräldrar och målsmän, skulle vara så godt som nödvändig, för att göra desse sednare något lifligare intresserade för skolan. Denna föreställning har, enligt hvad här anförts, blifvit öfvergifven i Amerika. ]\Ian anser det visserligen ur den anförda synpunkten högst angeläget, att medborgaren betalar något till underhållande af skolan, men icke i form af skolafgift blott för sina egna barn, utan såsom skoltaxa. Vill man uppsöka egennyttiga motiver, såsom basis för intresset för folkskolan, så skulle man på sätt och vis kunna säga, att man i det sistnämnda fallet har att påräkna ännu flcrc kontrollanter, än i det förra, nemligen alla skattskyldige barnlösa personer. Det är onekligt, att erläggandet af en skolafgift, i proportion af den tid, en lärjunge verkligen går i skolan, bör kraftigt bidraga till befordrande af en ordentlig skolgång, d. v, s. hvad sådana föräldrar angår, som hafva både råd och lust att göra uppoffringar för sina barns vippfostran; men man torde å andra sidan med icke mindre sannolikhet kunna antaga, att föräldrar af motsatt beskaffenhet måste uti skolafgiftcn finna ett skäl att så litet som möjligt skicka sina barn i skolan. Der skolafgifter brukats, eller ännu l)rukas, i Amerika, har

40 8 man vitfbcrligon alltid sörjt för fattiga Larns upplostrau utan betalning: men man anser dch de politiska institutionerna fordra att härvidlag uppliäfva»kilnaden mellan fattiga och i-ika, dels och framför allt vill man förekomma, att ingen oberaedlad må, af en visserligen falsk, dock lätt nog förklarlig blygsel, undandraga sig att skicka sina barn i skolan, för att ej genom skolpenningarnes afskrifning på sätt och vis emot taga en almosa, och sålunda liksom sjelfmant inskrifva sitt namn på fattiglistan. Innan jag går vidare, bör jag fästa uppmärksamheten på en väsentlig skiljaktighet, som företer sig i afseende på undervisningsväsendets utveckling i Amerika och Europa. De styrande i vår verldsdel hafva tidigt insett behofvet att genom tjenliga läroanstalter verka till upprätthållandet och befordrandet af litteratur och vetenskaper; vi hafva redan i århundraden haft att glädja oss åt förträffliga, allt mer och mer utbildade universiteter, och i sednare tider många andra högre undervisningsanstalter, som till en del vida öfverträffa allt hvad Amerika i den vägen har att bjuda på. Ehuru dessa högre undervisningsanstalter företrädesvis kommit de högre klasserna till godo, har man likväl i många fall ansett sig med så mycket mera rätt kunna beskatta hela folket för deras underhåll, som, hvad en del af desamma beträffar, man ansett dem nödvändiga för erhållandet af en tillbörlig bildning hos statens embetsmän. Sjelfva folkets bildning har deremot på de flesta ställen antingen helt och hållet varit öfvcrlemnad at den enskilta omtanken och

41 prcsterskapetö nit, samt, till följd dcraf, alltför ofta försuuiniad eller inskränkt till endast en nödtorftig kristcndomsknnskap, ända till dess i nyare tider det filantropiska nitet verkat till mera uppmärksamhet pä detta vigtiga ämne. I Amerika återigen har folkundervisningens utveckling alltifrån början grundat sig, icke egentligen på filantropismens, utan på medborgerlighetens idé. En allmän bildning, gifven åt folket, har der icke ansetts blott såsom ett offer af menniskokärleken åt den fattige, utan såsom en rättighet, hvarpä alla medborgare hafva naturliga anspråk, och såsom en skyldighet, h vartill alla medborgare genom sjelfva samhällskontraktet göra sig förbundna. Denna bildning, d. v. s. den grad af bildning, hvilken, såsom ett minimum, bör ägas af hvarje medboi*gare, den kunskap, som äfven hos oss eemenlio-en anses tillhöra folkskolan, för denna har man ansett sig fullt befogad att beskatta det allmänna; under det man trott det vara individernas sak att, livar för sig eller medelst associationer af flere, sörja för den högre bildning, hvaraf endast en ringa del af folket kan komma i åtnjutande, och under det man förmenat, att sakernas nödvändiga gång och den uppmuntran, som ligger i statens belöningar till sina embetsmän, äro tillräckliga drilljildrar för aspiranter på cmbetsraannabanan att förvärfva sig behöfliga kunskaper. Det närmaste resultatet häraf är, att under det man i Amerika finner de förträflfligastc folkskolor, underhållna på allmän bekostnad, sä är det endast få högre läroanstalter, som ej förnämligast grunda sin existens på cnskiltas och

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST UTDRAG UR OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ELLER FILOSOFISKA BLICKAR ÖFVER TINGENS NATUR OCH ÄNDAMÅLET FÖR DERAS TILLVARO OCH ANDEMENNISKANS TJENST AV LOUIS CLAUDE DE SAINT-MARTIN DEN OKÄNDE FILOSOFEN MED INTRODUKTION

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

SVENSKA VITTERHETENS HISTORIA.

SVENSKA VITTERHETENS HISTORIA. GRUNDDRAGEN AF SVENSKA VITTERHETENS HISTORIA. AKADEMISKA FÖRELÄSNINGAR AF BERNHARD ELIS MALMSTRÖM. TREDJE DELEN. LEOPOLD. UOSENSTEIN, ADLERBETH OCH EHRKNSVAPJ). ÖllEBRO, N. il. LIXDH, 18U7 INNEHÅLL. I.

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 Protokoll fördt vid diskussionsföreningen Tysts möte hos Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 1 Förättades upprop hvarvid följande medlemmar vara frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson,

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

1896 års. "Hartford" "Columbia" och TILLVERKADE AF MANUFACTURING 02 HARTFORD POPE CONNECTICUT U. S. A.

1896 års. Hartford Columbia och TILLVERKADE AF MANUFACTURING 02 HARTFORD POPE CONNECTICUT U. S. A. 1896 års "Columbia" och "Hartford" TILLVERKADE AF POPE MANUFACTURING 02 HARTFORD CONNECTICUT U. S. A. Åbo Abba Nya 801. Boktryckeri, 1896 och HARTFORD velocipederna stä utan tvifvel ensamna oöfverträffade

Läs mer

strakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der

strakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der 227 bokstaf, utan att kunna draga ett streck eller skrifva en siffra, kan hvem som helst med största lätthet förskaffa sig ett sådant betyg, då ej det ringaste ansvar åtföljer dess afgifvande och ingen

Läs mer

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN.

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. /> i Si ;t.>-. / ^ k c, OM DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. NÅGRA ORD AP H. EDFELDT. STORAGE-IreH HAIn - LpC LP9-F22A U.B.C. LIBRARY f^w»- ^^W*'^' /" B 4486 E34 1884 ^^^""^m^ THE LIBRARY sj^,mi^ -vn. =-^^ ^iss

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig

Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig Lund, Kr. Berlings Boktryckeri och Stilgjuteri, JS8Ö. Företal. "Pour bien instruire, il ne faut pas dire tout ce qu'on sait, mais seulement ce qui convient

Läs mer

ARITMETIK OCH ALGEBRA

ARITMETIK OCH ALGEBRA RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko).

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko). tecken. Tryckfelen i texten synas vara väl många. Slutorden af företalet, undertecknadt G. R. Rabe, lyda sålunda:»om detta lilla arbete skulle komma att emottagas med bifall, ernår ulgifvaren efter samma

Läs mer

45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari 1856

45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari 1856 LÄROVERKETS ENHET. 261 den för sig bjuder i sakens natur grundade skäl, sådane icke den nu gällande fördelningen kan uppvisa. J. yo s. 45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons Eders Majestäter l Ärade församling l Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons 100-årsjubileum. För oss alla är det en betydelsefull uppmuntran i vårt arbete, att Svenska Teknologföreningens

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7)

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7) Rapport. Sedan jag, efter att fåfängt hafva låtit föreställa Befälhafvaren för Ryska Trouppere, m. m. Grefve Schouwaloff, at jag hade all anledning förmoda det Underhandlingar snart våre å bane till beredandem

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860 SIR JOHN FRANKLIN S OCH HANS FÖLJESLAGARES SISTA ÖDENO 391 Enligt Eskimoernes uppgift måste dock några hafva uppnått fiskilo den. På vägen dit mötte de ingenstädes infödingar, ty den ledde genom menniskotoma

Läs mer

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande

Läs mer

kvinnosaken. Englands prester och

kvinnosaken. Englands prester och Englands prester och kvinnosaken. År 1895 utsände «Föreningen för Kvinnans rösträtt" i England till prester af olika trosbekännelser ett cirkulär, hvari de tillfrågades om sin ståndpunkt beträffande kvinnans

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN W ashington Montana North Dakota Minnesota New Hampshire Vermont Maine Massa- Oregon W isconsin chusetts Idaho W yoming South Dakota Michigan New York Rhode Island Connecticut

Läs mer

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ Kapitlet SLUTORD ur BOKEN OM LYCKAN av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se SLUTORD e få, som redan från grå forntid kände dessa D lagar och levde efter dem, var

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är Lindman, Chr. Fr., Euklides' fyra första böcker med smärre förändringar och tillägg. Femte uppl. Sthlm 1884. Hj. Kinbergs förlagsexpedition. Pris hartonerad 1: 75. Amanuensen Eneström uppgifver (Acta matem.

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar

Läs mer

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE ADRESS-KALENDER OCH VÄGVSARE NOM HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, JEM:TiE SUPPLEMENT FÖR DESS OMGFNNGAR OCH STOCKHOLMS LÄN, FÖl' ÅH 1883. UTGFVFlN AF P. A. HULDBERG. T.TUGONDEÅTTONDE ÅRGÅNGEN. Jemte planm' ö/vm'

Läs mer

Den kristliga kärleken

Den kristliga kärleken Den kristliga kärleken Så omöjligt som det vore att förmå snö och is att vara varma, medan de ännu äro snö och is, lika fruktlöst är det att tvinga sig till att rätt älska Gud och rätt älska sin nästa,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Ur KB:s samlingar. Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar. Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 _Egwggüságçgggx JEiRNVERKSW car: AÅTIEBQWLAG. Va ALBIONPLOGEN STOCKHOLM, CENTRAL-IRYCKIERI ET I 899. Om Albionplogen. (Ur tidskrift»iãandtmanncn» den 30 Mars 1895.)

Läs mer

KLAGODAGEN EFTER KUNG OSCAR 1859 OTTESÅNG

KLAGODAGEN EFTER KUNG OSCAR 1859 OTTESÅNG KLAGODAGEN EFTER KUNG OSCAR 1859 OTTESÅNG Ottesångs Text på klagodagen den 14 de Augusti 1859. finnes up[p]tecknad i konung Davids Ps[alm] 39: v.3 och lyda orden sålunda: Jag är tystnad och stilla

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

HOTET MOT. KOMMUNERNAs SJÄLVSTYRELSE

HOTET MOT. KOMMUNERNAs SJÄLVSTYRELSE HOTET MOT KOMMUNERNAs SJÄLVSTYRELSE Av riksdagsman 1VIARTIN SKOGLUND Doverstorp UTVECKLINGEN rider fort på det kommunala området. Den praktiske kommunalmannen ställes ideligen inför spörsmål av den storleksordningen,

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Internationalens politik. Michail Bakunin

Internationalens politik. Michail Bakunin Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius)

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius) Utdrag ur professor Matias Calonius tal 21.6.1808 med anledning av rektorsskiftet vid Åbo Utdrag af det utaf Juris Professoren vid Kongl[iga] Academin i Åbo och Riddaren af Kongl[iga] Nordstjerne Orden

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 grafuinututfun-um? -r 7 Ãongl. ñøfieveranlörer 24 Drottninggatan 24 S T O C K H O L M. _Alngesytabnijk för Skjortor, Kragar, Manschettetr och m. m. :Ghemisatfser

Läs mer

I detta arbete har författaren till skolungdomens tjänst sökt sammanföra och systematiskt ordna närmast de formler som

I detta arbete har författaren till skolungdomens tjänst sökt sammanföra och systematiskt ordna närmast de formler som H. W. Westin. Algebraiska uttrycks konstruktion, samt planimetriska, stereometriska oeh trigonometriska formler jämte deras lösning. Stockholm. Wilh. Bille 1883. Pris 4 kr. I detta arbete har författaren

Läs mer

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912. Helsingfors den 23 april 1912. Till Filialstyrelsen i Vasa län. Centralstyrelsen för Konkordia Förbundet får härmed tillsända Filialstyrelsen följande handlingar: a) Afskrift af en till Förbundet ingifven

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

HELSINGFORs UNIVERSITET

HELSINGFORs UNIVERSITET HELSINGFORs UNIVERSITET OCI-1 FINLANDSSVENSKARNA Av riksdagsmannen jur. d:r J. O. SÖDERHJELM, Helsingfors FREDAGEN den 13 september (!) avgav republikens president proposition till Finlands riksdag med

Läs mer

SJÄLV VERKSAMHET OCH TRÄNING VII) RÄKN EUXDER VISN INGEN.

SJÄLV VERKSAMHET OCH TRÄNING VII) RÄKN EUXDER VISN INGEN. SJÄLV VERKSAMHET OCH TRÄNING VII) RÄKN EUXDER VISN INGEN. Mycket ofta får man höra det praktiska livets män, särskilt affärsmän, klaga över att den ungdom, som kommer i deras tjänst direkt från folkskolan

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

In i föreställningarna, genom bakom bilden

In i föreställningarna, genom bakom bilden Kungliga Konsthögskolan Fri Konst HT 2013 Masteressä In i föreställningarna, genom bakom bilden Författare: Carolina Billvik Professor: Sophie Tottie Kontextualisering och icke-kontextualisering Jag söker

Läs mer

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. Statens jernvägstraflk. Tillhör Cirkulär N:r 50? Instruktion for bevakninrj och trafikerande a f vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. i. För skötande af grindar och fast signal vid

Läs mer

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills i Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills FRAMSTÄLLNING OCH KRITIK AP r. ST. MILLS, LOTZES OCH SIGWARTS LÄROR OM mmm n b fl b {[ AKADEMISK AFHANDLING SOM MED TILLSTÅND AF VIDTBERÖMDA FILOSOFISKA

Läs mer

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid HELSINGFORS RODDKLUBBS RODDREGLEMENTL Antaget rid vårsaniniitnträdet den ii Haj 1889. I Befälet. i. Roddchefen, som utses af styrelsen och inför densamma ansvarar för alla sina åtgärder, är högsta ledaren

Läs mer

Björling, Carl Fabian Emanuel. Ett genmäle till Hr.G.Dillner. Halmstad 1872

Björling, Carl Fabian Emanuel. Ett genmäle till Hr.G.Dillner. Halmstad 1872 Björling, Carl Fabian Emanuel Ett genmäle till Hr.G.Dillner. Halmstad 1872 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer