Vännäs kommun. Hållbarhetsbokslut 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vännäs kommun. Hållbarhetsbokslut 2013"

Transkript

1 Vännäs kommun Hållbarhetsbokslut 2013

2 Innehåll Innehåll FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 VÄNNÄS KOMMUNS HÅLLBARHETSBOKSLUT... 5 BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING... 7 Ekologisk hållbarhet... 7 Social hållbarhet... 7 Ekonomisk hållbarhet... 8 HÅLLBARHETSBEREDNINGENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV KOMMUNENS RESULTAT OCH UTVECKLING EKOLOGISK HÅLLBARHET Indikatorer SOCIAL HÅLLBARHET Indikatorer EKONOMISK HÅLLBARHET Indikatorer Vännäs kommuns hållbarhetsbokslut Antagen av kommunfullmäktige , 59 Dnr 12/

3 Förord För första gången så har Vännäs kommun försökt sig på att dokumentera och sätta på pränt vad vi gör i vår kommun inom social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Hållbarhet inom dessa områden (SEE) berör i princip hela vår verksamhet. Vi tar alla beslut som får konsekvenser på människor i ett globalt, nationellt och lokalt perspektiv. Eftersom medborgarna har gett oss politiker i mandat att sköta dessa SEE-frågor måste vi på ett eller annat sätt redovisa hur det står till i vår kommun. Under vårvintern har jag kommit i kontakt med en grupp människor i vår kommun som har bestämt sig för ta saken i egna händer och visa att det går att tänka ekologiskt. Gruppen har visat i ord och handling att man måste ta ansvar och ta allvar på de miljöförändringar som kommer i framtiden genom att på lokal nivå, hemma, i byn eller genom studiecirklar visa att det går att förändra ett beteende som syftar på ett mer ekologiskt leverne. Samtidigt påverkar detta ekonomin positivt, ökar bygemenskapen och man upplever sig att man kan påverka framtiden. SEEperspektiv i tre plan! Jag tror att alla kan göra någonting som förändrar, till exempel genom att ta med sig tygkasse när man handlar eller cykla eller gå kortare sträckor i stället för att åka bil. Alla kan bidra på ett eller annat sätt vilket är viktigt när man tänker långsiktigt. Kommunens långsiktighet finns i våra översiktsplaner och strategiska dokument. Det kanske låter tråkigt men vi måste försöka att i ord visa vad vi vill göra och i vilken takt vi ska nå våra stora ambitiösa mål. Vi är många som lever tillsammans på jorden och ekonomiska kriser, arbetslöshet, naturkatastrofer och andra ej påverkbara orsaker gör att långsiktighet är ett svårt begrepp. I Vännäs har vi kommit en bit på väg! Vi förstår problemen och vi försöker göra något. I och med detta hållbarhetsbokslut kan vi göra uppföljningar mycket tydligare och samtidigt se om vi går åt rätt håll. Leif Andersson, S Ordförande Hållbarhetsberedningen 3

4 Sammanfattning Hållbarhetsbokslutet är en beskrivning av medborgarnas hälsa och levnadsvillkor samt Vännäs kommuns miljöpåverkan. Bokslutet sammanfattar indikatorer som har följts upp under de tre dimensionerna för en hållbar utveckling. De tre dimensionerna behandlar ekologisk hållbarhet, social hållbarhet samt ekonomisk hållbarhet. Då detta är det första hållbarhetsbokslutet som Vännäs kommun gör finns det inte alltid jämförande statistik för tidigare år. Hållbarhetsbokslutet redogör inte för allt arbete inom hållbarhet som Vännäs kommun utför utan en avgränsning har gjorts, dels för att få en bred spridning på indikatorer från olika områden, dels för att det kan vara svårt att hitta data att jämföra med, antingen över tid eller jämfört med andra kommuner och dels för att detta är det första hållbarhetsbokslutet som görs i Vännäs kommun vilket för med sig att det kan finnas vissa svårigheter i att sortera vilka indikatorer som bör följas upp. 4

5 Vännäs kommuns hållbarhetsbokslut Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2012 att Vännäs kommun ska göra ett hållbarhetsbokslut under början av 2013 som ska presenteras för kommunfullmäktige senast under juni Bokslutet ska bygga på de tre dimensionerna som vanligtvis ingår i hållbarhetsbegreppet ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I hållbarhetsbokslutet går det att återfinna indikatorer för samtliga av Ålborgsåtagandenas områden, med undantag för område planering och stadsbyggnad som inte redogörs för i bokslutet. Exempel på mål som är en del av Ålborgsåtaganden som redovisar i hållbarhetsbokslutet är att minska energianvändningen, bevara ekologisk mark, minska avfall, hållbar upphandling, minska behovet av privata fordon, utveckla folkhälsan, främja god företagssed (till exempel genom upphandlingskrav), bekämpa fattigdom, främja jämställdhet, arbete med klimatperspektiv. Hållbarhetsbokslutet anger inte hur det arbetas med dessa aspekter utan ger endast ett mått på utfallet av arbetet. Hållbarhetsarbetet i Vännäs kommun genomsyrar alla förvaltningar och allt arbete som kommunen utför. Kommunens strategiska plan inkluderar Ålborgsåtaganden som kommunen har anslutit sig till. I strategiska planen beskrivs hållbarhetsarbetet mer konkret. För att ytterligare arbete med hållbarhet har kommunfullmäktige utsett en hållbarhetsberedning som ska arbeta med frågor som direkt rör hållbarhet. Strategisk plan Vännäs kommuns strategiska plan innehåller de övergripande fullmäktigemålen och beskriver den politiska viljan. Planen anger inriktningen för de årliga målen i kommunstyrelse och nämnder samt för förvaltningarnas handlingsplaner och effektmål. Den gällande strategiska planen är för perioden En utgångspunkt för de övergripande fullmäktigemålen är att alla verksamheter inom kommunen ska genomsyras av genusperspektiv, folkhälsoperspektiv och integration. Dessa tre perspektiv är viktiga ur hållbarhetssynpunkt och de tre dimensionerna av hållbarhet (social, ekonomisk och ekologisk) ska beaktas vid planering och genomförande av mål och handlingsplaner. Ålborgåtaganden Kommunstyrelsens i Vännäs kommun beslutade den 10 mars 2008 att kommunen ska stödja Ålborgåtaganden som är en vision om en hållbar framtid för kommuner. Åtaganden är uppdelade på 10 grupper, som behandlar styrning, fysisk planering, konsumtionsmönster, lokala miljöåtgärder och jämlikhet. Kommunfullmäktige fastställde den 28 september 2009 delmål inom Ålborgberedningen som är prioriterade åtgärder för Vännäs kommun. Bland de prioriterade åtgärderna återfinns minskad energikonsumtionen, till exempel genom förbättrad energieffektivitet hos användare, ökad andel förnyelsebara energikällor, begränsning av klimatutsläppen, minskat avfall och ökad återvinning samt ökad andel som reser 5

6 kollektivt, med cykel eller till fots. För att genomföra åtgärderna har kommunen fastställt en energi- och klimatstrategi, en ny avfallsplan samt förbättrat möjligheten att nyttja kollektivtrafik, bland annat genom mer frekventa tågförbindelser med Umeå. Vännäs kommun är även medlem i BioFuel Region som arbetar för att stötta omställningen till förnyelsebar energi och biodrivmedel. Inom BioFuel Region pågår projektet GasKlart som har som mål att anlägga en biogasanläggning, som ska tillverka drivmedel, i Vännäs. Hållbarhetsberedning Hållbarhetsberedningen uppdrag är, enligt beslut i kommunfullmäktige den 20 december 2010, att vara styrorgan för arbetet med hållbarhetsfrågor samt att föreslå visioner och prioriteringar för arbetet och ha ett globalt perspektiv på hållbarhetsfrågor utifrån FN:s Millenniemål 1. Hållbarhetsberedningen består av fem ledamöter, varav tre från majoriteten, samt fem personliga ersättare. Under 2012 har hållbarhetsberedningen genomfört föreläsning via BioFuel Region, varit samordnande för kommunens deltagande i hållbarhetsveckan i Västerbotten (SEE) samt varit delaktig i att ett nummer av tidningen Kommunal Information haft ett hållbarhetstema. Hållbarhetsberedningen är en beredning under kommunfullmäktige vilket innebär att beredningen lämnar förslag på åtgärder till fullmäktige. Beredningen ska endast arbeta med frågor som rör hållbarhetsområdet. 1 Målen är att halvera extrem fattigdom och svält, grundskoleutbildning för alla, främja jämställdhet och stärka kvinnors ställning, minska barnadödligheten, minska mödradödligheten, stoppa spridningen av hiv/aids, malararia och andra livshotande sjukdomar, säkra en miljömässig och hållbar utveckling samt bygga ett globalt partnerskap för utveckling. 6

7 Begreppet hållbar utveckling Hållbar utveckling definieras vanligtvis som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" 2. De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den ekonomiska, sociala och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 erkändes begreppet hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete. 3 Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet innebär att hushålla med våra gemensamma naturresurser. Dessa resurser är inte bara basen för vår utveckling idag utan även för kommande generationer. Ekologisk hållbarhet innefattar allt som rör naturen och miljön i ett brett spektrum. Produktion av varor och tjänster ska ske på ett hållbart sätt, utan att förstöra vatten och jorden och utan att göra slut på naturresurserna. I Vännäs kommuns hållbarhetsbokslut redogörs för en del av de områden inom ekologisk hållbarhet som kommunen arbetar med. Det finns fler områden än de som redogörs för. Allt arbete som kan passa in under ekologisk hållbarhet har inte mätbara indikatorer, till exempel finns det inte jämförande siffror över tid eller med andra jämförbara kommuner. I hållbarhetsbokslutet redogörs det för följande områden inom ekologisk hållbarhet: Miljöarbete, energirådgivning och miljöbilar Ekologisk mat och åkermark Allmänna kommunikationer, gång- och cykelbanor, Renhållning och avfall, vatten och avlopp Social hållbarhet Social hållbarhet innebär att medborgarna är delaktiga, har inflytande och känner trygghet. En god hälsa påverkar en hållbar utveckling. Det är, precis som med ekologisk och ekonomisk hållbarhet, ett brett spektrum av områden som går under begreppet social hållbarhet. En kortfattad definition av social hållbarhet kan vara att samhället ska vara uppbyggt så att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och inga grupper missgynnas strukturellt. Det innebär att alla ska erbjudas möjligheter på lika villkor. Jämlikhet är en viktig aspekt inom social hållbarhet, inte bara mellan könen utan även baserat på till exempel ålder, etnisk och kulturell bakgrund, sexuell läggning och religion. I Vännäs kommuns hållbarhetsbokslut redogörs för en del av de områden inom social hållbarhet som kommunen arbetar med. Precis som för ekologisk hållbarhet är det inte en fullständig redogörelse för allt arbete med social hållbarhet utan en översiktlig bild av en del av de mätbara målen. Notera att arbetslöshet redogörs för under 2 Brundtland-kommissionen,

8 ekonomisk hållbarhet, dock är det lika mycket en fråga för social hållbarhet som ekonomisk hållbarhet. I hållbarhetsbokslutet redogörs det för följande områden inom social hållbarhet: Hälsoindex för vuxna och barn ur olika aspekter Ekonomiskt bistånd Arbetslöshet Trygghet Våldsbrott Jämställt föreningsliv Jämställd politik Valdeltagande Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk tillväxt anses av många vara en förutsättning för hållbar utveckling men för att utvecklingen ska ske hållbart måste det finnas en långsiktig hållbarhetstanke. Om kommunens invånare är friska och känner att de kan påverka sitt liv kan fler bidra till en ökad produktivitet som leder till ekonomisk tillväxt. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom en mer effektiv omsättning av material utan att det sker på bekostnad av ekologisk eller social hållbarhet. Sysselsättning är viktigt för en ekonomisk hållbarhet då det leder till ökad produktivitet. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är sysselsättning viktigt för att det ger delaktighet, trygghet och skapar jämställdhet. Områden under ekonomisk hållbarhet kan precis som de flesta områden under ekologisk och social hållbarhet även höra till de andra kategorierna då områdena går in i varandra. Inte heller under ekonomisk hållbarhet redogörs det för allt arbete som Vännäs kommun arbetar med utan en del av de områden som är mätbara. I hållbarhetsbokslutet redogörs det för följande områden inom ekonomisk hållbarhet: Befolkningsutveckling Sysselsättningsutveckling Upphandlingar med hållbarhetskrav 8

9 Hållbarhetsberedningens sammanfattande bedömning av kommunens resultat och utveckling 2012 Hållbarhetsberedningen i Vännäs kommun har tagit fram ett hållbarhetsbokslut över kommunens verksamheter, invånarnas upplevelse av kommunen samt hur invånarna mår utifrån olika parametrar. Vännäs kommun har inte tidigare gjort ett hållbarhetsbokslut och därför kan det vara svårt att veta vilka indikatorer som ska mätas samt hur resultaten har förändrats över tid. Hållbarhetsberedningen framhåller att hållbarhetsbokslutet är ett nyttigt instrument att använda för att undersöka vad kommunen gör bra och vad kommunen behöver arbeta mer med. Över tid kommer även hållbarhetsbokslutet visa om kommunen som organisation arbetar med hållbarhetsfrågor i ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhetsberedningen vill särskilt peka på några punkter som är viktiga att lyfta fram. Kommunfullmäktige har antagit mål om ekologisk mat. Dessa mål är långtifrån uppfyllda och hållbarhetsberedningen vill uppmana de olika förvaltningarna att öka andelen ekologiska inköp för att kunna nå de av fullmäktige fastställda målen. Hållbarhetsberedningen anser att nöjdheten med kommunikationer i Vännäs kommun är relativt bra men hoppas att andelen, som idag är 64 procentenheter, ökar. Det är viktigt att resurser läggs på att utveckla gång- och cykelbanor samt allmänna kommunikationer, dock har det varit problem med allmänna kommunikationer som Vännäs kommun inte ansvarar för, till exempel buss och tåg som varit inställda eller försenade. Det är mycket oroande att hälsan i Vännäs, framförallt vad gäller kvinnor, uppvisar dåligt resultat. Dålig hälsa leder till negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen i stort och därför är det viktigt att arbeta med denna fråga, bland annat i befintliga strukturer inom individ- och familjeomsorg, folkhälsorådet samt i skolan. Kommunfullmäktige borde följa upp hur denna problematik ska lösas. Det är även oroväckande hög ungdomsarbetslöshet i Vännäs kommun. Det är positivt att våldsbrotten i Vännäs är lägre än genomsnittet men oroväckande att våldsbrott i Vännäs ökar och börjar närma sig riksgenomsnittet. Det är mycket positivt i ett längre perspektiv med en stadig ökning av invånarantalet i Vännäs kommun och hållbarhetsberedningen hoppas att kommunen fortsätter sitt arbete för att öka invånarantalet. Det är tydigt att det är de unga som flyttar från kommunen. Utifrån statistiken som visar inflyttare drar hållbarhetsberedningen slutsatsen att många av de unga utflyttarna återvänder till kommunen när de bildar familj vilket är positivt. 9

10 Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med våra gemensamma naturresurser. Dessa resurser är inte bara basen för vår utveckling idag utan även för kommande generationer. Indikatorer som används för att följa upp ekologisk hållbarhet är: Miljömål Energirådgivning Andel miljöbilar i organisationen Ekologisk mat Ekologisk åkermark Nöjdhet med gång- och cykelbanor, allmänna kommunikationer Minskat avfall/ökad återvinning renhållning och avfall Vatten och avlopp Indikatorer Miljömål Källa: Medborgarenkäten 2012 Vännäs kommuns energistrategi fastställdes av kommunfullmäktige under Energistrategin beskriver ett nuläge (basår 2009) avseende energianvändning i byggnader och anläggningar samt transporter. I strategin beskrivs även målsättningar för en framtida energieffektivistering fram till år En del av målen är minskad bränsleförbrukning, ökad andel miljöfordon, minskad energianvändning i fastigheter, byggande av vindkraftverk och solvärmeanläggningar samt att alla verksamheter ska genomgå energi- och klimatutbildning. Nöjdhetsindex visar kommuninvånarnas övergripande åsikter om miljöarbetet och inte enbart energianvändning. 4 4 Observera att fördelningen mellan män och kvinnor endast avser Vännäs. Motsvarande gäller för samtliga nöjdhetstabeller i detta bokslut. Samtliga siffror i nöjdhetsindex gäller för år 2012 om inte annat anges. 10

11 Energirådgivning Källa: Kommunens egen statistik av ärenden I kommunen finns en energirådgivare som hjälper den enskilda konsumenten med frågor om energihushållning, bland annat energieffektivisering, energispartips, upplysningar om olika produkter och val av värmesystem. Under 2011 hade energirådgivaren 32 rådgivande kontakter. År 2012 hade energirådgivaren 31 rådgivande kontakter. Andel miljöbilar i organisationen Källa: Nyckeltal energi och klimat 2012 från Energimyndigheten. MFS står för Miljöfordon Syd Diagrammet visar att 19,8 procent av bilarna och de lätta lastbilarna i kommunens bilpark är miljöbilar. Medelvärdet för miljöbilar i Västerbotten är 30,4 procent år 2011 och 27,3 procent år Definitionen av miljöbil enligt MFS är ett fordon som släpper ut maximalt 120 gram koldioxid per kilometer. Enligt Vännäs kommuns energistrategi är målet för att öka andelen miljöfordon med 15 procent. (Enligt uppgift i energistrategin hade kommunen 8 procent miljöbilar år Enligt uppgift från Energimyndigheten var siffran samma år 4,9 procent). Utifrån Energimyndighetens siffror har Vännäs kommun ökat andelen personbilar från 2009 till 2011 med 14,9 procentenheter. 11

12 Ekologisk mat Källor: Servera, Norrmejerier Vännäs kommun fastställde under 2011 att andelen ekologisk mat som köps in ska vara 20 procent under 2012 för att sedan öka med 5 procentenheter årligen fram till 35 procent Kommunen inhandlar mat till barn- och äldreomsorg från Servera och Norrmejerier. Under 2011 inhandlades mat från dessa leverantörer för kr. År 2012 var summan kr. Diagrammet visar att andelen ekologisk mat som Vännäs kommun köper in har ökat, från 6,5 procent 2011 till 8,3 procent Ekologisk åkermark Ekologisk åkermark i ha - ansökt hos Länsstyrelsen År Vännäs Västerbotten totalt Källa: Länsstyrelsen Tabellen visar att arealen ekologisk åkermark under 2012 har ökat jämfört med tidigare år i Vännäs kommun samtidigt som arealen ekologisk åkermark i Västerbotten har minskat jämfört med Protokoll KSAU Volymen ekologisk mat beräknas på det ekonomiska utfallet. 12

13 Nöjdhet med gång- och cykelbanor, allmänna kommunikationer Källa: Medborgarenkäten 2012 Nöjdheten med gator och vägar särskiljer inte om det är statliga vägar eller kommunens vägar, utan statistiken grundar sig på de vägar som finns i kommunen. Källa: Medborgarenkäten 2012 Vännäs kommun har som ett av målen att öka andelen reser som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel. Kommunen har arbetat aktivt för att öka dessa resor, bland annat genom medverkar i projekt som ordnas genom Hållbart resande, till exempel pedal for medal, what s your löjligaste bilresa, temadag på cykel. 13

14 Källa: Medborgarenkäten 2012 Pendeltåget mellan Vännäs och Umeå har varit i drift sedan december 2011 och ökat möjligheten för arbets- och nöjespendling till bland annat Umeå. Tågstationen i Vännäsby har varit i drift sedan hösten Vännäs kommun har byggt pendlarparkeringar med motorvärmaruttag i anslutning till tågstationerna i Vännäs och Vännäsby. 14

15 Renhållning/avfall Källa: Medborgarenkäten 2012 Vännäs kommuns avfallsplan fastställdes av kommunfullmäktige under Planen berör en giftfri miljö, vilket innebär att minska mängden farligt avfall i det brännbara avfallet samt en förbättring av utsortering av tidningar och förpackningar. Det ska vara enkelt för medborgarna att sortera sitt avfall för återvinning. Strategin beskriver även målsättningar för en framtida förbättrad avfallshantering fram till år 2020 och innebär: 1. Minimera 2. Återanvända 3. Återvinna 4. Förbränna/energiåtervinna 5. Deponera Vatten och avlopp Källa: Medborgarenkäten procent av invånarna i Vännäs kommun anger att de är nöjda med kommunens vatten och avlopp. Riksgenomsnittet är 78 procent, det vill säga 6 procentenheter lägre. Kvinnor är något mer nöjda än män med kommunens vatten och avlopp. 15

16 Social hållbarhet Social hållbarhet innebär att medborgarna är delaktiga, har inflytande och känner trygghet. En god hälsa påverkar en hållbar utveckling. Indikatorer som används för att följa upp social hållbarhet är: Hälsoindex och barnhälsoindex Ekonomiskt bistånd Trygghetsindex Trygghet i skolan Våldsbrott Jämställt föreningsliv Fördelning av män/kvinnor i politiska instanser Valdeltagande Inflytande Indikatorer Hälsoindex Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Ett sätt att undersöka folkhälsoläget är att ställa medborgarnas självskattade hälsa mot vilka förutsättningar som finns i kommunen för att ha en god hälsa. Högre siffra visar lägre självskattad hälsa och sämre förutsättningar för god hälsa. Diagrammet visar att av Vännäs kommuns medborgare skattar sin hälsa som dålig i relation till kommunens förutsättningar. Vännäs har goda förutsättningar att ha en bra hälsa baserat på invånarnas medelålder, utbildningsnivå, hushållens ekonomi och den socioekonomiska nivån. Enligt dessa förutsättningar bör den självskattade hälsan för Vännäs kommun ligga på siffran fyra, enligt rang, men i verkligheten ligger den självskattade hälsan på siffra tio. Vännäs kommun uppvisar störst negativ avvikelse av samtliga kommuner i Västerbotten vad gäller självskattad hälsa utifrån förutsättningar för god hälsa. 16

17 Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Precis som den självskattade hälsan kan ställas mot de förutsättningar som finns i kommunen för att ha en god hälsa kan upplevd stress ställas mot samma förutsättningar. Rang säger vilken stressnivå Vännäs invånare ska ligga på enligt de givna faktorerna. Utfallet visar att män i Vännäs kommun upplever sig som något mindre stressade än rang medan kvinnor upplever sig som mycket mer stressade än rang. Störst könsskillnad i upplevd stressnivå i Västerbotten finns i Vännäs kommun. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Ohälsotalet är baserat på Försäkringskassans uppgifter om frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Frånvarodagar är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, det vill säga två dagar med halv ersättning blir en frånvarodag. Högre siffra är fler frånvarodagar. 17

18 Observera att diagrammet visar senare år före tidigare år. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät I Vännäs kommun har den totala andelen invånare som röker minskat från 2006 till Män röker i mindre utsträckning 2010 än Kvinnor röker däremot i något större utsträckning 2010 än Jämfört med Västerbotten (AC) i stort röker kvinnor marginellt mer i Vännäs kommun och män marginellt mindre i Vännäs kommun år Den minskning av de som röker bland kvinnor i Västerbotten som har skett från 2006 till 2010 förekommer inte i Vännäs. Observera att diagrammet visar senare år före tidigare år. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Den totala andelen som snusar i Vännäs kommun är i princip konstant från 2006 till Män snusar i cirka dubbelt så stor utsträckning som kvinnor. I Västerbotten snusar fler personer än i Vännäs. Kvinnor i Vännäs snusar marginellt lägre än i Västerbotten. Män i Vännäs snusar mycket lägre än i Västerbotten. Andelen män som snusar i Västerbotten har minskat från 2006 till Andelen kvinnor som snusar i Västerbotten har minskat marginellt från 2006 till

19 Observera att diagrammet visar senare år före tidigare år. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Psykiska besvär som depressioner, sömnstörningar/svårigheter, ångest, oro och stress bidrar i hög grad till ohälsan hos befolkningen som helhet. Fler kvinnor än män har sjuka dagar för psykologiska besvär både i Vännäs kommun och i Västerbotten. I Vännäs har antalet sjukdagar för kvinnor minskat marginellt mellan 2006 och Antal sjukdagar för män har däremot ökat i Vännäs från år 2006 till år Antal sjuka dagar på grund av psykiska besvär är högre i Vännäs än i Västerbotten år Observera att diagrammet visar senare år före tidigare år. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Bland kvinnorna i Vännäs kommun har sömnproblemen ökat något mellan 2006 och Bland männen i Vännäs har sömnproblemen minskat. Sömnproblemen i Västerbotten har minskat från 2006 till 2010 bland både män och kvinnor. År 2010 hade en högre andel kvinnor i Vännäs kommun sömnproblem än genomsnittet för Västerbotten samtidigt som en lägre andel män i Vännäs kommun hade sömnproblem än i Västerbotten i stort. 19

20 Barnhälsoindex Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät I rankingen över kommuner i Västerbotten med bäst barnhälsoindex ligger Vännäs kommun på plats 11 av 16. I toppen av barnhälsoindex återfinns Storuman, Umeå och Skellefteå, alla med ett index om 81. Snitt för riket är 78, snitt för Västerbotten är 77,6. Vännäs indexvärde är 77. Den blåfärgade delen är snittet för riket medan det svarta strecket är snittet för Vännäs. Högre index visar på bättre barnhälsa vilket innebär att Vännäs tydligt visar bättre resultat än riket gällande barnfattigdom och föräldrar som röker när de har spädbarn. Vännäs visar sämre resultat än riksgenomsnittet gällande mobbning och låg födelsevikt. 20

21 Ekonomiskt bistånd Källa: Kolada, 2011 Utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning i tusental kronor från Vännäs kommun de senaste 20 åren. Summan ekonomiskt bistånd som utbetalades sjönk under första halvan av 2000-talet betalades kr ut i ekonomiskt bistånd vilket var den lägsta summan under perioden. Den totala summan utbetalt ekonomiskt bistånd har sedan ökat betalades kr ut i ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning. Källa: Kolada, 2011 Ekonomiska biståndsmottagare inklusive barn i procent (heltal) av befolkningen i Vännäs under de senaste 20 åren. Uppgiften avser ersättning från Vännäs kommun. Andelen som fick ekonomiskt bistånd sjönk under andra halvan av 1990-talet fick 3 procent av befolkningen i Vännäs ekonomiskt bistånd. Andelen steg till 4 procent under 2010 och

22 Trygghetsindex Källa: Medborgarenkäten 2012 Vännäs kommuns samhällsbyggnadsförvaltning genomför årliga trygghetsvandringar med målet att skapa trygghet när medborgare går eller cyklar istället för att åka bil i samhället. Vid varje trygghetsvandring upprättas en åtgärdslista för önskvärda förbättringar. Åtgärder som genomförs följs upp regelbundet. Nöjdhet med tryggheten i Vännäs kommun är högre än snittet för riket. Trygghet i skolan Källa: Kommunens egen undersökning bland skolelever Tabellen visar den andel av eleverna som har svarat att det stämmer helt och hållet eller stämmer oftast på påståendet att de känner sig trygga i skolan. För år 2010 finns det ingen könsuppdelad statistik. Pojkar känner sig i större utsträckning trygga än vad flickor gör. Andelen trygga elever har ökat med 3,5 procent från 2010 till Andelen trygga elever har ökat med 2,6 procent från vårterminen 2012 till höstterminen Höstterminen 2012 svarade 94,9 procent av pojkarna och 93,6 procent av flickorna att de var trygga i skolan. 22

23 Våldsbrott Källa: SKL Vännäs 6,6 7,9 8,1 Median för riket 8,2 8,5 8,8 Gul siffra innebär att Vännäs kommun ligger inom intervallet 25 procent 75 procent av medianen av antalet anmälda våldsbrott för riket. Vännäs har både 2010, 2011 och 2012 färre anmälda våldsbrott än riket i stort. Antalet våldsbrott i Vännäs har dock ökat från 2010 till Källa: SKL Vännäs 26,6 21,6 24,5 Median för riket 42,6 41,3 39,5 Grön siffra innebär att Vännäs kommun ligger inom intervallet 0 procent 25 procent av medianen av antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott för riket. Vännäs har både 2010, 2011 och 2012 färre anmälda stöld- och tillgreppsbrott än riket i stort. 23

24 Källa: SKL Vännäs 6,3 6,3 Median för riket 12,3 11,1 Siffror finns inte tillgängliga för år Vännäs kommun ligger inom intervallet 0 procent 25 procent av medianen av antalet anmälda brott om skadegörelse för riket. Vännäs har lika många anmälda brott år 2011 som år Under samma period har dessa brott minskat i riket. 24

25 Jämställdhet föreningsliv och politiska aktiviteter Ett vedertaget mått på kvantitativ jämställdhet är den så kallade 40/60-regeln som innebär att jämställdhet kan anses uppnådd om fördelningen är minst 40 procent och maximalt 60 procent av vardera kön. Den kvantitativa jämställdheten kan användas inom alla olika områden och är enkel att mäta då den endast mäter antal av varje kön och inte den påverkan som respektive kön har. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. Källa: Medborgarenkäten 2012 Statistiken visar att nöjdheten med fritidsmöjligheter i Vännäs kommun är något lägre än riksgenomsnittet. Det är ingen markant skillnad i nöjdhet mellan kvinnor och män. Statistiken visar inte om föreningslivet är jämställt för användarna i hela befolkningen, bara hur nöjd respektive kön är med fritidsmöjligheterna. Källa: Utbetalt aktivitetsstöd Tabellen visar deltagare i fritidsaktiviteter för barn 7-20 år (den grupp i föreningar som kan få aktivitetsstöd). 42 procent av deltagarna är flickor och 58 procent är pojkar. Sammankomsterna uppfyller därmed måttet för kvantitativ jämställdhet. 25

26 Källa: Kommunens egen statistik, avser 2012 Förklaring till förkortningar: BUN: Barn- och utbildningsnämnden IND: Industribolaget KF: Kommunfullmäktige KS: Kommunstyrelsen LILJA: Liljaskolans styrelse POM: Plan- och miljönämnden VALN: Valnämnden VON: Vård- och omsorgsnämnden Diagrammet visar fördelningen av ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser fördelat på kön för varje ledamot. Utifrån 40/60-reglen visar diagrammet att kvantitativ jämställdhet är uppnått i flera av Vännäs kommuns nämnder. Kvantitativ jämställdhet är dock inte uppnådd i alla nämnder. Tre av nämnderna är mansdominerade, (Industribolaget, Liljaskolans styrelse 6 samt kommunstyrelsen) det vill säga att mer än 60 procent av ledamöterna är män, en av nämnderna är kvinnodominerad (vård- och omsorgsnämnden)och fyra av nämnderna är kvantitativt jämställda enligt 40/60-principen. Noteras kan att barnoch utbildningsnämnden har en 50/50-fördelning av män och kvinnor bland sina ledamöter. Källa: Kommunens egen statistik, avser 2012 Den totala könsfördelningen bland ledamöterna i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser visar att det inte råder en kvantitativ jämställdhet. 40/60-principen uppnås inte. Totalt sett är de politiska instanserna mansdominerade. 6 Observera att siffrorna baseras på Liljaskolans styrelse under Ny styrelse började den 1 mars 2013 och i den är 86 procent män. 26

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan:

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionen har tre övergripande målsättningar 1. utveckla regionen

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljöoch hållbarhetsperspektiv. Syftet är att ta tempen på det

Läs mer

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET KVALITETSREDOVISNING 2007 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning..... 3 1.1. Bakgrund.. 3 1.2. Om diagrammen.. 4 2. Resultat... 5 2.1. Områdesresultat.. 5 2.2. Utmärkande mått med

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Kommunens arbete med hållbar utveckling

Kommunens arbete med hållbar utveckling Kommunens arbete med hållbar utveckling Karlshamns kommun Bilaga till Årsredovisning 291 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Kommunernas organisation avseende PBL-frågor Västerbottens län

Kommunernas organisation avseende PBL-frågor Västerbottens län Kommunernas organisation avseende PBL-frågor Västerbottens län Boverket december 2008 Inledning Boverket har genom sitt uppsiktsansvar över plan- och byggväsendet i landet till uppgift att följa hur lagstiftningen

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

I Lidköpings kommun har vi en och samma vision som vi strävar efter att uppnå.

I Lidköpings kommun har vi en och samma vision som vi strävar efter att uppnå. Kommunfullmäktiges styrkort 2015-2017 Vi är till för medborgarna Oavsett var du arbetar i kommunen så är ditt uppdrag att vara till för kommuninvånarna och tillgodose deras behov. För att på bästa sätt

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Hållbar tillväxt 2021

Hållbar tillväxt 2021 Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNA I NACKA KOMMUNFULLMÄKTIGE

SOCIALDEMOKRATERNA I NACKA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2006-04-20 Motion Hållbar stadsutveckling utifrån Aalborgåtaganden Ett stort antal kommuner och regioner i Europa, varav tjugo kommuner i Norden och i de baltiska länderna, har redan åtagit sig att arbeta

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Plan för hållbar upphandling

Plan för hållbar upphandling KS strategi 2014-09-01 Plan för hållbar upphandling - FORDON -TRANSPORTER -LIVSMEDEL KS strategi 2014-09-01 Framtagen 2013, beslutad i KF 2014-02-27 Treårsplan 2014-2016 Kostnadsberäknade åtgärder för

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer