Svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: /2012

Transkript

1 Svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: /2012 Svar mailas till Datum Remisslämnare Arne Leijon, ordf. Organisation Svensk teknisk audiologisk förening (STAF) Kontaktperson Håkan Bergkvist E-postadress Adress Box 6074, Örebro Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering (sätt kryss i vald ruta) Övergripande kommentar: Vi ser positivt på revisionen av nuvarande BBR och den möjlighet det ger att anpassa byggreglerna till ny kunskap från forskning och nya krav som ställs av brukare. Den del i anpassningen av BBR som främst berör Svensk teknisk audiologisk förening gäller utbildningsväsendet generellt men barn och ungdomar i skolplikt, i synnerhet. Vår förhoppning är att våra synpunkter kan bidra till att BBR får ännu större förankring till aktuell forskning och anpassning till dagens krav på bra ljudmiljö i utbildningsverksamheter. 1

2 Föreskrift (avsnitt) Konsekvensutredning (sida) Kommentar/Motivering 3:1451 Begreppet IR-system kan strykas. Det finns flera alternativa lösningar och att nämna IR-system som teknisk lösning framför andra alternativ framstår som en värdering i förhållande till andra lösningar. Begreppet teleslinga kan accepteras eftersom det syftar på att överföringen till hörapparaten ska bygga på hörapparatens telespole som idag är det enda standardiserade gränssnittet mellan hörapparaten och hörtekniska lösningar. 3:1451 Teleslingan ska uppfylla IEC Standarden beskriver teleslingans funktion exempelvis nivåer, täckvolym, bakgrundstörningar etc. I IEC beskrivs även hur funktionen fastställs alltså mätmetoder för att verifiera att teleslingan uppfyller normen. IEC är intressant för personer som är beroende av tekniken. I konsekvens med hur standarder återges i övrigt i BBR bör därför även denna återges. (För teleslingans funktion refereras ibland till SS-EN Den utgör underlag för bedömning av produkter, inte installationers slutresultat och är framför allt riktad till tillverkare. ) 3:1451 En efterklangstid på 2,0 sekunder i stora publika lokaler är inte acceptabelt. När det gäller möjligheten till egen orientering (synskadade och dövblinda) eller för personer med auditiva perceptionssvårigheter skapar detta svårigheter. Efterklangstiden bör inte överstiga 1,0 sekunder. 3:1451 Övriga lokaler enligt första stycket tolkar vi som lokaler där människor vistas mer än tillfälligt. För överensstämmelse med Ert förslag till ändring Samlingssalar och receptioner ska utrustas med teleslinga eller annan teknisk lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. Återge väsentliga delar av standarden IEC i BBR. I stora lokaler med högre rumshöjd kan efterklangstiden vara upp till 1,0 sekunder om föreskriftens krav säkerställs på annat sätt. Lokalerna bör utformas 40 db (A) i övriga lokaler enligt första 2

3 ljudklass C bör därför 45 db (A) ändras till 40 db (A) 3:1452 Här bör tilläggas att podier och scener ska vara tillgängliga även för personer med hörselnedsättning genom att omfattas av teleslinginstallationen eller annan teknisk lösning. I sammanhang där scener eller podier finns i lokalen bör teleslinginstallationen, i den del som vanligen täcker åhörarplatser, vara av så kallad okorrelerad typ, eller motsvarande. En okorrelerad teleslinga begränsar slingfältets spridning utanför den volym den avser att täcka. Minskad spridning minskar risken för återkoppling till exempelvis musikinstrument med induktiva pickuper som typiskt används på scen/podium. Med hänsyn till risken för induktiv återkoppling, exempelvis till musikinstrument som använder induktiva pickuper, ska den teleslinga som täcker scen/podium vara möjlig att stänga av utan att den del som täcker åhörarplatser påverkas. stycket. Podier och scener ska dock alltid vara tillgängliga och användbara, även för personer med hörselnedsättning. Detta ska ske genom att podier och scener utrustas med teleslinga eller annan teknisk lösning. Installation av teleslinga ska uppfylla IEC Installationen ska, med hänsyn till tillgänglighet för personer med hörselnedsättning, beakta risken för induktiv återkoppling till exempelvis musikinstrument. Exempelvis kan lokalen förses med ett okorrelerat slingsystem medan scen/podium förses med separat teleslinga, som oberoende av lokalens slingsystem i övrigt, kan stängas av. 3:511 Om kraven inte kan uppfyllas torde byggkonstruktionen vara felaktig. Vid nybyggnation och ombyggnation bör tillräcklig absorptionsmängd få plats vid. Begreppet IR-system kan strykas. Det finns flera alternativa I likhet med andra bilder/skisser i BBR kan en enkel skiss visa hur detta kan arrangeras. Kraven på ljudmiljö enligt 3:1451 ska uppfyllas. om det inte finns synnerliga skäl för avsteg. Om kraven inte går att uppfylla i hela lokalen, exempelvis pga. det inte finns plats för tillräcklig absorptionsmängd, bör de åtminstone uppfyllas i delar av lokalen. Samlingslokaler och receptioner ska 3

4 lösningar och att nämna IR-system som teknisk lösning framför andra alternativ framstår som en värdering i förhållande till andra lösningar. Begreppet teleslinga kan accepteras eftersom det syftar på att överföringen till hörapparaten ska bygga på hörapparatens telespole som idag är det enda standardiserade gränssnittet mellan hörapparaten och hörtekniska lösningar. 7:1 Under punkt 7:1 specificeras vissa lokaler i skolan som undervisningsrum. I dag används skolans lokaler mycket flexibelt vilket innebär att miljöer som vid byggnation/renovering, inte var tänkta som undervisningsutrymmen, senare kan komma att tas i bruk för undervisning. Därför bör lokaltyp i skolan inte specificeras utan alla lokaler i skolan bör omfattas. utrustas med teleslinga eller annan teknisk lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. Byggnader, som innehåller bostäder eller lokaler för vård-, förskole-, fritidshem-, skolverksamhet samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal eller dylikt, ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att olägenheter för människors hälsa därmed kan undvikas. 4

5 7:22 I konsekvensbeskrivningen anges under rubriken Mål, på sidan 13, följande: Målet med att ändra BBR är att: 2. anpassa reglerna med anledning av nya vetenskapliga och tekniska rön Vi vill därför särskilt framhålla följande: Ett område som beforskats intensivt under senare år är bullrets inverkan på minne och andra kognitiva förmågor. I dag råder samstämmighet kring ljudmiljöns betydelse för elevers resultat i skolan. Skolan är Sveriges största arbetsplats och bedriver verksamhet där kognitiva förmågor sätt på särskilt stora prov. Det är välkänt att skolan i dag brottas med stora bullerproblem. En vanlig orsak till problemen är att modern pedagogik med elevaktiva arbetsmetoder används i lokaler som bäst fungerar i en katederbunden förmedlingspedagogik. Det finns en rad rapporter som visar på stora bullerproblem i skolan och en bra översikt ges i HRF:s rapport Kakofonien En rapport om störande ljud och samtalsvänliga ljudmiljöer. Forskning från bland annat Gävles tekniska högskola (Anders Kjellberg, Robert Ljung, m.fl.) visar att buller från elevaktiva arbetssätt påverkar förmågan till koncentration och förmågan att minnas information. Bullernivåer i intervallet db(a) är inget ovanligt i dagens lärmiljöer. 5

6 Lundqvist, P Classroom noise Exposure and subjective response among pupils. Doktorsavhandling. Umeå University Medical Dissertations, 844. Bullernivåerna är även ett arbetsmiljöproblem för lärare som vid bullernivåer över 45 db (A) tenderar att kompensera genom ökad talstyrka och därmed pressar rösten (Lombards effekt). Arlinger, S Störning av talkommunikation. I Störande buller Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation, red. U Landström. Arbete och hälsa, rapport 1999:27, Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Men framför allt är det ett problem för elevers resultat i skolan. Med bullernivåer i intervallet db(a) torde det vara svårt att nå upp till rimliga signal-störförhållanden (SNR). Situationen är särskilt svår för elever med olika typer av auditiva perceptionssvårigheter som hörselnedsättning, koncentrationssvårigheter samt elever som inte undervisas på sitt modersmål. Drygt tjugo procent av landets elever är berättigade till modersmålsundervisning men får sin huvudsakliga undervisning på annat språk, Skolverket, Rapport 356, Prevalens för barn med auditiv perceptionsstörning är 2-5 %. För barn med koncentrationssvårigheter (ADHD) är siffran 5 %. Till detta kommer barn med hörselnedsättning. En studie av 439 elever i årskurs 3 visade att närmare 25 (tjugofem) 6

7 % av alla elever hade en temporär hörselnedsättning. S. Båsjö. BARNAS, I en svensk studie, Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community (Holmberg, K. 2009) konstateras att 5-6 % av eleverna har en diagnostiserad ADHD och att lika många till har symptomen för ADHD, symptom som enbart visar sig i skolans miljö. För att konkretisera bilden kan nämnas att elever med hörselnedsättning, som inte undervisas på sitt modersmål, behöver upp till 20 db lägre bullernivå, jämfört med normalhörande vuxen, för att få taluppfattning med rimlig grad av ansträngning. Idag råder konsensus kring ljudmiljöns betydelse för elevers prestation i skolan. Bättre akustiska miljöer i skolan minskar miljöns kognitiva belastning. Konsekvensen blir att färre elever behöver särskilt stöd, skolan får mer resurser över till de som behöver mer, av både stöd och utmaningar. En konsekvensanalys ger vid handen att en trolig effekt blir fler elever som når målen för sina studier och att skolorna förbättrar sina resultat. I SS under punkt anges att utrymmen som uppfyller ljudklass C inte är optimerat för personer med varierande grad av hörselnedsättning. För optimering krävs att riktlinjer under punkt 5.5 uppfylls. Men, som beskrivits ovan, är det mycket stora grupper av elever, som i likhet med elever med hörselnedsättning, har stora krav på Lyft in tabellvärden från SS för ljudklass A i BBR. Förslagsvis ljudklass A-värden från de tabeller som BBR hänvisar till idag gällande samhällets minimikrav på skolans akustiska miljö. 7

8 ljudmiljön för sin språkutveckling, studieresultat och inte minst för fungerande social interaktion. Att ange gruppen hörselskadade som ett undantag så som görs i standarden är otidsenligt och inte baserat på den kunskap som finns kring barns lärande, språkutveckling och psykoakustik. Höga krav på den akustiska miljön är av allmänt intresse snarare än en specialfråga som enbart angår personer med hörselnedsättning. Därför bör ljudklass A enligt SS vara den kravnivån som anges i BBR. Mot bakgrund av dokumenterad forskning och med hänvisning till målsättning i Boverkets konsekvensbeskrivning bör kraven skärpas från nuvarande ljudklass C till ljudklass A i SS En skärpning av kraven i BBR blir en tydlig signal till samhällets aktörer och markerar frågans betydelse ur ett samhälleligt perspektiv. I konsekvensbeskrivningen (sid 22) anges följande: Behovet av att föra i rekommenderade värden direkt i BBR bedöms vara störst bland de aktörer som är involverade i byggande av bostäder. Vi delar denna bedömning men menar att det även finns ett stort intresse i brukarleden för samhällets minimikrav på skolans akustiska villkor. Därför bör BBR återge de tabeller som byggreglerna hänvisar till. Vidare är lagar och förordningar offentlig handling och skall vara åtkomlig utan kostnader för samhällets medborgare. Tyvärr är situationen idag den att den som önskar få del av samhällets krav på exempelvis skolans akustiska miljö måste köpa informationen. 7:42 I SS anges att verifiering kan ske på två sätt, genom mätning och/eller genom beräkning. Beprövad erfarenhet visar att skillnader Ljudkrav ska verifieras genom mätning med möjlig komplettering av beräkning. 8

9 kan finnas mellan mätning och beräkning som verifieringsmetoder. Den osäkerheten bör medföra att BBR föreslår verifiering av ljudkrav genom mätning. Att enbart lita till beräkningar kan inte anses utgöra en vetenskapligt grundad metod för verifiering av åtgärder som genomförts. Verifiering av ljudkrav i bostäder kan utföras i enlighet med SS och i lokaler enligt SS (BFS 2013:xx).Dock med hänsyn till att metoden för verifiering är mätning med möjlig komplettering av beräkning. 9