Eoergibehov vid idrottsaktiviteter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eoergibehov vid idrottsaktiviteter"

Transkript

1 Eoergibehov vid idrottsaktiviteter Leif Hambraeus & Anders Sjödin Inst för näringslära, Uppsala universitet Energiomsättningen innefattar i princip en överföring av den kemiskt bundna energin till andra energiformer (mekanisk, termisk och elektrisk). Redan vid själva kostintaget förloras vissa energimängder, dels genom att absorptionen ej är fullständig så att en del förloras i avföringen, dels genom bildning av en del "slaggprodukter" som utsöndras i urinen och som har ett kemiskt bundet energivärde. För knoppens energiomsättning kvarstår då vad som brukar betecknas som metaboliserbar en- «#- (E^-E«k-E^M«g).Tarman med alla huvudkomponenter som är engagerade i kroppens energiomsättning mw utgångspunkt från att energin är oförstörbar, dvs Energi in = Energi ut, kan man ställa upp följande energi-ekvation: Eke* + ^ainadl %dn "*" *T**o* "*" ^Ovdgt "*" *\*t vamw gn*d2 ' " ^ropp**4mpdlg På intagssidan återfinns den kemiska energi som dels tillföres via kostmi(e^^ och dels nhns bunden i kroppens energiförråd (8*^%,,), dvs glykogen (i muskel och lever), fett (i fettvävnad, bl a underhudsfett), men också protein (i muskulatur). På "förlustsidan" återfinns dels komponenter som förloras via urin, avföring och svett och som kan sägas utgöra rena förluster (E^ + E^Mn, + E,»*,)/ samt dels komponenter som representerar omvandling av den kemiskt bundna energmtihmekariisko(&tetmisk energi (E.*+E*J. I energi-ekvationen ingår också kroppens energiförråd som resultat av energibalansens utfall (Egnkc) BB * förändring i kroppstemperaturen ( F^^_,). Om energiintaget överskrider energiförbrukningen lagras överskottet som energireserv och kroppens energiförråd ökar, vilket kan leda öll fetma. Den ökning av kroppstemperaturen som uppstår i samband med hårt fysiskt arbete utgör dock en relativt liten komponent (höjning av kroppstemperaturen från 37 till 38 grader hos en 75 kg man motsvarar 315kJ (75 kcal). Vid energibrist mobiliseras energi från kroppens vävnader, vilket leder till nedbrytning av såväl muskelprotein som fettväv eftersom kroppens energiförråd i formav kolhydrater är kvantitativt relativt betydelselösl (Se 6%W I). Energibehov Tabell 1 Energikälla Kroppens energiförråd Mängd Kreadnfoafat Kolhydrat.. j^#6 Protein Energivärde (MP Det dagliga energibehovet kan delas upp i främst två huvudkomponenter: behov för viloomsättningen och för den fysiska aktiviteten (&V#i). Räcker dll vuo omsättn 0,02 8,5 0,254L5 «20-25 akdvitet 3A " Daglig energiomsättning innefattar mrutombasalomsättningen, dvs den vänneproduktion som uppstår för kroppens vitala funktioner, kroppstemperatur, hjärt- och lungfunktion, även energibehov för ett normalt dagligt liv (sedentary life) samtenergikostnad i samband nxed födointag, kostinducerad termogenes. Den senare varierar såväl med kostens sammansättning som kostintagets storlek och kan antas ha ökad betydelse hos aktiva idrottare med högt energiintag. Därtill kommer att man diskuterar om motion i sig påverkar den kostinducerade termogenesen. Omsättningen är cirka 1,4 högre än basal- Oeveiglykogen) 50% kan utnyttjas Utgdr/nb: sibwfionen /zos en 70 Ag ma» maf g» broppg/effandef pd 15%. Fyszst gtfwef, mtärm/br gn Mfrotfwe *)r *#ff, mofs%*%n%mdg en gyrg/örbn^- M%Mg pd 2 (/wiii gfkr kkshzmg pj 350 watt

2 omsätmingen (131^1^^ vilkenmätes på morgonen när individen just vaknat, l^asaloxnsättningenärrelaterad till kroppexxs aktiva cellnxassaeftersom fettvävnaden ur ener giomsättxxingssynpxxrxkt utgör en ^passiv vävnad^och är beroende av kroppsstorlek och kroppssamxn^arxsättning och därxned också av ålder och kön. Därtill kommer att detidag finns vissa studier som talar för att fysiskt aktiva människor harennågotförhöjd basalomsättxxing och att det firxns en efter släpningseffektmedhöjdbasalom sättning efter hård fysisk aktivitet (x^roederetal^l^^jödinetal, 1^3c).Dettahargivetvxsbetydelse vid värdering av energibehov hos aktiva idrottare. Om l^^u^ är änd rat hos aktiva idrottare kan knappast samma faktorer användas för att uttrycka energiomsättningen sommultiplaravl^lvll^(senedan^ hosnormalamdividerochelitidrot MJ/dag Man. 25 år idrottare Frön bosalomsöttning till totalt energibehov Den stora variabeln i energiomsättningen orsakas av den fysiska aktiviteten. I den senaste utgåvan av de internationella protein- och energirekommendationema (FAO/ WHO/UNU, 1985) har man infört den s k BMR-faktom, där det dagliga energibehovet uttrycks som multipel av basalomsättningen (BMR= basal metabolic råte) med utgångspunkt från klassificering av den dagliga fysiska aktiviteten, t ex lätt, måttligt eller tungt arbete (Se #2) BMR-faklor Vid beräkningar av energiomsättningen hos olika befolkningsgrupper har man använt en s k PALfaktor (=physical activity level) som baseras på studier av olika befolkningsgruppers sodokulturella situation. I andra sammanhang har man på motsvarande sätt infört Man, 25 år inaktiv BMR t%d Dietär termogenes liij Nomxal fys aktivitet bia Fysisk träning f#%.r I. Enff^wmsgHwMggMs ofihz Ai^WkoiTzpoMgnfgr (BMR, (figfifr (grmoggngs dagfzg^sist atfrditet oc&yyszst Wnrng) /zos; a) gn 25-Jryr zrnmu^ fifrotfarg (75 J^g boppspzw 71W 3 (ziwmats mfgrnsru rrwng (MET=I4) xxfi dagfzg gmgrywxy%g**tmmg mofsoanwe 23,4 M/ (5500Jk»I) We» nonw, %<^4Wmr4«M4ie2Wr4g mgdgmgrgiomsgfrmmg motstwnzmiig 11,7 M/ (2800 kal) MKl-värdeu(metabolic energy turnover). Dessa baseras på subjektiv eller objektiv aktivitetsregistrering och data från bestämning av energiomsättning vid olika typaktiviteter. Såväl PAL som MET uttrycks som multiplar av basalomsättningen (= energiomsättningen vid specificerad aktivitet / basal-omsättningen),texmet=6 vid cykling 20 km/tim, MET = 8 vid joggning 8 km/öm. Högsta MET-värden anges för maximal intensitet vid längdskidåkning i uppförsbacke (16,5) och löpning med hastigheten 17 km/tim (18). I tabell II redovisas uwmg 6^ en sammanställning av MET-värden for ett antal idrottsaktiviteter som nyligen publicerats (Ainswormochinedaibetare, 1993). Bestämning av energiomsättningen IDet finns ingen ideal metod att bestämma energiomsättningen. Principiellt anges att man i första hand skall basera studierna på mätning av energifuibruiming och endast undantagsvis på bestämning av energiintaget (FAO/WHO/UNU, 1985). Flertalet studier av energiomsättningen i det dagliga livet såväl som vid olika fysiska aktiviteter och idrottsutövningar, baseras därför på indirekta metoder att bestämma oxidationens omfattning, t ex bestämning av syreförbrukning alt koldioxidproduktion. Även dessa metoder kräver utrustning som begränsar möjligheterna att studera energiomsättningen utanför laboratoriemiljö. Under senare tid nar användning avskdubbelmärkt vatten gett ökade möjligheter att studera energiomsättningen i det dagliga livet. Denna metod förutsätter dock avancerad analysutrustning och kostnaderna för isotoperna är betydande vilket begränsar dess användning. Åven i detta fall bygger bestämningen på vissa antaganden. Kroppens energibehov är prioriterat Ur näringssynpunkt prioriterar

3 kroppenatttäckasittenergibehov. Det betyder att om deenergigivan denärmgsäxnnenaikosten(kolhy dral fett ochprotein^ menäven alkohol)mteräckertillföratttäcka energibehovetkonunerkroppens förrådavenergiiformavkolhydrat(glykogenileverochmxxskler) protemimuskulaturen (sombryts ner genom glukoneogenes) samt fettatttasianspråk.lprincipärdet xuxdernormalaförhållandenointressantfrånvilken källa energin hämtas^ men eftersom skelettmus kulatxxrensproteinutgören väsentlig potentiell energikällan motsva rande 20-25^ av dettotalaenergiförrådetikroppenhos normalper sonen(^gt^g^^)ochhos idrottare kanskemer,kommerenenergibrist attocksåpåverkaproteinomsättningenochdärmedskelettmuskel ns metabolism. ^törningiproteinomsättningen som påverkar vissa specifikaammosyrorharocksådis kuterats som bidragande orsak till sk^överträningsproblem^fnergi och proteinomsättningenmåste därfördiskuterasgemensamll^lya dataantyderattsåväldetkvahtativaochkvantitativaenergiinnehål letikostenäravbetydelseföropti malenergibalans.detökadeproteinbehovsomrapporteratshosidrottare kan delvis vara en följd av att de varitien negativ energibalans alternativt enföljdav englykogenbristiden arbetande muskeln vilketorsakatennedbrytningavmus kelprotein som energikälla. Detta skulle eventuellt förklara rekommendationer om att det dagliga proteinintagetmåsteökastill^l^ 2 gbkg kroppsvikt jämfört med normalbehovet (O^gBkg kroppsvikt) som kompexxsationför att bi behålla kvävebalans, studier av proteinbalansen i samband med energirestriktionhoskroppsbyggaresomutförtsvidvår institution ger saxrxma indikationer (Forslurxd ochmedarbetare^l^3). För idrottaren är det inte bara av intresse attxmdvikaennegativ en ergibalans utan också att finna en kost som ger möjhghet att bygga upp maximala och lätt tillgängliga energireserver i muskulaturen, i formavmxxskelglykogen,intebara föreentävlingutanocksåisamband med tränings samt att snabbt kxuxna återställa energireserverna efter enidrottsprestation. ^ven detta medför specifika kvalitativa kravpåenergitillförselnikosten, vilketpraktisktillxxstreratsaverfarenhetemafrånkolhydratuppladd ning.energiförrådetimuskulatu renhar störst betydelseisamband medkonditiorxs ochuthållighetsidrotter.fnenergibristlederomedelbarttillennegativprotexnbalans vilketisintxxrnegativt påverkar muskelkraft och muskelfunktion nxen även kroppens immun försvar. Detsenareskullekxxnna förklara rapporter om ökad infek Hårt arbete MAHIigt orbrnt* Löd arb#ta Sllllosldond* Inaktiv överlevnad BMR-faklor *.,. Figur 2. EMtag&gfzoo %%d ofzhz gtffpzfefgr wttryckt z BMR^zktorgr (gnl FAO/WHO/uTVU, 1985 Energiintag (MJ/d) K3 K4 M1 M2 Energiomsättning (MJ/d) Energiomsättning O Energiintag Figi/r 3. EMgygzmfag och gngrgzbmsaftwmg Aos 4 kdinnfiga (KI-K4) och 4 nwznwgxz (M1-M4) g/iwj&xkirig % ggnomsnzff pgr (jag wmfgr gn 7-daggrs WwMgspgntTd. Sydkfin gf al, opwtfzcgxwg dafa,.78

4 tionskänslighethosvissaidrottare. studier av l^roxxns och medarbetare (1^8^) antyder också att presta tionenpåverkaspositivtomindivi denärienergibalans.detärdock fortfarandeoklartomdetärenergibalansenisig eller att kolhydrater utgör den väsenthga energikällan som har störst betydelse. ^ronorgi^örsör^ningenott problem ^öri^rottore^ Energiförsörjningen i saxnband xued idrottsutövning är inte enbart enfråga om olika idrottsgrenars specifikaenergiproblemisamband medidrottsprestationenisig^tex skxllnadikravpåenergitillförsel mellan styrkeidrottare och kondi tionsidrottare.^linstlikaviktigsom energiförsörjrxingenisanxbandmed en akut prestation är att upprätthålla en adekvat energibalans för optimalträningseffekt.^vårigheter attkombmeraettakhvtträningsprogrammedordinariearbeteeller studier gör att måltidsordningen oftablirstörd.^ituationenblirspe cielltsvårhosdesomharhögträningsmassa^därenergfomsättning enkanöverstiga^21^1(10^0okcal) per dag under vissa perioder, då mängden mat som måste konsumeras blir betydande (^2 1^11 motsvaras av 12 kg potatis). Detta på Energiintag (MJ/d) + ; ' verkar i stor utsträckning de praktiska möjligheterna att täcka energibehovet med en adekvat kost Det är också oklart om det är nödvändigt att vara i fullständig energibalans varje dag eller om variationer över ett antal dagar kan accepteras (Saaris och medarbetare, 1989). I en studie av energiomsättningen hos elitskidåkare fann Sjödin och medarbetare (1993) en god överensstämmelse mellan resultat från kostregistrering under 7 dagar och energiomsättning mätt med dubbelvattenmetodiken (Sg/ig. 3). Däremot förelåg ingen signifikant överensstämmelse inom varje enskild 24- timmarsperiod (5g/ig. 3 och 4) även vid energiomsättning över 32 MJ (8000 kcal). Ökat energibehov hos idrottare Energibehovet hos idrottare är givetvis ökat som följd av den ökade fysiska aktiviteten orsakad av träningsmassan och tävlingsprogram vilka leder till de största dagliga vanationerna. Ur idrottsfysiologisk synpunkt är det inte bara av intresseattstwiemhin'olikaidj%)tx3- grenar harkarakteriserats med avseende på energibehov (se tabell 2). Att med utgångspunkt från sådana tabeller bedöma energiförbruk- A «+* * * % ' ' ". '-*" Träningstid (min/d) Figur 4. Rg&zfiofigM mgf&m gmgrgäntag och WnrngsW pgr dag hos 4 Juwinlzga och 4 mwiga gf4fsw<%jb;rg. S/ödin gt al, opi^fzcgfwg dgf» ^ ^ ningen baserad på subjektiva värderingar av aktivitetsgraden, kan docklätt leda liufelskaltningar. Vad som av en elitidrottare bedömes som lätt till måttligt ansträngande belastning kan av motionären karakteriseras som hård fysisk aktivitet Till detta kommer års-och säsongvariationer som följd av de olika grenarnas tävlings-och häningsprogram. En bedömning av energibehovet måste därför baseras såväl på en noggrann analys av träningsprogram (antal träningstimnxar per dagellervecka,menockså träningsintensiteten) som av de aktuella energiförbrukningen under själva idrottsprestaöonenisambandmed tävling och bäning. Hårt fysiskt arbete med en hög MET-faktor under kortare tid kan kräva mindre energi än ett långvarigt fysiskt arbete med lägre intensitet, dvs lägre MET-faktor. Eftersom många elitidrottare växlar mellan korta intensiva träningspass med hög energiomsättning och vila med låg energiomsättning kräver en skattning av energibehovet en ganska detaljerad träningsdagbok Styrkeidrotter och konditionsidrotter har olika krav pä energiförsörjning För uthållighetsidrotter baseras beräkningarna av energibehovet främst på skattningar av den fysiska aktiviteten, tex löpning, skidåkning, cykling. För styrkeidrottare är det något svåramattm fram data på energförbrukningen även om man kan beräkna den direkta arbetet för själva lyftet. Träningsprogrammet med upprepade lyft leder dock öll betydande belastning på energiförrådet som måste återställas och daglig energiomsättning kring21mj(5000kcal)/dagärinte ovanlig. Speciellt svårt är att skatta energiförbrukningen i samband med idrottsgrenar, t ex fotboll, ishockey, med intermittenta höga belastningar växlat med moment med relativt låg intensitel Det förefaller dock som energikostnaden för återställande av energiförrådet efter en akut fysisk prestation är

5 större än vad som tidigare uppfat täts varför även utövare avdessa grenarkannådagligaenergiom sättnngsnivåer kring 211^11. Demetodologiskaproblemenatt registrera såväl energiintag som energiförbrukning adekvat hos idrottareär mycket stora.därför har man ofta haft svårt att få data frånregistrering av energiintag att balansera energiförbrukningen. I^pptill^o^skxllnad trots viktstabilitet har rapporterats av fester terp(l^^).erfarerxhetema visaratt beräkningar av energibehovet ba Tabell 2 Exempel på MET-värden som angetts för olika idrottsgrenar (Ref Ainsworth et al, 1993) Idrottsgren Balettdans Badminton tävling Basket tävling Bordtennis Brottning 5 min match Cirkelträning Cykelergometer 100W Cykling < 15 km/tim Cykling km/öm MET-värde 6,0 Cykling > 32 km/öm tävling 16/) Fotboll match 9,0 Fäktning 4,5 Ishockey Joggning allmän loggning, 10 km/öm Kappsegling Löpning, 17 km/öm Orientering Ridning Simning crawl Skidåkning allmänt Skidåkning tävling Skridsko hastmghetstävllng Sportdykning Strechlng Squash Tennis match Terränglöpning Tyngdlyftning kondiöonstr Volleyboll tävling 4X) serad på kostregistrering leder till en underskattning. Detta illustreras ganska väl om man analyserar de data om energiintag som sammanställts av Fogelholin på basen av publicerade studier i litteraturen Intaget har varieratmellan 7 och 19 MJ/d hos kvinnor och MJ/ dag hos män engagerade i udialhghetsidrotter. I sin avhandling fann exempelvis Fogelholm i en egen studie endast en skillnad i energiintaget motsvarande 2,6 MJ per dag mellan aktiva elitidrottare engagerade i konditionsidrotter och icke aktiva studenter (Fogelholm, 1992). Detta skulle enbart medge en daglig träningstid motsvarande cirka 40 minuter, om viloomsättningen var oförändrad, vilket knappast kan vara rimligt. Om man i stället utgår från en beräkning av energibehovet baserat på basalomsättningen beräknad efter internationella normer, med öllägg mrnormalviloaktivitet samt energiförbrukning i samband med träning kan man för en manlig elitidrottare (kroppsvikt 75 kg ) som tränar 3 tim/dag få följande resultat: Basalomsättning (beräknat efter WHO:s anvisningar) (64x vikt(kg) perdag) 318 kj (75 kcal) / tim Energiomsättning vid normal aktivitet (BMR-f aktör 1,5) 477kJ (113 kcal) /tim Energiomsättning under träning (MET=14) 4452 kj (1050 kcal) /tim Om lian xrärtarsöm/dagblir totala energibehovet 3öm x tim x 477 = = kj (5565 kcal) /dag, vilket gerenpalfaktor på / (24 x 318) = 3,1. Värdet, kj eller drygt 23 MJ/ dag, skall jämföras med de registreringar som Sjödin och medarbetare gjort på svenska manliga elitskidåkare under en bäningsvecka, dar en skidåkare som tränat diygt3 timmar per dag, hade en energiomsättiur4gpå25mj(10500kcal)/dag. Av intresse är att han karakteriserade sin träningsintensitet som "måttlig". Avslutande kommentar Många idrottare i elitklass har en energiomsättning som gränsar till det möjliga att balansera med ett adekvat kostintag. En energibrist leder å andra sidan inte bara till försämrad prestation utan också till hälsorisker, bl a ökad infektionsbenägenhet. Ökade kunskaper krävs för att bättre klarlägga energibalansens betydelse och hur denna bäst täckes via det k^»^^*tiva och kvantitativa energiinia^ci. i kosten. Olika delkomponenter i energibalansen är också ofullständigt klarlagda, däribland kanske främst kostnaderna för att återställa energiförråden efter intensiva tävlingsoch träningspass, m Referenser Ainsworth, BE, Haskell, WL, Leon, AS, lacobs, DRJ, Montoye, HJ, Sallis, IF & Paffenbarger, RS: Compendium of Physical activities: Classification of energy costs of human physical activities. Med Sci Sports Exerc 1993;25;71-80; Broeder, C E, Burrus, K A, Svanevik, L S and Wilmore, I H. The effects of either high-intensity resistance or endurance training on resting metabolic råte. Am I din Nutr 55: ,1992. Brouns, F, Saris, WHM, Beckers et al. Metabolic changes induced by sustained exhaustive cycling and diet manipulation. Intl Sports Med 10: S49 - S62,1989. FAO/WHO/UNU Expert Consultaöon: Energy and Protein requirements. WHO, Geneva,1985. Fogelholm, M: Vitamin and mineral status in physically active people. Dietaröy intae and blood chesmistry in athletes and young adults. Akad AvhandL Publ The Sociallnsurance Insötuöon, Finland, MU118, Turlames, WPT & SchoGeld, EO Human energy requirements. A manual for planners and nutriöonists. Oxford Med Publ 1990, Oxford Saris, WHM van Erp-Baart, M A, Brouns, F, Westerterp, KR & Ten Hoor, F. Study on hxxlintakeand energy expendihireduring extreme sustained exercise: The Tour de France. Int I Sports Med 10: S26- S31,1989. Westerterp,KR, Saris, WHM, van Es,M& Ten Hoor, F: Use of the doubly labeled water technique in humans during heavy sustained exercise,. I Appl Physiol 61: ,1986

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar

Läs mer

Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering

Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering Att med noggrannhet mäta fysisk aktivitet och total energiförbrukning utanför laboratoriet

Läs mer

Deltentamen II (ordinarie) Humanfysiologi och energiomsättning, 2010-03-11. Namn:...

Deltentamen II (ordinarie) Humanfysiologi och energiomsättning, 2010-03-11. Namn:... Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kandidatprogrammet i nutrition och fristående kurs (NU3003), Stockholms universitet Kurs: HUMANFYSIOLOGI OCH ENERGIOMSÄTTNING

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study

Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study Forskarnas och allmänhetens intresse för fysisk aktivitet bland barn och unga har

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM 19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...

Läs mer

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA.

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA. 1 Allmänt om kost Hur man äter när man tränar påverkar resultatet. Att få i sig rätt energi vid rätt tillfälle ger bättre tränings resultat. Fel mat vid fel tillfälle kan ödelägga många timmars träning.

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Att träna och tävla optimalt är också en näringsfysiologisk utmaning

Att träna och tävla optimalt är också en näringsfysiologisk utmaning Svensk Idrottsforskning nr 2 1999 - t e * Att träna och tävla optimalt är också en näringsfysiologisk utmaning De etiska problemen vid användning av olika former av kosttillskott har länge diskuterats.

Läs mer

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer.

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer. Hur blir styrkeutvecklingen om man tränar på ett ben i taget? Hur blir överföringen till två ben? Hur påverkas hoppförmågan på två respektive ett ben i taget? En träningsperiod på 5 veckor inleddes med

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom SvFF medicinska konferens 22-23 januari 2010 Symposium om Återhämtning Medverkande: Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom Återhämtning? Omedelbara svaret. Det man inte tänker på.. Skillnad: Träningseffekt

Läs mer

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg: Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Kent Sahlin, Åstrandlaboratoriet, GIH Upplägg: Allmänt om kondition och uthållighet Lite fysiologi och

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Energi och Energiomsättning. Petra Lundström

Energi och Energiomsättning. Petra Lundström Energi och Energiomsättning Petra Lundström Fysiolog, Nutritionist Fystränare, PT Doktorerar i idrottsfysiologi/ endokrinologi Rider, styrkelyfter, springer Tränar gymnastik Sakkunnig i idrottsnutrition

Läs mer

Datum 2013-01-22 Kategori Personvågar Kund GP+ Skribent Linn Björklund. Test 8 personvågar Billig våg utklassar dyra konkurrenter

Datum 2013-01-22 Kategori Personvågar Kund GP+ Skribent Linn Björklund. Test 8 personvågar Billig våg utklassar dyra konkurrenter Datum 2013-01-22 Kategori Personvågar Kund GP+ Skribent Linn Björklund Test 8 personvågar Billig våg utklassar dyra konkurrenter Det är inte bara 1 400 kronor i prisskillnad mellan vågarna i vårt test.

Läs mer

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. FaR-utbildning Innehåll Bakgrund och fakta om FaR (bild 3-12) Metoden FaR (bild 13-24) Utförande (bild

Läs mer

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Träna Vila Näring Lagom? Lagom? Lina Strömvall Tove Thegerström Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Egna idrotter: Kampsport, vintersim, dans, gym, gruppträning,

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Äter jag rätt när jag tränar?

Äter jag rätt när jag tränar? Kostens betydelse för prestation Äter jag rätt när jag tränar? Eva Blomstrand Individens allmänna kostvanor Intag före träning Intag under träning Intag efter träning Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och

Läs mer

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp

Läs mer

En ovanlig s p o rt d ry c k

En ovanlig s p o rt d ry c k En ovanlig s p o rt d ry c k En som har effekt K A N O T Markant skillnad! T E N N I S Koncentration och tempo på hög nivå. T R I A T H L O N Fulltankad med Vitargo. Först inom extremt fysiskt och psykiskt

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar

Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar (Assessment of physical activity and energy expenditure in adolescents) Metoder att mäta omfattningen av fysisk aktivitet hos ungdomar

Läs mer

Träningsfysiologi (Energiprocesser)

Träningsfysiologi (Energiprocesser) Träningsfysiologi (Energiprocesser) Vad spelar det för roll för boxare? Mikael Mattsson? Boxning: Vilka krav? Hur ska man träna? 1 PINNSTOLEN ÄTA TRÄNA SOVA HELHETSPERSPEKTIV TEKNIK FYSIK KOST SÖMN TAKTIK

Läs mer

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman.

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. För en tränande individ är kosten en viktig faktor för träningsresultatet. För att ge in inblick för hur kosten kan

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Kosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

Kosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm 1 Kosttillskott Fotbollskonferens 2015 01 16 Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm Problembild Miljardindustri med intensiv marknadsföring Vetenskapliga underlaget? Känslor - kändisar

Läs mer

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom www.emmalindblom.com

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom www.emmalindblom.com Optimera återhämtningen med kosten Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg. dietist Certified

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Drick rätt före, under och efter träning!

Drick rätt före, under och efter träning! Drick rätt före, under och efter träning! Vätska har en enorm betydelse för prestationen och för andra funktioner i kroppen. Det råder många myter om hur man skall dricka för att prestera så bra som möjligt.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Den Gyllene Triangeln

Den Gyllene Triangeln Den Gyllene Triangeln Nutrition Sömn Fysisk aktivitet Petra Lundström Fil kand. i Fysiolog Fil mag. i Nutrition Certifierad fystränare, PT Doktorerar i idrottsfysiologi/ endokrinologi Ridning Löpning Gymnastik

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Nutritionsstrategi för en elitsatsande triathlet

Nutritionsstrategi för en elitsatsande triathlet CM MASSAGE & FRISKVÅRD Nutritionsstrategi för en elitsatsande triathlet 12/23/2010 Triathlon Triathlon är en uthållighetsidrott där man kombinerar de olika momenten simning, cykling och löpning och utför

Läs mer

Få ordning på vätskebalansen

Få ordning på vätskebalansen Få ordning på vätskebalansen Uthållighet och kondition Av: Lene Gilkrog Få ordning på vätskebalansen - av Lene Gilkrog 2 Din kropp behöver vätska för att kunna prestera. En vätskebrist på bara 1 2 % kan

Läs mer

Översikt Ungdomarna delas in i sex olika kategorier utifrån om och hur de är fysiskt aktiva. Utfallet av indelningen är följande.

Översikt Ungdomarna delas in i sex olika kategorier utifrån om och hur de är fysiskt aktiva. Utfallet av indelningen är följande. Ungdomsbarometern På uppdrag av Riksidrottsförbundet har Ungdomsbarometern under ett antal år gjort undersökningar kring ungdomars attityder och inställning till idrott och fysisk aktivitet. Under hösten

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Kost och Träning vid Diabetes 2013 03 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9

Kost och Träning vid Diabetes 2013 03 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9 Kost och vid Diabetes 2013 03 21 Robin Bryntesson Vardagsmotionär eller tävlingsidrott Hur lyckas man med detta när man har diabetes? Fysisk aktivitet Problem vid diabetes Fysiologi Hur sköter kroppen

Läs mer

Kan maten hjälpa din prestation Räcker vanlig mat?

Kan maten hjälpa din prestation Räcker vanlig mat? Kan maten hjälpa din prestation Räcker vanlig mat? Emma.Lindblom@rf.se IOC Sport Nutrition Diploma Registered Dietitian, USA Leg. dietist Master: Exercise Science/Physiology Post bacc: Nutrition På Bosön

Läs mer

RIDSKOLEUNGDOMARS KOSTVANOR - En fallstudie av flickor 15-18 år

RIDSKOLEUNGDOMARS KOSTVANOR - En fallstudie av flickor 15-18 år Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 360 2008 RIDSKOLEUNGDOMARS KOSTVANOR - En fallstudie av flickor 15-18 år Sofia Höstman & Annika Karlsson Strömsholm HANDLEDARE: Gabriella Thorell, Strömsholm Bitr.

Läs mer

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3-3 Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva men har inte lägre energiförbrukning i jämförelse med normalviktiga kontroller Det är troligt att den ökande

Läs mer

Rehydrering en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation

Rehydrering en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation Av: Anki Sundin, nutritionist (NGruppen) Rehydrering, eller återvätskning, är en stor utmaning för idrottare som tränar hårt och länge i varmt

Läs mer

Löpträning för hundägare

Löpträning för hundägare Löpträning för hundägare Botnic Agility Club Vasa 24.8.2010 Mika Lehtonen Mika Lehtonen Specialidrottstränare, Idrottshögskolan i Stockholm 1996 Magister i idrottsfysiologi, Jyväskylä universitet 1998

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Mat för prestation Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Kostrådgivare 0704 98 78 57 ingela.wiese@trainersonline.se www.iwprestation.se Hur mycket är r lagom att äta? Idrott Energiintag för olika idrottare

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Alla delar är lika viktiga!

Alla delar är lika viktiga! Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Vad

Läs mer

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Michel Svensson, Med Dr, Idrottsfysiolog lektor i Idrottsmedicin vid Umeå Universitet VD för Fysiometrics Tävlat i friidrott på elitnivå

Läs mer

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR _1 HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR SUUNTO FITNESS SOLUTION Komma igång! Suunto Fitness Solution är ett nytt sätt för dig att få ut mer av träningen. Systemet registrerar dina aktiviteter, ger en bild i realtid

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013 Youth Cross Running Mat för löpare Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013 Christin Johansson Landslagslöpare under 2000-talet Christin Johansson 35 år Utbildad inom idrott, friskvård och hälsa

Läs mer

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad?

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad? VSC och MiUn Tränarkonferens April, 26 Träning,testning och prestation VSC/MiUn:s Tränarkonferens Bengt Saltin Mittuniversitetet Två skid giganter som klarade sig bra utan några tester! Innehåll Idrottfysiologins

Läs mer

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare Tränare och fysansvariga strävar efter att uppnå det bästa de kan med sina idrottsmän och idrottskvinnor. Att välja pålitliga och hälsosamma kosttillskott

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC

Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC Varför bestämma Fitness (och ej Fysisk Aktivitet)! Argument I Objektivt bestämd aerob fitness utgör i alla prospektiva studier

Läs mer

MOT RIO. 10 minuter. av din tid

MOT RIO. 10 minuter. av din tid MOT RIO 10 minuter av din tid 10 timmars träning 10 minuters läsning Du tillhör den yppersta eliten i din idrott och satsar på de olympiska spelen i Rio 2016. Svensk Antidoping vill inte att du ska bestraffas

Läs mer

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater

Läs mer

Fysisk träning vid hjärtsjukdom

Fysisk träning vid hjärtsjukdom Fysisk träning vid hjärtsjukdom Åsa Cider Med Dr. leg sjukgymnast Vad tror Du att en person med hjärtsjukdom kan/får utföra för fysisk aktiviet och träning? 1 Definition of Physical activity and Exercise

Läs mer

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Kondition och styrka för Skå IK Handboll Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5

Läs mer

Överdriven oro för kombinationsträning

Överdriven oro för kombinationsträning Överdriven oro för kombinationsträning Många som vill öka sin muskelmassa och styrka undviker uthållighetsträning. En vanlig åsikt är nämligen att man inte bör kombinera styrkeoch uthållighetsträning.

Läs mer

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar. Del 4 Vertikalhopp och benböj med olika långa vila på olika belastningar. Vad händer när vi använder stretch-shorterning-cykeln? Den elastiska energi som kommer från den excentriska fasen i stretch-shortening-cykeln

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Kostrekommendationer för olympiska idrottare

Kostrekommendationer för olympiska idrottare Kostrekommendationer för olympiska idrottare Bild 1 Rätt kost och vätska i samband med tävling och träning är en viktig förutsättning för topprestation och ett prioriterat resursområde i SOKs Topp och

Läs mer

Energiomsättning hos barn med obesitas

Energiomsättning hos barn med obesitas Energiomsättning hos barn med obesitas Mia Berglund UPPSALA UNIVERSITET Enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism 30 HP HT 2008 Studerande: Mia Berglund Handledare: Anders Forslund Roger Olsson Innehållsförteckning

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man

Läs mer

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Sportläger med dykning och fallskärmshoppning Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Idrott och diabetes Den som har diabetes bör stimuleras att vara

Läs mer

Bli en detektiv i mataffären

Bli en detektiv i mataffären Bli en detektiv i mataffären Energi Energin i maten vi äter kommer i huvudsak från de tre näringsämnena protein, fett och kolhydrater men också från alkohol. Energi innehållet i den mat vi äter mäts i

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

SOK s kost rekommendationer i en kortare version!

SOK s kost rekommendationer i en kortare version! SOK s kost rekommendationer i en kortare version! SOK s(sveriges olympiska kommitté) uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för svenska idrottare. En viktig del är att förmedla kunskap om kostens

Läs mer