Energieffektivisering av mindre livsmedelsbutiker i glesbyggden/skärgård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektivisering av mindre livsmedelsbutiker i glesbyggden/skärgård"

Transkript

1 Energieffektivisering av mindre livsmedelsbutiker i glesbyggden/skärgård Slutrapport Jaime Arias, Malin Ekman, Daniel Svärdsjö Institutionen för Energiteknik, KTH Sven Spiegelberg Spiegelberg Förlagskonsult Peter Kjaerboe O2 gruppen Jan-Erik Nowacki Nowab Jonathan Alm Green Island Projekt, Skärgårdsstiftelsen 2012 Finansierad av

2 Innehåll 1. Bakgrund Syfte och mål Organisation Arbetssätt och aktiviteter Resultat och effekter Diskussion Slutsatser Indikatorer... 8 Referenser... 9 Bilagor Bilaga 1.- Examensarbete Malin Ekman och Daniel Svärdsjö.10 Bilaga 2.- Artikel Peter Kjaerboe.136 Bilaga 3.- Artikel Jan-Erik Nowacki.142 Bilaga 4.- Artikel Tidning Skärgården 147 2

3 1. Bakgrund Många butiker i glesbygden har tvingats lägga ned på grund av hård konkurrens från större butiker i städer och handelscentrum. De har dock ofta en samhällviktig roll som exempelvis ombud för apotek och post och en nedläggning bör om möjligt undvikas. Minskade energikostnader resulterar i att butikers chanser att överleva ökar. Sven Spiegelberg fann vid projektering av solelinstallation på Svartsö Lanthandel att solceller endast täcker runt 20% av energibehovet hos handelsboden även om hela taket täcks. Solens maximala instrålning och butikens maximala förbrukning sammanfaller på ett väldigt energimässigt bra sätt och det är därför en lämplig kombination att använda solel som energikälla. Kyl- och värmesystemen i butiken arbetar i dag mot varandra i en "karuselleffekt" som kan motverkas genom energieffektivisering. Samma situation råder i många andra små livsmedelsbutiker. Eftersom problemställningen belyser två politiskt prioriterade områden nämligen allmän energieffektivisering och regionalpolitiska mål för kommunal och kommersiell infrastruktur i glesbygd, kontaktades Energimyndigheten och Tillväxtverket för att undersöka möjligheterna att finansiera ett pilotprojekt. Jan-Erik Nowacki på KTH och Hans Kilander från Solelkonsulterna kontaktade Jonathan Alm på Skärgårdsstiftelsen för att undersöka om Skärgårdsstiftelsen genom sitt engagemang i Green Islandsprojektet skulle vara intresserade i att utveckla energieffektiviseringen av handelsbodar som en modell för även andra av stiftelsens fastigheter. Projektet ligger helt i linje med vad man vill åstadkomma i Green Islandsprojektet och ett samarbete inleddes. Green Islands har medverkat i projektgruppen och har ingått i dess referensgrupp. 2. Syfte och mål Syfte med projektet är att synliggöra möjligheter att minska energibehovet och producera en stor del av den el som krävs med solceller. Butiker i Skärgårdsmiljö är väl lämpade för denna typ av satsningar eftersom de både är i behov av ökade överlevnadsmöjligheter och har en pedagogisk placering med många unika besökare. Att de besöks av många semestrande människor ger en unik möjlighet att synliggöra miljösatsningar och öka medvetandegraden om energieffektivisering och solenergi generellt. Resultaten av projektet är också tillämpbart på många små glesbygdsbutiker på fastlandet. Genom att visa på investeringar som ökar vinstmarginalen med verifierade mätningar, kan fler butiksägare komma att våga satsa på mer klimatsmarta lösningar. Målsättningen är att skapa ett pilotprojekt för att se hur teknik och metoder skulle kunna utformas och att ta fram konkreta förslag på åtgärder som minskar butikernas energibehov och långsiktigt ökar marginaler och överlevnadsmöjligheter. Andra mål är också att projektet ska vara skalbart, ha en pedagogisk dimension och ge klimatvinster. 3

4 3. Organisation KTH är projektägare som engagerade två studenter, lokal projektledning och koordination samt expertis. En referensgrupp med aktörer i området bildades bestående av: Projektledare Jaime Arias, Tekn. Dr., Universitetsadjunkt, Institutionen för energiteknik, KTH, expert på energieffektivisering i livsmedelsbutiker. Projektets initiativtagare Sven Spiegelberg, Konsult, Spiegelberg Förslagkonsult. Malin Ekman, Examensarbetare, Institutionen för energiteknik, KTH. Daniel Svärdsjö, Examensarbetare, Institutionen för energiteknik, KTH. Jonathan Alm, Teknisk rådgivare projekt Green Island, Skärgårdsstiftelsen. Jan-Erik Nowacki, Konsult, Nowab, Expert på energieffektivisering i byggnader och värmepumpar Peter Kjaerboe, Konsult och forskare, O2- gruppen, Expert på energieffektivisering i byggnader och solenergi. Hans Kylander, Konsult, Solelkonsulterna. 4. Arbetssätt och aktiviteter Ett examensarbete genomfördes av två studenter på KTH, Malin Ekman och Daniel Svärdsjö inom programmet hållbar energiteknik, där fyra butikers energianvändning kartlades och förbättringsåtgärder föreslogs. Jaime Arias som doktorerat på optimeringar av energieffektivisering i livsmedelbutiker handledde studenterna från KTH. Mera information om examensarbete finns i Bilaga 1. Sven Spiegelberg som har stort nätverk och vana vid skärgårdsmiljön koordinerade insatserna i Svartsö Lanthandel som är en av de butiker vi jobbade med. Jonathan Alm som arbetar i miljöprojektet Green Islands som drivs av Skärgårdsstiftelsen handledde lokalt i de butiker skärgårdsstiftelsen äger. Under projektet skrev Peter Kjaerboe en artikel med namn El och värme från sol möjlig på butikerna i Alsvik på Svartsö och Hemfladen på Gällnö som finns i bilaga 2. Jan-Erik Nowacki skrev också en artikel med namn Energibesparingar små butiker tillsammans med värmepump se Bilaga 3. Ett antal möten hålls under projektets gång, där förutsättningar och möjligheter diskuterades av experter inom solel, butikskyla, värmepumpar och klimatförbättringsåtgärder. Lokala entreprenörer med kännedom om installationsarbeten i skärgårdsmiljö kontaktades. Under projektets gång genomfördes platsbesök för inventering av fyra butiker, Svartsö, Gällnö Finnhamn och Grinda. En energimodell för butikerna utvecklades för att simulera energianvändningen från olika delsystem samt effekter av åtgärder, enskilt och i paket. 4

5 Presentation av projektet har gjorts vid skärgårdshandlarnas årsmöte den 21a mars 2012, i samband med skärgårdsstiftelsens informationsdag vid Kastellholmen, Kolskjulet den 14e maj 2012 och i slutredovisning av examensarbete i Svartsö den 13e juni Informationen om projektet och examensarbete finns det dels på KTH energiteknik hemsida dels på webbplatsen En artikel har skrivits i tidningarna Skärgården i Bilaga 4 och en annan artikel ska skrivas i tidningar Kyla samt energi & miljö. En artikel är också planerad att presenteras i konferensen 2nd IIR International Conference on Sustainability and the Cold Chain i april 2013 i Paris, Frankrike. 5. Resultat och effekter Många butiker i glesbygden har tvingats lägga ned på grund av hård konkurrens från större butiker i städer och handelscentrum. Minskade energikostnader resulterar i att butikers chanser att överleva ökar. Projektets syfte var att föreslå åtgärder som kan reducera energianvändningen i fyra butiker i Stockholms skärgård; Svartsö, Gällnö, Finnhamn och Grinda. Butikerna på Svartsö och Grinda studerades mer detaljerat medan de två övriga analyserades översiktligt. Arbetet fokuserade på fyra huvudområden för energieffektiviseringar; butikskyla, komfortkyla, komfortvärme samt belysning. Två lokala förnyelsebara energikällor undersöktes; solenergi för produktion av elektricitet samt havsvattnet för kylning. En energimodell för butikerna utvecklades för att simulera energianvändningen samt effekter av åtgärder, enskilt och i paket. För åtgärdspaketen bedömdes lönsamheten genom en livscykelkostnadsanalys. Statistik från andra studier visar att den enskilt största energiposten i en butik är butikskyla d v s energi för kyl- och frysdiskar samt kylrum, vilket bekräftas av resultat från beräkningar och simuleringar av butikerna genomförda av Malin Ekman och Daniel Svärdsjö (se figur 1 och Bilaga 1). Figur 1: Elfördelningen i Svartsö Lanthandel. 5

6 Åtgärdsförslagen fokuseras därför på detta, men även åtgärder inom andra områden föreslogs. Några av de åtgärder som studerades i projektet var dörrar och lock till kyldiskar, lampor i kyldiskar, föra bort kondensorvärme från plugin diskar, effektivare belysning, centralisering av kylmöbler, solavskärmning, värmeåtervinnig, sänkning av kondenseringstemperatur och solceller på butikstaket. Ytterligare åtgärder finns i examensarbete i bilaga 1. Åtgärderna ska ses just som allmänna möjligheter i butiker och inte som åtgärder som garanterat ger ett lönsamt resultat. Alla butiker ser olika ut och har olika förutsättningar, det går därför inte att säga att en åtgärd är garanterat lönsam. Effekten av en åtgärd beror på den aktuella butiken och bäst är om butiken kan simuleras för att se hur olika åtgärder påverkar dess olika system samt energianvändning. Dörrar och lock till kylmöbler: Att installera dörrar och lock på kyl- och frysdiskar visade sig vara en av de bästa individuella åtgärderna. Öppna diskar görs då om till stängda vilket avsevärt minskar infiltrationen av varm luft och därför reduceras energianvändningen. Den sannolikt största faktorn som talar emot installation av dörrar och lock är att kyldiskarna i en butik kan vara gamla och det kan vara problematiskt att hitta passande dörrar. Alternativet är att köpa nya diskar, vilket kan bli dyrt, eller att låta specialtillverka dörrar som passar. Lampor i kyldiskar: Detta är en enkel åtgärd, som ändå kan ge en viss energibesparing till en låg kostnad. Rekommendationen är oavsett att demontera lampor i kyldiskar då dessa utgör en värmelast i kyldisken. Lamporna behöver eventuellt inte ersättas av annan belysning då det ofta förekommer bra belysning utanför disken Föra bort värme från plugin diskar: En stor andel värme tillförs butiken från plugin diskarna, värme som under sommarmånaderna måste kylas bort med komfortkyla. Genom att föra bort en del av värmen under sommaren behöver inte komfortkylan arbeta lika hårt, det blir enklare att hålla en bra temperatur i butiken och kyldiskarna kan arbeta effektivare om temperaturen kan sänkas något. Effektivare belysning: En effektivare belysning leder i första hand till en besparing av elektricitet till lamporna. Ytterligare ett resultat är en potentiellt reducerad komfortkyla då mindre värme alstras i butiken och mindre värme behöver därför kylas bort under sommarsäsongen. Däremot kan åtgärden också leda till ett ökat behov av komfortvärme under vintern för att väga upp för den minskade värmealstringen från lamporna. Centralisering av kylmöbler: En centralisering av kylsystemet innebär att plugin diskar ersätts med ett kylrum med glasdörrar från vilket kunderna kan plocka varor. Enligt de simuleringar som gjorts i projektet har åtgärden potential att resultera i en betydande minskning av den använda energin, då ett kylrum eller centraliserat kylsystem är mer energieffektivt än plug-in diskar. Åtgärden är dock dyr och har störst potential i åretruntöppna butiker där butikskylasystemet används mer och besparingarna kan bli större än i säsongsöppna butiker. Solavskärmning: Med solavskärmning för fönstren, exempelvis genom markiser, kan den tillförda värmen från solen till butiken minska vilket leder till ett reducerat behov av komfortkyla. Värmeåtervinning: I åretruntöppna butiker kan värmeåtervinning från kondensorerna på vintern vara en möjlig energieffektiviseringsåtgärd. Värme som i vanliga fall avges till 6

7 utomhusluften kan istället tas tillvara och användas till komfortvärme i butiken. Genom denna åtgärd får man en effektivare energianvändning; Sänkning av kondenseringstemperaturen: En sänkning av kondenseringstemperaturen i kylsystemen i butiken leder till att kylmaskinerna arbetar effektivare och därmed använder mindre energi. Sänkningen kan genomföras på olika sätt i detta projekt har en sänkning genom att utnyttja den kalla utomhusluften under vintermånaderna eller genom att använda kylan i havet undersökts. För butiker utan närhet till vatten kan kyla från ett borrhål i berget användas istället för från havet. Beroende på hur kylmaskinerna ser ut blir denna åtgärd olika kostsam. Solceller på butikstaket: Att placera solceller på taket innebär att butiken får möjlighet att producera sin egen elektricitet och därmed minska mängden köpt elektricitet. För bästa effekt ska butiken ha ett tak i söderläge utan några större hinder framför så att solen kan lysa obehindrat på taket. De två energibesparingsåtgärder med störst energibesparingspotential var installation av lock och dörrar på kyldiskar samt centralisering av kylsystemet. Även elproduktion med solceller visade bra resultat för reducering av köpt energi. Resultaten visar att vinsten av en energieffektivisering avgörs av faktorer som energianvändningen från början, den förväntade elprishöjningen och butikens utförande. I de butiker som undersöktes var energianvändningen låg. Detta i kombination med höga investeringskostnader gav långa återbetalningstider för många av åtgärdspaketen och möjligheten till bidrag kan därför spela en avgörande roll för att realisera effektiviseringarna. En ännu oprövad teknik finns att genera el med solceller och samtidigt värma vatten. Solceller har utbytet mellan 15 och 20 %. Resterande energi omvandlas till värme vilket vanligen är problem då utbytet av el sjunker något vid ökande temperatur hos cellen. Typiskt från 20 till 18 %. Om man istället kyler cellen med vatten dvs värmer vatten, kan man vinna energi för värmningen och mer än 20 % av instrålad energi kan då vinnas. Ytterligare. Totalt mer än 40 % utbyte kan förväntas. Varmt vatten för hygien kan ha en marknad jämför service vid campingplatser. 6. Diskussion En energimodell för simuleringar av butikerna på Svartsö och Grinda utvecklades och resultaten från simuleringarna visar att det finns potential för energibesparingar och ett flertal åtgärder för detta är möjliga. Däremot visar kostnadsberäkningarna också att vissa av besparingsåtgärderna innebär en hög investeringskostnad vilket kan resultera i att den ekonomiska lönsamheten för en viss åtgärd, sett över 20 år, ändå blir liten. Två avgörande faktorer för lönsamheten har visat sig vara den totala elanvändningen i butiken från början samt elprisökningen i framtiden. Energianvändning i Svartsö Lanthandels är låg jämfört med en genomsnittlig butik i Sverige, 265 kwh/m 2 respektive 321 kwh/m 2. Den genomsnittliga butiken är dessutom betydligt större än Svartsö Lanthandel och för mindre butiker är snittet högre, omkring 500 kwh/m 2. En anledning till de stora skillnaderna är troligtvis att Svartsö är en butik med väldigt skilda säsonger. Under sommaren passerar många kunder butiken och omsättningen av varor är stor, medan vintern kännetecknas som en betydligt lugnare period med en tiondel så många kunder och betydligt 7

8 kortare öppettider. Hur energianvändningen på Grinda ser ut jämfört med en genomsnittlig butik är svårt att uppskatta eftersom butiken endast är öppen en del av året. För båda butikerna är det däremot möjligt att se en stor skillnad i hur energin som används är fördelad. Butikskylan står för en klar majoritet av energin som används, 65 % respektive 72 % för Svartsö och Grinda, till skillnad från en genomsnittlig butik där den utgör 46 %. Då de undersökta butikerna har relativt korta öppettider. Modellen baseras på en timvis värmebalans över butiken och tar hänsyn till många av de olika parametrar som påverkar denna, exempelvis laster från elektrisk apparatur, laster från människor och solen samt infiltration och ledning genom klimatskalet. För Svartsö Lanthandel visade sig den beräknade totala energianvändningen differentiera med nästan 10 % från verklig data. Det anses vara godkänt då projektets syfte var att ta fram flertalet potentiella förslag för butikerna och göra preliminära uppskattningar för dessa, inte att etablera en exakt energimodell av butikerna. En fortsättning på projektet kan vara att implementera åtgärderna som rekommenderas och bedöma den verkliga effekten av dem. Nästa steg är att utföra noggranna mätningar av energianvändningen i butiken för att verifiera den beräknade energianvändningen och energifördelningen. När åtgärderna installerats mäts energianvändningen ytterligare en gång och jämförs med det uppmätta basfallet. Därmed kan de verkliga besparingarna beräknas och jämföras med resultaten från modellen. Utifrån de verkliga resultaten kan modellen vidareutvecklas. En mer utvecklad modell kan sedan användas till att utforma ett generellt program för beräkning av energianvändning i småbutiker. 7. Slutsatser Energisimuleringar visar att Svartsö Lanthandel kan, med valt åtgärdspaket, reducera sin energianvändning med ungefär 34 %. Återbetalningstiden för åtgärderna blir år baserat på en 4 % elprishöjning. Grinda Lanthandel och Café kan, med valt åtgärdspaket, minska sin energianvändning med 10 % med en återbetalningstid mellan 8-9 år. De minskade utsläppen av koldioxid till följd av en reducerad energianvändning blir kg och kg för butiken på Svartsö respektive butiken på Grinda. Av de åtgärdspaketen som undersökts anses dessa vara mest lämpliga ur ett ekonomiskt perspektiv, dock finns flertalet andra möjligheter föreslagna. Kan bidrag erhållas blir återbetalningstiden kortare vilket ökar chansen att investeringar genomförs i praktiken. Arbetet visar tydligt att de butiker med störts potential för lönsamma energibesparingsåtgärder är de som idag har en hög energianvändning och vill sänka denna. 8. Indikatorer Indikatorer, från Tillväxtverkets hemsida, som kan uppfyllas i fortsättning på projektet är: Projektet kan leda till en ökning av antalet miljöteknikföretag eller leda till mer miljöanpassad teknik i befintliga företag. Nya miljöinnovativa varor och tjänster kan komma att användas eller utvecklas inom ramen för projektet som smarta kyldiskar, belysning, lokal tillverkning av solceller, kombinerade termiska/elsolfångare, mm. Utsläpp av koldioxid och klimatpåverkande gaser kan bli mindre genom att fossilbränsleanvändningen minskar och användning av solel ökar. 8

9 Referenser Ekman M och Svärdsjö D 2012 Energieffektivisering i butiker i Stockholms skärgård. Exjobb, KTH, Stockholm. Kjaerboe P 2012 El och värme från sol möjligt i butikerna i Alsvik på Svartsö och i Hemfladen på Gällnö, Stockholms skärgård. Artikel. Nowacki J-E 2012 Om värmepumpar och mark/vatten som värmekälla. Artikel e4211fdba8c87b html 9

10 Bilagor Bilaga 1 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker i Stockholms skärgård Malin Ekman Daniel Svärdsjö 10

11 Master of Science Thesis EGI 2012: 065MSC Achieving energy efficiency in small grocery stores in the Stockholm archipelago Malin Ekman Daniel Svärdsjö Approved Examiner Supervisor Jaime Arias Commissioner Jaime Arias Contact person Tillväxtverket Länsstyrelsen i Stockholm ABSTRACT Hard competition among grocer s stores has forced shops in rural areas to close. Rural stores often have an important role in their community, giving inhabitants access to services such as a drug store and post office. Shutdowns of these should therefore, if possible, be avoided. Decreased expenses on energy can increase a stores chance to survive. The aim of the project was to suggest measures to reduce energy usage in four grocer s stores in the Stockholm archipelago. An energy model of the stores was developed to simulate the energy usage before and after implementation of the measures. Using a life cycle cost analysis the profitability of the packages was estimated. Both statistics and results from the simulations indicate that the largest energy user in a grocer s store is the refrigeration system. Thus most of the measures were aimed at reducing the energy usage of this system, but measures aimed at other areas were also suggested. Simulations showed that many measures were available; two of the best were installation of doors on open refrigerating counters and a centralization of the cooling system. In order to reduce the amount of bought electricity, PV panels showed quite good potential for one of the stores. The results show that the profit of the measures is dependent on factors such as the original energy usage, the expected rise of the electricity price and the design of the store. In the

12 studied stores the energy usage was low from the start. Combined with high investment costs this resulted in long payback times for many of the measures. The possibility of subsidies can therefore be essential if measures are to be implemented or not. The project showed that many energy saving measures are available and in stores with higher energy usage than the studied ones the potential is greater

13 Master of Science Thesis EGI 2012: 065MSC Energieffektivisering i livsmedelsbutiker i Stockholms skärgård Malin Ekman Daniel Svärdsjö Approved Examiner Jaime Arias Commissioner Supervisor Jaime Arias Contact person Tillväxtverket Länsstyrelsen i Stockholm SAMMANFATTNING Många butiker i glesbygden har tvingats lägga ned på grund av hård konkurrens från större butiker i städer och handelscentrum. De har dock ofta en samhällviktig roll som exempelvis ombud för apotek och post och en nedläggning bör om möjligt undvikas. Minskade energikostnader resulterar i att butikers chanser att överleva ökar. Projektets syfte var att föreslå åtgärder som kan reducera energianvändningen i fyra butiker i Stockholms skärgård. En energimodell för butikerna utvecklades för att simulera energianvändningen samt effekter av åtgärder, enskilt och i paket. För åtgärdspaketen bedömdes lönsamheten genom en livscykelkostnadsanalys. Statistik visar att den enskilt största energiposten i en butik är butikskylan (kyl- och frysdiskar samt kylrum), vilket bekräftas av resultat från simuleringarna av butikerna. Därför fokuserade åtgärdsförslagen på detta, men även åtgärder inom andra områden föreslogs. Många åtgärdsförslag var möjliga och de två med störst energibesparingspotential var installation av lock och dörrar på kyldiskar samt centralisering av kylsystemet. Även solelsproduktion visade bra resultat för reducering av köpt energi. Resultaten visar att vinsten av en energieffektivisering avgörs av faktorer som energianvändningen från början, den förväntade elprishöjningen och butikens utförande. I de butiker som undersöktes var energianvändningen låg. Detta i kombination med höga

14 investeringskostnader gav långa återbetalningstider för många av åtgärdspaketen och möjligheten till bidrag kan därför spela en avgörande roll för att realisera effektiviseringarna. Åtgärderna för energibesparingar var dock många och i småbutiker med en högre elanvändning är energieffektiviseringspotentialen större

15 FÖRORD FÖRORD Vi, Malin Ekman och Daniel Svärdsjö, har genomfört detta examensarbete som det sista steget i vår utbildning till civilingenjörer inom hållbar energiteknik på KTH. Arbetet har genomförts under våren 2012 och omfattar 30 högskolepoäng. Examensarbetet är en del av ett större projekt med Jaime Arias (KTH) som projektledare och med stöd från Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Stockholm. I projektet har en grupp bestående av utvalda personer från institutionen för Energiteknik på KTH, konsulter inom energibranschen samt en representant från Skärgårdsstiftelsen ingått. Tack Vi vill rikta stort tack till vår handledare Jaime Arias som har varit ett stort stöd och inspiration i arbetet. Våra samtal om utveckling av butiksmodellen har varit mycket givande och viktiga för oss då vi kunnat bolla idéer med någon med god erfarenhet inom området. Vi vill dessutom rikta stort tack till övriga medlemmar i projektgruppen; Peter Kjaerboe, Jonathan Alm, Sven Spiegelberg och Jan-Erik Nowacki för utbyte av idéer och trevliga projektmöten. Diskussionerna har varit mycket inspirerande och vi har också haft det kul under våra studiebesök på öarna. Vi har även fått tips och stöd från Kenneth Weber och Hans Kilander, tack till er. Tack också till butiksansvariga på Svartsö Lanthandel, Grinda Lanthandel och Café, Finnhamns Sommarbutik och Gällnö Handelsbod som visat engagemang och stor gästvänlighet. Utan dem hade vi inte haft tillräckligt med underlag för modellering av butikerna. Till sist vill vi visa vår uppskattning för familj och vänner som stöttat oss i arbetet under vårens gång. Malin Ekman och Daniel Svärdsjö Stockholm, juni

16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT SAMMANFATTNING FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING TABELLFÖRTECKNING FIGURFÖRTECKNING NOMENKLATUR INTRODUKTION Syfte och mål Avgränsningar Metod Fas ett - Litteraturstudie Fas två Studiebesök Fas tre Modellering Fas fyra Åtgärdsförslag Fas fem - Sammanställning 27 2 LITTERATURSTUDIE Glesbygdsbutiker Energianvändning i butiker Butikskyla Belysning Förnyelsebar energi Energi i havsvattnet Solenergi Nyckeltal Jämförelse av energianvändning Klimatpåverkan 43 3 BERÄKNINGSMODELLER Energimodell för en butik Modell för kostnadsberäkningar 52 4 SVARTSÖ LANTHANDEL

17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.1 Butiken idag Butikskyla Belysning Komfortkyla och värme Övriga system Energianvändning Åtgärdsförslag för reducering av köpt energi Individuella åtgärder Kombinationer av åtgärder Kostnader Valt förslag Svartsö Lanthandel Reducerad kilmatpåverkan Andra scenarion för Svartsö Lanthandel Höjd inomhustemperatur Varierande klimatdata Högre energianvändning 79 5 GRINDA LANTHANDEL OCH CAFÈ Butiken idag Butikskyla Belysning Komfortkyla och värme Övriga system Energianvändning Åtgärdsförslag för reducering av köpt energi Individuella åtgärder Kombinationer av åtgärder Kostnader Valt förslag för Grinda Lanthandel och Café Reducerad klimatpåverkan 95 6 YTTERLIGARE UNDERSÖKTA BUTIKER Finnhamns sommarbutik Butiken idag

18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtgärdsförslag Gällnö Handelsbod Butiken idag Åtgärdsförslag SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG Undersökta åtgärder Dörrar och lock till kylmöbler Lampor i kyldiskar Föra bort värme från plug-in diskar Effektivare belysning Centralisering av kylmöbler Solavskärmning Värmeåtervinning Sänkning av kondenseringstemperaturen Solceller på butikstaket Ytterligare åtgärder Rengöring av kondensorpaket Placering av plug-in diskar Ta bort lampor i plug-in diskar Punktutsug vid bake-off ugn Luftsluss Ändrad inomhustemperatur Frikyla Klimatzoner i butiken Komfortkyla med hjälp av sjökyla eller borrhål Kombinera solceller med solfångare DISKUSSION Resultat av simuleringar Värdet av energieffektivisering Klimatpåverkan Åtgärder Resultatets betydelse utanför de undersökta butikerna

19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8.6 Felkällor Förslag till fortsatt arbete SLUTSATSER REFERENSER 118 BILAGA A Inventeringsmall BILAGA B Parametrar till Excelmodellen BILAGA C Svartsö Lanthandel BILAGA D Ackumulerat kassaflöde Svartsö BILAGA E Ackumulerat kassaflöde Grinda

20 TABELLFÖRTECKNING TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: De fyra butiker som har undersökts i projektet Tabell 2: Jämförelse mellan direkta och indirekta kylsystem Tabell 3: Sammanställning av butiksbelysning Tabell 4: Jämförelse av ljuskällor Tabell 5: Nyckeltal för varierande butiksstorlekar Tabell 6: Koldioxidintensitet för olika elleverantörer Tabell 7: GWP för olika köldmedium Tabell 8: Energibesparing av att installera dörrar på tre av kyldiskarna i Svartsö Lanthandel Tabell 9: Energibesparing för byte av lampor i diskar, Svartsö Lanthandel Tabell 10: Energibesparing vid bortförsel av värme från plug-in diskar, Svartsö Lanthandel Tabell 11: Energibesparing från solavskärmningsåtgärd, Svartsö Lanthandel Tabell 12: Energibesparing från installation av ny effektivare belysning i Svartsö Lanthandel Tabell 13: Energibesparing från implementering av värmeåtervinning i butiken på Svartsö Tabell 14: Energibesparing från en sänkning av kondenseringstemperaturen med luftkylning på Svartsö Tabell 15: Antagna temperaturskillnader för sjökylaberäkningar Tabell 16: Energibesparing från sänkning av kondenseringstemperaturen genom sjökyla, Svartsö Lanthandel Tabell 17: Besparingspotential för solcellsystem på Svartsö Lanthandel Tabell 18: Åtgärdspaket för Svartsö Lanthandel Tabell 19: Energibesparing för olika besparingspaket för Svartsö Lanthandel Tabell 20: Investeringskostnader för åtgärderna aktuella för Svartsö Lanthandel Tabell 21: Återbetalningstid för de tio åtgärdspaketen installerade i Svartsö Lanthandel Tabell 22: Livscykelanalys av åtgärdspaketen till butiken på Svartsö, årlig elprishöjning: 4 % Tabell 23: Livscykelanalys av åtgärdspaketen till butiken på Svartsö, årlig elprishöjning: 7 % Tabell 24: Resultat av att teoretiskt flytta Svartsö Lanthandel till andra orter Tabell 25: Energibesparing av att installera dörrar eller lock på två av diskarna i butiken på Grinda Tabell 26: Energibesparing av att ta bort en lampa i en kyldisk i butiken på Grinda Tabell 27: Energibesparing från bortförsel av värme från plug-in diskar, Grinda Lanthandel och Café Tabell 28: Energibesparing av att byta till ny effektivare belysning i Grinda Lanthandel och Café.. 86 Tabell 29: Energibesparing från byggnad av ett nytt kylrum i butiken på Grinda Tabell 30: Besparingspotential för solcellssystem på Grinda Lanthandel och Café Tabell 31: Åtgärdspaket för Grinda Lanthandel och Café Tabell 32: Energibesparing för olika besparingspaket för Grinda Lanthandel och Café Tabell 33: Investeringskostnader för åtgärder i butiken på Grinda Tabell 34: Återbetalningstider för åtgärdspaketen till Grinda Lanthandel och Café Tabell 35: Livscykelanalys av åtgärdspaketen till butiken på Grinda, årlig elprishöjning: 4 % Tabell 36: Livscykelanalys av åtgärdspaketen till butiken på Grinda, årlig elprishöjning: 7 %

21 FIGURFÖRTECKNING FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Fördelning av den specifika elanvändningen i livsmedelsbutiker Figur 2: Principskiss över ett direkt system för butikskyla Figur 3: Principskiss över ett indirekt system för butikskyla Figur 4: Principskiss över en plug-in disk Figur 5: Principskiss över ett indirekt system där havet kyler kondensorn Figur 6: Dagsmedeltemperaturen vid mätstationen på norra Landsort Figur 7: Variation i havstemperaturen under en sommar- och en vinterdag Figur 8: Månadsvis genomsnittlig globalstrålning över Stockholm baserad på en 22-års period Figur 9: Värmebalans över ett kylrum Figur 10: Värmebalans över butiken Figur 11: Svartsö Lanthandel Figur 12: Principskiss över Svartsö Lanthandel Figur 13: Kylsystemen i Svartsö Lanthandel Figur 14: Baksidan av Svartsö Lanthandel Figur 15: Svartsö Lanthandels elanvändning mellan juli 2010 och mars Figur 16: Elfördelningen i Svartsö Lanthandel Figur 17: Principskiss för värmeåtervinning Figur 18: Principskiss för sjökyla av kondensorer Figur 19: Jämförelse mellan åtgärdspaket 8, 9 och 10 för Svartsö Lanthandel Figur 20: Ackumulerat kassaflöde för Svartsö Lanthandel vid 50 % investeringsbidrag Figur 21: Påverkan av inomhustemperaturökning för Svartsö Lanthandel Figur 22: Ackumulerat kassaflöde för Svartsö Lanthandel med olika energianvändning, paket Figur 23: Grinda Lanthandel och Café Figur 24: Principskiss av Grinda Lanthandel Figur 25: Kylsystem i butiken på Grinda Figur 26: Den simulerade elanvändning för Grinda Lanthandel och Café Figur 27: Elfördelning i Grinda Lanthandel och Café Figur 28: : Jämförelse mellan åtgärdspaket 1, 2 och 6 för Grinda Lanthandel och Café Figur 29: Ackumulerat kassaflöde för butiken på Grinda, med sänkt kostnad för nytt kylrum samt ökad besparing från solenergi Figur 30: Finnhamns sommarbutik under vintern Figur 31: Principskiss över Finnhamns Sommarbutik Figur 32: Gällnö Handelsbod Figur 33: Principskiss over Gällnö Handelsbod Figur 34: Elanvändningen för Gällnö Handelsbod

22 NOMENKLATUR NOMENKLATUR A ACH ASHRAE C n CO2 CO 2,kylsystem COP COP 1,värmepump COP 2 COP 2,kylrum COP 2,värmepump c p Cp n D E E belysning E kylrum E komfortkyla E komfortvärme E plugin E tot E utrustning F f diskar f fukt f läckage f temperatur G Area Air Changes per Hour, luftutbyten per timme American Society of Heating, Refrigerating and Air Conditioning Engineers Underhållskostnad n år framåt i tiden Koldioxid Koldioxidutsläpp som läckage av köldmediet motsvarar Coefficient Of Performance, köld- eller värmefaktor Värmefaktor för värmepumpar aktiva i komfortvärmesystemet Köldfaktor Köldfaktor för kylsystemet som försörjer ett kylrum Köldfaktor för värmepumpar aktiva i komfortkylasystemet Specifik värmekapacitet Nuvärdet av underhållskostnader som uppstår n år framåt i tiden Konstant för beräkning av fuktfaktorn i kyldiskar Konstant för beräkning av fuktfaktorn i kyldiskar Elektrisk energi till belysning Elektrisk energi till kylrum Elektrisk energi till komfortkyla Elektrisk energi till komfortvärme Elektrisk energi till plug-in diskar Total elektrisk energi Elektrisk energi till övrig utrustning Frys Faktor för hur mycket kyleffekt från de direkta diskarna som verkar till att kyla butiken Fuktfaktor vid beräkning av effekt till direkta diskar och plug-in diskar Läckage av köldmedie från kylsystem i procent Temperaturfaktor vid beräkning av effekt till direkta diskar och plug-in diskar Konstant för beräkning av fuktfaktorn i kyldiskar

23 NOMENKLATUR GWP GWP köldmedium H i K k k 1 k 2 LCC m m köldmedium M A M v n p p tot p v p v Q diskar Q infiltration Q komfort Q komfortkyla Q komfortvärme Q kyla Q ledning Q människor Q sol Q ventilation Q Q τ RC n Global Warming Potential GWP för aktuellt köldmedium Konstant för beräkning av fuktfaktorn i kyldiskar Nominell ränta Kyl Konstant för beräkning av temperaturfaktor till kyldiskar Konstant för beräkning av ändring av köldfaktor Konstant för beräkning av ändring av köldfaktor Life Cycle Cost, livscykelkostnad Konstant för beräkning av temperaturfaktor till kyldiskar Massa av aktuellt köldmedium Molmassa av luft (ca 29 kg/kmol) Molmassa av vattenånga (18 kg/kmol) Antal år Inflation eller nominell elprishöjning Totalt tryck i luften, atmosfärstryck Partialtrycket av vatten i luft Mättnadstrycket av vattnet i luft Kylenergi i direkta diskar Värmeenergi som förs bort/tillförs genom infiltration Energi i form av värme eller kyla som behöver tillföras som komfortvärme/kyla för att hålla värmebalansen i butiken Kyleffekt som krävs till komfortkylan Värmeeffekt som behövs till komfortvärmen Kyleffekt som krävs för att kyla ett kylrum Värmeenergi som förs bort/tillförs via ledning genom byggnadens klimatskal Värmeenergi som tillförs från människor Värmeenergi som tillförs från solen Värmeenergi som förs bort/tillförs genom ventilationen Värmeeffekt Värmelaster i en byggnad, W Värdet av den energi som köps efter n år

24 NOMENKLATUR RCp n S t t disk t inne t ute TP TP(φ butik ) TP φ klassning T 1 t t τ=0 V V x w Δt Δt hav φ φ butik φ ute ρ θ 5 Λ τ τ B Nuvärde av den energi som köps efter n år Sommar Temperatur Temperatur i kyldisk Inomhustemperatur Utomhustemperatur Faktor för beräkning av luftfuktighetens inverkan på lasten i en kyl- eller frysdisk, baserad på en diskklassning av 55 % Ovan nämnda faktor vid luftfuktigheten i butiken Ovan nämnda faktor vid luftfuktigheten som disken är klassad för Kondenseringstemperatur Sluttemperaturen inomhus vid ett transient uppvärmningsfall Inomhustemperaturen vid tiden noll, vid en periods start Vinter Volymflöde Vatteninnehåll i luften Temperaturskillnad Temperaturskillnad i havet innan och efter en sjökollektor Relativ luftfuktighet Relativ luftfuktighet inomhus i butiken Relativ luftfuktighet utomhus Densitet Temperaturskillnad över värmebäraren som strömmar genom en delkondensor Termisk tröghet i en byggnad Tid Tidskonstanten för en byggnad

25 INTRODUKTION 1 INTRODUKTION I en butik är det viktigt att tillgodose ett flertal behov och krav. Kunden skall ha möjlighet att handla de varor hon vill till ett rimligt pris, men hon skall också trivas med inomhusklimatet i butiken. Samtidigt skall god kvalité och regelriktig hantering av varor som säljs upprätthållas. För att uppfylla detta krävs energi. Energianvändningen inom livsmedelshandeln har under de senaste åren ökat, till skillnad från många andra sektorer. Denna trend behöver brytas. Med Sveriges miljömål; att till 2020 ha en 20 % lägre energianvändning, krävs förändring för att uppfylla målet (Naturvårdsverket, 2012). Detta gäller även livsmedelshandeln. En utmaning livsmedelsbutiker står inför är därför hur de ska reducera energianvändningen, samtidigt som kundernas, varornas samt personalens krav och behov uppfylls. De positiva följderna av en minskad energianvändning i butiker är många. Förutom den uppenbara energibesparingen uppnås också ekonomiska fördelar då mindre energi behöver köpas. I mindre butiker på landsbygden kan denna fördel vara extra viktigt. Under senare delen av 1900-talet och in på 2000-talet har många glesbygdsbutiker tvingats lägga ner på grund av ett bristande kundunderlag, vilket resulterat i minskade intäkter (Lundström, 2007). Om butikerna minskar sin energianvändning är det möjligt för dem att spara pengar och öka möjligheterna att överleva och fortsätta bedriva sin verksamhet. En verksamhet som i många fall är en viktig knytpunkt i glesbygdssamhällen då butikerna även agerar post, apoteksombud och systemombud. En minskning i köpt energi behöver inte enbart vara ett resultat av energieffektiviseringar i butiken. Utöver detta kan en reducering uppnås med teknik för att producera el på plats, exempelvis med solceller. En typ av landsbygdsbutiker, vilka har en mycket speciell situation jämfört med många andra butiker i landet, är de som är belägna på öar i skärgården. De upplever mycket intensiv säljperiod under sommarmånaderna för att sedan få ett kraftigt minskat kundunderlag under resterande delar av året. Den största delen av årets inkomst måste tjänas under sommaren för att butiken skall gå runt och marginalerna är oftast små. En sänkt energianvändning, resulterande i en minskning av köpt energi, vore i dessa fall mycket fördelaktig. Butikerna kan då både förbättra sina ekonomiska förutsättningar och samtidigt minska klimatpåverkan. 1.1 Syfte och mål Projektets syfte är att presentera förslag för minskade energikostnader i livsmedelsbutiker belägna i skärgården. Detta med avsikten att förbättra butikernas ekonomi och samtidigt minska klimatpåverkan. Projektet är uppdelat i tre delmål. Första målet är att hitta kostnadseffektiva energibesparingsåtgärder för att minska energianvändningen i butiken samt klimatpåverkan från denna. Dessutom undersöks potentialen av förnyelsebar energi med målet att minska behovet av köpt energi och den årliga energikostnaden ytterligare. Till sist presenteras 25

26 INTRODUKTION förslagen till besparingsåtgärder i butikerna, både skriftligt och muntligt, för att sprida kunskapen till berörda parter. 1.2 Avgränsningar Studien begränsades till att undersöka fyra butiker i Stockholms skärgård (Tabell 1). Butikerna på Svartsö och Grinda studerades mer utförligt medan de två övriga analyserades översiktligt. Arbetet fokuserade på fyra huvudområden för energieffektiviseringar; butikskyla, komfortkyla, komfortvärme samt belysning. Två lokala förnyelsebara energikällor undersöktes; solenergi för produktion av elektricitet samt havsvattnet för kylning. Tabell 1: De fyra butiker som har undersökts i projektet. Butik, Ö Total area Öppettider Svartsö Lanthandel, Svartsö 230 m 2 Året om Grinda Lanthandel och Café, Grinda 115 m 2 Sommaröppet Finnhamns Sommarbutik, Finnhamn 100 m 2 Sommaröppet Gällnö Handelsbod, Gällnö 113 m 2 Sommaröppet 1.3 Metod Projektet delades in i fem faser enligt Avsnitt till nedan; första, andra och sista fasen är gemensamma för alla fyra butiker. Butikerna på Svartsö och Grinda analyserades grundligt i fas tre och fyra. Butikerna på Finnhamn och Gällnö analyserades endast översiktligt enligt fas fyra. För att tydligt kunna följa en butik genom hela arbetet, presenteras arbetet och resultatet butiksvis och inte direkt enligt fasernas ordning Fas ett - Litteraturstudie Den första fasen omfattade en litteraturstudie med syfte att ge en tydligare bild över ämnesområdet. Denna innefattade studier av vad som gjorts tidigare inom energianvändning i butiker, vad som är speciellt med butiker i glesbygdsområden, tekniker som kan bli aktuella samt viktiga nyckeltal för arbetet. Med hjälp av litteraturstudien utarbetades en arbetsmall, utformad som en checklista för vad som avsåg undersökas i inventeringarna av butikerna (Bilaga A) Fas två Studiebesök Den andra fasen innebar studiebesök i de aktuella butikerna. Under besöken användes den framtagna checklistan. Genom att undersöka butikerna på plats och prata med personalen om rutiner och utrustning i butiken kunde stora delar av frågorna på checklistan besvaras Fas tre Modellering Den insamlade informationen om butikerna användes till att modellera dem i fas tre. Syftet var att kartlägga vad energin används till i butikerna, för att på så vis etablera fokus för energibesparingar. En egen energimodell av butikerna utvecklades i programmet Microsoft Excel. Den byggdes upp från grunden och anpassades för att möjliggöra användning av 26

27 INTRODUKTION informationen som framkommit från studiebesöken i butikerna. Läs mer om modellen i Kapitel Fas fyra Åtgärdsförslag Fas fyra inleddes då studiebesöken var klara och modellen färdigställd. Olika typer av åtgärdsförslag utreddes med avseende på både reducerad energianvändning, minskad klimatpåverkan och kostnader. En del av åtgärderna var generella och andra individuella för varje butik. Beräkningar av energibesparingar utfördes i energimodellen och kostnader studerades genom både beräkningar för återbetalningstid och en livscykelkostnadsanalys. Fas fyra innefattade också en utredning av potentialen för de förnyelsebara energikällorna. För att beräkna potentialen för sol användes en beräkningsgång enligt ASHRAE standard Fas fem - Sammanställning Sista fasen innefattade sammanställning samt presentation av resultaten för skärgårdshandlare i Stockholm. Detta för att på bästa sätt sprida kunskapen om att butikerna kan spara pengar på att energieffektivisera och hur de kan göra detta. En artikel kommer också att skrivas för att nå ut till handlare i mindre butiker även utanför Stockholms skärgård. 27

28 LITTERATURSTUDIE 2 LITTERATURSTUDIE 2.1 Glesbygdsbutiker Butiker på glesbygden konkurrerar på en tuff marknad och den övergripande trenden sedan sista halvan av 1900-talet har varit att butiksantalet minskat för varje år. Butikerna tvingas stänga till förmån för större butiker i städer eller handelscentrum (Lundström, 2007). Sedan 1996 har antalet små och mindre dagligvarubutiker i hela Sverige minskat med över 67 %. Dock har nedgången börjat mattas av och under var motsvarande siffra 2,7 %. För glesbygd i storstadsnära regioner, vilket skärgården kan räknas till, har antalet butiker minskat med 14,3 % sedan 1996 (Tillväxtanalys, 2011). När en butik läggs ned påverkas naturligtvis kunderna som handlar i butiken. För dem är butiken mycket viktig för tillgången till dagligvaror, speciellt för äldre människor samt de som saknar bil (Konsumentverket, 2008). I vissa fall kan de, som resultat av en nedläggning av den lokala butiken, även förlora närheten till apotek, post samt ombud för systembolaget. Detta är förödande för aktiviteten i området butiken är belägen. 2.2 Energianvändning i butiker Mellan 2005 och 2010 genomförde Energimyndigheten ett projekt kallat Energianvändning i lokaler (STIL2) inom vilket inventeringar av varierande typer av lokaler gjorts. Projektet är en fortsättning av en studie som genomfördes 1990 av Vattenfall, kallad STIL. Syfte var att ge en uppfattning av lokalsektorn och dess energianvändning. I inventeringarna som genomförts under STIL2 undersöktes hur elen i lokaler används, vilka som är de största konsumtionsposterna och hur stor elanvändningen är för en genomsnittlig lokal av en viss typ. Under 2009 besiktigades handelslokaler och de resultaten finns att läsa i rapporten Energianvändning i handelslokaler (Energimyndigheten, 2010a). Enligt STIL2 är den totala specifika elanvändningen inom livsmedelshandeln 309 kwh/m 2 eller 321 kwh/m 2 och år, exklusive respektive inklusive elenergi för uppvärmning. Om detta jämförs med resultatet från STIL, 257 kwh/m 2 per år exklusive el för uppvärmning, ses att elanvändningen inom livsmedelshandeln har ökat med ungefär 20 %,. Orsaken bakom ökningen tros vara att dagens sortiment innefattar fler varor som behöver kylas eller frysas jämfört med tidigare samt att fler typer av apparater, exempelvis bake-off ugnar och grillar, är tillgängliga idag (Energimyndigheten, 2010a). Den för livsmedelsbutiker största enskilda posten för elanvändning är livsmedelskyla där genomsnittet för en butik i landet har beräknats till 145 kwh/m 2 per år. Efter detta kommer belysning med 90 kwh/m 2 per år och sedan fläktar med 24 kwh/m 2 per år. I Figur 2 ses fördelningen av den specifika elanvändningen (kwh/m 2 och år) för livsmedelsbutiker. Studien konstaterar också att de lokaler som har högst elanvändning per area är mindre livsmedelsbutiker (Energimyndigheten, 2010a). 28

29 LITTERATURSTUDIE Figur 2: Fördelning av den specifika elanvändningen i livsmedelsbutiker (Energimyndigheten, 2010a) Butikskyla Begreppet butikskyla inkluderar de system som behövs för att förvara kylda eller frysta matvaror i en butik; kyldiskar, frysdiskar samt kylrum. Fyra viktiga faktorer som påverkar hur mycket energi som behövs till butikskylan är listade nedan (Axell, et al., 2004). Det omgivande klimatet i butiken; utomhusklimatet samt utformning av systemen för värme, ventilation och komfortkyla. Prestandan för kyl- och frysdiskarna. Krav på temperatur i matvarorna, vilket regleras enligt lag. Design av system för butikskyla. Det omgivande klimatet har en stor inverkan på driften av kylaggregat och kyldiskar. Exempelvis leder hög luftfuktighet i butiken till att det bildas mer is i maskinerna, vilket i sin tur leder till högre energibehov. Även en hög omgivningstemperatur gör att energianvändningen ökar Livsmedelslagstiftning Livsmedelslagstiftningen i Sverige reglerar hur livsmedel får förvaras och bygger på förordningar från EU och beslut från riksdagen. Utifrån dessa har branschriktlinjer tagits fram som tolkar och förtydligar lagstiftningen. En del i lagstiftningen behandlar vid vilka temperaturer livsmedel bör förvaras. I första hand skall förvaringsanvisningarna på produktens förpackning följas, för kylda animaliska produkter gäller generellt temperaturer mellan 2 till 8 o C. För lagring av djupfrysta produkter bör temperaturen generellt sett vara maximalt -20 o C (Djupfrysningsbyrån, 2011). 29

30 LITTERATURSTUDIE För frukt och grönsaker finns inga satta riktlinjer för temperaturer. Beroende på vara skall de hålla en temperatur från någon plusgrad upp till +15 o C (Livsmedelsverket, 2007). Viktigt är också att förvara frukt och grönsaker separat från övriga livsmedel (Svensk Dagligvaruhandel, 2009). Andra delar som nämns i branschriktlinjerna är att flödena i butiken skall vara fungerande, sett till både ett hygieniskt och arbetsmässigt perspektiv. Exempelvis flöden i personalens arbete eller varornas väg in och ut ur butiken (Svensk Dagligvaruhandel, 2009). Lager- och exponeringsytor skall vara utformade så att principen Först In Först Ut upprätthålls på bästa sätt, det vill säga att de äldsta varorna skall vara de som är tillgängliga för kunden. Det nämns också att kyl- och frysmöbler skall placeras så de inte utsätts för direkt solljus eller andra faktorer som kan påverka dess kapacitet negativt (Djupfrysningsbyrån, 2011) samt att dörrar mot kyl- och frysrum skall ha täta lister (Svensk Dagligvaruhandel, 2009) Indirekta och direkta system för butikskyla De vanligaste systemen för butikskyla kan delas upp i två huvudgrupper, direkta och indirekta system. I direkta system sker inga ytterligare värmeväxlingar utöver de mellan köldmediet i förångaren och luften som skall kylas samt mellan köldmediet i kondensorn och mediet till vilken den avger sin värme. Köldmediet går i en krets mellan kompressorn, vanligen placerad i ett maskinrum, till kondensorn i kyl/frysdiskarna ute i butiken och sedan till kondensorn, som exempelvis kan placeras på taket (Figur 3). Direkta system kan även bestå av flera diskar sammankopplade till ett centralt system, förångaren utgörs då av flera mindre förångare i varje disk (Arias, et al., 2004). Figur 3: Principskiss över ett direkt system för butikskyla. I indirekta system transporteras kylan från kylmaskinen till kyldisken med hjälp av en köldbärare (Figur 4). Detta innebär att en extra värmeväxling sker på förångarsidan mellan köldmediet och köldbäraren. Det är vanligt med ett centralt indirekt system med flera kyldiskar eller kylrum sammankopplade. Med hjälp av en pump förs köldbäraren ut till kylenheterna där den kyler luften. Ett fullständigt indirekt system har ytterligare en värmeväxling på kondensorsidan vilket gör det möjligt att återvinna värmen för att exempelvis värma tilluften i butiken. En värmebärare transporterar värmen från kondensorn till en värmeväxlare med luft eller annat medium (Arias, et al., 2004). Det är även möjligt att i ett indirekt system kyla kondensorn med frikyla eller fjärrkyla. Frikyla kan ibland ersätta 30

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker i Stockholms skärgård

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker i Stockholms skärgård Energieffektivisering i livsmedelsbutiker i Stockholms skärgård Malin Ekman Daniel Svärdsjö Examensarbete KTH Skolan för industriell teknik och management Energiteknik EGI-2012-xxx SE-100 44 STOCKHOLM

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Energi i handelslokaler

Energi i handelslokaler Energi i handelslokaler Förord Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större projektet

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg SIK Medlemsdag 2012-03-07 Att spara energi och samtidigt öka livsmedelssäkerheten - Butiken Målgrupp: - Butiksägare -

Läs mer

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör HESSAM TABRIZI Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Energianalys. ICA Nära Gagnef-Hallen

Energianalys. ICA Nära Gagnef-Hallen Energianalys ICA Nära Gagnef-Hallen Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)

Läs mer

Energismarta handlare. Så kan du sänka dina energikostnader

Energismarta handlare. Så kan du sänka dina energikostnader Energismarta handlare Så kan du sänka dina energikostnader 1 Lägre kostnader Trivsammare butik Bättre arbetsmiljö Jämnare varukvalité Minskad miljöpåverkan En klok handlare energieffektiviserar Energikartläggningar

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker!

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker! 1 Till Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Energieffektivisering i landzbygdsbutiker! Slutrapport 2 1. Inledning Föreliggande slutrapport avser projektet Energieffektivisering i landzbygdsbutiker

Läs mer

Energianalys. ICA Maxi Gävle

Energianalys. ICA Maxi Gävle Energianalys ICA Maxi Gävle Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd av Ulf Larsson Gävle tekniska högskola i samarbete med Peter Karlsson Industriell Laststyrning samt projektledare

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

Energieffektivisering i småhus Johan Heier

Energieffektivisering i småhus Johan Heier Energieffektivisering i småhus Johan Heier Högskolan Dalarna/EMC/ByggDialog Dalarna jhe@du.se Innehåll Inledning Dalarna 50% energieffektivisering till 2050? - Presentation av Philipp Weiss arbete ByggDialog

Läs mer

Energianalys. ICA Maxi Sandviken

Energianalys. ICA Maxi Sandviken Energianalys ICA Maxi Sandviken Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd av Ulf Larsson Gävle tekniska högskola i samarbete med Peter Karlsson Industriell Laststyrning samt projektledare

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energieffektivitet i Ishallar

Energieffektivitet i Ishallar Energieffektivitet i Ishallar 1 Kylhistoria 2000 år f Kr sparade man is från vintern i Mesopotamien. Man grävde gropar och la is i för att hålla maten färsk Stefan Håkansson 2 Skridskohistoria På Vikingatiden

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Innovation by experience

Innovation by experience Samarbete för lägre energikostnad Innovation by experience Det finns mycket som tyder på att energipriserna kommer att öka i framtiden. Oljeutvinningen närmar sig sitt kapacitetstak och konflikter i vår

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Kurspaketet Värmesystem

Kurspaketet Värmesystem Värmesystem Kurspaketet Värmesystem Hur förser vi våra byggnader med värme och hur effektivt används den? Hur kan vi minska energianvändningen i byggnader? Hur produceras, uppgraderas och utnyttjas biobränslen

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter.

Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter. Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter. Gerox vision Vi vill skapa ett mervärde för kund genom en högkvalitativ tjänst och en produkt

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BERGSTENA 7:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-07-20 Byggnadens adress: BERGSTENA LEDSGÅRDEN 1 44192 ALINGSÅS Utetemperatur: 16

Läs mer

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem Projektledare Monica Axell, SP Forskningsutförare PiaTiljander, SP Caroline Haglund Stignor, SP Peter Lidbom, SP Martin Persson, SP Fältmätningar,

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KOSTA 36:72 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-06-24 Byggnadens adress: NORRA RINGVÄGEN 6 36052 KOSTA Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Att spara energi och samtidigt öka livsmedelssäkerheten - Butiken

Att spara energi och samtidigt öka livsmedelssäkerheten - Butiken Att spara energi och samtidigt öka livsmedelssäkerheten - Butiken Ulla Lindberg, Klara Båth En rapport från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik med stöd

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ANNESTAD 1:12 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-28 Byggnadens adress: Utetemperatur: FRÄMMESTAD JON-HENRIKSGÅRDEN 205 10 C 46597

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer