Beräkningsmodell för anslutning av vindkraftverk till elnätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beräkningsmodell för anslutning av vindkraftverk till elnätet"

Transkript

1 Högsolan på Gotland Wind Power Technology Vårterminen 2007 Beräningsmodell för anslutning av vindraftver till elnätet Daniel Asplund 16 mars 2007

2 Sammanfattning Nya vindraftsanläggningar planeras på en mängd platser on- och off-shore i Sverige. Gemensamt för alla dessa är att de måste anslutas till elnätet för att unna leverera sin producerade elraft, vilet involverar elnätsbolagen redan i projeteringsprocessen. Denna typ av anslutning mot elnätet är en ny företeelse för många av dessa elnätsbolag. Svens Energi har tagit fram reommendationer och beräningsmanualer för anslutning av större och mindre produtionsanläggningar (ASP respetive AMP), som elnätsbolagen an följa. Dessa beräningar är emellertid inte rättframma, utan räver breda unsaper inom elraft och beräningsmetodi. För att förenla användande av de beräningsmanualer som besrivs i AMP, har en datoriserad beräningsmodell med enelt användargränssnitt utveclats i detta projetarbete. Beräningsmodellen tillämpas på det verliga Högbergsprojetet och visar att den projeterade anslutningen ommer att uppfylla alla rav på elnätsvalitet enligt AMP. Abstract in English There are several new wind power facilities being planned and built on- and off-shore in Sweden. One thing in common for these facilities is the fact that they need connection to the power grid to deliver the generated electricity. This involves the grid owners from the planning process of a wind power project. Wind power connections are unfamiliar for many Swedish grid owners. The organization Svens Energi (Swedish Energy) has developed recommendations and calculation manuals for grid connections of large and small energy production facilities (ASP and AMP), which grid owners can follow. The calculations presented in these documents are complicated and require good nowledge in power electricity and calculation methodology. To simplify usage of the calculation manuals presented in AMP, a user friendly computerized calculation model is developed in this project assignment. The calculation model is applied on the real case Högberget project and shows that the planned grid connection will fulfil all the power line quality requirements stated in AMP.

3 Innehållsförtecning 1 Inledning 4 2 Bagrund Det svensa elnätet Anslutning av vindraft Definitioner Väsentliga parametrar Normer och standarder Snabba spänningsvariationer Flicer Långsamma spänningsvariationer Högbergsprojetet 9 3 Genomförande Härledningar Tillämpning av beräningar i Microsoft Excel Uppbyggnad Input Output Tillämpning av evationer Tillämpning av beräningsmodellen på Högbergsprojetet 20 4 Resultat Resultat av tillämpning på Högbergsprojetet 21 5 Slutsatser Tolning av resultat för Högbergsprojetet 23 6 Referenser 24 Bilagor 3

4 1. Inledning I tat med ett ständigt öande globalt energibehov och alarmerande rapporter från limatforsare världen över, har mänsligheten tvingats att vidga sina vyer när det gäller energiprodution. Hittills har en majoritet av all energiutvinnig tärt hårt på vårat naturresursapital och det har lett till ett öande problem med utsläpp av växthusgaser. Effeten av detta har vi sett allt mer utav de senaste åren och vi befinner oss mitt i en limattrend som är oroande. Med hjälp av ny-gammal teni har man sedan ett par årtionden bemästrat onsten att fånga vindens energi och omvandla den till eletris energi i vindraftver. Sverige har på grund av sin ria tillgång på vattenraft och ärnraft hittills varit en bra bit efter länder som Danmar, Tysland och Spanien vad gäller utbyggnad av vindraft, men i tat med att ärnraftsreatorer stängs så atualiseras behovet av ny energiprodution till det svensa elnätet. Regeringen har ett uttalat mål på 10 TWh vindraft 2015, vilet de även sapat eonomisa incitament för att lara. Att ansluta produtionsanläggningar för vindraft till elnätet räver ett omfattande förarbete. Vanligtvis vänder sig vindraftprojetören till det elnätsbolag som äger nätoncession för distributionsnät (0,4 20 V) vid den tänta siten. Vid planering för större vindraftsparer rävs emellertid anslutning mot högspänningsnätet, vilet utgörs av regionnät och stamnät. Vid förfrågan om nätanslutning av vindraftver måste ägaren av det berörda elnätet dimensionera anslutningen efter ett antal förutsättningar. Dels måste ablar och övrig utrustning lara av de strömmar som uppommer vid normal drift, samt i händelse av ortslutning i någon anläggningsdel. Dessutom finns det standardiserade rav på den elraft som levereras till det allmänna elnätet från en vindraftsanläggning. Dessa rav presenteras i srifterna AMP Anslutning av mindre produionsanläggningar samt ASP Anslutning av större produtionsanläggningar, som är framtagna av Svens Energi. Syftet med det här projetarbetet är att utvecla en beräningsmodell utifrån raven i AMP med hjälp av Microsoft Excel. Modellen sa unna användas av elnätsägare för att dimensionera anslutningar av vindraftsanläggningar. Dessutom ommer modellen att tillämpas på det verliga Högbergsprojetet, som drivs av DalaVind AB vid Bjursås i Falu Kommun. 4

5 2. Bagrund 2.1 Det svensa elnätet Detta avsnitt syftar framförallt till att i ortfattad textform besriva de svensa elnätens uppbyggnad och förlara de vitigaste begreppen inom distributionshierarin, för att ge onsevens hos terminologin i senare avsnitt. Figur 2-1 nedan illustrerar nättopologin och olia begrepp som är relevanta för detta projetarbete. Ryggraden i det svensa elnätet är det så allade stamlinjenätet som är uppbyggt av sammanlagt drygt 1500 mil 400- och 220 V-ledningar från norr till söder. Dess enda uppgift är att sammanbinda raftveren och raftblocen i landet, samt att stå för rårafttransporten. Från stamstationer längs stamlinjenätet fördelas raften inom olia regioner till så allade regionstationer. Stamlinjenätet och regionnäten samlas under begreppet överföringsnät och utgörs av luftburna högspänningsledningar. Kraften från regionnäten fördelas till mindre loala områden vid fördelningsstationer, där spänningen normalt transformeras ner till 10 V. Det loala 10 V-nätet allas distributionsnät och har till uppgift att fördela den eletrisa energin till lägsta totalostnad. Nedtransformeringen från fördelningsnätet på mellanspänningsnivån, till den nominella lågspänningen 0,4 V, äger rum i nätstationer. Lågspänningsnätet har till uppgift att distribuera elraft till elonsumenter, och utgörs av matarablar som förbinder nätstationen med ett abelsåp. Elonsumenter är anslutna till lågspänningsnätet med en så allad servisledning, som utgår från abelsåpet 1. Produtionsanläggningar som vindraftver ansluts vanligtvis diret till distributionsnätet med egna transformatorer som matar ut 10 V. Figur 2-1. Elnätets nätdelar och stationer. 2 1 Elfving, s. 29 ff. 2 Elfving, s

6 2.2 Anslutning av vindraft Detta avsnitt syftar till att ge förståelse för hur vindraftsanläggningar an anslutas till elnätet, och vila begrepp och parametrar som är väsentliga för att unna avgöra hur en vindraftsanslutning påverar nätet Definitioner I dag ansluts de flesta vindraftver till distributionsnätet på 10 V-nivån, men i tat med tilltagande storlear på vindraftsparer och märeffet hos generatorerna så ommer behovet av anslutningar mot regionnätet att bli vanligare. Den punt i elnätet där ett eller flera vindraftver ansluts till nätet definieras som anslutningspunt. Vid anläggningar med fler än ett ver an anslutningspunten vara ett 10 V-ställver, med ett inommande fac per ver och ett gemensamt utgående fac mot elnätet. Kablarna mellan vindraftveren och ställveret an då ägas av vindraftsägaren, medan nätbolaget äger ställveret och den utgående abeln. Figur 2-2. Illustration av begreppen Anslutningspunt och Sammanopplingspunt. 3 Den punt i elnätet där en ledning från en vindraftsanläggning ansluts till en nätdel som har andra installationer, allas sammanopplingspunt. Ur elvalitetshänseende är denna punt den vitigaste vad gäller beräningar av vindraftverens påveran på elvaliteten, eftersom det är från och med denna punt som andra installationer i nätet påveras. 4 3 Svens Energi AMP, s Svens Energi AMP, s. 4 ff. 6

7 2.2.2 Väsentliga parametrar För att unna beräna och bedöma en vindraftsanslutnings påveran på elnätet så rävs ännedom om ett antal parametrar. Dessa definieras nedan och härleds i avsnitt 3.1 Härledningar. Flicer Den mänsliga hjärnans uppfattade snabba spänningsvariationer i elnätet genom t.ex. intensitetsvariationer hos ljuset i glödlampor, som uppfattas av ögat. Fliceroefficienten, c f (Ψ ) Koefficient som används för att beräna flicernivån i en given punt i elnätet vid en given ortslutningsviel Ψ. Värdet på oefficienten måste uppmätas i ett referensnät med änd ortslutningsvinel. Flicerstegsfator, f (Ψ ) En fator som används vid beräning av flicernivån inom vindraftområdet där flicer framförallt ommer från generatoropplingar. Värdet på fatorn måste uppmätas i ett referensnät med änd ortslutningsvinel. Kortslutningseffet, S Kortslutningseffeten vid en punt i elnätet motsvarar den eletrisa effet som uppstår vid normal driftspänning innan en ortslutning inträffat och med ortslutningsströmmen I sedan felet inträffat. Kortslutningsvinel, Ψ Vineln mellan nätets ortslutningsimpedans Z och ortslutningsresistans R. Dödband hos lindningsopplare Dödbanden hos en transformator bestäms av storleen hos lindningsopplarens steg enligt en given evation. För att hantera långsamma spänningsvariationer på grund av lastvariationer i nätet har transformatorn en lindningsopplare som automatist ändrar dess omsättning genom att lägga till eller ta bort lindningsvarv. Dödbandet anger den tillåtna procentuella avvielsen från normal driftspänning innan lindningsopplaren börjar reglera. Spänningsändringsfator, u (Ψ ) En fator som används vid beräning av den största spänningsändringen som uppommer vid inoppling av en vindraftgenerator. Värdet på fatorn måste uppmätas i ett referensnät med änd ortslutningsvinel Normer och standarder Inmatning av eletris energi på det svensa elnätet från produtionsanläggningar är förnippat med en rad bestämmelser som ställer rav på valiteten hos den inmatade spänningen. Den svensa standarden SS Spänningsgodhet i lågspänningsnät 5 Svens Energi AMP, s. 6 f. 7

8 för allmän eldistribution anger dessa rav vad gäller produtionsanläggningar på lågspänningsnät, medan anläggningar med inmatning på högspänningsnätet omfattas av Sveriges Elleverantörers handling Kriterier för spänningsgodhet vid leveransspänning över 1000 V. Ägaren av en produtionsanläggning är syldig att se till att den inmatade spänningen uppfyller dessa rav. Sriften AMP Anslutning av mindre produtionsanläggningar till elnätet, från Svens Energi, sammanfattar de normer och standarder som berörs vid anslutning av produtionsanläggningar understigande 1500 W i installerad effet. Denna srift ger ocså vägledning för elnätsägare som står inför en förfrågan om att ansluta vindraftsprodution till sina nät. Väsentliga parametrar presenteras och reommendationer vad gäller arbetsgång och beslutsunderlag redovisas. Detta projetarbete utgår i huvudsa från den arbetsgång, de beräningsmodeller och de gränsvärden som presenteras i AMP, eftersom det är vitigt för svensa elnätsägare att unna applicera dessa vertyg på egna projet på ett enelt sätt Snabba spänningsvariationer Flicer Om en produtionsanläggning har en ojämn effetinmatning ommer snabba spänningsvariationer att uppomma. Dessa uppfattas av det mänsliga ögat som variationer i ljusintensitet hos glödlampor vilet an vara väldigt störande. Detta fenomen allas flicer, och är ett subjetivt begrepp för hur spänningsvariationerna uppfattas av männisan. Vindraftsanläggningar an anses ha en ojämn effetinmatning, varför fliceremission är vitigt att ta hänsyn till vid anslutning av dessa till elnätet. Denna emission uppommer vid både uppstart och drift. Gränsvärden för snabba spänningsändringar ges i normen SS EN Figur 2-3 nedan visar en urva för maximalt tillåtna regelbundet återommande ändringar av spänningens effetivvärde. Figur 2-3. Tillåten spänningsändring vid olia frevenser enligt SS EN Svens Energi ASP, s

9 I vindraftsammanhang är det flicernivån i sammanopplingspunten som är avgörande. Enligt SS EN får emissionen av flicer under en tvåtimmarsperiod från en ensild älla inte överstiga P lt = 0, Långsamma spänningsvariationer Nätspänningens effetivvärde varierar ontinuerligt på grund av beslastningsändringar över dygnet och året. Den standard som reglerar tillåtna nivåer för dessa variationer i lågspänningsnätet är SS som tillåter ett intervall från 10 % till +6 % avvielse från nominell spänning ( V). När det gäller produtionsanläggningar såsom vindraftver så är tillåtna utmatade spänningsvariationer doc ännu mindre. Från vindraftver varierar spänningen långsamt med variationer i vindtillgången. Maximalt tillåts den utmatade spänningen från ett vindraftver avvia med 2,5 % från den nominella spänningen i sammanopplingspunten. I denna avvielse sall även spänningsregleringens dödband inränas. Fatorer som påverar den långsamma spänningsvariationen är producerad ativ effet P, av raftveret onsumerad reativ effet Q samt resistansen R och reatansen X i ledningen till sammanopplingspunten. Detta härleds i evation 3.2 i avsnitt 3.1 Härledningar nedan Högbergsprojetet Högbergsprojetet drivs av DalaVind AB som projeterar för byggnad av 5 st vindraftver på Högberget ca 25 m NV om Falun. Figur 2-5 nedan visar en översitsarta på området. Projetet är ännu inne i planerings- och tillståndsstadiet och byggstart ommer tidigast att se sommaren Enligt planerna så ommer de fem vindraftveren vara av fabriat Vestas med modellbetecning V90. Märeffeten hos dessa ver är 2,0 MW, vilet innebär att den totala effeten hos anläggningen blir 10 MW. Eftersom Högberget ligger inom Falu Elnät AB:s oncessionsområde för distributionsnät, har DalaVind AB begärt en offert för nätanslutning av den planerade vindraftsparen till Falu Elnäts AB:s nät. Vid nätanslutning av vindraftver finns en mängd parametrar och normer att ta hänsyn till och Falu Elnät AB måste ha full ännedom om de effeter som den atuella anslutningen medför på deras elnät. Med hjälp av den beräningsmodell som tas fram i detta projetarbete, sa Falu Elnät AB på ett enelt sätt unna saffa nödvändig information för att dimensionera nätanslutningen rätt. Utifrån dimensioneringsraven an Falu Elnät AB sedermera upphandla och offerera nödvändigt material för anslutningen. Närmast belägna fördelningsstation som Falu Elnät AB äger i området, är Bjursås FS. Där transformeras Fortums 50 V-regionmatning ned till 10 V på Falu Elnäts sida, genom en transformator med märeffet 12 MVA. Enligt beräningarna i detta projetarbete 7 Svens Energi AMP, s. 25 f. 8 Svens Energi AMP, s

10 ommer vindraftsparen på Högberget att anslutas med två parallella jordablar diret till 10 V-senan i Bjursås FS. Detta illustreras i figur 2-4 nedan, och innebär att vindraftanslutningens sammanopplingspunt blir 10 V-senan i Bjursås FS, vilet innebär att det är efter elvaliteten i denna punt som anslutningen måste dimensioneras. Bjursås FS 50 V Fortum Falu Elnät 10 V Sammanopplingspunt Högberget 2 MW 2 MW 2 MW 2 MW 2 MW Jordabel (2 st á 9 m) Figur 2-4. Enlinjeschema över elanslutning av vindraftveren vid Högberget. Figur 2-5. Karta med Högbergsområdet marerat med en röd ring. 10

11 3. Genomförande Detta avsnitt besriver arbetet med att överföra de teoretisa modellerna och matematisa vertygen, till en användarvänlig miljö i Microsoft Excel. Alla parametrar som används och ränas fram besrivs och härleds. 3.1 Härledningar För att unna utföra beräningar på ett givet elnät och anslutning av vindraftver på detta, så rävs vertyg i form av evationer för att härleda och behandla de parametrar som besrevs i avsnitt Väsentliga parametrar ovan. Till att börja med är det lämpligt att titta på en modell av en ledning mellan två punter. Figur 3-1 nedan illustrerar detta, där U 1 motsvarar spänningen i punt 1, U 2 motsvarar spänningen i punt 2, Z L är impedansen mellan punt 1 och 2 vilen ges av vetoraddition mellan resistansen R L och reatansen X L mellan punterna. U 1 Z L =R L +jx L U Figur 3-1. Enel ledningsmodell. För beräning av långsamma spänningsvariationer är denna modell en lämplig utgångspunt. Under antagande att punt 2 motsvarar sammanopplingspunten för ett vindraftver och punt 1 motsvarar en fördelningsstation, så bestäms den långsamma spänningsvariationen mellan punterna enligt U = U1 U 2 (3.1) P Q U = RL X U + (3.2) 2 2 L 2 U 2 där P 2 motsvarar prodution/onsumtion av ativ effet i punt 2 och Q 2 motsvarar prodution/onsumtion av reativ effet i punt 2. 9 Den procentuella långsamma spänningsvariationen erhålls enligt RL P2 + X L Q = 2 2. (3.3) U U U 9 Svens Energi AMP, s

12 Impedansen Z, resistansen R och reatansen X är intimt förnippade till varandra, vilet an illustreras med den s.. impedanstriangeln som visas i figur 3-2 nedan. φ motsvarar fasvineln, dvs. fassillnaden mellan ström och spänning. Z φ X R Figur 3-2. Impedanstriangel, som visar förhållandet mellan R, Z och X. 10 Från impedanstriangeln erhålls följande användbara förhållanden: Z = R + X (3.4) R = Z cos( ϕ ) (3.5) X = Z sin ( ϕ ) (3.6) ϕ arctan X = R. (3.7) Varje punt i elnätet har en bestämd ortslutningseffet S som bestäms av driftspänningen U i punten samt ortslutningsströmmen I som uppommer vid ett fel, enligt eller S S = 3 U I (3.8) 2 U = (3.9) Z där Z är ortslutningsimpedansen. 11 Omvänt an detta användas för att beräna Z om man änner S och U, enligt Z 2 U =. (3.10) S 10 Lundgren et.al., s Lundgren et.al, s. 149 ff. 12

13 Beräning av ortslutningsvineln Ψ, dvs. den fasvinel som erhålls vid ortslutning, an göras med hjälp av evation 3.7 ovan, vid änd ortslutningsresistans R och ortslutningsreatans X, enligt X Ψ = arctan R. (3.11) För att beräna ortslutningseffeten genom en transformator S,trafo används dess märeffet S n och dess ortslutningsspänning U som anges i procent av märspänningen, enligt S, trafo S U n =. (3.12) Om man änner till delortslutningseffeten S,1,S,2,,S,n hos olia delar i ett elnät och vill beräna den resulterande ortslutningseffeten S,tot i en punt, används evationen = (3.13) S S S S, tot,1,2, n Fliceremissionen P lt från ett vindraftver beränas med hjälp av fliceroefficienten C f (Ψ f ) som anges av raftverstillveraren vid ortslutningsvineln Ψ, referenseffeten hos generatorn S ref samt ortslutningseffeten S. Evationen för detta är P ( ) S ref lt = C f Ψ. (3.14) S Den sammanlagda fliceremissionen P lt,tot i en punt med emission från flera olia vindraftver an summeras enligt P = P (3.15) 2 lt, tot lt, och den ortslutningseffet S,min som erfordras för att fliceremissionen P lt under drift sa understiga gränsvärdet 0,25 ges enligt ( Ψ ) C S S = P = = C Ψ S. (3.16) { 0,25} 4 ( ) f ref,min lt,max f ref Plt,max Vid fler än 1 älla för fliceremission under drift an ovanstående evation användas som utgångspunt för att summera de olia emissionsällorna och ge den sammanlagda ortslutningseffeten som erfordras, enligt 12 Lundgren et.al, s

14 S,min ( n) ( ) C Ψ S n f ref = (3.17) P lt,max där n är antalet emissionsällor. Denna evation an endast användas vid flera identisa fliceremissionsällor som har gemensam sammanopplingspunt. Vid uppstart ser ocså spänningsfall i sammanopplingspunten. Utan att i närmare detalj härleda det, så rävs följande ortslutningseffet S,min i sammanopplingspunten, vid uppstart av ett vindraftver med spänningsändringsfatorn u (Ψ ) och referenseffet S ref : ( ) S 25 Ψ S. (3.18),min u ref Vid tätt upprepade inopplingar av en produtionsälla, vilet är vanligt hos vindraftver, erfordras följande ortslutningseffet S,min för att inte överstiga gränsvärdet för fliceremission: 1 1 3,2,min f ( ) ref Plt S N Ψ S (3.19) där N 120 är verets maximala antal inopplingar under ett 2 timmars intervall och f (Ψ ) är verets flicerstegsfator vid ortslutningsvineln. 13 Transformatorns lindningsopplare arbetar för att reglera spänningen vid varierande last. Vanligtvis används stegstorleen ±1,67 % hos lindningsopplaren, och dess dödband, dvs. maximalt tillåten avvielse från driftspänningen innan reglering ser, ges enligt Sp. reg. 1, 2 ± 1,67 1,2 Dödband = = (3.20) 2 2 där 1,2 är en säerhetsfator för att lindningsopplaren inte sa reglera ontinuerligt Tillämpning av beräningar i Microsoft Excel Kalyleringsprogrammet Microsoft Excel är ett utmärt vertyg att implementera en matematis modell i. Därför har detta program valts som plattform för att bygget av den matematisa modell som detta projetarbete består i att ta fram. Följande avsnitt besriver i ortfattade ordalag hur beräningsmodellen är uppbyggd och fungerar. 13 Svens Energi AMP, s. 37 ff. 14 Svens Energi AMP, s

15 3.2.1 Uppbyggnad Beräningsmodellen i Excel är indelad i tre huvudsaliga delar: Fördelningsstation och nät Vindraftver Resultat En besrivning av de olia delarna följer nedan. Fördelningsstation och nät Delen Fördelningsstation och nät används för inmatning av ända parametrar för det egna nätet och den fördelningsstation under vilen den tänta vindraftsanslutningen ommer att se. Med hjälp av de inmatade parametrarna ser beräning av ortslutningseffet, -impedans, -resistans och -reatans genom fördelningsstationens transformator samt vid sammanopplingspunten. Vindraftver Delen Vindraftver används för inmatning av ända parametrar för de vindraftver som sa anslutas. Effeter, inopplingsantal, flicerparametrar och spänningsändringsinformation måste inhämtas från raftverstillveraren och anges i denna del av beräningsmodellen. Här anges även gränsvärdet för fliceremmission som ges av normen SS EN Resultat Resultat-delen presenterar resultatet av de inmatade parametrarna i beräningsmodellen. Sammanlagt presenteras effeten av fem liadana vindraftver vid sammanopplingspunten i det angivna nätet. Gränsvärdet för långsamma spänningsvariationer måste anges, och för varje ver som ansluts så ser man om de långsamma spänningsvariationerna larar detta gränsvärde. Fliceremmissionen hos de olia veren presenteras tillsammans med minsta erfordrade ortslutningseffet i sammanopplingspunten som rävs för att lara denna fliceremmission. Slutligen presenteras de långsamma spänningsvariationerna från veren, samt huruvida dessa understiger gränsvärdena Input För att unna använda beräningsmodellen rävs ett antal input-parametrar som erhålls på olia sätt. Dessa an parametrar består dels av uppgifter om det atuella elnätet och dels om uppgifter om de atuella vindraftveren som sa anslutas. Dessutom måste atuella gränsvärden för fliceremission och långsamma spänningsvariationer anges. För att förtydliga dessa tre grupper av input-parametrar, besrivs de gruppvis i tabell 3-1, 3-2 respetive 3-3 nedan. 15

16 Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring Erhålls från D17 S,över MVA Kortslutningseffet från överliggande nät Regionnätsägaren D22 S n MVA Märeffet hos transformator Transformatorns märplåt D23 U n2 V Spänning på seundärsidan om transformatorn Transformatorns märplåt D24 U % Kortslutningsspänning hos transformatorn Transformatorns märplåt D25 φ Grader Fasvineln på seundärsidan Distributionsnätägaren D35 R L Ω D36 X L Ω Resistans hos ledning mellan seundärsidan av trafo och sammanopplingspunten Reatans hos ledning mellan seundärsidan av trafo och sammanopplingspunten Distributionsnätägaren Distributionsnätägaren B71 Sp-reg % Stegstorle hos trafons lindningsopplare Distributionsnätägaren Tabell 3-1. Excel-modellens input-parametrar som rör elnätet. Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring Erhålls från D50 P ref W Vindraftverets referenseffet Vindraftverstillveraren D51 P max W Vindraftverets maxeffet (10 min medelvärde) Vindraftverstillveraren D52 P max W Vindraftverets maxeffet (0,2 s medelvärde) Vindraftverstillveraren D53 Q ref var Vindraftverets förbruade reativa effet, med ompensering vid P ref Vindraftverstillveraren D54 S ref VAr Generatorns märeffet Vindraftverstillveraren D56 N 120 st Max antal inopplingar under 2 timmar Vindraftverstillveraren D58 C f (Ψ ) Fliceroefficient vid ortslutningsvinel Vindraftverstillveraren D59 u (Ψ ) Spänningsändringsfator vid ortslutningsvinel Vindraftverstillveraren D60 f (Ψ ) Flicerstegsfator vid ortslutningsvinel Vindraftverstillveraren Tabell 3-2. Excel-modellens input-parametrar som rör vindraftveren. Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring Erhålls från D62 P lt,max B69 % Maximalt tillåten fliceremission i sammanopplingspunten Maximalt tillåtna långsamma spänningsvariationer i sammanopplingspunten Tabell 3-3. Excel-modellens input-parametrar som rör gränsvärden. SS EN SS

17 3.2.3 Output Detta avsnitt besriver de output-parametrar som beräningsmodellen levererar, samt hur dessa sa tolas. Eftersom modellen levererar output-parametrar dels i delen Fördelningsstation och nät och dessutom i delen Resultat, så presenteras de olia outputparametrarna gruppvis i tabell 3-4 och 3-5 nedan. Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring D27 S,trafo MVA Transformatorns ortslutningseffet D28 S 2 MVA Kortslutningseffet på seundärsidan om transformatorn D29 Z,t Ω Transformatorns ortslutningsimpedans D30 R,t Ω Transformatorns ortslutningsresistans D31 X,t Ω Transformatorns ortslutningsreatans D40 Z Ω Kortslutningsimpedans i sammanopplingspunten D41 R Ω Kortslutningsresistans i sammanopplingspunten D42 X Ω Kortslutningsreatans i sammanopplingspunten D44 S MVA Kortslutningseffet i sammanopplingspunten D45 Ψ grader Kortslutningsvinel i sammanopplingspunten Tabell 3-4. Excel-modellens output-parametrar som rör fördelningsstation, transformator, elnätet och sammanopplingspunten. 17

18 Fält i Excel Parameter Enhet Förlaring D72 Dödband % Spänningsregleringens dödband D75 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 1 vindraftver D76 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 1 vindraftver inl. dödband D79 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 2 vindraftver D80 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 2 vindraftver inl. dödband D83 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 3 vindraftver D84 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 3 vindraftver inl. dödband D87 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 4 vindraftver D88 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 4 vindraftver inl. dödband D91 U/U % Långsamma spänningsvariationer från 5 vindraftver D92 ( U/U) tot % Långsamma spänningsvariationer från 5 vindraftver inl. dödband I70 S MVA Kortslutningseffet i sammanopplingspunten I75 P lt Fliceremission från 1 vindraftver I76 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 1 vindraftver I79 P lt Fliceremission från 2 vindraftver I80 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 2 vindraftver I83 P lt Fliceremission från 3 vindraftver I84 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 3 vindraftver I87 P lt Fliceremission från 4 vindraftver I88 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 4 vindraftver I91 P lt Fliceremission från 5 vindraftver I92 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara fliceremission från 5 vindraftver B98 S MVA Kortslutningseffet i sammanopplingspunten B100 S,min MVA B102 S,min MVA B103 S,min MVA B104 S,min MVA B105 S,min MVA B106 S,min MVA Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 1 vindraftver vid enelstart Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 1 ver vid upprepade starter Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 2 ver vid upprepade starter Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 3 ver vid upprepade starter Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 4 ver vid upprepade starter Minsta ortslutningseffet som erfordras i sammanopplingspunten för att lara snabba spänningsvarationer från 5 ver vid upprepade starter Tabell 3-5. Excel-modellens output-parametrar som rör elvalitet i Resultat-delen. 18

19 3.2.4 Tillämpning av evationer I Excel-vertyget används de evationer som härleds och besrivs i avsnitt 3.1 Härledningar ovan. Följande beräningar ser i de olia fälten: D27 = {ev. 3.12} = S, trafo S U n = = D22/(D24/100) D28 = {ev. 3.13} = S 2 = S S S, över, trafo + S, över, trafo = (D17*D27)/(D17+D27) D29 = {ev. 3.10} = Z 2 U = = D23^2/D28 S D30 = {ev. 3.5} = R Z ( ϕ ) D31 = {ev. 3.6} = X Z ( ϕ ), =, t cos = D29*(COS(D25*2*PI()/360)) t, =, t sin = D29*(SIN(D25*2*PI()/360)) t D40 = {ev. 3.4} = Z = R + X = ROT(D41^2+D42^2) 2 2 D41 = R = R,t + R L = D30+D35 D42 = X = X,t + X L = D31+D36 D44 = {ev. 3.9} = S 2 U n2 = = D23^2/D40 Z X D45 = {ev. 3.11} = Ψ = arctan =360/(2*PI())*((ARCTAN(D42/D41))) R B72 = {ev. 3.20} = Sp. reg. 1, 2 ± 1,67 1,2 Dödband = = = (B71*1,2)/2 2 2 U R Pmax + X Qref B75 = {ev. 3.3} = = 2 = ((D41*D51+D42*- U Un2 D53)/D23^2)/10 B100 = {ev. 3.18} = 25 ( ) S = Ψ S = 25*D59*(D54/1000),min u ref I75 = {ev. 3.14} = P C ( ) S ref lt = f Ψ = D58*((D54/1000)/D44) S 19

20 I76 = {ev. 3.16} = S,min C ( Ψ ) f ref = = (1/D62)*D58*(D54/1000) P lt,max S I79, I83, I87, I91 = {ev. 3.15} = P = P = 2 lt, tot lt, ROT(I75^2+I75^2+I75^2+I75^2+I75^2) I80, I84, I88, I92 = {ev. 3.17} = S ( n) { n 1,...,5},min =(1/D62)*D58*(D54/1000)*ROT(5) ( ) C Ψ S n f ref = = = P lt,max Tillämpning av beräningsmodellen på Högbergsprojetet Beräningsmodellen som besrivs i detta projet tillämpas i detta avsnitt på det verliga Högbergsprojetet som besrevs i avsnitt 2.4. De olia input-parametrarna som används i denna tillämpning besrivs i tabellform nedan. Fält i Excel Parameter Enhet Värde Erhålls från D17 S,över MVA 392 Regionnätsägaren (Fortum) D22 S n MVA 10 Transformatorns märplåt (Falu Elnät AB) D23 U n2 V 10,5 Transformatorns märplåt (Falu Elnät AB) D24 U % 8,1 Transformatorns märplåt (Falu Elnät AB) D25 φ Grader 90 Falu Elnät AB D35 R L Ω 0* Falu Elnät AB D36 X L Ω 0* Falu Elnät AB B71 Sp-reg % 1,67 Falu Elnät AB D50 P ref W 2000 Vestas D51 P max W 2041 Vestas D52 P max W 2174 Vestas D53 Q ref var 50 Vestas D54 S ref VAr 2001 Vestas D56 N 120 st 20 Vestas D58 C f (Ψ ) 2,1 Vestas D59 u (Ψ ) 0,16 Vestas D60 f (Ψ ) 0,04 Vestas D62 P lt,max 0,25 SS EN B69 U/U % 2,5 SS Tabell 3-6. Excel-modellens input-parametrar tillämpat på Högbergsprojetet. 20

21 *) Då sammanopplingspunten för vindraftsanslutningen är 10 V-senan i Bjursås FS, behöver inte hänsyn tas till elledningens resistans respetive reatans. Parametrarna avseende vindraftveret erhålls av Vestas och redovisas i bilaga 2 nedan. 4. Resultat En utsrift av den färdiga beräningsmodellen i Microsoft Excel visas i bilaga 1. Utifrån de indata som anges och de beräningar som besrivs i föregående avsnitt, erhålls de önsade resultaten i form av utdata. 4.1 Resultat av tillämpning på Högbergsprojetet Vid inmatning av de parametrar som representerar Högbergsprojetet i tabell 3-6 erhålls följande utdata, som presenteras i tabell 4-1 och 4-2 nedan. Fält i Excel Parameter Värde Enhet D27 S,trafo 123,46 MVA D28 S 2 93,89 MVA D29 Z,t 1,17 Ω D30 R,t 0 Ω D31 X,t 1,17 Ω D40 Z 1,17 Ω D41 R 0 Ω D42 X 1,17 Ω D44 S 93,9 MVA D45 Ψ 90,0 grader Tabell 4-1. Excel-modellens resultat avseende fördelningsstation, transformator, elnätet och sammanopplingspunten, vid tillämpning på Högbergsprojetet. 21

22 Fält i Excel Parameter Värde Enhet B72 Dödband 1,00 % B75 U/U 0,05 % B76 ( U/U) tot 0,95 % B79 U/U 0,11 % B80 ( U/U) tot 0,90 % B83 U/U 0,16 % B84 ( U/U) tot 0,84 % B87 U/U 0,21 % B88 ( U/U) tot 0,79 % B91 U/U 0,27 % B92 ( U/U) tot 0,74 % I70 S 93,9 MVA I75 P lt 0,04 I76 S,min 16,8 MVA I79 P lt 0,06 I80 S,min 23,8 MVA I83 P lt 0,08 I84 S,min 29,1 MVA I87 P lt 0,09 I88 S,min 33,6 MVA I91 P lt 0,10 I92 S,min 37,6 MVA B98 S 93,9 MVA B100 S,min 8,0 MVA B102 S,min 6,5 MVA B103 S,min 8,1 MVA B104 S,min 9,2 MVA B105 S,min 10,1 MVA B106 S,min 10,8 MVA Tabell 4-2. Excel-modellens resultat avseende elvalitet i Resultat-delen, vid tillämpning på Högbergsprojetet. Tolningar och ommentarer till erhållna resultat i tabell 4-1 och 4-2 ovan redovisas i avsnitt 5 Slutsatser nedan. En utsrift av beräningsmodellen med tillämpning på Högbergsprojetet visas som bilaga 1. 22

23 5. Slutsatser Arbetet i detta projet har resulterat i en beräningsmodell som i Microsoft Excel tillämpar de beräningar som besrivs i sriften AMP, utifrån indata för det atuella projetet vad gäller elnät och vindraftver. Med hjälp av denna modell blir det rättframt för ett elnätsbolag som står inför en förfrågan om anslutning av vindraftver i sitt nät, att genomföra erforderliga beräningar och utefter dessa dimensionera och prissätta projetet. Modellen presenterar diret för användaren huruvida de inmatade värdena medför en nätanslutning som uppfyller alla rav på elvalitet som sammanfattas i AMP. 5.1 Tolning av resultat för Högbergsprojetet Modellen har tillämpats på det verliga Högbergsprojetet, och de erhållna resultaten presenteras i avsnitt 4.1 Resultat av tillämpning på Högbergsprojetet. Utifrån dessa resultat an följande slutsatser dras: Då sammanopplingspunten för anslutningen blir 10 V-senan i Bjursås FS, är det ortslutningseffet S och ortslutningsvinel Ψ i denna punt som är relevanta vid elvalitetsberäning. Tac vare att hänsyn inte behöver tas till ledningarna mellan Bjursås FS och vindraftveren, blir värdena hos ortslutningseffeten S och ortslutningsvineln Ψ förhållandevis höga (93,9 MVA resp 90 grader) Tac vare att ortslutningseffeten i sammanopplingspunten är hög och att vindraftveren onsumerar en viss mängd reativ effet under drift, blir de långsamma spänningsvariationerna små. Gränsvärdena laras för alla fem ver! Tac vare hög ortslutningseffet S i förhållande till verens referenseffet S ref, är fliceremission under drift inga problem för de fem veren! Gränsvärdena laras med god marginal. De snabba spänningsvariationerna vid enelstart respetive vid upprepade starter är inga problem tac vare den stora ortslutningseffeten i sammanopplingspunten! Sammanfattningsvis an man onstatera att modellen visar att den planerade anslutningen ommer att uppfylla alla rav som ställs på elvalitet och påveran hos övriga anläggningar i nätet. Det enda som räver dimensioneringsberäningar är effet- (ström-) apaciteten hos ablarna som förbinder vindraftveren med Bjursås FS. 23

24 6. Referenser Elfving, G. (1993). ABB Handbo Elraft. Wallin & Dalholm Tryceri AB, Lund. Juni ISBN Lundgren, T., Westöö, R., Winell, L., Åerberg, B. (1982). Elrafttenis handbo 1 Allmän del. Esselte, Solna. Juni ISBN Svens Energi, (2001). AMP Anslutning av mindre produtionsanläggningar. Svens Energi, (2006). ASP Anslutning av större produtionsanläggningar, Elfors rapport 06:79. December

25 Bilagor Bilaga 1 Utsrift av Excel-modellen tillämpad på Högbergsprojetet Bilaga 1. Utsrift av Excel-modellen, sida 1.

26 Bilaga 1. Utsrift av Excel-modellen, sida 2.

27 Bilaga 2 Tenis specifiation på Vestas V90 2,0 MW Bilaga 2. Tenis specifiation för Vestas V90 2,0 MW, sida 1.

28 Bilaga 2. Tenis specifiation för Vestas V90 2,0 MW, sida 2.

Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet AMP

Energikompetens En rapport från Svensk Energi. Anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet AMP Energiompetens En rapport från Svens Energi Anslutning av mindre produtionsanläggningar till elnätet AMP November 2011 Utges av Svens Energi Swedenergy AB Beställningsnummer: 30240 Anslutning av mindre

Läs mer

Tentamen den 16 januari 2004 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 16 januari 2004 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för eletroteni / Elraftteni TEL0 / Tentamen / 040116 / BHä 1 (6) Tentamen den 16 januari 004 Elraftteni och rafteletroni TEL0 Examinator och ursansvarig: Bengt Hällgren Hjälpmedel:

Läs mer

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Rederiet Sealine AB har undersöt specialfartygsmarnaden under senaste året för 700 000 r och funnit en lämplig fartygsstorle, som det an tecna ontrat på. Vid

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

ENFASTRANSFORMATORN. Om det ingående varvtalet växlas ned kraftigt får erhåller man ett betydligt högre vridmoment på utgående axel.

ENFASTRANSFORMATORN. Om det ingående varvtalet växlas ned kraftigt får erhåller man ett betydligt högre vridmoment på utgående axel. Transformatorn ENFASTRANSFORMATORN ntrodution transformatorn En transformator an jämföras med en växellåda till en bil. En växellåda växlar ned eller upp ett varvtal. Varvtalet på ingående axel driver

Läs mer

Automatiska registreringar i lösdriftsstallar som indikatorer på begynnande hälsoproblem - Slutrapport

Automatiska registreringar i lösdriftsstallar som indikatorer på begynnande hälsoproblem - Slutrapport Automatisa registreringar i lösdriftsstallar som indiatorer på begynnande hälsoproblem - Slutrapport Inledning För att effetivisera arbetet i stora besättningar är det önsvärt att all information om den

Läs mer

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Tenis rapport 2011-11-28 1(9) Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under hösten 2011 en postenät

Läs mer

5 Klämkraft och monteringsmoment

5 Klämkraft och monteringsmoment 5 Klämraft och monteringsmoment 5 Klämraft och monteringsmoment Målsättningen med ett sruvförband är att sapa en lämraft mellan de sammanfogade delarna. Sruvförbandets målvärde är således dess lämraft.

Läs mer

Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning

Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning Agenda Information Var kan man läsa om småskalig produktion Var kan man vända sig för frågor Vilka krav ställs Ansluta produktion Föranmälan - Vad ska bifogas

Läs mer

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Gäller fr.o.m. 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31. Inmatning där överliggande nät har

Läs mer

INFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7

INFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7 INFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7 NETKOLL har tagits fram för att underlätta genomförandet av de nödvändiga, komplicerade beräkningarna för såväl projektören som installatören. Programmet

Läs mer

Vindkraft i elnäten. Vindkraft i elnäten 2008-12-04. Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar

Vindkraft i elnäten. Vindkraft i elnäten 2008-12-04. Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar Vindkraft i elnäten 2008-12-04 Arne Bergström Vattenfall Eldistribution AB, Nätplanering Vindkraft i elnäten Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar 2 Vindkraft i elnäten Vindkraftutbyggnaden

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen 013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på

Läs mer

Flexibel lösning för elkvalitetsproblem. Ensto Voltage Booster Get boosted!

Flexibel lösning för elkvalitetsproblem. Ensto Voltage Booster Get boosted! Flexibel lösning för elkvalitetsproblem Ensto Voltage Booster Get boosted! Power quality by Ensto Vad kan Voltage Boostern göra för dig? Ensto, leverantör av lösningar för eldistribution, har tagit ett

Läs mer

förutsättningar och mål

förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums ommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Kapitel 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Tanums ommun allmänna drag Tanums ommun har en omväxlande, ri natur- och ulturmiljö

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutveclingsrapport Vad tycer bruarna? Den andra länsgemensamma bruarundersöningen för personer med insatsen bostad med särsild service enligt LSS Författare: Eva Rönnbäc Rapport: nr 2011:7 ISSN 1653-2414

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

Snabba accelerationers inverkan på gods under transport

Snabba accelerationers inverkan på gods under transport Snabba accelerationers inveran på gods under transport November 2001 Prof. Christian Högfors CENTRE FOR BIOMECHANICS P. O. Box 36046 SE-40013, Göteborg, Sweden 0 Eje Flodström, Anders Sjöbris MariTerm

Läs mer

Faktorer som påverkar aktiefondsparandet

Faktorer som påverkar aktiefondsparandet Kandidatuppsats vårterminen 2006 Nationaleonomisa institutionen EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Fatorer som påverar atiefondsparandet en studie av fem grupper fondsparare på den svensa atiefondsmarnaden

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Kinetik

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Teori: F = ma Dessutom gäller, som i statien, Newtons 3: lag! Newtons lagar 1. Tröghetslagen: En ropp utan yttre raftpåveran förblir i sitt tillstånd av vila eller liformig, rätlinjig rörelse.. Accelerationslagen:

Läs mer

Driftskostnader -150 tkr

Driftskostnader -150 tkr Uppgift övning I4: Uppgift nr 1 Bima AB Bima AB tär öppna en biltvättanläggning och har därför öpt in en anläggning som är installerad och färdig att tas i drift vid årssiftet. Följande gäller för biltvättanläggningens

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Kortslutning och selektivitets studie för det avbrottsfria kraftssystemet till en gasturbin.

Kortslutning och selektivitets studie för det avbrottsfria kraftssystemet till en gasturbin. C-uppsats LITH-ITN-EX--05/08--SE Kortslutning och seletivitets studie för det avbrottsfria raftssystemet till en gasturbin. Jonas Davidsson 005-08-19 Department of Science and Technology Linöpings Universitet

Läs mer

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 NÄR TYSTNADEN VÄSNAS Projetet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 Helsingfors, 2009 Utgivare: Psyosociala förbundet rf Östanpåvägen 32 68660

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen

Läs mer

IF96005 är kompatibel med Nemo 96 HD / HD+ Ej Nemo 96 HDLe

IF96005 är kompatibel med Nemo 96 HD / HD+ Ej Nemo 96 HDLe Modul med st Larmutgångar - IF96005 Manual IF96005 är ompatibel med Nemo 96 HD / HD+ Ej Nemo 96 HDLe E-nr 4 46 65 Läs informationen... B och spara din dyrbara tid! Via telefon-support har vi förstått att

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-12 1(7) Kalibreringsrapport 1 Inlening I en urvalsunersöning är allti sattningarna behäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras.

Läs mer

Jämtkraft Elnät. Guide. Elanslutning. För villa och fritidshus

Jämtkraft Elnät. Guide. Elanslutning. För villa och fritidshus Jämtkraft Elnät Guide Elanslutning För villa och fritidshus Det är mycket man skall tänka på när man ska bygga nytt! Den här guiden förklarar hur processen går till att ansluta el till din nybyggnation.

Läs mer

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige. http://www.math.su.

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige. http://www.math.su. Å Ø Ñ Ø Ø Ø Ø ËØÓ ÓÐÑ ÙÒ Ú Ö Ø Ø Ê ÔÖÓ Ð Ö Ö Ö Ò ÓÐ Ú Ö Ä Ö ÓÒ Ü Ñ Ò Ö Ø ¾¼½ ostadress: Matematis statisti Matematisa institutionen Stocholms universitet 106 91 Stocholm Sverige Internet: http://www.math.su.se/matstat

Läs mer

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på 1 Ordlista A Abonnemang innebär att ha tillgång till elnätet och för detta betalar kunden en fast avgift till elnätsföretaget.

Läs mer

10. MEKANISKA SVÄNGNINGAR

10. MEKANISKA SVÄNGNINGAR 10. MEKANISKA SVÄNGNINGAR 10.1 Den enla harmonisa oscillatorn. Ett föremål med massan m, som hängs upp i en lätt fjäder, får svänga ring sitt jämvitsläge. Under svängningen påveras föremålet av en raft

Läs mer

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på

El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på 1 2 Ordlista A Abonnemang innebär att ha tillgång till elnätet och för detta betalar kunden en fast avgift till elnätsföretaget.

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

RSA-kryptering. Torbjörn Tambour

RSA-kryptering. Torbjörn Tambour RSA-rytering Torbjörn Tambour RSA-metoden för rytering har den seciella och betydelsefulla egensaen att metoden för rytering är offentlig, medan metoden för derytering är hemlig. Detta an om man funderar

Läs mer

Instruktioner för rapportering av räntestatistikblankett MIR

Instruktioner för rapportering av räntestatistikblankett MIR 1 1(13) Instrutioner för rapportering av räntestatistiblanett MIR NOVEMBER 2014 Rapporteringen av räntestatisti för monetära finansinstitut (MFI) görs i den så allade MIR-blanetten. I RBFS 2014:2 ges generella

Läs mer

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK. Ö-drift. Malin Jervant

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK. Ö-drift. Malin Jervant BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK Ö-drift Malin Jervant 2012-11-29 GRUVÖNS BRUK,Ö-DRIFT DEFINITION Ö-DRIFT Begreppet Ö-drift står för ett driftsförhållande som råder då ett område vid bortfall från ett överliggande

Läs mer

Göran Forsling Sweco Energuide

Göran Forsling Sweco Energuide Göran Forsling Sweco Energuide Foto av vindkraftverk nr 10 vid BLIEKEVARE VINDKRAFTPARK Sveriges nu största driftsatta landbaserade vindkraftpark Storlek: 18 verk, 36 MW, invigdes 2009-08-26. Fotograf:

Läs mer

Riktlinjer för rapportering av räntestatistikblankett MIR

Riktlinjer för rapportering av räntestatistikblankett MIR (5) Ritlinjer för rapportering av räntestatistiblanett MIR (200-09-30) 2 2(5) Innehållsförtecning sida Posternas innehåll... 3. Referensperiod... 3.2 Löptidsfördelning av utlåning... 4.3 Definition av

Läs mer

Elenergiteknik. Ytterligare övningsuppgifter DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY

Elenergiteknik. Ytterligare övningsuppgifter DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Elenergiteni Ytterligare övningsuppgifter DEPARTMENT OF INDSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND ATOMATION LND INSTITTE OF TECHNOLOGY TREFAS 5 Fasompensering En fabri får sin elraft via en -fas raftlinjeöverföring

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling EIFS 2011:2 Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för

Läs mer

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION VAD ÄR MIKROPRODUKTION? Att vara mikroproducent innebär att en person har en egen småskalig elproduktion, genom exempelvis solceller på hustaket eller ett mindre vindkraftverk.

Läs mer

Hur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysikaliska lagar.

Hur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysikaliska lagar. Hur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysialisa lagar. 1. Newtons gravitationslag och Newtons andra lag. Vi placerar ett rätvinligt oordinatsystem i solsystemet med solens medelpunt

Läs mer

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING 4030150 VHC NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING Elkonsult Stockholm 2010-07-16 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM

Läs mer

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 Översit Handledning BIM-manual Leveransspecifiation VS Rör Leveransspecifiation El tele Leveransspecifiation Ventilation Bilagor LEVERANSSPECIFIKATION, VENTILATION Det här

Läs mer

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-23 1/36 Dagens föreläsning Använda kunskapen om magnetiska

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Publikation 2008:61. VVMB 310 Hydraulisk dimensionering

Publikation 2008:61. VVMB 310 Hydraulisk dimensionering Publiation 2008:61 VVMB 310 Hydraulis dimensionering 2.3. Naturmar 2.3.1. Allmänt Efterföljande formler gäller för oreglerade vattendrag 1 m² eller större. Dagvattenflöden för avrinningsområden mindre

Läs mer

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn Karltad univeritet Tel 0 Elraftteni och rafteletroni Bilaga Avd. för eletroteni Aynronmotorn 1(1) Aynronmotorn Namn: Godänd laboration: Syfte Du all underöa egenaperna ho en trefa aynronmotor. Underöningen

Läs mer

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Fysik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Fysik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm Identification Label Student ID: h Student Name: Elevenät Fysi Solveret Bo Palaszewsi, Proetledare 106 20 Stocholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA,

Läs mer

Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet

Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Provad utrustning och analyserat nät ger säker och tillförlitlig elkvalitet En allt kraftfullare satsning

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion Carl Johan Wallnerström December 2005 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH),

Läs mer

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning Arbetsplan Svenska kraftnät Vad är tröskeleffekten? Regionnät 150 MW ledig kapacitet 50 MW 100 MW 50 MW 25

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Underlag för ansökan om nätförstärkningslån

Underlag för ansökan om nätförstärkningslån BILAGA 1 Underlag för ansökan om nätförstärkningslån 1/6 Innehåll 1 Ansökan om nätförstärkninglån... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Beskrivning av nätförstärkningen... 3 1.3 Nätkoncessionär (underlag 1)... 3

Läs mer

Din elanslutning. Att tänka på vid nyanslutningar A

Din elanslutning. Att tänka på vid nyanslutningar A Din elanslutning Att tänka på vid nyanslutningar 80 1500 A ANSLUTNINGSPROCESSEN 8 7 ca 20 veckor ca 21 veckor 6 HEJ HEJ ca 6 veckor 1 3 5 5 ca 12 veckor 2 4 ca 2 veckor ca 10 veckor Se till att vara ute

Läs mer

Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring?

Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring? Datum 2012-01-13 Vår referens Adress Lars Hjort Tel 0704 916751 Er referens Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring? - Fulleffektbrytare är ingen kompromissapparat

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 Översit Handledning BIM-manual Leveransspecifiation VS Rör Leveransspecifiation El tele Leveransspecifiation Ventilation Bilagor LEVERANSSPECIFIKATION EL TELE Det här doumentet

Läs mer

Distribuerad genererings påverkan på dimensionering och planering av lågspänningsnätet i Halmstad

Distribuerad genererings påverkan på dimensionering och planering av lågspänningsnätet i Halmstad Distribuerad genererings påveran på dimensionering oc planering av lågspänningsnätet i Halmstad Examensarbete inom ögsoleingenjörsprogrammet Eletroingenjör Soran Tair Institutionen för Energi oc Miljö

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

El till din fastighet

El till din fastighet Vattenfall Distribution El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på Så här går det till att få el till din fastighet 8 enkla steg! 1. Var ute i god tid! Räkna med att det

Läs mer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel

Läs mer

Utredning av effektförbrukningen på Älvenäs industrihotell Pescator AB

Utredning av effektförbrukningen på Älvenäs industrihotell Pescator AB Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utredning av effektförbrukningen på Älvenäs industrihotell Pescator AB Study of the Power Consumtion at Älvenäs industrihotell Pescator AB Mikael Stenberg Johan

Läs mer

Bilaga 1. Metoderna för bestämning av de avgifter som nätinnehavaren debiterar för anslutning av elproduktion

Bilaga 1. Metoderna för bestämning av de avgifter som nätinnehavaren debiterar för anslutning av elproduktion Bilaga 1. Metoderna för bestämning av de avgifter som nätinnehavaren debiterar för anslutning av elproduktion 1 Allmänt Nedanstående prissättningsprinciper och -metoder ska tillämpas på distributionsnät

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

Bilaga 2 MKB Förstudie nätanslutning

Bilaga 2 MKB Förstudie nätanslutning Bilaga 2 MKB Förstudie nätanslutning Vindpark Kingebol 2011-09-02 PÖYRY SWEDPOWER AB 3116900 2011-08-22 rev 2 VINDPARK KINGEBOL Nätanslutningsutredning 1 Alla rättigheter förbehålles. Mångfaldigande av

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

LANDANSLUTNING AV FARTYG I HAMN ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT ELIMINERA LOKALA UTSLÄPP

LANDANSLUTNING AV FARTYG I HAMN ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT ELIMINERA LOKALA UTSLÄPP LANDANSLUTNING AV FARTYG I HAMN ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT ELIMINERA LOKALA UTSLÄPP Av Ola Norén, ABB Sammanfattning Passagerarfärjor och kryssningsfartyg önskar ofta lägga till i centrala lägen för att erbjuda

Läs mer

Ställdon ABNM A5 LOG/LIN för AB-QM, 0 10 V proportionell

Ställdon ABNM A5 LOG/LIN för AB-QM, 0 10 V proportionell Ställdon ABNM A5 LOG/LIN för AB-QM, 0 10 V proportionell Användning Effektförbrukning 1/1,2 W Halogenfri instickskabel Enkel snap-on-installation IP54 för alla installationspositioner Först-öppen-funktion

Läs mer

Eurocode Software AB. CAEBBK04 Sprickbredd. Användarmanual

Eurocode Software AB. CAEBBK04 Sprickbredd. Användarmanual Sprickbredd Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 3 2 INSTRUKTIONER 4 2.1 KOMMA IGÅNG MED 4 2.2 INDATA 5 2.2.1 BETONG & ARMERING 6 2.2.2 TVÄRSNITT 6 2.2.3

Läs mer

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING 4030150 VHC KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING Elkonsult SYSTEMHANDLING Stockholm,2009-03-19 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM Tel: 08-692 10 00 Fax: 08-654

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d

Läs mer

Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1. Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning

Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1. Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning Dokumentslag Sida TB Elkvalitetsmätning Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1 Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning Skapat av Sekretessklass

Läs mer

El till din fastighet. Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på

El till din fastighet. Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på El till din fastighet Hur en elanslutning går till och vad du ska tänka på Det är mycket att tänka på när man ska bygga nytt! Så här går det till att få el till din fastighet Det här ska Vattenfall stå

Läs mer

Smart Grid Gotland - Översikt

Smart Grid Gotland - Översikt Smart Grid Gotland - Översikt EnergiKonferensen 2013 - Kungl Myntkabinettet 2013-03-21 Smart Grid Gotland Smart Grid Gotland Bakgrund Halva den svenska energiproduktionen skall komma från förnyelsebara

Läs mer

Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A

Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A Riktlinjer för anslutning av produktionskällor > 63 A Omfattning Dessa riktlinjer har tagits fram för att klargöra E.ON Elnäts hantering av anslutning av produktionskällor med säkring > 63 A till elnätet.

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

dametric GMS-SD1 Gap Control Beskrivning GMS-SD1 GapControl SE.docx 2014-04-15 / BL Sida 1 (5)

dametric GMS-SD1 Gap Control Beskrivning GMS-SD1 GapControl SE.docx 2014-04-15 / BL Sida 1 (5) dametric GMS-SD1 Gap Control Beskrivning GMS-SD1 GapControl SE.docx 2014-04-15 / BL Sida 1 (5) 1 Allmänt Detta dokument beskriver hur en malspaltsregulator kan tillämpas för ett GMS mätsystem med AGSgivare.

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 06-285 P.ans. 0302726-5 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad 2009-03-06 efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut, se bilaga 1. Klagande: LN (sökande) Ombud: Bergenstråhle & Lindvall

Läs mer

a k . Serien, som formellt är följden av delsummor

a k . Serien, som formellt är följden av delsummor Kapitel S Mer om serier I dettapitel sall vi fortsätta att studera serier, ett begrepp som introducerades i Kapitel 9.5 i boen, framförallt sa vi bevisa ett antal onvergensriterier. Mycet ommer att vara

Läs mer

MÄTNING AV MARKPOTENTIALER i närheten av transformatorstationer och kraftledningar

MÄTNING AV MARKPOTENTIALER i närheten av transformatorstationer och kraftledningar MÄTNING AV MARKPOTENTIALER i närheten av transformatorstationer och kraftledningar 1 , stationer - Spänningstratt för jordtag 2 , stationer - Starkströmsmetoden V Strömmätledning G A Spänningsmätledning

Läs mer

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1 Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 031020 / BHä 1 (5) Tentamen den 20 oktober 2003 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik och mätteknik Del

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Variansjämförelse av excess-of-loss-kontrakt med och utan aggregerat självbehåll

Variansjämförelse av excess-of-loss-kontrakt med och utan aggregerat självbehåll Matematis statisti Stocholms universitet Variansjämförelse av excess-of-loss-ontrat med och utan aggregerat självbehåll Sabina Jusupovic Examensarbete 003:9 Postadress: Matematis statisti Matematisa institutionen

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Fortum Distribution AB Revenue and Product Management Senior Prissättare Albin Kjellberg

Fortum Distribution AB Revenue and Product Management Senior Prissättare Albin Kjellberg Fortum Distribution AB Revenue and Product Management Senior Prissättare Albin Kjellberg Agenda 1. Bakgrund inmatningstariffer 2. Elnätsavgifter inmatning 3. Produktionsersättning 2 2010-04-14 Electricity

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

PM KAN ANVÄNDAS MELLAN FÖRETAG INOM RES-KONCERNEN ELLER MED EXTERNA KORRESPONDENTER NÄR DE HAR UTFÄRDATS

PM KAN ANVÄNDAS MELLAN FÖRETAG INOM RES-KONCERNEN ELLER MED EXTERNA KORRESPONDENTER NÄR DE HAR UTFÄRDATS PM Till: Alan Derrick Patrik Sjöö Vid: Vid: Glasgow Göteborg Från: Sarah Mayles Vid: Kings Langley (Beaufort Court) Datum: 19 juni 2015 Ref: 01881-002551 Ämne: Uppdateringar av skuggberäkningen för Ängersjökölen

Läs mer

Vindkraft och miljö. Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vikten av ett helhetsperspektiv

Vindkraft och miljö. Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vikten av ett helhetsperspektiv Vindkraft och miljö Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vikten av ett helhetsperspektiv 2015-05-12 1 Miljöpåverkan från vindkraft? Klimat Resursutnyttjande Biologisk mångfald Avfall

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Fördelningsteknik, LSP

Fördelningsteknik, LSP Fördelningsteknik, LSP Ralf Späth, projektledare Bo Borgquist, produktsupport Magnus Engström, produktchef Leif Lundberg, specialist Dimensionering av lågspänningsnät och apparater Små felströmmar värre

Läs mer

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET Teknisk specifikation rev 6 1 (5) TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET 1 ALLMÄNT 1.1 Definitioner För denna specifikation är följande definitioner tillämpliga: Nätägare

Läs mer

Jämförande skogsvärderingar för områdesskydd

Jämförande skogsvärderingar för områdesskydd Jämförande sogsvärderingar för områdessydd rapport 6450 otober 2011 Jämförande sogsvärderingar för områdessydd Slutrapport NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99

Läs mer

Ledningsdimensionering

Ledningsdimensionering Ledningsdimensionering enligt HB 421, en vägledning i dimensionering i ledningsnät för lågspänning skydd vid kortslutning och skydd mot elchock Bygger din kompetens Ledningsdimensionering enligt HB 421

Läs mer