EnergYZer. Biobränslebaserad när och/eller fjärrvärme i Hammerdal. Grontmij AB Div. NORD Östersund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EnergYZer. Biobränslebaserad när och/eller fjärrvärme i Hammerdal. Grontmij AB Div. NORD Östersund 2009-12-28"

Transkript

1 EnergYZer Biobränslebaserad när och/eller fjärrvärme i Grontmij AB Div. NORD Östersund

2 Förstudie: Biobränslebaserad när- och/eller fjärrvärme i Vår referens Div NORD, Conrad Sjöberg , Rev A Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Kort om Grontmij AB Mål och syfte Uppdragets omfattning Genomförande Avgränsningar Översiktlig information om intressenternas anläggningar Fjärrvärmenätet Dagens energibehov Alternativen i korthet Beräkningsförutsättningar Fjärrvärmeprislista för Jämtlandsvärme AB Bränsledata Produktionsanläggningar /Kulvertnät Produktionsanläggningar Distributionsanläggning Kulvertkostnader /Distributionsanläggningar Kostnader för fjärrvärmekulvert Föreslagen ledningssträckning Kalkyler för investeringar Investeringsbehov vid Alt Kostnadsbedömning av Alt Kostnadsbedömning av Alt Kostnadsbedömning av Alt Kostnadsbedömning av Alt. 3b Investeringar och lönsamhetsbedömning Fotnot Höjd CO 2 -skatt för uppvärmning i jordbruk, skogsbruk och i industrin utanför utsläppshandeln Grontmij AB Besök Kyrkgatan 56 E-post Org nr Direktnr Östersund Styrelsens säte Stockholm Fax

3 Bilagor s betong Norrlands Trähus Attacus Jämtlandshus Görviks Lövträ AB Jämtlandsvärme AB () NWP-s Trä NWP-Sikås Fyrås Trä Totalt Alt Totalt Alt Optimal 8 MW... Referenser... 3 (25)

4 1 Sammanfattning Grontmij AB har på uppdrag av Jämtlands Läns Energikontor, Jämtlandsvärme och intressenter i utfört denna förstudieutredning av framtida alternativ för värmeförsörjningen i med omnejd. Genomförandet av förstudien ingår som en del av projektet EnergYZer vilket finansieras av den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Förstudiens syfte har varit att tekniskt och ekonomiskt utvärdera möjligheterna vid olika utbyggnadsalternativ för en gemensam värmeproduktion. Förutsättningarna var delvis givna, 4 stycken olika huvudalternativ har undersökts, där de olika värmeproduktionskostnaderna inkl, kapitalkostnader och kostnader för drift, underhåll och daglig tillsyn för det olika alternativen har beräknats. Underlaget har delvis varit uppgifter från Energikontoret och Jämtlandsvärme. Det har bestått av en sammanställning av uppgifter från intressenter från tidigare möte i, prisuppgifter, ritningar, tidigare utredningar och rapporter. Under vårt arbete med förstudien har vi skaffat oss kännedom om intressenternas framtidsplaner avseende produktion och kommande värmebehov. Dessa uppgifter har tagits fram genom platsbesök och intervjuer hos de olika intressenterna i med omnejd. Intressenternas uppskattningar av kostnader för ny och eller utökning av sin värmeproduktion har jämförts med redan utförda och pågående projekt av nya pannor i motsvarande storlek. I beräkningarna har vi därefter gjort en egen bedömning av kostnaderna, och i det fall där vi inte haft relevant underlag har kostnaderna erfarenhetsmässigt uppskattats. Vi gör bedömningen att vid utbyggnad till ett gemensamt system för produktion och distribution av värme är den tekniskt och ekonomiskt mest fördelaktiga placering av huvudproduktionen vid NWP-Sikås. Kostnadsbilden för utbyggnaderna kan förändras över tid och vid verkligt upphandlingsförfarande, det bör därför påpekas att utredningens beräkningar och i vissa fall antaganden bara bör användas som en indikation och vägledning. Men även om prisindikationerna är preliminära visar dessa tillräckligt entydigt en sannolik kostnadsbild för det utbyggnadsalternativ som angivits i förutsättningarna till förstudien. Denna rapport bör därför tillsvidare bara användas som diskussionsunderlag för beslut om vidare inriktning för fördjupad utredning. 4 (25)

5 2 Inledning Inom projektet EnergYZer, finansierat av den Europeiska regionala utvecklingsfonden, har Jämtlands Läns Energikontor (Energikontoret) studerat olika alternativ att effektivisera energianvändningen i länet genom bl.a. omställning till förnybar energi genom introduktion/utbyggnad av fjärrvärme. Studierna har genomförts i samarbete med projektet Förnybar energi Jämtland Västernorrland. En ort där förutsättningarna kan vara gynnsamma är i Strömsunds kommun med värmeleveranser uppgående till ca 8 GWh och där en utbyggnad synes vara möjlig genom anslutning av nya kunder i tätorten och samverkan med industrin, speciellt med NWP-Sikås och Fyrås Trä. Anslutning av industrin väntas kunna resultera i värmeleveranser upp till 70 GWh/år. 3 Bakgrund Som en del av EnergYZer har Grontmij AB, på uppdrag av Jämtlandsvärme AB i samarbete med Energikontoret, gemomfört en förstudie kring framtida alternativ för värmeförsörjningen i med omnejd. I förstudien har ingått förutom Jämtlandsvärme AB fem stycken intressenter i, en i Fyrås och en i Sikås. Anledningen har främst varit att undersöka möjliga synergieffekter med en ev. kulvertutbyggnad när flera av intressenterna i annat fall står inför större egna investeringar, då deras befintliga värmeanläggningar antingen är gamla och/eller inom snar framtid med utökad produktion kommer att vara underdimensionerade för verksamheten. 4 Kort om Grontmij AB Grontmij AB är tekniska konsulter som verkar inom husbyggnad, energi och samhällsbyggnad. Vi ägs av det holländska företaget Grontmij med totalt 7000 medarbetare och ingår därmed i Europas femte största teknikkonsultgrupp. Grontmij i Sverige är rikstäckande med närmare 800 konsulter på 27 orter i Sverige. Men minst lika viktigt är att finnas nära, och känna till dig som kund och den miljö du verkar i. Detta är möjligt tack vare vårat nätverk av både regionala och lokala kontor, där varje kontor tillhandahåller specialistkompetens inom en mängd av teknikområden. Under våren 2008 etablerade Grontmij AB ett nytt kontor i Östersund med inriktning mot bland annat vattenkraft och kraftvärme / fjärrvärme. Vi kan med våra medarbetare i Östersund erbjuda hjälp med allt från enklare inspektioner och tillståndskontroller av era anläggningar till leveranser av totallösningar och projektledning av dessa. Våra medarbetare på kontoret i Östersund har bred erfarenhet både ute på fältet på era anläggningar, men även i att leda projekt. Kontoret i Östersund har huvudsakligen stått för denna förstudie. 5 (25)

6 5 Mål och syfte Förstudiens syfte har varit att tekniskt och ekonomiskt utvärdera möjligheterna vid olika utbyggnadsalternativ för en gemensam värmeproduktion. 4 stycken olika huvudalternativ har undersökts, där de olika värmeproduktionskostnaderna inklusive kapitalkostnader och kostnader för drift, underhåll och daglig tillsyn har beräknats. Utredningen redovisar i rapportform tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar för utbyggnaden av värmeförsörjningen med utgångspunkt från presenterade alternativ som har angivits. Rapporten ska kunna användas som underlag för att fatta beslut om projektets genomförande, i sin helhet eller valda delar av det. Kostnadsbilden för utbyggnaderna kan förändras över tid och under ett verkligt upphandlingsförfarande, det bör därför påpekas att beräkningar och i vissa fall antaganden bara bör användas som en indikation och vägledning. Men även om prisindikationerna är preliminära visar dessa tillräckligt entydigt en sannolik kostnadsbild för det utbyggnadsalternativ som angivits i förutsättningarna till förstudien. 6 Uppdragets omfattning Uppdraget omfattar utredning av förutsättningarna för fyra alternativ avseende framtida värmeförsörjning med anläggningar i med omnejd, NWP-Sikås och Fyrås Trä enligt nedan. 0. Potentiella intressenter i alternativen 1,2 och 3 tillgodoser sina framtida värmebehov genom att var och en gör sin egen investering. 1. Modifiering av befintlig fjärrvärmeproduktion, med tillhörande möjligheter att ansluta fler kunder till befintligt fjärrvärmenät, i s tätort. 2. NWP Sikås och s tätort knyts samman med ett gemensamt system för produktion och distribution av värme. 3. NWP Sikås, s tätort och Fyrås Trä och knyts samman med ett gemensamt system för produktion och distribution av värme. Parameter/alternativ Effekt och energibehov x x x x Investerings och energikostnader x x x x Utformning och lokalisering av gemensam anläggning x x Tillgång till biobränsle/restprodukter hos intressenterna x x x Driftorganisation, kostnader för drift och underhåll x x x x Jfr med befintlig uppvärmning m.m. x x x x Tabell 1 :Följande parametrar har täckts in i förekommande alternativ: 6 (25)

7 6.1 Genomförande Uppdraget har genomförts av Östersundskontoret, Conrad Sjöberg (uppdragsledare) och Olle Nyström Malmö, båda med mycket lång erfarenhet från liknande projekt runt om i Sverige och utomlands. Tack vare Östersundskontoret har vi också kunnat erbjuda god lokalkännedom. Genom samarbete med Energikontoret har vi på plats i, Sikås och Fyrås träffat intressenterna, tagit del av deras erfarenheter av anläggningarna vilket gett oss en samlad bild av deras verksamhet och investeringsplaner både vad gäller utökad produktion och därmed vilka problem som då uppstår när deras befintliga värmeanläggningar begränsar huvudproduktionen och/eller inom en snar framtid faller för åldersstrecket. Några av värmeanläggningarna är från och tidigt 1970-tal vilket medför större och större underhållsinsatser för att klara det ökande värmebehovet. Förstudien redovisar sammanfattande i denna rapport med kommentarer och överskådliga beräkningstabeller en sammanställning av befintliga värmeanläggningars produktionskostnader inkl. drift, underhåll och kapitalkostnader. Rapporten redovisar dessutom framtida produktionskostnader beräknade på antagna investeringar relaterade till de olika alternativen enligt ovan. Sammanfattningsvis redovisas slutsatser och rekommendationer relaterade till hela projektet och de synergieffekter som vi kan se genom att koncentrera värmeproduktionen genom en sammankoppling av fjärrvärmenätet enl. angivna förutsättningar för förstudien. 6.2 Avgränsningar De förutsättningar som angivits har beräknats utan att beakta om det funnits andra alternativa lösningar. Uppgifter från uppdragsgivare och intressenter har bara kontrollerats och verifierats om dessa ansetts vara orimliga men i övrigt förutsatts vara korrekt och riktiga. Fördjupade analyser av värmeanläggningarnas verkningsgrader och det olika biobränslenas fukthalter och värmevärde har ej utförts, endast erfarenhetsvärden har antagits i denna förstudie. Eventuellt fördjupade utredningar och projekteringskostnader och ev. kostnader som kan komma att uppstå under ett processande vad gäller olika myndigheter och markfrågor har inte beaktats i utredningen. 7 (25)

8 7 Översiktlig information om intressenternas anläggningar Orienteringskarta för anläggningarna i, Sikås och Fyrås med omnejd som ingått i förstudien. Rent geografiskt ligger anläggningarna som ännu ej anslutits till fjärrvärmenätet ganska utspritt förutom anläggningarna i, dessa ligger inom ett begränsat område men dock i utkanterna söder och nordväst om centrala. s centrum med 5 st av intressenterna; NWP-, Görvik Lövträ, Attacus Jämtlandshus, Norrlands Trähus och s Betong. Fyrås Trä ligger 5 km söder om och NWP-Sikås 9 km åt nordväst. Kulvertsträckning mot NWP-Sikås från anslutning i s centrum går via Görviks Lövträ, Attacus Jämtlandshus och fd. SJ-banvall till NWP-Sikås, sträcka ca: 9,5 km. Söder mot Fyrås Trä från anslutning i vid brandstationen, sträckning via Norrlands Trähus och s Betong längs E45 ca: 5 km. Figur 1: Orienteringskarta för anläggningarna i med omnejd 8 (25)

9 7.1 Fjärrvärmenätet Värmebehovet i fjärrvärmenätet i centrala är i dag ca. 6,5 GWh/ år. Huvudproduktionen av fjärrvärme sker i 2 st FB (fastbränsle) -pannor och en oljepanna (reserv 2,3 MW ) vid NWP-. Jämtlandsvärme äger och sköter delvis driften av pannorna men köper färdig värme av NWP för leverans ut på nätet. Jämtlandsvärme har även en egen produktionsanläggning vid Skogma som används för spetsproduktion och vid driftstörningar vid huvudanläggningen. 7.2 Dagens energibehov Jämtlandsvärme har under de senaste åren utfört mindre utbyggnader av fjärrvärmenätet i, genom anslutning av mindre servicebyggnader, industrier och egnahem, men för att öka värmeleveranserna med ytterligare 3,0 GWh/år krävs inte bara anslutning av intressenterna som ingår i denna utredning utan en offensivare utbyggnad. Det kan också bli aktuellt att se över dimensioneringen av befintligt nät vid en eventuell sammankoppling med både Sikås och Fyrås. Energibehov för alla fjärrvärmeanslutningar i i dag. Samt värmebehovet för träindustrierna i, Sikås och Fyrås inräknat. Värmebehovet toppas överlägset av NWP- Sikås som med sina 20,2 GWh/år, står för nära 60 % av det totala värmebehovet. Näst störst är behovet för fjärrvärmekunder i centrala med Jämtlandsvärme och NWP- som tillsammans står för ca: 25% av behovet. Fyrås Trä står i dagsläget enbart för ca: % av det totala värmebehovet. NWP Sikås MWh/år NWP s 2000 MWh/år Energibehovet i, Sikås och Fyrås 2009 Totalt ca: MWh/år Jämtlandsvärme () MWh/år Görviks Lövträ 700 MWh/år Attacus Jämtlandshus 780 MWh/år Norrlands Trähus 160 MWh/år Fyrås Trä MWh/år s Betong 280 MWh/år Figur 1 : Intressenternas totala energibehov och värmeproduktionens fördelning idag. Beräkningar av varje intressents totala värmeproduktionskostnad etc. i dag och efter en eventuell egen investering redovisas i bilagor. 9 (25)

10 7.3 Alternativen i korthet Klimat- och energipolitiken är väldigt aktuella frågor i dessa dagar och vi hoppas att denna utredning kan vara ett vägledande underlag för ett utbyggnadsbeslut. Under mötena och samtalen med alla olika intressenter i är det väldigt roligt att se verksamheten och den Gnosjöanda som trots finanskris lyser igenom när man hör om de satsningar som planeras av företagen i. En utbyggnad skulle säkerställa energibehovet för intressenterna i med omnejd, och därmed skapa en del av grundförutsättningar för fortsatt industriell verksamhet, och samtidigt minska beroendet av fossila bränslen. Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen framöver med de stora satsningarna på alternativa energislag som planeras i området dels med denna fjärrvärmeutbyggnad men även utbyggnaden av vindkraft Alt 0: Potentiella intressenter i alternativen 1,2 och 3 tillgodoser sina framtida värmebehov genom att var och en gör sin egen investering Investeringsbehoven och storleken på dessa varierar mellan intressenterna och även planering och tidsperspektivet. Några står inför stora investeringar i ny anläggning inom en mycket snar framtid för att inte produktionen i deras huvudverksamhet ska drabbas, medan andra inte alls är i samma akuta situation och/eller enbart vill komma ur sin dyra värmeproduktion och sitt fossil - bränsleberoende. Men även efter en utbyggnad av torkar etc. toppas värmebehovet överlägset av NWP-Sikås som med sina 40 GWh/år står för ca: 60 % av det totala energibehovet. Efter en utbyggnad antas Fyrås Trä bli näst största värmeförbrukare med sina beräknade 15 GWh/år, motsvarande ca. 22 % av behovet. NWP Sikås MWh/år NWP s Trä MWh/år Alt 0: Energibehovet i, Sikås och Fyrås efter egna utbyggnader. Totalt ca: MWh/år Jämtlandsvärme () MWh/år Görviks Lövträ 700 MWh/år Alt 0: Intressenternas totala energibehov och värmeproduktionsfördelning efter egen utbyggnad. Attacus Jämtlandshus MWh/år Fyrås Trä MWh/år s Betong 280 MWh/år Norrlands Trähus 160 MWh/år 10 (25)

11 7.3.2 Alt 1: Modifiering av befintlig fjärrvärmeproduktion, med tillhörande möjligheter att ansluta fler kunder till befintligt fjärrvärmenät, i s tätort Vilket nämnt ovan så ligger anläggningarna som ännu ej anslutits till fjärrvärmenätet geografiskt ganska utspritt förutom anläggningarna i. Deras värmebehov inte så stort, Jämtlandsvärme har fram tills nu därför inte funnit det ekonomiskt försvarbart att ansluta dessa till fjärrvärmenätet. Anläggningarna och intressentarena i fråga är Norrlands Trähus och s Betong söder om, dessa två har tillsammans ett totalt värmebehov av 440 MWh/år. Båda tillgodoser i dag sitt värmebehov genom egna oljepannor. s Betong har dock långt gångna planer på att själv investera i en mindre fastbränsleanläggning för eget behov. Dessa planer kommer med stor sannolikhet att sättas i verket om inte ett beslut om fjärrvärmeanslutning snart fattas. Nordväst om centrum ligger Görviks Lövträ och Attacus Jämtlandshus, tillsammans finns ett värmebehov på 1,7 GWh/år. Görviks Lövträ har en egen FB-panna som är överdimensionerade för deras nuvarande verksamhet. Attacus Jämtlandshus använder till dels eldningsolja för sin uppvärmning, men har även relativt stora lokaler som uppvärms med el. Planer har funnits på att dra en kulvert emellan dessa två, för att utnyttja Görviks Lövträs överkapacitet, detta har ännu inte realiserats. Ingen av ovan fyra intressenter har någon grundläggande baslast utan behöver enbart värme för uppvärmning av kontor och verkstadslokaler, förutom Attacus Jämtlandshus uppger ingen av dessa att de kommer att öka sitt värmebehov inom den närmaste framtiden. Jämtlandsvärme har angett en framtida utbyggnadspotential till 3,0 GWh/år från nuvarande 6,5 GWh/år, med ovan nämnda anläggningar på sammanlagt 2,1 GWh inräknat. Detta innebär att det krävs ytterligare anslutningar och kulvertförtätningar på närmare 1,0 GWh. Vi har nedan i beräkningar, tillsammans med Jämtlandsvärme försökt att göra en uppskattning av kostnader för dessa förtätningar. NWP Sikås MWh/år Alt 1: Energibehovet i ca: MWh/år Sikås och Fyrås Trä egen produktion NWP s Trä MWh/år Jämtlandsvärme () MWh/år Fyrås Trä MWh/år Alt 1: Totala energibehov och värmeproduktionsfördelning efter utbyggnad i. 11 (25)

12 7.3.3 Alt 2: NWP Sikås och s tätort knyts samman med ett gemensamt system för produktion och distribution av värme Norrskog Wood Products (NWP)-Sikås, som energibehovsmässigt är den största anläggningen, är kanske i störst behov av en utbyggnad. Deras anläggning ligger nordväst drygt 9 km från ev. inkopplingspunkt i s centrum. NWP-Sikås har bara det senaste åren gjort stora investeringar i sin huvudverksamhet med helt ny såglinje och utbyggd råsortering, det innebär att kapaciteten i dagsläget uppgår till ca m 3. Investeringen medger att framtida kapacitet kan ökas till m 3 allt eftersom efterfrågan ökar och råvarutillgång medger. En förutsättning för att klara detta är också att kapacitet i värmeanläggning och torkar byggs ut. Torkkapaciteten räcker i dagsläget inte till vid en ytterligare ökning i produktionen, det finns redan i dag tillfällen när virke måste torkas vid anläggningen i Hissmofors. NWP-Sikås har i dag ett eget värmebehov på drygt 20 GWh/år, vid en expansion i verksamheten med produktionsökning upp emot m 3 beräknar NWP sitt framtida värmebehov till ca: 40 GWh/år. Deras huvudverksamhet inom träförädling medför att största delen av deras värmebehov åtgår till virkestorkar, vilket är baslast som ligger som grund under i stort sett hela året. Vid en utbyggnad med fjärrvärmekulvert mellan och NWP-Sikås ligger Görviks Lövträ och Attacus Jämtlandshus längs den tilltänkta kulvertstäckningen. Värmeunderlaget vid en utbyggnad av detta system, (centrala enl. alt 2 fullt utbyggt) är ca: 51,5 GWh/år. Beräkningar och uppskattningar av kostnader för nya anläggning i Sikås och för kulvert förtätningar redovisas nedan. Alt 2: Energibehovet i och Sikås, Totalt ca: MWh/år Fyrås Trä eget nät NWP Sikås MWh/år Fyrås Trä MWh/år NWP s Trä MWh/år Jämtlandsvärme () MWh/år Alt 2: Totala energibehov efter utbyggnad i och anslutning av Sikås 12 (25)

13 7.3.4 Alt 3: NWP Sikås, s tätort och Fyrås Trä och knyts samman med ett gemensamt system för produktion och distribution av värme Efter vad som angivits av intressenterna kommer energibehov i och för träindustrierna NWP-Sikås och Fyrås trä att stiga kraftigt under det kommande åren. Nedan redovisas det totala energibehovet efter en utbyggnad och sammankoppling av hela fjärrvärmenätet enligt Alt 3. Fyrås Trä ligger invid E45 ca: 5 km söder om en eventuell inkopplingspunkt i s centrum. Fyrås Trä har som enskild intressent det näst största värmebehovet av träindustrierna, genom ökad efterfrågan och expansion i huvudverksamheten inom träsvarvning och tryckimpregnering är de i behov av att bygga ut sin befintliga värmeanläggning. Trots att deras befintliga fastbränsleanläggning inte är mer än 5 år gammal har deras huvudverksamhet öka dramatiskt under de senaste åren och en fortsatt produktionsökning förväntas, vilket betyder att värmeanläggningen inom de närmaste åren inte kommer att räcka till för att täcka behovsökningen. I dag är värmebehovet ca: 4,5 GWh/år men en beräknad expansion i huvudverksamhet under de närmaste åren kommer att ge ett framtida energibehov på ca: 15,0 GWh/år. Då är det också huvuddelen värme till virkestorkar, en baslast som ligger som grundbehov under hela året. Alt 3: Energibehovet i, Sikås och Fyrås sammankopplat Totalt ca: MWh/år NWP Sikås MWh/år Fyrås Trä MWh/år NWP s Trä MWh/år Jämtlandsvärme () MWh/år Görviks Lövträ 700 MWh/år s Betong 280 MWh/år Norrlands Trähus 160 MWh/år Attacus Jämtlandshus MWh/år Figur 2: Intressenternas totala energibehov efter full utbyggnad Vid en utbyggnad med fjärrvärmekulvert mellan och Fyrås Trä ligger Norrlands Trähus och s Betong. Det finns även flera potentiella kunder längs den tilltänkta kulvertstäckningen. Värmeunderlaget vid en utbyggnad av detta system, (centrala enl. alt 1 och mot Sikås alt 2 fullt utbyggt) är ca: 66,5 GWh/år. Beräkningar och uppskattningar av kostnader för nya anläggningar och kulvertförtätningar redovisas nedan. 13 (25)

14 8 Beräkningsförutsättningar Underlag för våra beräkningar har bestått av sammanställning av underlag från Energikontoret och Jämtlandsvärme och material från tidigare möte med intressenter i. Dessutom har ytterligare underlag och uppgifter erhållits vid platsbesök och intervjuer av de olika intressenterna i med omnejd, samt tillhandahållna ritningar och tidigare utredningar och rapporter. Utifrån detta har uppgifter som angivits och tagits fram för nuvarande värmeproduktionskostnad kunnat beräknats. Detta har sedan satts i relation till den värmeproduktionskostnad som varje intressent skulle få efter en egen investering. Dessa beräkningar redovisas i separata datablad se bilagor. Med våra beräkningar som underlag för ombyggnadens omfattning har vi med vår samlade erfarenhet och tillsammans med konstruktörer och tillverkare kommit fram till den tekniskt mest rimliga placering av huvudproduktionen bör ligga vid NWP-Sikås. 8.1 Fjärrvärmeprislista för Jämtlandsvärme AB Småhus Gäller från den 1 januari 2009 i Strömsund, Backe,, Hoting, Kyrktåsjö och Rossön. Grundpris Energipris 3500 kr/år 61,5 öre/kwh Företag Grundpris 525 kr/år Den fasta avgiften skall täcka kostnaden för administration och mätaravläsning. Effektavgift E mellan 0-50 kw x E E mellan kw x E E mellan kw x E Effektavgiften, som skall täcka kostnaden för fastighetens maximala värmeeffektbehov, baseras på abonnemangseffekten här benämnt E (kw). Effektavgiften indelas i ovanstående grupper av abonnentstorlekar. Energipris 41,7 öre/kwh Energiavgiften motsvarar i huvudsak den rörliga kostnaden för värmeproduktionen Flödesavgift, nov-apr 180 öre/m 3 Priser och avgifter är exklusive mervärdesskatt och gäller tills vidare. I energipriset ingår nu gällande energi- och miljöskatter. 14 (25)

15 8.2 Bränsledata Tabell 2. Omvandlingstabell för trädbränslen och olja. Bränsle Effektivt värmevarde MJ/kg TS Fukthalt % Effektivt värmevarde MJ/kg Effektivt värmevarde MWh/ton Grot 19,2(1) 45 9,5 2,6 Effektivt värmevarde MWh/m 3 0,75 Askhalt % Svavel % 1,5 0,05 Flis 19, ,5 0,4-1,6 0,8 0,03 Torrflis 19, ,6 4,6 >1,6 0,8 0,03 Barkflis 19,2 55 7,3 2 0,5-0,8 3 0,05 Kutterspån 19, ,7 0,6-0,8 1,5 0,03 Sågspån 19,2 50 8,4 2,3 0,6-0,7 1,5 0,03 Frästorv 21,5 50 9,5 2,6-2 0,24 Stycketorv 21, ,3-2 0,24 Träpelletter 19, ,8 4,7 2,2-3,5 1,5 0,04 Träbriketter 19, ,8 4,7 2,2-3,5 1,5 0,04 Träpulver 19,2 7 17,7 4,9 1,0-1,3 1 0,04 Brännved 19, ,8 3,8 1 0,03 EO 1 35,9 GJ/m3 0,01 42,7 11,9 9,96 0,005 0,1 Anmärkningar Tabell 2 ovan. Angivna bränsledata för biobränslen är medelvärden eller typiska värden för respektive bränsle och bör endast betraktas som vägledande. Det kan förekomma mycket stora variationer inom varje bränsleslag beroende på bränslets ursprung, hantering, lagring samt årstidsvariationer. (Källa: Sveriges lantbruksuniversitet avdelningen för kemi och biomassa, Umeå.) Med bakgrund av detta och på grund av att biobränslet som eldas in anläggningarna inte i denna förstudie analyserats vad det gäller värmevärde och fukthalt har det i beräkningarna därför antagits ett gemensamt och generellt värmevärde för ingående bränslen för alla anläggningar gemensamt. Desamma gäller även för totalverkningsgrader som uppskattats separat för varje intressent, verkningsgrader redovisas i bilagor. Antagna värmevärden för aktuella bränslen och till grund för beräkningarna: Kutterspån 0,7 MWh/m 3 Sågspån 0,7 MWh/m 3 Flis 0,85 MWh/m 3 Torrflis 1,0 MWh/m 3 Bark 0,7 MWh/m 3 Olja 10,0 MWh/m 3 15 (25)

16 9 Produktionsanläggningar /Kulvertnät 9.1 Produktionsanläggningar Alternativa produktionsanläggningar avses utföras i s.k. industristandard, dvs. med enklare byggnader, begränsade personalutrymmen etc. I alternativ 2 och 3 har vi i denna studie förutsatt att placeringen av anläggningen är i anslutning till NWP Sikås. Baserat på värmebehovet och våra erfarenheter bedömer vi att det kan vara lämpligt. Kalkylering av kostnader för pannanläggningar baseras på prisindikationer från leverantörer och erfarenhetsvärden från liknande anläggningar i Grontmij:s uppdrag. I den specifika anläggningskostnaden som används ingår en komplett panncentral med biopanna, oljepanna, bränslesystem, askutmatningssystem, skorsten, hus mm. Dessutom erfarenhetsvärden för kostnader för mark och grundläggning, vatten-, avlopps- och elanslutningar Värmeverk alt 2 Pannor för fuktiga bränslen ( i huvudsak bark ) Obs! låg industriell standard, begränsat kontrollrum mm. Bränslehantering förutsätter skrapor i botten, maskin ingår i pannleveransen. Hetvattenpanna 2 x 7 MW, Oljepannor 2 X 7 MW RGK 2-3 MW dvs. för 50% av värmeeffekten Hjälpsystem El, FJV, VA, VE & VVS Anslutningar El, VA, & VVS Byggnad för panna med kringutrustning 500 m 2 Byggnad för bränslebunker 500 m 2 Oförutsedda poster, 10 % av ovanstående Egna kostnader, projektering, projektledning mm 5 % av ovanstående Värmeverk alt 3 Förutsättningar enl Summa totalt Hetvattenpanna 2 x 8 MW, Oljepannor 2 X 8 MW RGK 3-4MW dvs. för 50% av värmeeffekten Hjälpsystem El, FJV, VA, VE & VVS Anslutningar El, VA, & VVS Byggnad för panna med kringutrustning 500 m2 Byggnad för bränslebunker 500 m2 Oförutsedda poster 10 % av ovanstående Egna kostnader, projektering, projektledning mm 5 % av ovanstående Summa totalt kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kommentar: Som underlag för kostnadsuppskattningar har offert från liknande anläggning beaktats. Värt att notera är att NWP-Sikås egna inhämtade offerter och kostnadsberäkningar ligger under 1/2 av ovan kalkyl trots att anläggningen bör vara i storleksordningen 8,0 MW dvs. ca: 50 % av ovan, egna offerter bör därför utredas med avseende på ingående utrustning och entreprenadgränser. 16 (25)

17 9.2 Distributionsanläggning För att klara tryckfallet i ledningarna vid sammankopplingen i alt. 2 med ett kulvertnät mot och dessutom vidare mot Fyrås Trä alt. 3 behöver distributionssystemet också utökas med ytterligare pumpar och en utbyggnad av tryckhållningssystemet. Tillkommande system antas vara i stort sett lika för både alt. 1 och 2. Vi uppskattar kostnader för tillkommande system enl. nedan. Pumpar för distr. mot / Fyrås inkl armaturer Tryckhållningssystem inkl armaturer El, styr & regler kr kr kr Summa totalt kr 9.3 Kulvertkostnader /Distributionsanläggningar För respektive kulvertsträckning görs en grov dimensionering av ett fjärrvärmenät baserat på den utförda inventeringen. Kostnader för kulvertförläggning har angivits av Jämtlandsvärme AB. Trots det gör vi bedömningen att kostnaderna vid förläggning av längre sträckor och större kvantiteter, som kommer att bli aktuellt här kan komma att minska något om förläggningen upphandlas i sin helhet som separat entreprenad. Angivna kulvertförläggningskostnader enligt nedan har dock legat till grund för vidare beräkningar. 9.4 Kostnader för fjärrvärmekulvert Förläggning Asfalt Övrig mark Dimension Pris Pris Twin DN kr/m kr/m Twin DN kr/m kr/m Twin DN kr/m kr/m Twin DN kr/m kr/m Twin DN kr/m kr/m 9.5 Föreslagen ledningssträckning I figur 1 visas en karta med det av oss föreslagna fjärrvärmenät inritat med rött. Vid framtagning av investeringskostnad har vi kalkylerat med följande data för fjärrvärmenätet. Kulvertlängd Rör dimension Delta T Vmax Alt: m DN C 1,8 m/s Alt: m DN C 1,8 m/s Alt: 2 ( m ) DN C 1,5 m/s Alt: m DN C 1,5 m/s Alt: m DN C 1,5 m/s 17 (25)

18 10 Kalkyler för investeringar För att få en samlad kostnadsbild för alla olika utbyggnads- och investeringsalternativ har nedan totalkostnader för alt. 0 till 3 listats. Ekonomiska beräkningar har utförts enligt annuitetsmetoden där årliga kapitalkostnader beräknas som en annuitetskostnad beroende av realränta och avskrivningstid (ekonomisk livslängd) för respektive investering. Realränta och avskrivningstid för alt 0 och 1 enligt intressenternas uppgifter. För alt 2 och 3 har realräntan har satts till 6 % och den sammantagna avskrivningstiden för investeringarna har satts till 15 år. ( Fjärrvärmekulvertar: 25 år och Pannanläggningar: 10 år) Bränslekostnaderna har beräknats årsvis utifrån värmeunderlag och effektivitet i pannanläggningarna Investeringsbehov vid Alt. 0 Nedan en sammanställning av våra och intressenternas egna kalkyler för kommande investeringskostnader när alla parter står för sin egen investering i nya värmeanläggningar. Specifika kostnader redovisas separat även i bilagor. Anläggning Effekt Investering s Betong 0,3 MW kr Norrlands Trähus 0,1 MW kr Attacus Jämtlandshus 0,5 MW kr Görviks Lövträ - Jämtlandsvärme () 5,0 MW kr NWP s Trä - NWP Sikås 8,0 MW kr Fyrås Trä 3,0 MW kr kr 18 (25)

19 10.2 Kostnadsbedömning av Alt. 1 Nedan en sammanställning av investeringskostnaderna för en ny panna vid NWP- samtidigt med en förtätning av kulvertnätet i centrala och anslutning av intressenter i. NWP-Sikås och Fyrås trä ej anslutna. Effektavgift för industri baserad på intressenternas antaganden för framtida energibehov, egenförbrukning till självkostnadspris. Investering Anläggning Effekt FB-Panna vid NWP- 5 MW kr Distributionsanläggning Befintliga Pumpar tryckhållning etc. ev. ombyggnad ingår i FB Panna kr Alt 1: Kulvert Längd Dim kr/m Attacus DN65 Twin kr Attacus DN65 Twin kr Förtätningar i 800 DN50 Twin kr Förtätningar i DN50 Twin kr Projektering 5% av ovan kr kr Intäkter: MWh/år kr/mwh Egenförbrukning kr/år Industri energiavgift kr/år Industri effektavgift kr/år Hushåll energiavgift kr/år kr/år Kostnader : Tillfört bränsle totalt. (inkl. kulvert förlust) kr/år Kostnad för drift och underhåll kr/år Hjälpsystem El kr/år kr/år Täckningsbidrag : kr/år Pay off kalkylränta, 6% Pay off kalkylränta, 4% Rak payoff ( utan ränta ) 13,3 år 11,3 år 8,9 år Kapitaliserat 6%, 15 år: kr 19 (25)

20 10.3 Kostnadsbedömning av Alt. 2 Nedan en sammanställning av investeringskostnaderna för en ny anläggning i anslutning till NWP-Sikås samtidigt med en anslutning mot och en förtätning av kulvertnätet enl. alt. 1. Fyrås Trä ej anslutet till fjärrvärmenätet. Effektavgift för industri baserad på intressenternas antaganden för framtida energibehov, egenförbrukning till självkostnadspris. Investering Anläggning Effekt FB-Panna + RGK vid NWP-Sikås enl MW kr Distributionsanläggning Pumpar tryckhållning etc kr Alt 2: Kulvert Längd Dim kr/m Sikås DN150 Twin kr Sikås DN150 Twin kr Attacus DN65 Twin kr Förtätningar i 800 DN50 Twin kr Förtätningar i DN50 Twin kr Projektering 5% av ovan kr kr Intäkter: MWh/år kr/mwh Egenförbrukning kr/år Industri energiavgift kr/år Industri effektavgift kr/år Hushåll energiavgift kr/år kr/år Kostnader : Tillfört bränsle totalt. (inkl. kulvert förlust) kr/år Kostnad för drift och underhåll kr/år Hjälpsystem El kr/år kr/år Täckningsbidrag : kr/år Pay off kalkylränta, 6% Pay off kalkylränta, 4% Rak payoff ( utan ränta ) - år - år 30,7 år Kapitaliserat 6%, 15 år: kr 20 (25)

21 10.4 Kostnadsbedömning av Alt. 3 Nedan en sammanställning av investeringskostnaderna för en fullständig utbyggnad av fjärrvärmenätet med en anslutning mot både och Fyrås, den nya anläggningen placerad i anslutning till NWP-Sikås. Effektavgift för industri baserad på intressenternas antaganden för framtida energibehov, egenförbrukning till självkostnadspris. Investering: Anläggning Effekt FB-Panna + RGK vid NWP-Sikås enl MW kr Distributionsanläggning Pumpar tryckhållning etc kr Alt 3: Kulvert Längd Dim kr/m Sikås DN150 Twin kr Sikås DN150 Twin kr Fyrås DN100 Twin kr Fyrås DN100 Twin kr Förtätningar i 800 DN50 Twin kr Förtätningar i 400 DN50 Twin kr Projektering 5% av ovan kr kr Intäkter: MWh/år kr/mwh Egenförbrukning kr/år Industri energiavgift kr/år Industri effektavgift kr/år Hushåll energiavgift kr/år kr/år Kostnader : Tillfört bränsle totalt. (inkl. kulvert förlust) kr/år Kostnad för drift och underhåll kr/år Hjälpsystem El kr/år kr/år Täckningsbidrag : kr/år Pay off kalkylränta, 6% Pay off kalkylränta, 4% Rak payoff ( utan ränta ) 73,1 år 27,3 år 16,4 år Kapitaliserat 6%, 15 år: kr 21 (25)

22 10.5 Kostnadsbedömning av Alt. 3b Nedan en sammanställning av investeringskostnaderna för en fullständig utbyggnad av fjärrvärmenätet med en anslutning mot både och Fyrås, den nya anläggningen placerad i anslutning till NWP-Sikås. Effektavgift för industri baserad på intressenternas antaganden för framtida energibehov, egenförbrukning till marknadspris. Investering: Anläggning Effekt FB-Panna + RGK vid NWP-Sikås enl MW kr Distributionsanläggning Pumpar tryckhållning etc kr Alt 3: Kulvert Längd Dim kr/m Sikås DN150 Twin kr Sikås DN150 Twin kr Fyrås DN100 Twin kr Fyrås DN100 Twin kr Förtätningar i 800 DN50 Twin kr Förtätningar i 400 DN50 Twin kr Projektering 5% av ovan kr kr Intäkter: MWh/år kr/mwh Egenförbrukning kr/år Industri energiavgift kr/år Industri effektavgift kr/år Hushåll energiavgift kr/år kr/år Kostnader : Tillfört bränsle totalt. (inkl. kulvert förlust) kr/år Kostnad för drift och underhåll kr/år Hjälpsystem El kr/år kr/år Täckningsbidrag : kr/år Pay off kalkylränta, 6% Pay off kalkylränta, 4% Rak payoff ( utan ränta ) 7,8 år 7,1 år 6,1 år Kapitaliserat 6%, 15 år: kr 22 (25)

23 10.6 Investeringar och lönsamhetsbedömning På grund av avståndet mellan NWP- (vilket skulle vara placeringen för en ny panna enligt alt. 1) övriga intressenter och kunder och det ringa energibehovet är kulvertinvesteringarna relativt höga för att på kort sikt finna lönsamhet i investeringen. Vid en full utbyggnad av fjärrvärmesystemet i centrala och med en ny anläggning vid NWP- har vi kommit fram till en pay off på ca: 9 år, och med en kalkylränta på 6% på 15 år är återbetalningstiden ca:13år med givna förutsättningar. Tyvärr är avståndet ett stort problem för alternativ 2 och 3 med höga kulvertinvesteringarna vid en sammankoppling av fjärrvärmenätet och med huvudproduktionsanläggningen placerad vid NWP-Sikås. Vid en full utbyggnad av fjärrvärmesystemet och med en ny anläggning har vi kommit fram till en rak pay off på drygt 16 år. Intäktssidan påverkar också resultatet med ca: Mkr/år när egenförbrukning vid NWP-Sikås produceras till självkostnadspris. Kalkylen för en ny anläggning förbättras däremot avsevärt om NWP-Sikås skulle betala marknadspris för sin förbrukning, då faller återbetalningstiden drastiskt, med en kalkylränta på 6% och 15 år är återbetalningstiden bara ca: 8 år med givna förutsättningar (se: ovan alt. 3b), vilket i dessa sammanhang måste anses ganska bra. 11 Fotnot Noteringar till i bilagor givna anmärkningar om framtida höjningar av CO 2,-skatt, vilket kommer att innebära höjda värmeproduktionskostnader vid fortsatt uppvärmning med olja. Produktionskostnaderna redovisade i bilagor har beräknats med dagens skattesatser Höjd CO 2 -skatt för uppvärmning i jordbruk, skogsbruk och i industrin utanför utsläppshandeln. Idag betalar normalkund (ex hushåll): kr/m 3 (797kr energiskatt +3007kr koldioxidskatt) i skatt på eldningsolja. Moms tillkommer. Tillverkningsföretag betalar 0% energiskatt och 21% CO 2 -skatt vilket innebär att de betalar totalt ca. 630 kr/ m 3 i skatt. Administrativt är det så att de först betalar in hela skatten och sedan ansöker om att få tillbaka den andel de har reduktion för kommer skattandelen att höjas från 21% till 30% ska andelen vara 60% CO 2 - skatt, fortfarande ingen energiskatt. Det skulle i så fall innebära att de i dagens priser betalar cirka 1804 kr/ m 3 i skatt, i jämförelse med idag en höjning med ca 1174 kr/ m 3. Till detta kommer indexregleringar av olika slag men det är ju i storleksordning samma oavsett målgrupp. 23 (25)

24 Bilagor 1. s betong 2. Norrlands Trähus 3. Attacus Jämtlandshus 4. Görviks Lövträ AB 5. Jämtlandsvärme () 6. NWP-s Trä 7. NWP-Sikås 8. Fyrås Trä 9. Totalt Alt Totalt Alt Optimal 8 MW 24 (25)

25 Referenser Värmeforsk, Bränslehandboken VÄRMEFORSK Service AB STOCKHOLM Tel Tricorona AB Kungsgatan 32 Box Stockholm Tel Nord Pool ASA/NASDAQ OMX Commodities AS - head office Tel Vollsveien 19, Granfos næringspark P O Box 373 NO-1326 Lysaker Norway Naturvårdsverket Postadress: Stockholm. E-post: Växel: KMW Energi AB Box Norrtälje Tel. växel: HOTAB Eldninsteknik Hedentorpsvägen 16 S Kristianstad +46 (0) (25)

26 Bilaga 1 UPPDRAG Anläggning Kontaktperson Uppgiftslämnare DATUM REV. DATUM Utredning s betong Robert Färdvall Robert Färdvall UPPDRAG NR Box 41 SIGN C Sjöberg Översiktlig information AB s Betonggjuteri skall marknadsföra och tillhandahålla ett komplett system av betong och betongprodukterhttp Värmeanläggningens produktionskostnad Bränsle Eldningsolja ex. eldningsolja Årsförsbrukning eldningsolja 35 m3/år Tillförd energi tot. 350 MWh br Årsförbrukning biobränsle 0 m3/år Olja 504 kr/mwh Kostnad per enhet (eldningsolja) kr/m3 Biobränsle 125 kr/mwh Kostnad per enhet (biobränsle) 100 kr/m3 Tillförd energi 504 kr/mwh Årskostnad bränsle kr/år Varav Olja 100,0% Totalverkningsgrad (antaget) 80% Oljepanna från 1969 Antaget Energibehov (normalår) 280 MWh/år Lokaler m² Energibehov värme lokaler 280 MWh/år Lokaler (139kW/m²) 81 kw/m² Installerad effekt 0,8 MW 18 kr/m² Max. effektbehov 0,3 MW Kostnad för drift och underhåll kr/år Kostnad för DU 7 kr/mwh Kapitalkostnad bef. Anläggning kr/år Försäljning av spillprodukter Nej Ja/nej Intäkt från ev. försäljning kr/år Elförbrukning bef. Anläggning 298 MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast MW Enbart Värme Tid för Baslast tim/år Medel. Baslast TOTAL KOSTNAD VÄRME 637 [kr/mwh] kr/år Produktionskostnad efter investering Framtida energibehov 280 MWh/år Varav Olja 0,0% Framtida effektbehov 0,3 MW Status befintlig värmeproduktion Dålig, pannorna gamla ex. dålig/godkänd/bra Investeringsbehov inom 1 år Beräknad inv.kostnad egen 600 kkr inv.kostnad kr/kwbr Kalkylränta 6 % Avskrivningsperiod 5 år Tillförd energi bränsle 329 MWh/år Bränsleförbrukning 471 m3/år Kostnad för drift och underhåll kr/år Kostnad för DU 214 kr/mwh Energibehov värme 280 MWh/år Elförbrukning 298 MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast 0 MWh/år Baslast [max] 0,00 MW Max drifttid baslast tim / år Baslast [min] 0,00 MW Totalverkningsgrad 85% Tillgänglighet 100% TOTAL KOSTNAD VÄRME 870 [kr/mwh] exkl. förändrad skattereduktion kr/år Anmärkning: Oljepris Har dragit av energiskatt 797 samt 79% koldioxidskatt á 3007 kr/m3

27 Bilaga 2 UPPDRAG Anläggning Kontaktperson Uppgiftslämnare DATUM REV. DATUM Utredning Norrlands Trähus Eva Nässén Eva Nässén UPPDRAG NR Box 52 SIGN SIGN C Sjöberg Översiktlig information Hustillverkning prefab, Anställda i dag ca: 12man, Vår affärsidé är att till kunden leverera husstommar av trä. I vårt åtagande ingår att konstruera samt tillverka och leverera ytterväggar, bjälklag och tak samt övriga bärande komponenter på husstommen. Våra kunder har egna, färdiga arkitektritningar på minst 5 likadana hus för tillverkning i serie. Värmeanläggning: Oljepanna 1973 vattenburen airotemprar i verkstad Värmeanläggningens produktionskostnad Bränsle Eldningsolja ex. eldningsolja Årsförsbrukning eldningsolja 20 m3/år Tillförd energi tot. 200 MWh br Årsförbrukning biobränsle 0 m3/år Olja 504 kr/mwh Kostnad per enhet (eldningsolja) kr/m3 Biobränsle 125 kr/mwh Kostnad per enhet (biobränsle) 100 kr/m3 Tillförd energi 504 kr/mwh Årskostnad bränsle kr/år Varav Olja 100,0% Totalverkningsgrad (antaget) 80% Antagen för oljepanna från 1975 Antaget Energibehov (normalår) 160 MWh/år Lokaler m² Energibehov värme lokaler 160 MWh/år Lokaler (*139kW/m²) 64 kw/m² Installerad effekt 0,1 MW Max. effektbehov 0,1 MW Kostnad för drift och underhåll kr/år Kostnad för DU 31 kr/mwh Kapitalkostnad bef. Anläggning kr/år Försäljning av spillprodukter Producerar spill men säljer ej Ja/nej Vedspill ca. - m³/vecka Intäkt från ev. försäljning kr/år Elförbrukning bef. Anläggning MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast MW Enbart Värme Tid för Baslast tim/år TOTAL KOSTNAD VÄRME 661 [kr/mwh] kr/år Produktionskostnad efter investering Framtida energibehov 160 MWh/år Varav Olja 100,0% Framtida effektbehov 0,1 MW Status befintlig värmeproduktion Dålig, pannorna gamla ex. dålig/godkänd/bra Investeringsbehov inom 3 år Beräknad inv.kostnad egen kkr inv.kostnad kr/kwbr Kalkylränta 5 % Avskrivningsperiod 20 år Tillförd energi bränsle 188 MWh/år Bränsleförbrukning 19 m3/år Kostnad för drift och underhåll kr/år Kostnad för DU 31 kr/mwh Energibehov värme 160 MWh/år Elförbrukning MWh/år Pris 830 kr/mwh Baslast 0 MWh/år Baslast [max] 0,00 MW Max drifttid baslast tim / år Baslast [min] 0,00 MW Totalverkningsgrad 85% Tillgänglighet 100% TOTAL KOSTNAD VÄRME [kr/mwh] exkl. förändrad skattereduktion kr/år Anmärkning: Oljepris Har dragit av energiskatt 797 samt 79% koldioxidskatt á 3007 kr/m3

28 Bilaga 3 UPPDRAG Anläggning Kontaktperson Uppgiftslämnare DATUM REV. DATUM Utredning Attacus Jämtlandshus P-M Olofsson P-M Olofsson UPPDRAG NR Box 30 SIGN SIGN C Sjöberg Översiktlig information Hustillverkning prefab, Anställda i dag 42man, ( normalt 65-80man ) Totalt 5250m², Verkstad 3600m², Måleri 600m², kaphall 600m², kontor 450m². Värmeanl. Oljepanna 350kW tillverkad 1974, Elpanna 330kW, Måleriet 42 kw elkassett i ventilationen, Kaphallen elpanna 40 kw. När det gäller vår oljepanna på 350 kw så går den själv under året och spetsas ej av vår elpanna. Elpannan när den är fullt uppsäkrad till 350 kw klarar själv av att värma vår anläggning. Värmeanläggningens produktionskostnad Bränsle Eldningsolja+el ex. eldningsolja Årsförsbrukning eldningsolja 60 m3/år Tillförd energi tot. 900 MWh br Årsförbrukning el 300 MWh/år Olja 504 kr/mwh Kostnad per enhet (eldningsolja) kr/m3 El 830 kr/mwh Kostnad per enhet (el) 830 kr/mwh Tillförd energi 612 kr/mwh Årskostnad bränsle kr/år Varav Olja 66,7% Totalverkningsgrad (antaget) 80% Antagen för oljepanna från 1974 Antaget Energibehov (normalår) 780 MWh/år Lokaler m² Energibehov värme lokaler 780 MWh/år Lokaler (*139kW/m²) 149 kw/m² Installerad effekt 0,8 MW Max. effektbehov 0,5 MW Kostnad för drift och underhåll kr/år Kostnad för DU 19 kr/mwh Kapitalkostnad bef. Anläggning kr/år Försäljning av spillprodukter Producerar spill men säljer ej Ja/nej Vedspill ca. 2-3ton, 40m³/vecka Intäkt från ev. försäljning kr/år Elförbrukning bef. Anläggning MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast MW Enbart Värme Tid för Baslast tim/år TOTAL KOSTNAD VÄRME 726 [kr/mwh] kr/år Produktionskostnad efter investering Framtida energibehov MWh/år Varav Olja 66,7% Framtida effektbehov 0,5 MW Status befintlig värmeproduktion Dålig / Godkänd ex. dålig/godkänd/bra Investeringsbehov inom 5 år Beräknad inv.kostnad egen kkr inv.kostnad kr/kwbr Kalkylränta 10 % Avskrivningsperiod 10 år Tillförd energi bränsle MWh/år Bränsleförbrukning m3/år Kostnad för drift och underhåll kr/år Kostnad för DU 15 kr/mwh Energibehov värme MWh/år Elförbrukning 300 MWh/år Pris 830 kr/mwh Baslast 0 MWh/år Baslast [max] MW Max drifttid baslast 0 tim / år Baslast [min] MW Totalverkningsgrad 85% Tillgänglighet 100% TOTAL KOSTNAD VÄRME [kr/mwh] exkl. förändrad skattereduktion kr/år Anmärkning: Oljepris Har dragit av energiskatt 797 samt 79% koldioxidskatt á 3007 kr/m3

29 Bilaga 4 UPPDRAG Anläggning Kontaktperson Uppgiftslämnare DATUM REV. DATUM Utredning Görviks Lövträ Leif Jonsson Leif Jonsson UPPDRAG NR Görvik 825 SIGN SIGN C Sjöberg Översiktlig information Görviks Lövträ AB grundades I samband med att Görviks Trä HB utvecklades så delades verksamheten i två företag, och Görviks Lövträ AB flyttade till större lokaler i. Sågverksdelen drivs som tidigare i form av Görviks Trä HB som har funnits sedan 1994, Och vidareförädlingen som idag drivs av Görviks Lövträ AB. Görviks Lövträ AB och Görviks Trä HB drivs idag av bröderna Leif och Per Jonsson. De har för tillfället 5 anställda i företagen. Värmeanläggning FB-panna 425kW Danstoker från 1989 Värmeanläggningens produktionskostnad Bränsle Biobränsle ex. eldningsolja Årsförsbrukning eldningsolja 0 m3/år Tillförd energi tot. 820 MWh br Årsförbrukning biobränsle m3/år Olja 504 kr/mwh Kostnad per enhet (eldningsolja) kr/m3 Biobränsle 125 kr/mwh Kostnad per enhet (biobränsle) 100 kr/m3 Tillförd energi 125 kr/mwh Årskostnad bränsle kr/år Varav Olja 0,0% Totalverkningsgrad (antaget) 85% Antagen för FB-panna från 1989 Antaget Energibehov (normalår) 700 MWh/år Lokaler m² Energibehov värme lokaler 700 MWh/år Lokaler (*139kW/m²) 133 kw/m² Installerad effekt 0,5 MW Max. effektbehov 0,1 MW Kostnad för drift och underhåll kr/år Kostnad för DU 71 kr/mwh Kapitalkostnad bef. Anläggning kr/år Försäljning av spillprodukter Ja Ja/nej Vedspill ca. 2-3ton, 40m³/vecka Intäkt från ev. försäljning kr/år Elförbrukning bef. Anläggning MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast MW Enbart Värme Tid för Baslast tim/år TOTAL KOSTNAD VÄRME 218 [kr/mwh] kr/år Produktionskostnad efter investering Framtida energibehov 700 MWh/år Varav Olja 0,0% Framtida effektbehov 0,1 MW Status befintlig värmeproduktion Bra ex. dålig/godkänd/bra Investeringsbehov inom år Beräknad inv.kostnad egen kkr inv.kostnad 0 kr/kwbr Kalkylränta % Avskrivningsperiod år Tillförd energi bränsle 824 MWh/år Bränsleförbrukning m3/år Kostnad för drift och underhåll kr/år Kostnad för DU 71 kr/mwh Energibehov värme 700 MWh/år Elförbrukning 300 MWh/år Pris 830 kr/mwh Baslast 0 MWh/år Baslast [max] 0,00 MW Max drifttid baslast tim / år Baslast [min] 0,00 MW Totalverkningsgrad 85% Tillgänglighet 100% TOTAL KOSTNAD VÄRME 218 [kr/mwh] exkl. förändrad skattereduktion kr/år Anmärkning: Oljepris Har dragit av energiskatt 797 samt 79% koldioxidskatt á 3007 kr/m3

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna

Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-08-13 \51 Blad 8 Ks 84 Au 96 Dnr 167/2013-107 Borgen för lån till investering i ny fastbränsleeldad spetslastpanna Arboga Energi

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2010-12-09 Dagordning Inledning Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Önskemål om information Kundundersökning, NKI Fika Kundforum, exempel i regionen

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Pyromanen från Öland

Pyromanen från Öland TEMADAG & ÅRSMÖTE - KVÄNUM Pyromanen från Öland Anders Adolfsson Suricata Energi & Miljö AB www.suricata.se Nya skatteregler för tillverkande industri Hur påverkar detta företagens ekonomi Finns det ekonomiska

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och målsättningar...

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk Sven Ruin EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ELENERGI El man köper från nätet kr/kwh El* 0,40 Energiskatt 0,29 Elnätsöverföring 0,16 Moms 0,21 SUMMA 1,06 Lantbruk som

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Portalen Välkommen! 2011-12-08 Dagordning HEMAB allmänt Kundforum Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Era frågor Övrigt Lunch VINDKRAFT AKTUELLT Härnösand energi & miljö AB (HEMAB)

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB

VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB KVÄLLENS AGENDA Inledning Allmänt om fjärrvärmen i Växjö

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen! Mittuniversitetet - Sigma 2012-12-06

Informationsmöte. Välkommen! Mittuniversitetet - Sigma 2012-12-06 Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2012-12-06 Dagordning HEMAB allmänt Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Era frågor Resultat från kundundersökning Fika Utmaningar i Arktis & arbetslivet

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

PRISER 2014. Fjärrvärme. Stadsnät. Elnät. Tillsammans för Landskronas miljö! landskronaenergi.se

PRISER 2014. Fjärrvärme. Stadsnät. Elnät. Tillsammans för Landskronas miljö! landskronaenergi.se PRISER 2014 Elnät Fjärrvärme Stadsnät Tillsammans för Landskronas miljö! landskronaenergi.se Din el färdas tryggt i våra kablar Att vi äger Landskronas centrala elnät innebär att vi har ansvar för att

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen! Spjute 2012-12-06

Informationsmöte. Välkommen! Spjute 2012-12-06 Informationsmöte Spjute Välkommen! 2012-12-06 Dagordning HEMAB allmänt Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Era frågor Resultat från kundundersökning Lunch Fakta - AO Fjärrvärme Antal anställda

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND OCH FJÄRRVÄRME 3 1.1 MARKNADSMÄSSIGA

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB

Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB PRISändringsmodellen Jönköping Energi vill behålla och stärka det förtroende vi har hos våra kunder. Därför ska fjärrvärmens pris vara konkurrenskraftigt,

Läs mer

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad -can/ y'l/?^ U/J>.,^J^C/ -v-^v^s; A Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummerförursprunglig ansökan: 462-2724/2005 Projektets nummer och namn: B104, Konvertering

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem Lönsam effektivisering av Anna Axelsson Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm 1 Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm Systemeffektivisering Metod och resultat

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme När du behöver Flexibel, klimatsmart & problemfri värme LEVERANS kundanpassade värmeanläggningar En nyckelfärdig värmeanläggning anpassad efter din verksamhet, konstruerad med dina behov av värme, miljömål

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Blomstergränd 1-65. Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1. Byggnadsår: 1996. Antal våningsplan: 1-2

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Blomstergränd 1-65. Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1. Byggnadsår: 1996. Antal våningsplan: 1-2 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Blomstergränd 1-65 Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1 Byggnadsår: 1996 Antal våningsplan: 1-2 Bostadsyta (BOA): 3 537 m 2 Lokalyta (LOA): 0 m 2 Antal lägenheter:

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR MILJÖLÖSNING - EN REINVESTERING FÖR NÄSTA GENERATION»» Infrastrukturen för värme, el

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus?

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? SLF Projekt: Studie av förnybara energikällors förutsättningar att tillgodose växthusodlingens behov av konkurrenskraftig energi Partnerskap Alnarp

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har vissa industriföretag haft en nedsatt skattesats för utsläpp av koldioxid

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Värme & ventilation Brf Bågen

Värme & ventilation Brf Bågen Värme & ventilation Studerat tidigare utredningar betr problem med ventilationen (1993 1995) Obligatorisk Ventilations Kontroll (OVK) genomförd. Samtliga anmärkningar dokumenterade i protokoll. Många anmärkningar

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014 Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet 4 november 2014 Agenda Miljö & ekonomi Einar Marknad och kundfrågor Cecilia Fikapaus med kaffe och smörgås Nya prismodellen energispartips Ove Borg Allmänt om

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Dagens agenda: 15.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 15.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2014-04-28 Landstinget Blekinge Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2 Elproduktion från vindkraft Bakgrund Landstinget Blekinge är delägare

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall

Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall Vi vill vara det självklara valet när det gäller val av värmeleverantör och därför jobbar vi aktivt med att behålla och stärka det förtroende

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi Välkomna Potential för spillvärme - Länsstyrelsen Skåne och Ramböll Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? - Näringsdepartementet Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi - Exempel

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Agenda Välkomna - agenda Einar Bjarne Ekonomi & Miljö Einar Bjarne Marknad Cecilia Grundberg Kaffe och smörgås Energieffektivisering

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall

Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall Så här sätts fjärrvärmepriset för näringsverksamheter i Sundsvall Vi vill vara det självklara valet när det gäller val av värmeleverantör därför jobbar vi aktivt med att behålla och stärka det förtroende

Läs mer