Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas. - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB
|
|
- Ulla Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB
2 Sara Lundin Högskoleingenjör Bygg och anläggning, ekologiskt byggande Certifierad passivhusexpert Certifierad energiexpert Balkongkonstruktör Småhusprojektör/konstruktör Tyréns sen 2009
3 Per Petersson Civilingenjör i Maskinteknik Fördjupning Energi Certifierad energiexpert, sakkunnig Energi Avdelningschef FLK Kronoberg/Halmstad Ansvarig för FLK:s Energigrupp FLK trogen sedan 2003
4 Vår vardag som energikonsulter Energibalansberäkning Tidigt skede inför förfrågningsunderlag (beställaren) Byggskede (entreprenören) Slutskede, granskning kontroll (beställaren) Energideklarationer (fastighetsägaren) Energisakkunnig Kan vara punktinsatser Energisamordning Är med i projektet från start till mål. Hjälper och stöttar projektörer och entreprenör och har ofta också en kontrollerande/granskande funktion. 4
5 Agenda Energikrav i Boverkets byggregler Energiberäkningar i byggprocessen Energibalans Indata vid energiberäkningar Energiberäkningsprogram Tolkning av resultat Felkällor Diskussion 5
6 BBR 21- Dagens byggregler för energi - Vilka krav stället BBR? Byggnadens specifika energianvändning Energibalansberäkning [kwh/m² Atemp, år] U m -beräkning som visar att kravnivån uppfylls (inkl köldbryggor) [W/m², K] Om eleffektiva installationsapparater använts, [W/m²] Att mätsystem finns som kan användas för att verifiera energiberäkningarna med uppmätt energianvändning. Energianvändningen ska följas upp inom två år - Energideklaration
7 BBR 21-Beskrivning av definitioner Byggnadens energianvändning Byggnadens specifika energianvändning Atemp Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Um. Elvärme Energi för komfortkyla Installerad eleffekt för uppvärmning Specifik fläkteffekt (SFP) Fastighetsenergi Hushållsenergi Verksamhetsenergi Normalår/Normalårskorrigering
8 BBR 21 9 Energihushållning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL. (BFS 2011:26). 9:1 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. 9:1 Allmänt 9:2 Bostäder 9:3 Lokaler 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning 9:5 Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer 9:6 Effektiv elanvändning 9:7 Mätsystem för energianvändning 9:8 Klassning av byggnadens energianvändning 9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnader
9 BBR Bostäder Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning, och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a och 9:2b. Tabell 9:2a Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m² Atemp, år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m² K] ,40 0,40 0,40
10 BBR Bostäder Tabell 9:2b Bostäder med elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m² Atemp, år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] 5,5 5,0 4,5 + tillägg då Atemp är större än 130 m2 0,035(Atemp 130) 0,030(Atemp 130) 0,025(Atemp 130) Genomsnittlig värmegenomgångs-koefficient [W/m² K] 0,40 0,40 0,40 Mer elenergi och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2b kan godtas om särskilda förhållanden föreligger. Allmänt råd Exempel på särskilda förhållanden där mer elenergi och högre eleffekt kan vara motiverat är om geologiska eller andra förutsättningar inte möjliggör installation av värmepump och inga andra uppvärmningsformer såsom fjärrvärme eller biobränsle är möjliga, eller om kravet på specifik energianvändning inte är möjligt att uppfylla av kulturhistoriskt motiverade begränsningar. Vid sådan förutsättning bör värdena i tabell 9:2b dock inte överskridas med mer än 20 %.
11 BBR 21 9:2 Bostäder/9:3 Lokaler Allmänt råd Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden. För elvärmda byggnader bör dessutom installerad eleffekt för uppvärmning beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad, genom summering av märkeffekter. Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i ortens klimat, avsedd innetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten och vädring. Om innetemperaturen är okänd vid projekteringen kan 22 C användas som genomsnittlig inomhuslufttemperatur för bostäder vid energi- och effektberäkning. Särskilda regler om termisk komfort finns i avsnitt 6:42. Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (innetemperatur, tappvarmvattenanvändning, vädring och dylikt) bör redovisas i en särskild utredning. Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. (BFS 2013:14). Zon III Zon I Zon II
12 BBR Lokaler Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning, och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a och 9:2b. Tabell 9:2a Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m² Atemp, år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m² K] ,40 0,40 0,40
13 BBR 21-9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning
14 BBR 21-9:5 Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer
15 BBR Effektiv elanvändning
16 BBR 21-9:7 Mätsystem 9:7 Mätsystem för energianvändning 9:71 Mätsystem Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Allmänt råd Mätning av byggnadens energianvändning och verifiering av kravnivåer enligt avsnitten 9:2 och 9:3 kan ske genom avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder (kwh) som används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. För tillbyggnad kan mätning ske genom befintlig byggnads mätsystem. I byggnad som har elvärme bör hushållsenergi och verksamhetsenergi, i de fall de förekommer, vara möjliga att avläsa separat. Byggnad som har annat uppvärmningssätt än elvärme och har elektrisk kylmaskin bör förses med möjlighet till separat avläsning av kylmaskinens elanvändning. Avläsning av energimätning bör göras lätt tillgänglig för abonnenten, i eller i anslutning till byggnaden. För energislag som inte erhålls direkt i kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde.
17 BBR 21 9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnader
18 BBR xx 1 februari 2015 Skärpta krav på energihushållning Boverket har haft regeringens uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning i Boverkets föreskrifter. Boverket har för avsikt att genomföra ändringar i Boverkets föreskrifter, BBR, avsnitt 9, energihushållning. Följande ändringar är tänkta att träda i kraft den 1 februari 2015; En indelning av kategorin Bostäder i två nya grupper; Småhus och Flerbostadshus En ny klimatzon IV som omfattar Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö i Västra Götalands län och medför en skärpning av kraven med ca tio procent i den nya zonen Ingen skärpning för gruppen Småhus annat än vad som blir effekten av att införa en ny klimatzon IV En generell skärpning med ca tio procent för Flerbostadshus och Lokaler i alla klimatzoner I ZON IV blir effekten tio procent generell skärpning och tio procent skärpning som effekt av den nya klimatzonen. Zon I Zon II Zon III Zon IV
19 BBR xx 1 februari 2015 Zon I Zon II Zon III Zon IV
20 BBR xx 1 februari 2015 Zon I Zon II Zon III Zon IV
21 BBR xx 1 februari 2015 Zon I Zon II Zon III Zon IV
22 Energiberäkningen genom byggprocessen Bygglov Slutbesiktning Utredning Projektering Produktion Drift Energiberäkningen 1) Program/ Systemhandling 2) Bygghandling 3) Relationshandling Energimål Avtal Indata Delsystem Indata Mätning Energideklaration System Provning Schabloner
23 Husets energibalans Solinstrålning Ev. rökgaser Ventilation Luftläckage Uppvärmning (el, olja, fjv,...) Tillskott från personer, lampor, elutrustning m.m. Transmission mot ute Avloppsvatten Transmission mot mark
24 Energibalans Värmeförsörjning Tillskott Solinstrålning Värmetillskott (personer, apparater/belysning) Förluster Transmissionsförluster Ventilation inkl läckage (infiltration/exfiltration)
25 Indata energibalandberäkning Vilka parametrar ingår i en energibalansberäkning? Klimat Byggnad Driftfall Värme/Kyla Ventilation Energinorm
26 Källor för energistatistik Energimyndigheten, t ex Energiläget, Energiindikatorer, STIL-projekten Boverket Energivägledning 8. Energihushållning & värmeisolering Sveby-programmet För passivhus: FEBYs kravspecifikation för passivhus Dina egna beställares (fastighetsförvaltare) driftstatistik + vad mer du kan komma på!
27 Schabloner tänk efter vad som är rimligt Tänk på att alla inte är i byggnaden hela tiden Om man utgår från ett hushålls användning av hushållsel, så kan kanske inte mer än 70-80% utnyttjas som frivärme. Även om det blir värme till slut så kan elen inte utnyttjas till fullo för uppvärmningsändamål. Exempelvis går en del värme ut direkt via forceringsfläkten i köket, styrsystemet i huset kan inte tillgodogöra sig värmen (slår ej av i tid) etc. etc. Att räkna konservativt på frivärmen ger en säkerhetsmarginal i uppskattningen av köpt energi I lokaler med olika verksamhet dag och natt är det än viktigare att försöka gissa närvarotid och antal personer i lokalen samtidigt.
28 Indata energibalandberäkning - Klimat Klimatdata För effektberäkningar används dimensionerande utetemperaturer, t ex DVUT För energiberäkningar bör klimatdata användas som motsvarar ett normalår ur något hänseende (vanligen temp) SMHI jämför ofta temperaturen mot ett normalår som är medelvärdet av en 30-årig mätserie. Programtillverkare har nog tyckt att data köpta från SMHI varit för dyra Syntetiska klimatfiler är därför vanliga, t ex skapade via programmet Meteonorm det är slumpmässigt genererade timvärden baserat på t ex dygnsmedelvärden för en längre period, kanske 10 år. Skuggningar Solinstrålning/Solreflektioner Vindhastighet
29 Indata energibalandberäkning - Byggnad U-värdes beräkningar för ingående byggdelar Mängdning av ytor utifrån aktuella ritningar. Lufttäthet Markegenskaper Köldbryggor Tillskott Förluster Värmeförsörjning Solinstrålning Värmetillskott (personer, apparater/belysning) Transmissionsförluster Ventilation inkl läckage (infiltration/exfiltration) Arne Elmroth
30 U-värdes beräkningar SS-EN ISO Byggkomponenter och byggnadsdelar - Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient Beräkningsmetod o Rätt lambdavärde o Få med sig reglarna (stålreglar måste räknas i beräkningsprogram) o Med eller utan luftspalt U-värde fönster ska avse hela konstruktionen, inkl karm. Tidigare användes måttet 1,2 x 1,2 m, nu är std 1,23 x 1,48 m vilket ger lägre U-värde Ta fram ett genomsnittligt U-värde för fönstren i projektet. Begär uppgifter från tillverkare!
31 Lufttäthet Krav i BBR före 2006; Bostäder - 0,8 l/s Lokaler - 1,6 l/s Passivhuskrav - 0,3 l/s Verifiering av lufttäthet Tätheten utvärderas som det luftflöde (l/s) som mäts upp genom fläkten vid 50 Pa i förhållande till den trycksatta volymens omslutande yta (m²). Enhet: (l/s,m²). Trycksätt byggnaden stegvis från 50 Pa ner till 10 Pa och mäter både under och övertryck Europeisk standard EN Foto: Ulla Jansson
32 Köldbryggor SS-EN ISO Köldbryggor i byggnadskonstruktion Tillägg i energibalansberäkningen Alt 1 beräkning av köldbryggor Uppskattning av köldbryggor, påslag i % av de totala tranmissionsförlusterna. Hur stor del av transmissionsförluster är köldbryggor? En äldre undersökning visar på 3-67 % ökning pga köldbryggor Min erfarenhet~20%
33 Indata energibalandberäkning - Driftfall Fastighetsenergi Verksamhetsenergi Hushållsenergi Personvärme Tappvarmvatten Rumstemperatur Arne Elmroth
34 Fastighetsel Svebys schablon Är det viktigt att uppskatta fastighetselen måste man lämna schablonen och uppskatta varje post för sig. VIP-energy kan beräkna elbehovet till fläktar och pumpar, men inte till annat som hissar och belysning. Det måste man själv räkna vid sidan om och ev. ange som indata i driftfallskatalogen. Separera fastighetselen i den del som antas kunna utnyttjas för uppvärmning (till rumsluft), och den del som inte kan utnyttjas (extern) Verksamhetsel viktig men svår indata Installerad effekt för belysning, drifttid, styrning (närvaro, dagsljus?) Antal datorer, effekt per arbetsstation, drifttid Serverrum men kyls ofta så påverkar de husets värmebehov? Kopiatorer, kaffemaskiner Kök Annan utrustning?
35 El-energi lokaler
36 El-energi bostäder
37 Tillskottsenergi från verksamhet, hushåll och personvärme Antal personer, närvarograd Användning av värmealstrande utrustning i bostaden utnyttjas en viss andel av hushållselen i kontoret främst belysning, datorer, servar, kopiatorer etc. Soltillskottet beror av fönstrets orientering, avskärmning från omgivande byggnader och systemets (glas+ ev solskydd) solenergitransmittans = g-värde Den andel sol som därefter kan utnyttjas beror av byggnadens balanstemperatur En del handpåläggning efter beräkning i program, t.ex. vädringspåslag, VVS-förluster. En konservativ uppskattning av verksamhetselen känns tryggare för värmebehovet hamnar på säkra sidan, men: Missbedömer vi kylbehovet om vi underskattar verksamhetselen?
38 Uppskattning av varmvattenbehov Hur stor förlust uppstår pga VVC? Olika schabloner finns för behovet i bostäder: 35%-50% av kallvattenförbrukningen Personrelaterad förbrukning. Tillämpas individuell mätning och används snålspolande armaturer, har det nån betydelse? Om man känner VVC-flödet och fram resp returtemperatur kan den beräknas. Dåligt med mätningar finns, då det normalt är varmvattenflödet som mäts, ej energibehovet för varmvatten Vissa uppgifter finns på förluster om 40-50% av det personrelaterade behovet Värmeförlusten tillförs vanligen byggnaden
39 Indata energibalandberäkning Värme/Kyla Teknisk data värmepump Teknisk data värmesystem Framlednings- och Returtemperaturer Teknisk data solfångare Arne Elmroth
40 Indata energibalandberäkning Ventilation Aggregat Verkningsgrader Luftomsättningar Drifttider VAV-system Arne Elmroth
41 Indata energibalandberäkning Energinorm Val av redovisning Lokal/Bostad Klimatzon Elvärme Arne Elmroth
42 Svårigheter med energiberäkningar Många samverkande parametrar Boendevanorna inverkar kraftigt, t ex innetemperatur, vädring, varmvattenanvändning, tvättfrekvens Detaljer som påverkar klimatskalet/köldbryggor förändras under resans lopp De U-värden man räknat på kanske inte levereras till byggnaden Utförandet på plats, t ex lufttätheten har man ingen kontroll över (föreskriv täthetsprovning!) Många gissningar och antaganden stora osäkerheter Vilka säkerhetsmarginaler skall vi använda?
43 Viktiga nyckelparametrar: Realistiska U-värden på fönster och glaspartier Rimlig lufttäthet Kvantifierade köldbryggor Korrekt mängdning av ytor Realistisk innetemperatur Realistisk värmetillskott från personer och apparater Soltillskott (g-värden fönster+solskydd)
44 Energiberäkningsprogram
45 Olika nivåer Handberäkningar - Graddagar eller gradtimmar Enklare energiberäkningar på dator - Steady-state beräkningar huvudsakligen månadsvis, per dag eller timme Avancerade energiberäkningar på dator - Dynamiska simuleringar timme för timme eller ännu kortare upplösning Energi 45
46 Beräkningsprogram på marknaden Steady-state TMF Enorm Isover Energi BV2 PHPP Dynamiska VIP-energy IDA Klimat och Energi BSIM2000 EiB Riusska Energi 46
47 Vilka program kan man lita på? Validering För mer avancerade dynamiska program som räknar timme för timme finns valideringsstandard. Vid valideringen jämför man programmet med resultat från mer avancerade program Generellt finns inga direkta krav på energiberäkningsprogram Tänk på: Hur programmet används är mer avgörande än val av program! Energi 47
48 Vilket program ska man välja? Val av energiberäkningsprogram ska vara anpassat till: Uppdragets komplexitet. Krav på inomhusklimat och energi samtidigt Energikrav i BBR Typ av byggnad Tidpunkt i projektet Energi 48
49 VIP Energi Allmänt Energi 49
50 VIP Energi Allmänt Marknadsförs av Strusoft AB Demoversion finns att hämta på Används i enklare till mer avancerade byggnader. Räknar med timvisa värden Validerat Energi 50
51 VIP Energi Fördelar Beprövat och validerat. Räknar med timvisa värden Möjlighet att importera ritningar i CAD-format. Lämpar sig mycket bra vid energiberäkningar mot för att verifiera energikraven enligt BBR Energi 51
52 VIP Energi Nackdelar Det finns ingen koppling mellan inomhusklimat och energi Energi 52
53 VIP Energi Presentation av resultat - Utdata Energi 53
54 VIP-energi Ett exempel Energi 54
55 IDA klimat & energi Allmänt Utvecklad av KTH Installationsteknik och marknadsförs idag av Equa. Förenklad demoversion finns att hämta på Används i byggnader med mer avancerade installationer och byggnadsskal Energi 55
56 IDA klimat & energi Fördelar Beprövat och validerat. Ger möjlighet att simulera fall med kombinerade energiberäkningar och inneklimatsimuleringar. Kan göra beräkningar i hela byggnaden eller bara i utvalda delar Räknar med timvisa värden Kan hantera värmelagring i stomme, simulera fukt etc. Möjlighet att importera ritningar i CAD-format Energi 56
57 IDA klimat & energi Nackdelar Dyrt Kräver stor kunskap för att hantera programmet och generera en korrekt beräkning. Utdata för energiberäkning är inte anpassat till BBR:s kravbild Energi 57
58 IDA klimat & energi Presentation av resultat - Utdata Energi 58
59 IDA klimat & energi Ett exempel Energi 59
60 TMF Energi Allmänt Utvecklad av SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut på uppdrag av TMF, Trä & Möbelföretagen. Förenklad demoversion finns att hämta på Lanserades 2009 Används av småhustillverkare för enklare byggnader. Excelbaserat beräkningsprogram Energi 60
61 TMF Energi Fördelar Billigt. Enkelt och snabbt att använda. Uppdateras kontinuerligt Energi 61
62 TMF Energi Nackdelar Bygger ej på en dynamisk modell utan ett steady-state. Finns brister i hur installationssystem hanteras. Kan inte hantera mer avancerade köldbryggor. Kan endast användas för enklare byggnader Energi 62
63 TMF Energi Presentation av resultat - Utdata Energi 63
64 Isover Energi Allmänt Utvecklad av Isover och laserades Bygger på steady-state. Programmet kommer inte att utvecklas vidare på grund av problem i beräkningsstrukturen. Förenklad demoversion finns att hämta på Används av för enklare byggnader. Fokuserar på byggnadsskal men är sämre på att hantera installationssystem Energi 64
65 Felkällor
66 Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Sveby undersökte saken genom en energiberäkningstävling! Förutsättningar: - Flerbostadshus med 117 lägenheter, byggt Givna indata enligt Sveby brukarindata - Normal projekteringsinformation - Ritningar - Givna kompletterande driftdata på komponenter m.m. (temp, verkningsgrad, uteklimat m.m.) Energi 66
67 Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Beräkning och definition av A-temp ett stort problem: Energi 67
68 Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Hur programmet används är mer avgörande än val av program! Energi 68
69 Felkällor Hur stämmer energiberäkningen med uppmätt förbrukning Energi 69
70 Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Några slutsatser från tävlingen: Energi 70
71 Felkällor Vad kan gå fel i en energiberäkning? Några slutsatser från tävlingen: Energi 71
72 Felkällor Vad har tävlingen givit för lärdomar? Tävlingen ger upphov till bl.a. följande resonemang: Det är inte tillräckligt att ha ett avancerat och väl beprövat beräkningsprogram för att få ett trovärdigt beräkningsresultat. Operatören måste också vara väl förtrogen med programmet. Det verkar också som om det behövs bättre kvalitetskontroll vid beräkningar Energi 72
73 Felkällor Forts.. Det finns ett behov av en gemensam och tydlig redovisningsstandard som är tillräckligt omfattande för att täcka in olikheter i programmens in- och utmatningsrutiner. Det behövs betydligt större noggrannhet vid mätning av energianvändning. Ett bra mätsystem borde vara ytterst lönsamt för en fastighetsägare eftersom det då finns en god möjlighet att kontrollera att olika börvärden innehålls Energi 73
74 Felkällor Forts.. Systemgränser för vad som ska ingå i byggnaders energiprestanda behöver ses över, Den nuvarande systemgränsen medför att ett stort antal korrektioner behöver utföras, vilket minskar noggrannheten på uppmätt energiprestanda Energi 74
75 Felkällor Forts.. Systemgränser för vad som ska ingå i byggnaders energiprestanda behöver ses över, Den nuvarande systemgränsen medför att ett stort antal korrektioner behöver utföras, vilket minskar noggrannheten på uppmätt energiprestanda Energi 75
76 Tolkning av utdata
77 Krav på utdata Vad ska framgå av inlämnad energiberäkning? Utförare BBR-version Använda brukarindata Typ av lokal Program och version Resultat av beräkningen gällande: Energianvändning U-värde Installerad eleffekt Säkerhetsmarginal Klimatdata Energi 77
78 Frågor/funderingar/Diskussion Ska tillförd energi genom ved alltid tas med i energideklarationen? Hur kommer de nya energikraven att påverka energiberäkningarna? Hur bedömer man vad som är verksamhet resp fastighet? Hur följer man upp mätningarna? Arne Elmroth
79 Frågor/funderingar/Diskussion Fastighet kontra hushållet/verksamheten Arne Elmroth
80 Frågor/funderingar/Diskussion Fastighet kontra hushållet/verksamheten Arne Elmroth
81 Frågor/funderingar/Diskussion Hur kan man hantera en tveksam energiberäkning? Hur stor säkerhetsmarginal ska man kräva? Hur hanteras fritidshus? Hur hanteras Attefall-hus? När ska man begära in en lufttäthetsprovning? Arne Elmroth
82 Frågor/funderingar/Diskussion Säkerhetsmarginal hur stor ska den vara? Arne Elmroth
83 Tack för oss! Per Petersson Sara Lundin
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad 0 beslutade
Läs merBoverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson
Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd; BFS 2016:13 Utkom från trycket den 23 november 2016
Läs merBoverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning
Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.
Läs merNya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle
Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida
Läs merBRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11
TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se
Läs merVAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD
VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6
Läs merFastighetsbranschens Energidag 2016
Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med
Läs merSTYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG
Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING
Läs merResultat från energiberäkning
Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:
Läs merAdministrativa uppgifter
1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:
Läs merBilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar
Bilaga Energi TEKNISKA ANVISNINGAR Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Energi, Tekniska anvisningar Juni 2019 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar.
Läs merindata och resultat
www.energiberakning.se, indata och resultat Skriv ut Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Norrtälje Spillersboda 1:236 Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (1993:57) föreskrifter och allmänna råd; BFS 2008:20 Utkom från trycket den 19 december 2008
Läs merTelefon:
Energiberäkning av nybyggnation villa snummer: Upprättad: : AB Franska Bukten sansvarig: Telefon: 0727-34 87 61 E-post: magnus.voren@franskabukten.se snummer 2/5 Inledning AB Franska Bukten har av Deler
Läs merResultat från energiberäkning
Resultat från energiberäkning 2015-11-01 20:56 Utförd av:, Skärgårdslovet AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm Län: Stockholms län Atemp bostad:
Läs merRemissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Läs merTelefon:
Energiberäkning av nybyggnation villa snummer: Upprättad: : AB Franska Bukten sansvarig: Telefon: 0727-34 87 61 E-post: magnus.voren@franskabukten.se snummer 2/5 Inledning AB Franska Bukten har av Deler
Läs merSvensk Energiutbildnings BBR-dag
Svensk Energiutbildnings BBR-dag Skärpta energikrav skärps ytterligare? Vad blir nästa steg? 1 Svensk Energiutbildnings BBR-dag Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst Göteborg 070 661 48 35 mats.ostlund@byggtjanst.se
Läs merSenaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik
Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot
Läs merResultat från energiberäkning
Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall
Läs merBoverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20
13, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Denna författning träder i kraft den 1 februari 2009. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan
Läs merResultat från energiberäkning
Resultat från energiberäkning 2014-12-04 Objekt: 14-006 - Söderhagen 1:8 Utförd av: Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste
Läs merBoverkets författningssamling
Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:3 Utkom från trycket den 24 februari 2015 beslutade den 24 februari
Läs merNotera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.
Bilaga 2 Tävlingsförutsättningar energi 2015-12-02 ENERGIBERÄKNING- Riddersvik RESULTATSAMMANSTÄLLNING Detta pm utgör redovisningsmall för tävlingskriterierna energieffektivitet och produktion av förnybar
Läs merResultat från energiberäkning
Resultat från energiberäkning 2013-05-16 09:13 Objekt: Utförd av: Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: 13020 Årstadalsskolan 14 S2000, Expandia Moduluthyrning AB III Södra Sverige Närmaste
Läs merBeräknad och verklig energianvändning
Beräknad och verklig energianvändning 2016-11-29 Jasenka Hot 2016-04-05 Helhet exempel Norra Djurgårdsstaden, Stockholm Uppdrag åt Exploateringskontoret 1) - Begära in och granska energiberäkningar kontinuerligt
Läs merTekniska anvisningar Energi 2015-02-05
Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...
Läs merAtt ställa energikrav och följa upp
Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna
Läs merBoverkets författningssamling
Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade
Läs merSveby i praktiken -fördelar och fallgropar
Energikick 2013 Sveby i praktiken -fördelar och fallgropar Kenneth Ahlström Kopparstaden Begreppsförvirring Feby eller Sveby? Feby: Dimensionering av exempelvis passivhus. Effekt och täthetskrav. Certifiering.
Läs merEnergiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science
Energiberäkningar föreställningar och fakta Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkning vad? En mer eller mindre kvalificerad prediktion (förutsägelse) av en byggnads energianvändning under
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
1(9) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-18
Läs merEnergikrav för lokalbyggnader
Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad
Läs merBygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,
Läs merEnergikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion
Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion Vad innebär de för utformning och teknikval? Vad är BEN? Catarina Warfvinge, Bengt Dahlgren AB Regeringsuppdrag ligger vanligen bakom Boverkets skärpningar
Läs merSammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.
Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla. Beräkningen avser: Husmodell: Radhus 115 Beställningsnummer: Ordernummer: Husets placering: Vallentuna
Läs merEnergianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov
Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala
Läs merLokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal
Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Datum: 2011-05-17 Upprättad av: Sven-Erik Johansson Reviderad version: 2013-01-18 av Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merNya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017
Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017 Övergripande lagar etc för energikraven i BBR Plan och bygglagen (2009:900), PBL o
Läs merFÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV
FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV Svein Ruud 3 oktober 2018 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Systemgräns i BBR 12-24: Köpt/inlevererad energi Hushållsel ingår ej
Läs merDefinition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser
Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav
Läs mer9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde
Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive
Läs merSärskilda mätföreskrifter för energikrav 2009
Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-14 Sveby Stockholm 2009 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet
Läs merSammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla.
Sammanställning av specifik energianvändning för radhus med individuell ventilation och värmekälla. Beräkningen avser: Husmodell: Hus 109 Beställningsnummer: Ordernummer: Husets placering: Klimatzon: Fastighetsbeteckning:
Läs mer9 Energihushållning. 9:1 Allmänt BFS 2011:26 BBR 19. 9:11 Tillämpningsområde. 9:12 Definitioner
9 Energihushållning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL.
Läs merEnergikrav för lokalbyggnader
Version 6, september 2015 Tidigare versioner: Version 5, augusti 2011 Version 4, maj 2010 Version 3, maj 2008 Version 2, januari 2008 Version 1, augusti 2006 Energikrav för lokalbyggnader Beställargruppen
Läs merVärmeförlusteffekt (FEBY12)
Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1
Läs merEnergiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar
Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar Uppdragsnummer: 7624 Upprättad: 2017-01-16 iderad: Uppdragsansvarig: Johnny Nybacka Handläggare: Axel Arén Beställare: Brf Mörbyskogen 1
Läs merRIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI
BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning
Läs merBoverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:1 om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande
Läs meranvändarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se
användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se INNEHÅLL Inledning 3 Förutsättningar 4 Programmets uppbyggnad 5 U-värdeberäkning 6 Energiberäkning 7 Resultatsammanställning 11
Läs merBoverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår; BFS 2017:xx BEN
Läs merMätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version 1.0 2012-10-10
Mätföreskrifter Svebyprogrammet Version 1.0 2012-10-10 Sveby Stockholm 2012 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet fastställer bygg- och fastighetsbranschen
Läs merSTYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG
Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument
Läs merPraktiska konsekvenser av BEN och tydligare verifieringskrav
Praktiska konsekvenser av BEN och tydligare verifieringskrav Per Levin Boverkets syn på BEN Ta fram en föreskrift som hanterar överträdelseärendet och som är praktiskt användbar i branschen. Införa krav
Läs merRegelsamling för byggande, BBR
Boverket Regelsamling för byggande, BBR Supplement februari 2009 9 Energihushållning 2008 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Supplement februari 2009, 9 Energihushållning Boverket 2009 1 Titel: Regelsamling
Läs merBEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.
Promemoria Datum 2018-05-08 Diarienummer 1690/2016 BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3. https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/ben---
Läs merFörslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik
Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en
Läs merExploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar
Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta
Läs merAtt ställa energikrav vid nybyggnation
Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-21 Remisslämnare
Läs merAvsnitt 9. Energihushållning vid byggande
Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Innehållsförteckning 9 Energihushållning... 1 9:1 Allmänt... 1 9:11 Tillämpningsområde... 1 9:12 Definitioner... 1 9:2 Bostäder... 4 9:23 Klimatzon III - Åland...
Läs merByggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245
*** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,
Läs merExploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut
Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss
Läs merBeräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader
Promemoria Datum 2019-01-30 Diarienummer Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader Primärenergital ersatte specifik energianvändning som mått på byggnadens energiprestanda i och
Läs merEnergideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017
Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet Mikael Näslund 25 januari 2017 Mot energieffektivare byggnader EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) Plan- och bygglagen
Läs merNära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi
Nära-nollenergikrav Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi Innehåll Ändringar i Boverkets föreskrifter Nära-nollenergiregler Verifiering av energiprestanda BEN en föreskrift om energiberäkning
Läs merEnergioptimering av kommersiell byggnad
Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus
Läs merENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING
ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Arne Elmroth Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2015
Läs merEtt (nytt) hus, nya möjligheter Workshop
Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop Emma Karlsson, Roland Jonsson, Elin Carlsson Agenda Intro Bakgrund förstudien Energikravens uppbyggnad Energianvändningen i ett Typiskt flerbostadshus Känslighetsanalys
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare
Läs merBoverkets Byggregler, BBR
Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22
Läs merKravspecifikation för byggnadens specifika energiförbrukning vid markanvisning och exploateringsavtal
Kravspecifikation för byggnadens specifika energiförbrukning vid markanvisning Datum: Upprättad av: 2011-03-xx Sven-Erik Johansson projektengagemang Kungsgatan 43, Box 110, 751 03 Uppsala. Tel. 018-418
Läs merPer Levin. Sveby
Per Levin Sveby 2014 1 Regelverk för målstyrd energiförvaltning ABT06 Sveby Mätföreskrifter för Energiavtal 12 Sveby Energiavtal 12 Sveby Energiprestandaanalys och verifieringsmall Checklista för Målstyrd
Läs merSkärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman
Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm 16 mars Stefan Norrman Boverkets byggregler, BBR Krav i form av föreskrifter enligt lag (PBL + PBF) 2015-03-19 Sida 2 Många frivilliga krav
Läs merFönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?
Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens
Läs merRapport energibehovsberäkning. Objekt: Tuna 6:66
Rapport energibehovsberäkning Objekt: Tuna 6:66 Rapporten beskriver hur mycket energi byggnaden kommer att använda för uppvärmning, varmvatten och faighetsel. EnergiTeamet AB Erling Ekeberg 2013-05-05
Läs merFEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder
FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning
Läs merKravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder
Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades
Läs merByggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244
*** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,
Läs merOm energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor. Svante Wijk
Om energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor Svante Wijk 2019-02-06 1 Lite om anbud Resultat från intervjustudie bland Sveriges kommuner Problematik Förbättringsförslag 2 Typisk anbudsförfrågan
Läs merSolfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg
Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning
Läs merRAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning under 3 år. IG Passivhus Sverige 2015-03-05
2015-03-05 RAPPORT Förskolan Trädgårdsstaden Uppföljning under 3 år IG Passivhus Sverige Tel: 0470-70 51 74 Fax: 0470-70 51 79 Mobil: 0709-123 096 Organisationsnummer: 556862-5635 Adress: Honnörsgatan
Läs merSKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013
SKL energikrav på kommunal mark 14 mars 2013 andreas.hagnell@skl.se Samordnade energikrav - SKL uppdrag Utveckla modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
1(8) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-15
Läs merSammanställning Resultat från energiberäkning
Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:
Läs merDatum: Företag: WSP Sverige AB. Värmeledningstal. Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK
1 ( 6 ) \.VIP KOMMENTARER Byggherre: Lindkvist Beräkningen avser vattenburen golvvärme på båda plan. Värmepump Nibe F750. Bortse från effektberäkning mot BBR-krav i denna rapport, se istället bifogat dokument.
Läs merEnergianalys/energideklaration per byggnad
Energianalys/energideklaration per byggnad Ägarens namn: Brf Berget Fastighetsbeteckning: Gustavsberg 1:12 Adress: Trallbanevägen 2-16 Postort: Gustavsberg Företag som utfört energiutredningen: Acc Byggkonsult
Läs merResultat från energiberäkning
Resultat från energiberäkning 2012-09-06 21:32 Utförd av:, konsult.ing.byrå AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län:
Läs merTekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)
Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,
Läs merEnergideklarationsrapport
Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Sannegården 82:20 Adress: Maj På Malös Gata 19, Göteborg. Radhus, uppvärmd yta (A temp): 152 m 2, byggår 2007. Värmesystem: Fjärrvärme (2007), vattenburet
Läs merEnergideklarationsrapport
Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen
Läs merEnergikrav för lokalbyggnader
Version 7, mars 2019 Tidigare versioner: Version 6, september 2015 Version 5, augusti 2011 Version 4, maj 2010 Version 3, maj 2008 Version 2, januari 2008 Version 1, augusti 2006 Energikrav för lokalbyggnader
Läs merProjekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning
1(5) Energi Version 1 Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning ALLMÄNNA ANVISNINGAR - Myndighetskrav ska alltid uppfyllas. - Minimikrav enl. BBR skall minst uppfyllas.
Läs merProjekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR
Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...
Läs merValiditetskontroll energideklaration 2014
Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll
Läs merArbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018
Arbete med Boverkets nya energiregler Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018 1 Innehåll Senaste ändringar i BBR Föreslagna ändringar för 2020 (remiss mars 2018) Vad innebär ändringarna i
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs mer