Metodik vid energibesiktning av kontors- och skolbyggnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodik vid energibesiktning av kontors- och skolbyggnad"

Transkript

1 Metodik vid energibesiktning av kontors- och skolbyggnad Beskrivning av ett tillvägagångssätt för att utföra en energibesiktning av en kontors- eller skolbyggnad. Fredrik Fjellborg Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola.

2 Abstract The purpose with this work has been to establish a method that can be used when energyauditing offices- and school buildings. The proposed method shows how different parts of a building are calculated concerning the heat transfer through them and also how one years consumption of heat can be calculated. The method that is described is mostly based on the latest ISO-standards for heat calculations of building-parts. The standards used in the proposed method is described in short, and where calculation-cases has not been described in full, a references to a more explicit description of the calculating case has been given. The result of this work is a list of items one should take into consideration when doing an energy audit. 2

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att ta fram en metodik som kan användas vid energibesiktningar av kontors- och skolbyggnader. Den föreskrivna metoden tar upp hur olika byggnadsdelar beräknas med avseende på värmegenomsläpplighet och hur årsanvändningen för byggnaden kan beräknas. Metodiken som beskrivits har till stor del baserats på de nyaste publicerade befintliga ISOstandarderna för beräkningar på olika byggnadsdelar. Metoden i de olika refererade standarderna har kort beskrivits och i fall där beskrivning av olika beräkningsfall inte tagits med i metoden, har istället referenser till aktuell standard gjorts, där mer utförliga beskrivningar finns. Resultatet av arbetet är en lista med de punkter som bör beaktas vid en energibesiktning. 3

4 Innehållsförteckning Abstract... 2 Sammanfattning Bakgrund Inledning Projektmål Delmål för projektet Teori Transmission klimatskal Värmekonduktiviteten (λ-värde) Värmemotstånd (R) Värmegenomgångskoefficient (U-värde) Värmeövergångsmotstånd Värmemotstånd för luftlager Metoder Värmemotstånd för ouppvärmda utrymmen Takutrymmen Kryprum under byggnader Övriga utrymmen Beräkning av totalt värmemotstånd Övre gränsen för värmemotståndet (U-värdesmetoden) Undre gränsen för värmemotståndet (λ-värdesmetoden) Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Gradtimmar Gradtimmar förenklad uträkning Köldbryggor Punktformiga köldbryggor Köldbryggor i den bärande stommen Bestämning av värmeflöde genom källarväggar och golv Markens termiska egenskaper Innetemperaturen Klimatdata vid beräkningar av värmeflöde genom källarväggar och golv Karaktäristisk dimension för golvet Ekvivalent tjocklek Betongplatta Kryprumsgrund Uppvärmd källare Fönster Ventilation Ventilationssystem översikt Självdragsventilation (S) Självdragsventilation förstärkt av fläkt (FFS) Frånluftsventilation (F) Från och tilluftsventilation (FT) Från och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) Frånluftsventilation med värmepump (FVP) Energiberäkningar Intern värmeproduktion

5 Varaktighetsdiagram Ventilationen Ventilationsförlust Flödesmätningar Värmeåtervinning Värme som går genom klimatskalet Värmelagring Interna värmekällor Belysning Elektriska apparaturer Människor Solinstrålning Årsenergibehovet Kylningen av byggnaden Hur mycket energi kräver kylan Besiktning av Fysikhuset på universitetsområdet i Umeå Grundinformation...34 Platsspecifika data...34 Byggnadsspecifika data...35 Uppmätta areor Beräkning av U m -värde för byggnaden...35 Väggar Fönster Dörrar och portar Grund Köldbryggor Ouppvärmda utrymmen Omslutande area U m -värde Energiberäkningar...37 Luftläckage Interna värmekällor Olika driftsfall Värme genom klimatskalet på ett år Värme för att värma ventilationsluften under ett år Energi för kylning Sammanfattning besiktning Resultat Delmålens uppfyllnad...41 Besiktningsmetodik...43 Platsspecifika data Byggnadsspecifika data Beräkning av U m -värde för byggnaden Energiberäkningar Diskussion Slutsats Referenser Appendix Bilagor 5

6 1. Bakgrund I samband med att jag, Fredrik Fjellborg, letade efter ett lämpligt examensarbete hösten 2004 för att avsluta mina studier i Energiteknik vid Umeå universitet fick jag kontakt med Nils-Åke Sandström på WSP i Umeå. Eftersom ett EU-direktiv som handlar om byggnaders energiprestanda kommer att börja gälla från början av Så kom jag och Nils-Åke fram till att en metodik att använda vid energibesiktningar skulle behöva tas fram främst med avseende på det framtida EU-direktivet. Med Nils-Åke som handledare vid WSP Umeå, senare även Anders Attefjord WSP Umeå, och Anders Åstrand som handledare vid universitetet började jag mitt arbete. 6

7 2. Inledning Ett EU-direktiv som handlar om byggnaders energiprestanda kommer att genomföras i Sverige med start i januari Direktivet syftar till att öka medvetenheten om hur mycket energi som måste tillföras en byggnad för att kunna upprätthålla ett givet inomhusklimat och även mängden energi som måste tillföras för övriga funktioner i byggnaden såsom hissar, fläktar mm. Genom att en köpare av en fastighet har tillgång till en energibesiktning kan byggnadens energibehov tas med som argument vid köpet, detta torde ge energieffektivare byggnader i förlängningen då låga driftskostnader blir en konkurrensfördel. Hur skall en rättvis energibesiktning genomföras? Och hur exakt kan man förvänta sig att resultatet från besiktningen blir? Bland annat dessa frågor kommer att försöka besvaras i detta arbete. 7

8 3. Projektmål Målet för projektet var att ta fram en metodik/rutin som skall kunna användas av de personer som skall energibesikta kontorsbyggnader/skolbyggnader när EU-direktivet om byggnaders energiprestanda kommer att börja gälla. 4.1 Delmål för projektet 1. Vilka bygghandlingar och tekniska beskrivningar måste finnas tillgängliga vid en energibesiktning, hur hanteras detta om dessa saknas? 2. Vilka mätningar måste göras vid en energibesiktning, U-värden, lufttäthet, värmeåtervinning. T.ex. saknas data om U-värden för fönster kan dessa beräknas enligt schablon? 3. Vilka beräkningsmetoder skall användas vid beräkningar. Vad finns i BBR i sedan tidigare? 4. Hur skall ventilationsinstallationer behandlas, ev. samordning med OVK (obligatorisk ventilationskontroll), finns kylanläggningar och hur skall dessa behandlas? 5. Hur skall faktorer som brukarmönster hanteras. Eller i fallet med kontorsbyggnader hur ser driftsrutinerna ut för styr och reglering? 6. Byggnadens lokalisering påverkar energianvändningen hur skall detta tas med i beräkningarna?, stora skillnader kan finnas inom ett snävt lokalt område beroende på terräng. 7. Kan den danska modellen för energicertifiering av byggnader delvis användas som förebild, eller finns det ytterligare befintliga modeller som kan användas som förebilder? 8. Hur noggranna måste resultaten från en energibesiktning vara för att ett energicertifikat skall kunna utfärdas? i Boverkets Byggregler 8

9 5. Teori 5.1 Transmission klimatskal För att beräkna de värmeförluster som sker genom klimatskalet på en byggnad måste man känna till hur och av vilka material byggnadsdelen är uppbyggd. Storleken på värmeförlusten beror på temperaturen på båda sidor av byggnadsdelen, värmemotståndet i densamma och hur stor area den har Värmekonduktiviteten (λ-värde) Ett materials värmeledande egenskaper kallas materialets λ-värde, eller värmekonduktiviteten. Värdet är en materialegenskap som är oberoende av tjockleken på materialet 2. För att bestämma ett materials λ-värde görs tester i ett laboratorium, dock är sällan verkligheten där materialet används likadan som i ett laboratorium t.ex. kan fukt påverka ett materials λ-värde avsevärt och därmed öka värmetransporten igenom materialet. Laboratoriets tester ger ett klassificerat värde detta korrigeras sedan för fukt för att ge ett praktiskt värde 3 enl. ekvation (1) λ = λ + λ p w kl (1) λ kl= klassificerat värde λ w = korrigering för fukt λ p = praktiskt värde Enheten för λ-värdet är [W/mK] Värmemotstånd (R) Värmemotståndet hos ett (homogent) material beror på materialets tjocklek och dess λ-värde. Värmemotståndet beräknas enl. ekvation (2) 4 d R = λ (2) d = tjockleken på materialet [m] λ = materialets lamdavärde [W/mK] Enheten för R blir [m 2 K/W] Summan av alla värmemotstånd brukar betecknas R T. Finns det fukt med som kan påverka byggnadsdelen skall ett avdrag göras för detta, R w, efter detta avdrag blir det kvar ett praktiskt värmemotstånd, R p, som ska användas i praktiska beräkningar 5. 9

10 5.1.3 Värmegenomgångskoefficient (U-värde) En byggnadsdels U-värde är dess beståndsdelars värmemotstånd inverterat enl. ekvation (3) U = 1 R (3) Enheten för U blir [W/m 2 K] Det beräknade U-värdet brukar betecknas U b. För att få ett praktiskt tillämpbart U-värde, U p, måste vissa korrigeringar göras för fästanordningar som påverkar klimatskalet, U f (se även avsnitt köldbryggor) påslag för springor i isoleringen, U k, fuktpåslag, U w, och ett generellt påslag för normala brister i arbetsutförandet, U g Värmeövergångsmotstånd Det finns ett visst motstånd när värme skall gå mellan luft och byggnadsmaterial, detta motstånd kallas värmeövergångsmotstånd. Motståndet existerar både på byggnadsdelens utsida, R se, och insida, R si. Värdena på dessa motstånd beror på ytegenskaper och vindförhållanden. Värdena på R se och R si brukar vid beräkningar antas vara 0,13 respektive 0,04 m 2 K/W för vertikala byggnadsytor. För ytterligare praktiskt tillämpbara värmeövergångsmotstånd exempelvis för horisontella ytor se standarden SS-EN ISO Värmemotstånd för luftlager Värmemotstånd för luftlager som är omgiven av två parallella ytor som är vinkelräta mot värmeflödet och som har en emissivitet överstigande 0,8. har en tjocklek, i värmeflödets riktning, som är mindre än 0,1 ggr. de omgivande lagren. Och som inte är tjockare än 0,3 m. inte har någon förbindelse med inomhusmiljön. kan bestämmas med hjälp av SS-EN ISO Till dessa luftlager hör oventilerade luftlager, något ventilerade luftlager och välventilerade luftlager, exempelvis luftspalter i en väggkonstruktion. Kriterier för att bestämma ventilationsgraden av luftlagret som skall beräknas finns i ovannämnda standard. Skulle de 3 kriterierna för luftlagret ovan inte uppfyllas finns även en beräkningsmetod beskriven i SS-EN ISO Observera dock att när det gäller luftlager i fönster bör exempelvis EN ISO användas istället då den ger mer exakta resultat. 10

11 6. Metoder 6.1 Värmemotstånd för ouppvärmda utrymmen För att beräkna värmemotstånd för utrymmen som inte har ett isolerat klimatskal och ej är uppvärmt kan följande metoder användas Takutrymmen För platta tak med isolering där yttertaket har en lutning, se figur 1, kan tabell 3 i SS-EN ISO användas för att få ett värde på värmemotstånd. I tabellen ges exempel på olika typer av takkonstruktioner där värdet för värmemotståndet som anges inkluderar det ouppvärmda utrymmet och yttertakets sammansättning. Värmeövergångsmotståndet mellan yttertaket och omgivningen är dock inte inkluderat i detta värde. i Figur 1. Platt tak med lutande yttertak Kryprum under byggnader När det gäller utrymmen under byggnader se avsnittet Bestämning av värmeflöde genom källarväggar och golv Övriga utrymmen För övriga mindre utrymmen som t.ex. inte uppvärmda garage som står i anslutning till en byggnad kan ekvation (4) användas

12 A Ru = 0,09 + 0, 4 A j u (4) A j = är den totala arean av alla komponenter mellan det uppvärmda och det ouppvärmda utrymmet [m 2 ]. A u = är den totala arean av alla komponenter mellan det ouppvärmda utrymmet och omgivningen [m 2 ]. R u = värmemotståndet för utrymmet [m 2 K/W] 6.2 Beräkning av totalt värmemotstånd Det finns 2 metoder att beräkna ett värmemotstånd för en sammansatt byggnadsdel, metoderna har olika nackdelar men genom att göra beräkningen enligt båda metoderna och sedan beräkna ett medelvärde av dessa kan ett bra resultat uppnås. Ett beräkningsexempel på hur en sammansatt väggs U p -värde beräknas finns i appendix Övre gränsen för värmemotståndet (U-värdesmetoden) Då man räknar enligt U-värdesmetoden antar man att värmeflöden inte kan ske annat än vinkelrätt mot den byggnadsdel som skall beräknas. Allt värmeflöde i sidled tas inte med i beräkningarna. Detta betyder att U-värdet som beräknas fram kommer att vara lägre än det i verkligheten är Undre gränsen för värmemotståndet (λ-värdesmetoden) Vid användandet av λ-värdesmetoden antar man att värmeflödet inte bara kan vara vinkelrätt mot byggnadsdelen utan att det även kan gå i sidled. Ett vägt medelvärde på λ räknas ut beroende på andelen av varje material i t.ex. en regelvägg. Detta kommer att ge ett större U- värde än vad det är i verkligheten Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten, U m, är ett U-värde som gäller för hela den yta som gränsar mellan uppvärmd inneluft och det fria, mark, delvis uppvärmt eller icke uppvärmt utrymme. U m beräknas med ekvation (5) 15. U m = n i= 1 U i A A om i (5) A i = Byggnadsdelens area mot den uppvärmda inneluften. Observera för fönster, dörrar, portar beräknas arean som karmyttermåttet [m 2 ]. A om = Byggnadsdelarnas sammanlagda area som omsluter den uppvärmda inneluften [m 2 ]. 12

13 För varje omslutande byggnadsdels yta mot uppvärmd inneluft beräknas därvid värmegenomgångskoefficienten, U i, enligt ekvation (6) U i = α1α 2 ( U p α 3) (6) U p = Praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient. α 1 = Reduktionsfaktor som används då marken har en värmelagrande förmåga. Värdet 0,75 används då byggnadsdelen gränsar mot mark i övrigt används värdet 1,0. α 2 = Temperaturfaktor som används då innetemperaturen inte antas vara + 20 o C enligt ekvation (7). ti t α u 2 = (7) 18 t i = Innetemperatur [ o C] t u = Utetemperatur [ o C] För byggnadsdelar som gränsar mot mark eller mot det fria skall t u väljas till +2 o C d.v.s. för innetemperaturen + 20 o C blir α 2 = 1. α 3 = Korrigering av fönsters mörker-u-värde ii med avseende på ev. solinstrålning. Avdrag får endast göras för fönsterareor 15 % av A upp A upp = Uppvärmd bruksarea. Se även Boverkets byggregler 16 för närmare detaljer kring genomsnittlig värmegenomgångskoefficient. 6.4 Gradtimmar Med begreppet gradtimmar menas ett mått på klimatet på en bestämd geografisk plats. Antalet gradtimmar, Q, för ett helt år är innetemperaturen minus utetemperaturen summerat för varje timme under hela året enligt ekvation (8) 17. Q = ( t t T (8) i u ) t i = innetemperaturen [ o C] t u = utetemperaturen [ o C] T = tiden [h] Q brukar även kallas ortens värmeförbrukningstal. enheten för gradtimmarna blir o Ch. Har man beräknat en byggnadsdels area och dess U-värde kan man genom att multiplicera med antalet gradtimmar få transmissionsförlusten genom byggnadsdelen uttryckt i Wh enligt ekvation (9) W transmission = U A Q (9) 6.5 Gradtimmar förenklad uträkning ii Mörker-U-värde är det U-värde som ett fönster uppmätts ha vid test i laboratorium. 13

14 Ett enklare sätt att räkna ut en orts gradtimmar är att använda ortens medeltemperatur och räkna ut Q enligt ekvation (10) 18 Q = ( t i t u, medel ) 8760 t u,medel = ortens medeltemperatur (10) 8760 står för antalet timmar på 365 dagar. Denna förenklade beräkning ger dock ett mindre fel eftersom de timmar då utetemperaturen är högre än innetemperaturen tillgodoräknas i beräkningen. 6.6 Köldbryggor Med köldbrygga menas del av byggnadens klimatskärm där värmeflödet är större än i övriga delar p.g.a. utformning eller uppbyggnad, köldbryggor kan även uppstå vid genomföringar av olika slag. De geometriska utformningar som kan leda till köldbryggor är utåtgående hörn i ytterväggar, anslutningen som finns mellan taket eller bottenbjälklaget och ytterväggen. Köldbryggor som uppkommer p.g.a. konstruktiva utformningar är t.ex. balkongplattor som går igenom klimatskalet eller andra byggnadsdelar som korsar densamma Punktformiga köldbryggor Exempel på punktformiga köldbryggor kan vara fastsättningsanordningar för panel på en byggnad exempelvis spik, bult etc. dessa punktformiga köldbryggor brukar räknas in i korrektionstermen U f när U-värdet för ett klimatskal beräknas. För approximativ bestämmande av punktformiga köldbryggor där isolertjockleken är mm och plåttjockleken 0,4-1,2 mm användes ekvation (11) 19 U p j f λ j p = α d = n A j i j (11) λ j = stålets värmekonduktivitet p j = förbindningarnas totala stålarea i m 2 per m 2 byggnadsdel d i = isolerskiktets tjocklek i m A j = infästningens tvärsnittsarea i m 2 n = antal infästningar per m 2 byggnadsdel För koefficienten α se Värmeisolering och termiskt rumsklimat Köldbryggor i den bärande stommen Köldbryggor i den bärande stommen, se figur 2, kan approximativt beräknas 1-dimensionellt m.h.a. ekvation (12) 21 för räkneexempel se även exempelvis Byggteknik 22 14

15 U kb = R 0 1 d1 d 2 d + + λ 1,7 1 1 (12) R 0 = totala summan av värmeövergångsmotstånden och de inre och yttre ytbeklädnadernas värmemotstånd i [m 2 K/W] d 1 = tjockleken av den köldbryggebrytande isoleringen [m] d 2 = tjockleken av utfackningsväggens totala isolering [m] h = tjockleken av anslutande vägg eller bjälklag av betong [m] λ i = isoleringens värmekonduktivitet [W/mK] Om man vill göra korrigeringar för att även inkludera 2-dimensionell värmeströmning används ekvation (13) d 2 d1 U kb = ( 1+ κ ) U kb (13) h κ = koefficient för korrigering för 2-dimensionell värmeströmning. Figur 2. Exempel på en köldbrygga i den bärande stommen. 6.7 Bestämning av värmeflöde genom källarväggar och golv När beräkningar skall göras på det värmeflöde som går ut från en byggnad genom dess golv måste husgrundens uppbyggnad vara känd. De vanligaste varianterna av husgrunder är den med betongplatta direkt på marken, grund med kryprum, även kallad torpargrund, och den med en källare under byggnaden. Metoder nedan är beskrivna enligt standarden ISO

16 6.7.1 Markens termiska egenskaper Om marken termiska egenskaper är kända, t.ex. genom utförda experiment skall dessa värden användas. I annat fall om enbart den typ av mark som byggnaden är anlagd på är känd kan värden på termiska egenskaper för vanligt förekommande marktyper återfinnas i ISO För de fall då varken termiska egenskaper eller typ av mark är kända kan värdet λ = 2,0 W/(mK) användas som ett uppskattat värde Innetemperaturen Ofta är innetemperaturen i den byggnad som skall beräknas lika i större delen av byggnaden (kontorsbyggnader ofta ca o C) men i de fall då olika utrymmen i byggnaden har olika temperaturer kan ett viktat medelvärde för innetemperaturen användas 26. Ett räkneexempel för viktat medelvärde på innetemperaturen finns i appendix Klimatdata vid beräkningar av värmeflöde genom källarväggar och golv Standarden ISO kräver vissa klimatdata då man använder beräkningsmetoderna i den. De klimatdata som krävs är medeltemperaturen utomhus. Även medelvindhastigheten på 10 m höjd kan behövas om beräkningar görs på husgrunder med kryputrymme. Standarden tar även upp hur man skall gå tillväga om variationer i utomhustemperaturen skall inkluderas i beräkningarna Karaktäristisk dimension för golvet Golvytans area (A) dividerad med halva dess omkrets (P) definieras i Standarden som golvets karaktäristiska dimension (B ), ekvation (14). Denna dimension räknas fram för att ta hänsyn till värmen som sprids i 3-dimensioner. Se ISO A B = 1/ 2P (14) Ekvivalent tjocklek En termisk resistans kan ersättas av dess ekvivalenta tjocklek d.v.s. hur tjockt markmaterialet måste vara för att få samma termiska resistans som den resistans den ersätter, beräknas enligt ekvation (15). t ( Rsi + R f Rse d = w + λ + ) (15) w = tjockleken på ytterväggarna [m] 16

17 λ = lamdavärdet för det markmaterial som finns under husgrunden (ej frusen) [W/mK] R si = det inre värmeövergångsmotståndet [m 2 K/W] R se = det yttre värmeövergångsmotståndet [m 2 K/W] R f = golvkonstruktionens värmemotstånd [m 2 K/W] Betongplatta För att beräkna U o -värdet 28, golvets U-värde när kanteffekter ej är medräknade, behöver man avgöra om golvet är oisolerat, lätt isolerat eller välisolerat. Detta definieras i standarden ISO enligt följande: d t < B golvet anses vara oisolerat eller endast lätt isolerat. d t B golvet anses vara välisolerat. Är golvet oisolerat eller endast lätt isolerat ska ekvation (16) användas för uträkning av U o U o 2λ πb = ln + 1 πb + dt dt (16) är istället golvet välisolerat skall ekvation (17) användas U o λ = 0, 457 B + d t (17) I de fall då kantisolering saknas kommer U=U o, i fall då kantisolering förekommer beräknas U enligt ekvation (18) U = U o 2 ψ + B (18) För att beräkna Ψ, då kantisolering förekommer horisontellt under, över eller utanför betongplattan, användes ekvation (19) λ D D ψ = ln + 1 ln + 1 π d d + d t t (19) D = hur långt isoleringen sträcker sig horisontellt [m] λ = lamdavärdet för det markmaterial som finns under husgrunden (ej frusen) [W/mK] d t = ekvivalenta tjockleken [m] d = tillägg till den ekvivalenta tjockleken p.g.a. kantisoleringen, beräknas enligt ekvation (20) d = R λ (20) 17

18 R är den extra termiska resistansen som uppkommer p.g.a. kantisoleringen. beräknas enligt ekvation (21) d n R = Rn (21) λ R n = den termiska resistansen för den horisontella eller vertikala kantisoleringen [m 2 K/W] d n = kantisoleringens tjocklek, d.v.s. även tjockleken på den jord eller berg som isoleringen ersatt [m]. λ = lamdavärdet för det markmaterial som finns under husgrunden (ej frusen) [W/mK] För att beräkna Ψ, då kantisolering förekommer vertikalt innanför, utanför eller inuti väggelement användes ekvation (22) λ 2D 2D ψ = ln + 1 ln + 1 π d d + d t t (22) D = hur djupt isoleringen sträcker sig vertikalt [m] Kryprumsgrund Är grunden en s.k. kryprumsgrund (torpargrund) där kryprummet är ventilerat av naturligt drag beskrivs värmegenomgångskoefficienten av ekvation (23) = + U U U + U f g x (23) U f = Värmegenomgångskoefficienten för golvet ovanför kryprummet, beräknas enligt kapitlet Beräkning av totalt värmemotstånd. U g = Värmegenomgångskoefficienten för grunden, beräknas m.h.a. ekvation (15) och (16) U x = Värmegenomgångskoefficienten för kryprummets väggar och även den ventilation som sker av kryprummet. För beräkning av U x måste följande värden vara kända eller beräknas. h = Höjden från grunden till innergolvets övre yta i meter. U w = Värmegenomgångskoefficienten för den del av kryprummets väggar som ligger ovan marknivån. ε = Ventilationsöppningarnas area för kryprummet per meter omkrets, uttryckt i [m 2 /m]. v = Medelvindhastigheten på 10 m höjd. f w = Vindskyddsfaktorn. U x beräknas sedan med ekvation (24) U x 2hU = B w 1450ενf + B w (24) 18

19 Se ISO för tabellvärden på vindskyddsfaktorn Uppvärmd källare Värmeförlusterna, genom marken, från en uppvärmd källarvåning (där del av utrymmet är under marknivå) beräknas m.h.a. ekvation (25). Observera att värmeförlusterna genom den del av källarväggarna som är ovan marknivå beräknas enligt kapitlet Beräkning av totalt värmemotstånd. U = AU bf + zpu A + zp bw (25) U bf = Värmegenomgångskoefficienten för källarens golv, beräknas m.h.a. ekvation (26) om golvet saknar isolering eller är endast lätt isolerat, definierat av (d t +½z)<B. Är källarens golv väl isolerat, definierat av (d t +½z) B, så beräknas värmegenomgångskoefficienten m.h.a. ekvation (27). A = Källargolvets area z = Höjden från källarens grund till marknivån. Beräknat som medelvärde om höjden varierar. P = Källarens omkrets U bw = Värmegenomgångskoefficienten för källarens väggar, beräknas m.h.a. ekvation (28) U U bf bf 2λ πb = ln + 1 πb + d z t 2 z dt 2 λ = 0,457B + d + t 1 2 z (26) (27) U bw 2λ 0,5d t z = 1+ ln + 1 πz dt + z d w (28) d w = den ekvivalenta tjockleken på källarens väggar. Beräknas enligt ekvation (29) w ( Rsi + Rw Rse d = λ + ) (29) R w = Den termiska resistansen för källarens väggar. För att göra beräkningar på ouppvärmda eller endast delvis uppvärmda källarutrymmen se ISO

20 6.8 Fönster Fönster finns insatta för att öka ljusinsläppen och därmed minska behovet av konstgjord belysning. Detta har dock ett pris genom att en stor del av den värme som går igenom ett klimatskal passerar genom de fönster som finns insatta i byggnaden. För att undvika dessa värmeutsläpp i möjligaste mån försöker man ofta installera så energieffektiva fönster som möjligt d.v.s. som har ett lågt U-värde. Värmegenomsläppet för ett fönster är oftast olika för fönstrets glasdel respektive dess båg och karmdel, dock anges U-värdet för fönstret för dessa delar tillsammans. De isolerande delarna i ett fönster består av de spalter med luft som finns mellan fönsterglasen, dessa kan antingen vara ventilerade s.k. kopplade glas eller slutna s.k. isolerglas. För att ytterligare minska fönstrets U-värde kan spalten mellan fönsterglasen fyllas med en annan gas än luft och en värmereflekterande film läggas på ett av glasen, filmen släpper igenom den kortvågiga strålningen genom glaset in i byggnaden men reflekterar tillbaka den långvågiga värmestrålningen. Tillverkaren av ett fönster anger ett U-värde för fönstret som baseras på den värmemängd som fönstret släppt igenom vid ett laboratorietest, detta U-värde kallas mörkervärde. Eftersom ett fönster släpper in solvärme måste detta mörkervärde korrigeras när en energiberäkning utförs beroende på åt vilket väderstreck fönstret sitter. Exempelvis kan U-värdet för ett fönster som sitter åt SO-SV i en energiberäkning minskas med 1,2 enligt BBR 32 Detta betyder att fönster med ett redan lågt U-värde kan få ett negativt värde i energiberäkningen, alltså mer värme går in genom fönstret än vad som går ut. En förenklad metod för att beräkna ett fönsters (även dörrars) värmegenomsläpplighet återfinns i EN ISO Här beskrivs de areor som behöver mätas på fönstret som skall mätas, hur U-värden för glas respektive karm och bågdelar skall beräknas. Här finns även tabeller med beräknade värden för vanliga fönsterkombinationer. Ett exempel på hur U-värdet beräknas för ett fönster finns i appendix 20

21 6.9 Ventilation En stor del av en byggnads energibehov går till att värma, eller eventuellt kyla ventilationsluft. För att erhålla en acceptabel vistelsemiljö i en byggnad måste en viss luftomsättning ske, luftomsättningen transporterar in ny frisk luft och transporterar ut gammal förorenad luft som innehåller föroreningar som lukter, fukt och de halter av CO 2 som byggs upp när människor vistas i byggnaden. Enligt råd i BBR 34 skall luftombyteseffektiviteten vara 40 % för att den skall betecknas som god. Som tumregel brukar man räkna med att det behövs 0,5 luftomsättningar/timme. Byggnader där arbete utförs, t.ex. kontorsbyggnader, brukar ofta ha fler luftomsättningar/timme än vad som behövs för bostäder vilket ytterligare ökar behovet av energi. Eftersom luft som tas utifrån oftast måste antingen värmas eller kylas före den kan användas i byggnaden kommer det att åtgå energi till detta. Detta betyder att om onödig ventilation sker kommer energianvändningen att bli onödigt stor. För att värma 1 m 3 med luft 1 o C behövs 0,33 Wh Ventilationssystem översikt Det finns olika typer av ventilationssystem, de flesta system är utformade enligt någon av nedanstående typer. Här ges en kort beskrivning av varje system. Självdragsventilation (S) Självdragsventilation förstärkt av fläkt (FFS) Frånluftsventilation (F) Från och tilluftsventilation (FT) Från och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) Frånluftsventilation med värmepump (FVP) Självdragsventilation (S) Är den äldsta typen av ventilation och drivs av densitetsskillnaden på luften som uppkommer då denna värms upp inuti byggnaden. Inga fläktar används utan uteluften strömmar in i byggnaden genom uteluftsventiler och genom de otätheter som finns i byggnadens klimatskal, skorstenen fungerar som frånluftskanal. Eftersom gamla tiders bebyggelse inte alltid var så täta fungerade denna typ av ventilation bra, dock blev ventilationen sämre de delar av året då utetemperaturen var ungefär samma som temperaturen inuti byggnaden. Fördelarna med ett självdragssystem är att det inte kräver någon tillförd energi för att fungera och att det kräver ett minimum av underhåll. Till nackdelarna hör att ventilationen blir beroende på utetemperaturen och att den även kan påverkas av vindförhållanden. Även ventilationskanalerna blir väldigt utrymmeskrävande vid självdragsventilation då kanalerna i gamla hus ofta drogs från varje rum separat och dessutom var dimensionerna tvungna att vara stora för att minska tryckförlusterna. 21

22 6.9.3 Självdragsventilation förstärkt av fläkt (FFS) En vidareutveckling av självdragsventilationen är densamma med frånluftsfläkt, fläkten hjälper till när självdraget inte fungerar tillfredsställande t.ex. vid vissa utetemperaturer. Detta hjälper till att säkerställa tillräcklig luftväxling året runt Frånluftsventilation (F) Genom att installera en fläkt som suger ut luften från byggnaden kan kanalerna för ventilationen göras mindre, kanaler kunde även slås ihop då risken för bakdrag minskats. Dessutom blir inte ventilationen beroende av yttre betingelser såsom vind och temperatur i samma grad som för självdragsventilationen. Injusteringsmöjligheterna av ventilationsflödet kan nu också bättre ställas in för att motsvara beräknade flöden. Eftersom uteluften tas in i byggnaden via otätheter och uteluftsventiler kan ibland förorenad luft sugas in av det undertryck som frånluftsfläkten skapar Från och tilluftsventilation (FT) Om en byggnad kräver ett stort ventilationsflöde räcker inte alltid ett frånluftssystem till, systemet måste ibland kompletteras med en tilluftsfläkt. Detta gäller ofta i större lokaler såsom kontor och varuhus etc. Eftersom ett alltför stort luftflöde enbart m.h.a. en frånluftsfläkt kan skapa komfortproblem, i typ av drag där uteluften kommer in, så tas uteluft in via ett tilluftsaggregat där luften även filtreras och värms/kyls före den distribueras vidare ut i byggnaden via kanaler. Detta system medger mycket större styrning av ventilationen inuti byggnaden Från och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) I stort sett likadant system som FT-systemet dock med en värmeväxlare som tillvaratar energi i frånluften. Den tillvaratagna energi används sedan för att värma tilluften och minskar därmed energibehovet för uppvärmning av tilluften betydligt Frånluftsventilation med värmepump (FVP) I ett FVP-system återtas energin i frånluften m.h.a. en värmepump. Den tillvaratagna energi används sedan för uppvärmning av varmvatten eller i husets värmesystem. 22

23 6.10 Energiberäkningar Intern värmeproduktion Interna värmekällor är t.ex. värme som avges från personer inuti byggnaden, elektrisk utrustning, solinstrålning (solinstrålningen absorberas av väggar och golv och avges till rummet via konvektion). De interna värmekällorna som reducerar förlusterna orsakade av transmission och luftläckage kan uttryckas som en temperaturdifferens enligt ekvation (39) 36. T int Q& int = ( K tr + K i ) (39) Q & int = De interna värmekällorna [W] K tr = U m A o [W/K] K i = V& ρc [W/K] i p Temperaturdifferensen beror på byggnadens konstruktion och hur stora de interna värmekällorna är. Vid en viss utomhustemperatur kommer den värme som avges från de interna värmekällorna vara lika stor som den värme som förloras via transmission och luftläckage. Denna temperatur brukar kallas balanstemperaturen. Temperaturdifferensen varierar under dygnet beroende på den aktivitet som pågår i byggnaden men brukar skattas som ett medel för dygnet. Under sommarmånaderna då utomhustemperaturen stiger brukar temperaturdifferensen öka något beroende på bl.a. ökad solinstrålning. I varaktighetsdiagram brukar temperaturdifferensen ritas ut som en kurva kallad IHC, internal heat characteristic se figur 4. 23

24 Varaktighetsdiagram Ett varaktighets diagram visar utetemperaturen på en specifik plats under ett år. Diagrammet visar hur många av årets timmar som det är kallare respektive varmare ute än en viss temperatur. I figur (3) visas varaktighetsdiagrammet för Umeå. Exempelvis har det varit 0 o C eller lägre utetemperatur ca 135 av årets 365 dagar. Varaktighetsdiagram Medeltemp Dygn Dagar Figur (3) Varaktighetsdiagram för Umeå konstruerad av Nils-Åke Sandström Genom att i varaktighetsdiagrammet rita ut innetemperaturen för byggnaden och kurvan för IHC kan man se hur stort värmeunderskott respektive överskott som kommer att uppstå i byggnaden. I figur (5) visas ett varaktighets diagram med innetemperatur och IHC kurva inritade. Avståndet mellan linjen för innetemperaturen och IHC kurvan är temperaturdifferensen. Eftersom värmeförlusten genom klimatskalet är ungefär proportionell mot den temperaturdifferens som råder mellan inne och utetemperaturen, och även den interna värmeproduktionen är proportionell mot densamma så kan en effektaxel läggas parallell med temperaturaxeln i varaktighetsdiagrammet, värmeeffektens storlek kan beräknas med ekvation (30) 37. Q& = ( Ktr + Ki ) T (30) K tr = U m A o [W/K] K i = V& i ρc p [W/K] T = temperaturdifferensen mellan rumstemperaturen och utetemperaturen. [K] Detta gör att energin för värmeunder- och överskott kan beräknas som arean av ytor i varaktighetsdiagrammet. Enligt ekvation (31). Q = Qd & τ (31) 24

25 Ventilationen För att beräkna den mängd energi som åtgår för att upprätthålla ventilationen i en byggnad måste ventilationens storlek beräknas d.v.s. hur stort är luftflödet som går ut i byggnaden. Detta kan göra genom att mätningar utförs i ventilationskanalerna. Sedan måste även beräknas hur stor mängd energi som åtgår för att värma, alternativt kyla, den luftmängden till avsedd temperatur. Byggnader där uppvärmningsbehovet för ventilationsluften är över 2 MWh/år och den huvudsakliga uppvärmningsenergin kommer från olja, kol, gas, torv eller helt eller delvis från el skall anordningar som begränsar energiförlusterna installeras. Denna anordning kan vara ventilationsvärmeväxlare, värmepump eller solvärmeanläggning. Anordningen kan också vara av annat slag om denna ger motsvarande minskning av energibehovet Ventilationsförlust Den energi som måste tillföras under ett år för att värma ventilationsluften kan beräknas med ekvation (32) E vent = ( 1 η) 0, 33 n V Q (32) n = Antal omsättningar av byggnadens luftvolym per timme V = Byggnadens luftvolym [m 3 ] Q = Antal gradtimmar på orten [Ch] η = Verkningsgrad på eventuell värmeåtervinning (observera ej samma som temperaturverkningsgraden, η t, för värmeväxlare ) Talet 0,33 står för det antal Wh det åtgår för att värma 1 m 3 luft med 1 K ( beräknat vid 293 Kelvin ) d.v.s. 0,33 Wh/m 3 K Flödesmätningar För att bestämma antalet luftomsättningar i en byggnad måste luftflödet i ventilationskanalerna bestämmas. Bestämningen kan ske genom att en mätning utförs i ventilationskanalen för tilluften. Därmed kan ett volymsflöde beräknas som tillförs byggnaden. Genom att multiplicera volymsflödet per sekund med antalet sekunder på en timme (3600), och sedan dividera med byggnadens volym så ges antalet luftomsättningar per timme. För en metod hur mätningar av flöden görs i kanaler med cirkulära och rektangulära tvärsnitt se Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer Värmeåtervinning Genom att använda någon slags värmeåtervinning som tar tillvara värme från frånluften och tillför denna till tilluften kan den energi som behövs för uppvärmning av tilluften markant minskas 25

26 Värmeåtervinningen kan ske genom att en del av frånluften blandas med tilluften som därigenom får en högre temperatur, detta är dock inte så vanligt i Sverige och tas ej upp i detta arbete. Ett annat sätt att ta tillvara energin i frånluften är m.h.a. värmeväxlare 40. Värmeväxlarens effektivitet beror på dess konstruktion, värmeväxlarens temperaturverkningsgrad, n t, kan beräknas med ekvation (33). T ηt = T till från T T ute ute (33) T till = temperatur tilluft, luften som går från värmeväxlaren in i byggnaden. T ute = temperatur uteluft, luften som kommer in i värmeväxlaren utifrån. T från = temperatur frånluft, luften som kommer från byggnaden in i värmeväxlaren. Genom att arrangera om ekvation (33) kan tilluftstemperaturen beräknas med ekvation (34) T till = T + η ute T T T ( från ute ) (34) Det finns en temperatur på uteluften som kallas kritisk temperatur, den kritiska temperaturen är när tilluften, ut i byggnaden, efter värmeväxlaren kommer att bli högre än den specificerade högsta temperaturen. Detta betyder att för att T till inte skall bli för hög måste temperaturverkningsgraden, η t, justeras för värmeväxlaren. Den kritiska utetemperaturen, T ute,kristisk, då temperaturverkningsgraden måste börja justeras kan beräknas med ekvation (35). När T ute blir lika stor som T till kommer temperaturverkningsgraden att vara noll. T 1 = ( Tspecificerad ηt T 1 η ute, kritisk från T ) (35) T specificerad = högsta specificerade temperatur luften från värmeväxlaren får ha. Genom att införa T till i varaktighetsdiagrammet i figur (4) enligt ekvation (34) kan man illustrera hur stor del av värmeunderskottet i ventilationen som kan täckas genom att värmeåtervinning används. 26

27 Figur 4. Värmeåtervinning, Arean med vertikala streck illustrerar den återvunna värmeenergin. Arean med diagonala streck illustrerar återstående underskott på värme som måste tillföras Värme som går genom klimatskalet Den värme som går genom en byggnads klimatskal p.g.a. transmission gör det för att det är olika temperaturer på in och utsidan av klimatskalet. Ett annat sätt som värme transporteras genom klimatskalet är p.g.a. luftläckageförluster som uppstår eftersom klimatskalet inte är helt perfekt ihopsatt, det finns t.ex. springor i isoleringen som släpper igenom luft 41. Transmissionsförlusten för en viss byggnadsdel kan beräknas med ekvation (36) Q& = U A ( t t tr, byggnadsdel j j r u ) (36) U j = U-värde för byggnadsdelen [W/m 2 K] A j = area för byggnadsdelen [m 2 ] t r = rumstemperatur [ o C] t u = utetemperatur [ o C] Har ett U m -värde beräknats kan transmissionsförlusten för hela byggnaden beräknas enligt ekvation (37) Q& tr = U m A t t o ( r u ) (37) U m = genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] A o = omslutande area [m 2 ] 27

28 Luftläckageförlusten beräknas med ekvation (38). Q& = V& ρc i i p ( tr tu ) (38) V & i = luftläckaget [m 3 /s] ρ = densiteten för luften [kg/m 3 ] c p = specifika värmekapaciteten för luften [kj/kgk] En metod för bestämning av V & i beskrivs i Byggteknik 42, vilken går ut på att mäta luftläckaget vid ett visst över eller undertryck. Om V & i inte kan bestämmas m.h.a. mätningar måste ett antagande göras, exempelvis att V & i motsvarar det värde som byggnormen föreskrev vid tidpunkten för byggnadens uppförande. Luftläckaget antas sedan vara 4 % av det värde som uppmätts vid lufttäthetsprov, enligt handboken termiska beräkningar Värmelagring Värmelagringen i byggnaden fungerar som en utjämning mellan dag och natt, den värme som lagras i byggnadsdelarna under dagen avges till byggnaden under natten. Byggnader med tunga byggmaterial, t.ex. betonghus, har ofta en större värmelagringsförmåga än lättare trähus då de tunga byggmaterialen kan lagra mer värme Interna värmekällor Huvudsakliga interna värmekällor kan kategoriseras enligt Belysning Elektriska apparaturer Människor Solinstrålning Att exakt för en byggnad bestämma de interna värmekällorna kan vara svårt då dessa kan variera under året beroende på aktivitet i byggnaden. Dock bör ett någorlunda korrekt medelvärde kunna åstadkommas genom en kartläggning av byggnaden som skall besiktas. Att all apparatur och belysning inte är påslagen hela dygnet, eller att människor enbart uppehåller sig i byggnaden under kontorstid bör också beaktas vid beräkningarna Belysning Ett sätt att bestämma hur mycket värme som avges via belysning är att räkna antalet belysningskällor av varje sort och multiplicera med angiven effekt för densamma. Riktvärden kan annars vara 44 Kontor: 8-10 W/m 2 Korridorer: 3-4 W/m 2 Garage: 3-4 W/m 2 Dock får ett antagande göras om hur stor del av tiden som belysningen är påslagen. 28

29 Elektriska apparaturer För en kontorsbyggnad bör antalet av nedanstående, vanligt förekommande, elektriska apparater inkluderas i beräkningarna. Datorer Monitorer Kopiatorer Skrivare Givetvis finns många andra apparater som kan avge värme till byggnaden dessa bör också beräknas till antal och effekt i möjligaste mån. Hur mycket värme varje apparat avger beror på fabrikat, inställningar mm. Medelvärden för effekten på olika apparater återfinns i t.ex. ACHIEVING THE DESIRED INDOOR CLIMTAE 45. Man bör dock ha i åtanke att dessa värden inte är konstanta över tiden då många tillverkare av elektrisk utrustning strävar efter att tillverka mer och mer energieffektiva produkter Människor En annan intern värmekälla är de människor som vistas i byggnaden. Effekten som en människa avger beror på vilken aktivitet som utförs, personer som utför kontorsarbete kan anses utföra stillasittande aktiviteter vilket innebär att de avger ca 120 W/person Solinstrålning Solinstrålning kan räknas till en intern värmekälla då de golv och väggar som solstrålningen värmer upp via fönster senare avger värmen till rummet via konvektion. Denna interna värmekälla tas upp i beräkningarna genom att fönstrens U-värden justera med avseende på åt vilket väderstreck det är riktat. 29

30 Varaktighetsdiagram 2002 Umeå Temperatur värmeeffekt Q Timmar utetemp innetemp IHC Figur 5. Varaktighetsdiagram Umeå 2002, mätstation vid teknikhuset Umeå universitet. Området med vertikala streck representerar det värmeunderskott som kommer att uppstå i byggnaden och området med horisontella streck representerar värmeöverskottet som uppstår p.g.a. att värme går igenom klimatskalet. Dessa över och underskott på värme måste kompenseras för via uppvärmning eller kylning av byggnaden. Oftast i kontorsbyggnader så skiljer sig den interna värmeproduktionen mycket mellan arbetstid, då människor befinner sig i byggnaden och en stor del av kontorsutrustning såsom datorer, skrivare etc. är påslagna, och icke arbetstid. Detta gör att man ofta delar upp varaktighetsdiagrammet i två delar, en del för tiden då den interna värmeproduktionen är hög och alla ventilations och luftkonditioneringssystem är påslagna och en då den är låg och dessa är avslagna. Dessutom sker inte ändringar i rumsklimatet simultant med det att ventilation och luftkonditionering slås på respektive av utan dessa måste kanske slås på före arbetsdagen börjar och gå en tid efter att den slutat. Skillnaden mellan dessa delar i varaktighetsdiagrammet kommer att vara utseendet på IHCkurvan. En kontorsbyggnad har ofta ventilation och luftkonditionering påslagen ca timmar/år vilket gör att två varaktighetsdiagram kan konstrueras, ett med 2500 timmar då alla system är igång och ett då dessa är avslagna. Figur (6) visar hur varaktighetsdiagrammet kan vara uppdelat. I det övre diagrammet i figur 6 syns att värmeöverskottet är ett större bekymmer än värmeunderskottet, i det nedre är det istället värmeunderskottet som är största bekymret

31 Påslagna system temperatur timmar utetemp IHC innetemp Avslagna system temperatur timmar utetemp IHC innetemp Figur 6. Varaktighetsdiagram uppdelat efter hög och låg intern värmeproduktion. 31

32 6.14 Årsenergibehovet Förutom energin som behövs för att hantera värmeöverskott och -underskott, så att den specificerade högsta och lägsta temperaturen i byggnaden hålls, så behövs energi för att driva de system som håller klimatet i byggnaden. Sedan behövs även energi för de verksamheter som bedrivs i byggnaden. Energin, Q space, som måste tillföras under ett år till byggnaden för att kunna hålla den specificerade minsta temperaturen kan beskrivas med ekvation (40) 48 Q space = Q tr + Q Vr + Q i Q int (40) Q tr = värme som behövs för att kompensera det värmeunderskott som uppstår p.g.a. transmission igenom klimatskalet. Q Vr = värme som behövs för att kompensera för den nedkylande effekt tilluften har. Q i = värme som behövs för att värma det luftläckage som finns i byggnaden. Q int = den värme som avges från interna värmekällor. Energin som måste tillföras under ett år till byggnaden för att kunna hålla den specificerade högsta temperaturen kan delas upp i Q Vs, värme för att värma tilluften. W kyla, energi för att driva kylanläggningar och luftkonditionering. W fläkt, energi för att driva fläktar. W pump, energi för driva pumpar. Andra saker som behöver energi i en byggnad men som inte direkt har med klimatanläggningar att göra kan vara. Q vv, energi för varmvatten. W belysning, energi för belysning. W övr, Övrig elektrisk utrustning som t.ex. spisar, datorer, kopiatorer etc. W support, energi för att driva t.ex. hissar Kylningen av byggnaden I huvudsak kan man säga att det finns två sätt att bli av med den överskottsvärme som finns i en byggnad. De två sätten är enligt nedan 49 Kylning av tilluften. Indirekt kylning Kylning m.h.a. kylelement inuti de rum som behöver kylas. Direkt kylning Vid den indirekta kylningen där tilluften används för att få bort värmeöverskottet måste dock tagas i beaktande att för låga temperaturer på tilluften kan leda till obehagskänslor i form av 32

33 drag. Hur låga temperaturer som kan användas på tilluften beror på hur denna tillförs lokalen i form av luftdysor och därmed hur temperaturfördelningen blir i rummet. Ett annat problem som kan uppstå då kylning av tilluften används som kylningsmetod är att luften måste kylas så mycket att det uppstår kondensation. Detta leder till avfuktning av tilluften. Vid den direkta kylningen där värmen transporteras från rummet m.h.a. det vatten som går igenom kylelementen så måste systemet vara påslaget en stor del av året. Den värme som transporteras bort med antingen luft eller vatten måste sedan kylas. Detta kan göras med t.ex. Kompressorbaserade kylare Fri kyla Evaporativ kyla Fjärrkyla Kylningen kan även åstadkommas genom att kombinera metoderna ovan Hur mycket energi kräver kylan Olika sätt att åstadkomma kyla kräver olika mängder energi. En vanlig metod att åstadkomma kyla är m.h.a. mekaniska kylare där kompressorer används. Ett annat sätt är genom en s.k. adsorptionsprocess där värme används för att åstadkomma kyla. Givetvis kan även en form av fri kyla användas om tillgång finns till t.ex. vattendrag eller sjöar, då kan detta vatten användas för att åstadkomma kylan. I tabell (1) visas ungefärlig mängd energi som behövs för att åstadkomma 1 kwh kyla 50 Tabell 1. Olika kylanordningars energibehov för att kunna producera 1 kwh kyla. Typ av Kräver energislag kwh för produktion av 1 kwh kyla kylanordning Mekanisk kylning Elektrisk energi ca 0,5 Adsorptionskylning Värmeenergi 1-1,2 33

34 Besiktning av Fysikhuset på universitetsområdet i Umeå Som en del i framtagandet av en besiktningsmetodik besiktades Fysikhuset på universitetsområdet i Umeå. Akademiska hus i Umeå ställde upp med kontorsbyggnad (Fysikhuset) och även med all den dokumentation i form av konstruktionsritningar tekniska beskrivningar som krävdes för att kunna genomföra besiktningen. Grundinformation Fysikhuset är byggt 1980 och är en 4-våningars byggnad med kontors, laborations och experimenthall. Den 4:e våningen är dock ett mindre utrymme avsett för ventilationsaggregat. Byggnadens bruksarea (BRA) är 2822 m 2 och dess bruttoarea är 3225 m 2. Sammanlagt jobbar ca 80 personer i byggnaden. Platsspecifika data Klimatdata för Umeå: Antal gradtimmar uppmätt vid teknikhuset på universitetsområdet i Umeå var år o Ch, detta antal kunde beräknas då varje timmes medeltemperatur var känt för år Den förenklade metoden att räkna antalet gradtimmar m.h.a. medeltemperaturen skulle ha gett o Ch då Umeå antas ha en genomsnittstemperatur på +3 o C över året. Genom att slå upp klimatdata för Umeå i klimattabeller kan man se att Umeå skall ha o Ch om innetemperaturen antas vara +20 o C. I detta fall används o Ch för ev. beräkningar då detta värde är ett medelvärde för antalet gradtimmar över en längre tidsperiod (flera år) Ett varaktighetsdiagram för år 2002 ser ut enligt figur 7. Varaktighetsdiagram 2002 Umeå Temperatur utetemp Timmar Figur 7. Varaktighetsdiagram Umeå 2002, baserat på väderdata från teknikhuset Umeå Universitet. 34

35 Byggnadsspecifika data Beräkningarna grundas på att temperaturen i byggnaden skall vara +20 o C. Konstruktionsritningar och övriga handlingar har Akademiska hus stått tillhands med. Dock saknas tekniska handlingar om fönster, dörrar och portar. Ej heller ev. geotekniska undersökningar som gjorts fanns tillhanda. Uppmätta areor För areor på de olika byggnadsdelarna se bilagor Beräkning av U m -värde för byggnaden Väggar Huvudbyggnadens väggar beräknades ha U p -värde på 0,207 W/(m 2 K), samma U p -värde har även väggen i korridoren mellan experimenthallen och kemihuset. Den vägg som finns mellan fönstren i fönsterraderna på huvudbyggnaden beräknades ha U p - värde på 0,225 W/(m 2 K), se även bilagor 1-4. Fönster Akademiska hus hade inga uppgifter om de fönster som var installerade i Fysikhuset, och efter att försök att få fram data om byggnadens fönster via tillverkare inte lyckats gjordes en beräkning av fönstrens U-värden m.h.a. EN ISO Ramens area av hela fönstret var ca. 20 % för huvuddelen av byggnadens fönster. Ramen och bågen är tillverkad av trä. Fönstren är av 3-glas typ. Fönstren antas inte ha några beläggningar för att minska utgående värmestrålning. I standarden uppskattas därmed ramens och bågens U-värde till ca 2,2 W/(m 2 K) och U-värdet för fönsterdelen till ca 2,3 W/(m 2 K), detta ger ett U p -värde för fönstret på 2,4 W/m 2 K. Eftersom närmare data om byggnadens fönster saknas antas att byggnadens fönster har detta U p -värde. Beroende på åt vilket vädersträck fönstren är riktade minskas fönstrens U p -värde med: 0,4 W/m 2 K norr 0,7 W/m 2 K väster och öster 1,2 W/m 2 K söder Detta för att kompensera för den solinstrålning som sker in genom fönstren och som kommer bygganden tillgodo. Endast en fönsteryta motsvarande 15 % av uppvärmd area får korrigeras enligt ovan, detta är dock uppfyllt för Fysikhuset då BTA är 3225 m 2 vilket ger att motsvarande 484 m 2 fönster får korrigeras. Sammanlagt har Fysikhuset 344 m 2 fönster. Ev. skuggeffekter som kringliggande byggnader kan antas ge upphov till har inte tagits med i några beräkningar. 35

Beräkning av U-värde för hus

Beräkning av U-värde för hus Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö Klimatskalets betydelse för energianvändningen Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö eva-lotta.kurkinen@ri.se 82 Energianvändning i byggnaden Värme/Kyla Varmvatten Ventilation Belysning Hushållsel

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Administrativa uppgifter

Administrativa uppgifter 1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT Bilaga beräkningsanvisningar 1 [5] Beräkningsanvisningar: Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT Innehåll Beräkningsanvisningar... 1 Anvisningar... 2 Luftläckage i en byggnad med FTX-system... 3 Dimensionerande

Läs mer

Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark

Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark 50 B i l a g a C Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark C1. Allmän beskrivning Byggdelar ovan mark avser vanliga väggar och bjälklag, dvs. konstruktioner som begränsas av två parallella ytor.

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

EnergyCalc Version 3. Användarmanual

EnergyCalc Version 3. Användarmanual EnergyCalc Version 3 Användarmanual EnergyCalc v3 EnergyCalc v3.xx... 2 Allmän beskrivning av programmet... 6 Användningsområden... 6 Installation... 6 Leta upp installationsfilen och dubbelklicka på den.

Läs mer

EnergyCalc Version 4. Användarmanual

EnergyCalc Version 4. Användarmanual EnergyCalc Version 4 Användarmanual EnergyCalc v 4 EnergyCalc v 4... 2 Allmän beskrivning av programmet... 6 Användningsområden... 6 Installation... 6 Ny installation... 6 Ominstallation... 6 Verktygsfältet

Läs mer

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. 32 B i l a g a A Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. A1. Normer och standarder Redovisningen i denna bilaga är i huvudsak baserad på följande handlingar: Boverkets byggregler BBR, avsnitt 9

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen. Byggteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen 41B11B Kinaf-15h prgp1, Kbygg 15h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-28 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivdon, miniräknare.

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Byggnaden är godkänd enligt BBR Fastighetsbeteckning: Solsidan 2 Namn: Oliver Zdravkovic Datum beräkning: 2016.06.20 19:14 Klimatzon: Byggnadstyp:

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus

Läs mer

PAROC Värmeberäkningsprogram

PAROC Värmeberäkningsprogram PAROC Värmeberäkningsprogram PV 5.0 Manual Byggisolering Sverige Oktober 200 Paroc Värmeberäkningsprogram PV 5.0 Manual Det här kan du göra med programmet Med PV 5.0 kan du beräkna medelvärmegenomgångstalet

Läs mer

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(8) Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Onsdag 17 augusti 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Betygsgränser Karlstads universitet

Läs mer

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Del Byggteknik, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 12/1 2012, kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Kenny

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeförlusteffekt (FEBY12) Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1 Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Telefon:

Telefon: Energiberäkning av nybyggnation villa snummer: Upprättad: : AB Franska Bukten sansvarig: Telefon: 0727-34 87 61 E-post: magnus.voren@franskabukten.se snummer 2/5 Inledning AB Franska Bukten har av Deler

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Telefon:

Telefon: Energiberäkning av nybyggnation villa snummer: Upprättad: : AB Franska Bukten sansvarig: Telefon: 0727-34 87 61 E-post: magnus.voren@franskabukten.se snummer 2/5 Inledning AB Franska Bukten har av Deler

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Luftbehandling Funktion och underhåll

Luftbehandling Funktion och underhåll Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas.

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö

BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö JM AB BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö MALMÖ 2012-08-16 BRF GREENHUSEN 2 Datum 2012-08-16 Uppdragsnummer 61631146532 Utgåva/Status Slutgiltig Marika Andersson Marika Andersson Mikael Fromell Uppdragsledare

Läs mer

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Åsa Wahlström CIT Energy Management 2011-10-19 Sammanfattning Denna förstudie behandlar ett koncept

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HYGGET 56 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-10-17 Byggnadens adress: SANDBACKAVÄGEN 28S 90346 UMEÅ Utetemperatur: 5 C Expert: Christer

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare I Finland styrs byggnadernas energiprestanda av flera delar i byggbestämmelsesamlingen som baserar sig på markanvändnings- och bygglagen. Bestämmelserna förpliktar och vägleder byggherren att fatta energieffektiva

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Projekt- och Teknisk beskrivning

Projekt- och Teknisk beskrivning Upprättad 2019-04-16 Fastighetsbeteckning 1/10 Projekt- och Teknisk beskrivning 2/10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 PROJEKTBESKRIVNING 3 ALLMÄN ORIENTERING 3 UTFORMNING 3 KONSTRUKTION 3 UPPVÄRMNING

Läs mer

Miljöministeriets förordning om byggnadens värmeisolering

Miljöministeriets förordning om byggnadens värmeisolering C3 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Byggnadens värmeisolering Föreskrifter 2003 1 Miljöministeriets förordning om byggnadens värmeisolering Given i Helsingfors den 30 oktober 2002 Enligt miljöministeriets

Läs mer

Easy-Vent - D-t. Uteluftsdon för kanalanslutning ovanför radiator av typ dubbel- och trippelpanel. Produktblad Easy-Vent-D-T 2012-06-01

Easy-Vent - D-t. Uteluftsdon för kanalanslutning ovanför radiator av typ dubbel- och trippelpanel. Produktblad Easy-Vent-D-T 2012-06-01 Easy-Vent - D-t Uteluftsdon för kanalanslutning ovanför radiator av typ dubbel- och trippelpanel Filtrerad och förvärmd friskluft. Tyst och dragfritt. För moderna energieffektiva frånluftsystem Luftdonet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BACKEBÖL 4:16 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-11-07 Byggnadens adress: Gustavsviksvägen 19B 13236 SALTSJÖ-BOO Utetemperatur: 10

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

Energicertifikat beräkningsexempel Certifiktat som bifogas disponentintyget Bostadshus från 1960-talet

Energicertifikat beräkningsexempel Certifiktat som bifogas disponentintyget Bostadshus från 1960-talet Energicertifikat beräkningsexempel Certifiktat som bifogas disponentintyget Bostadshus från 1960-talet 1 Beräkningsexempel för bostadshus från 1960-talet I detta beräkningsexempel anges energiförbrukningen

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Lars Ekberg Åsa Wahlström CIT Energy Management 2012-04-11 Sammanfattning Denna förstudie behandlar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: VRÅNGÖ 1:123 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-12-03 Byggnadens adress: VRÅNGÖ BRYGGVÄG 24 43083 VRÅNGÖ Utetemperatur: 6 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FRÖSVE-TOVATORP 1:33 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-02-23 Byggnadens adress: ÅKLEBY LJUNGAGÄRDET 54191 SKÖVDE Utetemperatur: 4

Läs mer

indata och resultat

indata och resultat www.energiberakning.se, indata och resultat Skriv ut Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Norrtälje Spillersboda 1:236 Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MALEVIK 1:180 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-10 Byggnadens adress: EKEBACKSVÄGEN 11 42935 KULLAVIK Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar Uppdragsnummer: 7624 Upprättad: 2017-01-16 iderad: Uppdragsansvarig: Johnny Nybacka Handläggare: Axel Arén Beställare: Brf Mörbyskogen 1

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Bilaga G Indata Energiberäkningar

Bilaga G Indata Energiberäkningar Bilaga G Indata Energiberäkningar Reviderad 2011-05-13 med avseende på värmeledningstal för lättbetong, vilket resulterar i ett högre U-värde för några av fasaderna och en något högre energianvändning.

Läs mer

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet. Bilaga 2 Tävlingsförutsättningar energi 2015-12-02 ENERGIBERÄKNING- Riddersvik RESULTATSAMMANSTÄLLNING Detta pm utgör redovisningsmall för tävlingskriterierna energieffektivitet och produktion av förnybar

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Hans Eek Juli 2011 Framtida krav på koldioxideffektivt byggande Byggnaderna står för 50% av utsläppen av

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TÄFTEÅ 10:32 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-01-19 Byggnadens adress: SÅGVÄGEN 3 90788 TÄFTEÅ Utetemperatur: -6 C Expert: Christer

Läs mer

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012 oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRÖNA BRINKEN 4 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-10-31 Byggnadens adress: VÄSTHORJAVÄGEN 5 33135 VÄRNAMO Utetemperatur: 6 C Expert:

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Frillesås passivhusen blir vardagliga Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16 Utgåva 1:1 2016-01-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Hällsätter 1:16 INDEPENDIA ENERGI AB Amalia Jönssons gata 25 421 31 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?

Läs mer

Beräkningsrapport för uppvärmningsenergi enligt ISO 13790:2004

Beräkningsrapport för uppvärmningsenergi enligt ISO 13790:2004 Beräkningsrapport för uppvärmningsenergi enligt ISO 13790:2004 Byggnad Utskriftsdatum Älgen 11 2009-06-04 Nyckeltal Omslutningsarea Genomsnittligt Total kapacitet 350 658,1 0,184 191441 m² m² W/m²*C kj/c

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOTTEN 1:245 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-11-04 Byggnadens adress: TOTTHYLLAN 31 83013 ÅRE Utetemperatur: -3 C Expert: Johan

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRÄNNE 1:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-10-19 Byggnadens adress: PLANEN 16 51890 SANDARED Utetemperatur: 10 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BUR 131:42 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-01-26 Byggnadens adress: LÅKEBERGSGATAN 93 42334 TORSLANDA Utetemperatur: 6 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2 Utgåva 1:1 2015-02-09 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blåklockan 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer