VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS"

Transkript

1 Ägare: LD Hjälpmedel VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS HOS ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING INOM KOMMUNAL VÅRD I DALARNAS LÄN Framtaget av (förf) Inger Blomgren, Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marie Blomberg, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Rättvik Marit Raninen-Lundin, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Säter BrittMari Wiktorsson, Sjuksköterska Falun Margareta Lif, Sjuksköterska Ludvika Gäller för: Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Vårdprogram Godkänt av: Verksamhetschef för Hälso- och sjukvårdschef i kommunerna Specialitetsgrupp Allmänmedicin i Landstinget Dalarna Version: 1 Gäller fr.o.m t.o.m VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS HOS ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING INOM KOMMUNAL VÅRD I DALARNAS LÄN SMEDJEBACKENS KOMMUN Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 1/12

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Definition urininkontinens... 4 Olika typer av inkontinens... 4 SYFTE...5 REGELVERK...5 Vem har rätt att få inkontinenshjälpmedel förskrivet?... 5 Behörighet att förskriva inkontinenshjälpmedel... 5 OLIKA BEFATTNINGSHAVARES ANSVAR...6 Verksamhetschef enligt HSL... 6 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska... 6 Enhetschef... 6 Sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel... 6 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska... 6 Kontinensombud... 7 Vård- och omsorgspersonal... 7 Läkare... 7 Kontinensgrupp... 7 Produktinformation... 7 BASAL UTREDNING...8 Anamnes Status (se bilaga)... 8 Avföringsvanor... 8 Urinmätning/ miktionslista med dryckesmätning (se bilaga)... 8 Läckagemätning (se bilaga)... 8 ÅTGÄRDER OCH BEHANDLINGSMETODER...9 Toalettassistansschema (se bilaga)... 9 Utprovning samt förskrivning av inkontinenshjälpmedel... 9 Beställning av inkontinenshjälpmedel (Ordinationskort, se bilaga) Kateterbehandling ATT TÄNKA PÅ:...11 Vid utprovning av inkontinenshjälpmedel Vid läckage UTVÄRDERING/UPPFÖLJNING...12 REFERENSER...12 Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 2/12

3 DOKUMENTET HAR GRANSKATS OCH GODKÄNTS AV Specialitetsgrupp Allmänmedicin i Landstinget Dalarna Annica Lindell Lang Västerbergslagen Yvonne Norström, Västerbergslagen Mikael Franzén, Södra Dalarna, Susanne Andersson, Södra Dalarna Helene Kastemyr, Mellersta Dalarna Ulf Börjesson, Mellersta Dalarna Torbjörn Pettersson, Falun Matts Lindgren, Norr Västra Dalarna, ersatte Jeanette Lindgren efter Annika Lusth, Norr Västra Dalarna Ulla Fridh Verksamhetschef med ansvar för Hälso- och Sjukvård i Dalarnas kommuner Avesta Ulla Irving, Resultatenhetschef Vård och omsorg Borlänge Inger Olsson, Verksamhetschef Vård och omsorg Falun Pia Joelsson, Omvårdnadschef Gagnef Aina Gustavsson, Sektionschef Hedemora Erica Barreby, Förvaltningschef Vård och omsorgsförvaltningen Leksand Anneli Pettersson, Vård och omsorgschef Ludvika Margareta Karlsson, Förvaltningschef Malung Kerstin Sandgren, Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Mora Annica Luchner, Äldreomsorgschef Orsa Christina Carlström, Verksamhetschef Rättvik Christin Elofsson-Arons, Verksamhetschef Socialförvaltningen Smedjebacken Gun Andersson, Avdelningschef Äldreomsorgen Säter Gertzie Nilsson, Verksamhetschef Socialförvaltningen Vansbro Elisabeth Hekkala, Verksamhetschef Vård och omsrog Älvdalen Elisabeth Fransson, Verksamhetschef Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 3/12

4 INLEDNING Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav i Sverige. Den totala kostnaden för urininkontinens beräknas till mellan tre och fyra miljarder kronor per år och förekommer i alla åldrar, men antalet drabbade ökar med stigande ålder (SBU, 2000). Urininkontinens kan påverka livskvaliteten mycket negativt och utgöra ett hinder för många människor att leva ett gott liv. Inskränkningar i våra invanda valmöjligheter genom t ex sjukdom, ålder, läkemedel eller nytt boende, kan få både sociala och hygieniska konsekvenser för individen. Att få välja när, var och hur vi genomför de dagliga toalettbesöken betraktas som en självklarhet för de flesta av oss. För ett flertal äldre och många personer med funktionsnedsättning är oförmåga att själv klara av sina toalettbesök många gånger orsaken till att de inte kan bo kvar i sin egen bostad. Urininkontinens kan förhindras, lindras eller botas genom att problemet uppmärksammas, genom att ge förebyggande information och kunskap om möjligheter till utredning, behandling och vilka individuellt utprovade hjälpmedel som finns. Toalettbesök ska erbjudas regelbundet utifrån individens behov under hela dygnet. Definition urininkontinens Urinary incontinence means uncontrollable leakage of urine. It can be continuous or intermittent (ICS- International Continence Society, 2006) Läckagemängden eller läckagefrekvensen behöver inte vara avgörande för det obehag eller den minskade livskvalitet som en person kan uppleva. Olika typer av inkontinens Ansträngningsinkontinens är ett urinläckage i samband med ökat buktryck, till följd av ansträngning, men utan ökat tryck i blåsa, där slutningsmekanismerna inte räcker till Vid trängningsinkontinens sker läckaget i samband med en plötslig känsla av kraftig kissnödighet som inte går att behärska, ofta kombinerat med ett ökat tryck i urinblåsan Överaktiv blåsa innebär trängningar vanligtvis tillsammans med täta blåsttömningar såväl dag som natt, ibland med kombination med inkontinens. Blandinkontinens innebär en kombination av dessa symtom och förekommer hos kvinnor Vid överrinningsinkontinens finns svårigheter att tömma blåsan med stora mängder residualurin som följd och där ytterligare urinproduktion innebär droppen som får bägaren att rinna över Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 4/12

5 SYFTE Riktlinjerna ska vara till stöd och hjälp i arbetet med att ge patienten en individuell utredning och behandling. Det ska även vara ett instrument för utprovning och utvärdering av eventuella hjälpmedel. REGELVERK Arbetet med utredning, behandling, ordination/förskrivning, dokumentation och utvärdering av inkontinensvård skall vila på medicinska grunder samt följa gällande lagar, föreskrifter och allmänna råd, bl.a. SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SOSFS 2005:12 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2006:11 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2007:10 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2008:1 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Vem har rätt att få inkontinenshjälpmedel förskrivet? Personer som är skrivna i Dalarna och bor i enskilt eller särskilt boende och på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom är i fortlöpande behov därav, ska erbjudas förbrukningsartiklar för urininkontinens, tarminkontinens samt urinretention. Inkontinenshjälpmedel får enbart förskrivas efter utredning och individuell utprovning. I både enskilt och särskilt boende ska förskrivning göras inom ramen av de produkter som upphandlats. Behörighet att förskriva inkontinenshjälpmedel Behöriga förutom läkare att förskriva förbrukningsartiklar/ inkontinenshjälpmedel som behövs för urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens är sjuksköterskor, sjukgymnaster samt barnmorskor med särskild kompetens inom inkontinens- och kontinensbevarande vård. För att få förskrivningsrätt krävs dessutom att dessa är anställda hos landsting eller kommun och utsedda av verksamhetschefen. Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 5/12

6 OLIKA BEFATTNINGSHAVARES ANSVAR Verksamhetschef enligt HSL utse vem/vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som skall få förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel samt upprätta förskrivarförteckning bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal personalen får möjlighet att lära sig förstå och tillämpa författningar, föreskrifter, riktlinjer/vårdprogram och lokala rutiner Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska utarbeta och besluta om kommunövergripande rutiner följa upp kvalitet i inkontinensfrågor Enhetschef personalen har tillgång till och får resurser för att tillämpa författningar och beslutade rutiner/vårdprogram att kontinensombud finns på varje enhet Sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel initiera utredning av patientens inkontinensproblem kartlägga toalettvanor och eventuellt behov av assistans vid toalettbesök vid behov kontakta läkare eller uroterapeut för vidare utredning och eventuell behandling vid behov kontakta sjukgymnast och/eller arbetsterapeut angående ståförmåga, rörlighet och fysisk miljö i samband med inkontinensvård att utprova, förskriva och utvärdera samt följa upp förskrivna inkontinenshjälpmedel och förvissa sig om att de används på rätt sätt handleda och informera patient, närstående och omvårdnadspersonal om utredning, behandling samt planerad uppföljning handleda i att verka för goda toalettvanor hos patienten dokumentera i patientjournal följa forskning och utveckling inom området samt vara uppdaterad på aktuellt sortiment efter överenskommelse med Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska boka tid samt delta vid besök av produktspecialist för upphandlat sortiment introduktion av ny personal i gällande vårdprogram aktivt medverka tillsammans med all övrig personal för en kostnadseffektiv inkontinensvård samt förskrivning av inkontinenshjälpmedel ansvara för beställning av alla inkontinenshjälpmedel och att detta sker enligt aktuell förskrivning/ordination Omvårdnadsansvarig sjuksköterska att samverka med sjuksköterska med förskrivningsrätt i den individuella inkontinensvården vara förskrivare behjälplig med att handleda och instruera patient, närstående och/eller personal om behandling och inkontinenshjälpmedel informera om aktuella insatser angående patientens inkontinensvård vid byte av vårdgivare (efter patientens samtycke) samt dokumentera given information i patientjournal Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 6/12

7 Kontinensombud Kontinensombud är vård- och omsorgspersonal som erhållit fördjupade kunskaper i omvårdnaden av inkontinenta patienter och ska finnas på alla enheter samt representeras av både dag- och nattpersonal. informera medarbetare samt introducera ny personal om gällande rutiner/vårdprogram beträffande inkontinensvården på enheten ta upp och diskutera problem och möjligheter angående inkontinensvården på enheten verka för goda toalettvanor och en god livskvalitet för patienten ordinationskort för inkontinenshjälpmedel är aktuella hos patienten att kontakta sjuksköterska med förskrivningsrätt då beställning av inkontinenshjälpmedel behöver förnyas eller omprövas Vård- och omsorgspersonal vid behov hjälpa patienten med toalettbesök och byte av inkontinenshjälpmedel informera sjuksköterskan om patientens inkontinensproblem och rapportera eventuella förändringar utföra ordinerad behandling, exempelvis toalettassistans ha kunskap om samt tillämpa gällande vårdprogram för inkontinensvården tillsammans med patient och förskrivande sjuksköterska utprova individuellt inkontinenshjälpmedel stödja, lyssna och uppmuntra patienten enbart utprovat inkontinenshjälpmedel får användas dokumentera enligt lokala rutiner Läkare utredning, behandling och uppföljning sker i samråd med sjuksköterska med förskrivningsrätt Kontinensgrupp För att kunna erbjuda en god och kostnadseffektiv inkontinensvård krävs ett teamarbete där olika yrkeskategorier bidrar med sitt engagemang och specifika kunnande. På varje avdelning/enhet/hus ska det finnas en kontinensgrupp bestående av sjuksköterska med förskrivningsrätt samt kontinensombud dag och natt. Ansvarig för kontinensgruppens träffar är sjuksköterska med förskrivningsrätt på varje enhet. Denna grupp ska regelbundet (kvartalsvis rekommenderas) träffas för att stödja varandra i arbetet, följa kostnadsutveckling, kritiskt granska, prova och utvärdera inkontinenshjälpmedel. Produktinformation Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska har första kontakten med produktspecialisten inför planering om besök/insatser på enheterna och en sjuksköterska med förskrivningsrätt bokar tid med produktspecialisten. På demonstrationsträffar deltar i första hand kontinensombud, sjuksköterskor med förskrivningsrätt, sjuksköterskor samt enhetschefer. Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 7/12

8 BASAL UTREDNING Basal utredning är en primär och enkel utredning som krävs för att kartlägga inkontinensproblemen. Förskrivning ska alltid föregås av en utredning. Det är viktigt att individanpassa utredningen utifrån patientens fysiska, psykiska och sociala situation och vid behov inhämta information från närstående och/eller omvårdnadspersonalen. Anamnes Status (se bilaga) Anamnes avser att få en beskrivning av bakgrunden och omfattningen av inkontinensproblemen. Status beskriver patientens situation med inriktning på de problem eller behov som är aktuella. Urinprov Urinprov bör omfatta urinsticka för analys av albumin, glukos, erytrocyter, leukocyter, nitrit och eventuellt urinodling enligt läkarordination. ABU Asymtomatisk bakteriuri, skall normalt sett inte behandlas (se vidare Dalarnas läkemedelskommittés terapirekommendationer , Blodprov Plasmaglukos enligt läkarordination. Residualurin Vid misstanke om blåstömningsproblem ska mätning av residualurin utföras enligt läkarordination. Avföringsvanor Förstoppning kan vara en orsak till urinläckage hos äldre och behöver förebyggas och behandlas vid behov. Det är av värde att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider för att minska urinläckaget och skapa regelbundna avföringsvanor. Urinmätning/ miktionslista med dryckesmätning (se bilaga) Urinmätning, miktionslista med dryckesmätning, används i utredningssyfte och ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, största/minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt och eventuell förekomst av urinläckage samt vätskeintag. Mätningen bör utföras under minst två dygn. Normalvärden: Frekvens 4-8 ggr/dygn varav 0-2 ggr/natt Dygnsvolym dl Portionsvolym 2-5 dl Rekommenderat vätskeintag: dl/dygn Läckagemätning (se bilaga) Urinmätning med läckagemätning ger ett objektivt mått på läckagemängden och bör utföras under minst två dygn. Listan används i utredningssyfte, men även vid utprovning och utvärdering av inkontinenshjälpmedel vid inkontinens. Antal toalettbesök, tidpunkt för byte av inkontinenshjälpmedel samt vikt av skyddet före och efter bytet, intag av dryck samt eventuella kommentarer registreras. Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 8/12

9 ÅTGÄRDER OCH BEHANDLINGSMETODER Toalettassistansschema (se bilaga) Om patienten inte klarar sina toalettbesök själv ska toalettassistans ges. Toalettassistansschema används för att kartlägga toalettbesök så att patienten kan tömma sin urinblåsa och tarm på individuellt anpassade tider. Hos vissa patienter är det svårt att hitta lämpliga intervaller i miktionsmönstret som minskar graden av inkontinens. Det är ändå av värde att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider för att minska läckaget och skapa regelbundna avföringsvanor. Om patienten inte ger uttryck för behov av urin eller tarmtömning, är det lämpligt att starta träningen varannan timma. Toalettassistans metoden innebär att vara uppmärksam på signaler hos patienten som kan tyda på blås- eller tarmtömningsbehov underlätta för patienten att hitta toaletten beakta patientens individuella vanor och försök skapa regelbundna tider till toalettbesök genom vaneträning påminna patienten om att kissa före blåstömningsförnimmelse för att bevara patienten kontinent eller minska läckage uppmana och stimulera patienten till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår hjälpa patienten till toaletten, initialt varannan till var tredje timma för att hitta en individuell rytm patienten informeras om sittställningens betydelse vid toalettbesök, samt om att sitta kvar tills blåstömningen är avslutad Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för att toalettassistans ska fungera Utprovning samt förskrivning av inkontinenshjälpmedel Som vägledning för hjälpmedelsutprovning används aktuell produktkatalog för inkontinenshjälpmedel. Förskrivning av produkter vid inkontinens och urinretention ska föregås av noggrann bedömning och utredning av bakomliggande orsaker. Produkterna utprovas individuellt som komplement till behandling och förskrivs vid fortlöpande behov. Grundlig utprovning krävs för att kunna välja rätt inkontinenshjälpmedel. Det är viktigt att patienten i möjligaste mån är delaktig vid utprovning och utvärdering. Vid varje enhet bör det finnas prov på de mest förekommande upphandlade inkontinenshjälpmedlen för utprovning och val av produkt. Vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel tas hänsyn till: typ av inkontinens urin och/eller avföring sjukdomar och fysiska/psykiska funktionshinder frekvens/läckagemängd läkemedel effekter/biverkningar kön ålder kroppsform/vikt fysisk aktivitet behov av stöd/assistans hudtillstånd t.ex. eksem, svampinfektion, överkänslighet, trycksår, strålskada tvätt och avfallsmöjligheter samhällsekonomi miljöaspekter Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 9/12

10 Beställning av inkontinenshjälpmedel (Ordinationskort, se bilaga) Sjuksköterska med förskrivningsrätt ansvarar för beställning av individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel (Ordinationskort, se bilaga). Beställning sker elektroniskt och med personlig inloggning i systemet. Kostnadseffektiva beställningar ska göras, tänk på följande: ALL beställning grundar sig på individens behov som utredning och utprovning kommit fram till, både vid enskild beställning samt gruppbeställning ALLA produkter som utprovats beställs för högst 3 månaders beräknad förbrukning, inkluderat eventuellt kvarvarande produkter på enheten. Genom att minimera antalet frakttillfällen sänks fraktkostnaden och miljön skonas. Kateterbehandling Indikation, typ av kateter och behandling ska ordineras av läkare och dokumenteras i patientjournal. Omprövning ska ske kontinuerligt. Sjuksköterskan ansvarar för uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad och förskriver hjälpmedel. För utförande av kateterisering av urinblåsa se kapitlet Kateterisering av urinblåsa i Handbok för hälso- och sjukvård samt Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län s Långtidsbehandling med kateter kan ske antingen som självkateterisering (Ren Intermittent kateterisering, RIK) eller kvarliggande kateter (Kateter à Demeure, KAD). Ibland kan KAD via urinröret ersättas av suprapubisk kateter som sköts på samma sätt som KAD via urinröret. RIK och suprapubisk kateter utgör mindre risk för vårdrelaterade urinvägsinfektioner och är oftast bekvämare för patienten än kvarliggande kateter. Spolning av urinkateter/blåssköljning Vid dåligt avflöde eller vid stopp i katetern, kan blåssköljning vara till hjälp, som engångsåtgärd eller regelbundet. Blåssköljning får endast utföras efter läkarordination och med ordinerad spolvätska Övrigt Andra åtgärder och behandlingsmetoder kan bli aktuella se kapitlet Urininkontinens i Handbok för Hälso- och sjukvård Se även Vårdprogram Kvinnlig urininkontinens Primärvården Dalarna Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 10/12

11 ATT TÄNKA PÅ: Vid utprovning av inkontinenshjälpmedel Målet är att prova ut en absorberande produkt som passar individens behov gällande passform, absorptionskapacitet, bytesfrekvens och fixeras rätt så att inte läckage uppstår Rutiner och cirkatider för toalettbesök i kombination med byte av inkontinensskydd dokumenteras på ordinationskort. Ändringar göres enbart i samråd med förskrivande sjuksköterska efter ny utprovning/utvärdering vid förändrat behov. Absorptionsmängd väljs utifrån största läckage dagtid samt nattetid Genom att summera absorptionsmängd/dygn för valda produkter fås en uppfattning om beställningen är rimlig (normal dygnsurinmängd 1-2 liter/dygn) Antal byten per dygn (ca 4-5 ggr) Ta mått för rätt storlek vid kroppsburna skydd och fixeringsbyxor Fixeringsbyxor kan förskrivas vid medel till svår inkontinens tillsammans med skydd med spärrskikt (ej allt-i-ett-skydd). Egna underkläder används för fixering av mindre skydd. Underlägg/stolskydd förskrivs enbart då utredning/utprovning påvisat ett behov av dessa. I första hand väljs flergångsprodukter för säng/stol. Vid läckage Skyddet har inte varit ordentligt fixerat, exempelvis felaktig storlek på fixeringsbyxor Skyddet har blivit felaktigt påsatt, sluter inte tätt i grenen Skyddet har för liten uppsugningsförmåga Skyddet är för tjockt, veckar sig och sluter inte tätt i grenen Patienten har tagit av sig skyddet Förändring av patientens tillstånd eller medicinering insatt på till exempel vätskedrivande läkemedel Uteblivet toalettbesök, skyddet är bytt för sent, toaletträning/toalettassistans ej genomförts Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 11/12

12 UTVÄRDERING/UPPFÖLJNING Sjuksköterska med förskrivningsrätt ska tillsammans med patient, eller i förekommande fall kontaktperson/kontinensombud regelbundet (kvartalsvis rekommenderas) utvärdera och följa upp åtgärder och behandling samt val av förskrivna inkontinenshjälpmedel. Vid förändringar av patientens tillstånd eller medicinering bör nytt status och nya mätningar utföras. Utredning, orsak, åtgärd och behandling, förskrivning inklusive förväntad förbrukning av inkontinenshjälpmedel samt planerad uppföljning dokumenteras i patientjournalen. Vid kateterbehandling dokumenteras aktuell läkarordination. Sjuksköterskan ansvarar för uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad. Vård och omsorgspersonal dokumenterar enligt gällande lokala rutiner. REFERENSER Handbok för hälso- och sjukvård, kapitlet Urininkontinens, uppdaterad Vårdprogrammet Kvinnlig urininkontinens primärvården Dalarna. Gäller t.o.m Vårdprogrammet Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län. Gäller t.o.m Vårdprogrammet Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälsooch sjukvård. Inkontinenscentrum, Västra Götaland. Reviderat oktober Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län s Gäller t.o.m Kvalitetsprogram vid blåsfunktionsstörning Terapirekommendationer Råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning utgivna av Dalarnas läkemedelskommitté Vårdprogram vid urininkontinens hos äldre och personer med funktionsnedsättning inom kommunal vård i Dalarnas län 12/12

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Inkontinenscentrum Västra Götaland Vårdprogram Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Olika befattningshavares ansvar

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Upppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel 2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika

Läs mer

INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR

INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel VÅRDPROGRAM Ägare: LD Hjälpmedel Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna Framtaget av (förf.) Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marit

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av

Läs mer

Blås- och tarmdysfunktion

Blås- och tarmdysfunktion Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna

Läs mer

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD 2 (12) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA ANTAGEN: 2015-12-07 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD:

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Riktlinjer urininkontinens

Riktlinjer urininkontinens 17.3 2005-04-14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer urininkontinens Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

För att identifiera urinläckage fråga

För att identifiera urinläckage fråga 2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8

Läs mer

Blåsdysfunktion hos äldre

Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region

Läs mer

Äldre och urininkontinens

Äldre och urininkontinens Äldre och urininkontinens Ökad kunskap för en bättre vård och omsorg STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Urinläckage: träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage Urininkontinens är

Läs mer

21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel

21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel HSL rutiner 21:1 INKONTINENS 21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel 21:4 Förskrivare inkontinensartiklar - lista

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

UROTERAPEUT

UROTERAPEUT UROTERAPEUT www.utfnordic.org UROTERAPEUT - En viktig resurs i vården Uroterapeuten... har grundutbildning och legitimation som sjuksköterska/ barnmorska, sjukgymnast/fysioterapeut eller läkare utreder

Läs mer

Blåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm

Blåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm Blåsdysfunktion Dalarna Anders Engelholm 2016-11-08 Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är läckage av sådan omfattning

Läs mer

Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län

Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 63/71 43./. Bilaga. Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland

Inkontinenscentrum Västra Götaland Ökad kompetens hos vårdpersonal, ökar intresset och förändrar arbetssättet, dessutom sänks kostnaderna Inkontinenscentrum Västra Götaland September 2004 Marita Larsson, utbildare, Inkontinenscentrum Vgr

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion?

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län 2015-02-11

Läs mer

Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3

Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3 1 Innehållsförteckning Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3 Bakgrund --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg 2013-10-23-24

Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg 2013-10-23-24 Basal utredning enl. Nikola 2013-10-23-24 Kontinens = Förmåga att behålla Foto: Ulf Westermann/Tiofoto Inkontinens = oförmåga att behålla Urininkontinens är läckage av sådan omfattning att det utgör ett

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

Utredning och behandling av blåsstörning

Utredning och behandling av blåsstörning Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner

Läs mer

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Hinner du? Information om manlig inkontinens URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Riktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun

Riktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Äldre och Handikappnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård: Inkontinens Framtagen av ansvarig tjänsteman Granskad av Masar D-län Birgitta Wejlin, MAS Utgåva: 1 Ersätter

Läs mer

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland (6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Skattefinansierade inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende

Skattefinansierade inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende RIKTLINJE 1 (5) 1 BESKRIVNING Kvinnor ska utredas enligt Handlingsprogram kvinnlig urininkontinens och män enligt Samverkansdokument Urologi. Dokumenten finns i ledningssystem Centuri eller på hemsida

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar

Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar www.tena.nu 1 Främja kontinens, värdighet och oberoende Som barn lär vi oss att hålla tätt och blir belönade för att vi utvecklar vår förmåga

Läs mer

Riktlinje medicinsktekniska produkter (MTP)

Riktlinje medicinsktekniska produkter (MTP) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Giltig f o m: 2018 11 26 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad Uppföljning Lokevägens gruppbostad Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen... 3 1.2 Kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal...

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från: Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2007-12-18 Anneli Hafström Anneli Hafström 2 2009-02-27 Anneli Hafström Anneli Hafström 3 2011-09-16 Ulrika Ström, Kicki Färnlöf Ulrika Ström, Kicki Färnlöf

Läs mer

Sektor Stöd och omsorg

Sektor Stöd och omsorg 0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter

Läs mer

År Kontakt med läkare + HSL Läkemedelshantering Delegering

År Kontakt med läkare + HSL Läkemedelshantering Delegering Bilaga 1. Bergsunds vård- och omsorgsboende B-huset plan B4+B5 Bergsund drivs på entreprenad av Temabo AB. Enheten består av två våningsplan och har plats för 31 personer. Inkontinens-, nutritions- och

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet). Riktlinje 3/ Delegering LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Kostnadsfria inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende

Kostnadsfria inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende RIKTLINJE 1 (5) INLEDNING Riktlinjen gäller för personer som är folkbokförda i Västmanlands län. BESKRIVNING Patienten ska utredas enligt Handlingsprogram kvinnlig urininkontinens och för män enligt Samverkansdokument

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09

Läs mer

Urininkontinens hos kvinnor

Urininkontinens hos kvinnor Urininkontinens hos kvinnor - Utredning & behandling på primärvårdsnivå Katarina Parker, uroterapeut, leg sjukgymnast Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Förskrivarveckan Uppsala Universitet

Läs mer

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Flera avvikelser om stora blåsvolymer på barn som legat inlagda på barn- och ungdomsavdelningen Uppmärksammats vid operationer på barn Lex Maria anmälan

Läs mer

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina

Läs mer

Dokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad

Dokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad Vård och äldreförvaltningen Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen,

Läs mer

Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs

Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs Att tänka på vid utprovning av absorberande inkontinenshjälpmedel Måttband för rätt storlek på större skydd

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer