Allvarligt kränkt eller lättkränkt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allvarligt kränkt eller lättkränkt?"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Allvarligt kränkt eller lättkränkt? En studie om ett begrepp i tiden Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2014 Sebastian Berentsen

2 Sammanfattning 3 1. Inledning Syfte och frågeställning Avgränsningar Tidigare forskning Om brottsoffret i svensk kriminalpolitik Om brottsoffret i mediadiskursen Teori Material Metod Resultat Teman Det första temat: Skadeståndsersättning Det andra temat: Vad som utgör/inte utgör en kränkning? Det tredje temat: Utvecklingen mot en anmälnings- och kränkthetskultur Analys Slutsatser Källförteckning 35 2

3 Sammanfattning I dagens kriminologiska verklighet intar viktimologisk teori en central roll. Allt större fokus riktas mot brottsoffret. I samband med brottsoffersdiskursens framväxt har kränkning blivit ett allt mer förekommande begrepp i den offentliga debatten. Mot bakgrund av den ökade förekomsten av uttalade kränkningar finns det anledning att fråga sig vad som egentligen avses med en begreppet. Kränkning är utan tvekan en svårdefinierad term. Vad som upplevs som en kränkning är högst subjektivt. Genom att studera hur kränkningsbegreppet kommer till uttryck i ett antal utvalda ledarsidor hos de stora rikstäckande tidningarna är det möjligt att peka på en tudelad syn kring hur kränkningsdiskursen har utvecklats i svensk press. Till viss del bidrar tidningarnas ledarsidor till konstruktionen av en anmälnings- och kränkthetskultur genom att uppdagade händelser skildras i termer av grova eller allvarliga kränkningar. Å ena sidan bidrar således tidningarna till utvecklingen av kränkningsdiskursen. Å andra sidan uppmärksammas den ökade förekomsten av kränkningsbegreppet hos ledarsidorna. Samtidigt som utvecklingen uppdagas ställer sig tidningarna, i sina ledarsidor, skeptiska till vad som kallas utvecklingen av en anmälnings- och kränkthetskultur. Det verkar ha uppstått inflation i förekomsten av kränkningar. Ofta används citationstecken före och efter kränkningsbegreppet för att markera att det är fråga om en påstådd kränkning, den upplevda kränkningen anses inte kvalificera sig till en kränkning i egentlig mening. Istället skildras den utsatte som en lättkränkt individ. Utifrån ledarsidornas synvinkel verkar alltså gränsen mellan vad som anses tillräckligt allvarligt för att kvalificeras som en verklig kränkning och vad som enbart är en överdriven fabulerad kränkning vara tunn. Kränkningsbegreppet skildras i en svartvit värld där en del journalister letar drabbade och kränkta medan andra jagar efter lättkränkta. 3

4 1. Inledning Under senare år har allt större fokus riktats mot brottsoffret. Det ökade intresset för brottsoffret har medfört att rättspolitiska frågor i allt större utsträckning måste förstås i ljuset av viktimologisk teori. 1 Känsligheten för utsatthet har ökat. Inom kriminologisk forskning har det börjat talas om sårbara grupper. 2 En sådan sårbar grupp är de kränkta. I takt med viktimologins framväxt har en kränkningsdiskurs utvecklats. Brottsoffret står numera i centrum. Samtidigt kan den upplevda utsattheten ta sig uttryck på en mängd olika sätt. Kränkning är nämligen ett svårdefinierat begrepp. Med tanke på dess centrala roll för den offentliga debatten väcks flera frågor, t.ex. vad kränkning egentligen är för något och hur begreppet bör förstås. Människor påverkas, vare sig vi vill det eller inte, av vad som skrivs i svensk press. Dagens massmedier tillskrivs stor betydelse när det kommer till reproduktion av kultur och ideologi i vid mening. En del av den tryckta pressens makt ligger i att tidningarna talar för allmänheten. Härigenom finns det anledning att utgå ifrån att medierepresentationer är betydelsefulla även för människors föreställningar om brott och offerskap. Nilsson anser t.ex. att massmedier kan betraktas både som aktörer i skapandet av brottsoffer som socialt och kulturellt fenomen, och som en arena där offerskapets innebörder står under ständig förhandling mellan olika intressenter. 3 Med tanke på den tryckta pressens betydelse för hur vi människor uppfattar samhällsfenomen är det angeläget att ställa sig frågan hur kränkningsbegreppet används i svensk press. 1.1 Syfte och frågeställning I syfte att bidra till en klarare bild av hur kränkningsbegreppet kan förstås kommer detta arbete studera hur termen används i svensk press. Arbetet kommer således ha som huvudsakligt syfte att besvara följande frågeställning: Hur används kränkningsbegreppet inom svensk press? Vad är det för typ av kränkningar som svensk press skildrar? 1 Sarnecki 2009, s Heber, Tiby & Wikman 2012, s Nilsson, 2012, s

5 1.2 Avgränsningar Med hänsyn till det begränsade skrivutrymmet är det nödvändigt att avgränsa det studerade materialet. Dessa avgränsningar förutsätter flera ställningstaganden, vilka närmare kommer att problematiseras och motiveras i den kommande framställningen. Materialet är avgränsat till att enbart behandla underlag publicerat av Svenska Dagbladet [SvD], Dagens Nyheter [DN], och Expressen. Anledningen till varför just dessa tidningar kommer att studeras är att de utgör de stora rikstäckande tidningarna. Tillsammans når SvD, DN och Expressen således ut till en stor mängd läsare över hela Sverige. Eftersom syftet med detta arbete är att studera hur kränkningsbegreppet förekommer i svensk press oberoende av geografisk förankring lämnas lokala tidningar utanför denna framställning. Även om det är möjligt att invända att de tre tidningarna är baserade i Stockholm så utgör de rikstäckande tidningar. Dessutom kommer enbart ledarartiklar att studeras, vilka ofta behandlar frågor av rikstäckande karaktär. Vidare är materialet avgränsat till att enbart omfatta ledarartiklar. Syftet är att studera hur kränkningsbegreppet används när det diskuteras på tidningarnas ledarsidor, vilket är ett uttryck för tidningarnas hållning. Material är begränsat till att omfatta ledarartiklar publicerade mellan 1 januari 2004 fram till 1 januari Det studerade materialet omfattar enbart ledarartiklar där kränkningsbegreppet på något sätt diskuteras eller problematiseras. För att en artikel ska bli relevant räcker det inte att kränkningsbegreppet enbart nämns i texten. Under den avgränsade perioden publicerades sammantaget 28 ledarartiklar där kränkningsbegreppet problematiseras eller diskuteras, vilket har ansetts utgöra ett rimligt material att studera inom ramen för denna kandidatuppsats. 5

6 1.3 Tidigare forskning I syfte att skapa en överblick över den tidigare forskning avseende kränkning kommer nedanstående framställning att delas in två delar. Den första delen handlar om forskning avseende brottsoffret inom svensk kriminalpolitik. Att bli utsatt för en kränkning innebär nämligen att den utsatte blir att betrakta som ett brottsoffer, vilket gör det aktuellt att prata om kränkning som ett tema i brottsofferdiskursen. 4 I den andra delen diskuteras den tidigare forskningen avseende hur kränkning skildras i media Om brottsoffret i svensk kriminalpolitik Sedan 1970-talet har brottsoffret varit ett forskningsområde som kraftigt har expanderat. 5 Tham har i sin forskning ägnat stor uppmärksamhet kring brottsoffrets uppkomst och utveckling i Sverige. I sin studie Brottsoffrets uppkomst och utveckling som offentlig fråga i Sverige visar Tham hur brottsoffret har utvecklats till att idag utgöra en väsentlig del i den svenska kriminalpolitiken. Denna utveckling märks genom att, b.la., det under senare år har lagts fram betydligt fler motioner om brottsoffer jämfört med tidigare. Tham hävdar att brottsoffret även har satt ett tydligt avtryck i den svenska lagstiftningen. Studien visar att det sedan 1980-talet har tillkommit eller utvidgats ett stort antal lagar och förordningar som direkt tar sikte på brottsoffrets säkerhet och rättigheter. 6 Även Marie Lindstedt Cronberg har studerat brottsoffrets framväxt i sin studie Från målsägande till brottsoffer. Cronberg menar att fokus har skiftat från att tidigare vila hos målsäganden till att numera riktas mot brottsoffret. Denna utveckling anses i mångt och mycket bero på framväxten av den viktimologiska forskningen. 7 Monica Burman diskuterar, i sin studie Brottsoffer i straffrätten, brottsoffrets positioner inom den svenska straffrätten. Burman menar att brottsoffret bör inkluderas i den straffrättsliga diskursen. 8 Även Per Ole Träskman har, i studien Brottsoffret och brottmålsrättegången, undersökt brottsoffrets roll inom den svenska straff- och processrätten med fokus på brottsoffrets roll vid själva rättegångsförfarandet. 9 4 Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s. 1 samt Sarnecki 2009, s Se Tham Se Lindstedt Cronberg Se Burman Se Träskman

7 Kränkning som tema i brottsofferdiskursen kan även kopplas till utvecklingen av ärekränkningsbrottet genomförde Rytterbro, Rönneling och Tham sin studie Brottsskadeersättning ur brottsofferperspektiv en komparativ studie av Danmark och Sverige. Studien visar b.la. att dubbelt så många ansöker om brottsskadeersättning i Sverige jämfört med i Danmark. Resultatet visade också att ersättning för kränkning var mycket dominerande i Sverige. Enligt studien stod kränkningsersättning för nära tre fjärdedelar av den totala utbetalning i Sverige, jämfört med i Danmark där enbart en sjundedel av den totala utbetalningen hänförde sig till kränkningsersättning. Det svenska systemet visade sig vara betydligt mer generöst när det gälle ersättning för kränkning vid personbrott. Rytterbro, Rönnling och Tham kom i sin studie från 2009 fram till att kränkning en central i brottsofferdiskursen i Sverige. Även Sandra Friberg har studerat brottsoffret roll utifrån ett skadeståndsrättslig perspektiv. 11 Med sin studie Brottsoffret och kriminalpolitiken söker hon visa att den nuvarande rättsutvecklingen riskerar att leda till en mekanisk rättstillämpning. Enligt Friberg finns det en fara med en sådan rättstillämpning eftersom utpekandet av vissa brottsliga angrepp, som typiskt sett anses utgöra en kränkning, verkar resultera i att skadestånd ska utdömas oavsett om någon faktiskt känner sig kränkt eller inte Om brottsoffret i mediadiskursen Brottsoffer i medier är inte ett lika omfattande forskningsområde som det viktimologiska fältet. I Sverige har några studier kan dock nämnas. Simon Lindgren och Ragnar Lundström har i och med studien Ideala offer, och andra, genomfört en granskning hur brottsoffret har framställts i medier under perioden Även Annika Eriksson och Ulf Dalquist har undersökt hur brottsoffret skildras i media. I sin studie Den gode, den onde, den frånvarande studerar Eriksson och Dalquist hur våldsoffer skildras i film och på tv. 14 Vad gäller forskning avseende hur brottsoffret skildras i tryckt press har Sofia Wikman genomfört en kvantitativ studie, Våld på jobbet, om facklig press har uppdagat arbetsrelaterat våld under perioden Resultatet av Wikmans studie visar att uppmärksamheten 10 Tham 2011, s Se Friberg Friberg 2011, s Se Lindgren & Lundström Se Eriksson & Dalquist Se Wikman

8 för det arbetsrelaterade våldet har ökat, framförallt under 2000-talet. 16 Även Bo Nilsson har forskat kring frågan hur brottsoffer framställs i tryckt press. I sin kvalitativa studie Brottsoffer i nutida svensk dags- och kvällspress undersöker Nilsson denna fråga. 17 Syftet med Nilssons studie har varit att beskriva och analysera hur brottsoffer framställs i den svenska pressen för att härigenom undersöka vilka diskurser och organiserande logiker som präglar medierna offerrapportering. 18 Nilsson menar att tre övergripande och samverkande diskurser kunde urskiljas. En sådan diskurs var skildrandet av en riskfylld och negativ samhällsutveckling. Den andra diskursen omfattade expertsystemets bristfälliga agerande. En tredje diskurs som lyfts uppmärksammas i studien lyfter fram brottsoffren själva, deras erfarenheter upplevelse och behov. 19 I samband med Rytterbro, Rönneling och Thams studie år 2009 genomfördes en pilotstudie där dagspress i Danmark och Sverige studerades. Pilotstudien gick till så att en sökning gjordes i pressdatabaser där ordet brottsoffer användes i kombination med ordet kränkning. 20 Resultatet visade att en sökning gav mycket olika träffar i de två länderna. En sökning i den danska pressen gav 36 träffar medan en sökning i den svenska gav hela 125 träffar. Efter att icke relevanta artiklar hade sorterats bort blev skillnaden länderna emellan ännu större. För Danmark återstod endast ett fåtal artiklar medan de flesta av de svenska artiklarna fortfarande var relevanta. De danska artiklarna handlade mest om medling mellan brottsoffer och gärningsperson som haft positiv effekt. 21 Inom svensk press fokuserade man i stor utsträckning på rättegångar, där brotten ofta handlade utgjordes av sexualbrott. Den genomförda pilotstudien visade även att påståenden om kränkning som en känsla hos brottsoffret snarare än som en handling förekom. Detta uttalades dock sällan av brottsoffren utan av företrädare såsom t.ex. advokater, kriscentra eller journalister. Enligt Rytterbro, Rönneling och Tham var det typiskt för Sverige att många artiklar handlade om ekonomisk ersättning till brottsoffret för kränkning. Det rörde sig både om ren information och om upprördhet över att kränkningsersättningen sänkts av högre rätt eller av Brottsoffermyndigheten. I den svenska pressen förekom fler uttalanden av politiker, där den 16 Wikman 2008, s Se Nilsson Nilsson 2012, s Nilsson 2012, s. 141 ff. 20 Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s

9 politiska oppositionen ofta kritiserade den sittande regeringen för att inte ta kränkningarna av brottsoffret på tillräckligt stor allvar Teori Den kommande framställningen sker mot bakgrund av en socialkonstruktivistisk utgångspunkt. En bakomliggande uppfattning som ligger till grund för detta arbete är att människor konstruerar sin verklighet genom socialisationsprocesser där människor leds in i vissa mönster. Dessa mönster kan betraktas som en konsekvens av samhällsstrukturen i stort. Utifrån en sådan teoretisk ståndpunkt är det möjligt att hävda att människor i social interaktion med varandra skapar olika definitioner som de sedan lever efter. 23 Vad som uppfattas och definieras som en kränkning är kontextberoende. Samma typ av händelse kan, beroende på vem som blir utsatt för kränkningen, vart händelsen inträffar och vem gärningspersonerna är, uppfattas på olika sätt av olika personer. 24 Härigenom finns det anledning att betrakta media som aktörer i görandet av brottsoffer som socialt och kulturellt fenomen, men också som en arena där offerskapets innebörder står under ständig förhandling mellan olika intressen. 25 Utifrån en sådan teori utgör den tryckta pressen en starkt bidragande faktor till hur människor upplever kränkningar. Genom medias skildring av inträffade händelser som grova kränkningar eller påstådda kränkningar skapar människor en uppfattning om vad som utgör en kränkning, när man har rätt att kalla sig kränkt, något som i slutändan bidrar till utvecklingen av kränkningsdiskursen. 1.5 Material Det studerade materialet kommer att omfatta ledarartiklar som har publicerats i SvD, DN och Expressen under perioden t.o.m Från början inkluderades även ledarartiklar som publicerats i Aftonbladet [AB]. Efter en genomgång av materialet visade det sig emellertid att kränkningsbegreppet inte problematiserades eller diskuterades närmare i någon ledarartikel från AB. Därav kommer det studerade materialet sammantaget omfatta 28 ledarartiklar. 22 Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 248 ff. 24 Wikman 2012, s Nilsson 2012, s

10 Den första sökningen på begreppet kränkning i tidningsarkivets databas, Retriever, gav träffar. Eftersom detta arbete enbart fokuserar på ledarartiklar har, utav de artiklarna, 99 ledarartiklar sorterats ut. Detta material om 99 ledarartiklar utgör således ledarartiklar publicerade i SvD, DN, AB och Expressen under perioden t.o.m och som i texten innehåller begreppet kränkning. Nedanstående tabell 1 visar fördelningen av de 99 ledarartiklarna. Tabell 1. Ledarartiklar innehållande kränkningsbegreppet DN 47 ledarartiklar 48 % Expressen 28 ledarartiklar 28 % SvD 22 ledarartiklar 22 % AB 2 ledarartiklar 2 % För att en artikel ska vara relevant för den kommande framställningen är det inte tillräckligt att begreppet kränkning enbart ingår i texten utan någon närmare problematisering. Således har ledarartiklar, i vilka kränkningsbegreppet visserligen förekommer men där begreppet varken beskrivs mer ingående eller problematiseras har exkluderats från materialet. Efter denna avgränsning har det empiriska materialet kommit att avse 28 stycken ledarartiklar publicerade under perioden t.o.m Som nedanstående figur visar omfattas inte längre några texter från AB. Tabell 2. Ledarartiklar där kränkningsbegreppet problematiseras Expressen 14 ledarartiklar 50 % DN 9 ledarartiklar 32 % SvD 5 ledarartiklar 18 % AB 0 ledarartiklar 0 % 10

11 Av tabell 2 framgår att materialet inte längre omfattar ledarartiklar publicerade av AB. Detta beror på att AB inte har publicerat några artiklar där kränkningsbegreppet närmare beskrivs eller mera ingående problematiseras under perioden t.o.m Sammantaget kommer emellertid 28 ledarartiklar att ingående analyseras i syfte att söka svar på frågan hur kränkningsbegreppet används i svensk press och vilken typ av kränkningar som tidningarna skriver om. 1.6 Metod För att besvara frågan hur kränkningsbegreppet har använts inom svensk press under de senaste tio åren kommer en innehållsanalys att tjäna som hjälpmedel. Själva analysen syftar till att på ett systematiskt sätt beskriva textinnehållet i de utvalda ledarartiklarna. Inom litteraturen görs ofta en distinktion mellan kvantitativ innehållsanalys å ena sidan och kvalitativ innehållsanalys å andra sidan. 26 Inom ramen för detta arbete kommer kvalitativ innehållsanalys att användas för att besvara frågeställningen. Själva materialinsamlingen har skett med hjälp av tidningsarkivets databas, Retriever. Ett analysinstrument har konstruerats för att ange vad det är som ska noteras i materialet. Ett manuellt kodschema har upprättats. Kodschemat används för att notera förekomsten av någonting i texter. Kodschemat talar om i detalj vilka noteringar som ska göras i de analyserade texterna. 27 Vid sökningen i tidningsarkivets databas har inledningsvis begreppet kränkning tillsammans med kodorden Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen utgjort de kodningsenheter (recording units) som inledningsvis har styrt urvalsprocessen av vilket material som ska studeras. Härigenom har enbart texter innehållande begreppet kränkning tagits fram. Ytterligare en kodning har skett där kodordet ledarartiklar har använts som en kodningsenhet för att avgränsa materialet. Härigenom har 28 ledarartiklar valts ut, vilka utgör texter där kränkningsbegreppet problematiseras och diskuteras. Då syftet med innehållsanalysen är att finna mönster i de studerade ledarartiklarna har kodningen använts så konsekvent som möjligt. 28 Härigenom kan textinnehållet i de utvalda ledarartiklarna beskrivas på ett systematiskt sätt Bergström & Boréus, 2012, s Bergström & Boréus, 2012, s Bergström & Boréus, 2012, s Bergström & Boréus, 2012, s

12 Själva genomförandet av analysen har skett genom att varje artikel inledningsvis har lästs igenom mycket noga. Anledningen till varför samtliga artiklar inledningsvis har läst igenom är för att söka skapa en översikt över hur kränkningsbegreppet kommer till uttryck i de aktuella artiklarna. Därefter har samtliga meningar innehållande termen kränkning markerats. Utifrån dessa meningar har sedan tre olika teman kunnat utläsas. 30 Utifrån dessa har sedan en analys genomförts i syfte att söka svar på frågan hur kränkningsbegreppet används i de studerade ledarartiklarna samt vad det är för typ av kränkningar som kommer till uttryck i ledarna. Slutligen har resultatet diskuteras mot bakgrund av den aktuella frågeställningen, tidigare forskning samt socialkonstruktivistisk teori. Utifrån ett vetenskapligt perspektiv är det väsentligt att den bedrivna studien verkligen mäter det som forskaren avser att mäta. Det är således av stor betydelse att arbetet präglas av en hög validitet. 31 Validitet går helt enkelt ut på en bedömning av om de slutsatser som genereras från undersökningen hänger ihop eller inte. 32 Av kravet på validitet följer alltså att uppsatsen dels måste besvara hur kränkningsbegreppet används inom svensk press och dels vad det är för typ av kränkningar som svensk press skildrar i sina ledarartiklar. Ytterligare ett annat forskningskriterium som, utöver validitet, bör ställas på en vetenskaplig studie är kravet på reliabilitet. Reliabilitet handlar om vilken tillförlitlighet man kan tillskriva det genomförda arbetet och dess dragna slutsatser. Kravet på reliabilitet aktualiseras främst vid kvantitativa studier. Det är emellertid så att man som forskare även måste förhålla sig till detta vetenskapliga kriterium även vid kvalitativt inriktade studier. Reliabilitet är nämligen nära knutet till möjligheten för en annan bedömare att replikera det producerade resultatet. 33 Även om det inte kan förväntas att en utomstående bedömare ska komma fram till en identisk tolkning av de analyserade artiklarna så har redogörelsen av artiklarnas innehåll försökt göras så korrekt som möjligt i syfte att höja studiens replikerbarhet. Det bör emellertid påtalas att det är möjligt att rikta vissa invändningar mot mitt metodval. För det första är det möjligt att hävda att det viktigaste inte är hur många gånger någonting sägs, det väsentliga är snarare hur någonting sägs. För det andra tenderar en innehållsanalys 30 För vidare läsning om vilka teman som kommer till uttryck i ledarartiklarna, se avsnitt Sohlberg & Sohlberg 2009, s Bryman 2011, s Bryman 2011, s

13 att visa på det uttalade snarare än det outtalade. Det är möjligt att tänka sig att det kan finnas outtalade förutsättningar som kan ha viss påverkan på samhällsdebatten kring förekomsten av kränkning, vilka blir exkluderade vid en innehållsanalys. Med den valda metoden finns det således en risk att resultatet enbart uttalar sig om det som står skrivet i artiklarna, att det som inte sägs i artiklarna blir exkluderat i arbetet. För det tredje kan man tänka sig att det finns skillnader över tid, andra än de valda tidsperioderna som inte fångas upp av kodschemat. Kodschemat tenderar att styra forskarens uppmärksamhet på ett sätt som gör det svårt att vara öppen för materialet Resultat 2.1 Teman Vid en noggrann genomgång av de 28 ledarartiklarna kan tre olika teman urskiljas. Det första temat handlar om skadeståndsersättning med anledning av kränkning. Under det första temat kommer två ledarartiklar att behandlas, vilka båda grundar sig i en kritik mot att skadeståndsersättning är för hög i det första fallet och för låg i det andra fallet. Gemensamt för de båda ledarartiklarna är emellertid att skribenten anser att skadeståndsbeloppet inte motsvarar allvaret i den upplevda kränkningen. Det andra temat handlar i sin tur om vad som utgör respektive inte utgör en kränkning. Majoriteten av de studerade artiklarna behandlar just frågan om vad som utgör en kränkning i det avseende att vissa företeelser beskrivs i termer av kränkningar. Det tredje temat handlar om att en anmälnings- och kränkhetskultur verkar ha växt fram i Sverige. Denna utveckling kommer till uttryck i flera artiklar, vilka kommer redogöras i den kommande framställningen. Nedan följer en redogörelse för ledarartiklarnas tre teman. Därefter kommer resultatet att analyseras mot bakgrund av den aktuella frågeställningen i syfte att söka svar på hur kränkningar framställs i svensk press och vad det är för utveckling vi går mot. 34 Bergström & Boréus 2012, s

14 2.1.1 Det första temat: Skadeståndsersättning Det första temat som här kommer att behandlas kommer till uttryck i två skilda ledarartiklar. Temat handlar om skadeståndsersättning med anledning av kränkning. I båda artiklarna riktas kritik mot hur skadeståndsersättningen utdöms till den som upplever sig ha blivit kränkt med anledning av brott. Gemensamt för de båda ledarartiklarna är att skribenten anser att skadeståndsbeloppet inte motsvarar allvaret i den upplevda kränkningen. I den första ledarartikeln, som publicerades i Expressen 23 oktober 2013, kritiseras hovrättens beslut att sänka skadeståndet för en flicka vars personliga integritet ansågs ha kränkts. Redan av rubriken, Snuskigt, Hovrätten, framgår vad skribenten anser om hovrättens beslut. Det aktuella målet handlade om ett fall där en flicka hade smygfilmats då hon hade sex med sin dåvarande 17-åriga pojkvän. Den tidigare pojkvännen hade sedan lagt ut filmen på ett antal porrsidor. I tingsrätten dömdes pojkvännen för grovt förtal till 45 timmars ungdomstjänst. I ledarartikeln beskrivs påföljden som generös i förhållande till den allvarliga skada som han tillfogat sin före detta flickvän. Tingsrätten ålade pojkvännen att betala kr i skadestånd för kränkningen. Hovrätten beslutade att sänka skadeståndet till kr samtidigt som flickan tilldelades kr för sveda och värk. 35 Det som är föremål för kritik i ledarartikeln är hur hovrätten motiverar sitt beslut. Hovrättens motivering lyder enligt följande: Det går dock inte att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor. Detta resonemang beskrivs i ledarartikeln som världsfrånvänt eftersom flickans personliga integritet har kränkts å det grövsta. Den kränkning som flickan har lidit anses alltså som mycket allvarlig och den motivering som hovrätten lämnar anses inte rättfärdiga sänkningen av skadeståndet till flickan. I artikeln skrivs, svenska folket är faktiskt inte upptaget med att smygfilma sina respektive i sängkammaren och ladda upp intima scener på nätet. Senare i artikeln skriver skribenten att något löst tyckande om socialt accepterande när det gäller svenska folkets inställning till att fläka ut sitt sexliv hör inte hemma i en hovrättsdom. Den sänkning av skadeståndet som hovrätten gör, från kr till kr, anses utgöra en dramatisk skillnad. Att hovrätten så tydligt frångår tingsrättens beslut anses utgöra vad som i artikeln beskrivs som 35 Expressen

15 en ren inkompetensförklaring av tingsrätten. 36 I Expressens ledarartikel görs i texten en intressant värdering av synen på hur domstolen dömer ut skadestånd i kränkningsärenden. Av artikeln framgår att Sverige har en tradition av allt för låga skadestånd. Skribenten anser visserligen att hovrätten i och för sig hade rätt i det avseendet att kr är ett för högt skadeståndsbelopp att tilldela flickan. I artikeln jämförs det av tingsrätten utdömda skadeståndsbeloppet om kr med det lika höga schablonbelopp som Brottsoffermyndigheten beslutat om när det gäller våldtäkt mot barn samt schablonen för mordförsök som också ligger på kr. Således anses det utdömda skadeståndsbeloppet om kr vara alldeles för högt. Att hovrätten sänkte beloppet till kr med den tidigare redovisade motivering beskrivs som skamligt i ledarartikeln. Med hänsyn till nätkränkningarnas enorma genomslag och hovrättens bisarra filosoferande om svenska folkets sexvanor anser skribenten att Högsta Domstolen ska bevilja prövningstillstånd i ärendet. 37 I den aktuella ledarartikeln från Expressen är man också kritisk mot att hovrättens jurister inte kan relatera till hur dagens sociala medier fungerar. Skribenten skriver att hovrättens höga jurister är totalt bortkopplade från nätet och sociala medier. Vad skribenten vänder sig mot är att hovrätten i sin dom pratar om en relativt begränsad krets kunde identifiera flickan och därmed skulle hennes möjlighet att förklara hur det gått till varit förhållandevis goda. Vad hovrättens jurister inte förstår är, enligt artikeln, att om en kränkande film läggs ut på nätet så kan tvärtom en obegränsad krets av människor ta del av den. Eftersom filmen kan laddas ner, kopieras, twittras och länkas måste vi rimligen anta att i den mellansvenska småstaden har det nätskvallrats och delats så att mobilernas laddar ur. 38 I den andra ledarartikeln, som publicerades i DN 24 mars 2013, riktas kritik mot Diskrimineringsombudsmannen [DO]. Av artikelns rubrik, DO fortsätter att gå vilse, kan man som läsare ana att skribenten inte är särskilt väl inställd till DO:s tillvägagångssätt. Kritiken mot DO som kommer till uttryck i DN:s ledarartikel grundar sig på att det anses problematiskt att DO själv väljer vilka mål myndigheten ska driva, samt att DO vid flera tillfällen valt att överklaga domstolsbeslut som man vunnit enbart för att kräva ytterligare skadestånd. DN:s ledarartikel tar upp två skilda händelser. Den första händelsen är ett fall där ett föräldra- 36 Expressen Expressen Expressen

16 par från Syrien åker buss. Paret sitter med sin barnvagn på barvagnsplatsen. Kvinnan har lagt upp sitt ben på elementet i bussen. I bussen är det någon som hela tiden trycker på stoppknappen. Vid en hållplats är det någon som trycker på stoppknappen precis när bussen ska köra iväg, vilket medför att dörrarna inte kan stängas igen. Busschauffören går då bakåt i bussen och upptäcker att kvinnans ben är tryckt mot stoppknappen. Chauffören säger till kvinnan att hon ska ta bort knät och petade lite på det, som det står i tingsrättens dom. Kvinnan förstår emellertid inte svenska. Efter att mannen sade någonting busschauffören inte förstod går chauffören tillbaka mot sitt förarsäte, på vägen dit säger han något i stil med att NN skulle åka tillbaka till talibanland. DO stämmer bussbolaget och vinner i tingsrätten. Tingsrätten ådömer bussbolaget att betala kr i ersättning till makarna. 39 Den andra händelsen som tas upp i DN:s ledarartikel handlar om ett lesbiskt par, som önskar att bli föräldrar, kontaktar vårdcentralen för att boka en tid för den medicinska utredning som krävs för inseminering. Efter att vårdcentralen nekat att ta emot paret och istället hänvisat till en särskild mottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor väljer DO att stämma Stockholms läns landsting. DO vinner målet både i tingsrätten och i hovrätten. Hovrätten fastställer tingsrättens dom men höjer skadeståndet från kr till kr. 40 I ledarartikeln riktas skarp kritik mot DO. Kritiken grundar sig dels på att DO valde att överklaga det första fallet till hovrätten, och dels på att DO valde att överklaga till Högsta domstolen i det andra fallet, trots att man vunnit målen. I det första fallet ansåg DO att ersättning var alldeles för låg och yrkade på kr i ersättning till vardera maken och lika mycket till kvinnan som inte fick sin tid hos vårdcentralen. DO:s tillvägagångssätt beskrivs som ett försök att skapa en praxis där ett förolämpat par kan få upp mot en kvarts miljon kronor på en förflugen, men diskriminerande, mening. Denna utveckling beskrivs som bisarr. En sådan utveckling anses innebära att enskilda kan göra sig en rejäl hacka på en i jämförelse med misshandel, våldtäkt och mord synnerligen måttlig kränkning. 41 Sammanfattningsvis har de två ledarartiklarna det gemensamt att de båda handlar om skadeståndsersättning med anledning av att någon upplever sig ha blivit utsatt för en kränkning. I Expressens ledarartikel riktas kritik mot att hovrätten har dömt ut ett för lågt skadeståndsbelopp som inte står i proportion till hur allvarlig kränkningen är samt kritik mot hur hovrätten motiverar sitt beslut. Ledarartikeln som publicerades i DN däremot ger uttryck för kritik mot 39 DN DN DN

17 DO att kräva för alldeles höga skadeståndsbelopp grundar sig på en överdriven uppfattning om hur allvarlig den upplevda kränkningen är. Det skadeståndsrättsliga temat som går att utröna ur de aktuella artiklarna stämmer väl överens med vad man kan förvänta sig utifrån den tidigare forskningen. Av Rytterbro, Rönneling och Thams pilotstudie om framgår att många av de svenska artiklarna handlade just om ekonomisk ersättning till brottsoffret med anledning av kränkningen. Likt Rytterbro, Rönneling och Thams studie skildrar tidningsartiklarna ren information om hur skadestånd med anledning av kränkning utdelas. En väsentlig skillnad är dock att Rytterbro, Rönneling och Tham även kunde utläsa en upprördhet över att den skadeståndsrättsliga ersättningen för kränkning sänkts av högre rätt eller av Brottsoffermyndigheten. 42 Resultatet av denna studie visar snarare en upprördhet över att de utdelade kränkningsbeloppen är för högre, snarare än för låga Det andra temat: Vad som utgör/inte utgör en kränkning? Det andra temat som går att utläsa av de studerade ledarartiklarna handlar om vad som utgör respektive inte utgöra en kränkning. I de allra flesta ledarartiklarna förekommer kränkningsbegreppet med anledning av att någon har ansett sig eller anses av någon annan ha blivit kränkt. Det går att utläsa en tendens hos de behandlade ledarartiklarna att kränkningsbegreppet ses som svart eller vitt i det avseende att om någonting anses utgöra en kränkning så beskrivs denna kränkning i termer av grov eller allvarlig. För det fall någonting inte anses utgöra en kränkning i ledarartikeln så är det vanligt förekommande att personen som upplever sig ha blivit utsatt för kränkningen anses vara lättkränkt. I sådana fall tenderar skribenten att sätta citationstecken före och efter kränkningsbegreppet för att understryka att den påstådda kränkningen inte utgör någon kränkning i egentlig mening. I de fall det inte anses utgöra en kränkning används ofta en raljerande ton och personen som påstår sig ha blivit kränkt kan i vissa fall beskrivas som lättkränkt. Inledningsvis kommer kränkningsbegreppet beskrivas såsom det skildras i studerade ledarartiklarna. Om kränkningsbegreppet 42 Jfr Rytterbro, Rönneling & Tham 2011, s

18 Till att börja med utgöra kränkningsbegreppet en subjektiv term. I en ledarartikel från Expressen som publicerades 24 juli 2006 anses begreppet utgöra en vag och vidlyftig term. En kränkning är alltså något subjektivt och högst personligt. I artikeln skrivs att känna sig kränkt är en subjektiv upplevelse. 43 Skribenten Johannes Åman försöker bena ut vad vi menar med kränkningsbegreppet. I en ledarartikel, som publicerades i 22 februari 2008 i DN, konstaterar Åman att en kränkning är inte bara något vi ogillar eller något i största allmänhet förolämpande. En kränkning anses utgöra någonting mer, en kränkning innebär nämligen överskridande av en gräns. Även om detta inte ger någon exakt definition anser Åman att det dock kan vara till hjälp av att skilja kränkning från det som inte borde kallas kränkning. I detta sammanhang skrivs i ledarartikeln att, i ett samhälle där individen inte har några rättigheter finns ingen gräns att överskrida och följaktligen inga kränkningar av individer såsom människor. 44 Någon klar definition ges det inte uttryck för i någon av de studerade texterna. I en ledarartikel som publicerades i SvD 18 april 2013 beskrivs däremot vad som utgör en kränkning i ordets rätta bemärkelse. En kränkning i ordets rätta bemärkelse är när en individ plötsligt förkroppsligar humanitet, moralen och empatin och trampas ner. Skribenten skriver att huvudpersonen i filmen Den gröna cykeln, regisserad av Haifaa Al Manour, har blivit kränkt i ordets rätta bemärkelse. Filmens huvudperson, en tioårig flicka vid namn Wadjda bor i Saudiarabien, där det är förbjudet för kvinnor att cykla. Eftersom Wadjdas dröm är att köpa sig en cykel anmäler hon sig till en tävling i Koranrecitation för att få ihop pengar. Skribenten vill inte avslöja hur filmen slutar men skriver att den sorgliga insikten är att det inte finns segrar för sådana som Wadjda. Ingen arbetsinsats och inga drivkrafter räcker till. Hela hennes värld är konstruerad för att kuva henne. 45 Alltså följer att kränkningsbegreppet utgör en svårdefinierad term. Vad som utgör en kränkning är högst personligt. Med detta sagt kan det finnas en poäng i att skilja kränkning från det som inte borde kallas kränkning. Denna syn på kränkningsbegreppet återspeglas i majoriteten av de studerade ledarartiklarna. Nedan kommer därför företeelser som tas upp i de behandlade texterna att studeras i ljuset av huruvida de utgör en kränkning eller inte. 43 Expressen DN SvD

19 Kränkning till följd av brott - förlusten av trygghet Många människor skulle säkert kunna enas kring att människor som blir utsatta för vissa typer av brott kan uppleva övergreppet som en kränkning. Mot denna bakgrund finns det anledning att prata om brottsoffer såsom utsatta för en kränkning. Utöver den brottsliga gärningen riskerar även själva rättsprocessen att utgöra en kränkning vid t.ex. våldtäkt. Av en ledarartikel som publicerades i DN 7 december 2012 framgår att om våldtäkten är en kränkning av den kroppsliga integriteten riskerar rättsprocessen att bli en kränkning av den personliga integriteten. Utöver det obehag som den brottsliga handlingen medför och den kränkning som en våldtäkt utgör, riskerar alltså själva rättegången i sig att medföra ytterligare kränkning för brottsoffret. Även om förhandlingen visserligen kan hållas bakom lyckta dörrar så offentliggörs alltid domen, även om den utsattes identitet sekretesstämplas. Av ledaren framgår att vi lever i en tid när skvallertanterna har fått globala anslagstavlor på nätet och det finns inte längre några garantier för att utlämnande detaljer i domen inte kopplas till namn och person. Mot denna bakgrund bör man vara medveten om att det finns ett pris att betala för detta och att kostnaden bärs av de inblandade. 46 Just sexualbrott verkar utgöra en mycket allvarligare kränkning än andra brott. Sexualbrott som kränkning nämns i en artikel som publicerades i Expressen 22 juni 2004, där det framgår att vi människor anser att sexualbrott är en mycket grövre kränkning än en misshandel av normalgraden. Detta beror, enligt artikeln, på att vi uppfattar den sexuella integriteten som något oerhört privat. I förhållande till andra företeelser är sexuella kränkningar mycket mer allvarliga. 47 Utöver sexualbrott anses även bostadsinbrott innebära en grov kränkning för den drabbade. En ledarartikel som publicerades i Expressen 20 juli 2011 tar upp just bostadsinbrott som en grov kränkning för den som blir utsatt för brottet. Det är inte förlusten av smycken, kontanter eller konst som medför att människor upplever sig kränkta till följd av bostadsinbrottet. Istället är det förlusten av trygghet, att tvingas inse att det hem som är ens borg är intagligt som får människor att känna sig kränkta. I vissa fall kan det vara så att brottsoffret har så svårt att komma över förlusten av trygghet att hen tvingas flyttat därför att hemmet känns besudlat. Enligt skribenten skulle det för många brottsoffer vara en tröst om gärningspersonen åkte fast och fick sitt straff. Dessvärre beskrivs polisens uppklarningsprocent för bostadsinbrottet som 46 DN Expressen

20 löjligt låg. Snittet för polisens uppklarningsprocent låg under 2010 på 4 procent. Även om det är svårt att få tag på inbrottstjuvar så understryker skribenten att förutsättningen är att man försöker. I ledarartikeln görs en jämförelse med uppklarningsprocenten för bostadsinbrott i Storbritannien, där 16 procent av alla bostadsinbrott klaras upp. Mot denna bakgrund riktas kritik mot den svenska polisen som anklagas för att ägna sig åt brott som ger pinnar i uppklarningsstatistiken. För att snygga till uppklarningsstatistiken väljer polisen att ta hårda tag gentemot användandet av narkotika eftersom det är ett enklare brott att klara upp. Även om användandet av narkotika inte är bra, så anser man i ledarartikeln att polisen borde prioritera de brott som kränker de drabbade hårt, som bostadsinbrott. Enligt artikeln bör politikerna hjälpa till genom att avhålla sig från att kriminalisera beteenden som är otrevliga, men hanterliga, t.ex. nedskräpning och sjöfylleri. Härigenom skulle polisen sakna ursäkter för att smita från det svåra. Artikeln avslutas med att skribenten understryker att pinnar hör hemma i brasan, inte i polisarbetet. 48 Även mordet på den dåvarande statsministern Olof Palme beskrivs som en kränkning i en ledarartikel som publicerades i Expressen 28 februari När Sveriges statsminister Olof Palme skjuts till döds är det en kränkning av hela den svenska nationen. Chocken hos det svenska folket beskrivs i artikeln som oerhörd. 49 Även den företeelse att brott inte klaras upp skildras som en kränkning gentemot de drabbade. Av en ledarartikel som publicerades i Expressen 2 februari 2012 framgår nämligen att olösta brott kan utgöra en kränkning. I ledarartikeln skrivs att olösta brott känns som en kränkning för de drabbade. Skribenten menar, att ouppklarade brott upplevs som en kränkning kan många som haft inbrott i bostaden berätta om, för dessvärre får få veta vem tjuven var. Det är illa. Men det är ofantligt mycket värre att inte få veta vem som mördade den anhörige, som också är granne, vän och arbetskamrat. Ledarartikeln är skriven mot bakgrund av att flera mord inträffar i Malmö. Enligt artikeln måste morden klaras upp, annars riskerar de drabbade att känna sig kränkta. 50 Övervakning/kontroll 48 Expressen Expressen Expressen

21 Kameraövervakning är en företeelse som väcker frågan om kränkningsbegreppet. I en ledarartikel som publicerades i Expressen 26 januari 2013 skrivs att det är obegripligt att det är mer kränkande att eventuellt fastna på en, till vardags, obetydlig kamera framför att slippa utsättas för brott. Av artikeln framgår att skribenten själv blev bestulen på sin väska för ett tag sedan. Stölden innebar en personlig katastrof då innehållet i väskan, hennes dator och två usbminnen anses utgöra hennes liv, såväl professionellt och privat. Stölden har tagit hårt på skribenten, vilket kommer till uttryck i ledaren då det skrivs att utöver all gråt och ilska som jag upptagits av sedan stölden, har jag funderat över incidenten i ett samhällsperspektiv. Skribenten anser att stölden förmodligen aldrig hade hänt om det funnits övervakningskameror på platsen där stölden inträffade och även om stölden trots allt skulle ske, så hade övervakningskameror underlättat polisens möjligheter att klara upp brottet. Det aktuella fallet lades ned av polisen. Av Expressens ledarartikel framgår att som brottsoffer erfar man en enorm kränkning och att det därför är obegripligt att det är mer kränkande att fastna på en, till vardags, obetydlig kamera framför att slippa att utsättas för brott. 51 Frågan om kameraövervakning tas upp till diskussion i ytterligare en artikel, denna gång publicerad i SvD 27 juni I SvDs ledarartikel görs läsaren påmind om att ett krossat skallben ofta upplevs som en större kränkning än att bli filmad, vilket kan utgöra ett argument för att kameror bör användas för att minska våldsbrottsligheten. Samtidigt skrivs det i artikeln att berättigad farhåga är att vi en dag vaknar upp och har en övervakningskamera i varje gathörn, vilket är fallet i London där över motsvarigheter till de 16 säkerhetskameror som har monterats i Stockholm. Enligt ledarartikeln måste det således finnas en balans mellan att polisen ska klara upp brott och individens kränkning av den personliga integriteten. 52 Således verkar det finnas båda för- och nackdelar med kameraövervakning. Å ena sidan utgör själva övervakningen en kränkning av den personliga integriteten, vilket måste vägas mot den kränkning det ett ouppklarat brott innebär den som har blivit utsatt för ett brott som polisen inte lyckas uppklara. Ytterligare en kontrollåtgärd som tas upp till diskussion i de studerade ledarartiklarna är elektronisk fotboja som alternativ påföljd till fängelse i anstalt. I en ledarartikel som publicerades i SvD 30 januari 2013 diskuteras ett lagförslag från Moderaterna i vilket unga i åldrarna som begår brott ska kunna beläggas med utegångsförbud på helger och kvällar. Kontrollen ska enligt förslaget säkerställas med hjälp av elektroniska fotbojor. Att använda 51 Expressen SvD

22 elektronisk fotboja försedd med GPS-sändare skulle enligt skribenten medföra en kränkning av den dömdes integritet, men en mindre sådan än ett fängelsestraff, och definitivt en mindre kränkning än den brottsoffret utsätts för av en gärningsman på helt fri fot. 53 En annan kontrollåtgärd som diskuteras mot bakgrund av kränkningsbegreppet är införandet av alkolås i nyproducerade bilar. Denna fråga var uppe för diskussion i en ledarartikel som publicerades av DN 17 september DNs ledarartikel är skriven mot bakgrund av att dåvarande infrastrukturminister Ulrica Messing hade som förslag att alla nyproducerade bilar skulle utrustas med alkolås. En reporter från SVT:s Rapport hade intervjuat en medelålders kvinna som var emot förslaget. Kvinnan hade för två år sedan kört rattfull och för att få behålla sitt körkort hade hon fått gå med i ett behandlingsprogram samt på egen bekostnad installerat ett alkolås. Alkolåset hade behövt bytas ut ett antal gånger. Kvinnans vuxna dotter säger vid intervjun att allt detta har egentligen varit en enda stor långvarig kränkning. Enligt dottern är det framför allt hennes mamma men även övriga familjemedlemmar som har blivit kränkta och fått lida till följd av alkolåset. I ledarartikeln ställer man sig frågande till om det verkligen fråga om en kränkning av kvinnan och hennes familj. Skribenten ställer sig frågan, är det en kränkning att den som kört rattfull ges möjlighet att få fortsätta köra med alkolås?. För det fall det är trots allt är fråga om en kränkning av kvinnan, anser skribenten, att kränkning i så fall måste sättas i relation till den kränkning det innebär att få sitt barn ihjälkört av ett rattfyllo. Kvinnans upplevda kränkning kan, enligt skribenten, även ställas i relation till kränkningen att se sin livskamrat förvandlas från en levande, skrattande människa till en grönsak på långvården. 54 Kroppsvisitering av barn, utan krav på dokumentation, utgör en kontrollåtgärd som behandlas i en ledarartikel som publicerades i Expressen 14 april Av ledarartikeln framgår för läsaren att det ansågs utgöra en allvarlig kränkning att personalen på ett ungdomshem för omhändertagna barn skulle tillåtas genomföra kroppsvisiteringar av barnen utan krav på dokumentation. Att det är fråga om en kränkande behandling framgår redan av rubriken, som lyder Förödmjuka inte barnen. I ledarartikeln skrivs att det är en alldeles för långtgående kränkning av deras integritet att tillåta att vuxna undersöker barnens kroppar när och var som helst. Expressens ledarartikel är skriven mot bakgrund av att Sveriges Radio år 2010 genomförde en granskning av särskilda ungdomshem för omhändertagna barn, där det b.la. framkom 53 SvD DN

23 att barn som tidigare i sina liv hade blivit utsatta för våldtäkt tvingades klä av sig nakna inför manliga vårdare. Det anses häpnadsväckande att barnministern Maria Larsson, KD, vid tidpunkten för artikelns publicerande hade lagt fram ett lagförslag som innebar att ungdomshemmen får visitera barnen så ofta de vill, utan att dokumentera det. Eftersom personalen redan hade möjlighet att genomföra kroppsvisitation om det förekom misstanke att barnen bar på något otillåtet, vilket anses rimligt, är det en alldeles för långtgående kränkning av deras integritet att tillåta vuxna att undersöka barnens kroppar när och var som helst. 55 Ett tillåtande av sådana kroppsvisitationer betraktades således som en kränkning. Ytterligare en kontrollåtgärd som diskuteras i termer av kränkande behandling är drogtester. DN publicerade den 24 augusti 2010 en ledarartikel som just behandlar frågan om hur kränkande ett drogtest kan upplevas. Ledarartikeln är skriven mot bakgrund av att Thomas Bodström, dåvarande socialdemokratisk talesperson för rättspolitiska frågor, valt att tacka nej till att medverka i ett drogtest på frågan av Radio P3. I artikeln visar man förståelse för att Bodström valde att inte ställa upp eftersom ett drogtest anses utgöra en kränkning av den personliga integriteten om testet inte upplevs som frivilligt. De åsyftade drogtest som Thomas Bodström tillfrågades att deltaga i kunde ge utslag för bensodiazpeiner, en vanlig beståndsdel i lugnande medel och sömnmedel och opiater, vilket förekommer i starka hostmediciner. Skribenten anser att det är Bodströms ensak ifall han någon gång skulle ta ett piller mot sömnlöshet eller lida av svår hosta. Att behöva förklara en sådan sak inför medierna utgör en integritetskränkning. I ledarartikeln är man skeptiskt till användningen av drogtest för att förebygga droganvändande bland unga, det kan finnas mer effektiva sätt att förebygga droger bland unga som inte innebär en kränkning. 56 Drogtester diskuteras i ytterligare en ledarartikel som publicerades i Expressen 25 augusti Även i detta fall ansågs drogtestet utgöra en allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Ledarartikeln lyfter frågan om huruvida det är lämpligt att barn drogtestas i skolorna. Efter att Landskrona, som första kommun i landet, började drogtesta skolbarn ansåg Skolinspektionen att drogtesterna var olämpliga. De kommunala politikerna i Landskrona höll emellertid inte med om att åtgärden är olämpliga eftersom de anser att testerna är frivilliga. Den påstådda frivilligheten ifrågasätts i ledarartikeln där det skrivs att barnen visserligen fick lov att tacka nej till att kissa i kopp, vilket resulterade i att föräldrarna i sådana fall informerades om barnets nekande. Drogtesterna anses utgöra allvarliga kränkningar av barnens per- 55 Expressen DN

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 oktober 2016 B 1432-16 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess A Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 januari 2011 T 1872-09 KLAGANDE KS Ombud: Advokat GB MOTPARTER 1. SB 2. MF SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2009-03-18

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m.

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2649-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. Högsta domstolen

Läs mer

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Föreningen Tillsammans är i regel

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Stockholm den 20 januari 2014 FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING

Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING EN STÄMNINGSBILD Kränkningsbegreppet på frammarsch: I skilda rättsområden, i den allmänna rättspolitiska diskursen, i folkmun. VAD ÄR EN KRÄNKNING? Vad är

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Medias framställning av unga kvinnors brottslighet

Medias framställning av unga kvinnors brottslighet Kriminologiska institutionen Medias framställning av unga kvinnors brottslighet - En kvalitativ studie av dagspress 1990-2009 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2010 Alexandra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 september 2007 T 672-06 KLAGANDE Staten genom Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Byråchefen HR MOTPARTER 1. IA 2. LA

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Cirkulärnr: 15:5 Diarienr: 15/0484 P-cirknr: 15-2:2 Nyckelord:

Cirkulärnr: 15:5 Diarienr: 15/0484 P-cirknr: 15-2:2 Nyckelord: Cirkulärnr: 15:5 Diarienr: 15/0484 P-cirknr: 15-2:2 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, tingsrättsdom, avsked, sjuksköterska, ambulansverksamhet, interimistiskt beslut, yttrandefrihet

Läs mer

KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN

KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN Våldtäktsoffret i pressen C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2006 Emina Jukovic Sammanfattning Högst aktuell är den nya sexualbrottslagen som trädde i kraft 1 april 2005.

Läs mer

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8. LEKTION 8: 17 april Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick. a. Para ihop frågor och svar!

1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8. LEKTION 8: 17 april Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick. a. Para ihop frågor och svar! 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8 LEKTION 8: 17 april 2015 1. Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick a. Para ihop frågor och svar! A. Vem är Thomas Quick? B. Hur många mord har han sagt att

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 december 2015 B 2351-15 KLAGANDE DKN Ombud och offentlig försvarare: Advokat BÅ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Konkurrensverkets platsundersökningar

Konkurrensverkets platsundersökningar Konkurrensverkets platsundersökningar Om du vill ha informationen i ett alternativt format, som till exempel på lättläst svenska, punktskrift eller inläst på kassett/cd, kontaktar du Konkurrensverket via

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

DOM Göteborg

DOM Göteborg 1 Rotel 23 DOM 2011-12-21 Göteborg Mål nr B 3835-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göteborgs tingsrätts dom den 30 augusti 2011 i mål nr B 10414-11, bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

Barn under 15 år som misstänks för brott

Barn under 15 år som misstänks för brott Socialutskottets yttrande 2009/10:SoU2y Barn under 15 år som misstänks för brott Till justitieutskottet Justitieutskottet beslutade den 8 april 2010 att bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Sveriges Television AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut i fråga om respekt för privatlivet.

Sveriges Television AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut i fråga om respekt för privatlivet. 1/6 BESLUT 2016-01-25 Dnr: 15/01986 SAKEN SVT Nyheter Stockholm, SVT1, 2015-08-05, kl. 19.55 och SVT2, kl. 21.25, inslag om en rättegång; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-06-21 Dnr: 12/00220 SAKEN Nordnytt, SVT1, 2012-01-12 och 01-13, kl. 19.15, inslag om Kiruna flygplats; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2003 Ö 1497-02 KLAGANDE 1. P. A. 2. I. J. 3. B. M. 4. H. M. 5. K. J. Ombud för 1-5: advokaten J. T. MOTPARTER 1. H. K. Offentlig

Läs mer

7. Filmen berättar på olika sätt om ett sexualiserat samhälle där olika typer av gränser hela tiden överskrids. Hur berättar filmen om detta?

7. Filmen berättar på olika sätt om ett sexualiserat samhälle där olika typer av gränser hela tiden överskrids. Hur berättar filmen om detta? TRUST Annie är 14 år och har träffat Charlie online. De är lika gamla, båda spelar volleyboll och han är den första kille som förstår henne. Hon berättar inget om honom för sina föräldrar, inte heller

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria PM 66 2011-01-27 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande goran.lambertz@dom.se 08 561 666 13 070 31 288 31 Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen

Läs mer

En lektion om skadestånd

En lektion om skadestånd En lektion om skadestånd Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: NÅGRA SKADESTÅNDSBELOPP. Skadeståndsbelopp kan variera kraftigt. I ett omtalat copyrightmål var kravet 46 miljoner kronor. I förtals-, våldtäkts-

Läs mer