ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING"

Transkript

1 ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Arne Elmroth

2 Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst Stockholm Tel AB Svensk Byggtjänst och författaren Fjärde, reviderade utgåvan Omslag: Beate Pytz Illustrationer: Lilian Johansson Tryck: Norra Skåne Offset, Malmö 2015 ISBN

3 Innehåll Förord 7 Introduktion till serien Byggvägledning 9 Redigeringsprincip 9 Vägledningstext 9 Om denna Byggvägledning 11 Inledning 11 Bakgrund 12 Syfte 14 Läsanvisningar 15 Översikt av innehållet 16 Hänvisning till standard 17 1 Energihushållningsregler efter oljekrisen 1973/ Allmän historik 19 Värmeisolering 19 Krav på lufttäthet och luftkvalitet 20 Värmeåtervinning ur frånluften 21 Särskilda krav på direktelvärmda småhus 22 2 Systemgränser avgör vilken energi som avses 25 Systemgräns apparat 25 Systemgräns rummet 26 Systemgräns huset 28 Systemgräns för byggnadens energianvändning enligt BBR 31 3 Energihushållningsföreskrifter från 2006 (BBR 12) till 2015 (BBR 22) 33 Byggherren kan och bör ställa högre krav på energi användningen än minimikraven i BBR 35 Så här kan energifrågorna hanteras 36 4 Regler för energihushållning i BBR nybyggnad 39 Varför behövs nya energihushållningsregler 39 Definition av byggnaders ebergianvändning 40 Energihushållningsregler i BBR nybyggnad 42 5 Energihushållningsregler i BBR vid ändring av byggnader 61 Arbetsmetodik vid renovering 74 3

4 INNEHÅLL 6 Inneklimat och energianvändning nya hus 79 Termiskt inneklimat 79 Luftkvalitet 85 Dagsljus 86 7 Inneklimat och energianvändning vid ändring av byggnader 87 8 Beräkning av byggnaders specifika energianvändning 91 Poster i husets energibalans 93 Transmissionsförluster genom olika byggnadsdelar, E t 95 Ventilationsbehov med och utan värmeåtervinning, E v 97 Värmeförluster på grund av luftläckning och fönstervädring, E l 102 Energibehov för kyla, E kyl 104 Värmebehov för tappvarmvatten, E tvv 109 Distributionsförluster och reglerförluster, E dr 111 Fastighetsenergi, E fel 113 Hushållsenergi och verksamhetsenergi, E hel 118 Värmeåtervinning, E vå 121 Värmetillskott, E tillskott 121 Solinstrålning, E sol Beräkning av byggnaders energibehov 125 Simuleringsprogram 125 Noggrannhet hos energiberäkningar Beräkning av installerad eleffekt för uppvärmning Beräkning av genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U m 137 Beräkning av U m 137 Beräkning av U-värde för ytterväggar och tak 138 Värmemotstånd hos luftspalter 143 Värmetransport genom mark 144 Värmetransport genom fönster 146 Köldbryggor Kontrollmetoder för värmeisolering och lufttäthet Verifiering av energianvändning 155 Krav på mätsystem för energianvändning i byggnader 156 Kompletterande mätningar 158 Normalårskorrigering med graddagsmetoden 159 Normalårskorrigering med effektsignatur 160 Normalårskorrigering genom energiindexmetod 162 Mätning av energi till komfortkyla 162 4

5 INNEHÅLL 14 Energideklaration av byggnader 165 Bilaga 1. Energiinnehåll bränslen 169 Bilaga 2. Definitioner 171 Webbadresser 177 Litteraturförteckning 179 Direktiv 179 Lagar och förordningar 179 Föreskrifter 179 Standarder 180 Övriga publikationer 182 Sakordsregister 185 5

6

7 Förord Målet med byggvägledningsserien är att den ska underlätta tillämpningen av föreskrifterna i BBR och om möjligt förklara bakgrunden till dessa och på så sätt inspirera till lösningar som uppfyller funktionskraven. Underlaget till revideringen av denna publikation är de ändringar av avsnitt 9 Energihushållning i BBR 21 (BFS 2014:3) som gäller från den 1 juli 2014 och som efter en övergångsperiod ska tillämpas fullt ut från den 1 juli 2015 och BBR 22 (BFS 2015:3) som gäller från den 1 mars 2015 och som efter en övergångsperiod ska tillämpas fullt ut från den 1 mars Byggvägledning utgör inte någon form av supplement till BBR. Kraven i BBR kan tillgodoses på olika sätt. Råd och kommentarer utöver författningstexterna i Byggvägledning är respektive författares och syftar till att underlätta tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd i BBR samt till att inspirera till utveckling av lämpliga tekniska lösningar. Författare till denna publikation är Arne Elmroth, professor emeritus i Byggnadsfysik vid LTH, Lunds Tekniska Högskola. Synpunkter på innehållet i första utgåvan har fåtts från Karin Adalberth, Ingemar Ekdahl, Per Levin, Nikolaj Tolstoy, Catarina Warfvinge med flera. Svensk Byggtjänst vill här uttrycka en förhoppning om att byggvägledningsserien även i fortsättningen ska vara till nytta för branschen. Stockholm i april 2015 AB Svensk Byggtjänst 7

8

9 Introduktion till serien Byggvägledning REDIGERINGSPRINCIP I serien Byggvägledning återges hela innehållet i Boverkets byggregler, BBR. Innehållet är disponerat så att varje publikation ska kunna användas som en praktisk handbok inom ett avgränsat ämnesområde. Det har fått till följd att dispositionen av Byggvägledning delvis avviker från dispositionen av BBR. Den BBR-text som citeras i en enskild publikation i serien Byggvägledning omfattar vanligen ett komplett avsnitt ur BBR men i en del fall citeras text ur flera avsnitt för att täcka ett specifikt ämnesområde. Text ur BBR, det vill säga föreskrifter och allmänna råd, återges mot grön ton. Ett textavsnitt ur BBR som berör flera ämnesområden kan återges i två eller flera publikationer i serien Byggvägledning. Ändringar sedan föregående utgåva är markerade med ett vertikalt streck i marginalen. VÄGLEDNINGSTEXT Vägledningstexten är de enskilda författarnas kommentarer till den praktiska tillämpningen av BBR och andra berörda författningar. Vägledningstexten kan ge exempel på tekniska lösningar eller metoder eller hänvisa till tekniska lösningar i standarder, AMA med mera. Vägledningstexterna rubriceras som VL och återges i direkt anslutning till berörd BBR-text. Om denna behandlar flera olika delämnen har vägledningstexten delats upp i flera delar: VL 1, VL 2 och så vidare. Denna bok i serien följer inte strukturen med numrerade VL-texter. Energihushållningsreglerna är uppbyggda på ett annat sätt än tidigare genom att det huvudsakligen är fyra funktionskrav som ska vara uppfyllda. Se vidare i Om denna Byggvägledning. Författaren har valt en annan struktur med hänsyn till detta. Kapitelindelningen framgår av Läsanvisningar. 9

10 INTRODUKTION TILL SERIEN BYGGVÄGLEDNING Byggvägledningens karaktär av handbok medför att beskrivna lösningar inte är bindande utan endast utgör exempel. Det kan givetvis finnas andra möjliga lösningar inom ramen för föreskrifterna i författningarna. Upplägget är sådant att varje kapitel ska kunna läsas separat. Det innebär att det finns vissa upprepningar i texterna. 10

11 Om denna Byggvägledning INLEDNING Energifrågorna har de senaste åren kommit alltmer i fokus. Användning av energi bidrar till den globala uppvärmningen. Den byggda miljön använder mycket energi. Det har samtidigt visat sig finnas goda möjligheter att bygga hus som använder energi på ett mycket effektivt sätt och det är möjligt att i betydande utsträckning minska energianvändningen i befintliga hus. De bästa nya husen behöver endast en mycket liten mängd energi för uppvärmning. Önskad innetemperatur fås till stor del av värme från brukarna och deras användning av olika apparater. Allt mindre värme tillförs från värmesystemet. Ju bättre husen byggs desto viktigare blir det att kunna hantera alla energiflöden i ett hus och hur de påverkar värme- och kylbehov. Befintliga hus måste energieffektiviseras i stor omfattning. Det är ofta många komplexa frågor som då behöver hanteras för att dels uppnå betydande minskning av energianvändningen dels säkerställa att huset även med genomförda åtgärder fungerar på ett utmärkt sätt. I Boverkets byggregler för energihushållning ställs renodlade funktionskrav på husens totala energiprestanda. Byggherren måste visa att det färdiga huset uppfyller dessa krav när det används. Tekniken är i dag komplex. För att få riktigt god energiprestanda behövs god kunskap om hur arkitektur, byggnadsteknik och installationsteknik samverkar till ett väl fungerande system. Det blir också allt viktigare att driftpersonalen har tillräcklig kunskap och information om installerad teknik för att byggnaden ska uppnå förväntad prestanda. Det blir också allt viktigare att ha kunskap om hur brukarna använder husen för att kunna anpassa tekniken till brukarnas önskemål och behov. Resultatet beror i slutändan på om brukaren kan använda huset på ett tillräckligt enkelt och samtidigt energieffektivt sätt. Den 1 mars 2015 trädde nya krav på byggnaders energihushållning i kraft (BBR 22). BBR 22 innebär strängare krav på byggnaders specifika energianvändning vid uppförande av nya flerbostadshus och lokaler. Lindrigare krav ställs på småhus och på flerbostadshus som huvudsakligen innehåller småbostäder, typ studentbostäder. För övrigt är reglerna uppbyggda på ungefär samma sätt som från 2006 då BBR 12 kom ut. Däremot har krav införts 2012 på energihushållning som måste uppfyllas vid ändring eller ombyggnad av bostäder och lokaler. Dessa krav är i princip oförändrade i BBR 22. Vid ändring av byggnader har dessutom ett antal krav på hygien, hälsa och miljö preciserats som påverkar vilka energiåtgärder som kan genomföras i samband med ändring. Till nyheterna 2009 hörde också att det infördes särskilda krav på högsta tillåtna installerad eleffekt för uppvärmning av elvärmda hus. En annan nyhet var att Sverige indelades i tre klimatzoner i stället för tidigare två. I BBR 22 har en ny klimatzon IV tillkommit som utgör kustlänen i tidigare klimatzon III. Kraven på specifik 11

12 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING 12 energiprestanda i zon IV är strängare än i zon III. Avsikten är att kravnivåerna ska vara bättre anpassade till skillnader i klimat i olika delar av landet. I denna utgåva av byggvägledningen är ambitionen som tidigare att belysa hur olika faktorer påverkar en byggnads energianvändning. Grundupplägget är oförändrat. De förändringar som gäller från 1 mars 2015 har inarbetats. I denna utgåva har avsnitt som behandlar hur energihushållningsfrågor och inneklimat kan hanteras vid ombyggnad eller ändring av byggnad utökats något. Motivet är att de nya reglerna avseende ändring och energieffektivisering av befintliga hus i samband med renovering får allt större betydelse. Det blir alltmer angeläget att renovera husen över huvud taget och förbättra dessa utöver energieffektivisering. Avsnitten har därför getts relativt stort utrymme. Erfarenheter av hur tillämpningen skett enligt de regler som införts från och med 2006 har så långt de finns tillgängliga inarbetats. Råd ges om hur olika frågor kan hanteras och tonvikten ligger på att skapa förståelse för olika samband. Bl. a. har erfarenheter från energiberäkningar och hur de kan göras lagts till. Byggherren måste tidigt i byggprocessen precisera hur huset ska användas och vilket inneklimat som ska uppfyllas. Detta är grundläggande för att kunna prediktera förväntad energianvändning. I byggvägledningen finns omfattande hänvisningar till de internationella och europeiska standarder som under senare år tagits fram som hjälpmedel för att kunna hantera olika energifrågor i byggnader. Sammantaget är avsikten med denna publikation att ge vägledning om hur energikraven kan uppfyllas och hur de kan verifieras. Från och med den 1 januari 2009 ska nya hus energideklareras. Under 2011 har reglerna för energideklarationer omarbetats något. Ett kortare avsnitt om energideklarationer har tagits med även i denna utgåva. BAKGRUND Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12 (benämns fortsättningsvis BBR 12) trädde i kraft den 1 juli Den 1 februari 2009 trädde BFS 2008:20 i kraft (benämns fortsättningsvis BBR 16). Den 1 januari 2012 trädde BFS 2011:6 i kraft (benämns fortsättningsvis BBR 19) med övergångsbestämmelser fram till och med 31 december Föreskrifterna om ändring är juridiskt bindande först från den 1 januari BFS 2014:3 som benäms BBR 21 trädde i kraft den 1 juli 2014 med en övergångstid till den 1 juli BBR 21 innehåller endast marginella förändringar vad gäller krav på energihushållning i förhållande till BBR 19. Den nu aktuella BBR 22 trädde ikraft den 1 mars 2015 med en övergångstid till den 1 mars Energihushållningsreglerna i BBR 22 är uppbyggda på i princip samma sätt som i tidigare utgåvor av BBR. Tre huvudkrav ska vara uppfyllda.

13 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING För det första: Byggnaders specifika energianvändning ska inte överstiga ett visst värde som är olika i de olika klimatzonerna. För det andra: Byggnadens klimatskärm ska uppfylla minimikrav på isoleringsnivå, som formulerats så att den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden inte får överskrida ett visst värde som är lika för hela Sverige. Det finns däremot olika värden för olika kategorier av byggnader. För det tredje: Högsta installerad effekt vid eluppvärmning begränsas. Kvalitativa krav på klimatskärmens genomsnittliga luftläckage har dessutom tillkommit. Kraven på byggnaders specifika energianvändning ska verifieras dels genom beräkningar i projekteringsskedet, dels genom mätning av energianvändningen i den färdiga byggnaden. För eluppvärmda byggnader finns dessutom krav på att installerad effekt för uppvärmning inte får överstiga ett givet värde som ska verifieras genom att summera märkeffekter på faktiskt installerad utrustning. BBR 22 innebär en skärpning av kraven på god energihushållning i nya byggnader. Reglerna är delvis en konsekvens av det uppdaterade EG-direktivet (2010/11 EU) av den 19 maj 2010 där medlemsländerna i EG åläggs att successivt skärpa energikraven vid såväl nybyggnad som vid renoveringar. Enligt direktivet ska alla nya byggnader vara så kallade NäraNollEnergibyggnader (NNE-byggnader) från och med (Lokaler med offentlig verksamhet redan från och med 2019). Kraven för NNE-byggnader avses preciseras under De kommer med all sannolikhet att bli strängare än i BBR 22. De väsentligaste ändringarna i energihushållningsavsnittet i BBR 22 innebär: Att byggnadskategorin bostäder delas upp i två nya kategorier, småhus och flerbostadshus, medan lokalbyggnader förblir oförändrade. En generell skärpning av kraven på energiprestanda med cirka 10 % för flerbostadshus och lokalbyggnader. För småhus sker inte någon skärpning. En fjärde klimatzon införs som omfattar kustlänen i den tidigare klimatzonen III. I denna fjärde klimatzon skärps kraven med storleksordningen 10 % för samtliga byggnader i förhållande till de skärpningar som införs i klimatzon III. Att byggnader som är större än 50 m 2 och till mer än hälften innehåller bostäder om högst 35 m 2 får en lättnad i energiprestandakraven med 10 kwh/m 2 och år för icke elvärmda byggnader med 5 kwh/m 2 och år för elvärmda byggnader. Att krav på klimatskärmens lufttäthet införs även i energihushållningsavsnittet och är likalydande med kraven i avsnitt om Hygien, hälsa och miljö. 13

14 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING 14 På samma sätt som i de tidigare reglerna för nya hus ska de byggas så att kraven på energihushållning uppfylls när huset används. Det vill säga det är den uppmätta energianvändningen som ska uppfylla kraven. Det blir då mycket viktigt att i projekteringsskedet kunna förutsäga hur stor energianvändningen blir i den färdiga byggnaden. Det är inte tillräckligt att enbart med beräkningar visa att kraven kommer att uppfyllas. Allt eftersom husen behöver värmas allt mindre kommer värmetillförseln från värmesystemet att utgöra en relativt sett mindre andel av husets totala energianvändning. Det ökar behovet av att kunna precisera hur huset används och det ökar kraven på noggrannhet både vid energibalansberäkningar och vid själva byggandet. Den som bygger ett hus måste med andra ord i en helt annan utsträckning än tidigare beakta hur huset som system fungerar och hur huset används av brukarna. SYFTE Byggvägledningen ger råd om hur olika poster i husets energianvändning kan påverkas och den ger hänvisningar till i första hand de svenska standarder (oftast baserade på ISO- och EN-standarder) som är tillämpliga för olika beräkningar. Särskilt stort utrymme ägnas åt att belysa hur olika krav på innetemperaturer och luftkvalitet samt brukarnas användning av huset påverkar energianvändningen. Detta betyder att byggvägledningen inte ger precisa anvisningar på hur energianvändningen ska beräknas utan den ger i stället underlag för att ta ställning till hur olika faktorer som har stor betydelse för energianvändningen kan hanteras. Det finns anvisningar om hur de olika posterna kan beräknas och det diskuteras vilka faktorer som har stor betydelse för hur mycket värme, el och eventuell kyla som behövs. Regelverket ställer tydliga funktionskrav på energianvändning men anger inte vilka tekniska lösningar som godtas. Det är inte längre tillräckligt att enskilda byggnadskomponenter och installerade apparater har mycket väldefinierade och goda energiprestanda. Eftersom kraven på energiprestanda avser det färdiga huset under användning måste alla komponenter och installationer samverka i huset till ett väl fungerande system så att huset får avsedda energiprestanda och samtidigt uppfyller alla andra berättigade krav på ett väl fungerande hus. Det innebär att det finns en mångfald olika lösningar som leder fram till att funktionskraven uppfylls. I BBR 22 finns krav som ska tillämpas vid ändring av byggnader. Med hänsyn till att ändring som innebär energieffektivisering av befintliga hus blir allt viktigare har ett relativt omfattande avsnitt tillkommit som ger råd och anvisningar om hur energifrågorna kan hanteras vid ändring av byggnader. Syftet med Byggvägledningen är att byggherrar, arkitekter, projektörer, förvaltare och andra aktörer i byggsektorn ska få råd om hur energifrågorna ska hanteras. Det är inte enbart tekniken utan även hur huset underhålls och sköts samt hur brukarna använder huset som har stor betydelse för energianvändningen. Det blir därför viktigt att tidigt i projekteringsarbetet klargöra hur huset är tänkt att användas och hur det ska skötas. Det rekommenderas att noga dokumentera alla förutsättningar för att kunna bedöma orsaker

15 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING till eventuella avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning. I Byggvägledningen finns beskrivet dels metoder att kontrollera den tekniska funktionen och utförandet under byggprocessen dels metoder som kan tilllämpas för att verifiera att uppmätt energianvändning uppfyller kraven. LÄSANVISNINGAR Byggvägledningen inleds i kapitel 1 med en historiebeskrivning av hur energihushållning hanterats i svenska byggregler efter den så kallade energikrisen 1973/1974. I kapitel 2 behandlas utförligt olika systemgränser för att klargöra hur huset fungerar systemtekniskt och hur valet av systemgräns bestämmer olika energiflöden och hur olika funktioner påverkas. Genom att ha entydiga systemgränser kan olika aktörers ansvarsområden identifieras. I kapitel 3 redogörs för viktiga skillnader mellan tidigare byggregler och BBR 22. Dessutom diskuteras översiktligt hur energifrågor i byggandet kan hanteras. I kapitel 4 redovisas och kommenteras de krav som gäller i BBR 22 för nya hus. Skillnader i krav för bostadshus och lokaler tas upp. Skillnader i krav mellan eluppvärmda byggnader och byggnader uppvärmda på annat sätt behandlas. Kapitel 5 behandlar krav på energianvändning som gäller vid ändring av byggnader. Hur energieffektivisering kan kombineras med renoveringar och ombyggnader ägnas förhållandevis stort utrymme. Betydande erfarenheter från genomförda och dokumenterade demonstrationsprojekt har tagits med i kapitlet. Kapitel 6 ägnas åt att belysa samband mellan inneklimat och energieffektivisering i nya hus. Det går att uppnå ett mycket bra inomhusklimat samtidigt som huset använder lite energi. Kapitel 7 behandlar energifrågor och inneklimat vid ändring av byggnader. Detta avsnitt i BBR är viktigt eftersom energieffektiviseringsåtgärder vid ändring av husen och deras tekniska system kan få konsekvenser för inneklimatet. Energieffektivisering i byggnader får inte ske genom att inomhusklimatet tillåts bli dåligt. Kapitel 8 behandlar de olika posterna i husets energibalans och vilka faktorer som är betydelsefulla att ta hänsyn till. I avsnittet behandlas relativt ingående hur de olika posterna i energibalansen kan beräknas och hur olika indata bör väljas. I kapitel 9 diskuteras vilka krav som ska ställas på energiberäkningsprogram och relativt stort utrymme ägnas åt att belysa hur olika ingångsparametrar bör väljas. Det understryks hur viktigt det är att välja så korrekta beräkningsförutsättningar som möjligt. 15

16 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING I kapitel 10 ges en kort sammanfattning av hur installerad eleffekt för eluppvärmning av elvärmda hus beräknas. I kapitel 11 finns detaljerade anvisningar om hur den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten ska beräknas. I kapitel 12 beskrivs metoder att kontrollera värmeisolering och lufttäthet. I kapitel 13 redovisas metoder för att verifiera energianvändningen i den färdiga byggnaden och metoder för att göra normalårskorrigering. I kapitel 14 beskrivs hur nya byggnader kan energideklareras. Hur befintliga byggnader ska energideklareras faller utanför denna byggvägledning. ÖVERSIKT AV INNEHÅLLET I denna Byggvägledning 8 Energihushållning och värmeisolering behandlas följande avsnitt i BBR: Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö Ingressen till avsnitt 6 i BBR har följande lydelse: Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 9, 14 och 20 PBF. Avsnitt 6:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL. (BFS 2011:26). Följande ur avsnitt 6 behandlas: 6:1 Allmänt 6:251 Ventilationsflöde 6:322 Dagsljus 6:412 Definitioner/beteckningar 6:42 Termisk komfort 6:9 Krav på hygien, hälsa och miljö vid ändring av byggnader Avsnitt 9 Energihushållning Ingressen till avsnitt 9 har följande lydelse: Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL. (BFS 2011:26). Följande ur avsnitt 9 behandlas: 9:1 Allmänt 9:2 Bostäder och lokaler 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning 9:6 Effektiv elanvändning 9:7 Mätsystem för energianvändning 9:8 Klassning av byggnadens energianvändning 9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnader 16

17 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING HÄNVISNING TILL STANDARD En stor del av ändringarna i BBR 22 är av typen hänvisning till nya utgåvor av svensk standard eller att den svenska standarden upphävts eller ersatts av europastandard. Eftersom standarderna ändras fortlöpande bör användaren alltid kontrollera att utgåvan är den senaste, oberoende av om den är angiven i reglerna eller inte. I litteraturlistan i slutet av boken har sammanställts refererad standard. Sambandet mellan de standarder som tagits fram till stöd för direktivet om byggnaders energiprestanda (Direktiv 2002/91/EG) och dessa standarders relation till direktivet beskrivs i SIS-CEN/TR 15615, Explanation of the general relationship between various European Standards and the Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) Umbrella Document. De flesta standarder finns enbart att tillgå på engelska, men har svensk titel, vilken anges först i referensen. SVEBY är en aktör som tagit fram så kallade branschstandarder för energi i byggnader. Det finns handledning för val av brukarindata för energiberäkningar, kontraktskrivning och avtal samt mätföreskrifter för verifiering av energianvändning med mera, 17

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

BRANDSKYDD. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler

BRANDSKYDD. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler BRANDSKYDD En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Torkel Danielsson Tomas Fagergren Daniel Larsson Martin Olander Gösta Sedin Urban Söderberg Jörgen Thor Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

BOSTADS ESTÄMMELSER EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD

BOSTADS ESTÄMMELSER EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD BOSTADS ESTÄMMELSER 2015 EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm 08-457 10 00 www.byggtjanst.se

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert; beslutade den 0 månad 0. BFS 2013:xx Utkom från trycket

Läs mer

Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas. - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB

Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas. - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB Sara Lundin Högskoleingenjör Bygg och anläggning, ekologiskt

Läs mer

Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland

Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland Datum 2012-01-16 Diarienummer 1271-5280/2011 PM I denna PM redovisas en jämförelse mellan aktuella energiregler för nya byggnader i de Nordiska länderna och Tyskland. I Sverige återfinns energireglerna

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:3 Utkom från trycket den 24 februari 2015 beslutade den 24 februari

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Regelsamling för byggande, BBR

Regelsamling för byggande, BBR Boverket Regelsamling för byggande, BBR Supplement februari 2009 9 Energihushållning 2008 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Supplement februari 2009, 9 Energihushållning Boverket 2009 1 Titel: Regelsamling

Läs mer

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 13, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Denna författning träder i kraft den 1 februari 2009. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:xx BBR xx Utkom från trycket den 0 månad 2015 beslutade den 0 månad

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se INNEHÅLL Inledning 3 Förutsättningar 4 Programmets uppbyggnad 5 U-värdeberäkning 6 Energiberäkning 7 Resultatsammanställning 11

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan: www.sveby.org

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan: www.sveby.org Handledning 20140901 Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader och är ett branschöverskridande initiativ för att ta fram frivilliga hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning.

Läs mer

Energideklarering av byggnader

Energideklarering av byggnader Energideklarering av byggnader direktivet 2002/91/EG För effektivare energianvändning i byggsektorn Minska utsläpp av växthusgaser. Minska EG:s importberoende av energi Sammanfattning I Europa används

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Byggnads energiprestanda - Använd energi. Beställt av Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme

Byggnads energiprestanda - Använd energi. Beställt av Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme Byggnads energiprestanda - Använd energi Beställt av Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme Åsa Wahlström CIT Energy Management AB Göteborg, november 2014 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Syfte och målsättning...

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Innehållsförteckning 9 Energihushållning... 1 9:1 Allmänt... 1 9:11 Tillämpningsområde... 1 9:12 Definitioner... 1 9:2 Bostäder... 4 9:23 Klimatzon III - Åland...

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Referensgruppsmöte 2013-11-19 Välkomna!

Referensgruppsmöte 2013-11-19 Välkomna! Referensgruppsmöte 2013-11-19 Välkomna! Sveby 2013 1 Agenda 1. Inledning 2. Kravställning energi 3. Nya brukarindata & BBR-krav 4. Fika och diskussion 1: kravställning, beräkning, hjälpmedel 5. Verifiering

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer Thomas Johansson Boverket Aktuellt om energi i BBR Skärpta energikrav i BBR 2011 Reviderat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda 2011-10-27 Sida 2 Bostäder

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,

Läs mer

Remissvar- Boverkets föreskrifter om energideklarationer av byggnader

Remissvar- Boverkets föreskrifter om energideklarationer av byggnader Boverket Dnr: 10827-1279/2006 Stockholm den 23 aug 2006 Remissvar- Boverkets föreskrifter om energideklarationer av byggnader EG-direktivet om Byggnaders energiprestanda har syftet att främja en förbättring

Läs mer

Svebyprogrammet. Energiavtal 12. för överenskommelse om energianvändning. www.sveby.org www.foreningenbkk.se. Sveby Stockholm 2012

Svebyprogrammet. Energiavtal 12. för överenskommelse om energianvändning. www.sveby.org www.foreningenbkk.se. Sveby Stockholm 2012 Energiavtal 12 för överenskommelse om energianvändning Svebyprogrammet 20121010 www.sveby.org www.foreningenbkk.se Sveby Stockholm 2012 Förord Energiavtal 12 har tagits fram av Byggandets Kontraktskommitté,

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Konsekvensutredning Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Boverket juli 2012 Titel: Konsekvensutredning Boverket föreskrifter

Läs mer

Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm

Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Per e-post till: erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se Stockholm, den 10 december 2014 Ärende: 25382113

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR

Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov Att beräkna värden Verkligheten är sig aldrig lik Hur vi räknar ut verkligt energibehov 1 Beräknat energibehov i ett enbostadshus Beräknad energianvändning / fall / månad 1800,0 1600,0 1400,0 1200,0 kwh/månad

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader 2015-08-31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader Undertecknad

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert; beslutade den 17 december 2013. BFS 2013:17 Utkom från

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

EG-direktivet om byggnaders energiprestanda 2002/91/EG

EG-direktivet om byggnaders energiprestanda 2002/91/EG Agenda 1. Vad innehåller lagen om energideklaration av byggnader 2. Hur kan lagen påverka arbetet med energieffektivisering 3. Hur påverkar den nya lagen arbetet elinstallationer 4. Diskussion Hur kan

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

INSTALLATIONSCERTIFIERING I STOCKHOLM AB - INCERT

INSTALLATIONSCERTIFIERING I STOCKHOLM AB - INCERT INSTALLATIONSCERTIFIERING I STOCKHOLM AB - INCERT ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN OM PERSONCERTIERING - ENERGIEXPERT ENLIGT BOVERKETS FÖRESKRIFTER, BFS 2007:5 CEX 1 med ändringar t o m BFS 2013:17 BEHÖRIGHETSKLASSER

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616

ENERGIDEKLARATION. Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616 Energiprestanda: 31 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR 2012

Boverkets Byggregler, BBR 2012 Boverkets Byggregler, BBR 2012 Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring T3-01 2012-01. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03 B5-02

Läs mer

Energi och byggnader, miljö och pengar

Energi och byggnader, miljö och pengar Energi och byggnader, miljö och pengar Malmö miljösamverkan 14 sept 2006 Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola Detta vill jag ha sagt Varför spara energi i hus?

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

2.1 Erfaringer med energiförbrug i lavenergibyggnader

2.1 Erfaringer med energiförbrug i lavenergibyggnader 2.1 Erfaringer med energiförbrug i lavenergibyggnader 1 Inledning Per Johan Wik, Energikontoret Skåne (tovholder), Staffan Branting, Kristianstad Kommun, Sannah Grüner, Köpenhamns Energi och Ole Lögtholt

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Klingsta Gård 19, 182 33 Danderyd Danderyds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1827 Energideklarations-ID: 682880

ENERGIDEKLARATION. Klingsta Gård 19, 182 33 Danderyd Danderyds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1827 Energideklarations-ID: 682880 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Klingsta Gård 19, 182 33 Danderyd Danderyds kommun Nybyggnadsår: 1827 Energideklarations-ID: 682880 Energiprestanda: 56 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Sammanfattning av remissvar och Boverkets kommentarer angående förslag till ändring av BBR:s energihushållningskrav 2015

Sammanfattning av remissvar och Boverkets kommentarer angående förslag till ändring av BBR:s energihushållningskrav 2015 Diarienummer: 1591-2467/2014 Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 7 Sammanfattning av remissvar och er angående förslag till ändring av BBR:s energihushållningskrav 2015 Detta dokument är en sammanfattning av

Läs mer

Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler. utgåva två

Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler. utgåva två Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva två Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 Boverket augusti 2012 1 Titel: Handbok för energihushållning enligt

Läs mer

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Passivhus Norden 2013 Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Åsa Lindell Ulf Eriksson NCC Construction Sverige AB, Gullbergs strandgata

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ORSAKER TILL SKILLNAD MELLAN BERÄKNAD OCH UPPMÄTT ENERGIANVÄNDNING I BYGGNADER

KARTLÄGGNING AV ORSAKER TILL SKILLNAD MELLAN BERÄKNAD OCH UPPMÄTT ENERGIANVÄNDNING I BYGGNADER KARTLÄGGNING AV ORSAKER TILL SKILLNAD MELLAN BERÄKNAD OCH UPPMÄTT ENERGIANVÄNDNING I BYGGNADER Identifiering av prioriterade arbetsområden inom energisimulering och energiuppföljning. EMRAH SOLMAZ Akademin

Läs mer

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57)

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57) Konsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57) Boverket oktober 2010 Titel: Konsekvensutredning - Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Svart magi eller grön energi

Svart magi eller grön energi Svart magi eller grön energi Energideklarationer 29 mars 2006 Hans-OK Hjorth, Boverket Energi är till för att skapa en bra innemiljö Syftet med lagförslaget om energideklaration för byggnader är att främja

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866

ENERGIDEKLARATION. Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866 Energiprestanda: 87 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 94131

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 94131 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 572627 Byggnaden - Identifikation Län Norrbotten Kommun Piteå Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Flädern 1 Husnummer 1 Adress Skomakargatan 7 Prefix byggnadsid

Läs mer

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Datum: 2011-05-17 Upprättad av: Sven-Erik Johansson Reviderad version: 2014-05-20 av Lisa Engqvist projektengagemang

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

BBR. Boverkets Byggregler, BBR 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB

BBR. Boverkets Byggregler, BBR 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB BBR Boverkets Byggregler, BBR Funktionskrav på Byggnader och tomter Nybyggnad, om-och tillbyggnad, mark-eller rivningsarbeten, med avseende på Baseras på Byggproduktdirektivet (CPD)och från och med 1 juli

Läs mer

Förslag till riktlinjer för besiktning vid energideklaration

Förslag till riktlinjer för besiktning vid energideklaration Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Förslag till riktlinjer för besiktning vid energideklaration Utredning på uppdrag av Boverket Åsa Wahlström CIT Energy Management Maj 2009, Göteborg

Läs mer

Konsekvensutredning REMISS

Konsekvensutredning REMISS Konsekvensutredning Revidering av avsnitten 1, 2, 4 och 5 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:20, BBR 16 med avseende på arbetet med BKR/EKS (enligt Förordning 2007:1244

Läs mer

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m.

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. Konsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Boverket december 2008 Titel: Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 183 63

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 183 63 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 574732 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Täby Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Viggbyholm 82:12 Husnummer 1 Adress Röhällsvägen 38 Prefix

Läs mer

Per Levin och Yogesh Kumar 110907

Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget

Läs mer

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning 1(5) Energi Version 1 Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning ALLMÄNNA ANVISNINGAR - Myndighetskrav ska alltid uppfyllas. - Minimikrav enl. BBR skall minst uppfyllas.

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Ranarpsvägen 464, 269 7 Förslöv Båstads kommun Nybyggnadsår: 975 Energideklarations-ID: 670000 Energiprestanda: 00 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Källs Vångaväg 136, 269 95 Båstad Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1940 Energideklarations-ID: 660983

ENERGIDEKLARATION. Källs Vångaväg 136, 269 95 Båstad Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1940 Energideklarations-ID: 660983 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Källs Vångaväg 136, 269 95 Båstad Båstads kommun Nybyggnadsår: 1940 Energideklarations-ID: 660983 Energiprestanda: 86 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer