Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Transkript

1 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

2 Introduktion Vad ska hunden äta? Detta är ett omdiskuterat ämne och marknaden erbjuder oss ett stort antal olika foder. Vilket är det lämpligaste fodret till min hund? För alla uppfödare är det en självklarhet att valpen skall få en god start i livet, vi vill plocka fram det bästa hos varje individ. Med goda kunskaper om hundens näringsbehov, har vi kommit en bit på vägen. En förutsättning för en harmonisk tillväxt är en riktig utfodring. De råd som uppfödaren lämnar till sina valpköpare har mycket stort inflytande på valpens vidare utveckling och skall vara så utformade att de är lätta att följa för köparen. Utfodringen har även ett stort inflytande på hundens välbefinnande oavsett om hunden är ung eller gammal och med åldern har hunden helt andra behov eftersom kroppens funktioner förändras med hög ålder. Denna kurs är grunden för att skapa de baskunskaper som varje uppfödare och hundägare bör ha. Lycka till med studierna! 2

3 Delmålsbeskrivning Grundkurs utfodring Mål att ge grundläggande kunskaper om hundens näringsbehov att ge insikt i valpens samt avelstikens särskilda krav på foder Efter kursen ska deltagaren ha kunskaper om näringsämnenas betydelse ha kunskaper om foderspjälkning och näringsupptagande kunna ge exempel på fodermedel och redogöra för deras lämplighet till hund ha grundläggande kunskaper om avelstikens näringsbehov under dräktighet samt digivning ha grundläggande kunskaper om valpens och den växande hundens näringsbehov kunna utfodra efter givna utfodringsprinciper med beaktande av hundens individuella behov Material Kursbok: Hundmatboken (OBS! Förväxling av bildtexterna på s. 138 och 139 har tyvärr skett, var vänlig och ändra i boken. Korrekta höftleder visas på s. 139), Uppfödarboken (s Utfodring och s Valparnas utfodring & Sina tiken ). OH-bilder. Kompletteringsmaterial: Hundägarens kokbok (Sallander, Corneliusson & von Porat) ICA Förlaget. Genetik, avel og oppdrett (Norsk Kennel Klub red. Astrid Indrebö). Material från foderfirmor samt innehållsförteckning på några färdiga foder. Sidhänvisningen i handledningen avser kursboken. Tidsram för kursen 2-3(4) träffar på vardera tre gånger 45 minuter alternativt under ett veckoslut. Kursens genomförande Detta får ses som exempel på hur kursen kan genomföras. Kursen bör anpassas efter deltagarnas erfarenhet och intresse. Kursdeltagarna bör ha tillgång till kursboken före kursstart. Tiden mellan träffarna bör vara sådan att inläsning av aktuella avsnitt är möjligt. Förslag till kursupplägg Inför träff 1 Kursdeltagarna bör ha fått kursboken (Hundmatboken) samt kurshandledningen i god tid innan träff 1. Träff 1 Första sammankomsten kan handla om: 1. Fodrets väg genom kroppen 2. Grunder för utfodring 3. Näringsämnenas betydelse Träff 2 Andra sammankomsten kan handla om: 1. Kommersiell hundfoder eller hemlagat 2. Fodrets energiinnehåll 3 3. Beräkningar av energivärden, energiprocent samt proteininnehåll 4. Foderkostnad 5. Praktisk utfodring Träff 3 Tredje sammankomsten kan handla om: 1. Tikens utfodring under dräktighet och digivning 2. Utfodring vid avvänjning 3. Valpens utfodring 4. Utfodringsråd till valpens köpare Träff 4 Fjärde sammankomsten kan handla om: 1. Den växande hundens utfodring 2. Den gamla hundens utfodring 3. Utvärdering av kursen

4 Träff 1 Deltagarnas förberedelser inför kursstart Samla in uppgifter om näringsinnehåll och sammansättning på några kända foder. Deltagarna har läst s Diskutera översiktligt i gruppen fodrets väg genom kroppen (s ). OH-bild nr 1. Innan vi vidare diskuterar hundens utfodring kan det vara viktigt att känna till några grundregler för hundens utfodring. Balanserad foderstat (behoven skall tillgodoses) Lagom mängd foder Magen skall fungera tillfredsställande Hunden skall må bra Det är även viktigt att vi utfodrar med sunt förnuft och lär oss att kunna se och känna på hunden när utfodringen är rätt. Vi bör fundera över vilket slags djur en hund är. Är det ett rovdjur? Är det en allätare? Vi bör även tänka igenom vilken kategori den hund vi skall utfodra tillhör. Är det en: Växande hund? - Vilken ras? - Vilken tillväxtkapacitet har då denna hund? Är det en dräktig eller digivande tik? - Tänk då på att den digivande tiken när näringsbehovet är som störst har ett behov som är cirka tre gånger normalbehovet. Har jag en hund i normal aktivitet? - Vilka hundar är då i normal aktivitet? Lek, lätt motion Hundar på kennel Tävlings- och jakthundar under ej aktiv period Tikar under icke reproduktiv period Är det inte så att vi många gånger tror att vår hund är arbetande när det handlar om normal aktivitet? Många hundar tenderar att bli överviktiga! 4

5 Arbetande hundar - När är hunden arbetande? Jakthunden under jaktsäsongen, draghunden, vallhunden, den aktiva tävlande hunden, den temperamentsfyllda (nervösa) hunden, den stressade hunden, hundar under rehabilitering samt hundar i speciell omgivning (ex. kyla). Samtliga dessa hundar har ett större behov av framför allt energi. Den gamla hunden har också ett annat behov än de övriga kategorierna. Diskutera och studera (s. 9-40) Dessa frågeställningar kan med fördel ha förberetts före träfftillfället. Energibegrepp s Proteinets betydelse, risker med för mycket respektive för lite protein. Hur stor del av proteinet kan hunden tillgodogöra sig? Fettets betydelse för hunden? Kolhydraternas betydelse för hunden? Effekter av över- respektive underskott av vitaminer samt mineraler? Vilket behov av vatten har hunden? Vad innebär energitäthet? Vad avser vi med energiprocent? Vad är bulk- respektive energibegränsande foder? 5

6 Träff 2 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har. Läs anvisningar inför träff 2 s Vid träffen diskuteras kommersiellt hemlagat matrester som olika alternativ, nackdelar - fördelar (s ). Räkna fram energivärde Vi kan fortfarande se foder där energiinnehållet är angivet i kcal. Om vi vill räkna om det till kj multiplicerar vi kcal värdet med 4,2, för att omvandla det till kj (1 kcal = 4,2 kj). Vi ser även foder där fabrikanten har utelämnat energiinnehållet. Vi kan då räkna fram energivärdet med hjälp av de angivna värdena för fett, protein samt lättlösliga kolhydrater (NFE) s. 36. Vi tar här ytterligare ett exempel: Ni har ett foder som på 100gram innehåller 21 % protein, 53,5 % NFE samt 8 % fett. Om vi nu multiplicerar dessa värden med 14,6 för protein och de lättlösliga kolhydraterna samt 35,6 för fettet. Protein 21,0 x 14,6 = 306,6 kj NFE 53,5 x 14,6 = 781,1 kj Fett 8,0 x 35,6 = 284,8 kj Fodrets energiinnehåll blir då 306, , ,8 = 1372,5 kj / 100g Om fabrikanten ej har angivit innehållet av NFE utför ni beräkning enligt kursboken s Sidan 36 Räkna med hjälp av de insamlade uppgifterna på fodersammansättning ut energimängder i olika foder. Diskutera fodergivans storlek utifrån energibehovet. Energiprocent s. 38 Exempel på ytterligare två foder Foder A Protein 21 % x 14,6 kj/g = 306,6 kj Fett 9,8 % x 35,6 kj/g = 348,9 kj NFE 51 % x 14,6 kj/g = 744,6 kj Totalt energi 1400,1 kj 6

7 Hur stor del av energin kommer från proteinet? 306,6 x ,1 vi får då till svar att 21,9 % av energin är från proteinet Protein 306,6 / 1400,1 = 21,9 E % Fett 348,9 / 1400,1 = 24,9 E % NFE 744,6 / 1400,1 = 53,2 E % Foder B Protein 29,5 % x 14,6 kj/g = 430,7 kj Fett 28,0 % x 35,6 kj/g = 996,8 kj NFE 25,0 % x 14,6 kj/g = 365,0 kj Totalt energi 1792,5 kj Protein 430,7 / 1792,5 = 24,0 E % Fett 996,8 / 1792,5 = 55,6 E % NFE 365,0 / 1792,5 = 20,4 E % Diskutera ovanstående foders E % samt lämplighet till olika kategorier hundar Studera energibehoven tabell 6 s. 40. Analysera orsakerna till dessa skillnader i behov! OH-bild nr 2. Fodrets proteininnehåll (s. 74) Räkna ut proteinnivåerna i de foder som energimängderna räknades på. Foder A i exemplet ovan. Fodret innehåller 90 % torrsubstans och 10 % vatten. Proteininnehållet i torrsubstansen är då 21 x vilket ger 23 % protein i torrsubstansen.hur mycket protein har vi då för varje kj fodret innehåller? ger 0,015g protein per kj. 7

8 Om hundens behov av energi är som exemplen i boken s kj, hur stor mängd protein konsumerar då hunden? 0,015 x 6450 kj = 97g Den mängd protein hunden konsumerar om den får 6450 kj är då 97g. Diskutera! Kostnader för olika foder (s ). Observera att näringsämnena finns i torrsubstansen! Hur mycket kostar fodret per gram protein och vad är kostnaden per kj.vi bör nu också diskutera vad vi avser med goda fodervanor! (s ) Hur kan vi bygga upp goda fodervanor? Här följer några råd: - Balanserad foderstat inget annat. - Bestämda måltider. - Ta bort mat efter en stund om hunden ej äter. - Var envisare än hunden. Diskutera behoven av tillskott i fodret - Behövs det tillskott? - Beakta riskerna med över respektive underskott. 8

9 Träff 3 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har.vid denna träff kan det vara lämpligt att bjuda in en erfaren uppfödare. Läsanvisningar inför träff 3 Utfodring av tik och valpar (s ) Figur 2 (s. 90) studera bilden. Lägg framför allt märke till det stegrade energibehovet från 6:e dräktighetsveckan. OH-bild nr 3. Diskutera vikten av att tiken är i god kondition. Diskutera det ändrade foderbehovet under den senare delen av dräktigheten. (s ) Vad kan inträffa om tiken inte får tillräckligt med näring under dräktigheten? Tillskott under dräktigheten? Hur utfodras tiken runt valpningen? Hur förändras tikens energibehov under digivningen? (s. 90) Om vi beaktar det behov en digivande tik har, kan vi också fundera på följderna a) om tiken icke är i god kondition under dräktigheten b) om det tillstöter komplikationer under valpningen. Observera tabellerna 9 (s. 96), 10 (s. 97), 11 (s. 100) samt figur 2 (s. 106). OH-bilder nr 4-7. Diskutera och dra slutsatser: Vikten av att valparna får råmjölk. Viktökningen under de första månaderna är ofantligt hög för hunden. Hur snabbt växer vi under den första tiden efter födelsen? Vad väger en människa vid födelsen jämfört med en hundvalp?. En liten felutfodring hos hunden kan få stora konsekvenser. Lägg märke till mjölkersättningen (s. 97) Diskutera utfodringen under avvänjning! Lämpliga avvänjningsfoder. 9

10 Jämför sammansättningen på tikens mjölk och de foder som finns i tabell 11 (s. 100). Vilket foder är lämpligast för valpen efter avvänjning? Utfodringsråd till köparen (s ) Diskutera praktiska råd till köparen. Vilka erfarenheter har man i gruppen? Tänk på att inte göra utfodringsråden till valpköparen för komplicerad. Dessa råd skall vara så enkla som möjligt, så att riskerna för en felutfodring minimeras. Jämför utfodringsråden s. 103 med de på s Vi kan lätt konstatera vilket som är enklast att följa för en nybliven hundägare utan erfarenheter. Det förekommer dessvärre fortfarande utfodringsråd som innehåller allehanda olika fodermedel, som dessutom inte kan anses vara lämpliga. Tänk även på att inget är självklart. Det som för en uppfödare är en självklarhet har kanske den nyblivne hundägaren inte en tanke på. Skall vi som uppfödare vara övertydliga i våra råd till valpköparen? 10

11 Träff 4 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har. Vid den fjärde träffen kan man framför allt diskutera: Den växande hunden (s. 105) Observera figur 2 s.106. Maximal daglig tillväxt är för en liten ras cirka 60g/d och för en stor ras cirka 400g/d. Tillväxten varar i genomsnitt 8-18 månader. En liten ras når sin tillväxttopp vid 2-3 månaders ålder och en stor ras vid 5-6 månaders ålder. Diskutera de olika frågeställningarna i texten s : Vilken typ av foder skall den växande hunden ha? Extra tillskott av mineraler och vitaminer. Beakta riskerna med över respektive underskott. Vad styr tillväxt? - Arv och energiintag. Rädsla för protein till växande hundar. Observera att det är inte så att en hög halt protein i fodret medför större risk för att hunden växer för fort och drabbas av sjukdom. Protein är livsnödvändigt och används framför allt till att bygga upp kroppen. Överskott av protein kan också användas som energi (s och s. 138). Beakta rasskillnader, stor och liten hund. Tänk på att vi eftersträvar en hund med en harmonisk tillväxt. Vi vill främja en god muskeltillväxt samt ett hållbart skelett. För att den växande hunden skall få möjlighet att utveckla muskulaturen normalt, krävs det att den unga hunden tillåts att röra sig på ett naturligt sätt. Detta innebär inte att vi skall överdriva motionen för den växande hunden. Hur är matlusten hos den växande hunden? Kanske är den alltför glupsk eller har vi svårt att få i den vad den behöver? Diskutera om när hunden skall vara färdig. När är din ras färdig? När har den vuxit klart? Låt utvecklingen ta sin tid. Vi vill ha hållbara hundar som vi kan ha glädje av under många år. 11

12 Äldre hundar (s ) Diskutera de olika frågeställningarna i texten. När är hunden gammal? När betraktar du din ras som gammal? Vad händer när kroppen åldras? Hur förändras den gamla hundens näringsbehov? Vad kan vara orsak i utfodringen till att vi försämrar hållbarheten hos den äldre hunden? Många gamla hundar lider av övervikt. Vad menar vi då med lagom hull? Hur undviker vi övervikt? Den gamla hunden skall skämmas bort, inte med allehanda godsaker utan med kärlek och respekt. Denna träff kan också vara värdefull att ha för att fortsätta diskussionerna från föregående träffar. Om möjligt kan man också bjuda in någon (några) representanter från olika foderfirmor. 12