Beräkningsmodell för anslutning av vindkraftverk till elnätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beräkningsmodell för anslutning av vindkraftverk till elnätet"

Transkript

1 Högsolan på Gotland Wind Power Technology Vårterminen 2007 Beräningsmodell för anslutning av vindraftver till elnätet Daniel Asplund 16 mars 2007

2 Sammanfattning Nya vindraftsanläggningar planeras på en mängd platser on- och off-shore i Sverige. Gemensamt för alla dessa är att de måste anslutas till elnätet för att unna leverera sin producerade elraft, vilet involverar elnätsbolagen redan i projeteringsprocessen. Denna typ av anslutning mot elnätet är en ny företeelse för många av dessa elnätsbolag. Svens Energi har tagit fram reommendationer och beräningsmanualer för anslutning av större och mindre produtionsanläggningar (ASP respetive AMP), som elnätsbolagen an följa. Dessa beräningar är emellertid inte rättframma, utan räver breda unsaper inom elraft och beräningsmetodi. För att förenla användande av de beräningsmanualer som besrivs i AMP, har en datoriserad beräningsmodell med enelt användargränssnitt utveclats i detta projetarbete. Beräningsmodellen tillämpas på det verliga Högbergsprojetet och visar att den projeterade anslutningen ommer att uppfylla alla rav på elnätsvalitet enligt AMP. Abstract in English There are several new wind power facilities being planned and built on- and off-shore in Sweden. One thing in common for these facilities is the fact that they need connection to the power grid to deliver the generated electricity. This involves the grid owners from the planning process of a wind power project. Wind power connections are unfamiliar for many Swedish grid owners. The organization Svens Energi (Swedish Energy) has developed recommendations and calculation manuals for grid connections of large and small energy production facilities (ASP and AMP), which grid owners can follow. The calculations presented in these documents are complicated and require good nowledge in power electricity and calculation methodology. To simplify usage of the calculation manuals presented in AMP, a user friendly computerized calculation model is developed in this project assignment. The calculation model is applied on the real case Högberget project and shows that the planned grid connection will fulfil all the power line quality requirements stated in AMP.

3 Innehållsförtecning 1 Inledning 4 2 Bagrund Det svensa elnätet Anslutning av vindraft Definitioner Väsentliga parametrar Normer och standarder Snabba spänningsvariationer Flicer Långsamma spänningsvariationer Högbergsprojetet 9 3 Genomförande Härledningar Tillämpning av beräningar i Microsoft Excel Uppbyggnad Input Output Tillämpning av evationer Tillämpning av beräningsmodellen på Högbergsprojetet 20 4 Resultat Resultat av tillämpning på Högbergsprojetet 21 5 Slutsatser Tolning av resultat för Högbergsprojetet 23 6 Referenser 24 Bilagor 3

4 1. Inledning I tat med ett ständigt öande globalt energibehov och alarmerande rapporter från limatforsare världen över, har mänsligheten tvingats att vidga sina vyer när det gäller energiprodution. Hittills har en majoritet av all energiutvinnig tärt hårt på vårat naturresursapital och det har lett till ett öande problem med utsläpp av växthusgaser. Effeten av detta har vi sett allt mer utav de senaste åren och vi befinner oss mitt i en limattrend som är oroande. Med hjälp av ny-gammal teni har man sedan ett par årtionden bemästrat onsten att fånga vindens energi och omvandla den till eletris energi i vindraftver. Sverige har på grund av sin ria tillgång på vattenraft och ärnraft hittills varit en bra bit efter länder som Danmar, Tysland och Spanien vad gäller utbyggnad av vindraft, men i tat med att ärnraftsreatorer stängs så atualiseras behovet av ny energiprodution till det svensa elnätet. Regeringen har ett uttalat mål på 10 TWh vindraft 2015, vilet de även sapat eonomisa incitament för att lara. Att ansluta produtionsanläggningar för vindraft till elnätet räver ett omfattande förarbete. Vanligtvis vänder sig vindraftprojetören till det elnätsbolag som äger nätoncession för distributionsnät (0,4 20 V) vid den tänta siten. Vid planering för större vindraftsparer rävs emellertid anslutning mot högspänningsnätet, vilet utgörs av regionnät och stamnät. Vid förfrågan om nätanslutning av vindraftver måste ägaren av det berörda elnätet dimensionera anslutningen efter ett antal förutsättningar. Dels måste ablar och övrig utrustning lara av de strömmar som uppommer vid normal drift, samt i händelse av ortslutning i någon anläggningsdel. Dessutom finns det standardiserade rav på den elraft som levereras till det allmänna elnätet från en vindraftsanläggning. Dessa rav presenteras i srifterna AMP Anslutning av mindre produionsanläggningar samt ASP Anslutning av större produtionsanläggningar, som är framtagna av Svens Energi. Syftet med det här projetarbetet är att utvecla en beräningsmodell utifrån raven i AMP med hjälp av Microsoft Excel. Modellen sa unna användas av elnätsägare för att dimensionera anslutningar av vindraftsanläggningar. Dessutom ommer modellen att tillämpas på det verliga Högbergsprojetet, som drivs av DalaVind AB vid Bjursås i Falu Kommun. 4

5 2. Bagrund 2.1 Det svensa elnätet Detta avsnitt syftar framförallt till att i ortfattad textform besriva de svensa elnätens uppbyggnad och förlara de vitigaste begreppen inom distributionshierarin, för att ge onsevens hos terminologin i senare avsnitt. Figur 2-1 nedan illustrerar nättopologin och olia begrepp som är relevanta för detta projetarbete. Ryggraden i det svensa elnätet är det så allade stamlinjenätet som är uppbyggt av sammanlagt drygt 1500 mil 400- och 220 V-ledningar från norr till söder. Dess enda uppgift är att sammanbinda raftveren och raftblocen i landet, samt att stå för rårafttransporten. Från stamstationer längs stamlinjenätet fördelas raften inom olia regioner till så allade regionstationer. Stamlinjenätet och regionnäten samlas under begreppet överföringsnät och utgörs av luftburna högspänningsledningar. Kraften från regionnäten fördelas till mindre loala områden vid fördelningsstationer, där spänningen normalt transformeras ner till 10 V. Det loala 10 V-nätet allas distributionsnät och har till uppgift att fördela den eletrisa energin till lägsta totalostnad. Nedtransformeringen från fördelningsnätet på mellanspänningsnivån, till den nominella lågspänningen 0,4 V, äger rum i nätstationer. Lågspänningsnätet har till uppgift att distribuera elraft till elonsumenter, och utgörs av matarablar som förbinder nätstationen med ett abelsåp. Elonsumenter är anslutna till lågspänningsnätet med en så allad servisledning, som utgår från abelsåpet 1. Produtionsanläggningar som vindraftver ansluts vanligtvis diret till distributionsnätet med egna transformatorer som matar ut 10 V. Figur 2-1. Elnätets nätdelar och stationer. 2 1 Elfving, s. 29 ff. 2 Elfving, s

6 2.2 Anslutning av vindraft Detta avsnitt syftar till att ge förståelse för hur vindraftsanläggningar an anslutas till elnätet, och vila begrepp och parametrar som är väsentliga för att unna avgöra hur en vindraftsanslutning påverar nätet Definitioner I dag ansluts de flesta vindraftver till distributionsnätet på 10 V-nivån, men i tat med tilltagande storlear på vindraftsparer och märeffet hos generatorerna så ommer behovet av anslutningar mot regionnätet att bli vanligare. Den punt i elnätet där ett eller flera vindraftver ansluts till nätet definieras som anslutningspunt. Vid anläggningar med fler än ett ver an anslutningspunten vara ett 10 V-ställver, med ett inommande fac per ver och ett gemensamt utgående fac mot elnätet. Kablarna mellan vindraftveren och ställveret an då ägas av vindraftsägaren, medan nätbolaget äger ställveret och den utgående abeln. Figur 2-2. Illustration av begreppen Anslutningspunt och Sammanopplingspunt. 3 Den punt i elnätet där en ledning från en vindraftsanläggning ansluts till en nätdel som har andra installationer, allas sammanopplingspunt. Ur elvalitetshänseende är denna punt den vitigaste vad gäller beräningar av vindraftverens påveran på elvaliteten, eftersom det är från och med denna punt som andra installationer i nätet påveras. 4 3 Svens Energi AMP, s Svens Energi AMP, s. 4 ff. 6

7 2.2.2 Väsentliga parametrar För att unna beräna och bedöma en vindraftsanslutnings påveran på elnätet så rävs ännedom om ett antal parametrar. Dessa definieras nedan och härleds i avsnitt 3.1 Härledningar. Flicer Den mänsliga hjärnans uppfattade snabba spänningsvariationer i elnätet genom t.ex. intensitetsvariationer hos ljuset i glödlampor, som uppfattas av ögat. Fliceroefficienten, c f (Ψ ) Koefficient som används för att beräna flicernivån i en given punt i elnätet vid en given ortslutningsviel Ψ. Värdet på oefficienten måste uppmätas i ett referensnät med änd ortslutningsvinel. Flicerstegsfator, f (Ψ ) En fator som används vid beräning av flicernivån inom vindraftområdet där flicer framförallt ommer från generatoropplingar. Värdet på fatorn måste uppmätas i ett referensnät med änd ortslutningsvinel. Kortslutningseffet, S Kortslutningseffeten vid en punt i elnätet motsvarar den eletrisa effet som uppstår vid normal driftspänning innan en ortslutning inträffat och med ortslutningsströmmen I sedan felet inträffat. Kortslutningsvinel, Ψ Vineln mellan nätets ortslutningsimpedans Z och ortslutningsresistans R. Dödband hos lindningsopplare Dödbanden hos en transformator bestäms av storleen hos lindningsopplarens steg enligt en given evation. För att hantera långsamma spänningsvariationer på grund av lastvariationer i nätet har transformatorn en lindningsopplare som automatist ändrar dess omsättning genom att lägga till eller ta bort lindningsvarv. Dödbandet anger den tillåtna procentuella avvielsen från normal driftspänning innan lindningsopplaren börjar reglera. Spänningsändringsfator, u (Ψ ) En fator som används vid beräning av den största spänningsändringen som uppommer vid inoppling av en vindraftgenerator. Värdet på fatorn måste uppmätas i ett referensnät med änd ortslutningsvinel Normer och standarder Inmatning av eletris energi på det svensa elnätet från produtionsanläggningar är förnippat med en rad bestämmelser som ställer rav på valiteten hos den inmatade spänningen. Den svensa standarden SS Spänningsgodhet i lågspänningsnät 5 Svens Energi AMP, s. 6 f. 7

8 för allmän eldistribution anger dessa rav vad gäller produtionsanläggningar på lågspänningsnät, medan anläggningar med inmatning på högspänningsnätet omfattas av Sveriges Elleverantörers handling Kriterier för spänningsgodhet vid leveransspänning över 1000 V. Ägaren av en produtionsanläggning är syldig att se till att den inmatade spänningen uppfyller dessa rav. Sriften AMP Anslutning av mindre produtionsanläggningar till elnätet, från Svens Energi, sammanfattar de normer och standarder som berörs vid anslutning av produtionsanläggningar understigande 1500 W i installerad effet. Denna srift ger ocså vägledning för elnätsägare som står inför en förfrågan om att ansluta vindraftsprodution till sina nät. Väsentliga parametrar presenteras och reommendationer vad gäller arbetsgång och beslutsunderlag redovisas. Detta projetarbete utgår i huvudsa från den arbetsgång, de beräningsmodeller och de gränsvärden som presenteras i AMP, eftersom det är vitigt för svensa elnätsägare att unna applicera dessa vertyg på egna projet på ett enelt sätt Snabba spänningsvariationer Flicer Om en produtionsanläggning har en ojämn effetinmatning ommer snabba spänningsvariationer att uppomma. Dessa uppfattas av det mänsliga ögat som variationer i ljusintensitet hos glödlampor vilet an vara väldigt störande. Detta fenomen allas flicer, och är ett subjetivt begrepp för hur spänningsvariationerna uppfattas av männisan. Vindraftsanläggningar an anses ha en ojämn effetinmatning, varför fliceremission är vitigt att ta hänsyn till vid anslutning av dessa till elnätet. Denna emission uppommer vid både uppstart och drift. Gränsvärden för snabba spänningsändringar ges i normen SS EN Figur 2-3 nedan visar en urva för maximalt tillåtna regelbundet återommande ändringar av spänningens effetivvärde. Figur 2-3. Tillåten spänningsändring vid olia frevenser enligt SS EN Svens Energi ASP, s

9 I vindraftsammanhang är det flicernivån i sammanopplingspunten som är avgörande. Enligt SS EN får emissionen av flicer under en tvåtimmarsperiod från en ensild älla inte överstiga P lt = 0, Långsamma spänningsvariationer Nätspänningens effetivvärde varierar ontinuerligt på grund av beslastningsändringar över dygnet och året. Den standard som reglerar tillåtna nivåer för dessa variationer i lågspänningsnätet är SS som tillåter ett intervall från 10 % till +6 % avvielse från nominell spänning ( V). När det gäller produtionsanläggningar såsom vindraftver så är tillåtna utmatade spänningsvariationer doc ännu mindre. Från vindraftver varierar spänningen långsamt med variationer i vindtillgången. Maximalt tillåts den utmatade spänningen från ett vindraftver avvia med 2,5 % från den nominella spänningen i sammanopplingspunten. I denna avvielse sall även spänningsregleringens dödband inränas. Fatorer som påverar den långsamma spänningsvariationen är producerad ativ effet P, av raftveret onsumerad reativ effet Q samt resistansen R och reatansen X i ledningen till sammanopplingspunten. Detta härleds i evation 3.2 i avsnitt 3.1 Härledningar nedan Högbergsprojetet Högbergsprojetet drivs av DalaVind AB som projeterar för byggnad av 5 st vindraftver på Högberget ca 25 m NV om Falun. Figur 2-5 nedan visar en översitsarta på området. Projetet är ännu inne i planerings- och tillståndsstadiet och byggstart ommer tidigast att se sommaren Enligt planerna så ommer de fem vindraftveren vara av fabriat Vestas med modellbetecning V90. Märeffeten hos dessa ver är 2,0 MW, vilet innebär att den totala effeten hos anläggningen blir 10 MW. Eftersom Högberget ligger inom Falu Elnät AB:s oncessionsområde för distributionsnät, har DalaVind AB begärt en offert för nätanslutning av den planerade vindraftsparen till Falu Elnäts AB:s nät. Vid nätanslutning av vindraftver finns en mängd parametrar och normer att ta hänsyn till och Falu Elnät AB måste ha full ännedom om de effeter som den atuella anslutningen medför på deras elnät. Med hjälp av den beräningsmodell som tas fram i detta projetarbete, sa Falu Elnät AB på ett enelt sätt unna saffa nödvändig information för att dimensionera nätanslutningen rätt. Utifrån dimensioneringsraven an Falu Elnät AB sedermera upphandla och offerera nödvändigt material för anslutningen. Närmast belägna fördelningsstation som Falu Elnät AB äger i området, är Bjursås FS. Där transformeras Fortums 50 V-regionmatning ned till 10 V på Falu Elnäts sida, genom en transformator med märeffet 12 MVA. Enligt beräningarna i detta projetarbete 7 Svens Energi AMP, s. 25 f. 8 Svens Energi AMP, s

10 ommer vindraftsparen på Högberget att anslutas med två parallella jordablar diret till 10 V-senan i Bjursås FS. Detta illustreras i figur 2-4 nedan, och innebär att vindraftanslutningens sammanopplingspunt blir 10 V-senan i Bjursås FS, vilet innebär att det är efter elvaliteten i denna punt som anslutningen måste dimensioneras. Bjursås FS 50 V Fortum Falu Elnät 10 V Sammanopplingspunt Högberget 2 MW 2 MW 2 MW 2 MW 2 MW Jordabel (2 st á 9 m) Figur 2-4. Enlinjeschema över elanslutning av vindraftveren vid Högberget. Figur 2-5. Karta med Högbergsområdet marerat med en röd ring. 10

11 3. Genomförande Detta avsnitt besriver arbetet med att överföra de teoretisa modellerna och matematisa vertygen, till en användarvänlig miljö i Microsoft Excel. Alla parametrar som används och ränas fram besrivs och härleds. 3.1 Härledningar För att unna utföra beräningar på ett givet elnät och anslutning av vindraftver på detta, så rävs vertyg i form av evationer för att härleda och behandla de parametrar som besrevs i avsnitt Väsentliga parametrar ovan. Till att börja med är det lämpligt att titta på en modell av en ledning mellan två punter. Figur 3-1 nedan illustrerar detta, där U 1 motsvarar spänningen i punt 1, U 2 motsvarar spänningen i punt 2, Z L är impedansen mellan punt 1 och 2 vilen ges av vetoraddition mellan resistansen R L och reatansen X L mellan punterna. U 1 Z L =R L +jx L U Figur 3-1. Enel ledningsmodell. För beräning av långsamma spänningsvariationer är denna modell en lämplig utgångspunt. Under antagande att punt 2 motsvarar sammanopplingspunten för ett vindraftver och punt 1 motsvarar en fördelningsstation, så bestäms den långsamma spänningsvariationen mellan punterna enligt U = U1 U 2 (3.1) P Q U = RL X U + (3.2) 2 2 L 2 U 2 där P 2 motsvarar prodution/onsumtion av ativ effet i punt 2 och Q 2 motsvarar prodution/onsumtion av reativ effet i punt 2. 9 Den procentuella långsamma spänningsvariationen erhålls enligt RL P2 + X L Q = 2 2. (3.3) U U U 9 Svens Energi AMP, s

12 Impedansen Z, resistansen R och reatansen X är intimt förnippade till varandra, vilet an illustreras med den s.. impedanstriangeln som visas i figur 3-2 nedan. φ motsvarar fasvineln, dvs. fassillnaden mellan ström och spänning. Z φ X R Figur 3-2. Impedanstriangel, som visar förhållandet mellan R, Z och X. 10 Från impedanstriangeln erhålls följande användbara förhållanden: Z = R + X (3.4) R = Z cos( ϕ ) (3.5) X = Z sin ( ϕ ) (3.6) ϕ arctan X = R. (3.7) Varje punt i elnätet har en bestämd ortslutningseffet S som bestäms av driftspänningen U i punten samt ortslutningsströmmen I som uppommer vid ett fel, enligt eller S S = 3 U I (3.8) 2 U = (3.9) Z där Z är ortslutningsimpedansen. 11 Omvänt an detta användas för att beräna Z om man änner S och U, enligt Z 2 U =. (3.10) S 10 Lundgren et.al., s Lundgren et.al, s. 149 ff. 12

13 Beräning av ortslutningsvineln Ψ, dvs. den fasvinel som erhålls vid ortslutning, an göras med hjälp av evation 3.7 ovan, vid änd ortslutningsresistans R och ortslutningsreatans X, enligt X Ψ = arctan R. (3.11) För att beräna ortslutningseffeten genom en transformator S,trafo används dess märeffet S n och dess ortslutningsspänning U som anges i procent av märspänningen, enligt S, trafo S U n =. (3.12) Om man änner till delortslutningseffeten S,1,S,2,,S,n hos olia delar i ett elnät och vill beräna den resulterande ortslutningseffeten S,tot i en punt, används evationen = (3.13) S S S S, tot,1,2, n Fliceremissionen P lt från ett vindraftver beränas med hjälp av fliceroefficienten C f (Ψ f ) som anges av raftverstillveraren vid ortslutningsvineln Ψ, referenseffeten hos generatorn S ref samt ortslutningseffeten S. Evationen för detta är P ( ) S ref lt = C f Ψ. (3.14) S Den sammanlagda fliceremissionen P lt,tot i en punt med emission från flera olia vindraftver an summeras enligt P = P (3.15) 2 lt, tot lt, och den ortslutningseffet S,min som erfordras för att fliceremissionen P lt under drift sa understiga gränsvärdet 0,25 ges enligt ( Ψ ) C S S = P = = C Ψ S. (3.16) { 0,25} 4 ( ) f ref,min lt,max f ref Plt,max Vid fler än 1 älla för fliceremission under drift an ovanstående evation användas som utgångspunt för att summera de olia emissionsällorna och ge den sammanlagda ortslutningseffeten som erfordras, enligt 12 Lundgren et.al, s

14 S,min ( n) ( ) C Ψ S n f ref = (3.17) P lt,max där n är antalet emissionsällor. Denna evation an endast användas vid flera identisa fliceremissionsällor som har gemensam sammanopplingspunt. Vid uppstart ser ocså spänningsfall i sammanopplingspunten. Utan att i närmare detalj härleda det, så rävs följande ortslutningseffet S,min i sammanopplingspunten, vid uppstart av ett vindraftver med spänningsändringsfatorn u (Ψ ) och referenseffet S ref : ( ) S 25 Ψ S. (3.18),min u ref Vid tätt upprepade inopplingar av en produtionsälla, vilet är vanligt hos vindraftver, erfordras följande ortslutningseffet S,min för att inte överstiga gränsvärdet för fliceremission: 1 1 3,2,min f ( ) ref Plt S N Ψ S (3.19) där N 120 är verets maximala antal inopplingar under ett 2 timmars intervall och f (Ψ ) är verets flicerstegsfator vid ortslutningsvineln. 13 Transformatorns lindningsopplare arbetar för att reglera spänningen vid varierande last. Vanligtvis används stegstorleen ±1,67 % hos lindningsopplaren, och dess dödband, dvs. maximalt tillåten avvielse från driftspänningen innan reglering ser, ges enligt Sp. reg. 1, 2 ± 1,67 1,2 Dödband = = (3.20) 2 2 där 1,2 är en säerhetsfator för att lindningsopplaren inte sa reglera ontinuerligt Tillämpning av beräningar i Microsoft Excel Kalyleringsprogrammet Microsoft Excel är ett utmärt vertyg att implementera en matematis modell i. Därför har detta program valts som plattform för att bygget av den matematisa modell som detta projetarbete består i att ta fram. Följande avsnitt besriver i ortfattade ordalag hur beräningsmodellen är uppbyggd och fungerar. 13 Svens Energi AMP, s. 37 ff. 14 Svens Energi AMP, s

15 3.2.1 Uppbyggnad Beräningsmodellen i Excel är indelad i tre huvudsaliga delar: Fördelningsstation och nät Vindraftver Resultat En besrivning av de olia delarna följer nedan. Fördelningsstation och nät Delen Fördelningsstation och nät används för inmatning av ända parametrar för det egna nätet och den fördelningsstation under vilen den tänta vindraftsanslutningen ommer att se. Med hjälp av de inmatade parametrarna ser beräning av ortslutningseffet, -impedans, -resistans och -reatans genom fördelningsstationens transformator samt vid sammanopplingspunten. Vindraftver Delen Vindraftver används för inmatning av ända parametrar för de vindraftver som sa anslutas. Effeter, inopplingsantal, flicerparametrar och spänningsändringsinformation måste inhämtas från raftverstillveraren och anges i denna del av beräningsmodellen. Här anges även gränsvärdet för fliceremmission som ges av normen SS EN Resultat Resultat-delen presenterar resultatet av de inmatade parametrarna i beräningsmodellen. Sammanlagt presenteras effeten av fem liadana vindraftver vid sammanopplingspunten i det angivna nätet. Gränsvärdet för långsamma spänningsvariationer måste anges, och för varje ver som ansluts så ser man om de långsamma spänningsvariationerna larar detta gränsvärde. Fliceremmissionen hos de olia veren presenteras tillsammans med minsta erfordrade ortslutningseffet i sammanopplingspunten som rävs för att lara denna fliceremmission. Slutligen presenteras de långsamma spänningsvariationerna från veren, samt huruvida dessa understiger gränsvärdena Input För att unna använda beräningsmodellen rävs ett antal input-parametrar som erhålls på olia sätt. Dessa an parametrar består dels av uppgifter om det atuella elnätet och dels om uppgifter om de atuella vindraftveren som sa anslutas. Dessutom måste atuella gränsvärden för fliceremission och långsamma spänningsvariationer anges. För att förtydliga dessa tre grupper av input-parametrar, besrivs de gruppvis i tabell 3-1, 3-2 respetive 3-3 nedan. 15

16 Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring Erhålls från D17 S,över MVA Kortslutningseffet från överliggande nät Regionnätsägaren D22 S n MVA Märeffet hos transformator Transformatorns märplåt D23 U n2 V Spänning på seundärsidan om transformatorn Transformatorns märplåt D24 U % Kortslutningsspänning hos transformatorn Transformatorns märplåt D25 φ Grader Fasvineln på seundärsidan Distributionsnätägaren D35 R L Ω D36 X L Ω Resistans hos ledning mellan seundärsidan av trafo och sammanopplingspunten Reatans hos ledning mellan seundärsidan av trafo och sammanopplingspunten Distributionsnätägaren Distributionsnätägaren B71 Sp-reg % Stegstorle hos trafons lindningsopplare Distributionsnätägaren Tabell 3-1. Excel-modellens input-parametrar som rör elnätet. Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring Erhålls från D50 P ref W Vindraftverets referenseffet Vindraftverstillveraren D51 P max W Vindraftverets maxeffet (10 min medelvärde) Vindraftverstillveraren D52 P max W Vindraftverets maxeffet (0,2 s medelvärde) Vindraftverstillveraren D53 Q ref var Vindraftverets förbruade reativa effet, med ompensering vid P ref Vindraftverstillveraren D54 S ref VAr Generatorns märeffet Vindraftverstillveraren D56 N 120 st Max antal inopplingar under 2 timmar Vindraftverstillveraren D58 C f (Ψ ) Fliceroefficient vid ortslutningsvinel Vindraftverstillveraren D59 u (Ψ ) Spänningsändringsfator vid ortslutningsvinel Vindraftverstillveraren D60 f (Ψ ) Flicerstegsfator vid ortslutningsvinel Vindraftverstillveraren Tabell 3-2. Excel-modellens input-parametrar som rör vindraftveren. Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring Erhålls från D62 P lt,max B69 % Maximalt tillåten fliceremission i sammanopplingspunten Maximalt tillåtna långsamma spänningsvariationer i sammanopplingspunten Tabell 3-3. Excel-modellens input-parametrar som rör gränsvärden. SS EN SS

17 3.2.3 Output Detta avsnitt besriver de output-parametrar som beräningsmodellen levererar, samt hur dessa sa tolas. Eftersom modellen levererar output-parametrar dels i delen Fördelningsstation och nät och dessutom i delen Resultat, så presenteras de olia outputparametrarna gruppvis i tabell 3-4 och 3-5 nedan. Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring D27 S,trafo MVA Transformatorns ortslutningseffet D28 S 2 MVA Kortslutningseffet på seundärsidan om transformatorn D29 Z,t Ω Transformatorns ortslutningsimpedans D30 R,t Ω Transformatorns ortslutningsresistans D31 X,t Ω Transformatorns ortslutningsreatans D40 Z Ω Kortslutningsimpedans i sammanopplingspunten D41 R Ω Kortslutningsresistans i sammanopplingspunten D42 X Ω Kortslutningsreatans i sammanopplingspunten D44 S MVA Kortslutningseffet i sammanopplingspunten D45 Ψ grader Kortslutningsvinel i sammanopplingspunten Tabell 3-4. Excel-modellens output-parametrar som rör fördelningsstation, transformator, elnätet och sammanopplingspunten. 17

18 Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring D72 Dödband % Spänningsregleringens dödband D75 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 1 vindraftver D76 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 1 vindraftver inl. dödband D79 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 2 vindraftver D80 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 2 vindraftver inl. dödband D83 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 3 vindraftver D84 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 3 vindraftver inl. dödband D87 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 4 vindraftver D88 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 4 vindraftver inl. dödband D91 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 5 vindraftver D92 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 5 vindraftver inl. dödband I70 S MVA Kortslutningseffet i sammanopplingspunten I75 P lt Fliceremission från 1 vindraftver I76 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 1 vindraftver I79 P lt Fliceremission från 2 vindraftver I80 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 2 vindraftver I83 P lt Fliceremission från 3 vindraftver I84 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 3 vindraftver I87 P lt Fliceremission från 4 vindraftver I88 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 4 vindraftver I91 P lt Fliceremission från 5 vindraftver I92 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 5 vindraftver B98 S MVA Kortslutningseffet i sammanopplingspunten B100 S,min MVA B102 S,min MVA B103 S,min MVA B104 S,min MVA B105 S,min MVA B106 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 1 vindraftver vid enelstart Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 1 ver vid upprepade starter Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 2 ver vid upprepade starter Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 3 ver vid upprepade starter Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 4 ver vid upprepade starter Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 5 ver vid upprepade starter Tabell 3-5. Excel-modellens output-parametrar som rör elvalitet i Resultat-delen. 18

19 3.2.4 Tillämpning av evationer I Excel-vertyget används de evationer som härleds och besrivs i avsnitt 3.1 Härledningar ovan. Följande beräningar ser i de olia fälten: D27 = {ev. 3.12} = S, trafo S U n = = D22/(D24/100) D28 = {ev. 3.13} = S 2 = S S S, över, trafo + S, över, trafo = (D17*D27)/(D17+D27) D29 = {ev. 3.10} = Z 2 U = = D23^2/D28 S D30 = {ev. 3.5} = R Z ( ϕ ) D31 = {ev. 3.6} = X Z ( ϕ ), =, t cos = D29*(COS(D25*2*PI()/360)) t, =, t sin = D29*(SIN(D25*2*PI()/360)) t D40 = {ev. 3.4} = Z = R + X = ROT(D41^2+D42^2) 2 2 D41 = R = R,t + R L = D30+D35 D42 = X = X,t + X L = D31+D36 D44 = {ev. 3.9} = S 2 U n2 = = D23^2/D40 Z X D45 = {ev. 3.11} = Ψ = arctan =360/(2*PI())*((ARCTAN(D42/D41))) R B72 = {ev. 3.20} = Sp. reg. 1, 2 ± 1,67 1,2 Dödband = = = (B71*1,2)/2 2 2 U R Pmax + X Qref B75 = {ev. 3.3} = = 2 = ((D41*D51+D42*- U Un2 D53)/D23^2)/10 B100 = {ev. 3.18} = 25 ( ) S = Ψ S = 25*D59*(D54/1000),min u ref I75 = {ev. 3.14} = P C ( ) S ref lt = f Ψ = D58*((D54/1000)/D44) S 19

20 I76 = {ev. 3.16} = S,min C ( Ψ ) f ref = = (1/D62)*D58*(D54/1000) P lt,max S I79, I83, I87, I91 = {ev. 3.15} = P = P = 2 lt, tot lt, ROT(I75^2+I75^2+I75^2+I75^2+I75^2) I80, I84, I88, I92 = {ev. 3.17} = S ( n) { n 1,...,5},min =(1/D62)*D58*(D54/1000)*ROT(5) ( ) C Ψ S n f ref = = = P lt,max Tillämpning av beräningsmodellen på Högbergsprojetet Beräningsmodellen som besrivs i detta projet tillämpas i detta avsnitt på det verliga Högbergsprojetet som besrevs i avsnitt 2.4. De olia input-parametrarna som används i denna tillämpning besrivs i tabellform nedan. Fält i Excel Parameter Enhet Värde Erhålls från D17 S,över MVA 392 Regionnätsägaren (Fortum) D22 S n MVA 10 Transformatorns märplåt (Falu Elnät AB) D23 U n2 V 10,5 Transformatorns märplåt (Falu Elnät AB) D24 U % 8,1 Transformatorns märplåt (Falu Elnät AB) D25 φ Grader 90 Falu Elnät AB D35 R L Ω 0* Falu Elnät AB D36 X L Ω 0* Falu Elnät AB B71 Sp-reg % 1,67 Falu Elnät AB D50 P ref W 2000 Vestas D51 P max W 2041 Vestas D52 P max W 2174 Vestas D53 Q ref var 50 Vestas D54 S ref VAr 2001 Vestas D56 N 120 st 20 Vestas D58 C f (Ψ ) 2,1 Vestas D59 u (Ψ ) 0,16 Vestas D60 f (Ψ ) 0,04 Vestas D62 P lt,max 0,25 SS EN B69 U/U % 2,5 SS Tabell 3-6. Excel-modellens input-parametrar tillämpat på Högbergsprojetet. 20

21 *) Då sammanopplingspunten för vindraftsanslutningen är 10 V-senan i Bjursås FS, behöver inte hänsyn tas till elledningens resistans respetive reatans. Parametrarna avseende vindraftveret erhålls av Vestas och redovisas i bilaga 2 nedan. 4. Resultat En utsrift av den färdiga beräningsmodellen i Microsoft Excel visas i bilaga 1. Utifrån de indata som anges och de beräningar som besrivs i föregående avsnitt, erhålls de önsade resultaten i form av utdata. 4.1 Resultat av tillämpning på Högbergsprojetet Vid inmatning av de parametrar som representerar Högbergsprojetet i tabell 3-6 erhålls följande utdata, som presenteras i tabell 4-1 och 4-2 nedan. Fält i Excel Parameter Värde Enhet D27 S,trafo 123,46 MVA D28 S 2 93,89 MVA D29 Z,t 1,17 Ω D30 R,t 0 Ω D31 X,t 1,17 Ω D40 Z 1,17 Ω D41 R 0 Ω D42 X 1,17 Ω D44 S 93,9 MVA D45 Ψ 90,0 grader Tabell 4-1. Excel-modellens resultat avseende fördelningsstation, transformator, elnätet och sammanopplingspunten, vid tillämpning på Högbergsprojetet. 21

22 Fält i Excel Parameter Värde Enhet B72 Dödband 1,00 % B75 U/U 0,05 % B76 ( U/U) tot 0,95 % B79 U/U 0,11 % B80 ( U/U) tot 0,90 % B83 U/U 0,16 % B84 ( U/U) tot 0,84 % B87 U/U 0,21 % B88 ( U/U) tot 0,79 % B91 U/U 0,27 % B92 ( U/U) tot 0,74 % I70 S 93,9 MVA I75 P lt 0,04 I76 S,min 16,8 MVA I79 P lt 0,06 I80 S,min 23,8 MVA I83 P lt 0,08 I84 S,min 29,1 MVA I87 P lt 0,09 I88 S,min 33,6 MVA I91 P lt 0,10 I92 S,min 37,6 MVA B98 S 93,9 MVA B100 S,min 8,0 MVA B102 S,min 6,5 MVA B103 S,min 8,1 MVA B104 S,min 9,2 MVA B105 S,min 10,1 MVA B106 S,min 10,8 MVA Tabell 4-2. Excel-modellens resultat avseende elvalitet i Resultat-delen, vid tillämpning på Högbergsprojetet. Tolningar och ommentarer till erhållna resultat i tabell 4-1 och 4-2 ovan redovisas i avsnitt 5 Slutsatser nedan. En utsrift av beräningsmodellen med tillämpning på Högbergsprojetet visas som bilaga 1. 22

23 5. Slutsatser Arbetet i detta projet har resulterat i en beräningsmodell som i Microsoft Excel tillämpar de beräningar som besrivs i sriften AMP, utifrån indata för det atuella projetet vad gäller elnät och vindraftver. Med hjälp av denna modell blir det rättframt för ett elnätsbolag som står inför en förfrågan om anslutning av vindraftver i sitt nät, att genomföra erforderliga beräningar och utefter dessa dimensionera och prissätta projetet. Modellen presenterar diret för användaren huruvida de inmatade värdena medför en nätanslutning som uppfyller alla rav på elvalitet som sammanfattas i AMP. 5.1 Tolning av resultat för Högbergsprojetet Modellen har tillämpats på det verliga Högbergsprojetet, och de erhållna resultaten presenteras i avsnitt 4.1 Resultat av tillämpning på Högbergsprojetet. Utifrån dessa resultat an följande slutsatser dras: Då sammanopplingspunten för anslutningen blir 10 V-senan i Bjursås FS, är det ortslutningseffet S och ortslutningsvinel Ψ i denna punt som är relevanta vid elvalitetsberäning. Tac vare att hänsyn inte behöver tas till ledningarna mellan Bjursås FS och vindraftveren, blir värdena hos ortslutningseffeten S och ortslutningsvineln Ψ förhållandevis höga (93,9 MVA resp 90 grader) Tac vare att ortslutningseffeten i sammanopplingspunten är hög och att vindraftveren onsumerar en viss mängd reativ effet under drift, blir de långsamma spänningsvariationerna små. Gränsvärdena laras för alla fem ver! Tac vare hög ortslutningseffet S i förhållande till verens referenseffet S ref, är fliceremission under drift inga problem för de fem veren! Gränsvärdena laras med god marginal. De snabba spänningsvariationerna vid enelstart respetive vid upprepade starter är inga problem tac vare den stora ortslutningseffeten i sammanopplingspunten! Sammanfattningsvis an man onstatera att modellen visar att den planerade anslutningen ommer att uppfylla alla rav som ställs på elvalitet och påveran hos övriga anläggningar i nätet. Det enda som räver dimensioneringsberäningar är effet- (ström-) apaciteten hos ablarna som förbinder vindraftveren med Bjursås FS. 23

24 6. Referenser Elfving, G. (1993). ABB Handbo Elraft. Wallin & Dalholm Tryceri AB, Lund. Juni ISBN Lundgren, T., Westöö, R., Winell, L., Åerberg, B. (1982). Elrafttenis handbo 1 Allmän del. Esselte, Solna. Juni ISBN Svens Energi, (2001). AMP Anslutning av mindre produtionsanläggningar. Svens Energi, (2006). ASP Anslutning av större produtionsanläggningar, Elfors rapport 06:79. December

25 Bilagor Bilaga 1 Utsrift av Excel-modellen tillämpad på Högbergsprojetet Bilaga 1. Utsrift av Excel-modellen, sida 1.

26 Bilaga 1. Utsrift av Excel-modellen, sida 2.

27 Bilaga 2 Tenis specifiation på Vestas V90 2,0 MW Bilaga 2. Tenis specifiation för Vestas V90 2,0 MW, sida 1.

28 Bilaga 2. Tenis specifiation för Vestas V90 2,0 MW, sida 2.

Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet AMP

Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet AMP Energiompetens En rapport från Svens Energi Anslutning av mindre produtionsanläggningar till elnätet AMP November 2011 Utges av Svens Energi Swedenergy AB Beställningsnummer: 30240 Anslutning av mindre

Läs mer

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Rederiet Sealine AB har undersöt specialfartygsmarnaden under senaste året för 700 000 r och funnit en lämplig fartygsstorle, som det an tecna ontrat på. Vid

Läs mer

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Tenis rapport 2011-11-28 1(9) Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under hösten 2011 en postenät

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutveclingsrapport Vad tycer bruarna? Den andra länsgemensamma bruarundersöningen för personer med insatsen bostad med särsild service enligt LSS Författare: Eva Rönnbäc Rapport: nr 2011:7 ISSN 1653-2414

Läs mer

Faktorer som påverkar aktiefondsparandet

Faktorer som påverkar aktiefondsparandet Kandidatuppsats vårterminen 2006 Nationaleonomisa institutionen EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Fatorer som påverar atiefondsparandet en studie av fem grupper fondsparare på den svensa atiefondsmarnaden

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen 013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på

Läs mer

Driftskostnader -150 tkr

Driftskostnader -150 tkr Uppgift övning I4: Uppgift nr 1 Bima AB Bima AB tär öppna en biltvättanläggning och har därför öpt in en anläggning som är installerad och färdig att tas i drift vid årssiftet. Följande gäller för biltvättanläggningens

Läs mer

Riktlinjer för rapportering av räntestatistikblankett MIR

Riktlinjer för rapportering av räntestatistikblankett MIR (5) Ritlinjer för rapportering av räntestatistiblanett MIR (200-09-30) 2 2(5) Innehållsförtecning sida Posternas innehåll... 3. Referensperiod... 3.2 Löptidsfördelning av utlåning... 4.3 Definition av

Läs mer

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 NÄR TYSTNADEN VÄSNAS Projetet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 Helsingfors, 2009 Utgivare: Psyosociala förbundet rf Östanpåvägen 32 68660

Läs mer

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige. http://www.math.su.

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige. http://www.math.su. Å Ø Ñ Ø Ø Ø Ø ËØÓ ÓÐÑ ÙÒ Ú Ö Ø Ø Ê ÔÖÓ Ð Ö Ö Ö Ò ÓÐ Ú Ö Ä Ö ÓÒ Ü Ñ Ò Ö Ø ¾¼½ ostadress: Matematis statisti Matematisa institutionen Stocholms universitet 106 91 Stocholm Sverige Internet: http://www.math.su.se/matstat

Läs mer

Instruktioner för rapportering av räntestatistikblankett MIR

Instruktioner för rapportering av räntestatistikblankett MIR 1 1(13) Instrutioner för rapportering av räntestatistiblanett MIR NOVEMBER 2014 Rapporteringen av räntestatisti för monetära finansinstitut (MFI) görs i den så allade MIR-blanetten. I RBFS 2014:2 ges generella

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på 1 Ordlista A Abonnemang innebär att ha tillgång till elnätet och för detta betalar kunden en fast avgift till elnätsföretaget.

Läs mer

IF96005 är kompatibel med Nemo 96 HD / HD+ Ej Nemo 96 HDLe

IF96005 är kompatibel med Nemo 96 HD / HD+ Ej Nemo 96 HDLe Modul med st Larmutgångar - IF96005 Manual IF96005 är ompatibel med Nemo 96 HD / HD+ Ej Nemo 96 HDLe E-nr 4 46 65 Läs informationen... B och spara din dyrbara tid! Via telefon-support har vi förstått att

Läs mer

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION VAD ÄR MIKROPRODUKTION? Att vara mikroproducent innebär att en person har en egen småskalig elproduktion, genom exempelvis solceller på hustaket eller ett mindre vindkraftverk.

Läs mer

Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A

Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A Omfattning Dessa riktlinjer har tagits fram för att klargöra E.ON Elnäts hantering av anslutning av produktionskällor med säkring > 63 A till elnätet.

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-23 1/36 Dagens föreläsning Använda kunskapen om magnetiska

Läs mer

El till din fastighet. Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på

El till din fastighet. Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på Det är mycket att tänka på när man ska bygga nytt! Så här går det till att få el till din fastighet Det här ska Vattenfall stå

Läs mer

Modeller och prognoser för regionalt bilinnehav i Sverige

Modeller och prognoser för regionalt bilinnehav i Sverige VTI rapport 476 2002 Modeller och prognoser för regionalt bilinnehav i Sverige Pontus Matstoms VTI rapport 476 2002 Modeller och prognoser för regionalt bilinnehav i Sverige Pontus Matstoms Utgivare: Publiation:

Läs mer

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn Karltad univeritet Tel 0 Elraftteni och rafteletroni Bilaga Avd. för eletroteni Aynronmotorn 1(1) Aynronmotorn Namn: Godänd laboration: Syfte Du all underöa egenaperna ho en trefa aynronmotor. Underöningen

Läs mer

Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring?

Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring? Datum 2012-01-13 Vår referens Adress Lars Hjort Tel 0704 916751 Er referens Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring? - Fulleffektbrytare är ingen kompromissapparat

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

LANDANSLUTNING AV FARTYG I HAMN ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT ELIMINERA LOKALA UTSLÄPP

LANDANSLUTNING AV FARTYG I HAMN ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT ELIMINERA LOKALA UTSLÄPP LANDANSLUTNING AV FARTYG I HAMN ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT ELIMINERA LOKALA UTSLÄPP Av Ola Norén, ABB Sammanfattning Passagerarfärjor och kryssningsfartyg önskar ofta lägga till i centrala lägen för att erbjuda

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

El till din fastighet

El till din fastighet Vattenfall Distribution El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på Så här går det till att få el till din fastighet 8 enkla steg! 1. Var ute i god tid! Räkna med att det

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Göran Forsling Sweco Energuide

Göran Forsling Sweco Energuide Göran Forsling Sweco Energuide Foto av vindkraftverk nr 10 vid BLIEKEVARE VINDKRAFTPARK Sveriges nu största driftsatta landbaserade vindkraftpark Storlek: 18 verk, 36 MW, invigdes 2009-08-26. Fotograf:

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING 4030150 VHC NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING Elkonsult Stockholm 2010-07-16 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM

Läs mer

Variansjämförelse av excess-of-loss-kontrakt med och utan aggregerat självbehåll

Variansjämförelse av excess-of-loss-kontrakt med och utan aggregerat självbehåll Matematis statisti Stocholms universitet Variansjämförelse av excess-of-loss-ontrat med och utan aggregerat självbehåll Sabina Jusupovic Examensarbete 003:9 Postadress: Matematis statisti Matematisa institutionen

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET Teknisk specifikation rev 6 1 (5) TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET 1 ALLMÄNT 1.1 Definitioner För denna specifikation är följande definitioner tillämpliga: Nätägare

Läs mer

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning Arbetsplan Svenska kraftnät Vad är tröskeleffekten? Regionnät 150 MW ledig kapacitet 50 MW 100 MW 50 MW 25

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Fördjupad dokumentation av statistiken

Fördjupad dokumentation av statistiken Jordbrusveret FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 1(30) Fördjupad doumentation av statistien Arrendepriser på jordbrusmar 2008 Referensperiod: 2007-2008 Produtod(er): JO 1002 Senast uppdaterad: 2009-08-24

Läs mer

dametric GMS-SD1 Gap Control Beskrivning GMS-SD1 GapControl SE.docx 2014-04-15 / BL Sida 1 (5)

dametric GMS-SD1 Gap Control Beskrivning GMS-SD1 GapControl SE.docx 2014-04-15 / BL Sida 1 (5) dametric GMS-SD1 Gap Control Beskrivning GMS-SD1 GapControl SE.docx 2014-04-15 / BL Sida 1 (5) 1 Allmänt Detta dokument beskriver hur en malspaltsregulator kan tillämpas för ett GMS mätsystem med AGSgivare.

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Till statsrådet Britta Lejon, Justitiedepartementet

Till statsrådet Britta Lejon, Justitiedepartementet SOU 999:24 Till statsrådet Britta Lejon, Justitiedepartementet Den december 997 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillalla en särsild utredare med uppdrag att genomföra en översyn

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING 4030150 VHC KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING Elkonsult SYSTEMHANDLING Stockholm,2009-03-19 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM Tel: 08-692 10 00 Fax: 08-654

Läs mer

Acceptansgränsen för solceller i lågspänningsnät

Acceptansgränsen för solceller i lågspänningsnät STS15 010 Examensarbete 30 hp Juni 2015 Acceptansgränsen för solceller i lågspänningsnät Kan den ökas? Oscar Willén Abstract Hosting capacity for solar cells in low voltage networks Oscar Willén Teknisk-

Läs mer

Lagring av energi från vindkraft

Lagring av energi från vindkraft EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara

Läs mer

Relion. Skydds- och automationsreferens Snabbt samlingsskeneskydd med IEC 61850 och GOOSE

Relion. Skydds- och automationsreferens Snabbt samlingsskeneskydd med IEC 61850 och GOOSE Relion Skydds- och automationsreferens Snabbt samlingsskeneskydd med IEC 61850 och GOOSE Snabbt samlingsskeneskydd med IEC 61850 och GOOSE Falu Elnät AB tar i bruk toppmodern skydds- och automationsteknik

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM DE ÄR INGEN KONS A MÄA SPÄNNING OCH SRÖM OM MAN VE HR DE FNGERAR! lite grundläggande el-mätteknik 010 INNEHÅLL Inledning 3 Grunder 3 Växelspänning 4 Effektivvärde 5 Likriktat medelvärde 6 Överlagrad spänning

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Säker laddning av elfordon

Säker laddning av elfordon Säker laddning av elfordon Gustav Gustavsson, Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs

Läs mer

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet.

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. OM EL Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. 2 EL El är en förädlad form av energi som dagens samhälle behöver för att fungera. För att ingen

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Översyn av undersökningen. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar

Översyn av undersökningen. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar R&D Report 2003:1 Research Methods Development Översyn av undersöningen Inries och utries trafi med svensa lastbilar Johan Erisson Per Anders Paulson Bengt Rosén R&D Report 2003:1 Research - Methods -

Läs mer

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen T-PPS 10-01 Magnetfält Jämtkraft Anna Karin Renström 2010-10-22 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev.

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

Environmental benefits CO 2

Environmental benefits CO 2 Environmental benefits CO 2 14 12 g/kwh 10 8 6 4 2 Aux 2,7% Aux 0,1% OPS EU Energy mix OPS Wind power -50% 0 NOx SO2 PM*10 CO2/100-100% Source: Entec, Shore-side electricity report (2005), Wind power statistics

Läs mer

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL - TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Personfara genom elektrisk ström

Personfara genom elektrisk ström UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 1999-09-15 Rev 1.0 Personfara genom elektrisk ström K O M P E N D I U M 3 ELEKTRO INNEHÅLL 1. VILKEN STRÖMSTYRKA ÄR FARLIG?...2

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

Riktlinjer för utvärdering av anbud

Riktlinjer för utvärdering av anbud Riktlinjer för utvärdering av anbud - Standardmodell för Sundsvalls kommun I Lagen om offentlig upphandling finns två tilldelningsgrunder. Vilket som ska användas måste bestämmas innan förfrågningsunderlaget

Läs mer

Bilaga 3. Miljökonsekvensbeskrivning. Elutredning Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 3. Miljökonsekvensbeskrivning. Elutredning Vindpark Östra Frölunda Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning Elutredning Vindpark Östra Frölunda Gothia Vind GothiaVind Östra Frölunda Uppdragsnummer 5465652000 Förstudie för elanslutning Rapport Göteborg 2011-08-30 Sweco Energuide

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO

Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO Augusti 2014. Utgåva 2 Innehåll 2 1 Inledning 3 2 Regelverk, standarder och branschpraxis 3 2.1 Ellagen 4

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)

Läs mer

Kommunikation och Automation

Kommunikation och Automation Kommunikation och Automation STRI Kraftsystemsdagen Ludvika 2010-09-22 nicholas@stri.se SU- Power Utility Automation (Skydd och Automation) Tjänster: Tjänster inom IAT/FAT/ SAT Tjänster inom IEC61850 och

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring PROMEMORIA Datum 007-03-01 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK SVENSKA ANVÄNDARHANDBOK

ANVÄNDARHANDBOK SVENSKA ANVÄNDARHANDBOK ANVÄNDARHANDBOK SVENSKA ANVÄNDARHANDBOK Tac för att du har öpt en produt från Canon. EOS 450D är en förstlassig digital enögd spegelreflexamera med en bildsensor på 12,20 megapixel. Kameran har många funtioner,

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport 1 (12) Avdelningen för nätreglering Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller en redovisningsenhet Företagets innehav av koncessioner

Läs mer

Tillämpningsbestämmelser Anslutning till elnätet

Tillämpningsbestämmelser Anslutning till elnätet Tillämpningsbestämmelser Anslutning till elnätet Elinorr Anslutningsgrupp Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Normer och föreskrifter... 3 1.2 Definitioner... 3 1.3 Anslutningsavtal om nättjänst (Nätavtal)...

Läs mer

lindab ventilation Lindab Comfort Samlade k-faktorer till alla Lindabs donlådor och mätdon

lindab ventilation Lindab Comfort Samlade k-faktorer till alla Lindabs donlådor och mätdon lindab ventilation Lindab Comfort Samlade -fatorer till alla Lindabs donlådor och mätdon q = p m Mätning och injustering av ventilation Formler för omvandling mellan mättryc och luftflöde q = p m = ( q

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Lärares tidsanvändning Vt 2012

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Lärares tidsanvändning Vt 2012 Tenis Rapport En besrivning av genomförande och metoder Lärares tidsanvändning Vt 2012 Inledning Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under perioden december 2011 och juli 2012 en tidsanvändningsundersöning

Läs mer

Nätpåverkan av lågenergibelysning

Nätpåverkan av lågenergibelysning TEKNISK RAPPORT Nätpåverkan av lågenergibelysning Populär version Sarah Rönnberg Mats Wahlberg Math Bollen Martin Lundmark John Åkerlund Christer Boije Nätpåverkan av lågenergibelysning Populär version

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1 Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? October 1, 2013 Slide 1 Exempel energilagring Potential additional hydro power capacity 2006-2030 300 GW China 50 GW 50 GW India South America 120

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK SVENSKA ANVÄNDARHANDBOK. CANON INC. 30-2 Shimomaruko 3-chome, Ohta-ku, Tokyo 146-8501, Japan

ANVÄNDARHANDBOK SVENSKA ANVÄNDARHANDBOK. CANON INC. 30-2 Shimomaruko 3-chome, Ohta-ku, Tokyo 146-8501, Japan CANON INC. 30-2 Shimomaruo 3-chome, Ohta-u, Toyo 146-8501, Japan Europa, Afria och Mellanöstern CANON EUROPA N.V. PO Box 2262, 1180 EG Amstelveen, Nederländerna Information om ditt loala Canon-ontor finns

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK SVENSKA ANVÄNDARHANDBOK

ANVÄNDARHANDBOK SVENSKA ANVÄNDARHANDBOK ANVÄNDARHANDBOK SVENSKA ANVÄNDARHANDBOK Tac för att du har öpt en produt från Canon. EOS 50D är en digital spegelreflexamera med höga prestanda och högupplöst CMOS-sensor med 15,10 effetiva megapixels,

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring PROMEMORIA Datum 007-07-0 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

EXAMENSARBETE. Reläskyddsinställningar för transformatorer. Claes Lundström 2014. Högskoleingenjörsexamen Elkraftteknik

EXAMENSARBETE. Reläskyddsinställningar för transformatorer. Claes Lundström 2014. Högskoleingenjörsexamen Elkraftteknik EXAMENSARBETE Reläskyddsinställningar för transformatorer Claes Lundström 2014 Högskoleingenjörsexamen Elkraftteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för eeknikvetenskap och matematik Reläskyddsinställningar

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät Christofer Sundström 13 april 2015 Outline 1 Elmarknad Energibehov & kraftkällor Prissättning Mikroproduktion 2 Smarta Elnät Definition

Läs mer

Installations- och Konfigurationshandbok

Installations- och Konfigurationshandbok Automatikskåp Typ ABS CP 212 ON ON ON ON ON ON Installations- och Konfigurationshandbok www.sulzer.com 2 AUTOMATIKSKÅP TYP ABS CP 212, INSTALLATIONS- OCH KONFIGURATIONSHANDBOK AUTOMATIKSKÅP TYP ABS CP

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Mälarenergi finns nära kunderna i Mälardalen. Vi levererar el, värme, vatten, kyla och snabba kommunikationslösningar. Vi har erfarenheten, viljan och förmågan att

Läs mer

Underlag för ansökan om nätförstärkningslån

Underlag för ansökan om nätförstärkningslån BILAGA 1 Underlag för ansökan om nätförstärkningslån 1/6 Innehåll 1 Ansökan om nätförstärkninglån... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Beskrivning av nätförstärkningen... 3 1.3 Nätkoncessionär (underlag 1)... 3

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Elteknik - inlämning 1

Elteknik - inlämning 1 Elteknik - inlämning 1 Marcus Olsson 15 november 2014 Innehåll 1 intro 2 2 A 2 2.1 a.................................... 2 2.1.1 Fasströmmar......................... 2 2.1.2 Impedanser..........................

Läs mer

Kap 6 Partikelns kinetik

Kap 6 Partikelns kinetik 6.1 Histori, grundläggande lagar och begrepp 6.13 Använd resultaten i 6.1 a) och c). 6.6 Uttryc noralaccelerationen för en planet i dess banradie och oloppstid. Kraften är uttryct i banradien = avståndet

Läs mer