ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING"

Transkript

1 ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Arne Elmroth

2 Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst Stockholm Tel AB Svensk Byggtjänst och författaren Fjärde, reviderade utgåvan Omslag: Beate Pytz Illustrationer: Lilian Johansson Tryck: Norra Skåne Offset, Malmö 2015 ISBN

3 Innehåll Förord 7 Introduktion till serien Byggvägledning 9 Redigeringsprincip 9 Vägledningstext 9 Om denna Byggvägledning 11 Inledning 11 Bakgrund 12 Syfte 14 Läsanvisningar 15 Översikt av innehållet 16 Hänvisning till standard 17 1 Energihushållningsregler efter oljekrisen 1973/ Allmän historik 19 Värmeisolering 19 Krav på lufttäthet och luftkvalitet 20 Värmeåtervinning ur frånluften 21 Särskilda krav på direktelvärmda småhus 22 2 Systemgränser avgör vilken energi som avses 25 Systemgräns apparat 25 Systemgräns rummet 26 Systemgräns huset 28 Systemgräns för byggnadens energianvändning enligt BBR 31 3 Energihushållningsföreskrifter från 2006 (BBR 12) till 2015 (BBR 22) 33 Byggherren kan och bör ställa högre krav på energi användningen än minimikraven i BBR 35 Så här kan energifrågorna hanteras 36 4 Regler för energihushållning i BBR nybyggnad 39 Varför behövs nya energihushållningsregler 39 Definition av byggnaders ebergianvändning 40 Energihushållningsregler i BBR nybyggnad 42 5 Energihushållningsregler i BBR vid ändring av byggnader 61 Arbetsmetodik vid renovering 74 3

4 INNEHÅLL 6 Inneklimat och energianvändning nya hus 79 Termiskt inneklimat 79 Luftkvalitet 85 Dagsljus 86 7 Inneklimat och energianvändning vid ändring av byggnader 87 8 Beräkning av byggnaders specifika energianvändning 91 Poster i husets energibalans 93 Transmissionsförluster genom olika byggnadsdelar, E t 95 Ventilationsbehov med och utan värmeåtervinning, E v 97 Värmeförluster på grund av luftläckning och fönstervädring, E l 102 Energibehov för kyla, E kyl 104 Värmebehov för tappvarmvatten, E tvv 109 Distributionsförluster och reglerförluster, E dr 111 Fastighetsenergi, E fel 113 Hushållsenergi och verksamhetsenergi, E hel 118 Värmeåtervinning, E vå 121 Värmetillskott, E tillskott 121 Solinstrålning, E sol Beräkning av byggnaders energibehov 125 Simuleringsprogram 125 Noggrannhet hos energiberäkningar Beräkning av installerad eleffekt för uppvärmning Beräkning av genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U m 137 Beräkning av U m 137 Beräkning av U-värde för ytterväggar och tak 138 Värmemotstånd hos luftspalter 143 Värmetransport genom mark 144 Värmetransport genom fönster 146 Köldbryggor Kontrollmetoder för värmeisolering och lufttäthet Verifiering av energianvändning 155 Krav på mätsystem för energianvändning i byggnader 156 Kompletterande mätningar 158 Normalårskorrigering med graddagsmetoden 159 Normalårskorrigering med effektsignatur 160 Normalårskorrigering genom energiindexmetod 162 Mätning av energi till komfortkyla 162 4

5 INNEHÅLL 14 Energideklaration av byggnader 165 Bilaga 1. Energiinnehåll bränslen 169 Bilaga 2. Definitioner 171 Webbadresser 177 Litteraturförteckning 179 Direktiv 179 Lagar och förordningar 179 Föreskrifter 179 Standarder 180 Övriga publikationer 182 Sakordsregister 185 5

6

7 Förord Målet med byggvägledningsserien är att den ska underlätta tillämpningen av föreskrifterna i BBR och om möjligt förklara bakgrunden till dessa och på så sätt inspirera till lösningar som uppfyller funktionskraven. Underlaget till revideringen av denna publikation är de ändringar av avsnitt 9 Energihushållning i BBR 21 (BFS 2014:3) som gäller från den 1 juli 2014 och som efter en övergångsperiod ska tillämpas fullt ut från den 1 juli 2015 och BBR 22 (BFS 2015:3) som gäller från den 1 mars 2015 och som efter en övergångsperiod ska tillämpas fullt ut från den 1 mars Byggvägledning utgör inte någon form av supplement till BBR. Kraven i BBR kan tillgodoses på olika sätt. Råd och kommentarer utöver författningstexterna i Byggvägledning är respektive författares och syftar till att underlätta tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd i BBR samt till att inspirera till utveckling av lämpliga tekniska lösningar. Författare till denna publikation är Arne Elmroth, professor emeritus i Byggnadsfysik vid LTH, Lunds Tekniska Högskola. Synpunkter på innehållet i första utgåvan har fåtts från Karin Adalberth, Ingemar Ekdahl, Per Levin, Nikolaj Tolstoy, Catarina Warfvinge med flera. Svensk Byggtjänst vill här uttrycka en förhoppning om att byggvägledningsserien även i fortsättningen ska vara till nytta för branschen. Stockholm i april 2015 AB Svensk Byggtjänst 7

8

9 Introduktion till serien Byggvägledning REDIGERINGSPRINCIP I serien Byggvägledning återges hela innehållet i Boverkets byggregler, BBR. Innehållet är disponerat så att varje publikation ska kunna användas som en praktisk handbok inom ett avgränsat ämnesområde. Det har fått till följd att dispositionen av Byggvägledning delvis avviker från dispositionen av BBR. Den BBR-text som citeras i en enskild publikation i serien Byggvägledning omfattar vanligen ett komplett avsnitt ur BBR men i en del fall citeras text ur flera avsnitt för att täcka ett specifikt ämnesområde. Text ur BBR, det vill säga föreskrifter och allmänna råd, återges mot grön ton. Ett textavsnitt ur BBR som berör flera ämnesområden kan återges i två eller flera publikationer i serien Byggvägledning. Ändringar sedan föregående utgåva är markerade med ett vertikalt streck i marginalen. VÄGLEDNINGSTEXT Vägledningstexten är de enskilda författarnas kommentarer till den praktiska tillämpningen av BBR och andra berörda författningar. Vägledningstexten kan ge exempel på tekniska lösningar eller metoder eller hänvisa till tekniska lösningar i standarder, AMA med mera. Vägledningstexterna rubriceras som VL och återges i direkt anslutning till berörd BBR-text. Om denna behandlar flera olika delämnen har vägledningstexten delats upp i flera delar: VL 1, VL 2 och så vidare. Denna bok i serien följer inte strukturen med numrerade VL-texter. Energihushållningsreglerna är uppbyggda på ett annat sätt än tidigare genom att det huvudsakligen är fyra funktionskrav som ska vara uppfyllda. Se vidare i Om denna Byggvägledning. Författaren har valt en annan struktur med hänsyn till detta. Kapitelindelningen framgår av Läsanvisningar. 9

10 INTRODUKTION TILL SERIEN BYGGVÄGLEDNING Byggvägledningens karaktär av handbok medför att beskrivna lösningar inte är bindande utan endast utgör exempel. Det kan givetvis finnas andra möjliga lösningar inom ramen för föreskrifterna i författningarna. Upplägget är sådant att varje kapitel ska kunna läsas separat. Det innebär att det finns vissa upprepningar i texterna. 10

11 Om denna Byggvägledning INLEDNING Energifrågorna har de senaste åren kommit alltmer i fokus. Användning av energi bidrar till den globala uppvärmningen. Den byggda miljön använder mycket energi. Det har samtidigt visat sig finnas goda möjligheter att bygga hus som använder energi på ett mycket effektivt sätt och det är möjligt att i betydande utsträckning minska energianvändningen i befintliga hus. De bästa nya husen behöver endast en mycket liten mängd energi för uppvärmning. Önskad innetemperatur fås till stor del av värme från brukarna och deras användning av olika apparater. Allt mindre värme tillförs från värmesystemet. Ju bättre husen byggs desto viktigare blir det att kunna hantera alla energiflöden i ett hus och hur de påverkar värme- och kylbehov. Befintliga hus måste energieffektiviseras i stor omfattning. Det är ofta många komplexa frågor som då behöver hanteras för att dels uppnå betydande minskning av energianvändningen dels säkerställa att huset även med genomförda åtgärder fungerar på ett utmärkt sätt. I Boverkets byggregler för energihushållning ställs renodlade funktionskrav på husens totala energiprestanda. Byggherren måste visa att det färdiga huset uppfyller dessa krav när det används. Tekniken är i dag komplex. För att få riktigt god energiprestanda behövs god kunskap om hur arkitektur, byggnadsteknik och installationsteknik samverkar till ett väl fungerande system. Det blir också allt viktigare att driftpersonalen har tillräcklig kunskap och information om installerad teknik för att byggnaden ska uppnå förväntad prestanda. Det blir också allt viktigare att ha kunskap om hur brukarna använder husen för att kunna anpassa tekniken till brukarnas önskemål och behov. Resultatet beror i slutändan på om brukaren kan använda huset på ett tillräckligt enkelt och samtidigt energieffektivt sätt. Den 1 mars 2015 trädde nya krav på byggnaders energihushållning i kraft (BBR 22). BBR 22 innebär strängare krav på byggnaders specifika energianvändning vid uppförande av nya flerbostadshus och lokaler. Lindrigare krav ställs på småhus och på flerbostadshus som huvudsakligen innehåller småbostäder, typ studentbostäder. För övrigt är reglerna uppbyggda på ungefär samma sätt som från 2006 då BBR 12 kom ut. Däremot har krav införts 2012 på energihushållning som måste uppfyllas vid ändring eller ombyggnad av bostäder och lokaler. Dessa krav är i princip oförändrade i BBR 22. Vid ändring av byggnader har dessutom ett antal krav på hygien, hälsa och miljö preciserats som påverkar vilka energiåtgärder som kan genomföras i samband med ändring. Till nyheterna 2009 hörde också att det infördes särskilda krav på högsta tillåtna installerad eleffekt för uppvärmning av elvärmda hus. En annan nyhet var att Sverige indelades i tre klimatzoner i stället för tidigare två. I BBR 22 har en ny klimatzon IV tillkommit som utgör kustlänen i tidigare klimatzon III. Kraven på specifik 11

12 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING 12 energiprestanda i zon IV är strängare än i zon III. Avsikten är att kravnivåerna ska vara bättre anpassade till skillnader i klimat i olika delar av landet. I denna utgåva av byggvägledningen är ambitionen som tidigare att belysa hur olika faktorer påverkar en byggnads energianvändning. Grundupplägget är oförändrat. De förändringar som gäller från 1 mars 2015 har inarbetats. I denna utgåva har avsnitt som behandlar hur energihushållningsfrågor och inneklimat kan hanteras vid ombyggnad eller ändring av byggnad utökats något. Motivet är att de nya reglerna avseende ändring och energieffektivisering av befintliga hus i samband med renovering får allt större betydelse. Det blir alltmer angeläget att renovera husen över huvud taget och förbättra dessa utöver energieffektivisering. Avsnitten har därför getts relativt stort utrymme. Erfarenheter av hur tillämpningen skett enligt de regler som införts från och med 2006 har så långt de finns tillgängliga inarbetats. Råd ges om hur olika frågor kan hanteras och tonvikten ligger på att skapa förståelse för olika samband. Bl. a. har erfarenheter från energiberäkningar och hur de kan göras lagts till. Byggherren måste tidigt i byggprocessen precisera hur huset ska användas och vilket inneklimat som ska uppfyllas. Detta är grundläggande för att kunna prediktera förväntad energianvändning. I byggvägledningen finns omfattande hänvisningar till de internationella och europeiska standarder som under senare år tagits fram som hjälpmedel för att kunna hantera olika energifrågor i byggnader. Sammantaget är avsikten med denna publikation att ge vägledning om hur energikraven kan uppfyllas och hur de kan verifieras. Från och med den 1 januari 2009 ska nya hus energideklareras. Under 2011 har reglerna för energideklarationer omarbetats något. Ett kortare avsnitt om energideklarationer har tagits med även i denna utgåva. BAKGRUND Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12 (benämns fortsättningsvis BBR 12) trädde i kraft den 1 juli Den 1 februari 2009 trädde BFS 2008:20 i kraft (benämns fortsättningsvis BBR 16). Den 1 januari 2012 trädde BFS 2011:6 i kraft (benämns fortsättningsvis BBR 19) med övergångsbestämmelser fram till och med 31 december Föreskrifterna om ändring är juridiskt bindande först från den 1 januari BFS 2014:3 som benäms BBR 21 trädde i kraft den 1 juli 2014 med en övergångstid till den 1 juli BBR 21 innehåller endast marginella förändringar vad gäller krav på energihushållning i förhållande till BBR 19. Den nu aktuella BBR 22 trädde ikraft den 1 mars 2015 med en övergångstid till den 1 mars Energihushållningsreglerna i BBR 22 är uppbyggda på i princip samma sätt som i tidigare utgåvor av BBR. Tre huvudkrav ska vara uppfyllda.

13 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING För det första: Byggnaders specifika energianvändning ska inte överstiga ett visst värde som är olika i de olika klimatzonerna. För det andra: Byggnadens klimatskärm ska uppfylla minimikrav på isoleringsnivå, som formulerats så att den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden inte får överskrida ett visst värde som är lika för hela Sverige. Det finns däremot olika värden för olika kategorier av byggnader. För det tredje: Högsta installerad effekt vid eluppvärmning begränsas. Kvalitativa krav på klimatskärmens genomsnittliga luftläckage har dessutom tillkommit. Kraven på byggnaders specifika energianvändning ska verifieras dels genom beräkningar i projekteringsskedet, dels genom mätning av energianvändningen i den färdiga byggnaden. För eluppvärmda byggnader finns dessutom krav på att installerad effekt för uppvärmning inte får överstiga ett givet värde som ska verifieras genom att summera märkeffekter på faktiskt installerad utrustning. BBR 22 innebär en skärpning av kraven på god energihushållning i nya byggnader. Reglerna är delvis en konsekvens av det uppdaterade EG-direktivet (2010/11 EU) av den 19 maj 2010 där medlemsländerna i EG åläggs att successivt skärpa energikraven vid såväl nybyggnad som vid renoveringar. Enligt direktivet ska alla nya byggnader vara så kallade NäraNollEnergibyggnader (NNE-byggnader) från och med (Lokaler med offentlig verksamhet redan från och med 2019). Kraven för NNE-byggnader avses preciseras under De kommer med all sannolikhet att bli strängare än i BBR 22. De väsentligaste ändringarna i energihushållningsavsnittet i BBR 22 innebär: Att byggnadskategorin bostäder delas upp i två nya kategorier, småhus och flerbostadshus, medan lokalbyggnader förblir oförändrade. En generell skärpning av kraven på energiprestanda med cirka 10 % för flerbostadshus och lokalbyggnader. För småhus sker inte någon skärpning. En fjärde klimatzon införs som omfattar kustlänen i den tidigare klimatzonen III. I denna fjärde klimatzon skärps kraven med storleksordningen 10 % för samtliga byggnader i förhållande till de skärpningar som införs i klimatzon III. Att byggnader som är större än 50 m 2 och till mer än hälften innehåller bostäder om högst 35 m 2 får en lättnad i energiprestandakraven med 10 kwh/m 2 och år för icke elvärmda byggnader med 5 kwh/m 2 och år för elvärmda byggnader. Att krav på klimatskärmens lufttäthet införs även i energihushållningsavsnittet och är likalydande med kraven i avsnitt om Hygien, hälsa och miljö. 13

14 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING 14 På samma sätt som i de tidigare reglerna för nya hus ska de byggas så att kraven på energihushållning uppfylls när huset används. Det vill säga det är den uppmätta energianvändningen som ska uppfylla kraven. Det blir då mycket viktigt att i projekteringsskedet kunna förutsäga hur stor energianvändningen blir i den färdiga byggnaden. Det är inte tillräckligt att enbart med beräkningar visa att kraven kommer att uppfyllas. Allt eftersom husen behöver värmas allt mindre kommer värmetillförseln från värmesystemet att utgöra en relativt sett mindre andel av husets totala energianvändning. Det ökar behovet av att kunna precisera hur huset används och det ökar kraven på noggrannhet både vid energibalansberäkningar och vid själva byggandet. Den som bygger ett hus måste med andra ord i en helt annan utsträckning än tidigare beakta hur huset som system fungerar och hur huset används av brukarna. SYFTE Byggvägledningen ger råd om hur olika poster i husets energianvändning kan påverkas och den ger hänvisningar till i första hand de svenska standarder (oftast baserade på ISO- och EN-standarder) som är tillämpliga för olika beräkningar. Särskilt stort utrymme ägnas åt att belysa hur olika krav på innetemperaturer och luftkvalitet samt brukarnas användning av huset påverkar energianvändningen. Detta betyder att byggvägledningen inte ger precisa anvisningar på hur energianvändningen ska beräknas utan den ger i stället underlag för att ta ställning till hur olika faktorer som har stor betydelse för energianvändningen kan hanteras. Det finns anvisningar om hur de olika posterna kan beräknas och det diskuteras vilka faktorer som har stor betydelse för hur mycket värme, el och eventuell kyla som behövs. Regelverket ställer tydliga funktionskrav på energianvändning men anger inte vilka tekniska lösningar som godtas. Det är inte längre tillräckligt att enskilda byggnadskomponenter och installerade apparater har mycket väldefinierade och goda energiprestanda. Eftersom kraven på energiprestanda avser det färdiga huset under användning måste alla komponenter och installationer samverka i huset till ett väl fungerande system så att huset får avsedda energiprestanda och samtidigt uppfyller alla andra berättigade krav på ett väl fungerande hus. Det innebär att det finns en mångfald olika lösningar som leder fram till att funktionskraven uppfylls. I BBR 22 finns krav som ska tillämpas vid ändring av byggnader. Med hänsyn till att ändring som innebär energieffektivisering av befintliga hus blir allt viktigare har ett relativt omfattande avsnitt tillkommit som ger råd och anvisningar om hur energifrågorna kan hanteras vid ändring av byggnader. Syftet med Byggvägledningen är att byggherrar, arkitekter, projektörer, förvaltare och andra aktörer i byggsektorn ska få råd om hur energifrågorna ska hanteras. Det är inte enbart tekniken utan även hur huset underhålls och sköts samt hur brukarna använder huset som har stor betydelse för energianvändningen. Det blir därför viktigt att tidigt i projekteringsarbetet klargöra hur huset är tänkt att användas och hur det ska skötas. Det rekommenderas att noga dokumentera alla förutsättningar för att kunna bedöma orsaker

15 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING till eventuella avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning. I Byggvägledningen finns beskrivet dels metoder att kontrollera den tekniska funktionen och utförandet under byggprocessen dels metoder som kan tilllämpas för att verifiera att uppmätt energianvändning uppfyller kraven. LÄSANVISNINGAR Byggvägledningen inleds i kapitel 1 med en historiebeskrivning av hur energihushållning hanterats i svenska byggregler efter den så kallade energikrisen 1973/1974. I kapitel 2 behandlas utförligt olika systemgränser för att klargöra hur huset fungerar systemtekniskt och hur valet av systemgräns bestämmer olika energiflöden och hur olika funktioner påverkas. Genom att ha entydiga systemgränser kan olika aktörers ansvarsområden identifieras. I kapitel 3 redogörs för viktiga skillnader mellan tidigare byggregler och BBR 22. Dessutom diskuteras översiktligt hur energifrågor i byggandet kan hanteras. I kapitel 4 redovisas och kommenteras de krav som gäller i BBR 22 för nya hus. Skillnader i krav för bostadshus och lokaler tas upp. Skillnader i krav mellan eluppvärmda byggnader och byggnader uppvärmda på annat sätt behandlas. Kapitel 5 behandlar krav på energianvändning som gäller vid ändring av byggnader. Hur energieffektivisering kan kombineras med renoveringar och ombyggnader ägnas förhållandevis stort utrymme. Betydande erfarenheter från genomförda och dokumenterade demonstrationsprojekt har tagits med i kapitlet. Kapitel 6 ägnas åt att belysa samband mellan inneklimat och energieffektivisering i nya hus. Det går att uppnå ett mycket bra inomhusklimat samtidigt som huset använder lite energi. Kapitel 7 behandlar energifrågor och inneklimat vid ändring av byggnader. Detta avsnitt i BBR är viktigt eftersom energieffektiviseringsåtgärder vid ändring av husen och deras tekniska system kan få konsekvenser för inneklimatet. Energieffektivisering i byggnader får inte ske genom att inomhusklimatet tillåts bli dåligt. Kapitel 8 behandlar de olika posterna i husets energibalans och vilka faktorer som är betydelsefulla att ta hänsyn till. I avsnittet behandlas relativt ingående hur de olika posterna i energibalansen kan beräknas och hur olika indata bör väljas. I kapitel 9 diskuteras vilka krav som ska ställas på energiberäkningsprogram och relativt stort utrymme ägnas åt att belysa hur olika ingångsparametrar bör väljas. Det understryks hur viktigt det är att välja så korrekta beräkningsförutsättningar som möjligt. 15

16 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING I kapitel 10 ges en kort sammanfattning av hur installerad eleffekt för eluppvärmning av elvärmda hus beräknas. I kapitel 11 finns detaljerade anvisningar om hur den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten ska beräknas. I kapitel 12 beskrivs metoder att kontrollera värmeisolering och lufttäthet. I kapitel 13 redovisas metoder för att verifiera energianvändningen i den färdiga byggnaden och metoder för att göra normalårskorrigering. I kapitel 14 beskrivs hur nya byggnader kan energideklareras. Hur befintliga byggnader ska energideklareras faller utanför denna byggvägledning. ÖVERSIKT AV INNEHÅLLET I denna Byggvägledning 8 Energihushållning och värmeisolering behandlas följande avsnitt i BBR: Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö Ingressen till avsnitt 6 i BBR har följande lydelse: Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 9, 14 och 20 PBF. Avsnitt 6:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL. (BFS 2011:26). Följande ur avsnitt 6 behandlas: 6:1 Allmänt 6:251 Ventilationsflöde 6:322 Dagsljus 6:412 Definitioner/beteckningar 6:42 Termisk komfort 6:9 Krav på hygien, hälsa och miljö vid ändring av byggnader Avsnitt 9 Energihushållning Ingressen till avsnitt 9 har följande lydelse: Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL. (BFS 2011:26). Följande ur avsnitt 9 behandlas: 9:1 Allmänt 9:2 Bostäder och lokaler 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning 9:6 Effektiv elanvändning 9:7 Mätsystem för energianvändning 9:8 Klassning av byggnadens energianvändning 9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnader 16

17 OM DENNA BYGGVÄGLEDNING HÄNVISNING TILL STANDARD En stor del av ändringarna i BBR 22 är av typen hänvisning till nya utgåvor av svensk standard eller att den svenska standarden upphävts eller ersatts av europastandard. Eftersom standarderna ändras fortlöpande bör användaren alltid kontrollera att utgåvan är den senaste, oberoende av om den är angiven i reglerna eller inte. I litteraturlistan i slutet av boken har sammanställts refererad standard. Sambandet mellan de standarder som tagits fram till stöd för direktivet om byggnaders energiprestanda (Direktiv 2002/91/EG) och dessa standarders relation till direktivet beskrivs i SIS-CEN/TR 15615, Explanation of the general relationship between various European Standards and the Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) Umbrella Document. De flesta standarder finns enbart att tillgå på engelska, men har svensk titel, vilken anges först i referensen. SVEBY är en aktör som tagit fram så kallade branschstandarder för energi i byggnader. Det finns handledning för val av brukarindata för energiberäkningar, kontraktskrivning och avtal samt mätföreskrifter för verifiering av energianvändning med mera, 17

FUKT. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler. Lars-Olof Nilsson

FUKT. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler. Lars-Olof Nilsson FUKT En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Lars-Olof Nilsson Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2015 AB Svensk Byggtjänst och författaren

Läs mer

VENTILATION. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler (BBR) Hans Severinson

VENTILATION. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler (BBR) Hans Severinson VENTILATION En handbok i anslutning till Boverkets byggregler (BBR) Hans Severinson Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2015 AB Svensk Byggtjänst

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6

Läs mer

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Fastighetsbranschens Energidag 2016 Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper

Läs mer

BRANDSKYDD. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler

BRANDSKYDD. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler BRANDSKYDD En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Torkel Danielsson Tomas Fagergren Daniel Larsson Martin Olander Gösta Sedin Urban Söderberg Jörgen Thor Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9.

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9. Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9. Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9

Konsekvensutredning BBR 24. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9 Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9 Konsekvensutredning BBR 24 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler

Läs mer

BOSTADS ESTÄMMELSER EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD

BOSTADS ESTÄMMELSER EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD BOSTADS ESTÄMMELSER 2015 EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm 08-457 10 00 www.byggtjanst.se

Läs mer

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017 Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet Mikael Näslund 25 januari 2017 Mot energieffektivare byggnader EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) Plan- och bygglagen

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017 Webbsändning om nära-nollenergibyggnader Stockholm 12 januari 2017 Information om nya regler för nära-nollenergibyggnader Robert Johannesson Tf. Enhetschef Energi och Samhällsekonomi Befolkningsökning

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:16 Utkom från trycket den 12 november 2013

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkningar föreställningar och fakta Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkning vad? En mer eller mindre kvalificerad prediktion (förutsägelse) av en byggnads energianvändning under

Läs mer

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED BFS 2007:4 med ändringar till och med BFS 2016:14 Detta är en konsoliderad version. Den konsoliderade versionen är en sammanställning

Läs mer

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm 16 mars Stefan Norrman Boverkets byggregler, BBR Krav i form av föreskrifter enligt lag (PBL + PBF) 2015-03-19 Sida 2 Många frivilliga krav

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland

Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland Datum 2012-01-16 Diarienummer 1271-5280/2011 PM I denna PM redovisas en jämförelse mellan aktuella energiregler för nya byggnader i de Nordiska länderna och Tyskland. I Sverige återfinns energireglerna

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert; beslutade den 0 månad 0. BFS 2013:xx Utkom från trycket

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Konsekvensutredning BED 9. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader

Konsekvensutredning BED 9. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader Konsekvensutredning BED 9 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader Konsekvensutredning BED 9 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

SFS 1985:997 B B ändringar tom SFS 2008:248 7 3. som bryter ned ozonskiktet. fluorerade gaser SFS 2007:846 B B ändringar tom SFS 2015:19 11

SFS 1985:997 B B ändringar tom SFS 2008:248 7 3. som bryter ned ozonskiktet. fluorerade gaser SFS 2007:846 B B ändringar tom SFS 2015:19 11 CEX - Litteraturförteckning Gällande litteratur är alltid senaste utgåva eller ändring A: Kunskap om, dvs behärska sakfrågan B: Kännedom om, dvs vara väl insatt i sakfrågan och hur man inhämtar mer information

Läs mer

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP?

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP? BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP? Svein Ruud Juni 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Tre blir ett - RISE Innventia, SP och Swedish ICT har gått

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas. - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB

Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas. - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB Tolkning av energiberäkningar - Hur genomförs beräkningarna och vilka verktyg finns att användas - Per Petersson - FLK - Sara Lundin Tyréns AB Sara Lundin Högskoleingenjör Bygg och anläggning, ekologiskt

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:3 Utkom från trycket den 24 februari 2015 beslutade den 24 februari

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-11-01 20:56 Utförd av:, Skärgårdslovet AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm Län: Stockholms län Atemp bostad:

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

Boverkets arbete med PBL och BBR

Boverkets arbete med PBL och BBR Boverkets arbete med PBL och BBR Martin Storm martin.a.storm@boverket.se Hur mycket byggs det? Bostadsbyggandet har återhämtat sig, men det byggs fortfarande för lite Jämn fördelning mellan hyresrätt

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare

Läs mer

Litteratur/Kunskapskrav inför certifiering som sakkunnig funktionskontrollant, enligt BFS 2011:16 OVK 1 med ändringar.

Litteratur/Kunskapskrav inför certifiering som sakkunnig funktionskontrollant, enligt BFS 2011:16 OVK 1 med ändringar. 2012-03-14 1(5) Litteratur/Kunskapskrav inför certifiering som sakkunnig funktionskontrollant, enligt BFS 2011:16 OVK 1 med ändringar. Dokumenten nedan är tillåtna hjälpmedel vid skriftligt prov (tentamen).

Läs mer

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-14 Sveby Stockholm 2009 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport 2009-04-24

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport 2009-04-24 Energikrav 09 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-24 Förord I det delprojekt inom Sveby som här redovisas har syftet varit att utreda om förändringar i lagstiftning, BBR, angående krav på energihushållning

Läs mer

Regelsamling för byggande, BBR

Regelsamling för byggande, BBR Boverket Regelsamling för byggande, BBR Supplement februari 2009 9 Energihushållning 2008 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Supplement februari 2009, 9 Energihushållning Boverket 2009 1 Titel: Regelsamling

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22

Läs mer

Lågenergihus för attraktivt boende

Lågenergihus för attraktivt boende Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (1993:57) föreskrifter och allmänna råd; BFS 2008:20 Utkom från trycket den 19 december 2008

Läs mer

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Conny Pettersson 2015-08-31 Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Swedisol tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på er remiss avseende svensk

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-21 Remisslämnare

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Att ställa energikrav och följa upp

Att ställa energikrav och följa upp Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:xx BBR xx Utkom från trycket den 0 månad 2015 beslutade den 0 månad

Läs mer

Konsekvensutredning CEX 5. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert

Konsekvensutredning CEX 5. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert Konsekvensutredning CEX 5 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert Konsekvensutredning CEX 5 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23 Conny Pettersson 2012-02-03 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version 1.0 2012-10-10

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version 1.0 2012-10-10 Mätföreskrifter Svebyprogrammet Version 1.0 2012-10-10 Sveby Stockholm 2012 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet fastställer bygg- och fastighetsbranschen

Läs mer

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 13, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Denna författning träder i kraft den 1 februari 2009. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2014-12-04 Objekt: 14-006 - Söderhagen 1:8 Utförd av: Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda

Läs mer

Beräknad och verklig energianvändning

Beräknad och verklig energianvändning Beräknad och verklig energianvändning 2016-11-29 Jasenka Hot 2016-04-05 Helhet exempel Norra Djurgårdsstaden, Stockholm Uppdrag åt Exploateringskontoret 1) - Begära in och granska energiberäkningar kontinuerligt

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor Svensk Ventilation Datum 2013-01-23 Svensk Ventilation Näringsdepartementet Arstaängsvägen 19 B och 100 74 Stockholm Energimyndigheten Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Läs mer

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, 550 11 Jönköping www.rockwool.se INNEHÅLL Inledning 3 Förutsättningar 4 Programmets uppbyggnad 5 U-värdeberäkning 6 Energiberäkning 7 Resultatsammanställning 11

Läs mer

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

ENERGIPRESTANDAANALYS 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov

ENERGIPRESTANDAANALYS 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov Svebyprogrammet ENERGIPRESTANDAANALYS 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov Projektrapport 101028 Förord Energiprestandaanalys är en vägledning för att verifiera

Läs mer

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus

Läs mer

Per Levin. Sveby

Per Levin. Sveby Per Levin Sveby 2014 1 Regelverk för målstyrd energiförvaltning ABT06 Sveby Mätföreskrifter för Energiavtal 12 Sveby Energiavtal 12 Sveby Energiprestandaanalys och verifieringsmall Checklista för Målstyrd

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 1(5) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-02-17 Remisslämnare Organisation Swedisol Kontaktperson Mats Björs E-postadress

Läs mer

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande

Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Avsnitt 9. Energihushållning vid byggande Innehållsförteckning 9 Energihushållning... 1 9:1 Allmänt... 1 9:11 Tillämpningsområde... 1 9:12 Definitioner... 1 9:2 Bostäder... 4 9:23 Klimatzon III - Åland...

Läs mer

Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav. Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik

Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav. Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav samt resultat från ett Cerbof-projekt Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik Carl-Magnus.Capener@sp.se Nya BBR - Energihushållning

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader.

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader. GreenBuilding Bedömningsgrunder för befintliga byggnader 2016-01-26 Version 3 Detta är en sammanställning av beslutade kriterier för SGBCs granskning och bedömning av GreenBuilding-certifiering av befintliga

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt 9 i Boverkets byggregler.

Remissvar avseende Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt 9 i Boverkets byggregler. Trosa Swedisol AB 2014-09-05 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt

Läs mer

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer Thomas Johansson Boverket Aktuellt om energi i BBR Skärpta energikrav i BBR 2011 Reviderat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda 2011-10-27 Sida 2 Bostäder

Läs mer

Byggnads energiprestanda - Använd energi. Beställt av Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme

Byggnads energiprestanda - Använd energi. Beställt av Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme Byggnads energiprestanda - Använd energi Beställt av Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme Åsa Wahlström CIT Energy Management AB Göteborg, november 2014 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Syfte och målsättning...

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,

Läs mer

Energideklarering av byggnader

Energideklarering av byggnader Energideklarering av byggnader direktivet 2002/91/EG För effektivare energianvändning i byggsektorn Minska utsläpp av växthusgaser. Minska EG:s importberoende av energi Sammanfattning I Europa används

Läs mer

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan: www.sveby.org

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan: www.sveby.org Handledning 20140901 Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader och är ett branschöverskridande initiativ för att ta fram frivilliga hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning.

Läs mer

Energieffektivisering av det befintliga byggnadsbeståndet

Energieffektivisering av det befintliga byggnadsbeståndet Energieffektivisering av det befintliga byggnadsbeståndet En fallstudie på ett flerbostadshus LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Byggnadsvetenskaper / Byggnadskonstruktion Examensarbete: Martin

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Regler för ändring i BBR. Otto Ryding

Regler för ändring i BBR. Otto Ryding Regler för ändring i BBR Otto Ryding 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd 6 Hygien,

Läs mer