- Lyckad kampanj i Almedalen - Glädjen att få skapa på egna villkor - Kartläggning av behoven

Transkript

1 Förbundet Sveriges Dövblinda Årgång 33 September 2010 Nr 4 - Lyckad kampanj i Almedalen - Glädjen att få skapa på egna villkor - Kartläggning av behoven

2 Innehåll Ordförande har ordet... sid 3 Lyckad satsning i Almedalen... sid 5 Vilka behov ska prioriteras?... sid 10 Möt FSDB:s två nya medarbetare:... sid 12 - Emil Beijersten...sid 12 - Malin Eriksson... sid 13 Glädjen att få skapa på egna villkor... sid 14 Från Valberedningen... sid 16 Välkommen till världen... sid 17 Bildtelefoni utökar öppettiderna... sid 17 Tips på aktiviteter:... sid 18 - Välkommen till FSDB:s höstträff sid 18 - ID-dagarna oktober... sid 19 - Audiologisk dag 11 november... sid 19 - Vägledning om dövblindhet... sid 19 DBU-sidan:... sid 20 - Dennis Lindell har ordet... sid 20 Förändringar på Nkcdb... sid 21 Familjehelgen i Leksand... sid 22 Film om Villa SmartBo... sid 22 Konferensen The magic of dialogue... sid 24 Regionala föreningar:... sid 28 - FSDB Stockholms och Gotlands län... sid 28 - FSDB Mitt... sid 29 - FSDB Skåne och FSDB Öst... sid 29 - FSDB Örebro-Värmland... sid 30 På gång i FSDB... sid 31 Notiser... sid 31 Mama Magnus... sid 32 2

3 Ordförande har ordet Lyckad kampanj i Almedalen Den 4-10 juli var FSDB, DBU och Föräldrarådet på plats under Almedalsveckan på Gotland. Vi deltog tillsammans med några andra organisationer i den gemensamma kampanjen Språk för alla, eller hur?. Läs mer på sid 5. På det senaste styrelsemötet kom vi fram till att det skulle vara bra om FSDB skulle kunna medverka även på Almedalsveckan Hur mycket får en mänsklig rättighet kosta? Vi i FSDB hade dessutom ytterligare ett samarbete på gång under Almedalsveckan. Vi har ju tidigare tillsammans med Synskadades riksförbund (SRF), Hörselskadades riksförbund (HRF), DHR förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, Personskadeförbundet (RTP) och utredningsinstitutet HANDU skickat ett frågeformulär om tillgänglighetsoch diskrimineringsfrågor i valarbetet till alla riksdagspartier och riksdagsledamöter. I enkäten framkom bland annat att åtta av tio av landets riksdagsledamöter vill prioritera och lyfta fram tillgänglighets- och diskrimineringsfrågor i sitt valarbete i enlighet med FN-konventionen. Onsdagen den 7 juli presenterades resultatet vid ett överfullt seminarium med paneldiskussion. I panelen medverkade bland andra jag själv. Titeln på seminariet var Hur mycket får en mänsklig rättighet kosta? och Alexandra Pascalidou var moderator. Den huvudsakliga frågan var: Är mänskliga rättigheter bara viktiga så länge de inte kostar för mycket? Alla partier är ju eniga om att otillgäng 3

4 lighet borde omfattas av diskrimineringslagstiftningen, och ändå har diskrimineringsutredningen kommit fram till att kostnaderna måste utredas än en gång. Utvecklingen går alldeles för långsamt när det gäller att ge personer med funktionsnedsättning samma mänskliga rättigheter som alla andra i samhället. Aktivt arbete i Lika Unika FSDB har ju begärt utträde från HSO och det formella beslutet fattades på HSO:s årsmöte i maj. Vårt medlemskap gäller dock under hela Som alternativ till HSO har FSDB tillsammans med fyra organisationer byggt upp den nya samverkansorganisationen Lika Unika. Den består förutom FSDB också av: - Synskadades Riksförbund (SRF) - Hörselskadades Riksförbund (HRF) - Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) - Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU). Den 1 september fick Lika Unika en anställd federationssekreterare som heter Lotta Sondell. FSDB hälsar henne välkommen och vi ser emot ett bra samarbete. Jag och Kristina Kicki Nordström är FSDB:s representanter i Lika Unikas styrelse. För närvarande pågår arbete med bland annat statsbidragsansökan och framtagande av logotyp och hemsida. Vi ska också arbeta med FN:s bevakning och planera bra debatter. Det intressepolitiska arbetet utvecklas Den 1 juni blev Kerstin Möller anställd av FSDB som kunskapsutvecklare. Hon är anställd på 10 % och kommer att arbeta under ett år. Tillsammans med Kerstin arbetar vi med att utveckla och förbättra det intressepolitiska arbetet. Vi hälsar henne varmt välkommen till oss. Läs mer om arbetet på sid 10. Snart är det val Söndagen den 19 september är det val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Det ska bli spännande att se vad som händer och hur det kommer att påverka vår kamp att uppnå rätt till full delaktighet, jämlikhet, självständighet och självbestämmande för personer med dövblindhet på alla områden i samhället. Kontakt med styrelsen Vill du komma i kontakt med oss i styrelsen? Vår e-postadress är styrelsen@fsdb.org Det går också bra att skriva brev till: Styrelsen FSDB Enskede Pontus Degsell Förbundsordförande 4

5 Lyckad kampanj i Almedalen Den 4-10 juli åkte FSDB, DBU och Föräldrarådet till Almedalen. Det var vårt andra år. Ifjol var vi fyra (två från FSDB och två från DBU) som deltog några få dagar för att kolla läget. Dessutom delade vi ut flygblad där det stod att Vi vill ha yttrandefrihet och kunna ta del av vad andra säger och skriver, att vi vill ha tillgänglighet och kunna välja vad vi vill göra och vart vi vill gå och att vi vill ha delaktighet och kunna umgås med släkt och vänner samt att vi kan få detta genom dövblindtolkning enligt FSDB:s definition, om landstingens ekonomi inte hindrar oss. På baksidan av flygbladet fanns FSDB:s definition av dövblindtolkning. Vi fyra som var med ifjol blev verkligen tända på alla möjligheter som Almedalen erbjuder framför allt alla spontana möten. Vi fick bl.a. tillfälle att byta några ord och överlämna flygbladet till två ministrar och en partiledare. Var annars får vi sådana möjligheter? I år var vi nio som åkte: - Pontus Degsell, förbundsordför 5

6 ande, FSDB, - Linda Eriksson, vice ordförande, FSDB, - Klas Nelfelt, styrelseledamot, FSDB, - Helena Söderlund, kanslichef, FSDB, - Anne-Maj Magnström, intressepolitisk handläggare, FSDB, - Dennis Lindell, vice ordförande, DBU, - Ngoc Nguyen, styrelseledamot, DBU, - Teresia Lindberg, medlem, DBU och - Marie Andersson, styrelseledamot, Föräldrarådet. Förutom ett spännande samarbete med DHB, SDU, UH, VIS och Riksteatern Open Sign med Språk för alla som tema, hade vi även i år ett eget flygblad som naturligtvis också hade Språk för alla som tema. Där stod följande: Språk för alla personer med dövblindhet betyder rätt till kommunikation & dövblindtolkning eller annan personligt utformad service vid alla situationer och i den omfattning, som personer med dövblindhet själva anser sig behöva det. Idag prioriterar landstinget vid vilka situationer du får tolk. Samma situation prioriteras olika hos olika landsting. Kommunen bestämmer hur många timmar / vecka du får t.ex. ledsagning eller personlig assistans och ofta anser kommunen att 5 15 timmar / vecka räcker. Är det så du vill ha det? Och hur många timmar / vecka har andra människor rätt till kommunikation? På baksidan fanns kortare utdrag från FN-konventionen och Språklagen. Precis som ifjol fanns där också FSDB:s definition av dövblindtolkning. Språk för alla, eller hur? Språk för alla var budskapet som sex olika döv- och hörselorganisationer samt Riksteaterns Open Sign hade enats under vid årets Almedalsvecka på Gotland. Dessa organisationer var: - Unga Hörselskadade (UH) - Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU) - Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) - Vuxendöva i Sverige (VIS) - Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) - Dövblind Ungdom (DBU) - Riksteatern Open Sign. Även Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) stödde samarbetet och budskapet. 6

7 Alla som representerade någon av organisationerna hade likadana chockrosa t-shirts med texten Språk för alla, eller hur? på bröstet och handalfabetet på ryggen. Vi hade också en gemensam folder med titeln Språk för alla, eller hur? Den innehöll fem frågor med tillhörande krav som vi gemensamt tyckte var viktigast att driva under Almedalsveckan. De fem frågorna var: 1. Språk för alla, eller hur? Där vi kräver rätt till ett språk för våra målgrupper. 2. Rätt till tolk är inte en tolkningsfråga. Där vi kräver utökad tillgång till skrivtolkar, teckenspråkstolkar och dövblindtolkar i skola, arbetsliv och på fritiden, rätt till gratis och kvalificerad tolkning för alla samt en samordning av tolkningen i hela Sverige. 3. Att höra eller inte höra. Där vi kräver rätt till hjälpmedel i vardagen, att hjälpmedel ska vara individuella och följa personen genom livet samt att en myndighet samordnar tilldelandet av hjälpmedel. 4. Kultur för alla.där vi kräver textade föreställningar och hörselslinga på teatrar, textade svenska filmer på bio, tolk till kulturevenemang för de som har behov, direkttextning av direktsända tvprogram, fler teckenspråkiga tvprogram samt en kulturpott med öronmärkta pengar för textning, tolkning och utbildning. 5. Tuff nog att kommunicera med ditt barn? Där vi kräver en utökning av antalet TUFF-timmar till 525 d.v.s. samma nivå som svenska för invandrare, fri disponering av TUFF-timmar efter behov, högre ersättning som motsvarar minst 80% av lönen samt att alla i 7

8 barnets närhet ska ingå i TUFF. Varje dag genomförde vi en vandring genom Visby. Då delade vi ut foldern till alla människor vi mötte. Vi stannade dessutom upp på vissa platser och då spelade Riksteatern Open Sign gatuteater på teckenspråk. På torsdagen när det var Socialdemokraternas dag och SSU tutade med vuvuzelor, passade några av oss på att dela ut öronproppar. För detta blev kampanjen Språk för alla utsedda till torsdagens Almedarling av makthavare.se På fredagen hade Funkisbyrån T shirtstävling och vår rosa språktröja vann! Den fick 71 röster mot tvåans 38 röster! Vill du läsa mer, gå till Seminarium Vi i FSDB hade dessutom ytterligare ett samarbete på gång under Almedalsveckan. Vi hade tillsammans med DHR, HRF, RTP, SRF och HANDU skickat ett frågeformulär om tillgänglighets- och diskrimineringsfrågor i valarbetet till alla riksdagspartier och riksdagsledamöter. Resultatet presenterades vid ett seminarium med paneldiskussion den 7 juli. Alexandra Pascalidou var moderator och det var packat med folk i lokalen. Tyvärr inte en enda politiker. Jean-Daniel Maurin från Westanders PR-byrå var en av dem som deltog i paneldebatten och han tipsade om att peka på vad samhället tjänar på t.ex. tillgänglighet istället för att ställa krav. DHR:s förbundsordförande sa att hon inte handlar i butiker som inte är tillgängliga för rullstolsburna personer. Då sa jag att om jag bara ska köpa varor som är tillgängliga för mig, d.v.s. märkta med punktskrift, ja, då får jag leva på pepparkakor och mediciner Och vin var det någon som la till. Shia i Almedalen Jag som inte bara är vice ordförade i FSDB utan också vice ordförande i Shia försökte ta del av Shias programpunkter också. Det var 8

9 dagliga interaktiva föreställningar i samarbete med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Föreställningarnas tema var att inkludera människor med funktionsnedsättning vid olika katastrofsituationer. Den 6 juli publicerade Shia och MSB debattartikeln Med fokus på det fattigaste. Shia genomförde också ett seminarium tillsammans med SIDA för att debattera mänskliga rättigheter. Några andra glimtar från Almedalen RBU:s seminarium har de senaste åren varit ett återkommande evenemang i Almedalen. Årets tema var personlig assistans livsviktig reform under press. För många barn med funktionsnedsättning är personlig assistans en förutsättning för ett självständigt liv, men vad får självständigheten kosta? Bengt Westerberg var moderator och medverkande var bl.a. Maria Lundqvist-Brömster (fp) som är ledamot i riksdagens socialutskott. Efter seminariet gav jag henne FSDB:s flygblad och hade ett bra samtal med henne om möjligheten (eller omöjligheten) för personer med dövblindhet att få personlig assistans eller varför inte personlig tolk. sysselsatte fyra tolkar och sa att det var tur för dem att det finns personer med dövblindhet. Annars skulle de ju vara arbetslösa och tänk så många människor som har fått arbete tack vare t.ex. LSS. Politikerna tycker att personlig assistans kostar för mycket, men vad skulle det kosta, om alla personliga assistenter blev arbetslösa? Lite senare vid ett seminarium om just personlig assistans frågade jag hur många människor som är sysselsatta inom LSS. Till svar fick jag att det finns tusen personliga assistenter och därtill kommer ledsagare och kontaktpersoner samt alla som arbetar inom avlösarservice, särskilda boenden och dagliga verksamheter. Jag gissar att det blir närmare 200 tusen och det måste vara något som samhället tjänar på som Jean-Daniel Maurin sa. Varje dag var det utfrågning vid HSO:s tält av en politiker som representerade dagens parti. På fredagen var det äldre- och folkhälsominister Maria Larsson som representerade Kristdemokraterna. Efteråt tog jag chansen att diskutera dövblindtolkning med henne. Linda Eriksson En av dagarna när Anne-Maj och jag åt lunch, skojade vi om att vi 9

10 Vilka behov ska prioriteras? Styrelsen vill utveckla det intressepolitiska arbetet och FSDB har därför inlett ett spännande samarbete med forskaren Kerstin Möller. Alla medlemmar är välkomna att delta genom att informera om vad ni behöver och vad som fungerar för er i det vardagliga livet. FSDB ska under det kommande året fråga medlemmar, fråga föreningar, styrelseledamöter, DBU, Föräldrarådet och kanslipersonal för att få veta så mycket som möjligt om vad som fungerar och vad medlemmarna har för problem och svårigheter. Styrelsen tänker att alla medlemmar har resurser och kan om de får chansen både hjälpa sig själva och vara ett stöd för andra. Vi ska också ta reda på vad som underlättar och vad som hindrar och gör det svårt för medlemmar att vara delaktiga. Då kan vi se vilka behov som finns. Sen får FSDB ett bra underlag för att prioritera de behov som förbundet ska arbeta för att lösa under de kommande åren. På kongressen i maj 2011 ska FSDB anta en ny verksamhetsplan fram till Målet är att planen ska stämma överens med vad medlemmarna behöver och utvecklingen i samhället. Då kan vi prioritera och förbättra förbundets intressepolitiska arbete. Alla handikapporganisationer har ett intressepolitiskt arbete, men det är ovanligt att förbunden genomför en så grundlig genomgång av medlemmarnas situation som FSDB ska göra. Oftast är det bara ledamöterna i styrelsen som jobbar med att planera intressepolitiken. Styrelsen har beslutat att arbetet med planen ska genomföras i fyra steg. Det första steget är att kartlägga. I det andra steget analyserar vi data som kommit fram i kartläggningen. Styrelsen ska i det tredje steget bedöma det som analysen visade och skriva förslag till ny verksamhetsplan. Det fjärde steget är 10

11 kongressens beslut. Sen kan den styrelse som väljs på kongressen jobba vidare med att genomföra planen (5) och följa upp hur det går (6) och utvärdera både planen och arbetet med den (7). Vi hoppas att du tar chansen och hjälper FSDB och därmed på sikt dig själv. Kerstin Möller Hur ska kartläggningen gå till? I kartläggningsarbetet som precis har börjat ska vi samla in information om hur medlemmarna har det. Kartläggningen av medlemmarnas situation ska gå till så att medlemmar ute i föreningarna intervjuar varandra, diskuterar på medlemsmöten och rapporterar till Kerstin. Vi skickar ut informationsmaterial som visar hur ni ska göra. Kerstin har redan börjat intervjua personal på kansliet och styrelseledamöter. Kartläggningen ska pågå under hela hösten. I januari kommer rapport från Kerstin ut till föreningarna. Då får ni veta vad som kommit fram i kart läggningen och kan reagera på det Kerstin skriver. Under februari jobbar styrelsen med bedömningen och skriver för slaget till ny verksamhetsplan. Det skickas ut åtta veckor före kongressen. Då hinner ni i föreningarna diskutera förslaget och kan komma väl förberedda till kongres sen i maj. 11

12 Möt FSDB:s två nya medarbetare: - Emil Beijersten Först och främst vill jag berätta att det känns jätteroligt att börja jobba på FSDB:s kansli som vikarierande handläggare. Jag kommer bland annat att ansvara för medlemsregistret. Jag har haft nära kontakt med FSDB förut när jag jobbade ideellt i DBU:s styrelse. Jag har Usher syndrom 1 och använder visuellt teckenspråk. Om jag ska beskriva tre viktiga saker om mig: Flitig, omtänksam och ordningsam! Jag kommer ursprungligen från Uppsala och jag gick på Manillaskolan i tio år. Sen bodde jag i Örebro under fyra år för att gå på riksgymnasiet för döva (RGD). Efter studenten flyttade jag till Stockholm och här har jag stannat. Jag har gått på fristående kurser på Stockholms universitet. Jag är mycket intresserad av hälsa och kost och därför blev det också utbildning inom träning och kost. Idag arbetar jag deltid som verksamhetsledare och tränare på Dövblindas aktivitetshus som ägs av FSDB Stockholms och Gotlands län sen När jag inte jobbar tycker jag om att resa och upptäcka världen. Att resa har blivit som beroendeframkallande för mig och det kommer jag nog att fortsätta göra livet ut. Jag är en social och nyfiken 12

13 person som tycker om att träffa nya människor. Jag tycker också om att utbyta erfarenheter och diskutera olika saker. På fritiden brukar jag pyssla i hemmet, ägna ca fyra gånger i veckan på gymet, träffa mina goda vänner, laga mat, besöka restauranger och barer. Ibland går jag på utställningar och shoppar. Jag gillar att följa efter modet med kläder och inredning. Jag ser fram emot att få träffa er alla medlemmar under året när jag jobbar på FSDB! - Malin Eriksson Många av er känner till mig sedan tidigare, som medlem och från styrelsearbete, ordförandeskap m.m. Nu har jag en annan roll. Den 16 augusti började jag arbeta på förbundets kansli på halvtid. Jag är vikarierande handläggare för Eva Jansson som är föräldraledig. Jag kommer att arbeta en hel del hemifrån (i Örebro) men jag kommer även att åka till kansliet i Enskede då och då. Mina arbetsuppgifter är att sköta rikstolktjänstbeställningar och ordna det praktiska till exempelvis höstträffen på Almåsa och kongressen Det är spännande att få arbeta här och tillsammans med er och jag hoppas på ett gott samarbete. Jag jobbar även fortfarande ideellt med FSDB Örebro-Värmland där jag är ordförande fram till årsmötet 2011, sedan får vi se vad som händer på den biten. Den andra tiden tillbringar jag mest i stallet och ute. Det är avkopplande att vara ute på landet, och nu är det ju även svamparnas tid så jag hoppas på att det kan bli en del skogsturer. Ni når mig enklast via e-post malin@fsdb.org eller SMS Men det går också att ringa texttelefon på eller skicka brev till FSDB, Enskede. Varma hälsningar Malin 13

14 Glädjen att få skapa på egna villkor För vuxna personer som har medfödd dövblindhet finns det få möjligheter att delta i kulturlivet. Ett undantag är konstkursen på Gotland där alla får vara med och skapa på sina egna villkor. En av deltagarna sitter utomhus på en pall. Det är en speciell stund. I sina händer håller hon för första gången sin egen bronsfigur. Hon smeker den med fingrarna, fram och tillbaka. Hon känner, luktar och för figuren till munnen. Kroppen gungar och hon sträcker på ryggen. Mungiporna rör sig, det rycker till lite och ännu lite till. Plötsligt sprider sig ett brett leende i hela ansiktet I mitten av augusti är den mest hektiska turistsäsongen över, men på Gotlands konstskola i Visby pågår full aktivitet. Nordiskt kulturförbund för dövblindfödda anordnar konstkurs. Tio vuxna deltagare med medfödd dövblindhet finns på plats 14 tillsammans med sina assistenter samt yrkesverksamma konstnärer som ger individuell handledning. Det går inte att ta miste på den glädje som råder. Här finns alla möjligheter att upptäcka och prova sig fram med alla sinnen. Deltagarna kan välja på till exempel stenskulptur, måleri och tovning. Vid tovning arbetar man samman kardad ull, med hjälp av såpa och vatten, till färdiga saker. Malin Sjöstrand som undervisar i tovning förklarar att det går att tova det mesta. En deltagare har gjort en boll, en annan ett får, en tredje en ljusstake osv. På kursen är det dock inte resultatet som är det viktigaste, utan det handlar mer om en pro

15 cess. Allting sker steg för steg helt och hållet på individens villkor. Det är ett mycket nära samspel mellan individerna och deras assistenter under vägledning av konstnärerna. Alla är engagerade och hjälper varandra. Kurserna är omtyckta och de flesta av deltagarna har varit med flera gånger tidigare. Kurserna är återkommande och möjliga att bygga på för att ge individuell fördjupning. Personer med medfödd dövblindhet har begränsad förmåga att kommunicera. Konstnärligt skapande kan därför också vara ett sätt att utveckla kommunikation och egna uttryckssätt. Anders Thorlin som undervisar i stenskulptur, säger: - Plötsligt kan det uppstå ett magiskt ögonblick. Man vet att man har nått fram. Hinder på vägen Alla borde ha samma rätt att delta i kulturlivet. För att personer med dövblindhet över huvud taget ska kunna vara aktiva och delaktiga krävs det stöd från samhället. Det kan till exempel gälla färdtjänst, personlig assistans, ledsagare och tolk. För vuxna personer med medfödd dövblindhet är situationen extra utsatt. Många bor på gruppbostäder och deras tillvaro är ofta ganska inrutad. Att få komma bort från vardagen och åka till Gotland på en individuell konstkurs är något helt annorlunda. Konstkurserna har anordnats i snart 20 år. Karin Tiberg, en av initiativtagarna och en riktig eldsjäl säger: - Kurserna betyder så mycket för deltagarna. Det som är tråkigt är att ständigt behöva kämpa med ekonomin. Från år till år söks bidrag från en mängd olika fonder. Flera försök har gjorts för att hitta en mer permanent ekonomisk lösning, men hittills har det inte gått att lösa. Varje människa har unika resurser. Att upptäcka glädjen med att skapa på sina egna villkor med sina sinnen är något som alla borde få göra! 15

16 Från Valberedningen: FSDB:s kongress 2011 Du kan påverka valet av styrelse! Den maj 2011 är det kongress för Förbundet Sveriges Dövblinda. Kongressen ska välja styrelse. Varje regional förening skickar två eller flera ombud till kongressen. Antalet ombud beräknas utifrån antalet medlemmar i den regionala föreningen per den 31 december Du kan påverka styrelsevalet! Förbundet har en valberedning. Vi tar emot förslag till namn på kandidater till förbundsordförande på två år och styrelsekandidater på fyra år. Det är din regionala förening som ska lämna kandidatförslagen till valberedningen. Tänk på att de personer som ni föreslår bör vara tillfrågade! Valberedningen eftersträvar en god geografisk spridning på ledamöterna, likaså en jämn spridning i fråga om kön och bland döva och hörselskadade. Likaså högst en eller möjligen två kandidater från en och samma regionala förening. Valberedningen ska före den 1 februari 2011 presentera en kandidatlista. Listan presenteras dels här i Kontakt medfsdb men också i brev till alla regionala föreningar. Föreningarna enas vid sina respektive medlemsmöten om vilka kandidater föreningens ombud ska rösta på under kongressen. Kongressen 2011 ska välja en styrelse på sju ledamöter. De ledamöter som sitter till 2011 är: Ordförande Pontus Degsell. Styrelseledamöterna Siv Grönberg, Elisabeth Gustafsson, Marie Lagerström, Christer Nilsson och Anita Örum. De styrelseledamöter som sitter till 2013 är: Linda Eriksson, Klas Nelfelt och Kristina Nord. Valberedningen vill ha in förslagen senast den 1 december Skicka förslagen till valberedningens sammankallande Arne Lorentzson, tel , mail arne@lorentzson.se brev i TP brev Arne Lorentzson. Valberedningen genom Rolf Eriksson 16

17 Välkommen till världen Pixi föddes den 20 juni klockan på Falu lasarett. Hon var 49 cm lång och vägde 3040 gr. Stolta föräldrar är Kristina Nord och Jussi Sorsa. Pixi är ett keltiskt kvinnonamn som betyder älva, fe och liten alv. Bildtelefoni.net utökar öppettiderna från den 6 september Bildtelefoni är en tjänst som gör det möjligt för hörande och icke hörande att kommunicera. Det är en nationell tjänst som är kostnadsfri för användarna. Det är kommunikationsmyndigheten PTS som upphandlar tjänsten. Tjänsten utförs av Tolkcentralen i Örebro. VÅRA NYA TIDER: Vardagar: 07:00-22:00 Helger och helgdagar: 09:00-17:00 KUNDTJÄNST: BILDTELEFONI: Kundtjänst har öppet måndag ISDN: torsdag: SIP: tolk@tolk.sip.nu Fredag: 08: Taltelefon: E-post: kundtjanst@bildtelefoni.net 3G: Texttelefon: Webbklient: Taltelefon: Hemsida: 3G: SIP: kundtjanst@tolk.sip.nu 17

18 Tips på aktiviteter: Välkommen till FSDB:s höstträff 2010 Missa inte höstens höjdpunkt! Den november är det äntligen dags för FSDB:s höstträff Vi håller som vanligt till på Almåsa kursgård i Västerhaninge. Programmet börjar med middag kl på fredagskvällen och avslutas med fika kl på söndagen. Tema Temat för höstträffen denna gång är Sociala frågor och det preliminära programmet innehåller bland annat LSS, SMS 112, riksfärdtjänst och information om gode män/ förvaltare för teckenspråkiga personer. Vi kommer också att få information om situationen för personer med dövblindhet i Östafrika. Deltagaravgift Deltagaravgiften är kr per person (för röstberättigade medlemmar) och inkluderar kost, logi i dubbelrum, program och resa (till lägsta möjliga pris). Om du vill bo i enkelrum, betalar du ett enkelrumstillägg på 400 kronor. Tolk/ledsagare Alla deltagare måste själva beställa tolk/ledsagare. Det gäller även för dig som använder centraltolk. Tolkar, ledsagare eller assistenter måste betala den faktiska kostnaden (som är betydligt högre än deltagaravgiften). Kontakta FSDB för närmare besked om vad det kostar. FSDB fakturerar till respektive landsting, kommun eller assistansanordnare i efterhand. Frågor och anmälan Frågor och anmälan görs senast den 3 oktober till Malin Eriksson. Meddela om du har allergier, specialkost, om du vill dela rum med någon speciell eller om du önskar enkelrum. Du når Malin lättast på malin@ fsdb.org eller SMS , men du kan även skicka brev till FSDB, Enskede eller ringa texttelefon Hjärtligt välkommen! 18

19 ID-dagarna oktober Hjälpmedelsinstitutets Informations- och Demonstrationsdagar är en årlig mässa, med utställning och föreläsningar för alla som är intresserade av informationsteknik, hjälpmedel, metoder och tjänster för personer med funktionsnedsättningar. Platsen för dagarna är Factory Nacka Strand, Stockholm. Mer information finns på iddagarna Audiologisk dag 11 november Tema: Kombinerad syn/hörselnedsättning och Dövblindhet i ett livsperspektiv Plats: Radisson Royal Viking, Vasagatan 1, Stockholm Målgrupp: Olika yrkesgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med kombinerad syn/hörselnedsättning. Personal som arbetar inom hörselvården, brukare, personal inom kommunens äldreomsorg, biståndshandläggare. Kostnad: 900 kr (ej momsbelagt). Kaffe/te och lunch ingår. Program och mer info: finns på på Vägledning om dövblindhet Vägledning om förvärvad dövblindhet är en publikation som, med utgångpunkt från den nordiska definitionen av dövblindhet, ger en kompletterande beskrivning av vad dövblindhet innebär. Priset är 39 kr, men materialet går också att ladda ned som PDF-fil. Gå in på och välj fliken publikationer. 19

20 DBU-sidan: Dennis Lindell har ordet Nu när alla har kommit tillbaka efter semester/skollov så vill jag passa på att berätta vad vi DBU har haft för oss under sommaren och lite om Dövblindas dag i Härnösand i början av september. Jag, Ngoc och Teresia var på politikveckan i Almedalen i Visby på Gotland. Väl där så mötte vi andra från olika organisationer som vi samarbetade med, FSDB, SDU, UH m.fl. Vi marscherade runt i stan och gjorde reklam för vår kampanj Språk för alla, eller hur? och delade ut broschyrer : -) Härligt att se att alla var så engagerade. Några gick också på olika föreläsningar eller seminarier. Vi lyssnade t.ex på: Shia, som arbetar mycket med mänskliga rättigheter. De gjorde en parodi om hur det ser ut i en katastrofsituation för personer med funktionsnedsättning. Den var i två delar, först visade de hur det ser ut idag och sen visade de hur det skulle kunna se ut istället. Vi lyssnade också till exempel på Diskrimineringsstruktur, Ida Gabrielsson från Ung vänster och Lars Ohlys partiledartal. Ni kan läsa mer på vår blogg som vi skrev när vi var i Almedalen. Bloggadressen är: com Till sist så avslutade vi vår tid i Almedalen med att äta glass från Glassbaren. Där finns det över 140 olika sorter! DBU har också varit i Härnösand på Dövblindas dag den 4 september. I anslutning till dagen hade vi även styrelsemöte. På Dövblindas dag lyssnade vi på olika föreläsningar om Helen Keller. Hon var en amerikansk kvinna med dövblindhet och hon kämpade hårt i livet 20

21 och gjorde mycket för att försöka skapa en bättre framtid för personer med dövblindhet. Ja, det var lite information om vad DBU har haft för för sig under den senaste tiden. Mer information kommer senare i nästa nummer. Varma kramar önskar vi från DBUstyrelsen Förändringar på Nkcdb Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor gör det möjligt för i första hand landsting, men även för kommuner och andra aktörer, att bygga upp kompetens för att kunna tillgodose behov av samhällets stöd och skapa förutsättningar för delaktigheten i samhällslivet för personer med dövblindhet. Kunskapscentret arbetar aktivt inom kunskapsförmedling, kunskapsutveckling, diagnostisering och samverkan. Ny verksamhetschef Lena Hammarstedt har sedan starten 2003 och fram till sommaren 2010 varit verksamhetschef. Hennes drivkraft har utvecklat verksamheten och resultatet har blivit att fler personer med dövblindhet har fått tillgång till bättre insatser. Idag finns det väl fungerande dövblindteam i Skåne, Västra Götaland och Stockholm. I övriga landsting har samarbete mellan syncentraler och hörcentraler utvecklats i olika omfattning och med lite olika förutsättningar. Nu har Lena Hammarstedt gått i pension och det finns en tillförordnad verksamhetschef som heter Johanna Bergstrand. Bakgrund Under 2002 genomförde Socialoch Utbildningsdepartementen en undersökning som visade att det uppdelade ansvaret för samhällets stöd till personer med dövblindhet gjorde det mycket svårt för den enskilde att få insatser som motsvarade behoven. Samordningen av insatserna var bristfällig och det saknades en helhetssyn på både rehabilitering och habilitering. Samtidigt avvecklades de elva dövblindkonsulenter som tidigare fanns i Sverige. År 2003 gav regeringen därför i uppdrag till Mo Gård Gruppen, att utveckla ett Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. Mo Gård fick 4 miljoner kronor för att bygga upp verksamheten. Det övergripande målet var att stödja landsting och kommuner i att bygga upp team för att ge stöd till personer med dövblindhet. 21

22 Familjehelgen i Leksand Den juli hade vi familjehelg i Leksand för personer med dövblindhet och deras familjer. Programmet var riktigt fullspäckat med föreläsningar, aktiviteter och lek. På torsdagskvällen kom alla till middagen och därefter blev det en rolig lek som Agneta ordnade. Man skulle först gå på tipsrunda där man skulle gissa, t ex: vem klöser bäst? 1: Marie, X: Ulrika, 2: Anna Sofia. Efteråt skulle vi tre tävla om att kunna riva en tidning till en lång remsa osv. Det var en rolig lek där många skrattade. Efter lektävlingen, gick vi och åt kvällsfika på Kruthgården. Barnen sprang och lekte. Var de trötta? Ja, självklart! Fredag På morgonen började vi med frukost, sen lyssnade vi på Linda Erikssons föreläsning om social haptisk kommunikation och vi fick även prova. Det blev riktigt sug efter att få lära sig mer. Hörselskadade som inte använder teckenspråk tyckte också det var mycket intressant och ville lära sig för att det skulle underlätta deras kommunikation med familjen. Efter lunch, åkte vi till Leksands sommarland där det blev full rulle. Bad, sol och fika blev det. Där testades det mycket med socialhaptisk kommunikation. Middagen gjorde oss så mätta och det blev en lek efteråt som Anna Sofia ordnade: Femkamp. Tolkarna fick jobba! När det blev stafett fick de springa med personerna med dövblindhet. Det blev många skratt. Alla var nöjda med sina insatser och fick priser: meloner, vindruvor och kiwifrukter. På kvällsfikat blev det mindre spring för barnen, de var nog lite tröttare. Lördag En ny dag Efter frukosten lyssnade vi på Anna-Lena. Hon är ett så kallat CODA-barn (hörande barn till döv förälder). Anna-Lenas mamma har dövblindhet och hon berättade mycket om sin uppväxt. Både döva och hörselskadade dövblinda tyckte att det var en bra föreläsning med mycket igenkännande och de fick mer förståelse för sina barn/ungdomar. Anna- Lena utelämnade en bit under sin uppväxt: tonårstiden och där fick några börja fråga och fick tips. Mycket intressant. Efter lunch, så ville vi anhöriga ha en egen grupp för att prata om våra upplevelser och funderingar kring att leva med personer som har dövblindhet. Där kände vi att det var skönt veta att vi inte var ensamma, även om alla inte upplevde samma saker. Några hade ändå samma typiska problem och andra tipsade om hur man kunde tänka, lösa situationer osv. 22

23 De med dövblindhet fick äran att lyssna på Maritas passande tips om inredning. Ungdomarna fick lyssna på Anna-Lena och de blev nöjda och tyckte det var bra. Efter fikat, åkte vi till en Vikingaby och det började REGNA, tack guden Tor! Några hade inte tagit med regnkläder och de blev inte precis torra. Vi fick uppleva en vikingamat som var enkel, men mycket god. Den andra gruppen som hade regnkläder fick stå kvar ute i regnet och lyssna på hur saker tillverkades osv. Efter vi hade ätit, fick de komma in, medan vi fick gå ut och turen kom till oss: Guden Tor tyckte synd om oss som inte hade regnkläder och slutade hamra! Härligt! Barnen lekte och skorna blev blöta. Vi åkte hem till en ordentlig kvällsfika med ostbricka, chips, ostbågar, popcorn och goda drycker. Söndag Efter lunchen på söndagen, blev det kram och hejdå: kör försiktigt, osv Min dotter frågade mig: - Varför säger alla till dig kör försiktigt? Tycker de att du kör galet? Jag skrattade och förklarade att man säger så när någon ska köra hem. Det tog mycket längre tid att köra hem för jag var supertrött efter helgen. Nästa år blir det kanske en annan stad. En ny spännande plats! Vid pennan Anna Sofia Såthe Film om Villa SmartBo I projektet Villa SmartBo har personer med dövblindhet utformat och inrett ett eget hus i Mullsjö. Huset innehåller det som finns i ett vanligt hem, men också många andra smarta lösningar som underlättar vardagen. Inom kort kommer en DVDfilm om Villa SmartBo. 23

24 Konferensen The Magic of Dialogue Konferensen i Paris, som ägde rum juni, anordnades av Deafblind Internationals kommunikationsnätverk (DbiCN), och fokuserar på medfödd dövblindhet. Ni har säkert hört några av namnen förut: Anne Nafstad, Flemming Ask Larsen, Inger Rødbroe. Många av dövblindvärldens stora stjärnor var på plats, med professor Ivana Markova som det stora dragplåstret. Mer om hennes föreläsning senare. Cirka 175 deltagare var på plats, de flesta professionella från Europa. Mitt deltagande som förälder och representant för FSDB väckte stort intresse, och jag ombads ofta kommentera saker ur ett föräldraperspektiv. Temat för konferensen var, som titeln antyder, dialogicitet. Det dialogiska perspektivet härskar i dövblindvärlden sedan ett par år, och alla plenumföreläsningar utgick från temat. Upplägget för konferensen var klassiskt: på förmiddagarna var det gemensam föreläsning, följd av reflektioner från DbiCN. På eftermiddagarna var det Workshops enligt ett rullande schema, och sist Free Papers, med presentationer av olika lokala projekt. Tisdag, ömsom vin, ömsom vatten Första dagens plenumföreläsning gick under rubriken Dialogicality 24

25 and Culture, men en bättre rubrik hade varit Infants and Musicality. Under alla omständigheter var det professorn i barnpsykologi och psykobiologi (!) Colwyn Trevarthen som berättade om sitt arbete sedan fyrtio år med att undersöka och påvisa medfödd musikalitet hos spädbarn. Detta är något som man kan dra nytta av i dövblindvärlden, eftersom denna musikalitet öppnar fler dörrar till kommunikation med barnet. Intressant föreläsning, som följdes av Paul Hart från DbiCN. Han reflekterade att ur ett dövblindperspektiv så är båda parter i dialogen på samma utgångspunkt: den dövblinde behöver förstå språkets kulturella värde, medan kommunikationspartnern måste förstå hur det är att ha dövblindhet, i en taktil värld. Inger Rødbroe från Danmark berättade om ett besök i Östafrika, där hon upplevde att personer med dövblindhet var mycket öppnare, även mot främlingar, och att fysisk närhet var naturligt. Hon gjorde antaganden om att det hade med klimat, naturmaterial, sociala strukturer mm, och lade till att detta förvisso var en positiv sak, men på det stora hela har givetvis gruppen med dövblindhet i Östafrika betydligt sämre villkor än i den rika västvärlden. Första dagens workshop kändes tveksam, vi blev uppdelade i fyra grupper, och i den jag hamnade var upplägget en smula vagt. Vi tittade på två tre klassiska videoklipp, tagna från de booklets som lanserades för några år sedan. Högt och lågt kom upp, och det blev ansträngda försök att vara duktiga och se dialogicitet i alla situationer. Först som sist blev det en kamp om att tolka klippen bäst. Det kändes meningslöst, eftersom vi inte hade bakgrundskunskap om varken situationerna eller personerna i filmerna. Eftersom detta upplägg var roterande på samma tema varje dag blev Workshoparna genomgående en, i mina ögon, ganska misslyckad aktivitet. Eftermiddagens sista punkt var Free papers, och jag valde ett med namnet Dialogical practise in the past and present, där en holländsk deltagare presenterade en retrospektiv jämförelse mellan kvalitén på dialogicitet i undervisningen på en skola för medfött dövblinda för tjugo år sedan och idag. Hennes slutsats var att, även om begreppet inte var etablerat för tjugo år sedan, så uppfyllde undervisningen då alla de kriterier som begreppet myntare, professor Ivana Markova, satt upp för att dialogicitet ska vara uppnått. Intressant, och upplyftande. Onsdag, recycling and companionship Per Linell, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet, öppnade dagen med en videofil 25

26 mad plenumföreläsning. Möjligheten till dialog med Per var alltså starkt begränsad. Per Linell talade under rubriken Dialicality and language, om varför dialogicitet är en bra utgångspunkt ur lingvistisk synvinkel. Som exempel tog han en fin film med Gunnar Vege från Norge, som skapar en upplevelse tillsammans med dövblindfödda Ingrid och en hink med levande krabbor. Denna gemensamma upplevelse leder till många möjligheter till dialog och återberättande. Nu tänker uppmärksamma läsare säkert intryck, som gör avtryck, som leder till uttryck, och då tänker ni helt rätt. Ibland skapar vi nya ord för gamla insikter, ibland kan de gamla teorierna utgöra en bra grund att bygga vidare kunskapen på. Han passade dessutom på att inför 175 chockade åhörare avliva det bland professionella så populära uttrycket scaffolding, som beskriver hur en kommunikationspartner till en person med dövblindhet kan bygga en ställning för att underlätta möjligheterna till kommunikation. Pers inflytande över dövblindvärlden stod klar när alla efterföljande på konferensen värjde sig från uttrycket, som ersattes av olika mer eller mindre dialogiska och jämställda uttryck. Jag tror de enades om companionship. Så håll utkik efter detta nya uttryck hos din lokala specialpedagog. Efter workshopen, som jag inte ska plåga er med, gick jag på ett Free paper som ställde frågan är det möjligt för två personer med medfödd dövblindhet att interagera?. Föredragaren hade helt enkelt föst ihop två vuxna personer på ett dövblindboende, och satt igång med trepartsaktiviteter, som att baka, kasta ballonger, rita tillsammans etc. Föredragaren ansåg att hennes videoklipp svarade ja på frågan i rubriken. Dock framfördes en still undran bland åhörarna, om huruvida de två verkligen interagerade, eller bara uppträdde som de kände att experimentledaren ville att de skulle göra. Intressant frågeställning. Torsdag, berättarteknik Jacques Bres, professor i språkvetenskap, Paris, inledde dagen med en föreläsning med titeln Dialogicality and narrativity, som rörde som om narrativ struktur i en dialog. Narrativitet skulle kunna översättas med berättarteknik, alltså hur man berättar en historia för att den ska bli så intressant som möjligt. Det var intressant, särskilt för mig som skriver manus, eftersom jag arbetar efter berättartekniska mallar varje dag. Efter professor Bres föreläsning tog Jacques Soriau fråm DbiCN vid, och lade ett dövblindperspektiv på den narrativa formen av dialog. Bland annat visade han videoklipp på hur tolkar från olika delar av världen återberättade ett roligt klipp 26

27 med Gråben och Hjulben, hur de trots helt olika tecken och detaljrikedom, höll sig inom de ramar som definierar ett narrativ (mycket förenklat: fånga uppmärksamheten, berätta vad, vem och hur, och spar upplösningen på historien till sist ) definition en jämlikhet mellan den dövblinde och kommunikationspartnern. Ivana pratade om hur viktigt det är med den sociala interaktionen för att man ska kunna skapa en dialog, och som en viktig beståndsdel i det finns tilliten, vilket var tyngdpunkten i hennes föreläsning. Fredag, midsommarafton Ivana Markova, professor i psykologi, England: Dialogicality and trust. Ivana kommer ursprungligen från Tjeckien, men flydde på sextiotalet. Hon ligger bakom allt tal om dialogicitet. En kort förklaring: Dialogicitet är en utgångspunkt som hävdar att jaget har en fundamental kapacitet att uppleva, skapa och kommunicera kring sociala händelser i förhållande till annan/ andra. Jaget kan inte existera utan den andre och vice versa, de är ömsesidigt beroende av varandra. När man för över detta perspektiv på dövblindvärlden skapas per Summering Konferensen var intressant, ganska välorganiserad. Det viktigaste är dock att alla deltagande professionella tar med sig energin och kunskapen hem till sina respektive vardagar, och sprider allt de lärt sig till sina kollegor och andra. Att konferenserna inte blir ett mysigt avbrott i vardagen, eller en slags belöning, utan att kunskapen kommer personerna med dövblindhet till del. Min främsta roll på konferensen var utan tvekan att knyta kontakter, och det gick över förväntan. Dessutom kände jag att jag verkligen gjorde nytta, genom att vara en förälder av kött och blod. Dels blev jag ofta tillfrågad om hur jag såg på diverse saker ur ett föräldraperspektiv, dels tror jag att alla blev tvungna att förhålla sig till att det satt en förälder i rummet, något som jag tror städade upp lite i vokabulären och grumliga resonemang fick dras ett varv till innan man började prata. Det var arbetsamt för hjärnan att 27

28 kastas in i en värld med etablerade uttryck och teorier, som alla svängde sig med, och som jag aldrig hört talas om ( reciprocity, multivoiceness, veridictatory elements etc), men dessa utmaningar delade jag med de flesta av deltagarna visade det sig i diskussionerna. Jag har ett halvt anteckningsblock späckat med anteckningar, för den som vill fördjupa sig lite i någon av föreläsningarna. Torbjörn Freudenthal, Ordförande Föräldrarådet Regionala föreningar: FSDB Stockholms och Gotlands län FSDB Stockholms och Gotlands län säljer en praktisk hängare för din väska eller käpp. Det är en vridbar platta som du sätter på kanten av bordet och under bordet blir det som en krok som hänger ner. Väldigt praktiskt om du vill bli av med din käpp och inte vill lägga den på golvet eller om du helt enkelt vill hänga väskan på kroken. Pris: 60 kr inklusive porto E-posta din beställning till: dba@fsdba.se Vid beställning: skriv ditt namn och adress Betalning: vi skickar faktura och när du har betalat skickar vi hängaren. PS. Marie Granat som jobbar hos FSDB Stockholm på Dövblindas Aktivitetshus kommer att vara med på FSDB:s höstmöte på Almåsa den november. Vill du spara portokostnad och istället betala 50 kr kan du höra av dig så tar hon med sig hängaren. ELLER om du vill avvakta och se hur den ser ut, så har Marie extra hängare med sig DS. 28

29 FSDB Mitt Efter konstitueringsmötet den 21 juni ser det ut så här: Ordförande: Inger Öberg. Styrelsemedlemmar: - Jonny Ståhl, - Kaj Ståhl, - Anna Holmgren. Sekreterare och kassör utanför styrelsen: kanslist Roger Såthe. Inger Öberg FSDB Skåne och FSDB Öst: Sommarläger i Furuboda Den juli hade FSDB Skåne och FSDB Öst sommarläger på Furuboda folkhögskola. Vi var 17 personer, 13 från FSDB Skåne och 4 från FSDB Öst samt tolkar. Först åt vi lunch och i aulan hade vi program med information och presentation/kaffe. Vi promenerade till badstranden och det blåste och var mulet ute. På kvällen hade vi samkväm/kaffe. På måndagen efter frukost åkte vi tåg med traktor till Helge å. Ån är 30 mil och kommer från Småland. Vi delade in oss i två grupper för flotte och kanot. Turen med flotte tog en timme och det var tur att det var fint väder och varmt. Jag ville inte åka kanot. Peter Lundgren föll med sin kanot och kläderna blev blöta. Han hade ändå glatt humör. Efter lunch blev det gymnastik och en del gick till stranden och badade. Efter middagen spelade vi kubb och många var intresserade av tävlingen. På kvällen var det samkväm och kaffe. På tisdagen, efter lunch, åkte vi 29

30 Skånetrafiken till Åhus. Där mötte vi en guide som under två timmar berättade om Medeltiden i Åhus. Vi besökte kyrkan och museet. Vi åt lunch på en restaurang och blev överraskade när Stefan Woxerlin kom dit. Vi åt glass och det var varmt ute när vi promenerade runt. På kvällen hade vi avslutningsfest, med god buffé och efteråt snackade vi och drack drinkar. Trevligt att alla var med. På onsdagen, efter frukost, spelade vi kubb igen. Det tyckte vi var roligt. Innan lunch blev det information och utvärdering. Efter lunch avslutades kursen och vi kramade om varandra. Margareta Lundin FSDB Öst FSDB Örebro-Värmland Aktiviteter i september och oktober Tisdagsträffar (i Örebro): 28 september kl oktober kl oktober kl Övrig träff: Lördag den 16 oktober, familjedag i Hallsberg (Childrens Upptäckarhuset) Friskvårdsträffar: Torsdag 16 september, yoga kl Tisdag 21 september, ströva samt plocka växter i Ånnaboda Torsdag 30 september, yoga kl Torsdag 7 oktober, yoga kl Torsdag 14 oktober, yoga kl Tisdag 19 oktober, stavgång i Oset Torsdag 21 oktober, yoga kl Torsdag 28 oktober, yoga kl Torsdag 23 september, yoga kl

31 På gång i FSDB Oktober 8-10 oktober Föräldrarådets utbildning på Almåsa kursgård 12 oktober FSDB:s styrelse har möte November november FSDB:s höstträff på Almåsa kursgård December 8-9 december FSDB:s styrelse har möte Notiser: Ann Jönsson vinner litteraturpris Ann Jönsson, andra vice ordförande i Shias styrelse och även medlem i Synskadades Riksförbunds styrelse, har vunnit första pris i Europeiska Blindunionens (EBU) punktskriftstävling. Hennes essä handlar om hur det är att leva i gränslandet mellan att se lite grann och inte alls. På Synskades Riksförbunds webbplats ( kan du ladda ner och läsa Ann Jönssons essä. Larma med SMS Försökstjänsten larma 112 via SMS är ett utvecklingsprojekt mellan SOS Alarm och Post- och Telestyrelsen där döva, tal- och hörselskadade ska kunna kontakta SOS Alarm via SMS. Vid en nödsituation kan du som använder tjänsten skicka ett SMS till nummer 112. Obs! Tjänsten kräver att den som är behörig ska registrera sig via SOS Alarms webbplats ( Efter att du har registrerat dig via webbplatsen kommer inom några dagar ett SMS med ett meddelande att tjänsten är klar att använda. Vita käppens dag den 15 oktober Den 15 oktober är det dags för Vita käppens dag. Läs mer på om de aktiviteter som kommer att anordnas. 31

32 Posttidning B Hjälp Mama Magnus! Insamlingen Mama Magnus stöttar unga med dövblindhet i Östafrika. Sätt gärna in en slant på Mama Magnus postgiro Vill du veta mer om insamlingen är du välkommen att kontakta Lena Johansson, telefon , e-post lenastyrso@glocalnet.net Kontakt med FSDB Tidning för Förbundet Sveriges Dövblinda ISSN X Nr 4 september 2010, årgång 33 Redaktör: Annelie Björling Förbundet Sveriges Dövblinda Enskede Tel: (växel) Texttel: Fax: E-post: redaktion@fsdb.org Plusgiro: Kontakt med FSDB utkommer med 6 nummer per år i svartskrift med stor stil, i punktskrift och på DAISY-skiva med tydlig inläsning. Det går också utmärkt att få tidningen i elektronisk form. Svartskriftsupplagan är 850 ex. Sista dagen för artiklar till nästa nummer är den 6 oktober 2010.