Vem ska hjälpa den våldsamma mannen? Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare,sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem ska hjälpa den våldsamma mannen? Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare,sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri"

Transkript

1 Vem ska hjälpa den våldsamma mannen? Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare,sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

2 Vem ska hjälpa den våldsamma kvinnan? Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare,sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

3 Våld i närrelationerna, mot vuxna och barn i den egna familjen är ett slag mot det mest sårbara i människans emotionella livsmiljö. Våldet drabbar alla dem som hör till familjen på olika sätt, såsom vittne, förövare, eller offer. Traumat drabbar barn och vuxna på olika sätt Den splittring som uppkommer sprider sig till dem som kommer i kontakt med våldet Våldet väcker en ångest som vi hanterar på olika sätt, genom moralisk indignation och fördömande, genom att försöka förstå och förklara, genom att ingripa eller dra oss undan.

4 Varför ska man hjälpa den som är våldsam? Den våldsamma mannen/kvinnan är viktig för sin familj. Den våldsamma mannens äktenskap behöver det. Den våldsamma mannens faderskap behöver det. Utan hjälp kan den våldsamma fortsätta beteendet i en ny relation. I den terapeutiska processen ingår ett möte mellan förövaren och vittnen/offer som är viktigt för alla parter. Det är ett sätt att definiera om händelsen och ge den en ny betydelse.

5 Den terapeutiska processen Det finns inte en terapeutisk metod som passar alla. Vanligen används en kombination av element från kognitiv beteendeterapi, feministisk maktteori, psykoedukativa metoder, dynamisk psykoterapi, språksystemisk teori, traumateori. I den inledande fasen ges individuell terapi, i fortsättningen är gruppen den effektivaste formen. Terapin är alltid en individuell processs där de teman som är aktuella i mannens eget liv bearbetas. Processens olika skeden kan vara aktuella samtidigt och ibland kan processen återvända till ett tidigare tema

6 Faser i den terapeutiska processen Mannen måste medge att våldet är hans problem Mannen behöver få gestalta de problematiska situationerna på nytt Utveckla förmågan att förutse riskabla situationer Lära sig sociala färdigheter Lära sig jag-färdigheter Utveckla förmågan att leva i en nära relation Mogna till en integrerad manlig identitet Sköta sina relationer till vänner, bekanta och släktingar

7 Individuellt arbete -Eero Keinänen/Hannu Säävälä Den psykoterapeutiska attityden, målet är att hjälpa klienten att mentalt bearbeta de egna inre konflikterna Psykodynamisk och kognitiv referensram Krissynvinkeln Valideringens konst aktiv empati för rätt saker För tidig intervention ett hot mot klienten Engagemang och tillit smittar Terapisituationen är främmande- en trygg relation till terapeuten är livsviktig Balansgången med skuldupplevelsen är viktig

8 Kedjeanalys av en våldssituation -Eero Keinänen/Hannu Säävälä (Aaron T. Beck) Händelsen Kvinnan kritiserar mannen Tolkning hon tycker jag är en idiot Ångest sårade känslor, litenhet och svaghet Handling Våld mot kvinnan Ny tolkning Jag är ett offer Tillåtelse hon behöver en läxa Aggressiva impulser ilska och behov att straffa

9 Gruppens terapeutiska effekt -Jari Vainio 1. Väcker hoppfullhet 2. Universalitet 3. Dela kunskap 4. Möjligheten att hjälpa andra 5. Upplevelser från den egna barndomsfamiljen 6. Utvecklande av sociala färdigheter 7. Modellinlärning 8. Ömsesidighet 9. Sammanhållning 10.Rening 11.Existentiella faktorer

10 VIKTIGA MINNESREGLER När en våldsam handling just har blivit avslöjad är mannen som mest benägen att börja arbeta för en förändring av sitt beteende. Mannen har nu kontakt med sin skuld och sitt ansvar. Det effektivaste sättet att hjälpa honom komma igång är att konkret gå igenom det som hänt, det ger honom insikter om när och hur han hade kunnat handla annorlunda. En sådan här kedjeanalys hjälper också till att förhindra att mannen handlar på samma sätt nästa gång.

11 Flera minnesregler Anklagelser får mannen att gå i baklås, ett sakligt konstaterande kan bekräfta mannens egen sunda förmåga att värdera sitt beteende. För mycket prat om personlighet och dålig barndom i början av processen får mannen att (omedvetet) dra slutsatsen att han inte förmår påverka sin egen våldsamhet. Kom ihåg att varje våldsam person har sin egen historia, alla har inte samma svårigheter Ett verktyg kan vara de sokrateiska frågorna

12 Den sokrateiska dialogen 1. Vad tänker du om det här? 2. Vad betyder det här för dig? 3. Vad rör sig i ditt inre just nu? 4. Vad är det som stöder det här antagandet? 5. Finns det ett annat sätt att tänka om den här saken? 6. Om det där var sant, vad skulle det betyda för dig? 7. Vad annat tänker du på? 8. Hur förklarar du det där? 9. Vilka är för och nackdelarna med ditt val? 10. Hur förstår du den här saken?

13 Hur byggs manligheten upp? J.A. Doyle 1994 Unga pojkar lär sig att undvika att bete sig på ett sätt som betraktas feminint (anti-feminism) De lär sig att identifiera sig med framgång, konkurrens och seger. Aggressivitet, fysisk kamp för att försvara sig själv värderas. Kopplingen: hot (psykiska som fysiska) kan avvärjas genom fysisk aggressivitet Sexualitet, män ska alltid tänka på sex: (märk, sex är ett av de få områden där rollen tillåter mannen att medge sitt beroende av en kvinna för att uppnå balans, jfr följande punkt.)

14 Hur bygger man manlighet 2 Självtillit. Män ska vara självständiga och självtillräckliga, och inte be om hjälp. På alla områden från arbetsprestationer till sexuella handlingar, idrott eller att vara skärpt, jämför sig män vanligen med andra män och oroar sig för hur de klarar sig i jämförelsen. (Philpot, Brooks, Lusterman &Nutt, 1997 Bridging separate gender worlds: Why men and women clash and how therapists can bring them together. Washington DC: American Psychological Association)

15 De motsatta egenskaper som väntas av män och kvinnor Styrka Svaghet Kontroll Förståelse Frihet Beroende Prestation Accepterande Abstraktion Konkretion Beteende Upplevelse Källa: Frosh, S. (1992). Masculine Ideology and Psychological Therapy. In J.M. Ussher & P. Nicolson (eds), Gender Issues in Clinical Psychology. New York: Routledge Press.

16 Mannen befrias till man Frigörelsen från det psykologiska patriarkatet sker gradvis: Mannen blir medveten om och uttrycker sig själv, breaking the silence Mannen godkänner manliga och kvinnliga egenskaper som likvärdiga Mannen tar i bruk alla sina egenskaper

17 Mannen befrias till man 2 Slutresultatet är att han märker att manlighet och kvinnlighet inte beror på våra egenskaper (eller utseende) utan på det vi är. Den egna identiteten hittar vi i de viktiga människorelationerna. Den grundläggande relationen för mannen är relationen till fadern: min far känner mig och jag känner min far Det hjälper inte mannen att en kvinna älskar honom om inte hans far har godkänt honom.

18 Att lära sig förstå sina känslor Många män lider av vad man kallar normativ manlig aleksitymi Det innebär en förvärvad oförmåga att läsa av sina egna känslor Mannen behöver hjälp för att övervinna denna oförmåga

19 Men alla män är ju inte våldsamma Om alla män fostras så här, varför blir då inte alla män våldsamma? Och hur kommer det sig att en växande grupp unga kvinnor är våldsamma? Och hur kommer det sig att dessa personer kan bete sig mycket belevat i relation till andra men sporadiskt eller regelbundet blir våldsamma i de relationer som uppenbarligen betyder mest för dem?

20 Anknytningsteorin (Berit Hagekull) Anknytning är namnet på den process som uppkommer i relationen mellan barnet och föräldern. Denna process garanterar barnets överlevnad och ger barnet känslomässig trygghet. Anknytningen ger en grund för utveckling av inre arbetsmodeller som rör uppfattningen om jaget uppfattningen om hur andra kan väntas bemöta mina behov och förväntningar och kommer därigenom att prägla senare social och känslomässig utveckling; goda/onda cirklar skapas

21 Anknytningsrelationen och problem i vuxen ålder Dessa inre arbetsmodeller eller mentala bilder aktiveras i olika situationer i parrelationen. Ett flertal forskare som arbetar med teorin anser att våld i parrelationen skall ses som en överdriven eller snarare förvrängd form av anknytningsbeteende. Det finns klara paralleller mellan störningar i anknytningsbeteendet och borderline personlighetsstörningar (Dutton) Borderlinebeteende är ett cluster av egenskaper som olika personer besitter i högre eller mindre grad. Trots att en person inte har någon diagnos kan den ha svårigheter med dessa egenskaper

22 Borderlinesyndromet och våld -Donald G. Dutton 1998 En tredjedel av de våldsamma männen ( den grupp som har ett cykliskt våldsbeteende) uppvisar vid test samma egenskaper som hos personer med diagnosticerat borderline syndrom. 1) Intensiva, instabila personliga relationer, med återkommande nedvärderande av betydelsefulla närstående, manipulation och maskerat beroende. 2) En ostadig bild av det egna självet, svårt att vara ensam och ångest för att bli övergiven. 3) Intensiv ilska, kravfullhet, impulsivitet, ibland även beroendeproblematik och promiskuitet.

23 Borderline Defens struktur -Gunderson Ett dysforiskt dödläge, behovet av närhet tillfredsställs inte. Motivationen, insikten och färdigheterna som behövs för att kunna tillgodose de egna behoven saknas. 2.Relationen betraktas som förlorad. Försvarsreaktionen kommer i form av ilska, nedvärdering av den viktiga närrelationen 3.När relationen går förlorad hänger sig borderlinepersonligheten åt beteende som avvänder känslan av ensamhet (impulsiv droganvändning, promiskuitet)

24 Våldsamma personlighetstyper - D.G. Dutton 1998 UNDERKONTROLLERAD BORDERLINE PSYKOPAT IMPULSIV INSTRUMENTELL UNDVIKANDE ÖVERKONTROLLERAD

25 En störd anknytningsrelation i vuxen ålder - Peter Fonagy Barnet har inte haft tillgång till moderns mentala bild av barnets person utan i stället internaliserat hennes rädsla och maktlöshet inför barnets behov och anknytningssignaler. Denna rädsla är outhärdlig. Genom projektiv identifikation låter han därför i sitt vuxna liv, kvinnan i närrelationen bära den. Därför verkar han också ångerfull och villig till botgöring när hon hotar att lämna honom. Han behöver henne, men inte för hennes egen skull utan för att hon med våldet som förmedlare skall bära hans ångest Peter Fonagy, Ph.D, Male perpetratrators of Violence Against Women, An Attachment Theory perspective.

26 Våld är inte inlärt- det är tecken på något som vi inte lärt oss Gustav Schulmann Individens förmåga att bearbeta sina känslor är resultatet av en lång utveckling Beroende på växelverkan i de tidiga närrelationerna endera illägnar sig individen förmågan att bearbeta känslor eller låter bli att tillägna sig denna förmåga En vård som utvecklar förmågan att bearbeta känslor eller ett trauma förutsätter en lång regelbunden terapi. Det räcker inte att individen förstår problemets existens, men han måste uppnå en utvecklingsnivå som är tillräcklig för att båda vilja och förmå avstå från våld som ett sätt att bearbeta sina känslor

27 Våldets psykologiska funktion - Gustav Schulmann Våld är djupast sett alltid ett förtvivlat sätt att försvara det egna jagets existens För den som är traumatiserad eller som av andra orsaker blivit mentalt förfördelad kan redan en liten motgång vara ett outhärdligt slag. Något som han - ofta omedvetet - upplever som att jaget krossas För att bli kvitt sitt outhärdliga tillstånd för individen sin ångest vidare till offret genom sitt våldsamma beteende

28 Alternativ Til Vold Marius Råkil En terapeutisk modell i fyra faser 1.Våldet rekonstrueras detaljerat och ingående. = Detta har verkligen hänt. Våldets farlighet och omfattning bedöms = en realistisk uppfattning om våldets konsekvenser för familjen. 2.Mannens ansvar för de egna handlingarna fokuseras, mannens valmöjligheter utreds. Den klassiska frågan: varför slutade du slå? 3.Kopplingen mellan mannens egen historia och hans våldsamma beteende. Hjälper mannen att på sikt undvika återfall.

29 Alternativ Til Vold Marius Råkil En terapeutisk modell i fyra faser 4 4. Våldets skadliga konsekvenser fokuseras. Han blir medveten om att han själv har att vinna på att försöka förändra sitt beteende. 5

30 Att återupprätta faderskapet Rättssystemet dömer mannen för familjevåld men garanterar samtidigt barnets möjlighet att träffa sin far. Insikten om hur barn upplever våld är viktig för att mannen skall förmå ta ansvar för sitt handlande. I gruppterapi blir männen medvetna om hur våldet påverkat deras egna barn genom andra mäns berättelser om sina smärtsamma barndomsupplevelser. I enskild terapi kan medvetenheten om egna traumatiska barndomsupplevelser bereda rum för en framväxande förmåga till empati.

31 Vad värdesätter männen i terapin Mindy S. Rosenberg, Sausalito, USA Gruppens stöd / andras berättelser 96% Relationen till gruppledaren/förebild 86 % Ny sätt att hantera ilska 81 % Nya sätt att förstå våld (kontroll) 61 % Dela och uttrycka känslor 41% Avslöja egna försvarsmekanismer 33% Ta ansvar för sitt handlande 23 % Tyda signaler på ilska 20 %

32 Perheasiain neuvottelukeskuksen sisäinen hoitoketju Väkivallan esiintulo Vastaanotolle ilmoittautuessa tulosyynä Terapiaistunnon yhteydessä Asiaan tartutaan rauhallisesti ja määrätietoisesti Oli tärkeää ja arvokasta parisuhteen kannalta että asia tuli ilmi... Väkivaltaisuuden tarkempi määrittely, esim. kyselykaavakkeen avulla. Viimeisen/vaikeimman väkivaltatilanteen ketju-analyysi Tarpeellinen perustieto väkivaltaisuudesta, sen eri muodoista, sen luonteesta ja mahdolliset toimenpiteet Lasten ja vaimon turvallisuuden takaaminen

33 Väkivaltaisuuden määrittely Määrittelyssä selvitetään ainakin seuraavia asioita Väkivaltaisuuden vakavuus, ne pariskunnat jotka raportoivat raakaa väkivaltaisuutta eivät yleensä hakeudu pariterapiaan, mutta poikkeuksiakin löytyy Vamman vakavuus. Jos vamma tarvitsee sairaanhoidollisia toimenpiteitä pariterapia on poissuljettu vaihtoehto ennen omaa terapiaa. Miehen /tekijän suhtautuminen väkivaltaisuuten. Miehelle joka kieltää vastuunsa pariterapeuttinen toimenpide ei sovi Vaimon pelko miestä kohtaan. Jos vaimo pelkää miehen mukanaoloa istunnossa ja väkivaltaisuuden lisääntymistä istunnon jälkeen pariterapiaa ei suositella

34 Vaikeammat tapaukset Määritelmä: Syklinen väkivaltaisuus Taustalla rajatila tai narsistinen häiriö, vaatii omaa selvittelyä Raaka fyysinen tai henkinen väkivalta Alaikäiset lapset itse väkivallan kohteena tai väkivallan todistajina Toimenpide: Terapiamuotona DBT sovellettuna väkivaltaisuuteen tai muu mentalisatioon perustuva terapiamuoto Aluksi yksilöterapia, motivaation ja oman minuuden vahvistamiseksi. Toisessa vaiheessa ryhmäterapiaa miesryhmässä.

35 DKT -dialektinen käyttäytymisterapia Perustuu Marsha Linehanin kehittämään periaateohjattuun terapiamuotoon Vaikeasti hoidettavia itsetuhoisia rajatilan potilaita varten kehitetty Periaateohjattavuus mahdollistaa täsmähoidon toteuttaminen eri-tyyppisille ongelmille. Peruspilareina yksinkertainen biososiaalinen teoria, oppimisteoria/käyttäytymisteoria, kognitiivinen terapia sekä feministinen, dialektinen filosofia ja ristinkantamisen asenne. Neljän selkeän vaiheen rakenne

36 DKT:n neljä vaihetta I. Turvallisuuden ja vakauden luominen, elämää uhkaava käyttäytyminen päähuomiossa, terapiaa häiritsevä käyttäytyminen, elämän taitojen oppiminen. II. Elämän tapahtumien käsittely ( posttraumaattisen stressin vähentäminen) III.Työskentely eteenpäin. I. Itsekunnioituksen lisääminen, yksilökohtaisten tavoitteiden saavuttaminen IV.Elämisen arvoinen elämä, ilon, antautumisen, kiintymyksen ja läsnäolon kautta.

37 DKT -dialektisen käyttäytymisterapian ratio Keitä varten DKT on kehitetty, Rajatilan häiriöstä kärsiville (yleinen riskitekijä lähisuhdeväkivaltaisilla miehillä) Tilanteissa jossa todetaan tavanomaisten hoitomuotojen rajattu vaikuttavuus Asiakkaille jolla korkea taipumus hoidon katkaisemiseen Mihin aiheisiin keskitytään: Elämää uhkaavaa käyttäytyminen Vihan/tunteiden dysregulaatio Terapiaa häiritseväää toimintaa/heikko myöntyminen Moniongelmaisuus/ multidiagnostinen/hoitokuvan komplexisuus huomioidaan määrätietoisesti

38 DKT ratio jtk Turvallisuuden luominen ensimäisenä tavoitteena Hoidon katkaisu-hakuisuus, terapian (TAU) tuloksellisuus heikko väkivaltaisilla asiakkailla. Rajatilan ja lähisuhdeväkivaltaisuuden välillä teoreettisia linkkejä (kiintymysteoria) Väkivaltaisuudella on sekä instrumentaalinen palkitsevuus että tunnetilaa lieventävä vaikutus, vrt. Rajatila. Tuloksellisuus hoidon tavoitteiden saavuttamisessa emppiirisesti näytettävissä Potilasryhmälle joka aiheuttaa burn-out terapeutille

39 DKT lähisuhdeväkivaltaisen kanssa Tavoitehierarkia vaiheessa I Vähennetään: Terapiaa häiritsevää käyttäytymistä ( jonka avulla huomio ohjataan pois omasta väkivaltaisuudesta) Elämää uhkaavaa käyttäytymistä, (mukaanlukien ajatukset, impulssit ja teot) aggressiivisuus ja väkivaltaiset ajatukset ja impulssit sekä lapsen laiminlyönti. Elämänlaatua alenta käyttäytyminen joka uhkaa sekä yksilöä että perhettä Rikollisuus, seksuaalinen vastuuttomuus, dysfunktionaalinen suhtautuminen toisiin, asumiseen, sairauteen

40 DKT lähisuhdeväkivaltaisen kanssa Tavoitehierarkia jtk Kartutaan yksilölliset taidot ja itsekontrolli: Tietoinen läsnäolo Ristiriidan sietäminen Tunteiden säätely Hyvien ihmissuhteiden luominen ja säilyttäminen Vahvistuksen ja empatian antaminen toiselle Muut vaiheet standardimallin mukaan

41 Hoitoketju 4 Helpommat tapaukset Määritelmä: Pari tulee yhdessä puhumaan asiasta Väkivaltaisuus satunnainen, lievä Mies tiedostaa sekä tiedon että tunteiden tasolla ongelmaa omakseen ja tahtoo irti siitä. Konfliktihakuisuus nähdään molemmilta osapuolilta. Toimenpide Sovellettu PACT -terapia, eli Physical Aggressions Couple Treatment. Reunaehto: parisuhdeterapia ei sovellu jos väkivaltaisuus on jatkuva ongelma.

42 PACT terapiaa lyhyesti ( R.E. Heyman & Karin Schlee) 14 sessiota yhteensä Sessiot 1-7 intrapersonal issues Puolisoiden tulee oppia tunnistamaan ja käsittelemään omaa vihaansa ennen kuin pystytään käsittelemään parisuheessa esiintyviä ristiriitoja. Ensimmäinen osa keskittyy omaan vastuuseen konflikti-toimintatavoistaan, tunnistamaan ja arvioimaan omat vihaisuuden tunteensa, väkivallattoman konfliktihallinnan sopimuksen tekeminen (es. Time-out), puolisoiden vihaisuutta provosoivien kognitioiden tunnistaminen ja tutustuminen stressin ja persoonallisten resurssien vaikutukseen ristiriitojen hallintaan.

43 CAPT terapiaa jtk Tässä vaiheessa pariskunnan molemmat osapuolet: pystyvät perustavalla tasolla parisuhteen konfliktinhallintaan ymmärtävät fyysisen ja psyykkisen, sekä syklisen ristiriitaisuuden muotoja jotka löytyvät monessa avioliitossa. ottavat vastuun oman vihan käsittelystä tyydyttävällä tavalla.

44 PACT terapia jtk Sessioissa 8-14 opitaan vuorovaikutustaitoja, genderiin perustuva vuorovaikutuksen erilaisuus, tunteiden ja empatian ilmaisu, itsevarmuus versus vihaisuus ja tasavertaisuus, ristiriidan nousuprosessi ja ristiriitaisuuden lieventäminen, väärät riitelytavat, seksuaalisuus, mustasukkaisuus ja sosiaalisen verkoston rikastuttaminen, ekspressiivisen ja välineellisen väkivallan erottelu, oman sosiaalisen verkoston rikastuttaminen, taitojen ylläpito.

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Syfte Att undersöka unga vuxnas syn på Jeffrey Youngs modesformulär Schema Mode Inventory (SMI) som ett instrument att begripliggöra den unga vuxnas problematik

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Schematerapi som bedömningsinstrument Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Agenda Kort om modellen och dess upplägg Modellen vid ätstörning en pilotstudie Resultat Patienterna Behandlarna

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna att stoppa i tid. Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 3-20 år Flickor och pojkar Mot barn, jämnåriga,

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

VÅLDETS INVERKAN PÅ BARNEN. Jan-Erik Nyberg familjerådgivare, sexualrådgivare Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

VÅLDETS INVERKAN PÅ BARNEN. Jan-Erik Nyberg familjerådgivare, sexualrådgivare Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri VÅLDETS INVERKAN PÅ BARNEN Jan-Erik Nyberg familjerådgivare, sexualrådgivare Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri Våldets inverkan på barnen På vilka sätt utsätts barnen för våld i vårt samhälle

Läs mer

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Interpersonell Psykoterapi Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Pragmatisk köksbordsterapi IPT strukturerad, fokuserad och tidsbegränsad psykoterapi som fokuserar på interpersonella problem

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen. Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic Sexualitet Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se KOMMUNIKATION PÅ NÄTET ÄR ANNORLUNDA! PÅ GOTT OCH ONT! Snabb och effektivt informationsspridning

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 13.3.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Presentationens innehåll

Presentationens innehåll Presentationens innehåll Vad är selektiv mutism Forskning om selektiv mutism Behandling av selektiv mutism Vår studie om selektiv mutism Barn och familjer Behandlingsarbete Slutsatser 313.23 Selektiv mutism

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Mustasaaren kunta Seija Väre 12.6.2012 Fjärdkär kalastaja- ja yrittäjäkysely 12.6.2012 1 (4) SISÄLTÖ 1 JOHDANTO... 2 2 KYSELYN TOTEUTUS... 2 3 KYSELYN

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Hur vi arbetar med de mindre barnen Hur vi arbetar med tonåringarna Metoder, tekniker och bemötande

Läs mer

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Uppgift I. Definiera + exempel (max 10 p) a) Social konstruktionism (s. 60-66) Ett angreppssätt som kontrasterar i synnerhet mot den

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

När är det lagom hett?

När är det lagom hett? MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 54 Anna Fröberg Stockholm När är det lagom hett? Reflektioner kring användningen av

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Ta kontrollen över dina tankar

Ta kontrollen över dina tankar Ta kontrollen över dina tankar Vi vill alla må bra, känna lycka och nå våra mål. Men vi lägger ofta krokben för oss själva genom skuldkänslor, självförakt, oro eller svartsjuka. Genom att ändra ditt sätt

Läs mer