Vem ska hjälpa den våldsamma mannen? Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare,sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem ska hjälpa den våldsamma mannen? Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare,sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri"

Transkript

1 Vem ska hjälpa den våldsamma mannen? Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare,sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

2 Vem ska hjälpa den våldsamma kvinnan? Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare,sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

3 Våld i närrelationerna, mot vuxna och barn i den egna familjen är ett slag mot det mest sårbara i människans emotionella livsmiljö. Våldet drabbar alla dem som hör till familjen på olika sätt, såsom vittne, förövare, eller offer. Traumat drabbar barn och vuxna på olika sätt Den splittring som uppkommer sprider sig till dem som kommer i kontakt med våldet Våldet väcker en ångest som vi hanterar på olika sätt, genom moralisk indignation och fördömande, genom att försöka förstå och förklara, genom att ingripa eller dra oss undan.

4 Varför ska man hjälpa den som är våldsam? Den våldsamma mannen/kvinnan är viktig för sin familj. Den våldsamma mannens äktenskap behöver det. Den våldsamma mannens faderskap behöver det. Utan hjälp kan den våldsamma fortsätta beteendet i en ny relation. I den terapeutiska processen ingår ett möte mellan förövaren och vittnen/offer som är viktigt för alla parter. Det är ett sätt att definiera om händelsen och ge den en ny betydelse.

5 Den terapeutiska processen Det finns inte en terapeutisk metod som passar alla. Vanligen används en kombination av element från kognitiv beteendeterapi, feministisk maktteori, psykoedukativa metoder, dynamisk psykoterapi, språksystemisk teori, traumateori. I den inledande fasen ges individuell terapi, i fortsättningen är gruppen den effektivaste formen. Terapin är alltid en individuell processs där de teman som är aktuella i mannens eget liv bearbetas. Processens olika skeden kan vara aktuella samtidigt och ibland kan processen återvända till ett tidigare tema

6 Faser i den terapeutiska processen Mannen måste medge att våldet är hans problem Mannen behöver få gestalta de problematiska situationerna på nytt Utveckla förmågan att förutse riskabla situationer Lära sig sociala färdigheter Lära sig jag-färdigheter Utveckla förmågan att leva i en nära relation Mogna till en integrerad manlig identitet Sköta sina relationer till vänner, bekanta och släktingar

7 Individuellt arbete -Eero Keinänen/Hannu Säävälä Den psykoterapeutiska attityden, målet är att hjälpa klienten att mentalt bearbeta de egna inre konflikterna Psykodynamisk och kognitiv referensram Krissynvinkeln Valideringens konst aktiv empati för rätt saker För tidig intervention ett hot mot klienten Engagemang och tillit smittar Terapisituationen är främmande- en trygg relation till terapeuten är livsviktig Balansgången med skuldupplevelsen är viktig

8 Kedjeanalys av en våldssituation -Eero Keinänen/Hannu Säävälä (Aaron T. Beck) Händelsen Kvinnan kritiserar mannen Tolkning hon tycker jag är en idiot Ångest sårade känslor, litenhet och svaghet Handling Våld mot kvinnan Ny tolkning Jag är ett offer Tillåtelse hon behöver en läxa Aggressiva impulser ilska och behov att straffa

9 Gruppens terapeutiska effekt -Jari Vainio 1. Väcker hoppfullhet 2. Universalitet 3. Dela kunskap 4. Möjligheten att hjälpa andra 5. Upplevelser från den egna barndomsfamiljen 6. Utvecklande av sociala färdigheter 7. Modellinlärning 8. Ömsesidighet 9. Sammanhållning 10.Rening 11.Existentiella faktorer

10 VIKTIGA MINNESREGLER När en våldsam handling just har blivit avslöjad är mannen som mest benägen att börja arbeta för en förändring av sitt beteende. Mannen har nu kontakt med sin skuld och sitt ansvar. Det effektivaste sättet att hjälpa honom komma igång är att konkret gå igenom det som hänt, det ger honom insikter om när och hur han hade kunnat handla annorlunda. En sådan här kedjeanalys hjälper också till att förhindra att mannen handlar på samma sätt nästa gång.

11 Flera minnesregler Anklagelser får mannen att gå i baklås, ett sakligt konstaterande kan bekräfta mannens egen sunda förmåga att värdera sitt beteende. För mycket prat om personlighet och dålig barndom i början av processen får mannen att (omedvetet) dra slutsatsen att han inte förmår påverka sin egen våldsamhet. Kom ihåg att varje våldsam person har sin egen historia, alla har inte samma svårigheter Ett verktyg kan vara de sokrateiska frågorna

12 Den sokrateiska dialogen 1. Vad tänker du om det här? 2. Vad betyder det här för dig? 3. Vad rör sig i ditt inre just nu? 4. Vad är det som stöder det här antagandet? 5. Finns det ett annat sätt att tänka om den här saken? 6. Om det där var sant, vad skulle det betyda för dig? 7. Vad annat tänker du på? 8. Hur förklarar du det där? 9. Vilka är för och nackdelarna med ditt val? 10. Hur förstår du den här saken?

13 Hur byggs manligheten upp? J.A. Doyle 1994 Unga pojkar lär sig att undvika att bete sig på ett sätt som betraktas feminint (anti-feminism) De lär sig att identifiera sig med framgång, konkurrens och seger. Aggressivitet, fysisk kamp för att försvara sig själv värderas. Kopplingen: hot (psykiska som fysiska) kan avvärjas genom fysisk aggressivitet Sexualitet, män ska alltid tänka på sex: (märk, sex är ett av de få områden där rollen tillåter mannen att medge sitt beroende av en kvinna för att uppnå balans, jfr följande punkt.)

14 Hur bygger man manlighet 2 Självtillit. Män ska vara självständiga och självtillräckliga, och inte be om hjälp. På alla områden från arbetsprestationer till sexuella handlingar, idrott eller att vara skärpt, jämför sig män vanligen med andra män och oroar sig för hur de klarar sig i jämförelsen. (Philpot, Brooks, Lusterman &Nutt, 1997 Bridging separate gender worlds: Why men and women clash and how therapists can bring them together. Washington DC: American Psychological Association)

15 De motsatta egenskaper som väntas av män och kvinnor Styrka Svaghet Kontroll Förståelse Frihet Beroende Prestation Accepterande Abstraktion Konkretion Beteende Upplevelse Källa: Frosh, S. (1992). Masculine Ideology and Psychological Therapy. In J.M. Ussher & P. Nicolson (eds), Gender Issues in Clinical Psychology. New York: Routledge Press.

16 Mannen befrias till man Frigörelsen från det psykologiska patriarkatet sker gradvis: Mannen blir medveten om och uttrycker sig själv, breaking the silence Mannen godkänner manliga och kvinnliga egenskaper som likvärdiga Mannen tar i bruk alla sina egenskaper

17 Mannen befrias till man 2 Slutresultatet är att han märker att manlighet och kvinnlighet inte beror på våra egenskaper (eller utseende) utan på det vi är. Den egna identiteten hittar vi i de viktiga människorelationerna. Den grundläggande relationen för mannen är relationen till fadern: min far känner mig och jag känner min far Det hjälper inte mannen att en kvinna älskar honom om inte hans far har godkänt honom.

18 Att lära sig förstå sina känslor Många män lider av vad man kallar normativ manlig aleksitymi Det innebär en förvärvad oförmåga att läsa av sina egna känslor Mannen behöver hjälp för att övervinna denna oförmåga

19 Men alla män är ju inte våldsamma Om alla män fostras så här, varför blir då inte alla män våldsamma? Och hur kommer det sig att en växande grupp unga kvinnor är våldsamma? Och hur kommer det sig att dessa personer kan bete sig mycket belevat i relation till andra men sporadiskt eller regelbundet blir våldsamma i de relationer som uppenbarligen betyder mest för dem?

20 Anknytningsteorin (Berit Hagekull) Anknytning är namnet på den process som uppkommer i relationen mellan barnet och föräldern. Denna process garanterar barnets överlevnad och ger barnet känslomässig trygghet. Anknytningen ger en grund för utveckling av inre arbetsmodeller som rör uppfattningen om jaget uppfattningen om hur andra kan väntas bemöta mina behov och förväntningar och kommer därigenom att prägla senare social och känslomässig utveckling; goda/onda cirklar skapas

21 Anknytningsrelationen och problem i vuxen ålder Dessa inre arbetsmodeller eller mentala bilder aktiveras i olika situationer i parrelationen. Ett flertal forskare som arbetar med teorin anser att våld i parrelationen skall ses som en överdriven eller snarare förvrängd form av anknytningsbeteende. Det finns klara paralleller mellan störningar i anknytningsbeteendet och borderline personlighetsstörningar (Dutton) Borderlinebeteende är ett cluster av egenskaper som olika personer besitter i högre eller mindre grad. Trots att en person inte har någon diagnos kan den ha svårigheter med dessa egenskaper

22 Borderlinesyndromet och våld -Donald G. Dutton 1998 En tredjedel av de våldsamma männen ( den grupp som har ett cykliskt våldsbeteende) uppvisar vid test samma egenskaper som hos personer med diagnosticerat borderline syndrom. 1) Intensiva, instabila personliga relationer, med återkommande nedvärderande av betydelsefulla närstående, manipulation och maskerat beroende. 2) En ostadig bild av det egna självet, svårt att vara ensam och ångest för att bli övergiven. 3) Intensiv ilska, kravfullhet, impulsivitet, ibland även beroendeproblematik och promiskuitet.

23 Borderline Defens struktur -Gunderson Ett dysforiskt dödläge, behovet av närhet tillfredsställs inte. Motivationen, insikten och färdigheterna som behövs för att kunna tillgodose de egna behoven saknas. 2.Relationen betraktas som förlorad. Försvarsreaktionen kommer i form av ilska, nedvärdering av den viktiga närrelationen 3.När relationen går förlorad hänger sig borderlinepersonligheten åt beteende som avvänder känslan av ensamhet (impulsiv droganvändning, promiskuitet)

24 Våldsamma personlighetstyper - D.G. Dutton 1998 UNDERKONTROLLERAD BORDERLINE PSYKOPAT IMPULSIV INSTRUMENTELL UNDVIKANDE ÖVERKONTROLLERAD

25 En störd anknytningsrelation i vuxen ålder - Peter Fonagy Barnet har inte haft tillgång till moderns mentala bild av barnets person utan i stället internaliserat hennes rädsla och maktlöshet inför barnets behov och anknytningssignaler. Denna rädsla är outhärdlig. Genom projektiv identifikation låter han därför i sitt vuxna liv, kvinnan i närrelationen bära den. Därför verkar han också ångerfull och villig till botgöring när hon hotar att lämna honom. Han behöver henne, men inte för hennes egen skull utan för att hon med våldet som förmedlare skall bära hans ångest Peter Fonagy, Ph.D, Male perpetratrators of Violence Against Women, An Attachment Theory perspective.

26 Våld är inte inlärt- det är tecken på något som vi inte lärt oss Gustav Schulmann Individens förmåga att bearbeta sina känslor är resultatet av en lång utveckling Beroende på växelverkan i de tidiga närrelationerna endera illägnar sig individen förmågan att bearbeta känslor eller låter bli att tillägna sig denna förmåga En vård som utvecklar förmågan att bearbeta känslor eller ett trauma förutsätter en lång regelbunden terapi. Det räcker inte att individen förstår problemets existens, men han måste uppnå en utvecklingsnivå som är tillräcklig för att båda vilja och förmå avstå från våld som ett sätt att bearbeta sina känslor

27 Våldets psykologiska funktion - Gustav Schulmann Våld är djupast sett alltid ett förtvivlat sätt att försvara det egna jagets existens För den som är traumatiserad eller som av andra orsaker blivit mentalt förfördelad kan redan en liten motgång vara ett outhärdligt slag. Något som han - ofta omedvetet - upplever som att jaget krossas För att bli kvitt sitt outhärdliga tillstånd för individen sin ångest vidare till offret genom sitt våldsamma beteende

28 Alternativ Til Vold Marius Råkil En terapeutisk modell i fyra faser 1.Våldet rekonstrueras detaljerat och ingående. = Detta har verkligen hänt. Våldets farlighet och omfattning bedöms = en realistisk uppfattning om våldets konsekvenser för familjen. 2.Mannens ansvar för de egna handlingarna fokuseras, mannens valmöjligheter utreds. Den klassiska frågan: varför slutade du slå? 3.Kopplingen mellan mannens egen historia och hans våldsamma beteende. Hjälper mannen att på sikt undvika återfall.

29 Alternativ Til Vold Marius Råkil En terapeutisk modell i fyra faser 4 4. Våldets skadliga konsekvenser fokuseras. Han blir medveten om att han själv har att vinna på att försöka förändra sitt beteende. 5

30 Att återupprätta faderskapet Rättssystemet dömer mannen för familjevåld men garanterar samtidigt barnets möjlighet att träffa sin far. Insikten om hur barn upplever våld är viktig för att mannen skall förmå ta ansvar för sitt handlande. I gruppterapi blir männen medvetna om hur våldet påverkat deras egna barn genom andra mäns berättelser om sina smärtsamma barndomsupplevelser. I enskild terapi kan medvetenheten om egna traumatiska barndomsupplevelser bereda rum för en framväxande förmåga till empati.

31 Vad värdesätter männen i terapin Mindy S. Rosenberg, Sausalito, USA Gruppens stöd / andras berättelser 96% Relationen till gruppledaren/förebild 86 % Ny sätt att hantera ilska 81 % Nya sätt att förstå våld (kontroll) 61 % Dela och uttrycka känslor 41% Avslöja egna försvarsmekanismer 33% Ta ansvar för sitt handlande 23 % Tyda signaler på ilska 20 %

32 Perheasiain neuvottelukeskuksen sisäinen hoitoketju Väkivallan esiintulo Vastaanotolle ilmoittautuessa tulosyynä Terapiaistunnon yhteydessä Asiaan tartutaan rauhallisesti ja määrätietoisesti Oli tärkeää ja arvokasta parisuhteen kannalta että asia tuli ilmi... Väkivaltaisuuden tarkempi määrittely, esim. kyselykaavakkeen avulla. Viimeisen/vaikeimman väkivaltatilanteen ketju-analyysi Tarpeellinen perustieto väkivaltaisuudesta, sen eri muodoista, sen luonteesta ja mahdolliset toimenpiteet Lasten ja vaimon turvallisuuden takaaminen

33 Väkivaltaisuuden määrittely Määrittelyssä selvitetään ainakin seuraavia asioita Väkivaltaisuuden vakavuus, ne pariskunnat jotka raportoivat raakaa väkivaltaisuutta eivät yleensä hakeudu pariterapiaan, mutta poikkeuksiakin löytyy Vamman vakavuus. Jos vamma tarvitsee sairaanhoidollisia toimenpiteitä pariterapia on poissuljettu vaihtoehto ennen omaa terapiaa. Miehen /tekijän suhtautuminen väkivaltaisuuten. Miehelle joka kieltää vastuunsa pariterapeuttinen toimenpide ei sovi Vaimon pelko miestä kohtaan. Jos vaimo pelkää miehen mukanaoloa istunnossa ja väkivaltaisuuden lisääntymistä istunnon jälkeen pariterapiaa ei suositella

34 Vaikeammat tapaukset Määritelmä: Syklinen väkivaltaisuus Taustalla rajatila tai narsistinen häiriö, vaatii omaa selvittelyä Raaka fyysinen tai henkinen väkivalta Alaikäiset lapset itse väkivallan kohteena tai väkivallan todistajina Toimenpide: Terapiamuotona DBT sovellettuna väkivaltaisuuteen tai muu mentalisatioon perustuva terapiamuoto Aluksi yksilöterapia, motivaation ja oman minuuden vahvistamiseksi. Toisessa vaiheessa ryhmäterapiaa miesryhmässä.

35 DKT -dialektinen käyttäytymisterapia Perustuu Marsha Linehanin kehittämään periaateohjattuun terapiamuotoon Vaikeasti hoidettavia itsetuhoisia rajatilan potilaita varten kehitetty Periaateohjattavuus mahdollistaa täsmähoidon toteuttaminen eri-tyyppisille ongelmille. Peruspilareina yksinkertainen biososiaalinen teoria, oppimisteoria/käyttäytymisteoria, kognitiivinen terapia sekä feministinen, dialektinen filosofia ja ristinkantamisen asenne. Neljän selkeän vaiheen rakenne

36 DKT:n neljä vaihetta I. Turvallisuuden ja vakauden luominen, elämää uhkaava käyttäytyminen päähuomiossa, terapiaa häiritsevä käyttäytyminen, elämän taitojen oppiminen. II. Elämän tapahtumien käsittely ( posttraumaattisen stressin vähentäminen) III.Työskentely eteenpäin. I. Itsekunnioituksen lisääminen, yksilökohtaisten tavoitteiden saavuttaminen IV.Elämisen arvoinen elämä, ilon, antautumisen, kiintymyksen ja läsnäolon kautta.

37 DKT -dialektisen käyttäytymisterapian ratio Keitä varten DKT on kehitetty, Rajatilan häiriöstä kärsiville (yleinen riskitekijä lähisuhdeväkivaltaisilla miehillä) Tilanteissa jossa todetaan tavanomaisten hoitomuotojen rajattu vaikuttavuus Asiakkaille jolla korkea taipumus hoidon katkaisemiseen Mihin aiheisiin keskitytään: Elämää uhkaavaa käyttäytyminen Vihan/tunteiden dysregulaatio Terapiaa häiritseväää toimintaa/heikko myöntyminen Moniongelmaisuus/ multidiagnostinen/hoitokuvan komplexisuus huomioidaan määrätietoisesti

38 DKT ratio jtk Turvallisuuden luominen ensimäisenä tavoitteena Hoidon katkaisu-hakuisuus, terapian (TAU) tuloksellisuus heikko väkivaltaisilla asiakkailla. Rajatilan ja lähisuhdeväkivaltaisuuden välillä teoreettisia linkkejä (kiintymysteoria) Väkivaltaisuudella on sekä instrumentaalinen palkitsevuus että tunnetilaa lieventävä vaikutus, vrt. Rajatila. Tuloksellisuus hoidon tavoitteiden saavuttamisessa emppiirisesti näytettävissä Potilasryhmälle joka aiheuttaa burn-out terapeutille

39 DKT lähisuhdeväkivaltaisen kanssa Tavoitehierarkia vaiheessa I Vähennetään: Terapiaa häiritsevää käyttäytymistä ( jonka avulla huomio ohjataan pois omasta väkivaltaisuudesta) Elämää uhkaavaa käyttäytymistä, (mukaanlukien ajatukset, impulssit ja teot) aggressiivisuus ja väkivaltaiset ajatukset ja impulssit sekä lapsen laiminlyönti. Elämänlaatua alenta käyttäytyminen joka uhkaa sekä yksilöä että perhettä Rikollisuus, seksuaalinen vastuuttomuus, dysfunktionaalinen suhtautuminen toisiin, asumiseen, sairauteen

40 DKT lähisuhdeväkivaltaisen kanssa Tavoitehierarkia jtk Kartutaan yksilölliset taidot ja itsekontrolli: Tietoinen läsnäolo Ristiriidan sietäminen Tunteiden säätely Hyvien ihmissuhteiden luominen ja säilyttäminen Vahvistuksen ja empatian antaminen toiselle Muut vaiheet standardimallin mukaan

41 Hoitoketju 4 Helpommat tapaukset Määritelmä: Pari tulee yhdessä puhumaan asiasta Väkivaltaisuus satunnainen, lievä Mies tiedostaa sekä tiedon että tunteiden tasolla ongelmaa omakseen ja tahtoo irti siitä. Konfliktihakuisuus nähdään molemmilta osapuolilta. Toimenpide Sovellettu PACT -terapia, eli Physical Aggressions Couple Treatment. Reunaehto: parisuhdeterapia ei sovellu jos väkivaltaisuus on jatkuva ongelma.

42 PACT terapiaa lyhyesti ( R.E. Heyman & Karin Schlee) 14 sessiota yhteensä Sessiot 1-7 intrapersonal issues Puolisoiden tulee oppia tunnistamaan ja käsittelemään omaa vihaansa ennen kuin pystytään käsittelemään parisuheessa esiintyviä ristiriitoja. Ensimmäinen osa keskittyy omaan vastuuseen konflikti-toimintatavoistaan, tunnistamaan ja arvioimaan omat vihaisuuden tunteensa, väkivallattoman konfliktihallinnan sopimuksen tekeminen (es. Time-out), puolisoiden vihaisuutta provosoivien kognitioiden tunnistaminen ja tutustuminen stressin ja persoonallisten resurssien vaikutukseen ristiriitojen hallintaan.

43 CAPT terapiaa jtk Tässä vaiheessa pariskunnan molemmat osapuolet: pystyvät perustavalla tasolla parisuhteen konfliktinhallintaan ymmärtävät fyysisen ja psyykkisen, sekä syklisen ristiriitaisuuden muotoja jotka löytyvät monessa avioliitossa. ottavat vastuun oman vihan käsittelystä tyydyttävällä tavalla.

44 PACT terapia jtk Sessioissa 8-14 opitaan vuorovaikutustaitoja, genderiin perustuva vuorovaikutuksen erilaisuus, tunteiden ja empatian ilmaisu, itsevarmuus versus vihaisuus ja tasavertaisuus, ristiriidan nousuprosessi ja ristiriitaisuuden lieventäminen, väärät riitelytavat, seksuaalisuus, mustasukkaisuus ja sosiaalisen verkoston rikastuttaminen, ekspressiivisen ja välineellisen väkivallan erottelu, oman sosiaalisen verkoston rikastuttaminen, taitojen ylläpito.

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 2011-01-20 Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 PFPP = Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (Symtomfokuserad psykodynamisk terapi) Metoden är utvecklad i USA av Barbara Milrod, - psykiater och

Läs mer

ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011. Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen

ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011. Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011 Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA Äktenskapets grundläggande relation är förhållandet mellan mannen

Läs mer

Samtal med barn som far illa och. En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt

Samtal med barn som far illa och. En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt Samtal med barn som far illa och emotionell hanterbarhet En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt Barnkonventionen Barnets rätt att komma till tals I alla frågor som rör dem

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna att stoppa i tid. Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 3-20 år Flickor och pojkar Mot barn, jämnåriga,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007

Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007 Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007 Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare, sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri Vad är det som förändras

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Alla skilsmässor är olika men ändå lika... Vari består olikheterna? Alla individer är olika Tidigare

Läs mer

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV 11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Syfte Att undersöka unga vuxnas syn på Jeffrey Youngs modesformulär Schema Mode Inventory (SMI) som ett instrument att begripliggöra den unga vuxnas problematik

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Att vara sin egen fiende

Att vara sin egen fiende Att vara sin egen fiende Att möta aggressivitet Funderingar, strategier, metoder, ansvar, förklaringar Kunskap Owe Sjölander 2015 Vem är förövaren? En person, ofta en man, som utför Handlingar mot en annan

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation. 1 SJÄLVET OCH JAGET ALA PETRI Jaget eller Självet, är upplevelsen av att vara en levande, kännande och handlande varelse skild från andra och från annat. Detta existentiella själv anses börja byggas upp

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Sexualitet Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och

Läs mer

EXISTENTIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ALA PETRI. - Exist; ordets etiologi; från latin finnas till, att träda fram, visa sig.

EXISTENTIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ALA PETRI. - Exist; ordets etiologi; från latin finnas till, att träda fram, visa sig. 1 EXISTENTIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ALA PETRI - Exist; ordets etiologi; från latin finnas till, att träda fram, visa sig. - Redan grekerna sa att det goda livet kommer inte av sig självt. De menade att om

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Schematerapi som bedömningsinstrument Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Agenda Kort om modellen och dess upplägg Modellen vid ätstörning en pilotstudie Resultat Patienterna Behandlarna

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen

Läs mer

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Upplägg Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

sex Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut

sex Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut Sex sätt s att se påp sex Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut Sex sätt s att se påp sex Parrelationens pyramid Kaarina MääM äättä,, Sternberg m.fl. Passion/ Erotik utveckling startpunkt

Läs mer

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett 10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Nova Emilia Föräldraskap Att lära l med hjärtat www.sannanovaemilia.se Författare När till kunskap boken och värde blir ett Innan något förälder? jag du sätter

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Vanliga synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är inte. Man måste vara motiverad för att det skall vara

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi

Läs mer

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet Freud med vänner Sigmund Freuds (1856-1939) tankar Aggression och sex styr oss mycket mer än vi vill tro! - Krafterna kan vara medvetna eller omedvetna.

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer