Vännäs kommun. Hållbarhetsbokslut 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vännäs kommun. Hållbarhetsbokslut 2013"

Transkript

1 Vännäs kommun Hållbarhetsbokslut 2013

2 Innehåll Innehåll FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 VÄNNÄS KOMMUNS HÅLLBARHETSBOKSLUT... 5 BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING... 7 Ekologisk hållbarhet... 7 Social hållbarhet... 7 Ekonomisk hållbarhet... 8 HÅLLBARHETSBEREDNINGENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV KOMMUNENS RESULTAT OCH UTVECKLING EKOLOGISK HÅLLBARHET Indikatorer SOCIAL HÅLLBARHET Indikatorer EKONOMISK HÅLLBARHET Indikatorer Vännäs kommuns hållbarhetsbokslut Antagen av kommunfullmäktige , 59 Dnr 12/

3 Förord För första gången så har Vännäs kommun försökt sig på att dokumentera och sätta på pränt vad vi gör i vår kommun inom social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Hållbarhet inom dessa områden (SEE) berör i princip hela vår verksamhet. Vi tar alla beslut som får konsekvenser på människor i ett globalt, nationellt och lokalt perspektiv. Eftersom medborgarna har gett oss politiker i mandat att sköta dessa SEE-frågor måste vi på ett eller annat sätt redovisa hur det står till i vår kommun. Under vårvintern har jag kommit i kontakt med en grupp människor i vår kommun som har bestämt sig för ta saken i egna händer och visa att det går att tänka ekologiskt. Gruppen har visat i ord och handling att man måste ta ansvar och ta allvar på de miljöförändringar som kommer i framtiden genom att på lokal nivå, hemma, i byn eller genom studiecirklar visa att det går att förändra ett beteende som syftar på ett mer ekologiskt leverne. Samtidigt påverkar detta ekonomin positivt, ökar bygemenskapen och man upplever sig att man kan påverka framtiden. SEEperspektiv i tre plan! Jag tror att alla kan göra någonting som förändrar, till exempel genom att ta med sig tygkasse när man handlar eller cykla eller gå kortare sträckor i stället för att åka bil. Alla kan bidra på ett eller annat sätt vilket är viktigt när man tänker långsiktigt. Kommunens långsiktighet finns i våra översiktsplaner och strategiska dokument. Det kanske låter tråkigt men vi måste försöka att i ord visa vad vi vill göra och i vilken takt vi ska nå våra stora ambitiösa mål. Vi är många som lever tillsammans på jorden och ekonomiska kriser, arbetslöshet, naturkatastrofer och andra ej påverkbara orsaker gör att långsiktighet är ett svårt begrepp. I Vännäs har vi kommit en bit på väg! Vi förstår problemen och vi försöker göra något. I och med detta hållbarhetsbokslut kan vi göra uppföljningar mycket tydligare och samtidigt se om vi går åt rätt håll. Leif Andersson, S Ordförande Hållbarhetsberedningen 3

4 Sammanfattning Hållbarhetsbokslutet är en beskrivning av medborgarnas hälsa och levnadsvillkor samt Vännäs kommuns miljöpåverkan. Bokslutet sammanfattar indikatorer som har följts upp under de tre dimensionerna för en hållbar utveckling. De tre dimensionerna behandlar ekologisk hållbarhet, social hållbarhet samt ekonomisk hållbarhet. Då detta är det första hållbarhetsbokslutet som Vännäs kommun gör finns det inte alltid jämförande statistik för tidigare år. Hållbarhetsbokslutet redogör inte för allt arbete inom hållbarhet som Vännäs kommun utför utan en avgränsning har gjorts, dels för att få en bred spridning på indikatorer från olika områden, dels för att det kan vara svårt att hitta data att jämföra med, antingen över tid eller jämfört med andra kommuner och dels för att detta är det första hållbarhetsbokslutet som görs i Vännäs kommun vilket för med sig att det kan finnas vissa svårigheter i att sortera vilka indikatorer som bör följas upp. 4

5 Vännäs kommuns hållbarhetsbokslut Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2012 att Vännäs kommun ska göra ett hållbarhetsbokslut under början av 2013 som ska presenteras för kommunfullmäktige senast under juni Bokslutet ska bygga på de tre dimensionerna som vanligtvis ingår i hållbarhetsbegreppet ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I hållbarhetsbokslutet går det att återfinna indikatorer för samtliga av Ålborgsåtagandenas områden, med undantag för område planering och stadsbyggnad som inte redogörs för i bokslutet. Exempel på mål som är en del av Ålborgsåtaganden som redovisar i hållbarhetsbokslutet är att minska energianvändningen, bevara ekologisk mark, minska avfall, hållbar upphandling, minska behovet av privata fordon, utveckla folkhälsan, främja god företagssed (till exempel genom upphandlingskrav), bekämpa fattigdom, främja jämställdhet, arbete med klimatperspektiv. Hållbarhetsbokslutet anger inte hur det arbetas med dessa aspekter utan ger endast ett mått på utfallet av arbetet. Hållbarhetsarbetet i Vännäs kommun genomsyrar alla förvaltningar och allt arbete som kommunen utför. Kommunens strategiska plan inkluderar Ålborgsåtaganden som kommunen har anslutit sig till. I strategiska planen beskrivs hållbarhetsarbetet mer konkret. För att ytterligare arbete med hållbarhet har kommunfullmäktige utsett en hållbarhetsberedning som ska arbeta med frågor som direkt rör hållbarhet. Strategisk plan Vännäs kommuns strategiska plan innehåller de övergripande fullmäktigemålen och beskriver den politiska viljan. Planen anger inriktningen för de årliga målen i kommunstyrelse och nämnder samt för förvaltningarnas handlingsplaner och effektmål. Den gällande strategiska planen är för perioden En utgångspunkt för de övergripande fullmäktigemålen är att alla verksamheter inom kommunen ska genomsyras av genusperspektiv, folkhälsoperspektiv och integration. Dessa tre perspektiv är viktiga ur hållbarhetssynpunkt och de tre dimensionerna av hållbarhet (social, ekonomisk och ekologisk) ska beaktas vid planering och genomförande av mål och handlingsplaner. Ålborgåtaganden Kommunstyrelsens i Vännäs kommun beslutade den 10 mars 2008 att kommunen ska stödja Ålborgåtaganden som är en vision om en hållbar framtid för kommuner. Åtaganden är uppdelade på 10 grupper, som behandlar styrning, fysisk planering, konsumtionsmönster, lokala miljöåtgärder och jämlikhet. Kommunfullmäktige fastställde den 28 september 2009 delmål inom Ålborgberedningen som är prioriterade åtgärder för Vännäs kommun. Bland de prioriterade åtgärderna återfinns minskad energikonsumtionen, till exempel genom förbättrad energieffektivitet hos användare, ökad andel förnyelsebara energikällor, begränsning av klimatutsläppen, minskat avfall och ökad återvinning samt ökad andel som reser 5

6 kollektivt, med cykel eller till fots. För att genomföra åtgärderna har kommunen fastställt en energi- och klimatstrategi, en ny avfallsplan samt förbättrat möjligheten att nyttja kollektivtrafik, bland annat genom mer frekventa tågförbindelser med Umeå. Vännäs kommun är även medlem i BioFuel Region som arbetar för att stötta omställningen till förnyelsebar energi och biodrivmedel. Inom BioFuel Region pågår projektet GasKlart som har som mål att anlägga en biogasanläggning, som ska tillverka drivmedel, i Vännäs. Hållbarhetsberedning Hållbarhetsberedningen uppdrag är, enligt beslut i kommunfullmäktige den 20 december 2010, att vara styrorgan för arbetet med hållbarhetsfrågor samt att föreslå visioner och prioriteringar för arbetet och ha ett globalt perspektiv på hållbarhetsfrågor utifrån FN:s Millenniemål 1. Hållbarhetsberedningen består av fem ledamöter, varav tre från majoriteten, samt fem personliga ersättare. Under 2012 har hållbarhetsberedningen genomfört föreläsning via BioFuel Region, varit samordnande för kommunens deltagande i hållbarhetsveckan i Västerbotten (SEE) samt varit delaktig i att ett nummer av tidningen Kommunal Information haft ett hållbarhetstema. Hållbarhetsberedningen är en beredning under kommunfullmäktige vilket innebär att beredningen lämnar förslag på åtgärder till fullmäktige. Beredningen ska endast arbeta med frågor som rör hållbarhetsområdet. 1 Målen är att halvera extrem fattigdom och svält, grundskoleutbildning för alla, främja jämställdhet och stärka kvinnors ställning, minska barnadödligheten, minska mödradödligheten, stoppa spridningen av hiv/aids, malararia och andra livshotande sjukdomar, säkra en miljömässig och hållbar utveckling samt bygga ett globalt partnerskap för utveckling. 6

7 Begreppet hållbar utveckling Hållbar utveckling definieras vanligtvis som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" 2. De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den ekonomiska, sociala och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 erkändes begreppet hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete. 3 Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet innebär att hushålla med våra gemensamma naturresurser. Dessa resurser är inte bara basen för vår utveckling idag utan även för kommande generationer. Ekologisk hållbarhet innefattar allt som rör naturen och miljön i ett brett spektrum. Produktion av varor och tjänster ska ske på ett hållbart sätt, utan att förstöra vatten och jorden och utan att göra slut på naturresurserna. I Vännäs kommuns hållbarhetsbokslut redogörs för en del av de områden inom ekologisk hållbarhet som kommunen arbetar med. Det finns fler områden än de som redogörs för. Allt arbete som kan passa in under ekologisk hållbarhet har inte mätbara indikatorer, till exempel finns det inte jämförande siffror över tid eller med andra jämförbara kommuner. I hållbarhetsbokslutet redogörs det för följande områden inom ekologisk hållbarhet: Miljöarbete, energirådgivning och miljöbilar Ekologisk mat och åkermark Allmänna kommunikationer, gång- och cykelbanor, Renhållning och avfall, vatten och avlopp Social hållbarhet Social hållbarhet innebär att medborgarna är delaktiga, har inflytande och känner trygghet. En god hälsa påverkar en hållbar utveckling. Det är, precis som med ekologisk och ekonomisk hållbarhet, ett brett spektrum av områden som går under begreppet social hållbarhet. En kortfattad definition av social hållbarhet kan vara att samhället ska vara uppbyggt så att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och inga grupper missgynnas strukturellt. Det innebär att alla ska erbjudas möjligheter på lika villkor. Jämlikhet är en viktig aspekt inom social hållbarhet, inte bara mellan könen utan även baserat på till exempel ålder, etnisk och kulturell bakgrund, sexuell läggning och religion. I Vännäs kommuns hållbarhetsbokslut redogörs för en del av de områden inom social hållbarhet som kommunen arbetar med. Precis som för ekologisk hållbarhet är det inte en fullständig redogörelse för allt arbete med social hållbarhet utan en översiktlig bild av en del av de mätbara målen. Notera att arbetslöshet redogörs för under 2 Brundtland-kommissionen,

8 ekonomisk hållbarhet, dock är det lika mycket en fråga för social hållbarhet som ekonomisk hållbarhet. I hållbarhetsbokslutet redogörs det för följande områden inom social hållbarhet: Hälsoindex för vuxna och barn ur olika aspekter Ekonomiskt bistånd Arbetslöshet Trygghet Våldsbrott Jämställt föreningsliv Jämställd politik Valdeltagande Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk tillväxt anses av många vara en förutsättning för hållbar utveckling men för att utvecklingen ska ske hållbart måste det finnas en långsiktig hållbarhetstanke. Om kommunens invånare är friska och känner att de kan påverka sitt liv kan fler bidra till en ökad produktivitet som leder till ekonomisk tillväxt. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom en mer effektiv omsättning av material utan att det sker på bekostnad av ekologisk eller social hållbarhet. Sysselsättning är viktigt för en ekonomisk hållbarhet då det leder till ökad produktivitet. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är sysselsättning viktigt för att det ger delaktighet, trygghet och skapar jämställdhet. Områden under ekonomisk hållbarhet kan precis som de flesta områden under ekologisk och social hållbarhet även höra till de andra kategorierna då områdena går in i varandra. Inte heller under ekonomisk hållbarhet redogörs det för allt arbete som Vännäs kommun arbetar med utan en del av de områden som är mätbara. I hållbarhetsbokslutet redogörs det för följande områden inom ekonomisk hållbarhet: Befolkningsutveckling Sysselsättningsutveckling Upphandlingar med hållbarhetskrav 8

9 Hållbarhetsberedningens sammanfattande bedömning av kommunens resultat och utveckling 2012 Hållbarhetsberedningen i Vännäs kommun har tagit fram ett hållbarhetsbokslut över kommunens verksamheter, invånarnas upplevelse av kommunen samt hur invånarna mår utifrån olika parametrar. Vännäs kommun har inte tidigare gjort ett hållbarhetsbokslut och därför kan det vara svårt att veta vilka indikatorer som ska mätas samt hur resultaten har förändrats över tid. Hållbarhetsberedningen framhåller att hållbarhetsbokslutet är ett nyttigt instrument att använda för att undersöka vad kommunen gör bra och vad kommunen behöver arbeta mer med. Över tid kommer även hållbarhetsbokslutet visa om kommunen som organisation arbetar med hållbarhetsfrågor i ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhetsberedningen vill särskilt peka på några punkter som är viktiga att lyfta fram. Kommunfullmäktige har antagit mål om ekologisk mat. Dessa mål är långtifrån uppfyllda och hållbarhetsberedningen vill uppmana de olika förvaltningarna att öka andelen ekologiska inköp för att kunna nå de av fullmäktige fastställda målen. Hållbarhetsberedningen anser att nöjdheten med kommunikationer i Vännäs kommun är relativt bra men hoppas att andelen, som idag är 64 procentenheter, ökar. Det är viktigt att resurser läggs på att utveckla gång- och cykelbanor samt allmänna kommunikationer, dock har det varit problem med allmänna kommunikationer som Vännäs kommun inte ansvarar för, till exempel buss och tåg som varit inställda eller försenade. Det är mycket oroande att hälsan i Vännäs, framförallt vad gäller kvinnor, uppvisar dåligt resultat. Dålig hälsa leder till negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen i stort och därför är det viktigt att arbeta med denna fråga, bland annat i befintliga strukturer inom individ- och familjeomsorg, folkhälsorådet samt i skolan. Kommunfullmäktige borde följa upp hur denna problematik ska lösas. Det är även oroväckande hög ungdomsarbetslöshet i Vännäs kommun. Det är positivt att våldsbrotten i Vännäs är lägre än genomsnittet men oroväckande att våldsbrott i Vännäs ökar och börjar närma sig riksgenomsnittet. Det är mycket positivt i ett längre perspektiv med en stadig ökning av invånarantalet i Vännäs kommun och hållbarhetsberedningen hoppas att kommunen fortsätter sitt arbete för att öka invånarantalet. Det är tydigt att det är de unga som flyttar från kommunen. Utifrån statistiken som visar inflyttare drar hållbarhetsberedningen slutsatsen att många av de unga utflyttarna återvänder till kommunen när de bildar familj vilket är positivt. 9

10 Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med våra gemensamma naturresurser. Dessa resurser är inte bara basen för vår utveckling idag utan även för kommande generationer. Indikatorer som används för att följa upp ekologisk hållbarhet är: Miljömål Energirådgivning Andel miljöbilar i organisationen Ekologisk mat Ekologisk åkermark Nöjdhet med gång- och cykelbanor, allmänna kommunikationer Minskat avfall/ökad återvinning renhållning och avfall Vatten och avlopp Indikatorer Miljömål Källa: Medborgarenkäten 2012 Vännäs kommuns energistrategi fastställdes av kommunfullmäktige under Energistrategin beskriver ett nuläge (basår 2009) avseende energianvändning i byggnader och anläggningar samt transporter. I strategin beskrivs även målsättningar för en framtida energieffektivistering fram till år En del av målen är minskad bränsleförbrukning, ökad andel miljöfordon, minskad energianvändning i fastigheter, byggande av vindkraftverk och solvärmeanläggningar samt att alla verksamheter ska genomgå energi- och klimatutbildning. Nöjdhetsindex visar kommuninvånarnas övergripande åsikter om miljöarbetet och inte enbart energianvändning. 4 4 Observera att fördelningen mellan män och kvinnor endast avser Vännäs. Motsvarande gäller för samtliga nöjdhetstabeller i detta bokslut. Samtliga siffror i nöjdhetsindex gäller för år 2012 om inte annat anges. 10

11 Energirådgivning Källa: Kommunens egen statistik av ärenden I kommunen finns en energirådgivare som hjälper den enskilda konsumenten med frågor om energihushållning, bland annat energieffektivisering, energispartips, upplysningar om olika produkter och val av värmesystem. Under 2011 hade energirådgivaren 32 rådgivande kontakter. År 2012 hade energirådgivaren 31 rådgivande kontakter. Andel miljöbilar i organisationen Källa: Nyckeltal energi och klimat 2012 från Energimyndigheten. MFS står för Miljöfordon Syd Diagrammet visar att 19,8 procent av bilarna och de lätta lastbilarna i kommunens bilpark är miljöbilar. Medelvärdet för miljöbilar i Västerbotten är 30,4 procent år 2011 och 27,3 procent år Definitionen av miljöbil enligt MFS är ett fordon som släpper ut maximalt 120 gram koldioxid per kilometer. Enligt Vännäs kommuns energistrategi är målet för att öka andelen miljöfordon med 15 procent. (Enligt uppgift i energistrategin hade kommunen 8 procent miljöbilar år Enligt uppgift från Energimyndigheten var siffran samma år 4,9 procent). Utifrån Energimyndighetens siffror har Vännäs kommun ökat andelen personbilar från 2009 till 2011 med 14,9 procentenheter. 11

12 Ekologisk mat Källor: Servera, Norrmejerier Vännäs kommun fastställde under 2011 att andelen ekologisk mat som köps in ska vara 20 procent under 2012 för att sedan öka med 5 procentenheter årligen fram till 35 procent Kommunen inhandlar mat till barn- och äldreomsorg från Servera och Norrmejerier. Under 2011 inhandlades mat från dessa leverantörer för kr. År 2012 var summan kr. Diagrammet visar att andelen ekologisk mat som Vännäs kommun köper in har ökat, från 6,5 procent 2011 till 8,3 procent Ekologisk åkermark Ekologisk åkermark i ha - ansökt hos Länsstyrelsen År Vännäs Västerbotten totalt Källa: Länsstyrelsen Tabellen visar att arealen ekologisk åkermark under 2012 har ökat jämfört med tidigare år i Vännäs kommun samtidigt som arealen ekologisk åkermark i Västerbotten har minskat jämfört med Protokoll KSAU Volymen ekologisk mat beräknas på det ekonomiska utfallet. 12

13 Nöjdhet med gång- och cykelbanor, allmänna kommunikationer Källa: Medborgarenkäten 2012 Nöjdheten med gator och vägar särskiljer inte om det är statliga vägar eller kommunens vägar, utan statistiken grundar sig på de vägar som finns i kommunen. Källa: Medborgarenkäten 2012 Vännäs kommun har som ett av målen att öka andelen reser som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel. Kommunen har arbetat aktivt för att öka dessa resor, bland annat genom medverkar i projekt som ordnas genom Hållbart resande, till exempel pedal for medal, what s your löjligaste bilresa, temadag på cykel. 13

14 Källa: Medborgarenkäten 2012 Pendeltåget mellan Vännäs och Umeå har varit i drift sedan december 2011 och ökat möjligheten för arbets- och nöjespendling till bland annat Umeå. Tågstationen i Vännäsby har varit i drift sedan hösten Vännäs kommun har byggt pendlarparkeringar med motorvärmaruttag i anslutning till tågstationerna i Vännäs och Vännäsby. 14

15 Renhållning/avfall Källa: Medborgarenkäten 2012 Vännäs kommuns avfallsplan fastställdes av kommunfullmäktige under Planen berör en giftfri miljö, vilket innebär att minska mängden farligt avfall i det brännbara avfallet samt en förbättring av utsortering av tidningar och förpackningar. Det ska vara enkelt för medborgarna att sortera sitt avfall för återvinning. Strategin beskriver även målsättningar för en framtida förbättrad avfallshantering fram till år 2020 och innebär: 1. Minimera 2. Återanvända 3. Återvinna 4. Förbränna/energiåtervinna 5. Deponera Vatten och avlopp Källa: Medborgarenkäten procent av invånarna i Vännäs kommun anger att de är nöjda med kommunens vatten och avlopp. Riksgenomsnittet är 78 procent, det vill säga 6 procentenheter lägre. Kvinnor är något mer nöjda än män med kommunens vatten och avlopp. 15

16 Social hållbarhet Social hållbarhet innebär att medborgarna är delaktiga, har inflytande och känner trygghet. En god hälsa påverkar en hållbar utveckling. Indikatorer som används för att följa upp social hållbarhet är: Hälsoindex och barnhälsoindex Ekonomiskt bistånd Trygghetsindex Trygghet i skolan Våldsbrott Jämställt föreningsliv Fördelning av män/kvinnor i politiska instanser Valdeltagande Inflytande Indikatorer Hälsoindex Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Ett sätt att undersöka folkhälsoläget är att ställa medborgarnas självskattade hälsa mot vilka förutsättningar som finns i kommunen för att ha en god hälsa. Högre siffra visar lägre självskattad hälsa och sämre förutsättningar för god hälsa. Diagrammet visar att av Vännäs kommuns medborgare skattar sin hälsa som dålig i relation till kommunens förutsättningar. Vännäs har goda förutsättningar att ha en bra hälsa baserat på invånarnas medelålder, utbildningsnivå, hushållens ekonomi och den socioekonomiska nivån. Enligt dessa förutsättningar bör den självskattade hälsan för Vännäs kommun ligga på siffran fyra, enligt rang, men i verkligheten ligger den självskattade hälsan på siffra tio. Vännäs kommun uppvisar störst negativ avvikelse av samtliga kommuner i Västerbotten vad gäller självskattad hälsa utifrån förutsättningar för god hälsa. 16

17 Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Precis som den självskattade hälsan kan ställas mot de förutsättningar som finns i kommunen för att ha en god hälsa kan upplevd stress ställas mot samma förutsättningar. Rang säger vilken stressnivå Vännäs invånare ska ligga på enligt de givna faktorerna. Utfallet visar att män i Vännäs kommun upplever sig som något mindre stressade än rang medan kvinnor upplever sig som mycket mer stressade än rang. Störst könsskillnad i upplevd stressnivå i Västerbotten finns i Vännäs kommun. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Ohälsotalet är baserat på Försäkringskassans uppgifter om frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Frånvarodagar är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, det vill säga två dagar med halv ersättning blir en frånvarodag. Högre siffra är fler frånvarodagar. 17

18 Observera att diagrammet visar senare år före tidigare år. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät I Vännäs kommun har den totala andelen invånare som röker minskat från 2006 till Män röker i mindre utsträckning 2010 än Kvinnor röker däremot i något större utsträckning 2010 än Jämfört med Västerbotten (AC) i stort röker kvinnor marginellt mer i Vännäs kommun och män marginellt mindre i Vännäs kommun år Den minskning av de som röker bland kvinnor i Västerbotten som har skett från 2006 till 2010 förekommer inte i Vännäs. Observera att diagrammet visar senare år före tidigare år. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Den totala andelen som snusar i Vännäs kommun är i princip konstant från 2006 till Män snusar i cirka dubbelt så stor utsträckning som kvinnor. I Västerbotten snusar fler personer än i Vännäs. Kvinnor i Vännäs snusar marginellt lägre än i Västerbotten. Män i Vännäs snusar mycket lägre än i Västerbotten. Andelen män som snusar i Västerbotten har minskat från 2006 till Andelen kvinnor som snusar i Västerbotten har minskat marginellt från 2006 till

19 Observera att diagrammet visar senare år före tidigare år. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Psykiska besvär som depressioner, sömnstörningar/svårigheter, ångest, oro och stress bidrar i hög grad till ohälsan hos befolkningen som helhet. Fler kvinnor än män har sjuka dagar för psykologiska besvär både i Vännäs kommun och i Västerbotten. I Vännäs har antalet sjukdagar för kvinnor minskat marginellt mellan 2006 och Antal sjukdagar för män har däremot ökat i Vännäs från år 2006 till år Antal sjuka dagar på grund av psykiska besvär är högre i Vännäs än i Västerbotten år Observera att diagrammet visar senare år före tidigare år. Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät Bland kvinnorna i Vännäs kommun har sömnproblemen ökat något mellan 2006 och Bland männen i Vännäs har sömnproblemen minskat. Sömnproblemen i Västerbotten har minskat från 2006 till 2010 bland både män och kvinnor. År 2010 hade en högre andel kvinnor i Vännäs kommun sömnproblem än genomsnittet för Västerbotten samtidigt som en lägre andel män i Vännäs kommun hade sömnproblem än i Västerbotten i stort. 19

20 Barnhälsoindex Källa: Västerbottens läns landstings folkhälsoenkät I rankingen över kommuner i Västerbotten med bäst barnhälsoindex ligger Vännäs kommun på plats 11 av 16. I toppen av barnhälsoindex återfinns Storuman, Umeå och Skellefteå, alla med ett index om 81. Snitt för riket är 78, snitt för Västerbotten är 77,6. Vännäs indexvärde är 77. Den blåfärgade delen är snittet för riket medan det svarta strecket är snittet för Vännäs. Högre index visar på bättre barnhälsa vilket innebär att Vännäs tydligt visar bättre resultat än riket gällande barnfattigdom och föräldrar som röker när de har spädbarn. Vännäs visar sämre resultat än riksgenomsnittet gällande mobbning och låg födelsevikt. 20

21 Ekonomiskt bistånd Källa: Kolada, 2011 Utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning i tusental kronor från Vännäs kommun de senaste 20 åren. Summan ekonomiskt bistånd som utbetalades sjönk under första halvan av 2000-talet betalades kr ut i ekonomiskt bistånd vilket var den lägsta summan under perioden. Den totala summan utbetalt ekonomiskt bistånd har sedan ökat betalades kr ut i ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning. Källa: Kolada, 2011 Ekonomiska biståndsmottagare inklusive barn i procent (heltal) av befolkningen i Vännäs under de senaste 20 åren. Uppgiften avser ersättning från Vännäs kommun. Andelen som fick ekonomiskt bistånd sjönk under andra halvan av 1990-talet fick 3 procent av befolkningen i Vännäs ekonomiskt bistånd. Andelen steg till 4 procent under 2010 och

22 Trygghetsindex Källa: Medborgarenkäten 2012 Vännäs kommuns samhällsbyggnadsförvaltning genomför årliga trygghetsvandringar med målet att skapa trygghet när medborgare går eller cyklar istället för att åka bil i samhället. Vid varje trygghetsvandring upprättas en åtgärdslista för önskvärda förbättringar. Åtgärder som genomförs följs upp regelbundet. Nöjdhet med tryggheten i Vännäs kommun är högre än snittet för riket. Trygghet i skolan Källa: Kommunens egen undersökning bland skolelever Tabellen visar den andel av eleverna som har svarat att det stämmer helt och hållet eller stämmer oftast på påståendet att de känner sig trygga i skolan. För år 2010 finns det ingen könsuppdelad statistik. Pojkar känner sig i större utsträckning trygga än vad flickor gör. Andelen trygga elever har ökat med 3,5 procent från 2010 till Andelen trygga elever har ökat med 2,6 procent från vårterminen 2012 till höstterminen Höstterminen 2012 svarade 94,9 procent av pojkarna och 93,6 procent av flickorna att de var trygga i skolan. 22

23 Våldsbrott Källa: SKL Vännäs 6,6 7,9 8,1 Median för riket 8,2 8,5 8,8 Gul siffra innebär att Vännäs kommun ligger inom intervallet 25 procent 75 procent av medianen av antalet anmälda våldsbrott för riket. Vännäs har både 2010, 2011 och 2012 färre anmälda våldsbrott än riket i stort. Antalet våldsbrott i Vännäs har dock ökat från 2010 till Källa: SKL Vännäs 26,6 21,6 24,5 Median för riket 42,6 41,3 39,5 Grön siffra innebär att Vännäs kommun ligger inom intervallet 0 procent 25 procent av medianen av antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott för riket. Vännäs har både 2010, 2011 och 2012 färre anmälda stöld- och tillgreppsbrott än riket i stort. 23

24 Källa: SKL Vännäs 6,3 6,3 Median för riket 12,3 11,1 Siffror finns inte tillgängliga för år Vännäs kommun ligger inom intervallet 0 procent 25 procent av medianen av antalet anmälda brott om skadegörelse för riket. Vännäs har lika många anmälda brott år 2011 som år Under samma period har dessa brott minskat i riket. 24

25 Jämställdhet föreningsliv och politiska aktiviteter Ett vedertaget mått på kvantitativ jämställdhet är den så kallade 40/60-regeln som innebär att jämställdhet kan anses uppnådd om fördelningen är minst 40 procent och maximalt 60 procent av vardera kön. Den kvantitativa jämställdheten kan användas inom alla olika områden och är enkel att mäta då den endast mäter antal av varje kön och inte den påverkan som respektive kön har. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. Källa: Medborgarenkäten 2012 Statistiken visar att nöjdheten med fritidsmöjligheter i Vännäs kommun är något lägre än riksgenomsnittet. Det är ingen markant skillnad i nöjdhet mellan kvinnor och män. Statistiken visar inte om föreningslivet är jämställt för användarna i hela befolkningen, bara hur nöjd respektive kön är med fritidsmöjligheterna. Källa: Utbetalt aktivitetsstöd Tabellen visar deltagare i fritidsaktiviteter för barn 7-20 år (den grupp i föreningar som kan få aktivitetsstöd). 42 procent av deltagarna är flickor och 58 procent är pojkar. Sammankomsterna uppfyller därmed måttet för kvantitativ jämställdhet. 25

26 Källa: Kommunens egen statistik, avser 2012 Förklaring till förkortningar: BUN: Barn- och utbildningsnämnden IND: Industribolaget KF: Kommunfullmäktige KS: Kommunstyrelsen LILJA: Liljaskolans styrelse POM: Plan- och miljönämnden VALN: Valnämnden VON: Vård- och omsorgsnämnden Diagrammet visar fördelningen av ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser fördelat på kön för varje ledamot. Utifrån 40/60-reglen visar diagrammet att kvantitativ jämställdhet är uppnått i flera av Vännäs kommuns nämnder. Kvantitativ jämställdhet är dock inte uppnådd i alla nämnder. Tre av nämnderna är mansdominerade, (Industribolaget, Liljaskolans styrelse 6 samt kommunstyrelsen) det vill säga att mer än 60 procent av ledamöterna är män, en av nämnderna är kvinnodominerad (vård- och omsorgsnämnden)och fyra av nämnderna är kvantitativt jämställda enligt 40/60-principen. Noteras kan att barnoch utbildningsnämnden har en 50/50-fördelning av män och kvinnor bland sina ledamöter. Källa: Kommunens egen statistik, avser 2012 Den totala könsfördelningen bland ledamöterna i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser visar att det inte råder en kvantitativ jämställdhet. 40/60-principen uppnås inte. Totalt sett är de politiska instanserna mansdominerade. 6 Observera att siffrorna baseras på Liljaskolans styrelse under Ny styrelse började den 1 mars 2013 och i den är 86 procent män. 26

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden.

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden. Norrköpings explorer Variabler i vyn Stadsdelar i Norrköping Källa: Statistiska centralbyrån Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Medborgarundersökning 2014

Medborgarundersökning 2014 2015-01-29 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/99-013 Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatet av medborgarundersökningen

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljöoch hållbarhetsperspektiv. Syftet är att ta tempen på det

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västerbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Umeå 8 augusti 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västerbottens län juli 2014 8 840 (6,8 %) 3 684 kvinnor (5,9 %) 5 156 män (7,6

Läs mer

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer Umeå kommun 2016-12-06 Folkhälsoindikatorer 2016 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 Fakta Kommunens Kvalitet i Korthet Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kvalitetsmätningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Antalet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

KS SEPTEMBER 2014

KS SEPTEMBER 2014 KS 20 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2014-03-13 Diarienummer KSN-2013-0883 Kommunstyrelsen Motion av Frida Johnsson (MP) om välfärdsmått i den ekonomiska politiken

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 17 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 9 7 9 9 9 9 9 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningen av Strategi för integration och social sammanhållning

Sammanfattning av uppföljningen av Strategi för integration och social sammanhållning Utredning Dnr KK15/97 Strategi- och projektenheten Datum Anna-Karin Lindblad Februari 2016 Sammanfattning av uppföljningen av Strategi för integration och social sammanhållning Postadress Nyköpings kommun

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 december 2013 18 Paragraf Diarienummer KS-2013/1319.175 Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för

Läs mer

Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering

Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2016-03-09 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer