Makten över vardagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Makten över vardagen"

Transkript

1 Makten över vardagen Omsorgsarbete och brukarinflytande ur hemtjänstpersonalens perspektiv -en fokusgruppsstudie Petra Dannapfel FoU-rapport 40:2007 FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 FoU-rapport 40:2007 Makten över vardagen Omsorgsarbete och brukarinflytande ur hemtjänstpersonalens perspektiv -en fokusgruppsstudie Managing everyday life carework and increased client influence from the perspective of home help personel. a focus group studie Petra Dannapfel Handledare: Daniel Persson Thunqvist, Institutionen för Beteendevetenskap, Linköpings universitet FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

3 ISSN författarna & FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun Unitryck, Linköping, 2007

4 Sammanfattning Studien undersöker hemtjänstpersonal vid ett privat servicehus framtidsorientering kring brukarinflytande, med fokus på tankar och känslor. Brukarinflytande ökar brukarnas makt och detta påverkar personalens vardag. Studiens syfte är att skapa förståelse kring den komplexitet som finns kring brukarstyrning och för vårdpersonal att hantera de dilemman som kan uppstå. I studien har olika spänningsförhållanden utkristalliserats: makt och kontroll över vardagen: spänningen mellan personal, organisation och brukare, flexibilitet: spänningen mellan handlingsutrymme och rutin, personal och brukare: en komplicerad samspelsrelation samt kompetens: spänningen mellan kvalificerad och okvalificerad kompetens. Nyckelord: Hemtjänstpersonal, brukare, brukarstyrning, makt kontroll, krav, samspel, flexibilitet, känslor.

5

6 Förord Makten över vardagen är ett projekt som startats inom ramen för FoU center för vård och omsorg i Linköping. Projektet har genomförts i samarbete med kompetensstegen och gruppen för brukarstyrning. Brukarstyrningsgruppen har ett särskilt intresse för begreppet brukarstyrning och har fungerat som referensgrupp för detta projekt. Tack! Den här uppsatsen hade inte varit möjlig att genomföra utan medverkan från den vårdpersonal som ställt upp i mina fokusgrupper. Jag tackar för visat intresse och vilja att dela med sig av tankar och känslor kring brukarstyrning. Även ett stort tack till Sara Wilhelmson för genomläsning av mitt material och inspiration. Ett ytterligare tack till min handledare Daniel Persson Thunqvist för din tid och goda råd. Petra Dannapfel Linköping juni

7

8 Innehållsförteckning Jag som forskare... 1 Disposition... 3 Kapitel Inledning :1 Kan en bulle ge upphov till konflikt? Problem och syfte Syfte och frågeställningar Bakgrund :1 Vad är brukarstyrning/inflytande? :2 Hemtjänsten utveckling från vardaglig omsorg till yrkesuppgift :2:1 Lagstiftning :2:1 Begreppet omsorg Kapitel Metod :1 Metodval: varför fokusgrupper? :2 Urval :2:1 Genomförande av intervjuer :3 Metoddiskussion utifrån kvalitetskriterier inom kvalitativ forskning :3:1 Vilken typ av slutsatser kan dras utifrån en fokusgruppsstudie? Bearbetning och analys av empiri :1 Perspektivval och etiska överväganden Kapitel Forskningsläge: äldreomsorgens praktik och villkor :1 Offentlig eller privat arbetsgivare :2 Inflytande och självbestämmande :3 Kvinnor och omsorgsarbete :4 Arbetets organisering :5 Upplevelser av att arbeta inom vården :6 Yrkesrollen, arbetsvillkor och omsorgskunskap :7 Relationer som grund i arbetet :8 Vad vill brukarna ha hjälp med? :9 Sammanfattning Kapitel Teoretisk referensram :1 Institutionell nivå: organisationen och aktören :1:1 Förändring :2 Makten över arbetet: krav och kontroll :2:1 Alienation :3 Samspel, relationer och roller: mikrosociologiska perspektiv :4 Rollteori :5 Emotioner... 72

9 Kapitel Brukarstyrning i personalens perspektiv: en deskriptiv analys :1 Intervjupersoner samt beskrivning av Blåsippan :2 Personalens första tankar och associationer kring brukarstyrning :3 Makten över vardagen: spänningen mellan personal, brukare och organisationen :3:1 Resurser :3:2 Planering :4 Flexibilitet: spänningen mellan handlingsutrymme och rutin :4:1 Tjänster :5 Personal och brukare: en komplicerad samspelsrelation :5:1 Personalen som skådespelare :6 Kompetens: spänningen mellan kvalificerad och okvalificerad kompetens :6:1 Social kompetens :7 Sammanfattning av problembilden Resultatdiskussion och expanderad analys :1 Brukarstyrning ur hemtjänstpersonalens perspektiv: deras första tankar och associationer :2 Personal kontra brukare :3 Personal och brukare: en komplicerad samspelsrelation :4 Kvalificerad kontra okvalificerad kompetens :5 Handlingsutrymme kontra rutin Slutdiskussion Källförteckning Tidsskrifter Internetkällor Bilagor

10 Jag som forskare Jag är utbildad undersköterska och har tidigare arbetat på sjukhem, demensboende, som personlig assistent och på servicehus. Dessa faktorer finns med när jag närmar mig min undersökning. Mina tolkningar är färgade av de insikter och erfarenheter som jag bär med mig efter att ha vistats inom vårddiskursen i flera år. Det faktum att jag är undersköterska har stor betydelse för min förförståelse och således min möjlighet att tolka och skapa förståelse, eller uttryck av Patton 2002 It is the combination of personal experience and intensity that yields an understanding of the essens of the phenomen. Det är svårt att uppskatta på vilket sätt mina tolkningar färgas av detta faktum. Att jag redan har en relation till vårdyrket tror jag kan vara betydelsefullt. Jag har med min bakgrund en viss inlevelseförmåga att förstå vilka känslor och upplevelser personalen berättar om, samt det språkbruk de använder. Min relation till vårdyrket är aktuell då jag fortfarande arbetar varje vecka på ett servicehus. Genom att koppla mina kunskaper till sociologisk teoribildning och metodologiskt tänkande ges en möjlighet till en annan mer reflexiv position gentemot mina yrkeserfarenheter. 1

11 2

12 Disposition Rapporten börjar med inledning, problemområde samt syfte. Kapitel 1 innehåller även en bakgrund som syftar till att presentera problemområdet samt dess underlag. Kapitel två innehåller en redogörelse för mitt val av metod och tillvägagångssätt samt de analytiska utgångspunkter jag valt för min studie. I kapitel tre följer en tematisk forskningsöversikt som syftar till att skapa en levande bild över äldreomsorgen med dess skiftande perspektiv. Följande kommer kapitel fyra där den teoretiska inramningen presenteras tillsammans med sociologiska perspektiv kring arbetsvillkor samt samspelsrelationer. Rollteori och Karaseks krav och kontroll modell är några av de aspekter som jag tillsammans med tidigare forskning har använt som analytiska verktyg för att analysera frågeställningarna samt det empiriska materialet. Det femte kapitlet innehåller empirin som består av fokusgruppsmaterialet, detta beskrivs och analyseras. Avslutningsvis i det sjätte kapitlet analyseras empirin utifrån de valda teorierna samt presenteras erhållna resultat tillsammans med en diskussion. 3

13 4

14 Kapitel 1 5

15 6

16 1 Inledning 1:1 Kan en bulle ge upphov till konflikt? Berättelsen nedan är delvis fingerad, den baserar sig på en av de konfliktfyllda situationer som kan uppstå mellan personal och brukare. Birgit är 80 år och bor fem trappor upp, med hiss. Hon har under sitt liv arbetat i en herrekiperingsaffär, det var även där som hon mötte sin blivande man. Under sin tid som gift fick hon tillsammans med Karl två barn, en son och en dotter. Birgit har alltid varit stolt och uppmuntrat sina barn till att de kan bli vad de vill här i livet. Maken Karl gick bort i en hjärtattack strax efter pension. När sedan dottern tre år senare förorsakades i en bilolycka tappade Birgit sin livslust helt. Innan hade hon ju i alla fall haft sina barn, även om saknaden efter Karl var oändlig. Karin som redan var en späd och tunn kvinna rasade i vikt, och hennes allmänhälsa försämrades drastiskt. Hon klarade fortfarande av det mesta av sitt hushållsarbete själv, men hade hjälp med städning och inköp från hemtjänsten. Personalen tittade även in på tillsyn varje morgon och kväll för att se så att allt var bra. Birgit trivdes bra med flickorna som kom och oftast var det samma personal på morgonen. Kvällspersonalen var lite mer varierande men hon kände de flesta. På kvällen brukade personalen som kom bara behöva ta ut soporna, men det hände att hon ibland bad om ett litet inköp. Precis bredvid porten fanns en affär, och på kvällen uppskattade Birgit ett glas mjölk och en bulle, det var en vana hon haft i många år och det satte guldkant på tillvaron. Oftast var det Lisa som kom på kvällen och hon brukade alltid springa ner och köpa en bulle. Birgit uppskattade när Lisa kom och de hade utvecklat en bra och ömsesidig relation till varandra. Problemet var när det kom någon från personalgruppen som hon inte var lika familjär med. Då det inte fanns tid avsatt för inköp och personalen egentligen inte handlade på kvällen, så kunde det ibland ge upphov till diskussioner. Ibland gick Birgit segrande ur diskussionerna ibland inte. Hon brukade säga att om de handlade så behövde de inte ta ut soppåsen. Kanske borde hon strunta i bullen, men det var den stund på dagen som hon såg emot fram mest. Personalen menade att man inte kan frångå reglerna och om de skulle göra undantag för alla så skulle tiden inte räcka till. 7

17 Tiden var ett problem och personalen upplevde ofta en stress och en otillräcklighet. Samtidigt som personalen gärna vill tillmötesgå brukarnas behov så är det oftast inte förenligt med den planering som gjorts och de regler som finns. Det skulle även bli orättvist om vissa brukare särbehandlades. De brukare som får sin vilja igenom är oftast de som kan tala för sig och det skulle bli orättvist för dem som inte hade samma förmåga att kommunicera. På ett personalmöte diskuterades problematiken kring Birgit och meningarna i personalgruppen var delade, vissa menade att det var rimligt att göra ett undantag för Birgit medan andra påpekade de spörsmål och gnäll det kunde ge upphov till hos övriga brukare. Skulle de andra brukarna få reda på att Birgit fick inköp på kvällen och ingen annan så skulle det bli svårt för personalen att neka någon annan och det redan pressade schemat skulle bli ohållbart. Lisa märkte hur ledsen Birgit var över att inte mer kunna få sitt glas mjölk och bulle på kvällen till nyheterna, en vana som Birgit och Karl haft tillsammans i flera år. Lisa kände sig rådvill och viste inte vart hon skulle ha sin lojalitet, hon ville inte svika Birgit men samtidigt inte heller komma i konflikt med sina arbetskamrater. Birgit som var väl medveten om problematiken och ville inte längre be Lisa då hon inte ville försätta henne i knipa. Lisa fortsatte trots allt att handla en bulle till Birgit de kvällar som hon arbetade, men Birgit var medveten om att den dagen som Lisa slutade så skulle en flerårig vana komma till sitt slut. Den situation som både de som tar emot hjälp och de som ger hjälpen befinner sig i är i allra högsta grad känslig. Det handlar för personalens del om att ge kvalitativ hjälp i en annan människas hem, och tillgodose specifika behov. Med tanke på att tidschemat inom dagens äldreomsorg ofta är ganska pressat finns lite utrymme för att verkligen lära känna varandra, och försöka förstå vad den andre tycker, tänker och känner. Synen på brukarna och sitt arbete handlar hos personalen mycket om inställning, känslor, människosyn samt inom vilken organisation dessa verkar. Kraven på personal inom omsorgsarbete är höga, de ska vara självständiga, flexibla, ödmjuka samt inneha social kompetens, vara lyhörd, empatisk och ha en både fysisk och psykisk styrka. Under en vanlig arbetsdag interagerar vårdpersonalen med flertalet brukare som ska ha sina unika behov tillgodosedda och ställer olika krav på hur de vill att personalen som kommer ska vara, exempelvis så vill Birgit gärna ha en flicka som är glad och sprallig medan Evert mer uppskattar en lite mer tystlåten och metodisk flicka. För personalen handlar det om en människokännedom och en lyhördhet 8

18 där de med hjälp av erfarenhet och social kompetens har lärt sig att tolka och känna in människor och situationer. Under en dag växlar personalen mellan personligheter och går in i olika roller för att anpassa sig efter brukarnas behov och personlighet. Brukarstyrning handlar om att se brukarna som individer med individuella behov och inte som en kollektiv massa. För att brukarstyrning ska fungera i praktiken så måste personalen känna sig delaktig då mycket handlar om attityder och inställningar, men det handlar även om makt och kontroll i form av bland annat att ge personalen de resurser och den tid som krävs för att brukarstyrning ska bli något positivt och inte ännu ett stressmoment. Det är flera faktorer som spelar in för att ett ökat brukarinflytande ska fungera det handlar inte enbart om relationen brukare personal, utan även om regelverk, lagar, policies, budget, den formella organisationen och chefer. I den aktuella kommunen liksom i många andra delas hemtjänsten in i två delar, personlig omvårdnad och boservice. Den personliga omvårdnaden handlar om det kroppsnära som exempelvis hygien och medicin. Boservice är de hushållsnära tjänsterna som gör det möjligt att bo kvar i det egna hemmet, som hjälp med städning, tvätt och inköp. Kostnaderna för dessa olika tjänster kan variera och beställs efter behov och tid. Därför kan det bli organisatoriskt och praktiskt svårt att utföra boserviceuppdrag som inköp på en tid som är avsatt för personlig omvårdnad, som tillsyn. Inom alla institutioner finns det oskrivna regler, informella roller, normer, värderingar och tabun, dessa kan vara mer eller mindre synliga, positiva eller negativa. För att kunna reformera arbetssättet inom vården så att det leder till arbetsglädje måste den existerande problematiken föras upp till ytan. Det måste finnas ett samarbeta för att kunna implementera ett nytt tankesätt och en ny vision. 9

19 10

20 2 Problem och syfte Nedan presenteras studiens syfte som föregås av en problematisering om relationen mellan personal, och brukare samt brukarstyrning inom hemtjänsten, vilket ligger till grund för syfte och frågeställningar. Idag utgår äldreomsorgen från ett produktionsperspektiv som innebär att brukaren får ta emot den vård och omsorg som erbjuds, valfriheten har varit begränsad. Personalen som idag utför arbete inom äldreomsorgen arbetar utefter fasta riktlinjer och utför en begränsad bredd av tjänster. Äldreomsorgen ligger nu inför en reformering och har redan börjat anta en mer marknadsinriktad karaktär, där individen själv ska ha större möjlighet att bestämma över vilka tjänster är aktuella, istället för att välja ur ett tidigare fastställt utbud. Den enskildes självbestämmande över de hjälpinsatser denne önskar är något som idag eftersträvas inom forskning, lagstiftning och aktuella offentliga dokument (Wikström, 2005:23). Exakt vad brukarinflytande är samt hur detta ska tillämpas i praktiken finns ännu inga fasta riktlinjer för vilket naturligt skapar ett stort tolkningsutrymme. Äldreomsorgen är en viktig del av samhällssystemet och frågor som diskuteras är bland annat, vad är kvalitativ vård, hur kan ett ökat självbestämmande se ut i praktiken, samt tillgången till vård och omsorg. I den aktuella diskussionen angående brukarstyrd vård och omsorg ligger oftast fokus på brukarens situation, önskningar och behov. De som ska utföra dessa nya tjänster och tillfredställa de önskningar samt behov har hamnat i skymundan. Arbetsvillkoren inom vården är oftast påfrestande både fysiskt och psykiskt. För att det nya systemet med brukarstyrning ska fungera är en viktig faktor att ha personal som trivs på sitt arbete och ser brukarstyrningen som en möjlighet att själv kunna utvecklas. För det krävs att personalen har en inställning till sitt arbete där de känner att deras insats faktiskt spelar en roll. Viljan att hjälpa, stötta och se till andras behov är en grundläggande attityd som är en förutsättning för det nya sättet att arbeta. Omsorgsarbete handlar enligt Wærness i Wikström (2005) om att göra tjänster åt någon som själv inte kan, med det så kan mottagaren lätt hamna i ett underläge. Äldreomsorgen innehåller inte bara praktiskt arbete utan det är även ett arbete som ska innefatta känslomässig omsorg och sociala relationer mellan omsorgstagaren och omsorgsgivaren (ibid). Att arbeta med brukarstyrning kräver ett mer personligt engagemang och ett 11

21 större eget ansvarstagande. Hemtjänsten har under senare år fått ansvar för nya klientgrupper som individer med psykiatriska besvär eller demenssjukdomar och detta har gjort arbetet mera komplext (Trydegård, m.fl, 2005). Ett centralt tema för forskning kring ämnet rör personalens arbetsförhållanden och omsorgsvardag det vill säga arbetets innehåll samt hur de organisatoriska ramarna för arbetet ser ut (Trydegård, m. fl, 2005). Då reformeringen handlar om att brukarna ska få en bättre och mer kvalitativ vård, är det viktigt att personalens och brukarnas syn på kvalitativ vård harmonierar med varandra. Det är angeläget att inte bortse från den problematik som finns kring detta eller negligera det spänningsfält som kan uppstå mellan personal och brukare. Det nya arbetssättet kan innebära en potentiell maktförskjutning. Med brukarstyrning får brukaren mer makt och är inte längre bara någon som "tar emot" vård. Tidigare har personalen varit innehavare av makten då de i högre grad bestämt villkoren för det utförda arbetet hemma hos brukarna, denna maktförskjutning kan skapa rädslor hos personalen. Brukarna har tidigare varit i en beroendeställning då de befinner sig i en utsatt situation (Wikström 2005). Brukarstyrning kan få effekten att personalen upplever det svårt att bland annat sätta gränser. Personalen skulle med det kunna uppleva att de hamnar i en arbetssituation utan eget inflytande, där vi går tillbaka till ett upplevt "pigsystem". Brukaren är det primära och medarbetaren blir det sekundära. Det handlar om en balans mellan brukare och personal där det finns en ömsesidig respekt. Det nya systemet skall medföra större ansvar och inflytande över sin arbetssituation då personalen arbetar omsorgsfullare utefter kontaktmannaskap. Med det får personalen tillfälle att bygga upp en närmare relation till brukarna och det blir lättare att vara lyhörd för de behov som finns samt att planera sitt arbete. Samtidigt kan det vara svårt att tänka i nya banor då personalen redan har arbetat många år inom vården och redan har föreställningar samt attityder om hur saker och ting ska vara. På senare tid ses en ökning av att hemtjänsten läggs ut på entreprenad och köp av platser i enskild regi inom äldreomsorgen har kraftigt ökat under talet (Socialstyrelsen, 2004). Denna utveckling visar ingen tendens att avmattas och cirka 10 procent av äldreomsorgstagarna erhöll den 1 oktober 2001 hjälp från privata företag. För de som får hemtjänst eller bor i särskilt boende är siffran drygt (ibid). En skillnad i arbetsvillkor bör sannolikt finnas om 12

22 personalen arbetar hos en privat- eller offentlig arbetsgivare, och om det i så fall är en for profit eller non profit verksamhet (Trydegård 2005). Då privatiseringen av hemtjänsten är något relativt nytt och ökningen av personal som är anställda av privat arbetsgivare snarare ökar än avmattas finns här en kunskapslucka, därför ansåg jag det intressant att förlägga min studie hos ett privat vårdföretag. 13

23 14

24 3 Syfte och frågeställningar Utifrån ovanstående är de övergripande frågorna: Vilka känslor och attityder finns och väcks hos personalen vad gäller att i framtiden jobba med en mer brukarstyrd vård och omsorg? Vad har personalen för handlingsberedskap och vilja inför mer flexibla arbetsvillkor samt till att utföra tjänster som i dagsläget inte ingår i hemtjänstutbudet? Studiens syfte är således att studera hur personal vid ett privat servicehus resonerar och känner inför brukarstyrning och vårdyrket i framtiden. I uppsatsen påvisar jag att emotioner är en viktig aspekt för att förstå denna yrkesgrupps handlande och motiv. Förhoppningen är att ge upphov till en förståelse av hur de känslor och tankar som existerar kring brukarstyrning ger grund till de möjligheter och hinder som personalen upplever gentemot ett förändrat arbetssätt där brukaren har mer inflytande. Vidare hoppas jag att de slutsatser som föreliggande undersökning ligger till grund för kan användas som utgångspunkt för vidare analytiska generaliseringar av hemtjänstspersonalens villkor och praktik. 15

25 16

26 4 Bakgrund I detta kapitel redogörs för olika begrepp som är viktiga för att skapa en förståelse för hemtjänsten, det är begreppen: brukarinflytande, brukare och omsorg som alla är viktiga delar för att förstå helheten. Hemtjänsten sätts vidare in i en perspektivgivande bakgrund. Följt av aktuell lagstiftning som anger den formella ramen för hemtjänsten och äldreomsorgen. 4:1 Vad är brukarstyrning/inflytande? Brukarinflytande framhålls inom socialtjänstens verksamheter som viktigt och eftersträvansvärt, men det är samtidigt ett komplicerat område som väcker många frågor bland annat vad gäller avgränsningar och definitioner. Jag kommer nedan att ge en beskrivning av brukarinflytande utifrån en övergripande nivå. Inom äldreområdet finns bestämmelser om vad som är kommunens uppgifter vad gäller individens eget inflytande över sin vård, dessa grundläggande bestämmelser finns i Socialtjänstlagen (SoL) och i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). De kompletteras även med en rad förordningar, råd och myndighetsföreskrifter. I SoL står bland annat att Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov även tillsammans med andra samhällsorgan (Björkman, m fl, 2005) antog regeringen en nationell handlingsplan samt nationella mål för äldrepolitiken, där det angavs att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag (ibid). Det har tagits fram kommunala mål och policydokument som ska förstärka och konkretisera de nationella direktiven, dessa mål avser bland annat brukarens upplevda delaktighet och möjlighet att få information. Brukarinflytande finns på olika nivåer och kan variera från att få information till att vara med och besluta den egna vårdens utformning. Brukarinflytande handlar inte om ett kollektivt inflytande utan om ett individuellt inflytande över sin vardag. För att påverka vården på alla nivåer kan brukaren använda sig av olika strategier. En av dessa är voice översatt både till röst och protest och innebär att trots kritisk inställning så är individen kvar i organisationen, men uttrycker dessa kritiska åsikter ensam eller tillsammans med flera användare och framför missnöje genom till exempel ett brukarråd. Sorti 17

27 (exit) är starkt knutet till ekonomiskt tänkande och där finns endast två alternativ, underordna sig eller lämna organisationen (Wikström 2004:28). Möjligheten till dessa strategier är ibland begränsade på grund av den beroendeställning som brukaren befinner sig i gentemot förvaltningen. Det finns möjligheter till sorti om det exempelvis finns alternativa hemtjänstverksamheter då kan detta ersätta voice, men då det sällan finns alternativ till den som behöver hjälp är detta oftast en omöjlighet. Voice är däremot till för att förändra och inte fly och kan leda till ändringar i praxis (Wikström 2004:28). I dagsläget är det populärt att se brukaren som kund och möjligheten till sorti ökar då det sätts större press på dem som ska leverera tjänsterna. Det har skett en maktförskjutning då marknaden för vårdföretag har breddats och det idag finns fler privata företag som konkurrerar med kommun. Perspektivet har växlat och vårdproducenterna måste svara upp till de tjänster som efterfrågas, brukaren gör valet och det finns större utrymme att välja och att välja bort. Brukarinflytande ska ses på flera nivåer (Socialstyrelsen 2000 i Wikström 2004): Nationell nivå (riksdag och regering). Kommunal nivå (fullmäktige). Institutionell nivå (styrelser eller samrådsgrupper). Vardagsnivå (interaktionen mellan personal och brukare). I denna studie fokuseras de två sista nivåerna dels den som sker i mötet mellan personal och brukare i vardagen. I centrum är även den institutionella nivån där personalens framtidsorienterade syn och känslor kring arbetets organisering och brukarstyrning tas upp utifrån ett aktörsperspektiv. I Socialtjänstlagen finns övergripande mål angivna och det står bland annat att Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andra sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (SFS 2001:453). I sociallagstiftningen 1982 och den nya hälso- och sjukvårdslagen som kom 1982 fastslogs inriktningen på samhällets äldreomsorg och hur god hälso- och sjukvård ska bedrivas (Bengtson, 1985). Sedan dess har lagen ändrats flera gånger men de övergripande målen för socialtjänsten och de demokratiska principer som verksamheten utgår från ligger fast. De grundläggande principerna för 18

28 äldreomsorgen är; självbestämmande, där den personliga integriteten ska respekteras och att individen har rätt att råda över sig själv samt fatta beslut. Medinflytande, avser medverkan i beslut om exempelvis den egna miljön. Helhetssyn, människors samlade behov psykiska, fysiska och sociala som ska tillgodoses. Normalisering, innebär möjligheten att leva och bo självständigt under så normala levnadsomständigheter som möjligt. Kontinuitet, flexibilitet och närhet, har alla nära anknytning till trygghet. Trygghet handlar om att ha nära till att få information, att kunna diskutera sitt hjälpbehov samt veta vart hjälp finns att få (Bengtson, 1985:4). Socialtjänsten ska tillhandahålla insatser som gör det möjligt för äldre människor att bo kvar i sin hemmiljö, eller, när det inte längre är möjligt, erbjuda särskilda bostäder för service och omvårdnad. Brukarinflytande handlar således inte bara om att själv få besluta om vilka insatser som önskas, det handlar även om att få bidra med information om sådant brukarna har erfarenhet av. På 1980-talet börjades begreppet brukare användas inom offentlig förvaltning och förvaltningsforskning. En brukare avser en person som personligt berörs av en kommunal verksamhet och som i regel utnyttjar den kontinuerligt under en relativt lång period. 4:2 Hemtjänsten utveckling från vardaglig omsorg till yrkesuppgift Nedan ges en historisk framställning av hemtjänstens utveckling från tal till nutid som bygger på utvalda studier. Jag har valt att lyfta fram ideologier och traditioner som är viktiga för att få en uppfattning om äldreomsorgens utveckling. I det agrara samhället var omsorg och vård en del av människors vardag. Att vårda och hjälpa äldre och ta hand om de sjuka var en obetald hemsyssla som idag har utvecklats till ett yrkesarbete. De äldre vårdades av dem som sedan skulle ärva honom eller henne. Gården överläts i utbyte mot husrum, mat och omsorg. För dem som inte hade någon egen jord handlade äldreomsorgen om barmhärtighet och det ansvaret låg på kyrkan (Wikström, 2004:16). I städerna blev problemen tydliga och det inrättades fromma stiftelser som fyllde 19

29 funktionen som ålderdomshem för de rika (ibid). Enligt Odén (1993) började vårdinstitutionernas historia som en elitens trygghet på ålderdomen. I slutet av talet och 1800-talet hade de egendomslösa ökat och en insikt nåddes att kollektiva insatser behövdes (Odén, 1993). I och med jordbrukets mekanisering och industrialiseringen skedde en befolkningsomflyttning från landsbygd och tätorter till expansiva tätortsområden och det gamla jordbrukssamhället med sina flergenerationsfamiljer försvann mer och mer. De nära personliga relationerna som tidigare funnits splittrades och allt färre äldre och sjuka kunde få vård och omsorg inom familjen (Berglund, m fl, 1980). Samhällsinstitutioner började ta över vården av åldrande och sjuka så att arbetande individers tid skulle kunna avsättas åt arbete, fritid och konsumtion istället för omsorg (ibid). I fattighetsförordningar från 1847 och 1853 fastställdes socknarnas skyldigheter och genom kommunreformen 1862 blev fattigvård en kommunal angelägenhet. Den gamla synen på människor som var i behov av fattigvård levde kvar långt efter det att välgörenhetssynen avskaffats officiellt. Per Gunnar Edebalk (1991) har beskrivit den ideologi och verklighet som fanns i svensk åldringsvård under första hälften av 1900-talet. Edebalk har hittat tre ideologier: en paternalistisk ansvarsinriktad linje hos fattigvårdsfolket och socialvårdsetablissemanget som ville bygga allt bättre ålderdomshem och motarbetade pensionärsbostäder. en socialförsäkringslinje som hävdade rätten till självhjälp och de gamlas egen önskan om hemmaboende en socialistisk, självhjälpsinriktad linje där frihet, oberoende och successivt utbyggd hemhjälp blev ledmotivet. (Edebalk, 1991 i Odén, 1993 m. fl) Under 1900-talet rådde en liberal socialpolitisk diskussion där det ifrågasattes vilka skyldigheter barnen hade att ta hand om sina föräldrar, var och en skulle svara för sig själv och sin försörjning (Nilsson 1965 i Odén m. fl) reviderades fattigvården och det kom en ny lag med nya riktlinjer där kommunerna skulle tillhandahålla rätten till en differentierad fattigvård samt till ålderdomshem (Wikström, 2004:17). Under talet byggdes fler och fler ålderdomshem och de boende började även att betala för sig. Synen på ålderdomshem som fattighus började förändras och stigmatiseringen att blekna. Ålderdomshem var inte längre en institution för fattiga utan alla skulle betala samma avgift och kvalitén skulle vara så hög att den lockade äldre att flytta in. 20

30 1947 kom en ny äldrepolicy som innebar att de friska äldre skulle ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet och att omsorgen skulle ske där (Wikström, 2004). Synen på äldreomsorgen började förändras från välgörenhet till att få en förankring i den socialpolitiska grundsynen där integritet, intresse och individualitet skulle respekteras. Principen att de sociala omsorgsinrättningarna skulle stå öppen för alla oavsett tillgångar lagfästes (Odén, 1993 m.fl) års socialhjälpslag flyttade över ansvaret helt från barnen till kommunen. Det växte fram en kommunal hemtjänst som möjliggjorde att de äldre kunde bo kvar hemma. Detta skapade ett nytt yrke hemsamarit och det var framför allt kvinnor som mot en mindre ekonomisk ersättning kunde hjälpa till med hemsysslor. Under talet skedde en politisering av äldrepolitiken då det skapades konflikter mellan sviktande tillväxt och stigande kostnader inom den offentliga sektorn (Odén, 1993 m. fl). Men vad gällde samhällets ansvar för de äldre fanns en enighet i praktisk partipolitik (ibid:33). På senare tid har de tidigare låsningarna kring givna socialpolitiska lösningar avlösts av mer flexibla lösningar och attityder på de flesta nivåer. Vårdarbetet har sedan professionaliserats och delats upp i specialiteter som kräver; yrkeskunskaper, auktoritet, följa etiska regler, bygger på en egen kultur med regler för kollegial bedömning och kontroll (Berglund m. fl 2004:66). Från början var äldrevården en privat angelägenhet och det var endast de rika som hade möjlighet till äldrevård från annan person än familjemedlem. I slutet av talet skedde en förändring i politiken och äldreomsorgen blev en offentlig angelägenhet. Det som från början var biologiskt och psykologiskt betingat har idag genom samhällets aktörer blivit socialt betingat. Det har genom lagstiftning, religiösa påbud och social kontroll blivit till normer som skyddar de äldre (Eliasson- Lappalainen och Szebehely 1998:13). Idag ser vi en återgång från den offentliga omsorgen till mer privata lösningar då fler servicehus och boenden för äldre drivs av privata företag. I nordisk lagstiftning betonas det offentliga ansvaret framför familjeansvaret något som fortfarande finns kvar utanför norden (Trydegård 2000). Utvecklingstendenserna inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren har förskjutits från husligt och socialt inriktad hjälp mot en mer standardiserad och kostnadseffektiv verksamhet. De svenska hemtjänstresurserna koncentreras i högre grad till de som behöver det allra mest, äldre med inte lika omfattande hjälpbehov hänvisas till anhöriga eller att köpa hjälp på den privata marknaden (Eliasson-Lappalainen, Szebehely, 1998:25). Under 80- och 90-talet genomgick 21

31 hemtjänsten innehållsliga förändringar. I den mer traditionella organiseringen hade brukaren ett fast vårdbiträde, hjälp på fast tider och utrymme att tillsammans med vårdbiträdet bestämma vad som skulle göras vid varje hjälptillfälle inom ramen för behovsbedömningen. Idag får brukaren ofta hjälp av flertalet vårdbiträden och ramarna för mötet är inte uttryckt i någon bestämd hjälptid utan fastslår mer vad det är som ska göras vid hjälptillfället. Individanpassning har således minskat och en standardisering har skett med på förhand givna arbetsuppgifter (ibid). Brukarstyrning skulle kunna innebära en tillbakagång mot en mer traditionell hemtjänst där brukaren har mer frihet och utrymme att välja vilken hjälp denne är i behov av vid det aktuella tillfället, istället för på förhand givna arbetsuppgifter. 4:2:1 Lagstiftning Jag kommer nedan att ge en kort beskrivning av socialtjänstlagen och några av de paragrafer som styr äldreomsorgens riktlinjer. Socialtjänstlagen (1980:620) trädde i kraft den 1 januari 1982 och den ersatte de tre vårdlagarna, socialhjälpslagen, barnavårdslagen och nykterhetsvårdslagen (Fahlberg, Magnusson, 2002:29). Den nya socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) vilar på samma ideologiska grund som den äldre (ibid). Skillnaden i den nya lagen som kom 1982 mot de tidigare lagarna är att den har karaktär av en ramlag, med det menas att en detaljreglering undviks så långt det är möjligt och kommunerna har större frihet att utforma sina tjänster efter förutsättningar. Detta följer den decentraliserade utvecklingen i samhället. Målet för socialtjänstlagen går att läsa i 1 kap. 1 SoL: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och, aktiva deltaganden i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet (ibid). Detta innebar en mer demokratisk syn på det sociala arbetet då verksamheten ska bygga på respekt för människans självbestämmande och integritet och att insatserna ska utformas i samråd med den det gäller. Normalisering är en av principerna som ingår i helhetssynen som ska prägla socialtjänstlagen, vilket innebär att det ska finnas stöd från samhället så att all människor så långt det är 22

32 möjligt får leva och bo som alla andra. Kontinuitetsprincipen kan ses ur olika aspekter men innebär kort att det är av vikt att den enskilda har kontakt med samma person när det gäller dennes ärende. Då socialtjänstlagen ska ses som en ramlag medför detta en flexibilitet för kommunerna att själva bestämma hur olika verksamheter ska utformas. I den nya lagen eftersträvas även närhet det innebär att insatserna företrädesvis ska sättas in i eller så nära personens invanda miljö som möjligt. Närhet och normalisering går ofta hand i hand till exempel inom äldreomsorgen (Fahlberg, Magnusson. 2002). I 5 kap. 4 i SoL går det att läsa om särskilda bestämmelser för olika grupper. Där står det bland annat att: Socialnämden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och har en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra I kap 5. 5 i SoL står det: Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som behöver särskilt stöd De uppgifter som socialtjänsten har går att läsa i 3 kap. SoL och dessa kan delas in i tre huvudgrupper: Strukturinriktade insatser, som syftar till en god samhällsmiljö. Allmänt inriktade insatser som exempelvis uppsökande verksamhet samt fält- och grannskapsservice eller åtgärder för att förebygga missbruk. Individinriktade insatser som avser tjänster anpassade efter individens behov exempelvis bistånd, hemtjänst och särskilt boende (Fahlberg, Magnusson 2002). 23

33 4:2:1 Begreppet omsorg Omsorg är ett begrepp som har en vid innebörd och kan vara svårt att definiera. Omsorg kan bland annat betyda att sörja för, skötsel, omvårdnad, omtänksamhet och omtanke. Ord som oftast kopplas ihop med omsorg är kärlek, tillgivenhet att bry sig om och att ha empati för någon (Sörensdotter, Michaeli, 2004). Omsorgsbegreppet kan även användas som beteckning på verksamheter som har till uppgift att ta hand om människor som av olika anledningar inte klarar sig själva (ibid). Omsorg är även kopplat till relationens karaktär och att ha omsorg om andra, är inte detsamma som att ha omsorg om varandra. Inom vårdyrket handlar omsorg om omsorg om andra. Omsorg inom vården handlar om en specifik person som är i behov av hjälp och en mer kontextuell omsorg krävs. I vårdyrket är oftast omsorgen asymmetrisk då det är en person som ger och en som tar emot. Den som tar emot är oftast i en beroendeställning och utlämnad till den som ger omsorgen. Omsorgsbegreppet är avhängigt av i vilken kontext det förekommer. 24

34 Kapitel 2 25

35 26

36 5 Metod I detta avsnitt kommer jag att presentera fokusgrupper som metod samt motivera varför jag använt mig av fokusgrupper i min undersökning. Det finns olika faktorer att ta i beaktning i arbetet med grupper, bland annat hur deltagarna känner inför att dela med sig av sina tankar och åsikter, jag kommer även att reflektera över dessa. Vidare följer en redogörelse för de urval som har gjorts samt genomförandet av intervjuerna. Jag kommer även att ge en redogörelse för hur jag bearbetat och analyserat mitt datamaterial. Som avslut kommer jag att föra en metoddiskussion och reflektion kring fokusgrupper som metod samt över mitt tillvägagångssätt. 5:1 Metodval: varför fokusgrupper? Studien är en kvalitativ studie om personalen vid ett privat servicehus och deras attityder och handlingskraft vad gäller att arbeta utifrån en brukarstyrd vård. Mitt metodval landade på fokusgrupper vilket innebär en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion där deltagare under en begränsad tid diskuterar kring ett av forskaren valt ämne. Studien syftar till att skapa förståelse genom tolkning av de viktiga aspekter som utkristalliseras i empirin. Fokusgrupper som metod har stor potential då frågeställningarna handlar om vilka processer varigenom deltagarna tillsammans skapar mening (Bryman, 2002:338). Deltagarna behöver inte komma överens och nå någon form av konsensus, de behöver å andra sidan inte heller tycka olika (Patton, 2002:386). Poängen är att få kvalitativa data i en social kontext där människor kan betrakta sina egna åsikter i ett sammanhang där andras åsikter framförs (ibid). Idag används fokusgrupper inom en rad olika discipliner och metoden används för att studera innehåll; exempelvis gruppmedlemmars åsikter, attityder, tankar, uppfattningar och argumentationer (Wibeck 2000:20). Enligt Kitzinger 1994 i Wibeck 2000 kan forskaren genom fokusgrupper få en inblick i hur kunskap och idéer utvecklas och används i en viss kulturell kontext. Enligt Gergen (1985) i Lyons (2000) är all psykologisk kunskap socialt konstruerad och därmed relativ i förhållande till den historiska, kulturella och språkliga kontexten. Denna syn inbegrips i termen postmodernism, och den nya insikten om sociala kunskapens relativa natur kräver en helt annan begreppslig och metodologisk referensram. Ett fokus på de ständigt föränderliga berättelserna om livet kräver ett kvalitativt 27

37 synsätt där det används bland annat fokusgrupper för att få fram människors verbala beskrivningar och förklaringar (Lyons, 2000). The discussions is comfortable and often enjoyable for participants as they share their ideas and perceptions (Kreuger i Patton 2002). Ofta har deltagarna inte färdiga åsikter med sig in i en fokusgrupp utan de formar och eventuellt omformar dessa tillsammans med de övriga deltagarna. I en fokusgrupp har samtalet ofta karaktär av ett argumentativt samtal, då deltagarna ofta diskuterar sina åsikter för och emot ett ämne, ett argument för en åsikt är även ett argument mot en åsikt (Wibeck, 2000:34). Att i framtiden frångå en planeringsstyrd vård och arbeta mer utefter efterfrågan samt på brukarnas villkor handlar just om attityder och känslor. Vilka tankar deltagarna har kring detta nya arbetssätt genererar även en viss typ av beteende och handlingskraft. Det finns olika åsikter om huruvida fokusgrupper ska skiljas från andra former av gruppintervjuer, det finns åsikter om att alla gruppintervjuer är variationer på fokusgrupper men även att detta ska ses som en smalare teknik som inte ska blandas ihop med det förra (Wibeck 2000:24). Den utgångspunkt som jag utgår från innebär att en fokusgrupp inte är en naturlig gruppdiskussion som kan påträffas av en deltagande observatör, utan leds av en moderator som kan inta en framträdande eller mer tillbakadragen roll. Intervjun är arrangerad och tid, plats och ämne har i förväg bestämts. En annan utgångspunkt är att interaktionen är av vikt och att gruppdiskussionen hålls i syfte att generera data för forskning (Wibeck, 2000:25). Målet med diskussionen var att fånga upp informanternas attityder tankar och känslor, därför valdes en ostrukturerad intervjuform. Detta för att undvika påverkan på informanternas tankebanor om brukarstyrning samt ge utrymme för flexibilitet. Fördelen med att ge informanterna frihet att diskutera det valda ämnet är enligt Bryman (2002) att det ger forskaren bättre möjligheter att hitta det som informanterna upplever intressant och viktigt. En individuell intervju är mer styrande då den som intervjuar måste inta en mer aktiv roll samt ställa mer frågor för att hålla samtalet vid liv. Moderatorn måste även om denne intagit en passiv roll ibland gripa in med frågor i de fall då något som är av vikt för undersökningen inte lyfts fram upp i diskussionen, eller om deltagarna kommer ifrån ämnet. En intervjuguide med teman har använts och fått agera ryggrad för att lyfta fram speciellt viktiga aspekter om dessa inte spontant skulle komma upp under intervjuerna (se bilaga 2). 28

38 En viktig aspekt när det gäller fokusgrupper och som skiljer dessa från individuella intervjuer är den dynamik och det sociala samspel med dess effekter som finns, samspelet mellan deltagarna är något som enligt Wikinson (1998) i Bryman (2002) sällan analyseras. Fokus är på vad informanterna tycker och tänker som grupp snarare än som individuella personer. Det är de gemensamma värderingarna och kulturella förankringarna som är av intresse. Enligt Wibeck (2005) handlar data som genereras från fokusgrupper bland annat om hur villiga deltagarna är att dela med sig av tankar och erfarenheter i gruppen. Andra faktorer som spelar in är de: Intrapersionella-, interpersionella- samt miljöfaktorer. De intrapersionella faktorerna påverkar grupprocessen genom individens personlighet som i sin tur avgör hur denne beter sig i gruppen samt hur det beteendet påverkar guppens beteende. Interaktionen mellan deltagarna, den interpersionella faktorn påverkas av bland annat de förväntningar deltagarna har på varandra och hur dessa ska agera. Miljöfaktorn har flera aspekter bland annat den fysiska omgivningens utformning samt var gruppen befinner sig exempelvis på universitetet eller på en arbetsplats. 5:2 Urval Studien baseras på fyra fokusgrupper där alla arbetar på samma servicehus som drivs privat regi. Urvalet är syftesorienterat samt motiverat av det faktum att det finns få studier inom den privata hemtjänsten. Det har på senare år skett en ökning av att driften av äldreomsorg läggs ut på entreprenad hos privata vårdföretag. Den förste oktober 2001 erhöll cirka 10 % av alla brukare tjänster från privata vårdföretag (Lägesrapport socialstyrelsen 2002) Två faktorer spelar in i mitt val av ett privat vårdföretag: ökningen av den privatiserade vården då det naturligt inte finns lika mycket forskning kring den privata sektorn som kring den kommunala. De kommunala vårdföretagen har varit etablerade under en längre tid och ett bekvämlighetsurval då jag redan har etablerade kontakter på ett privat servicehus. Det aktuella servicehuset Blåsippan finns i en medelstor svensk stad där cirka hälften av äldreomsorgen bedrivs i privat regi. Blåsippan är ett av flera servicehus i ett företag som bedriver verksamhet i hela norden. Processen inleddes genom att jag skickade en förfrågan via mejl till enhetschefen på Blåsippan om att få tillträde till det aktuella servicehuset samt dess personal för att få genomföra fokusgrupper. Själva urvalet bygger på personalens frivillighet och gick till på följande sätt: efter att ha fått ett 29

39 godkännande om tillträde till arenan närvarade jag på ett personalmöte där jag informerade om vem jag var, min uppsats samt dess syfte. Jag lämnade ut skriftlig information med mitt namn och telefonnummer så att de som inte anmälde sitt intresse vid personalmötet skulle kunna ta kontakt med mig vid ett senare tillfälle. På Blåsippan finns det kvälls respektive dag personal. De som arbetar främst dag arbetar dock även kväll någon gång per vecka. Min ambition var att fånga upp hela personalstyrkans åsikter och ha en jämn fördelning av informanter från de båda grupperna. Denna ambition realiserades då grupperna består av en jämn fördelning mellan dag- och kvällspersonal. Arbetsuppgifterna skiljer sig delvis åt mellan arbetsgrupperna. Dagpersonalen utför städningar, inköp och duschningar dessa arbetsuppgifter utför inte kvällspersonalen. Detta kan leda till att de olika grupperna har skiljda uppfattningar om det innehållsmässiga i brukarinflytande samt vad det kommer att innebära i praktiken. Resultatet av förfrågningen blev en kvällsgrupp med fem informanter samt en dag grupp med fyra informanter. Grupperna är homogena på det sättet att de arbetar på samma arbetsplats, utför ungefär samma sorters arbetsuppgifter samt har liknande yrken (vårdbiträde respektive undersköterska). Meningen med att samla en homogen grupp kring ett ämne är att nå en djupare kunskap om de tankar och åsikter som finns kring det aktuella ämnet samt vilka effekter gruppen upplever att brukarinflytande skulle kunna få (Patton, 2002:236). Även det faktum att det är naturligt förekommande grupper kan underlätta genom att deltagarna kan diskutera situationer som är vardagliga. Detta gör så att forskaren får en förståelse som överrensstämmer med vardagen och de erfarenheter individerna har kring denna (Wilkinson i Bryman 2002:357). 5:2:1 Genomförande av intervjuer Nedan följer en redovisning över mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av fokusgrupperna. Intervjuerna genomfördes på Blåsippan i en lägenhet som är avsatt för dagverksamhet. Informanterna satt mittemot varandra vid ett ovalt bord och jag serverade fika för att intervjun skulle få en mer informell och avslappnad karaktär. Varje intervju tog ca 60 minuter och spelades in på band. Intervjuerna skedde både på personalens fritid och på arbetstid. Innan jag satte igång med intervjun försäkrade jag mina informanter om anonymitet och sekretess 30

40 gentemot personer utanför verksamheten. Deltagarna gavs information om syftet med intervjun samt om att materialet är den data som jag kommer att använda mig av i min uppsats. De upplystes även om att materialet att finnas med i min uppsats som kommer att publiceras på Linköpings universitet. Av vikt att betona innan vi satte igång var att informanterna skulle prata med varandra och inte med mig, därför placerade jag mig lite mer avsides för att inta en passiv roll som lyssnare. Informanterna upplystes om att jag under tiden skulle föra anteckningar som stöd åt mitt eget minne samt att poängen med fokusgruppsdiskussionen inte är att få fram riktiga eller felaktiga svar utan alla åsikter och tankar är av intresse. Intervjuerna började med att jag delade ut stimulusmaterial. Dag och kvällsgruppen fick likadant stimulusmaterial, ett vid det första tillfället (se bilaga 4), och ett annat vid det andra tillfället som grupperna träffades (se bilaga 5). Stimulusmaterialet är detsamma som Eva Wikström använde sig av vid en konferens om brukarstyrning som jag närvarade på i den 1 februari Enligt Wikström är ökat brukarinflytande en fråga om attityder och inom socialpsykologisk forskning brukar skillnad finnas mellan tre attitydkomponenter: den kognitiva (tänka), den affektiva (känna) och den beteendemässiga (handla) (Mann 1972; Angelöw och Jonsson 2000 m.fl. i Wikström 2004): Att tänka är att kunna. Handlar om föreställningarna om idéer om ett speciellt objekt, situation eller individ. Hur ser personalen på idén med brukarinflytande. Att känna är att vilja. Handlar om vilka känslor vi hyser mot objektet, vilka känslor väcks när man strävar efter brukarinflytande. Att handla är att våga. Hur benägna vi är att handla på ett visst sätt i förhållande till en viss person eller i en viss situation. Vilken handlingsberedskap har personalen för att stärka brukarinflytandet Informanterna fick sedan under fem minuter fylla i några ord eller meningar i de olika rutorna för att komma in i tänket innan jag startade intervjun. Jag valde att inte berätta så mycket vad brukarinflytande är, utan definierade det enbart kort som att brukaren ska få mer inflytande i sin vardag. Bakgrund till det är att jag ville att informanterna inte skulle låsa sig vid någon speciell definition av begreppet utan tänka helt fritt kring ämnet. Som moderator intog jag en passiv roll och gick endast in med frågor eller följdfrågor då jag ansåg att ett visst ämne inte behandlades eller ville att ett resonemang skulle utvecklas mer. Under 31

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR Godkända leverantörer i Kungälvs kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Kungälvs kommun har ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer 2010-02-25 Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer Christina Björklund Ann Fagraeus Tillträdande ungdomar och åldersavgångar till/från

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget ÄLDREASSISTENT Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT Om människosyn, värdegrund och bemötande Vårdförlaget I samma serie: Ola Polmé & Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana Charlotte Roos: Delaktighet

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer