Lässtöd till FÖRFATTNINGAR VT-2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lässtöd till FÖRFATTNINGAR VT-2015"

Transkript

1 Lässtöd till FÖRFATTNINGAR VT-2015 Tillämpad apoteksfarmaci med författningar Apotekarprogrammet Göteborgs universitet 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Hälso- och sjukvård... 5 Expeditionsförfattningar... 8 Ersättningar och förmåner Läkemedel Apoteksdrift och handel med läkemedel Narkotika Register

3 Inledning Det här häftet kan användas som ett extra stöd vid inläsningen av det stora författningskompendiet och boken Receptföreskrifter. Häftet ger fingervisningar om vad som är extra viktigt att lägga på minnet samt tips om hur författningskompendiet är uppbyggt och om hur man lämpligast tar sig an det. Författningskompendiet är indelat i sju huvudkapitel och det här häftet följer samma struktur. I häftet inleds varje huvudkapitel med en sammanfattande beskrivning och sedan följer ett antal frågor och förklaringar som belyser det mest centrala i kapitlet. Frågorna behöver inte besvaras exakt, utan är tänkta som ett stöd för inläsningen. Merparten av frågorna saknar därför facit. Tentamen Kursens tentamen baseras på hela kursmaterialet, det är alltså inte tillräckligt att enbart lära sig det som står i det här häftet för att uppnå betyget godkänd. Tentamen består av två delar och för att bli godkänd krävs 80 % rätt på båda deltentamina. Tentamens första del innehåller författningsfrågor som ska besvaras utan hjälpmedel. Den andra delen består av recept och med hjälp av kursmaterialet (Författningskompendiet, Receptföreskrifter och FASS) ska ni bedöma huruvida recepten är författningsmässigt korrekta. Notera att det inte får förekomma några anteckningar i det kursmaterial som ska användas under tentamen. Detta kommer att kontrolleras av tentamensvakterna. Om någon skulle bli underkänd behöver han/hon endast skriva om den underkända deltentamen. Den enda lagparagraf ni behöver lära er ordagrant är definitionen av läkemedel i Läkemedelslagens 1. I övrigt behöver ni inte kunna rabbla några paragrafer utantill och det är inte heller nödvändigt att kunna hänvisa till var i författningarna respektive uppgift finns att hämta. Däremot är det viktigt att känna till författningarnas innehåll. Det här häftet ger tips om vad som är extra viktigt. Kursmaterialet Författningskompendiet har sammanställts av de svenska universitet som bedriver farmaceutiska utbildningar och är avsett att användas som undervisningsmaterial. Det innehåller ett hopplock av de svenska författningar som är relevanta för farmaceutisk verksamhet. Texterna är inte omarbetade utan står i sina ursprungliga formuleringar, vilket gör att de tidvis kan upplevas som lite snåriga och svårlästa. Universiteten har emellertid valt att inte omarbeta texterna eftersom det är viktigt för farmacistudenter att lära sig läsa lagtext. Författningarna uppdateras och förändras ständigt och för att kunna följa med i förändringarna är det nödvändigt att kunna tillägna sig den här sortens texter. I författningskompendiets förord finns ett stycke som heter allmänt om författningar. Där förklaras vilken instans som stiftar respektive författning samt författningarnas inbördes hierarkiska ordning. Författningskompendiets kapitel är organiserade efter denna hierarki. Nästan alla kapitel börjar med en lag, därefter kommer förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Lagen är vanligtvis ganska övergripande och ju längre ned i hierarkin man kommer desto mer detaljerad och konkret blir informationen. 3

4 Om ni skulle stöta på motsägelser eller tveksamheter i författningsmaterialet, så utgå från författningarnas inbördes hierarkiska ordning och tänk efter vilken av författningarna som är överordnad den andra. Det är också bra att titta efter hur gammal författningen är, nyare och mer uppdaterade författningar är mer tillförlitliga än äldre. Boken Receptföreskrifter utgör en del av författningarna. Det är LVFS 2009:13 som egentligen hör hemma i kapitlet Expeditionsförfattningar i författningskompendiet. Receptföreskrifterna används i det dagliga arbetet på apoteken och har därför tryckts upp i en praktisk bok, där paragraferna varvas med kommentarer från bokens författare. Det första kapitlet i boken innehåller en rad definitioner som kan vara till hjälp även vid inläsning av det övriga kursmaterialet. Författningskompendiets sju huvudkapitel är mer eller mindre fristående från varandra och kan egentligen läsas i vilken ordning som helst. Nedan följer inläsningsstöd till respektive kapitel: 4

5 Hälso- och sjukvård Det här kapitlet handlar om hälso- och sjukvården och vilka regler som styr dess verksamhet. Nästan alla regler syftar i förlängningen till att främja patientsäkerhet och säkerställa att kvalitén på vården upprätthålls. Notera även att apotekens verksamhet är en del av hälsooch sjukvården och att apotekspersonal räknas som hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen är en viktig författning som sätter upp riktlinjer, krav och mål för den svenska hälso- och sjukvården. Vad avses egentligen med begreppet hälso- och sjukvård och vilka krav och mål är det som anges i lagen? Vad avses med slutenvård, öppenvård respektive primärvård? Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen spänner över flera olika ämnesområden. Den beskriver hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter, regler kring behörighet och legitimationer, den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (tidigare Socialstyrelsen) tillsyn samt Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN:s) verksamhet. Vilka räknas egentligen som hälso- och sjukvårdpersonal? Ni behöver inte kunna räkna upp alla, men det kan vara bra att veta ungefär vilka som ingår. Räknas t.ex. en apotekstekniker eller en arbetslös sjuksköterska som hälso- och sjukvårdspersonal? Vilken myndighet är det som beviljar och utövar tillsyn över hälso- och sjukvårdens legitimationer? Notera att beteckningen legitimerad endast får användas av den som verkligen har legitimation och att det finns ganska tydliga gränser för vilken verksamhet som får bedrivas av personer som enligt lagen inte räknas som hälso- och sjukvårdspersonal. Lagen nämner flera skyldigheter angående hur hälso- och sjukvårdspersonal ska agera gentemot sina patienter, t.ex. att visa respekt, hänsyn och omtanke samt att tillhandahålla adekvat information. Personalen har också ett personligt ansvar för att det arbete de utför håller en hög kvalitet. Vad menas med anmälningsskyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal som expedierar läkemedel? En annan viktig skyldighet är tystnadsplikten. Vilken typ av uppgifter omfattas av tystnadsplikten? Har man tystnadsplikt även efter att man slutat arbeta inom hälso- och sjukvården? I 6 kap. 15 nämns ett antal situationer när hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att lämna ut uppgifter som normalt skulle ha omfattats av tystnadsplikten. Vilka tillfällen gäller det och vem kan kräva att sådana uppgifter utlämnas? Vad avses med begreppen vårdskada respektive allvarlig vårdskada? I lagen betonas vårdgivarens ansvar för patientsäkerheten samt skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Där står att vårdgivaren ska utreda händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vad är syftet med sådana utredningar? 5

6 Om händelsen är så allvarlig att den hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren inte själv utreda händelsen utan istället anmäla den till en myndighet, vilken då? Vad innebär Lex Maria? Se både kap 3, 5 samt författningen SOSFS 205:28 längre fram i kapitlet. Notera att Lex Maria även ska tillämpas vid detaljhandel med läkemedel, dvs. på apoteken. I 2 kap. 7 finns ett annat exempel på när vårdgivaren ska göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (tidigare Socialstyrelsen), vilket då? Lagen beskriver också vårdgivarens skyldighet att informera patienter som drabbats av vårdskador. Inspektionen för vård och omsorg (tidigare Socialstyrelsen) är ny tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvården. Vid situationer där patienten löper risk för allvarlig vårdskada skall händelsen rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg. Inspektionen för vård och omsorg gör då en utredning och om de finner att vårdgivaren inte fullgör sina skyldigheter kan de förelägga vårdgivaren att vidta åtgärder för att öka patientsäkerheten. Om dessa inte vidtas kan de helt förbjuda verksamheten. Om Inspektionen för vård och omsorg finner att hälso- och sjukvårdpersonal inte fullgör sina skyldigheter kan de även vidta åtgärder som riktar sig direkt till den personen. Som hälsooch sjukvårdspersonal har man alltid ett personligt ansvar att det arbete man utför håller en hög kvalitet och om så inte är fallet kan man få olika typer av påföljder. Om Inspektionen för vård och omsorg anser att det finns skäl för påföljd anmäler de fallet vidare till Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN). HSAN har möjlighet att vidta åtgärder mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, vilka typer av påföljder kan man få och vad innebär de? På vilka grunder kan en legitimation dras in? Kan man få tillbaka en tidigare indragen legitimation? HSAN utreder frågor som rör hälso- och sjukvården och de har möjlighet att utdela, prövotid, återkallelse av legitimation samt inskränkningar i förskrivningsrätten. De gör sina utredningar på anmälan av Socialstyrelsen eller av den patient som saken gäller. HSANs beslut får överklagas i allmän förvaltningsdomstol. En veterinär som missköter sig anmäls inte till HSAN utan till en annan nämnd, vilken då? Det finns ett annat fall när Socialstyrelsen inte anmäler händelsen till HSAN utan till en annan myndighet. Vilken myndighet är det och vilka förseelser är de som ska anmälas dit? (Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659, kap 7,29 ) Djurens hälso- och sjukvård Även i samband med djurens hälso- och sjukvård finns en rad regler som avser att säkerställa att vården är säker och håller en hög kvalitet. Vad avses med begreppet djurens hälso- och sjukvård? Notera att djurhälsopersonal har liknande skyldigheter och ansvar som hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med människor. Hur lyder reglerna för tystnadsplikt inom djurhälsovården? Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården I det inledande kapitlet finns några definitioner som är bra att känna till. 6

7 Vem är ansvarig för en läkemedelgenomgång, vilka olika typer finns och vem kan erbjudas det? Vem får iordningsställa läkemedel och vem ansvarar sedan för administreringen av läkemedlet till patienten? Verksamhetschefen ska fastställa rutiner och fördela ansvaret inom verksamhetsområdet och det ska finnas skriftliga rutiner för läkemedelshanteringen. Görs det någon kvalitetskontroll av läkemedelshanteringen? Apoteken har särskilda rutiner för att kontrollera narkotika, finns det motsvarande rutiner inom slutenvården? Smittskydd Smittskyddslagens syfte är att skydda befolkningen mot spridning av smittsamma sjukdomar. I lagen finns en tydlig balansgång mellan viljan att skydda samhället mot epidemier och att samtidigt behandla smittade individer med respekt. Det poängteras att smittskyddet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att det inte får vara mer långtgående än vad som är motiverat för att skydda människors hälsa. Samtidigt betonas vikten av att smittsamma sjukdomar anmäls, spåras och behandlas omedelbart. Notera att smittskyddslagen enbart innehåller smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor. Andra lagar behandlar åtgärder mot t.ex. djur och livsmedel. Vad innebär följande begrepp? Smittsamma sjukdomar Allmänfarliga sjukdomar Samhällsfarliga sjukdomar Anmälningspliktiga sjukdomar Smittspårningspliktiga sjukdomar Vem ansvarar för smittskyddet på nationell respektive regional nivå? Vad har smittskyddsinstitutet för uppgifter? Smittskyddsläkaren är en central person i smittskyddet. Vad har han/hon för ansvar och befogenheter? Vilka skyldigheter har den enskilde för att förebygga smittspridning? Vem står för kostnaderna av läkemedel, undersökning och vård som ges för att minska risken för smittspridning? Vem har rätt till kostnadsfri behandling enligt smittskyddslagen i Sverige? Under vilka förutsättningar blir behandlingen kostnadsfri för den smittade? Ledningssystem Det finns något som heter ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, vad menar man med det? Dessa framställs av vårdgivaren och chefen för verksamheten och de syftar till att förebygga vårdskador. Notera att även apotek ska ha ledningssystem. Vilka områden ska ledningssystemen omfatta? 7

8 Expeditionsförfattningar Det här kapitlet handlar om receptförskrivning. Här avhandlas olika förskrivarkategoriers behörighet att förordna läkemedel, förskrivningsregler, receptblanketterna och deras funktion samt regler för utlämnande av läkemedel från apoteken. Kapitlets första författning är Receptföreskrifter (LVFS2009:13), dvs. den turkosa boken, och de efterföljande författningarna finns i författningskompendiet. Receptföreskrifter LVFS2009:13 (den turkosa boken) Nästan allt som står i boken är viktigt att kunna, både för framtida yrkesutövande och för tentamens båda delar. Eftersom boken innehåller färdiga kommentarer till paragraferna är lässtödet ganska kortfattat. Det är lämpligt att börja med att lära sig de begrepp som förklaras i 3. Det är viktigt att känna till de olika förskrivarkategorierna och de bestämmelser som reglerar deras behörighet att förordna läkemedel. Vilka yrkeskategorier har rätt att förskriva läkemedel i Sverige? Vilka regler gäller för respektive förskrivarkategori? I slutet av boken finns bilagor med listor på de läkemedel som tandläkare, tandhygienister, barnmorskor respektive sjuksköterskor har behörighet att förordna. Sjuksköterskornas lista återfinns även i kapitlet Expeditionsförfattningar i författningskompendiet. Det är naturligtvis inte nödvändigt att kunna listorna över de olika förskrivarkategoriernas behörigheter utantill, men det är viktigt att titta igenom dem för att få en känsla för hur de är uppbyggda. När man kontrollerar huruvida en förskrivare är behörig att förskriva ett visst läkemedel utgår man i första hand från läkemedlets ATC-kod (som man hittar genom att slå upp läkemedlet i FASS). I 2 kapitlet, 3, sista stycket, står det För icke-legitimerad läkare gäller behörigheten endast inom ramen för förordnandet. Det innebär att läkare som ännu inte är legitimerade, t.ex. A.T.-läkare, endast är behöriga att förskriva läkemedel i tjänsten. De måste därför alltid ange sitt tjänsteställe på receptet. Får veterinärer skriva ut humanläkemedel? Får någon annan förskrivare än en veterinär skriva ut djurläkemedel? Tandläkare får förskriva läkemedel enligt en särskild lista (Bilaga 1). Bara för att ett läkemedel finns med på listan får tandläkaren emellertid inte skriva ut det i alla lägen. Notera kriterierna i 2:a kapitlet, 6 och 7. På vilka indikationer är tandläkare behöriga att förskriva läkemedel och under vilka förutsättningar får de skriva ut itererade recept? Tandläkare har begränsad förskrivningsrätt när det gäller opioidanalgetika, hur lyder den begränsningen? Måste tandläkare följa samma lista när de rekvirerar läkemedel till sin klinik som när de skriver ut recept? Får tandhygienister förordna teknisk sprit respektive extemporeläkemedel? Notera att listan över de läkemedel som sjuksköterskor får förskriva har många anmärkningar, vissa läkemedel får endast ordineras till vuxna, på vissa indikationer, i vissa beredningsformer etc. 8

9 En sjuksköterska som uppfyller Socialstyrelsens utbildningskrav måste dessutom ha en viss anställning för att kunna förskriva läkemedel, vilken då? Notera även att sjuksköteskors förskrivningsrätt är knuten till tjänstestället och att de därför alltid måste ange sitt tjänsteställe på receptet. Vad betyder jourdos? Vilka regler gäller vid utlämnande av jourdos för olika förskrivarkategorier? Får förskrivaren ta betalt för utlämnade jourdoser? De olika receptblanketterna finns upptryckta i bilagorna Det är mycket viktigt att känna till hur blanketterna ser ut och hur de ska användas. Mer detaljerad information om hur receptens olika rutor ska fyllas i hittar ni på en av Uppsala Universitets hemsidor (Länk och lösenord till sidan finns på kursens hemsida, /Under kursen / Författningar / Övningsuppgifter). Sidan ger mycket bra information om hur man bör gå tillväga när man utför en författningsmässig granskning av ett recept. Det kan emellertid förekomma små skillnader i hur recepten rättas mellan Göteborgs och Uppsalas universitet och vi rekommenderar därför att ni i första hand utgår från de övningsrecept som finns publicerade under fliken författningar Göteborg /Litteratur på kursens hemsida. De är utformade på samma sätt som tentamen. På vilken receptblankett ska teknisk sprit förordnas och vilka särskilda regler begränsar förordnandet av sådana varor? Vilka förskrivarkategorier får förordna teknisk sprit? Reglerna för förskrivning av narkotiska läkemedel är i flera fall ännu strängare än för övriga särskilda läkemedel. Lägg märke till skillnaderna! I bilaga 8 finns en förteckning över särskilda läkemedel. Det är viktigt att känna till de anmärkningar som står där. På vilken blankett ska särskilda läkemedel förskrivas? Lägg märke till att narkotika och övriga särskilda läkemedel även får förordnas på den elektroniska receptblanketten och att styrka och mängd då inte behöver skrivas ut med bokstäver. I kommentaren till 21 i 3:e kapitlet står det att farmaceuten ska notera på receptet att receptutfärdarens identitet har kontrollerats vid förskrivning av narkotika (ej övriga särskilda läkemedel) via telefon. En sådan notering måste alltså finnas på ett telefonrecept med narkotika innan det får expedieras. I 24 i 3:e kapitlet står det att tillämpliga blanketter ska användas vid telefaxöverföring. Det finns alltså ingen speciell blankett för fax-recept utan de andra fastställda blanketterna kan faxas om de förses med påskriften fax till apoteket X. Vilken handling är det sedan som är giltig för expediering, originalet, faxkopian eller båda två? Får fax-recept itereras? Det är mycket viktigt att känna till mängdbegränsningarna vid förskrivning av narkotika per telefon. Hur lyder de för de olika narkotikaklasserna? Det finns 3 grupper av narkotikaklassade läkemedel som är undantagna dessa mängdbegränsningar, vilka då? (se Läkemedel innehållande etylmorfin, tramadol och kodein i kapitlet Narkotika) Gäller mängdbegränsningarna även för fax-recept? Det finns några sorters fel på recept som brukar kallas för absoluta expeditionshinder. De felen anses vara så allvarliga att det inte finns någon möjlighet att expediera receptet. 9

10 Absoluta expeditionshinder: Obehörig förskrivare Avsaknad av förskrivarens namnunderskrift För gammalt recept Otydligt eller ofullständigt recept Avsaknad av förskrivarkod Avsaknad av patientens personnummer vid särskilda läkemedel Om patienten inte kan legitimera sig vi expedition av särskilda läkemedel Vad innebär det att ett recept är itererat? Kan alla sorters recept itereras? Vilka särskilda läkemedel får förskrivas med iterering (se bilaga 8)? Hur länge är olika typer av recept och rekvisitioner giltiga? Hur gör man om någonting behöver ändras på ett redan utskrivet recept? Är det bara förskrivaren som får göra ändringar på recept? (se 16 i 3:e kapitlet och 7-8 i 5:e kapitlet) Vad innebär färdigställande av förordnade läkemedel och vem är behörig att göra det? Vilka delmoment ingår? Notera att apotekspersonalen är skyldig att förvissa sig om att patienten fått tillräcklig information för att kunna använda sitt läkemedel på rätt sätt i kapitel 5 beskriver hur en läkemedelsförpackning som lämnas ut mot recept ska vara märkt. Dessa uppgifter skrivs automatiskt ut på etiketten när förskrivningen registreras i apotekets datasystem, men det är ändå bra att vara medveten om vilken information patienten får med sig hem. Vilka uppgifter finns på etiketten? Hur länge ska apoteken arkivera verifikationer på utlämnande av läkemedel? Det blir allt vanligare att man stöter på recept som har utfärdats i andra EES/EU-länder på svenska apotek. Vilka regler gäller när man expedierar ett sådant recept? Hur många gånger får det expedieras i Sverige? Notera att endast svenska förskrivare är behöriga att förordna läkemedel i Sverige. Bokens annex innehåller en blandning av uppgifter som berör läkemedel på olika sätt. Mycket av det som står där kan läsas i kapitlen Läkemedel, Apoteksdrift och handel med läkemedel och Narkotika i författningskompendiet. Boken är inte alls lika detaljerad, men den är mer lättläst och innehåller förklarande kommentarer. Annexet passar därför bra som ett komplement till ovan nämnda kapitel i författningskompendiet. Förordnande av viss farmaceutisk specialitet Mifepriston är en progesteronblockerare för avbrytande av graviditet, vilka särskilda regler gäller för utlämnande av läkemedel som innehåller den substansen? I kapitlet nämns två andra typer av läkemedel som omgärdas av speciella förskrivningsregler: Narkotikaklassade läkemedel som godkänts för behandling av ADHD (t.ex. Ritalin) Narkotikaklassade läkemedel som godkänts för behandling av opiatberoende (t.ex. metadon och Subutex) 10

11 Vilka förskrivare är behöriga att förordna de läkemedlen? (Se Förordnande och utlämnande av narkotikaklassade läkemedel för behandling av opiatberoende LVFS 2004:15 och Förordnande av narkotikaklassande läkemedel för behandling av ADHD hos barn och ungdomar LVFS 2002:7). Sedan 2009 kan vissa sjuksköterskor få behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A[H1N1]. Det är vårdgivaren som bedömer i fall sjuksköterskan har den kompetens som behövs för ordinationen. Tillstånd för försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter) Licensläkemedel är läkemedel som inte är godkända för försäljning men som av särskilda skäl behövs för behandling i enskilda fall. Samtliga definitioner i 1:a kapitlet, 2 är bra att kunna. Notera att definitionen på förskrivare endast inbegriper läkare, tandläkare och veterinär. Det är alltså bara de som är behöriga att förskriva läkemedel på licens. I författningen beskrivs enskild licens, generell licens, beredskapslicens, veterinärlicens och rikslicens. Observera skillnader och likheter mellan dem: För vem är läkemedlet avsett, en eller flera patienter? Kan flera förskrivare använda sig av samma licens? Vem ansöker om licensen; förskrivaren, patienten, lokala apotek eller Apoteket AB? Hur länge är licensen giltig? Kan läkemedlet expedieras receptfritt? Kan en och samma licens avse flera olika läkemedel? Måste man söka licens för ett icke-godkänt läkemedel som ska användas i en klinisk prövning? Extemporeläkemedel används när det inte finns något godkänt läkemedel eller något licensläkemedel som lämpar sig för ändamålet. Läkemedlet tillverkas då på apotek för ett visst tillfälle och för en viss patient. Eftersom det är resurskrävande att specialtillverka läkemedel för en enskild patient görs det bara när det inte är möjligt att använda något redan befintligt läkemedel. Det kan t.ex. vara när en patient är allergisk mot ett hjälpämne eller när ett barn behöver lägre doser än vad som finns tillgängligt. Sprit Det råder extra stränga regler kring hanteringen av varor som innehåller alkohol. En viktig punkt är att alkoholhaltiga varor inte får utlämnas från apoteket om det finns särskild anledning att anta att de ska användas i berusningssyfte. Det är bra att kunna skilja på följande begrepp: Teknisk sprit Alkoholhaltigt preparat Sprit I Läkemedelslagen 22 nämns dessutom alkoholhaltigt läkemedel, vad är det? Teknisk sprit får endas säljas efter ordination eller beställning av behörig förskrivare/beställare och ordinationen får endast avse utvärtes bruk eller desinfektion av instrument. Vilka förskrivarkategorier är behöriga att förordna teknisk sprit? 11

12 Rätt att för personligt bruk föra in läkemedel i Sverige Notera att dessa föreskrifter gäller vanliga läkemedel. Det finns särskilda föreskrifter för narkotikaklassade läkemedel. Vad menas med personligt bruk? Hur kan man styrka att läkemedlet ska användas i det syftet? Hur mycket läkemedel får man föra med sig in till Sverige för personligt bruk om man kommer resande från ett land utom respektive inom EES? Under vilka förutsättningar får läkemedel föras in i Sverige via postförsändelse och hur mycket läkemedel få en sådan försändelse innehålla? Notera att det inte är möjligt att lagligen skicka läkemedel med post från ett land utom EES. Rätten att föra in läkemedel för personligt bruk i landet kommenteras ytterligare i boken Receptföreskrifter på s. 88. Läkemedel till djur Läkemedelsanvändning på djur regleras av Statens jordbruksverk. I deras föreskrifter (SJVFS 2013:42) står att läkemedelsanvändning på djur ska ske med återhållsamhet och enbart då behov föreligger samt att man ska beakta de risker läkemedelsanvändningen medför, både för djuret, miljön och för den som administrerar läkemedlet. I 2:a kapitlet beskrivs principer för val av läkemedel vid behandling av djur, hur ser de principerna ut? Notera också att det är karenstid på tillvaratagande på livsmedel från livsmedelsproducerande djur som behandlats med läkemedel. Vilken karenstid som gäller för respektive läkemedel hittar man i FASS för veterinärmedicinska läkemedel (FASS VET.) (se Karenstid måste alltid anges på recept till livsmedelsproducerande djur, se boken Receptföreskrifter, s. 27. Veterinärer, barnmorskor och sjuksköterskors förskrivningsrätt Vilken myndighet är det som meddelar legitimation till veterinärer? Notera att speciella regler gäller för veterinärer som verkar kring riksgränsen. Barnmorskor får inte automatiskt förskrivningsrätt bara för att de har barnmorskeexamen. Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att en legitimerad barnmorska ska få behörighet att förskriva läkemedel? Sjuksköterskor får inte heller förskrivningsrätt per automatik när de blir legitimerade. Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att en legitimerad sjuksköterska ska få rätt att förskriva läkemedel? Utlämnande av läkemedelsprover Vad är ett läkemedelsprov? Ett läkemedelsprov får inte användas vid behandling av människor och djur, vad är då syftet med det? Vem får lämna ut, respektive ta emot läkemedelsprov? 12

13 Notera att en förskrivare endast får ta emot prov på läkemedel som han/hon själv är behörig att förskriva. Provet ska vara gratis och förpackningen ska vara märkt Läkemedelsprov. Mottagaren beställer läkemedelsprovet skriftligen och tillverkaren är inte skyldig att lämna ut prover om denne/denna anser att det är olämpligt eller onödigt. Ett läkemedelsprov måste vara ett godkänt läkemedel. Får man lämna ut läkemedelsprov på godkända narkotiska läkemedel respektive naturläkemedel? 13

14 Ersättningar och förmåner I Sverige har vi ett system för ersättning vid behov av sjukvård och läkemedel, som ska se till att den enskilde inte behöver betala hela kostnaden själv. Det här kapitlet beskriver främst de delar av sjukdomsförmånerna som täcker kostnader för läkemedel, läkemedelsförmånen. Inledningsvis beskrivs hur läkemedelsförmånen fungerar, hur stor ersättning den berättigar till och vem som står för kostnaderna. Därefter följer mer detaljerad information om vilka varor som ingår i läkemedelsförmånen och slutligen vilka patienter som har rätt att ta del av den. Läkemedelsförmånen Syftet med läkemedelsförmånen är att skydda den enskilde mot höga kostnader vid inköp av receptförskrivna läkemedel. Landstingen står för en del av läkemedelskostnaderna och därigenom reduceras den enskildes kostnad för sådana varor. Kostnadsreduceringen beräknas på den sammanlagda kostnaden för de varor som kunden köper under ett år, räknat från det första inköpstillfället. Så länge den sammanlagda kostnaden inte överstiger 1100:- lämnas ingen kostnadsreducering. När den sammanlagda kostnaden överstiger detta belopp, beräknas kostnadsreduceringen i procent. Ju mer läkemedel kunden har betalat för under perioden, desto större blir den procentuella kostnadsreduceringen. Kunden betalar högst 2200:- per år för sina förmånsberättigade läkemedel, därefter är kostnadsreduceringen 100 % och apoteket utfärdar frikort för resten av perioden. I Lagen om läkemedelsförmåner SFS 2002:160, 5, finns den såkallade förmånstrappan, se figur, som visar hur den andel av kostnaden som betalas av läkemedelsförmånen successivt ökar. Ni bör känna till trappan och dess olika nivåer. I bilden nedan framgår också hur mycket kunden själv betalar i respektive skede. Figur: Förmånstrappan, procentsatserna avser den andel av kostnaden som kunden själv betalar. 14

15 Syftet med förmånen är att skydda den enskilde mot höga läkemedelskostnader, men hur fungerar skyddet för en stor familj där alla barn är sjuka och behöver läkemedel? Blir inte familjens totala läkemedelskostnad väldigt hög? För att hindra kunder från att hamstra läkemedel medan de har frikort tillämpas den såkallade 90-dagars-regeln. Regeln innebär att en kund maximalt får hämta ut läkemedel som motsvarar 90 dagars förbrukning vid varje uttag. Nästa uttag inom förmånen får inte göras förrän minst två tredjedelar av den tid förflutit som den tidigare expedierade mängden läkemedel var avsedd att tillgodose. 90-dagars-regeln beskrivs i Förordning om läkemedelsförmåner SFS , 2. Exempel: En kund hämtar ut 90 tabletter Levaxin och på receptet står det att han ska ta en tablett dagligen. När kan han göra nästa uttag på samma recept? Tabletterna kommer att räcka i 90 dagar för kunden. Han får göra nästa uttag när två tredjedelar av den tiden förflutit. Det måste alltså gå ungefär två månader innan han kan göra nästa uttag om han vill ha tabletterna inom förmånen. Notera att 90-dagars-regeln endast utgör ett ekonomiskt hinder. Förutsatt att receptet inte är försett med expeditionsintervall, kan kunden hämta ut sina läkemedel tidigare om han/hon är villig att stå för hela kostnaden själv. Receptförskrivna preventivmedel omfattas inte av 90-dagarsregeln. Kunden får hämta ut preventivmedel för ett helt år vid ett och samma uttag. Ett läkemedel kan endast fås med förmån om det förskrivits på recept av en behörig förskrivare och under förutsättning att receptet är försett med arbetsplatskod. Alla behöriga förskrivare som har en arbetsplats har rätt att få en arbetsplatskod av landstinget. Många receptfria läkemedel ingår i läkemedelsförmånen men de kan endast fås med förmån om de har förskrivits på recept. Alla läkemedel ingår inte i läkemedelsförmånen. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) som beslutar vilka läkemedel och andra varor som ska vara förmånsberättigade. De fastställer också varans försäljningspris. Det finns emellertid två undantag när apoteken själva har möjlighet att förhandla priser, vilka då? (se SFS 2002:160, 7 ) Vilka två krav måste ett läkemedel uppfylla för att det ska kunna ingå i förmånen? Se Lagen om läkemedelsförmåner SFS 2002:160, 15. TLV kan besluta att ett läkemedel endast ingår i förmånerna om vissa villkor är uppfyllda. Ett exempel på det är Xenical (antiobesitasmedel) som endast får förskrivas med förmån till patienter som vid behandlingens start har ett BMI över 35 kg/m 2 eller BMI över 28 kg/m 2 och samtidigt diabetes typ II. Övriga patienter får stå för kostnaden själva. Det är förskrivaren som avgör huruvida villkoren är uppfyllda. Läkemedelsförmånerna omfattar inte bara läkemedel utan också: Förbrukningsartiklar för stomi-opererade Förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel eller för egenkontroll av medicinering. Dessa skall tillhandahållas helt kostnadsfritt om de på grund av sjukdom förskrivs på hjälpmedelskort av behörig förskrivare. Vissa livsmedel till barn under 16 år. Den som är under 16 år och lider av någon av de sjukdomar som listas i bilagan till Förordning om läkemedelsförmåner SFS 2002:687, har rätt att få reducering av sina kostnader vid inköp av vissa livsmedel. 15

16 Livsmedlen får endast förskrivas av läkare med adekvat specialistkompetens och förskrivningen ska göras på livsmedelsanvisning. Vid varje inköpstillfälle betalar patienten högst 120:-. Notera att följande varor följaktligen inte ingår i läkemedelsförmånen: Naturläkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och homeopatika Läkemedel som förskrivs vid allmänfarliga sjukdomar samt vacciner som ingår i nationella vaccinationsprogram (båda är helt kostnadsfria enligt smittskyddslagen) Speciallivsmedel till vuxna (varierar mellan olika landsting) Hjälpmedel vid inkontinens (varierar mellan olika landsting) Andra läkemedel och varor som enligt TLV:s beslut inte ingår i förmånen Man kan ta reda på huruvida ett läkemedel ingår i läkemedelsförmånen med hjälp av FASS. På läkemedel som inte ingår i förmånen står det EF (ej förmån) längst upp till höger om läkemedlets namn. Det kan även stå F och Ff. Innebörden av dessa förkortningar (och många fler) går att läsa under rubriken Teckenförklaring i FASS. Det är noggrant reglerat vilka personer som omfattas av den svenska läkemedelsförmånen. Notera dessutom att det enbart går att få förmån på svenska recept. Följande grupper har rätt till svensk läkemedelsförmån: Den som är bosatt (folkbokförd) eller har anställning i Sverige Medborgare från EES-området och Schweiz Medborgare från avtalsländer (Algeriet, Australien och Quebec i Kanada), om behovet har uppkommit i Sverige Har en person som är anställd i Sverige, men bosatt i Brasilien, rätt till svensk läkemedelsförmån? Har en svensk medborgare som är bosatt i Japan sedan två år tillbaka och som arbetar på ett svenskt läkemedelsföretag i Tokyo, rätt till svensk läkemedelsförmån när han/hon befinner sig i Sverige? Kan en tysk turist som uppvisar europeiskt sjukförsäkringskort få förmån på sin hjärtmedicin i Sverige, om medicinen är utskriven i Tyskland av en tysk läkare? Skulle han ha kunnat få förmån om receptet hade varit utfärdat i Sverige? Kan en person som är bosatt i Sverige få svensk läkemedelsförmån på ett tyskt recept? Vad innebär generisk substitution (utbyte av läkemedel på apotek)? (se Lag om läkemedelsförmåner SFS 2002:160, 21 och s. 82 i boken Receptföreskrifter) Syftet med generisk substitution är dels att pressa läkemedelspriserna och dels att sänka landstingens kostnader för läkemedelsförmånerna. Notera att substitution endast är tillåtet på varor som omfattas av läkemedelsförmånen. Läkemedelsverket avgör vilka läkemedel som är likvärdiga och således utbytbara. Ett läkemedel får inte bytas ut om: Förskrivningen sker utan förmån Förskrivaren på medicinska grunder har motsatt sig byte Patienten väljer att själv betala mellanskillnaden mellan den förskrivna varans pris och priset på den billigaste utbytbara varan Hur är det med farmacevtens rätt till motisäga sig byte efter 1/1-15? Apotekspersonalen ska upplysa kunden om att läkemedlet har bytts ut och om att det finns möjlighet att själv betala mellanskillnaden och på så sätt slippa byte. Mellanskillnaden ingår 16

17 inte i läkemedelsförmånen. En kund som har frikort måste alltså betala mellanskillnaden ur egen ficka om han/hon motsätter sig byte. Mer information om regler för utbyte finns i Läkemedelsverkets instruktioner till apoteken avseende tillämpning av listan över utbytbara läkemedel. Är det möjligt för en förskrivare skriva ut läkemedel till en patient trots att han/hon inte har någon receptblankett tillgänglig? Vilka regler gäller då? Se Förordning om läkemedelsförmåner SFS 2002, 13. Prissättning av utbytbara läkemedel och utbyte av läkemedel Vid prissättning av utbytbara läkemedel sker snabba förändringar. Beslut om prisändringar fattas en gång i månaden (beslutsmånad) av TLV. Månaden efter beslutsmånaden utgör prisperioden. Då gäller alltså det beslut om priser som fattas månaden innan. Apoteket får endast göra utbyte till den vara som har lägst pris under prisperioden. Vad innebär takpris och alternativt försäljningspris? Förordning om statlig ersättning för asylsökande Asylsökande omfattas inte av den svenska läkemedelsförmånen eftersom de inte är folkbokförda i Sverige och därför saknar personnummer. För att de ändå ska ha tillgång till sjukvård och läkemedel ersätter Migrationsverket delar av deras kostnader. Den asylsökande betalar högst 50:- per uttag av receptförskrivna läkemedel som förskrivits vid ett tillfälle. Under en 6 månaders period behöver den asylsökande sammanlagt inte betala mer än 400:- för sina receptförskrivna läkemedel. Lag om avgiftsfria sjukvårdsförmåner för vissa hiv-smittade Personer som blivit smittade av HIV via två specifika smittvägar behöver inte betala någonting alls när de hämtar ut receptförskrivna läkemedel på apotek. Vilka smittvägar är det? 17

18 Läkemedel Det här kapitlet innehåller författningar som styr hanteringen av läkemedel i samhället. Här definieras vilka varor som egentligen räknas som läkemedel och vilka krav de måste uppfylla för att kunna bli godkända för försäljning. Här finns också författningar som reglerar bl.a. parallellimport, säkerhetsövervakning och marknadsföring av läkemedel. Kapitlet börjar med Läkemedelslagen och därefter kommer en rad mer detaljerade förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelslagen trädde i kraft 2006 och är utarbetad efter ett direktiv från det europeiska Läkemedelsverket, EMA (the European Medicines Agency). Direktivet har implementerats i samtliga EU-länders lagstiftning och dess syfte är att göra lagarna kring läkemedel mer likvärdiga inom gemenskapen. I boken Receptföreskrifter (s. 59) finns en kort beskrivning av EU:s olika rättsakter. Vad är skillnaden mellan förordning och direktiv? Därefter följer mer information och kommentarer till läkemedelslagen. Läkemedelslagen (SFS 1992:859) I Läkemedelslagens 1 finns definitionen av läkemedel. Eftersom den är så central för en apotekares yrkesverksamhet bör ni lära er den utantill. Det är också viktigt att försöka tänka igenom vad definitionen egentligen innebär. Lägg t.ex. märke till att en substans inte behöver ingå i en färdig beredning för att räknas som läkemedel samt att man lägger stor vikt vid hur substansen tillhandahålls och vad som är syftet med den. Den måste vara avsedd att användas på människor eller djur och ska uppnå sin verkan genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan. Kapitel 1 a och 1b förtydligar aktiv substans och förfalskade läkemedel. Vad avses med begreppen generiska läkemedel, radioaktiva läkemedel respektive prövningsläkemedel? Läkemedelslagen reglerar både humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel men notera att den inte ska tillämpas på läkemedel som har blandats i djurfoder. Innan ett läkemedel har blandats i djurfoder kallas det för förblandning och då omfattas det av Läkemedelslagen. Blandningen av foder och förblandning klassas dock inte längre som läkemedel och regleras följaktligen inte av Läkemedelslagen. (Se 2 i Läkemedelslagen) I 2 b nämns läkemedel som har beretts enligt erkänd homeopatisk metod. De måste registreras hos Läkemedelsverket innan de får säljas, vilka krav måste de uppfylla för att få bli registrerade? (Se även boken Receptföreskrifter s. 64) 2c handlar om växtbaserade läkemedel. Det är en läkemedelskategori innefattar läkemedel vars verksamma beståndsdelar uteslutande kommer från växtriket. Läkemedel som är växtbaserade kan inte godkännas som naturläkemedel utan ska i stället behandlas på något av följande två sätt: 1) De kan registreras som traditionella växtbaserade läkemedel (TVBL). Det är en separat läkemedelskategori. 2) Ett växtbaserat läkemedel som bedöms vara tillräckligt väldokumenterat kan även godkännas som ett vanligt, konventionellt läkemedel. För ett sådant godkännande ställs 18

19 samma krav på vetenskaplig dokumentation av kvalitet, effekt och säkerhet som för konventionella läkemedel. Icke växtbaserade naturläkemedel (t.ex. bakteriekulturer, salter och fiskoljor) berörs inte av den här lagstiftningen, utan kommer även i fortsättningen att klassas som naturläkemedel. Mer information om naturläkemedel finns i boken Receptföreskrifter på s. 62. Precis som naturläkemedel får TVBL säljas i vanlig handel. De växtbaserade läkemedel som har blivit godkända som konventionella läkemedel regleras av samma bestämmelser som alla andra godkända läkemedel och får alltså enbart säljas på apotek om de inte upptas på Läkemedelsverkets lista över läkemedel som får säljas i vanlig handel. Vilka förutsättningar måste ett traditionellt växtbaserat läkemedel (TVBL) uppfylla för att få bli registrerat hos Läkemedelsverket? Det finns en sammanfattning om växtbaserade läkemedel på s. 63 i boken Receptföreskrifter. Ytterligare en läkemedelskategori är såkallade särläkemedel (orphan drugs på engelska). Det finns ingen särskild paragraf om dem i kompendiet men de beskrivs bla. på s. 62 i boken Receptföreskrifter. Vad är Särläkemedel för något och vilka särskilda regler gäller för dem? 4 anger vilka övergripande krav ett läkemedel måste uppfylla. Eftersom kraven gäller alla läkemedel är det mycket viktigt att känna till dem. Dessa krav måste vara uppfyllda för att ett läkemedel ska kunna godkännas för försäljning och det är den som ansöker om godkännande som ska bevisa att produkten uppfyller kraven handlar om godkännande av läkemedel och eftersom de är mycket detaljerade har de plockats bort ur materialet. Kortfattade information om procedurerna kring godkännande av läkemedel finns i annexet till boken Receptföreskrifter (s. 65). Innan ett läkemedel kan säljas på marknaden måste det godkännas för försäljning. Tidigare var det Läkemedelsverket som godkände alla läkemedel för försäljning på den svenska marknaden men idag kan läkemedel även godkännas av EMA eller i samarbete med övriga EU-länders läkemedelsmyndigheter. Det finns tre olika procedurer genom vilka ett läkemedel kan godkännas för försäljning. I annexet till boken Receptföreskrifter (s. 65) beskrivs de olika godkännandeprocedurerna på ett tydligt sätt. När ett läkemedel har godkänts av EMA eller av något annat lands läkemedelsverk så ska godkännandet erkännas av det svenska Läkemedelsverket innan läkemedlet kan börja säljas i Sverige. Läkemedelsverket ska erkänna sådana godkännanden om det inte finns någon anledning att misstänka att läkemedlet skulle utgöra en allvarlig risk för folkhälsan i Sverige. I 11 nämns fyra situationer när den som har ett godkänt läkemedel kan tvingas dra tillbaka sin produkt från marknaden, vilka situationer är det? Om ett läkemedel inte återkallas vid en sådan situation har Läkemedelsverket rätt att ta tillbaka godkännandet. I 12 nämns flera andra situationer vid vilka ett godkännande kan tas tillbaka, vilka situationer är det? 15 och 16 handlar om tillverkning av läkemedel, vad räknas som läkemedelstillverkning? 21 beskriver regler för läkemedelsinformation. I första stycket står det att information som är av särskild betydelse ska lämnas ut skriftligen när ett läkemedel tillhandahålls konsumenten. Det är på grund av den bestämmelsen som alla läkemedel säljs tillsammans med en bipacksedel. 19

20 21 handlar också om marknadsföring, vilka krav ställs på information i läkemedelsreklam och vilka förbud gäller? 22 beskriver hanteringen av alkoholhaltiga läkemedel. Vad är det för något och vilka regler gäller vid utlämnade? Marknadsföring av humanläkemedel Vilka regler gäller vid marknadsföring av humanläkemedel? Notera skillnaderna mellan vilken typ av marknadsföring som är tillåten till allmänheten respektive behöriga förskrivare. Parallellimport av läkemedel Parallellimport innebär att ett godkänt läkemedel importeras och säljs av någon annan än tillverkaren/ innehavaren av godkännandet för försäljning. Bakgrunden är att läkemedel traditionellt har varit billigare i Sydeuropa än här uppe i norr. Trots att läkemedlet är likvärdigt och ofta tillverkat i samma fabrik, så säljs det alltså till olika pris i olika delar av Europa. Det är därmed lönsamt för parallellimportföretagen att köpa upp läkemedel i lågprisländer för att sedan sälja dem vidare i länder där läkemedel generellt är dyrare. Parallellhandel med läkemedel beskrivs även på s i boken Receptföreskrifter. Här beskriver man dessutom begreppet Parallelldistribuerade läkemedel, vad betyder det? Notera att myndigheternas möjlighet att kontrollera verksamheten är mycket mindre vid parallelldistribution än vid parallellhandel. Säkerhetsövervakning Efter att ett läkemedel har blivit godkänt för försäljning så släpps det inte bara vind för våg, utan säkerhetsövervakningen fortsätter. Denna beskrivs dels i Läkemedelsförordning SFS 2006:272,kapitel 4 och dels i säkerhetsövervakning av humanläkemedel LVFS: 2012:14 och säkerhetsövervakning av läkemedel som används på djur LVFS 2012:15. Det är bra att övergripande kunna beskriva hur säkerhetsövervakningen går till. Till vem ska hälso- och sjukvården rapportera biverkningar? 20

21 Apoteksdrift och handel med läkemedel Det här kapitlet beskriver olika typer av läkemedelshandel, vem som får bedriva sådan handel och vilka regler som då måste följas. Här finns också de regler som styr apotekens verksamhet. Handel med läkemedel Det är viktigt att ha klart för sig vad begreppen partihandel och detaljhandel innebär när man läser det här kapitlet, se Lag om handel med läkemedel SFS 2009:366, 4. Kommentarer till lagen om handel med läkemedel finns även på s. 74 i boken Receptföreskrifter. Notera också skillnaden mellan sjukhusapotek och öppenvårdsapotek. Det krävs tillstånd för att bedriva handel med läkemedel, vilken myndighet beviljar tillstånd för detalj- respektive partihandel? Tidigare fick endast Apoteket AB bedriva detaljhandel med läkemedel men idag är det monopolet avskaffat. Det finns dock några grupper i samhället som inte kan beviljas tillstånd för detaljhandel med läkemedel, vilka är det? Vilka krav ställs på verksamheten när man ska bedriva detaljhandel med läkemedel? Ett sådant krav är att det måste finnas en sk. Läkemedelsansvarig i verksamheten. Vem kan bli läkemedelsansvarig och vad har en sådan person för uppgifter? Ett annat krav är den så kallade tillhandahållandeskyldigheten. Den nämns i 2 kap. 6, punkt 3. Vad innebär den? Notera att naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel får säljas i vanlig handel. Vilka regler gäller för detaljhandel med läkemedel till hälso- och sjukvården? Både detaljhandlare och partihandlare ska betala avgifter till Läkemedelsverket. De flesta av författningskompendiets kapitel innehåller uppgifter om hur mycket det kostar att göra olika ansökningar hos Läkemedelverket. Det är inte viktigt att veta hur mycket respektive ansökning kostar men det kan vara bra att känna till att dessa avgifter finansierar en stor del Läkemedelsverkets verksamhet. Läkemedelsverket är alltså en avgiftsfinansierad myndighet. Detaljhandel vid öppenvårdsapotek Notera de krav som ställs på personalen i allmänhet och på den läkemedelsansvarige i synnerhet samt att man särskilt specificerar regler kring förvaring och hantering av läkemedel. Hur ska apoteket agera vid reklamationer och indragningar av läkemedel? Vad är ett egenkontrollprogram och vad ska det innehålla? Distanshandel Vad innebär distanshandel med läkemedel vid öppenvårdsapotek? Notera att det är öppenvårdsapoteket som ansvarar föra att handeln bedrivs i enlighet med författningarna även om de tex. anlitar underleverantörer. 21

22 I vissa fall måste apoteket kontrollera mottagarens identitet, vilka då? Handel med vissa receptfria läkemedel Vissa receptfria läkemedel får säljas på andra ställen än på apotek. I 6 finns riktlinjer för vilka läkemedel som ska få säljas på det sättet, hur lyder de? Läkemedelsverket och kommunerna har gemensamt ansvar för kontrollen av denna typ av handel, vem kontrollerar vad? Det finns en åldersgräns för den här typen av detaljhandel, vilken? Notera att ingen motsvarande gräns finns vad gäller detaljhandel med läkemedel på apotek. På försäljningsställen som inte är apotek saknas nästan alltid farmaceut och därför står det i författningen att den som bedriver handeln ska informera kunden om var han eller hon kan få farmaceutisk rådgivning. Producentansvar Den sista författningen i kapitlet handlar om producentansvar och där står att den som bedriver detaljhandel med läkemedel (apotek och försäljningsställen för vissa receptfria läkemedel) utan ersättning ska ta hand om vissa typer av läkemedelsavfall. Vilka då? Narkotika Eftersom risken för missbruk av narkotiska läkemedel är så stor, är kontrollen av dessa varor noggrann. Nästan all hantering av narkotika kräver speciella tillstånd från Läkemedelsverket och olovlig hantering medför vanligen ganska stränga straff. För att Läkemedelsverket ska kunna utöva sin kontroll ställs också höga krav på hur hanteringen dokumenteras. De flesta handlingar måste sparas i minst 5 år och skall alltid hållas tillgängliga för eventuell inspektion från Läkemedelsverket. Alla narkotikaklassade ämnen finns med i Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar (Förteckningar över narkotika LVFS 2011:10). I förteckningarna delas ämnena in i fem olika klasser och för att kunna tillägna sig det här kapitlet på ett bra sätt, är det lämpligt att först ta reda på vad de fem olika narkotikaförteckningarna innebär. De definieras i Förteckningar över narkotika LVFS 2011:10 i författningskompendiet och på sidan 87 i boken Receptföreskrifter. Hur definieras narkotika enligt narkotikastrafflagen? Vilka förskrivarkategorier är behöriga att förordna narkotika? De varor som upptas i förteckning I får i princip inte hanteras alls. Läkemedelsverket kan emellertid meddela tillstånd att använda dem i två speciella syften, vilka då? Särskilda regler gäller för läkemedel innehållande substanserna etylmorfin, tramadol och kodein. Hur lyder de reglerna? Hur mycket narkotika ur respektive klass får man medföra för personligt bruk vid varje inresa i riket enligt Läkemedelsverkets föreskrifter om Kontroll av narkotika LVFS 1997:11? 22

23 De begränsningar som anges i Läkemedelsverkets föreskrifter om Kontroll av narkotika LVFS 2011:9 gäller om man kommer resande till Sverige från länder som inte ingår i Schengenavtalet. Vid resor inom Schengenområdet (EU, EES och Schweiz) gäller emellertid Schengenreglerna i första hand. (Se Lag om kontroll av Narkotika SFS 1992:860 3, Resandes införsel för personligt bruk av narkotiska läkemedel samt på s. 88 i boken Receptföreskrifter). Enligt Schengenreglerna får man föra med sig narkotiska läkemedel för maximalt 30 dagars förbrukning. Här har det ingen betydelse om det är lätt eller tung narkotika, utan 30 dagars förbrukning gäller genomgående för klass II-V. Vad är ett Schengen-intyg och vem utfärdar sådana i Sverige? Ibland kan det vara lite svårt att avgöra vilka resenärer som egentligen omfattas av Schengenreglerna respektive de svenska föreskrifterna. Schengenreglerna gäller enbart vid resor inom Schengenområdet. Dessutom är det bra att tänka på att det är det land man är bosatt i (och inte det man kommer resande ifrån) som avgör om man omfattas av Schengenreglerna samt att de narkotikaklassade läkemedel man för med sig måste vara utskrivna i hemlandet för att Schengenbegränsningarna ska gälla. Utbyte av sprutor och kanyler Den här lagen handlar om så kallad sprututbytesverksamhet, vad är det för något och vad är syftet med sådan verksamhet? Vem får bedriva sprututbytesverksamhet och vilken myndighet är det som beviljat tillstånd? Under vilka förutsättningar får sprutorna lämnas ut? Injektionssprutor och kanyler Vad avses med spruta respektive kanyl i den här författningen? Vilka får bedriva handel med sprutor och kanyler? Apoteken säljer sprutor och kanyler. Det allra viktigaste vid försäljningen är att förvissa sig om att produkterna inte ska användas i missbrukssyfte. Apotekspersonalen måste även ta reda på vissa andra uppgifter om kunden innan de kan sälja dessa varor, vilka då? I vilka fall måste kunden kunna visa upp papper som styrker att varan inte ska användas i missbrukssyfte? Register I det här kapitlet nämns ett flertal olika register. Vilka uppgifter innehåller de olika registren? Till vilka ändamål får registren användas? Vem får hämta information ur registren? Vem är det som sköter registreringen eller som bedriver registret? I några av registren får uppgifterna endast sparas en viss tid, hur länge då? 23

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK 1 Läkemedelsförmånen Samhället subventionerar kostnader för läkemedel och vissa andra varor på recept,

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Receptarieprogrammet HT-10 Pernilla Jonsson 1 Definitioner Apotek: Enhet för detaljhandel med läkemedel med farmaceutisk bemanning Farmaceut: Apotekare eller receptarie Recept:

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Författningar. Allmänt om författningar. Innehåll. Författningshierarki: Receptarieprogrammet HT-10

Författningar. Allmänt om författningar. Innehåll. Författningshierarki: Receptarieprogrammet HT-10 Författningar Receptarieprogrammet HT-10 Pernilla Jonsson Leg. apotekare och doktorand Samhällsfarmaci/ Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 1 Innehåll Läkemedel Handel och import

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Alfabetiskt register över gällande författningar och allmänna råd i Läkemedelsverkets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om läkemedelsförmåner m.m.; SFS 2002:687 Utkom från trycket den 16 juli 2002 utfärdad den 4 juli 2002. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna

Läs mer

Yvonne Borg och Helena Calles Apoteket AB, Stockholm

Yvonne Borg och Helena Calles Apoteket AB, Stockholm 1216 Yvonne Borg och Helena Calles, Stockholm Inledning regleras i lagen (2002:160) och i förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m m. ger skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel och vissa

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013

Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 Apotek Hjärtat Över 2 000 medarbetare 300 apotek från Kiruna i norr till Tomelilla i söder Sveriges största fristående apotekskedja 1 Regelverk

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen

Gemensamma författningssamlingen Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88515028HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Kronologisk

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Kronologisk förteckning över gällande författningar och allmänna råd i Läkemedelsverkets författningssamling

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

Tentamen Författningar för farmaceutisk behörighet

Tentamen Författningar för farmaceutisk behörighet Tentamen Författningar för farmaceutisk behörighet Kodnummer: (Fyll i kodnummer på samtliga sidor!) 03-03- kl. 9.00-3.00 Hjälpmedel: Kompendium Författningar inom läkemedels- och apoteksområdet, bok Receptföreskrifter.

Läs mer

Läkemedelsförordning (2015:458)

Läkemedelsförordning (2015:458) Import och exportföreskrifter/läkemedel, narkotika m.m. 1 1 kap. Förordningens tillämpningsområde Innehåll [4761] I denna förordning finns kompletterande bestämmelser till (2015:315) ([4701] o.f.). Uttryck

Läs mer

Tentamen Författningar för farmaceutisk behörighet

Tentamen Författningar för farmaceutisk behörighet Tentamen Författningar för farmaceutisk behörighet Kodnummer: (Fyll i kodnummer på samtliga sidor!) 2011 10 13kl. 9.00 13.00 Hjälpmedel: Kompendium Författningar inom läkemedels och apoteksområdet, bok

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd till försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter);

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd till försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter); Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd till försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter); Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se Innehåll - vad är ett recept? Kommunikationsunderlag - förskrivare - patient farmaceut Professionell bedömning Dokumentationshandling

Läs mer

Farmaceutisk författningskunskap Kursmål och betygskriterier

Farmaceutisk författningskunskap Kursmål och betygskriterier Farmaceutisk författningskunskap Kursmål och betygskriterier Charlotta Alvarmo, Leg apotekare Univ.adjunkt Sahällsfarmaci Institutionen för Farmaci, Uppsala Universitet Betygskriterier Definierade områden

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Receptskrivningens ABC Läkemedelsordination på recept. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Receptskrivningens ABC Läkemedelsordination på recept. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Receptskrivningens ABC Läkemedelsordination på recept Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna 2017-04-25 2 Max. två läkemedel/blankett obs! skall skrivas

Läs mer

Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Receptskrivningens ABC Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Information om läkemedel www.fass.se Produktmonografi SPC www.lakemedelsverket.se www.lakemedelsboken.se

Läs mer

Regelverk för öppenvårdsapotek 2013-03-06. Svensk lagstiftning, vem bestämmer vad? Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 4 mars 2013

Regelverk för öppenvårdsapotek 2013-03-06. Svensk lagstiftning, vem bestämmer vad? Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 4 mars 2013 Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 4 mars 2013 Apotek Hjärtat Över 2 000 medarbetare 279 apotek från Kiruna i norr till Tomelilla i söder Sveriges största fristående apotekskedja Regelverk för

Läs mer

Författningar för farmaceutisk behörighet

Författningar för farmaceutisk behörighet Författningar för farmaceutisk behörighet Höstterminen 2012 Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se Innehåll Läkemedel Genomgång av kurshandledningen 1 Innehåll Läkemedel Läkemedel - definition Avsedd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859); SFS 2011:234 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om läkemedelslagen

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Läkemedelsverkets föreskrifter om tillstånd till försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter);

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om marknadsföring av humanläkemedel; LVFS 2009:6 Utkom

Läs mer

Regelverk för öppenvårdsapotek. 20151008 Helena Calles

Regelverk för öppenvårdsapotek. 20151008 Helena Calles Regelverk för öppenvårdsapotek 20151008 Helena Calles Grundat: 2009 Antal apotek: över 370 Nordligast: Kiruna Sydligast: Tomelilla Ostligast: Luleå Västligast: Strömstad Antal medarbetare: Fler än 3000

Läs mer

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Andy Wallman Farm Dr, Apotekare Att läsa lagen Försök första övergripande koncept Lär dig hitta i texten och förstå strukturen

Läs mer

Kurshandledning Farmaceutisk Författningskunskap A10. delkurs av tillämpad apoteksfarmaci med författningar 30 hp

Kurshandledning Farmaceutisk Författningskunskap A10. delkurs av tillämpad apoteksfarmaci med författningar 30 hp Kurshandledning Farmaceutisk Författningskunskap A10 delkurs av tillämpad apoteksfarmaci med författningar 30 hp VT 2013 1 Innehållsförteckning Kurshandledning Farmaceutisk Författningskunskap A10... 1

Läs mer

Avdelning I Inledande bestämmelser

Avdelning I Inledande bestämmelser Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den

Läs mer

Avdelning I Inledande bestämmelser

Avdelning I Inledande bestämmelser Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se - granskning av recept 11. Får expedieras gånger -Med bokstäver, ej siffror (pga förfalskningsrisken) - Inga generella begränsningar på

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Livsmedel för speciella medicinska ändamål för barn och ungdomar upp till 16 år Möjligheten att på livsmedelsanvisning förskriva livsmedel med subvention

Läs mer

Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles

Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles Regelverk för öppenvårdsapotek 20170221Helena Calles Regelverk för öppenvårdsapotek Krav på öppenvårdsapotek ehälsomyndigheten Försäljning av receptfria läkemedel Försäljning till sjukvården Tillämpning

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om detaljhandel vid öppenvårdsapotek; LVFS 2009:9 Utkom

Läs mer

Läkemedelsförmånerna

Läkemedelsförmånerna 1376 Lisa Landerholm, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm Anna Märta Stenberg, Stockholm Inledning regleras i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m m. Lagen ersatte den tidigare lagen

Läs mer

Camilla Ledin, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm. Marit Carlsson, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm

Camilla Ledin, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm. Marit Carlsson, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm LÄKEMEDELSFÖRMÅNERNA Camilla Ledin, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm Marit Carlsson, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm Lisa Landerholm, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd till försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter)

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd till försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter) Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd till försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa.

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa. Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Läkemedelschef Datum 2016-09-30 1 (9) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till

Läs mer

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika Import och exportföreskrifter/läkemedel, narkotika m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [4951] Med narkotika avses i denna lag detsamma som i 8 narkotikastrafflagen (1968:64) (Smugglingslagen m.m. [1710]).

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26 Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Förlängning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 juni

Läs mer

Särskilda receptblanketten

Särskilda receptblanketten Särskilda receptblanketten Rapport från Läkemedelsverket Dnr: 1.1-2016-005868 Datum: 2016-12-29 Citera gärna Läkemedelsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Läkemedelsverket.

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Datum 2016-09-30 Läkemedelschef 1 (8) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

Sekretess på apotek. Färdigställande och kontroll. Vad får farmaceuten ändra? Receptskrivning. Andy Wallman, PhD, apotekare 1.

Sekretess på apotek. Färdigställande och kontroll. Vad får farmaceuten ändra? Receptskrivning. Andy Wallman, PhD, apotekare 1. Färdigställande och kontroll Endast farmaceut får färdigställa förordnade läkemedel för utlämnande och det ska ske synnerligen noggrannt (enligt skriftlig rutin) Författningsmässig kontroll (fullständigt

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring av Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd till försäljning

Läs mer

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson 1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.

Läs mer

Min bakgrund 2015-09-03. Apotektet Ekorren i Jönköping. Forskning på institutionen för farmakologi på Göteborg Universitet

Min bakgrund 2015-09-03. Apotektet Ekorren i Jönköping. Forskning på institutionen för farmakologi på Göteborg Universitet Johanna Stenqvist linajohannastenqvist@gmail.com Min bakgrund Apotektet Ekorren i Jönköping Forskning på institutionen för farmakologi på Göteborg Universitet Degree of master in pharmacy 2015 Doktorand

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:24

Regeringens proposition 2013/14:24 Regeringens proposition 2013/14:24 Nytt namn för vårdinfrastruktur Prop. 2013/14:24 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 oktober 2013 Jan Björklund Göran Hägglund (Socialdepartementet)

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Datum 2017-02-22 Läkemedelschef 1 (8) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa.

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa. Enheten för läkemedelsstyrning Maria Landgren Datum 2017-02-22 Läkemedelschef 1 (9) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till

Läs mer

Licens Behandlingsalternativ när godkända läkemedel inte räcker till

Licens Behandlingsalternativ när godkända läkemedel inte räcker till Licens Behandlingsalternativ när godkända läkemedel inte räcker till Läkemedelsverket 2017-11-09 Maria Jafner Kliniska Prövningar och Licenser Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Enhetsadministratör Malika

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2006:272); SFS 2012:347 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Regeringen föreskriver 1 i fråga om läkemedelsförordningen

Läs mer

Föreskrifterna kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då de träder i kraft.

Föreskrifterna kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då de träder i kraft. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets författningssamling ISSN 2000-5520 Föreskrifter om ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2009:4) om prissättning

Läs mer

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden?

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden? Frågor och svar från Informationsdagarna för läkemedelsansvariga på apotek (den 23 och 31 oktober 2012). Svar från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Fråga Är det acceptabelt

Läs mer

BESLUT. Datum Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen)

BESLUT. Datum Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen) BESLUT 1 (6) Datum 2015-11-30 Vår beteckning PART Apotek Hjärtat Retail AB (org. nr. 556773-8249) Solna Torg 19 171 45 Solna SAKEN Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

Läs mer

Distanshandel vid öppenvårdsapotek

Distanshandel vid öppenvårdsapotek Distanshandel vid öppenvårdsapotek Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:10) om distanshandel vid öppenvårdsapotek (version 1, juni 2009) Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit;

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit;

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den

Läs mer

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Utbyte av läkemedel Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Innehåll Första timmen: Läkemedelsverket (LV) Andra timmen: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV:s uppdrag, organisation och

Läs mer

Läkemedel för särskilda behov

Läkemedel för särskilda behov Ublicering med anl av vosocialutskottets betänkande 2015/16:SoU15 Läkemedel för särskilda behov Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter

Läs mer

6 Genomförande av direktiv 2004/24/EG om ändring, avseende traditionella växtbaserade

6 Genomförande av direktiv 2004/24/EG om ändring, avseende traditionella växtbaserade 6 Genomförande av direktiv 2004/24/EG om ändring, avseende traditionella växtbaserade läkemedel, av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel 6.1 Definitioner och tillämpningsområde

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659); SFS 2012:957 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit

Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit (Version 1, maj 2016)

Läs mer

Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit

Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit (version 2, november

Läs mer

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Eva Flodman Engblom Apotekare/Utredare Inspektionsenheten Vad är ett läkemedel? Läkemedelsdefinitionen Enligt 1 läkemedelslagen avses med läkemedel varje substans

Läs mer

Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit

Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit (Version 3, mars

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (7) Datum 2016-04-18 Vår beteckning PART Apoteket AB (org.nr 556138-6532) Box 3001 169 03 Solna SAKEN Sanktionsavgift enligt 25 a första stycket 1 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen)

Läs mer

Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd

Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd Maria Ingevaldsson, läkemedelsinspektör Bengt Persson, farmaceutisk utredare SFNM:s vårmöte 2013-05-16, Kalmar 1 En statlig, i huvudsak avgiftsfinansierad, myndighet

Läs mer

TLVAR 20xx:x. beslutade den xx månad 20xx.

TLVAR 20xx:x. beslutade den xx månad 20xx. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2016:xx) om tillämpningen av vissa regler vid expediering av läkemedel och

Läs mer

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande 2013-07-04 Dnr 17125/2013 1(9) Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande begrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av uppdraget att utveckla

Läs mer

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4 UTKAST Vägledning till 5 kap. 8 a Läkemedelverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit farmaceuts möjlighet att motsätta sig utbyte av läkemedel Postadress/Postal

Läs mer

TLVFS 2011:4 Utkom från trycket den 12 sept 2011. Tillämpningsområde. Definitioner ISSN 2000-5520. beslutade den 31 augusti 2011.

TLVFS 2011:4 Utkom från trycket den 12 sept 2011. Tillämpningsområde. Definitioner ISSN 2000-5520. beslutade den 31 augusti 2011. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets författningssamling ISSN 2000-5520 Föreskrifter om ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2009:4) om prissättning

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88517075HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Läkemedelsverkets

Läs mer

Tentamen Författningar för farmaceutisk behörighet

Tentamen Författningar för farmaceutisk behörighet Tentamen Författningar för farmaceutisk behörighet Kodnummer: (Fyll i kodnummer på samtliga sidor!) 2017-08-16 kl. 08.00-12.00 Hjälpmedel: Kompendium Författningar inom läkemedels- och apoteksområdet,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-12-05. Föreläggande vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen)

BESLUT. Datum 2013-12-05. Föreläggande vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen) BESLUT 1 (5) Datum 2013-12-05 Vår beteckning 1690/2013 PART Kronans Droghandel Apotek AB Box 30094 104 25 Stockholm SAKEN Föreläggande vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen)

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2016

Landstingsbeslutade subventioner 2016 2016 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år Spolvätskor

Läs mer

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Patientsäkerhetsutredningen SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Prop. 2009/10:210 Patientsäkerhet och tillsyn Riksdagsbehandling den 15 juni 2010 I kraft den 1 januari 2011

Läs mer

Receptskrivningens ABC Läkemedelsordination på recept. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Receptskrivningens ABC Läkemedelsordination på recept. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Receptskrivningens ABC Läkemedelsordination på recept Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Information om läkemedel www.fass.se Produktmonografi SPC

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2006:272); SFS 2011:235 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver 1 i fråga om läkemedelsförordningen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Försäkringskassan genom ylva.bernrup@forsakringskassan.se, verksamhetsansvarig, HK Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och

Läs mer

Expeditionsförfattningar

Expeditionsförfattningar Expeditionsförfattningar Höstterminen 2011 Ida.bergstrom@farmaci.uu.se Material: Tobias Renberg och, inst för farmaci Innehåll Läkemedelsbegrepp Utlämnande av läkemedel Förskrivare Narkotika och särskilda

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information

Läs mer

Yttrande över delbetänkande (SOU 2014:20) Läkemedel för särskilda behov

Yttrande över delbetänkande (SOU 2014:20) Läkemedel för särskilda behov Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2014-09-11 Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkande (SOU 2014:20) Läkemedel för särskilda behov Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens Regelverk och bakgrund Reglerna för generiskt utbyte har vidareutvecklats Generiskt utbyte sedan 2002 Uppdaterade regler 2009 med anledning av att den svenska

Läs mer

Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Information om läkemedel www.fass.se Produktmonografi SPC

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek;

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek; Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta

Läs mer