Allvarligt kränkt eller lättkränkt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allvarligt kränkt eller lättkränkt?"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Allvarligt kränkt eller lättkränkt? En studie om ett begrepp i tiden Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2014 Sebastian Berentsen

2 Sammanfattning 3 1. Inledning Syfte och frågeställning Avgränsningar Tidigare forskning Om brottsoffret i svensk kriminalpolitik Om brottsoffret i mediadiskursen Teori Material Metod Resultat Teman Det första temat: Skadeståndsersättning Det andra temat: Vad som utgör/inte utgör en kränkning? Det tredje temat: Utvecklingen mot en anmälnings- och kränkthetskultur Analys Slutsatser Källförteckning 35 2

3 Sammanfattning I dagens kriminologiska verklighet intar viktimologisk teori en central roll. Allt större fokus riktas mot brottsoffret. I samband med brottsoffersdiskursens framväxt har kränkning blivit ett allt mer förekommande begrepp i den offentliga debatten. Mot bakgrund av den ökade förekomsten av uttalade kränkningar finns det anledning att fråga sig vad som egentligen avses med en begreppet. Kränkning är utan tvekan en svårdefinierad term. Vad som upplevs som en kränkning är högst subjektivt. Genom att studera hur kränkningsbegreppet kommer till uttryck i ett antal utvalda ledarsidor hos de stora rikstäckande tidningarna är det möjligt att peka på en tudelad syn kring hur kränkningsdiskursen har utvecklats i svensk press. Till viss del bidrar tidningarnas ledarsidor till konstruktionen av en anmälnings- och kränkthetskultur genom att uppdagade händelser skildras i termer av grova eller allvarliga kränkningar. Å ena sidan bidrar således tidningarna till utvecklingen av kränkningsdiskursen. Å andra sidan uppmärksammas den ökade förekomsten av kränkningsbegreppet hos ledarsidorna. Samtidigt som utvecklingen uppdagas ställer sig tidningarna, i sina ledarsidor, skeptiska till vad som kallas utvecklingen av en anmälnings- och kränkthetskultur. Det verkar ha uppstått inflation i förekomsten av kränkningar. Ofta används citationstecken före och efter kränkningsbegreppet för att markera att det är fråga om en påstådd kränkning, den upplevda kränkningen anses inte kvalificera sig till en kränkning i egentlig mening. Istället skildras den utsatte som en lättkränkt individ. Utifrån ledarsidornas synvinkel verkar alltså gränsen mellan vad som anses tillräckligt allvarligt för att kvalificeras som en verklig kränkning och vad som enbart är en överdriven fabulerad kränkning vara tunn. Kränkningsbegreppet skildras i en svartvit värld där en del journalister letar drabbade och kränkta medan andra jagar efter lättkränkta. 3

4 1. Inledning Under senare år har allt större fokus riktats mot brottsoffret. Det ökade intresset för brottsoffret har medfört att rättspolitiska frågor i allt större utsträckning måste förstås i ljuset av viktimologisk teori. 1 Känsligheten för utsatthet har ökat. Inom kriminologisk forskning har det börjat talas om sårbara grupper. 2 En sådan sårbar grupp är de kränkta. I takt med viktimologins framväxt har en kränkningsdiskurs utvecklats. Brottsoffret står numera i centrum. Samtidigt kan den upplevda utsattheten ta sig uttryck på en mängd olika sätt. Kränkning är nämligen ett svårdefinierat begrepp. Med tanke på dess centrala roll för den offentliga debatten väcks flera frågor, t.ex. vad kränkning egentligen är för något och hur begreppet bör förstås. Människor påverkas, vare sig vi vill det eller inte, av vad som skrivs i svensk press. Dagens massmedier tillskrivs stor betydelse när det kommer till reproduktion av kultur och ideologi i vid mening. En del av den tryckta pressens makt ligger i att tidningarna talar för allmänheten. Härigenom finns det anledning att utgå ifrån att medierepresentationer är betydelsefulla även för människors föreställningar om brott och offerskap. Nilsson anser t.ex. att massmedier kan betraktas både som aktörer i skapandet av brottsoffer som socialt och kulturellt fenomen, och som en arena där offerskapets innebörder står under ständig förhandling mellan olika intressenter. 3 Med tanke på den tryckta pressens betydelse för hur vi människor uppfattar samhällsfenomen är det angeläget att ställa sig frågan hur kränkningsbegreppet används i svensk press. 1.1 Syfte och frågeställning I syfte att bidra till en klarare bild av hur kränkningsbegreppet kan förstås kommer detta arbete studera hur termen används i svensk press. Arbetet kommer således ha som huvudsakligt syfte att besvara följande frågeställning: Hur används kränkningsbegreppet inom svensk press? Vad är det för typ av kränkningar som svensk press skildrar? 1 Sarnecki 2009, s Heber, Tiby & Wikman 2012, s Nilsson, 2012, s

5 1.2 Avgränsningar Med hänsyn till det begränsade skrivutrymmet är det nödvändigt att avgränsa det studerade materialet. Dessa avgränsningar förutsätter flera ställningstaganden, vilka närmare kommer att problematiseras och motiveras i den kommande framställningen. Materialet är avgränsat till att enbart behandla underlag publicerat av Svenska Dagbladet [SvD], Dagens Nyheter [DN], och Expressen. Anledningen till varför just dessa tidningar kommer att studeras är att de utgör de stora rikstäckande tidningarna. Tillsammans når SvD, DN och Expressen således ut till en stor mängd läsare över hela Sverige. Eftersom syftet med detta arbete är att studera hur kränkningsbegreppet förekommer i svensk press oberoende av geografisk förankring lämnas lokala tidningar utanför denna framställning. Även om det är möjligt att invända att de tre tidningarna är baserade i Stockholm så utgör de rikstäckande tidningar. Dessutom kommer enbart ledarartiklar att studeras, vilka ofta behandlar frågor av rikstäckande karaktär. Vidare är materialet avgränsat till att enbart omfatta ledarartiklar. Syftet är att studera hur kränkningsbegreppet används när det diskuteras på tidningarnas ledarsidor, vilket är ett uttryck för tidningarnas hållning. Material är begränsat till att omfatta ledarartiklar publicerade mellan 1 januari 2004 fram till 1 januari Det studerade materialet omfattar enbart ledarartiklar där kränkningsbegreppet på något sätt diskuteras eller problematiseras. För att en artikel ska bli relevant räcker det inte att kränkningsbegreppet enbart nämns i texten. Under den avgränsade perioden publicerades sammantaget 28 ledarartiklar där kränkningsbegreppet problematiseras eller diskuteras, vilket har ansetts utgöra ett rimligt material att studera inom ramen för denna kandidatuppsats. 5

6 1.3 Tidigare forskning I syfte att skapa en överblick över den tidigare forskning avseende kränkning kommer nedanstående framställning att delas in två delar. Den första delen handlar om forskning avseende brottsoffret inom svensk kriminalpolitik. Att bli utsatt för en kränkning innebär nämligen att den utsatte blir att betrakta som ett brottsoffer, vilket gör det aktuellt att prata om kränkning som ett tema i brottsofferdiskursen. 4 I den andra delen diskuteras den tidigare forskningen avseende hur kränkning skildras i media Om brottsoffret i svensk kriminalpolitik Sedan 1970-talet har brottsoffret varit ett forskningsområde som kraftigt har expanderat. 5 Tham har i sin forskning ägnat stor uppmärksamhet kring brottsoffrets uppkomst och utveckling i Sverige. I sin studie Brottsoffrets uppkomst och utveckling som offentlig fråga i Sverige visar Tham hur brottsoffret har utvecklats till att idag utgöra en väsentlig del i den svenska kriminalpolitiken. Denna utveckling märks genom att, b.la., det under senare år har lagts fram betydligt fler motioner om brottsoffer jämfört med tidigare. Tham hävdar att brottsoffret även har satt ett tydligt avtryck i den svenska lagstiftningen. Studien visar att det sedan 1980-talet har tillkommit eller utvidgats ett stort antal lagar och förordningar som direkt tar sikte på brottsoffrets säkerhet och rättigheter. 6 Även Marie Lindstedt Cronberg har studerat brottsoffrets framväxt i sin studie Från målsägande till brottsoffer. Cronberg menar att fokus har skiftat från att tidigare vila hos målsäganden till att numera riktas mot brottsoffret. Denna utveckling anses i mångt och mycket bero på framväxten av den viktimologiska forskningen. 7 Monica Burman diskuterar, i sin studie Brottsoffer i straffrätten, brottsoffrets positioner inom den svenska straffrätten. Burman menar att brottsoffret bör inkluderas i den straffrättsliga diskursen. 8 Även Per Ole Träskman har, i studien Brottsoffret och brottmålsrättegången, undersökt brottsoffrets roll inom den svenska straff- och processrätten med fokus på brottsoffrets roll vid själva rättegångsförfarandet. 9 4 Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s. 1 samt Sarnecki 2009, s Se Tham Se Lindstedt Cronberg Se Burman Se Träskman

7 Kränkning som tema i brottsofferdiskursen kan även kopplas till utvecklingen av ärekränkningsbrottet genomförde Rytterbro, Rönneling och Tham sin studie Brottsskadeersättning ur brottsofferperspektiv en komparativ studie av Danmark och Sverige. Studien visar b.la. att dubbelt så många ansöker om brottsskadeersättning i Sverige jämfört med i Danmark. Resultatet visade också att ersättning för kränkning var mycket dominerande i Sverige. Enligt studien stod kränkningsersättning för nära tre fjärdedelar av den totala utbetalning i Sverige, jämfört med i Danmark där enbart en sjundedel av den totala utbetalningen hänförde sig till kränkningsersättning. Det svenska systemet visade sig vara betydligt mer generöst när det gälle ersättning för kränkning vid personbrott. Rytterbro, Rönnling och Tham kom i sin studie från 2009 fram till att kränkning en central i brottsofferdiskursen i Sverige. Även Sandra Friberg har studerat brottsoffret roll utifrån ett skadeståndsrättslig perspektiv. 11 Med sin studie Brottsoffret och kriminalpolitiken söker hon visa att den nuvarande rättsutvecklingen riskerar att leda till en mekanisk rättstillämpning. Enligt Friberg finns det en fara med en sådan rättstillämpning eftersom utpekandet av vissa brottsliga angrepp, som typiskt sett anses utgöra en kränkning, verkar resultera i att skadestånd ska utdömas oavsett om någon faktiskt känner sig kränkt eller inte Om brottsoffret i mediadiskursen Brottsoffer i medier är inte ett lika omfattande forskningsområde som det viktimologiska fältet. I Sverige har några studier kan dock nämnas. Simon Lindgren och Ragnar Lundström har i och med studien Ideala offer, och andra, genomfört en granskning hur brottsoffret har framställts i medier under perioden Även Annika Eriksson och Ulf Dalquist har undersökt hur brottsoffret skildras i media. I sin studie Den gode, den onde, den frånvarande studerar Eriksson och Dalquist hur våldsoffer skildras i film och på tv. 14 Vad gäller forskning avseende hur brottsoffret skildras i tryckt press har Sofia Wikman genomfört en kvantitativ studie, Våld på jobbet, om facklig press har uppdagat arbetsrelaterat våld under perioden Resultatet av Wikmans studie visar att uppmärksamheten 10 Tham 2011, s Se Friberg Friberg 2011, s Se Lindgren & Lundström Se Eriksson & Dalquist Se Wikman

8 för det arbetsrelaterade våldet har ökat, framförallt under 2000-talet. 16 Även Bo Nilsson har forskat kring frågan hur brottsoffer framställs i tryckt press. I sin kvalitativa studie Brottsoffer i nutida svensk dags- och kvällspress undersöker Nilsson denna fråga. 17 Syftet med Nilssons studie har varit att beskriva och analysera hur brottsoffer framställs i den svenska pressen för att härigenom undersöka vilka diskurser och organiserande logiker som präglar medierna offerrapportering. 18 Nilsson menar att tre övergripande och samverkande diskurser kunde urskiljas. En sådan diskurs var skildrandet av en riskfylld och negativ samhällsutveckling. Den andra diskursen omfattade expertsystemets bristfälliga agerande. En tredje diskurs som lyfts uppmärksammas i studien lyfter fram brottsoffren själva, deras erfarenheter upplevelse och behov. 19 I samband med Rytterbro, Rönneling och Thams studie år 2009 genomfördes en pilotstudie där dagspress i Danmark och Sverige studerades. Pilotstudien gick till så att en sökning gjordes i pressdatabaser där ordet brottsoffer användes i kombination med ordet kränkning. 20 Resultatet visade att en sökning gav mycket olika träffar i de två länderna. En sökning i den danska pressen gav 36 träffar medan en sökning i den svenska gav hela 125 träffar. Efter att icke relevanta artiklar hade sorterats bort blev skillnaden länderna emellan ännu större. För Danmark återstod endast ett fåtal artiklar medan de flesta av de svenska artiklarna fortfarande var relevanta. De danska artiklarna handlade mest om medling mellan brottsoffer och gärningsperson som haft positiv effekt. 21 Inom svensk press fokuserade man i stor utsträckning på rättegångar, där brotten ofta handlade utgjordes av sexualbrott. Den genomförda pilotstudien visade även att påståenden om kränkning som en känsla hos brottsoffret snarare än som en handling förekom. Detta uttalades dock sällan av brottsoffren utan av företrädare såsom t.ex. advokater, kriscentra eller journalister. Enligt Rytterbro, Rönneling och Tham var det typiskt för Sverige att många artiklar handlade om ekonomisk ersättning till brottsoffret för kränkning. Det rörde sig både om ren information och om upprördhet över att kränkningsersättningen sänkts av högre rätt eller av Brottsoffermyndigheten. I den svenska pressen förekom fler uttalanden av politiker, där den 16 Wikman 2008, s Se Nilsson Nilsson 2012, s Nilsson 2012, s. 141 ff. 20 Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s

9 politiska oppositionen ofta kritiserade den sittande regeringen för att inte ta kränkningarna av brottsoffret på tillräckligt stor allvar Teori Den kommande framställningen sker mot bakgrund av en socialkonstruktivistisk utgångspunkt. En bakomliggande uppfattning som ligger till grund för detta arbete är att människor konstruerar sin verklighet genom socialisationsprocesser där människor leds in i vissa mönster. Dessa mönster kan betraktas som en konsekvens av samhällsstrukturen i stort. Utifrån en sådan teoretisk ståndpunkt är det möjligt att hävda att människor i social interaktion med varandra skapar olika definitioner som de sedan lever efter. 23 Vad som uppfattas och definieras som en kränkning är kontextberoende. Samma typ av händelse kan, beroende på vem som blir utsatt för kränkningen, vart händelsen inträffar och vem gärningspersonerna är, uppfattas på olika sätt av olika personer. 24 Härigenom finns det anledning att betrakta media som aktörer i görandet av brottsoffer som socialt och kulturellt fenomen, men också som en arena där offerskapets innebörder står under ständig förhandling mellan olika intressen. 25 Utifrån en sådan teori utgör den tryckta pressen en starkt bidragande faktor till hur människor upplever kränkningar. Genom medias skildring av inträffade händelser som grova kränkningar eller påstådda kränkningar skapar människor en uppfattning om vad som utgör en kränkning, när man har rätt att kalla sig kränkt, något som i slutändan bidrar till utvecklingen av kränkningsdiskursen. 1.5 Material Det studerade materialet kommer att omfatta ledarartiklar som har publicerats i SvD, DN och Expressen under perioden t.o.m Från början inkluderades även ledarartiklar som publicerats i Aftonbladet [AB]. Efter en genomgång av materialet visade det sig emellertid att kränkningsbegreppet inte problematiserades eller diskuterades närmare i någon ledarartikel från AB. Därav kommer det studerade materialet sammantaget omfatta 28 ledarartiklar. 22 Rytterbro, Rönneling & Tham 2009, s Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 248 ff. 24 Wikman 2012, s Nilsson 2012, s

10 Den första sökningen på begreppet kränkning i tidningsarkivets databas, Retriever, gav träffar. Eftersom detta arbete enbart fokuserar på ledarartiklar har, utav de artiklarna, 99 ledarartiklar sorterats ut. Detta material om 99 ledarartiklar utgör således ledarartiklar publicerade i SvD, DN, AB och Expressen under perioden t.o.m och som i texten innehåller begreppet kränkning. Nedanstående tabell 1 visar fördelningen av de 99 ledarartiklarna. Tabell 1. Ledarartiklar innehållande kränkningsbegreppet DN 47 ledarartiklar 48 % Expressen 28 ledarartiklar 28 % SvD 22 ledarartiklar 22 % AB 2 ledarartiklar 2 % För att en artikel ska vara relevant för den kommande framställningen är det inte tillräckligt att begreppet kränkning enbart ingår i texten utan någon närmare problematisering. Således har ledarartiklar, i vilka kränkningsbegreppet visserligen förekommer men där begreppet varken beskrivs mer ingående eller problematiseras har exkluderats från materialet. Efter denna avgränsning har det empiriska materialet kommit att avse 28 stycken ledarartiklar publicerade under perioden t.o.m Som nedanstående figur visar omfattas inte längre några texter från AB. Tabell 2. Ledarartiklar där kränkningsbegreppet problematiseras Expressen 14 ledarartiklar 50 % DN 9 ledarartiklar 32 % SvD 5 ledarartiklar 18 % AB 0 ledarartiklar 0 % 10

11 Av tabell 2 framgår att materialet inte längre omfattar ledarartiklar publicerade av AB. Detta beror på att AB inte har publicerat några artiklar där kränkningsbegreppet närmare beskrivs eller mera ingående problematiseras under perioden t.o.m Sammantaget kommer emellertid 28 ledarartiklar att ingående analyseras i syfte att söka svar på frågan hur kränkningsbegreppet används i svensk press och vilken typ av kränkningar som tidningarna skriver om. 1.6 Metod För att besvara frågan hur kränkningsbegreppet har använts inom svensk press under de senaste tio åren kommer en innehållsanalys att tjäna som hjälpmedel. Själva analysen syftar till att på ett systematiskt sätt beskriva textinnehållet i de utvalda ledarartiklarna. Inom litteraturen görs ofta en distinktion mellan kvantitativ innehållsanalys å ena sidan och kvalitativ innehållsanalys å andra sidan. 26 Inom ramen för detta arbete kommer kvalitativ innehållsanalys att användas för att besvara frågeställningen. Själva materialinsamlingen har skett med hjälp av tidningsarkivets databas, Retriever. Ett analysinstrument har konstruerats för att ange vad det är som ska noteras i materialet. Ett manuellt kodschema har upprättats. Kodschemat används för att notera förekomsten av någonting i texter. Kodschemat talar om i detalj vilka noteringar som ska göras i de analyserade texterna. 27 Vid sökningen i tidningsarkivets databas har inledningsvis begreppet kränkning tillsammans med kodorden Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen utgjort de kodningsenheter (recording units) som inledningsvis har styrt urvalsprocessen av vilket material som ska studeras. Härigenom har enbart texter innehållande begreppet kränkning tagits fram. Ytterligare en kodning har skett där kodordet ledarartiklar har använts som en kodningsenhet för att avgränsa materialet. Härigenom har 28 ledarartiklar valts ut, vilka utgör texter där kränkningsbegreppet problematiseras och diskuteras. Då syftet med innehållsanalysen är att finna mönster i de studerade ledarartiklarna har kodningen använts så konsekvent som möjligt. 28 Härigenom kan textinnehållet i de utvalda ledarartiklarna beskrivas på ett systematiskt sätt Bergström & Boréus, 2012, s Bergström & Boréus, 2012, s Bergström & Boréus, 2012, s Bergström & Boréus, 2012, s

12 Själva genomförandet av analysen har skett genom att varje artikel inledningsvis har lästs igenom mycket noga. Anledningen till varför samtliga artiklar inledningsvis har läst igenom är för att söka skapa en översikt över hur kränkningsbegreppet kommer till uttryck i de aktuella artiklarna. Därefter har samtliga meningar innehållande termen kränkning markerats. Utifrån dessa meningar har sedan tre olika teman kunnat utläsas. 30 Utifrån dessa har sedan en analys genomförts i syfte att söka svar på frågan hur kränkningsbegreppet används i de studerade ledarartiklarna samt vad det är för typ av kränkningar som kommer till uttryck i ledarna. Slutligen har resultatet diskuteras mot bakgrund av den aktuella frågeställningen, tidigare forskning samt socialkonstruktivistisk teori. Utifrån ett vetenskapligt perspektiv är det väsentligt att den bedrivna studien verkligen mäter det som forskaren avser att mäta. Det är således av stor betydelse att arbetet präglas av en hög validitet. 31 Validitet går helt enkelt ut på en bedömning av om de slutsatser som genereras från undersökningen hänger ihop eller inte. 32 Av kravet på validitet följer alltså att uppsatsen dels måste besvara hur kränkningsbegreppet används inom svensk press och dels vad det är för typ av kränkningar som svensk press skildrar i sina ledarartiklar. Ytterligare ett annat forskningskriterium som, utöver validitet, bör ställas på en vetenskaplig studie är kravet på reliabilitet. Reliabilitet handlar om vilken tillförlitlighet man kan tillskriva det genomförda arbetet och dess dragna slutsatser. Kravet på reliabilitet aktualiseras främst vid kvantitativa studier. Det är emellertid så att man som forskare även måste förhålla sig till detta vetenskapliga kriterium även vid kvalitativt inriktade studier. Reliabilitet är nämligen nära knutet till möjligheten för en annan bedömare att replikera det producerade resultatet. 33 Även om det inte kan förväntas att en utomstående bedömare ska komma fram till en identisk tolkning av de analyserade artiklarna så har redogörelsen av artiklarnas innehåll försökt göras så korrekt som möjligt i syfte att höja studiens replikerbarhet. Det bör emellertid påtalas att det är möjligt att rikta vissa invändningar mot mitt metodval. För det första är det möjligt att hävda att det viktigaste inte är hur många gånger någonting sägs, det väsentliga är snarare hur någonting sägs. För det andra tenderar en innehållsanalys 30 För vidare läsning om vilka teman som kommer till uttryck i ledarartiklarna, se avsnitt Sohlberg & Sohlberg 2009, s Bryman 2011, s Bryman 2011, s

13 att visa på det uttalade snarare än det outtalade. Det är möjligt att tänka sig att det kan finnas outtalade förutsättningar som kan ha viss påverkan på samhällsdebatten kring förekomsten av kränkning, vilka blir exkluderade vid en innehållsanalys. Med den valda metoden finns det således en risk att resultatet enbart uttalar sig om det som står skrivet i artiklarna, att det som inte sägs i artiklarna blir exkluderat i arbetet. För det tredje kan man tänka sig att det finns skillnader över tid, andra än de valda tidsperioderna som inte fångas upp av kodschemat. Kodschemat tenderar att styra forskarens uppmärksamhet på ett sätt som gör det svårt att vara öppen för materialet Resultat 2.1 Teman Vid en noggrann genomgång av de 28 ledarartiklarna kan tre olika teman urskiljas. Det första temat handlar om skadeståndsersättning med anledning av kränkning. Under det första temat kommer två ledarartiklar att behandlas, vilka båda grundar sig i en kritik mot att skadeståndsersättning är för hög i det första fallet och för låg i det andra fallet. Gemensamt för de båda ledarartiklarna är emellertid att skribenten anser att skadeståndsbeloppet inte motsvarar allvaret i den upplevda kränkningen. Det andra temat handlar i sin tur om vad som utgör respektive inte utgör en kränkning. Majoriteten av de studerade artiklarna behandlar just frågan om vad som utgör en kränkning i det avseende att vissa företeelser beskrivs i termer av kränkningar. Det tredje temat handlar om att en anmälnings- och kränkhetskultur verkar ha växt fram i Sverige. Denna utveckling kommer till uttryck i flera artiklar, vilka kommer redogöras i den kommande framställningen. Nedan följer en redogörelse för ledarartiklarnas tre teman. Därefter kommer resultatet att analyseras mot bakgrund av den aktuella frågeställningen i syfte att söka svar på hur kränkningar framställs i svensk press och vad det är för utveckling vi går mot. 34 Bergström & Boréus 2012, s

14 2.1.1 Det första temat: Skadeståndsersättning Det första temat som här kommer att behandlas kommer till uttryck i två skilda ledarartiklar. Temat handlar om skadeståndsersättning med anledning av kränkning. I båda artiklarna riktas kritik mot hur skadeståndsersättningen utdöms till den som upplever sig ha blivit kränkt med anledning av brott. Gemensamt för de båda ledarartiklarna är att skribenten anser att skadeståndsbeloppet inte motsvarar allvaret i den upplevda kränkningen. I den första ledarartikeln, som publicerades i Expressen 23 oktober 2013, kritiseras hovrättens beslut att sänka skadeståndet för en flicka vars personliga integritet ansågs ha kränkts. Redan av rubriken, Snuskigt, Hovrätten, framgår vad skribenten anser om hovrättens beslut. Det aktuella målet handlade om ett fall där en flicka hade smygfilmats då hon hade sex med sin dåvarande 17-åriga pojkvän. Den tidigare pojkvännen hade sedan lagt ut filmen på ett antal porrsidor. I tingsrätten dömdes pojkvännen för grovt förtal till 45 timmars ungdomstjänst. I ledarartikeln beskrivs påföljden som generös i förhållande till den allvarliga skada som han tillfogat sin före detta flickvän. Tingsrätten ålade pojkvännen att betala kr i skadestånd för kränkningen. Hovrätten beslutade att sänka skadeståndet till kr samtidigt som flickan tilldelades kr för sveda och värk. 35 Det som är föremål för kritik i ledarartikeln är hur hovrätten motiverar sitt beslut. Hovrättens motivering lyder enligt följande: Det går dock inte att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor. Detta resonemang beskrivs i ledarartikeln som världsfrånvänt eftersom flickans personliga integritet har kränkts å det grövsta. Den kränkning som flickan har lidit anses alltså som mycket allvarlig och den motivering som hovrätten lämnar anses inte rättfärdiga sänkningen av skadeståndet till flickan. I artikeln skrivs, svenska folket är faktiskt inte upptaget med att smygfilma sina respektive i sängkammaren och ladda upp intima scener på nätet. Senare i artikeln skriver skribenten att något löst tyckande om socialt accepterande när det gäller svenska folkets inställning till att fläka ut sitt sexliv hör inte hemma i en hovrättsdom. Den sänkning av skadeståndet som hovrätten gör, från kr till kr, anses utgöra en dramatisk skillnad. Att hovrätten så tydligt frångår tingsrättens beslut anses utgöra vad som i artikeln beskrivs som 35 Expressen

15 en ren inkompetensförklaring av tingsrätten. 36 I Expressens ledarartikel görs i texten en intressant värdering av synen på hur domstolen dömer ut skadestånd i kränkningsärenden. Av artikeln framgår att Sverige har en tradition av allt för låga skadestånd. Skribenten anser visserligen att hovrätten i och för sig hade rätt i det avseendet att kr är ett för högt skadeståndsbelopp att tilldela flickan. I artikeln jämförs det av tingsrätten utdömda skadeståndsbeloppet om kr med det lika höga schablonbelopp som Brottsoffermyndigheten beslutat om när det gäller våldtäkt mot barn samt schablonen för mordförsök som också ligger på kr. Således anses det utdömda skadeståndsbeloppet om kr vara alldeles för högt. Att hovrätten sänkte beloppet till kr med den tidigare redovisade motivering beskrivs som skamligt i ledarartikeln. Med hänsyn till nätkränkningarnas enorma genomslag och hovrättens bisarra filosoferande om svenska folkets sexvanor anser skribenten att Högsta Domstolen ska bevilja prövningstillstånd i ärendet. 37 I den aktuella ledarartikeln från Expressen är man också kritisk mot att hovrättens jurister inte kan relatera till hur dagens sociala medier fungerar. Skribenten skriver att hovrättens höga jurister är totalt bortkopplade från nätet och sociala medier. Vad skribenten vänder sig mot är att hovrätten i sin dom pratar om en relativt begränsad krets kunde identifiera flickan och därmed skulle hennes möjlighet att förklara hur det gått till varit förhållandevis goda. Vad hovrättens jurister inte förstår är, enligt artikeln, att om en kränkande film läggs ut på nätet så kan tvärtom en obegränsad krets av människor ta del av den. Eftersom filmen kan laddas ner, kopieras, twittras och länkas måste vi rimligen anta att i den mellansvenska småstaden har det nätskvallrats och delats så att mobilernas laddar ur. 38 I den andra ledarartikeln, som publicerades i DN 24 mars 2013, riktas kritik mot Diskrimineringsombudsmannen [DO]. Av artikelns rubrik, DO fortsätter att gå vilse, kan man som läsare ana att skribenten inte är särskilt väl inställd till DO:s tillvägagångssätt. Kritiken mot DO som kommer till uttryck i DN:s ledarartikel grundar sig på att det anses problematiskt att DO själv väljer vilka mål myndigheten ska driva, samt att DO vid flera tillfällen valt att överklaga domstolsbeslut som man vunnit enbart för att kräva ytterligare skadestånd. DN:s ledarartikel tar upp två skilda händelser. Den första händelsen är ett fall där ett föräldra- 36 Expressen Expressen Expressen

16 par från Syrien åker buss. Paret sitter med sin barnvagn på barvagnsplatsen. Kvinnan har lagt upp sitt ben på elementet i bussen. I bussen är det någon som hela tiden trycker på stoppknappen. Vid en hållplats är det någon som trycker på stoppknappen precis när bussen ska köra iväg, vilket medför att dörrarna inte kan stängas igen. Busschauffören går då bakåt i bussen och upptäcker att kvinnans ben är tryckt mot stoppknappen. Chauffören säger till kvinnan att hon ska ta bort knät och petade lite på det, som det står i tingsrättens dom. Kvinnan förstår emellertid inte svenska. Efter att mannen sade någonting busschauffören inte förstod går chauffören tillbaka mot sitt förarsäte, på vägen dit säger han något i stil med att NN skulle åka tillbaka till talibanland. DO stämmer bussbolaget och vinner i tingsrätten. Tingsrätten ådömer bussbolaget att betala kr i ersättning till makarna. 39 Den andra händelsen som tas upp i DN:s ledarartikel handlar om ett lesbiskt par, som önskar att bli föräldrar, kontaktar vårdcentralen för att boka en tid för den medicinska utredning som krävs för inseminering. Efter att vårdcentralen nekat att ta emot paret och istället hänvisat till en särskild mottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor väljer DO att stämma Stockholms läns landsting. DO vinner målet både i tingsrätten och i hovrätten. Hovrätten fastställer tingsrättens dom men höjer skadeståndet från kr till kr. 40 I ledarartikeln riktas skarp kritik mot DO. Kritiken grundar sig dels på att DO valde att överklaga det första fallet till hovrätten, och dels på att DO valde att överklaga till Högsta domstolen i det andra fallet, trots att man vunnit målen. I det första fallet ansåg DO att ersättning var alldeles för låg och yrkade på kr i ersättning till vardera maken och lika mycket till kvinnan som inte fick sin tid hos vårdcentralen. DO:s tillvägagångssätt beskrivs som ett försök att skapa en praxis där ett förolämpat par kan få upp mot en kvarts miljon kronor på en förflugen, men diskriminerande, mening. Denna utveckling beskrivs som bisarr. En sådan utveckling anses innebära att enskilda kan göra sig en rejäl hacka på en i jämförelse med misshandel, våldtäkt och mord synnerligen måttlig kränkning. 41 Sammanfattningsvis har de två ledarartiklarna det gemensamt att de båda handlar om skadeståndsersättning med anledning av att någon upplever sig ha blivit utsatt för en kränkning. I Expressens ledarartikel riktas kritik mot att hovrätten har dömt ut ett för lågt skadeståndsbelopp som inte står i proportion till hur allvarlig kränkningen är samt kritik mot hur hovrätten motiverar sitt beslut. Ledarartikeln som publicerades i DN däremot ger uttryck för kritik mot 39 DN DN DN

17 DO att kräva för alldeles höga skadeståndsbelopp grundar sig på en överdriven uppfattning om hur allvarlig den upplevda kränkningen är. Det skadeståndsrättsliga temat som går att utröna ur de aktuella artiklarna stämmer väl överens med vad man kan förvänta sig utifrån den tidigare forskningen. Av Rytterbro, Rönneling och Thams pilotstudie om framgår att många av de svenska artiklarna handlade just om ekonomisk ersättning till brottsoffret med anledning av kränkningen. Likt Rytterbro, Rönneling och Thams studie skildrar tidningsartiklarna ren information om hur skadestånd med anledning av kränkning utdelas. En väsentlig skillnad är dock att Rytterbro, Rönneling och Tham även kunde utläsa en upprördhet över att den skadeståndsrättsliga ersättningen för kränkning sänkts av högre rätt eller av Brottsoffermyndigheten. 42 Resultatet av denna studie visar snarare en upprördhet över att de utdelade kränkningsbeloppen är för högre, snarare än för låga Det andra temat: Vad som utgör/inte utgör en kränkning? Det andra temat som går att utläsa av de studerade ledarartiklarna handlar om vad som utgör respektive inte utgöra en kränkning. I de allra flesta ledarartiklarna förekommer kränkningsbegreppet med anledning av att någon har ansett sig eller anses av någon annan ha blivit kränkt. Det går att utläsa en tendens hos de behandlade ledarartiklarna att kränkningsbegreppet ses som svart eller vitt i det avseende att om någonting anses utgöra en kränkning så beskrivs denna kränkning i termer av grov eller allvarlig. För det fall någonting inte anses utgöra en kränkning i ledarartikeln så är det vanligt förekommande att personen som upplever sig ha blivit utsatt för kränkningen anses vara lättkränkt. I sådana fall tenderar skribenten att sätta citationstecken före och efter kränkningsbegreppet för att understryka att den påstådda kränkningen inte utgör någon kränkning i egentlig mening. I de fall det inte anses utgöra en kränkning används ofta en raljerande ton och personen som påstår sig ha blivit kränkt kan i vissa fall beskrivas som lättkränkt. Inledningsvis kommer kränkningsbegreppet beskrivas såsom det skildras i studerade ledarartiklarna. Om kränkningsbegreppet 42 Jfr Rytterbro, Rönneling & Tham 2011, s

18 Till att börja med utgöra kränkningsbegreppet en subjektiv term. I en ledarartikel från Expressen som publicerades 24 juli 2006 anses begreppet utgöra en vag och vidlyftig term. En kränkning är alltså något subjektivt och högst personligt. I artikeln skrivs att känna sig kränkt är en subjektiv upplevelse. 43 Skribenten Johannes Åman försöker bena ut vad vi menar med kränkningsbegreppet. I en ledarartikel, som publicerades i 22 februari 2008 i DN, konstaterar Åman att en kränkning är inte bara något vi ogillar eller något i största allmänhet förolämpande. En kränkning anses utgöra någonting mer, en kränkning innebär nämligen överskridande av en gräns. Även om detta inte ger någon exakt definition anser Åman att det dock kan vara till hjälp av att skilja kränkning från det som inte borde kallas kränkning. I detta sammanhang skrivs i ledarartikeln att, i ett samhälle där individen inte har några rättigheter finns ingen gräns att överskrida och följaktligen inga kränkningar av individer såsom människor. 44 Någon klar definition ges det inte uttryck för i någon av de studerade texterna. I en ledarartikel som publicerades i SvD 18 april 2013 beskrivs däremot vad som utgör en kränkning i ordets rätta bemärkelse. En kränkning i ordets rätta bemärkelse är när en individ plötsligt förkroppsligar humanitet, moralen och empatin och trampas ner. Skribenten skriver att huvudpersonen i filmen Den gröna cykeln, regisserad av Haifaa Al Manour, har blivit kränkt i ordets rätta bemärkelse. Filmens huvudperson, en tioårig flicka vid namn Wadjda bor i Saudiarabien, där det är förbjudet för kvinnor att cykla. Eftersom Wadjdas dröm är att köpa sig en cykel anmäler hon sig till en tävling i Koranrecitation för att få ihop pengar. Skribenten vill inte avslöja hur filmen slutar men skriver att den sorgliga insikten är att det inte finns segrar för sådana som Wadjda. Ingen arbetsinsats och inga drivkrafter räcker till. Hela hennes värld är konstruerad för att kuva henne. 45 Alltså följer att kränkningsbegreppet utgör en svårdefinierad term. Vad som utgör en kränkning är högst personligt. Med detta sagt kan det finnas en poäng i att skilja kränkning från det som inte borde kallas kränkning. Denna syn på kränkningsbegreppet återspeglas i majoriteten av de studerade ledarartiklarna. Nedan kommer därför företeelser som tas upp i de behandlade texterna att studeras i ljuset av huruvida de utgör en kränkning eller inte. 43 Expressen DN SvD

19 Kränkning till följd av brott - förlusten av trygghet Många människor skulle säkert kunna enas kring att människor som blir utsatta för vissa typer av brott kan uppleva övergreppet som en kränkning. Mot denna bakgrund finns det anledning att prata om brottsoffer såsom utsatta för en kränkning. Utöver den brottsliga gärningen riskerar även själva rättsprocessen att utgöra en kränkning vid t.ex. våldtäkt. Av en ledarartikel som publicerades i DN 7 december 2012 framgår att om våldtäkten är en kränkning av den kroppsliga integriteten riskerar rättsprocessen att bli en kränkning av den personliga integriteten. Utöver det obehag som den brottsliga handlingen medför och den kränkning som en våldtäkt utgör, riskerar alltså själva rättegången i sig att medföra ytterligare kränkning för brottsoffret. Även om förhandlingen visserligen kan hållas bakom lyckta dörrar så offentliggörs alltid domen, även om den utsattes identitet sekretesstämplas. Av ledaren framgår att vi lever i en tid när skvallertanterna har fått globala anslagstavlor på nätet och det finns inte längre några garantier för att utlämnande detaljer i domen inte kopplas till namn och person. Mot denna bakgrund bör man vara medveten om att det finns ett pris att betala för detta och att kostnaden bärs av de inblandade. 46 Just sexualbrott verkar utgöra en mycket allvarligare kränkning än andra brott. Sexualbrott som kränkning nämns i en artikel som publicerades i Expressen 22 juni 2004, där det framgår att vi människor anser att sexualbrott är en mycket grövre kränkning än en misshandel av normalgraden. Detta beror, enligt artikeln, på att vi uppfattar den sexuella integriteten som något oerhört privat. I förhållande till andra företeelser är sexuella kränkningar mycket mer allvarliga. 47 Utöver sexualbrott anses även bostadsinbrott innebära en grov kränkning för den drabbade. En ledarartikel som publicerades i Expressen 20 juli 2011 tar upp just bostadsinbrott som en grov kränkning för den som blir utsatt för brottet. Det är inte förlusten av smycken, kontanter eller konst som medför att människor upplever sig kränkta till följd av bostadsinbrottet. Istället är det förlusten av trygghet, att tvingas inse att det hem som är ens borg är intagligt som får människor att känna sig kränkta. I vissa fall kan det vara så att brottsoffret har så svårt att komma över förlusten av trygghet att hen tvingas flyttat därför att hemmet känns besudlat. Enligt skribenten skulle det för många brottsoffer vara en tröst om gärningspersonen åkte fast och fick sitt straff. Dessvärre beskrivs polisens uppklarningsprocent för bostadsinbrottet som 46 DN Expressen

20 löjligt låg. Snittet för polisens uppklarningsprocent låg under 2010 på 4 procent. Även om det är svårt att få tag på inbrottstjuvar så understryker skribenten att förutsättningen är att man försöker. I ledarartikeln görs en jämförelse med uppklarningsprocenten för bostadsinbrott i Storbritannien, där 16 procent av alla bostadsinbrott klaras upp. Mot denna bakgrund riktas kritik mot den svenska polisen som anklagas för att ägna sig åt brott som ger pinnar i uppklarningsstatistiken. För att snygga till uppklarningsstatistiken väljer polisen att ta hårda tag gentemot användandet av narkotika eftersom det är ett enklare brott att klara upp. Även om användandet av narkotika inte är bra, så anser man i ledarartikeln att polisen borde prioritera de brott som kränker de drabbade hårt, som bostadsinbrott. Enligt artikeln bör politikerna hjälpa till genom att avhålla sig från att kriminalisera beteenden som är otrevliga, men hanterliga, t.ex. nedskräpning och sjöfylleri. Härigenom skulle polisen sakna ursäkter för att smita från det svåra. Artikeln avslutas med att skribenten understryker att pinnar hör hemma i brasan, inte i polisarbetet. 48 Även mordet på den dåvarande statsministern Olof Palme beskrivs som en kränkning i en ledarartikel som publicerades i Expressen 28 februari När Sveriges statsminister Olof Palme skjuts till döds är det en kränkning av hela den svenska nationen. Chocken hos det svenska folket beskrivs i artikeln som oerhörd. 49 Även den företeelse att brott inte klaras upp skildras som en kränkning gentemot de drabbade. Av en ledarartikel som publicerades i Expressen 2 februari 2012 framgår nämligen att olösta brott kan utgöra en kränkning. I ledarartikeln skrivs att olösta brott känns som en kränkning för de drabbade. Skribenten menar, att ouppklarade brott upplevs som en kränkning kan många som haft inbrott i bostaden berätta om, för dessvärre får få veta vem tjuven var. Det är illa. Men det är ofantligt mycket värre att inte få veta vem som mördade den anhörige, som också är granne, vän och arbetskamrat. Ledarartikeln är skriven mot bakgrund av att flera mord inträffar i Malmö. Enligt artikeln måste morden klaras upp, annars riskerar de drabbade att känna sig kränkta. 50 Övervakning/kontroll 48 Expressen Expressen Expressen

21 Kameraövervakning är en företeelse som väcker frågan om kränkningsbegreppet. I en ledarartikel som publicerades i Expressen 26 januari 2013 skrivs att det är obegripligt att det är mer kränkande att eventuellt fastna på en, till vardags, obetydlig kamera framför att slippa utsättas för brott. Av artikeln framgår att skribenten själv blev bestulen på sin väska för ett tag sedan. Stölden innebar en personlig katastrof då innehållet i väskan, hennes dator och två usbminnen anses utgöra hennes liv, såväl professionellt och privat. Stölden har tagit hårt på skribenten, vilket kommer till uttryck i ledaren då det skrivs att utöver all gråt och ilska som jag upptagits av sedan stölden, har jag funderat över incidenten i ett samhällsperspektiv. Skribenten anser att stölden förmodligen aldrig hade hänt om det funnits övervakningskameror på platsen där stölden inträffade och även om stölden trots allt skulle ske, så hade övervakningskameror underlättat polisens möjligheter att klara upp brottet. Det aktuella fallet lades ned av polisen. Av Expressens ledarartikel framgår att som brottsoffer erfar man en enorm kränkning och att det därför är obegripligt att det är mer kränkande att fastna på en, till vardags, obetydlig kamera framför att slippa att utsättas för brott. 51 Frågan om kameraövervakning tas upp till diskussion i ytterligare en artikel, denna gång publicerad i SvD 27 juni I SvDs ledarartikel görs läsaren påmind om att ett krossat skallben ofta upplevs som en större kränkning än att bli filmad, vilket kan utgöra ett argument för att kameror bör användas för att minska våldsbrottsligheten. Samtidigt skrivs det i artikeln att berättigad farhåga är att vi en dag vaknar upp och har en övervakningskamera i varje gathörn, vilket är fallet i London där över motsvarigheter till de 16 säkerhetskameror som har monterats i Stockholm. Enligt ledarartikeln måste det således finnas en balans mellan att polisen ska klara upp brott och individens kränkning av den personliga integriteten. 52 Således verkar det finnas båda för- och nackdelar med kameraövervakning. Å ena sidan utgör själva övervakningen en kränkning av den personliga integriteten, vilket måste vägas mot den kränkning det ett ouppklarat brott innebär den som har blivit utsatt för ett brott som polisen inte lyckas uppklara. Ytterligare en kontrollåtgärd som tas upp till diskussion i de studerade ledarartiklarna är elektronisk fotboja som alternativ påföljd till fängelse i anstalt. I en ledarartikel som publicerades i SvD 30 januari 2013 diskuteras ett lagförslag från Moderaterna i vilket unga i åldrarna som begår brott ska kunna beläggas med utegångsförbud på helger och kvällar. Kontrollen ska enligt förslaget säkerställas med hjälp av elektroniska fotbojor. Att använda 51 Expressen SvD

22 elektronisk fotboja försedd med GPS-sändare skulle enligt skribenten medföra en kränkning av den dömdes integritet, men en mindre sådan än ett fängelsestraff, och definitivt en mindre kränkning än den brottsoffret utsätts för av en gärningsman på helt fri fot. 53 En annan kontrollåtgärd som diskuteras mot bakgrund av kränkningsbegreppet är införandet av alkolås i nyproducerade bilar. Denna fråga var uppe för diskussion i en ledarartikel som publicerades av DN 17 september DNs ledarartikel är skriven mot bakgrund av att dåvarande infrastrukturminister Ulrica Messing hade som förslag att alla nyproducerade bilar skulle utrustas med alkolås. En reporter från SVT:s Rapport hade intervjuat en medelålders kvinna som var emot förslaget. Kvinnan hade för två år sedan kört rattfull och för att få behålla sitt körkort hade hon fått gå med i ett behandlingsprogram samt på egen bekostnad installerat ett alkolås. Alkolåset hade behövt bytas ut ett antal gånger. Kvinnans vuxna dotter säger vid intervjun att allt detta har egentligen varit en enda stor långvarig kränkning. Enligt dottern är det framför allt hennes mamma men även övriga familjemedlemmar som har blivit kränkta och fått lida till följd av alkolåset. I ledarartikeln ställer man sig frågande till om det verkligen fråga om en kränkning av kvinnan och hennes familj. Skribenten ställer sig frågan, är det en kränkning att den som kört rattfull ges möjlighet att få fortsätta köra med alkolås?. För det fall det är trots allt är fråga om en kränkning av kvinnan, anser skribenten, att kränkning i så fall måste sättas i relation till den kränkning det innebär att få sitt barn ihjälkört av ett rattfyllo. Kvinnans upplevda kränkning kan, enligt skribenten, även ställas i relation till kränkningen att se sin livskamrat förvandlas från en levande, skrattande människa till en grönsak på långvården. 54 Kroppsvisitering av barn, utan krav på dokumentation, utgör en kontrollåtgärd som behandlas i en ledarartikel som publicerades i Expressen 14 april Av ledarartikeln framgår för läsaren att det ansågs utgöra en allvarlig kränkning att personalen på ett ungdomshem för omhändertagna barn skulle tillåtas genomföra kroppsvisiteringar av barnen utan krav på dokumentation. Att det är fråga om en kränkande behandling framgår redan av rubriken, som lyder Förödmjuka inte barnen. I ledarartikeln skrivs att det är en alldeles för långtgående kränkning av deras integritet att tillåta att vuxna undersöker barnens kroppar när och var som helst. Expressens ledarartikel är skriven mot bakgrund av att Sveriges Radio år 2010 genomförde en granskning av särskilda ungdomshem för omhändertagna barn, där det b.la. framkom 53 SvD DN

23 att barn som tidigare i sina liv hade blivit utsatta för våldtäkt tvingades klä av sig nakna inför manliga vårdare. Det anses häpnadsväckande att barnministern Maria Larsson, KD, vid tidpunkten för artikelns publicerande hade lagt fram ett lagförslag som innebar att ungdomshemmen får visitera barnen så ofta de vill, utan att dokumentera det. Eftersom personalen redan hade möjlighet att genomföra kroppsvisitation om det förekom misstanke att barnen bar på något otillåtet, vilket anses rimligt, är det en alldeles för långtgående kränkning av deras integritet att tillåta vuxna att undersöka barnens kroppar när och var som helst. 55 Ett tillåtande av sådana kroppsvisitationer betraktades således som en kränkning. Ytterligare en kontrollåtgärd som diskuteras i termer av kränkande behandling är drogtester. DN publicerade den 24 augusti 2010 en ledarartikel som just behandlar frågan om hur kränkande ett drogtest kan upplevas. Ledarartikeln är skriven mot bakgrund av att Thomas Bodström, dåvarande socialdemokratisk talesperson för rättspolitiska frågor, valt att tacka nej till att medverka i ett drogtest på frågan av Radio P3. I artikeln visar man förståelse för att Bodström valde att inte ställa upp eftersom ett drogtest anses utgöra en kränkning av den personliga integriteten om testet inte upplevs som frivilligt. De åsyftade drogtest som Thomas Bodström tillfrågades att deltaga i kunde ge utslag för bensodiazpeiner, en vanlig beståndsdel i lugnande medel och sömnmedel och opiater, vilket förekommer i starka hostmediciner. Skribenten anser att det är Bodströms ensak ifall han någon gång skulle ta ett piller mot sömnlöshet eller lida av svår hosta. Att behöva förklara en sådan sak inför medierna utgör en integritetskränkning. I ledarartikeln är man skeptiskt till användningen av drogtest för att förebygga droganvändande bland unga, det kan finnas mer effektiva sätt att förebygga droger bland unga som inte innebär en kränkning. 56 Drogtester diskuteras i ytterligare en ledarartikel som publicerades i Expressen 25 augusti Även i detta fall ansågs drogtestet utgöra en allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Ledarartikeln lyfter frågan om huruvida det är lämpligt att barn drogtestas i skolorna. Efter att Landskrona, som första kommun i landet, började drogtesta skolbarn ansåg Skolinspektionen att drogtesterna var olämpliga. De kommunala politikerna i Landskrona höll emellertid inte med om att åtgärden är olämpliga eftersom de anser att testerna är frivilliga. Den påstådda frivilligheten ifrågasätts i ledarartikeln där det skrivs att barnen visserligen fick lov att tacka nej till att kissa i kopp, vilket resulterade i att föräldrarna i sådana fall informerades om barnets nekande. Drogtesterna anses utgöra allvarliga kränkningar av barnens per- 55 Expressen DN

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria PM 66 2011-01-27 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande goran.lambertz@dom.se 08 561 666 13 070 31 288 31 Europakonventionens skydd för privatliv och svensk rätt - diskussionspromemoria

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Exempel Sexuellt ofredande 10 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 10 000 kr Våldtäkt mot barn

Exempel Sexuellt ofredande 10 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 10 000 kr Våldtäkt mot barn Exempel Sexuellt ofredande En kvinna ofredades sexuellt av en man som under sammanlagt ett och ett halvt år skickade ett stort antal sms till henne som innehöll grova sexuella anspelningar.tingsrätten

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Konkurrensverkets platsundersökningar

Konkurrensverkets platsundersökningar Konkurrensverkets platsundersökningar Om du vill ha informationen i ett alternativt format, som till exempel på lättläst svenska, punktskrift eller inläst på kassett/cd, kontaktar du Konkurrensverket via

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

En lektion om skadestånd

En lektion om skadestånd En lektion om skadestånd Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: NÅGRA SKADESTÅNDSBELOPP. Skadeståndsbelopp kan variera kraftigt. I ett omtalat copyrightmål var kravet 46 miljoner kronor. I förtals-, våldtäkts-

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Får barnen komma till tals?

Får barnen komma till tals? Hur skriver vi om barn? Hur ofta får barnen säga sitt? Får barnen komma till tals? Vem uttalar sig om barnen? När får barnen berätta sin bild? Medieanalys: om barns synlighet i svensk media 1 Inledning

Läs mer

Brf Imatra 2014-12-10

Brf Imatra 2014-12-10 Brf Imatra 2014-12-10 1 Bostadsinbrott, inklusive försök 2013-01-01 12-31 127 brott 2014-01-01 12-08 166 brott 2 Bostadsinbrott, inklusive försök Brf Imatra 2013-01-01 12-31 2 brott 2014-01-01 12-07 6

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2006 T 2100-05 KLAGANDE OCH MOTPART 1. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Box 3327 103 66 Stockholm Ombud:

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m.

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 4421-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m. Högsta domstolen har förelagt

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet 1/5 BESLUT 2013-10-28 Dnr: 13/01275 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen fälls.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2015 B 3594-14 KLAGANDE 1. Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm 2. BL Ombud och målsägandebiträde: Advokat MR MOTPARTER 1.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2715 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AK m.fl../.

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING OM PROGRAMSERIEN Vad är våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Hur allvarligt är det att trakassera någon på internet? Hur påverkas

Läs mer

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2008 B 378-07 KLAGANDE BS Ombud och offentlig försvarare: Advokat TÖ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Medhjälp

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv:

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv: Kommissarie Tax deckarskola Hej, jag heter Elsie Petrén och jag är författare till kommissarie Taxböckerna. Vill du också skriva ett mysterium? Här får du några tips på hur jag gör när jag skapar mina

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande. Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

Användarvillkor för Folkets Väder

Användarvillkor för Folkets Väder Användarvillkor för Folkets Väder Avtalsparter m.m. 1. Dessa användarvillkor gäller mellan Folkets Väder AB, (nedan kallad FV ) och den person (nedan kallad Användaren ) som använder FV:s internetbaserade

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2015 Ö 1266-14 KLAGANDE AP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisning av åtal ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer