Kvalitetsrapport Läsåret 2013/2014

Transkript

1 (31) Kvalitetsrapport Läsåret 2013/2014 Mälargymnasiet Ansvarig för redovisningen Monika Fröberg Rektor Mälargymnasiet

2 (31) Innehåll 1. INLEDNING MÄLARGYMNASIET 3 2. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ARBETET MED KVALITETSREDOVISNINGEN 3 3. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 4 4. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Omvärldsanalys Elever Personal, kompetensutveckling och arbetsmiljö Elevhälsa Lokaler, teknik/läromedel Sammanfattande bedömningar av verksamhetens förutsättningar RESULTAT, MÅLUPPFYLLELSE OCH ARBETET I VERKSAMHETEN Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval, arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Rektors anvar SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE analys av måluppfyllelse i verksamheten som helhet samt åtgärder för förbättring 25

3 (31) 1. Inledning Mälargymnasiet Mälargymnasiet är Järfällas största gymnasieskola med ca 790 elever inom följande program och inriktningar: Barn- och fritidsprogrammet, inriktningarna pedagogiskt arbete och socialt arbete Ekonomiprogrammet, inriktningarna ekonomi och juridik Estetiska programmet, inriktningarna bild- och formgivning samt musik Handels- och administrationsprogrammet, inriktning handel och service Hotell- och turistprogrammet, inriktning turism och resor Introduktionsprogrammen Individuellt alternativ, Preparandutbildning, Programinriktat individuellt val, Språkintroduktion, Yrkesintroduktion Restaurang och livsmedelsprogrammet, inriktning kök och servering Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningarna beteendevetenskap och samhällskunskap Särskola inom verksamhetsträning, yrkesträning och individuellt program Mälargymnasiet bedriver även korttidstillsyn för 7 av särskolans elever. 2. Underlag och rutiner för arbetet med det systematiska kvalitets arbetet Vårt systematiska kvalitetsarbete utgår från följande styrdokument: - Nationella; skollag, förordning, läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 samt läroplan för särskola. - Kommunala; verksamhetsmål antagna av utbildningsnämnden, årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för klagomålshantering samt skolans egna mål enligt verksamhetsplanen. Vid läsårsstart i augusti 2013 diskuterade och formulerade lärararbetslagen arbetsplaner om hur de skulle arbeta systematiskt för att förbättra kvalitén inom tre huvudsakliga områden: bedömning och betygssättning, normer och värden samt styrning och ledning. Fokus låg inom ett antal uttalade målområden: 1) förbättra studieresultaten och tillse att eleverna klarar sina kurser under den angivna kurstiden, inte efter, 2) öka elevernas närvaro, 3) individanpassa undervisningen, 4) förbättra arbetsro och trivsel, samt 5) öka elevinflytandet. I arbetsplanerna formulerades även vilket stöd som behövs av skolledningen. Arbetsplanerna har följts upp under arbetslagsmöten under året och under ett pedagogiskt forum i mitten av läsåret redogjorde arbetslagen för varandra om olika angreppssätt för att öka måluppfyllelsen inom de angivna målområdena. Efter skolavslutningen i juni 2014 ägnade arbetslagen tid åt att analysera måluppfyllelsen i arbetsplanerna. Till underlag för analysen låg den tidigare skrivna arbetsplanen, egna utvärderingar under läsåret, elevenkäten och en mall för att strukturera arbetet med utvärdering och analys. Vid läsårsstart i augusti 2014 skrivs nya arbetsplaner utifrån målområden som framkommit i analysarbetet och arbetet kommer att fortlöpa systematiskt enligt samma årscykel som detta läsår. Under läsåret har det, förutom specifika ämneskonferenser för lärare som deltagit i matematiklyftet, funnits åtta planerade tillfällen för ämneskonferenser. Efter skolavslutningen i juni 2014 ägnade ämnesgrupperna tid till att analysera måluppfyllelsen inom varje ämnesområde inom gymnasieskolans kurser samt ringa in förbättringsom-

4 (31) råden för att säkra kvalitén på undervisningen samt likvärdig och allsidig bedömning. Till underlag för analysen låg betygsfördelningen i de olika kurserna, andel elever med minst E i de olika kurserna samt resultat på nationellt fastställda prov. Utvärdering av svenska som andraspråk har även innefattat en utvärdering av dramapedagogens medverkan i delar av kursen. Specifik tid har även ägnats till att utvärdera och analysera gymnasiearbetet, ett särskilt viktigt arbete eftersom det är första gången som eleverna fullföljt arbetena inom den nya gymnasiereformen. Även i detta arbete har mallar använts för att strukturera utvärdering och analys av läsårets arbete. Samma arbete kommer att ske årligen så att det blir möjligt att jämföra utveckling över tid. Även elevhälsoteam, studie- och yrkesvägledning och skolledning har utvärderat och analyserat det arbete som skett under läsåret. Till underlag för analysen låg mallar för arbetsinnehåll, elevenkäten samt, specifikt för skolledningen, arbetslagens arbetsplaner. Samma arbete kommer att ske årligen så att det blir möjligt att göra jämförelser med tidigare år. Skolans ordningsregler och planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras årligen efter bearbetning under klass- och elevråd och av Mälargymnasiets medarbetare. Särskild tid har lagts ner på att analysera och utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) för att hitta former för lokala programråd, handledarutbildning, bedömningsmatriser, vilket kursinnehåll som bör arbetsplatsförläggas samt omfattningen av APL. Eleverna har medverkat i en utvärdering där de bland annat besvarat frågor om de anser att de har lärt sig tillräckligt mycket i sina karaktärsämnen för att bli anställningsbara och om omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet är för ringa, lagom eller borde vara mer. Enkäten kommer att användas årligen för yrkesprogrammets sistaårselever så att vi kan jämföra resultaten. Rektor tillser att mentorerna erhåller blankett som de delar ut till eleverna i slutet av vårterminen varje år. 3. Uppföljning av föregående års systematiska kvalitetsarbete Ingen specifik uppföljning har kunnat genomföras på grund av sammanslagning av tidigare tre gymnasieskolor till Mälargymnasiet. Underlag för utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 har hämtats från elevenkäten på tidigare SAM- och HTSgymnasiet. 4. Verksamhetens förutsättningar 4.1 Omvärldsanalys Sammanslagningen av tre tidigare skolor till Mälargymnasiet med tillhörande arbete gällande organisation, lokaler, omställningsarbeten, funktioner och samordning av olika skolkulturer är de i särklass största förändringarna som påverkat verksamhetens förutsättningar. Ytterligare en faktor som påverkat förutsättningarna är att hösten inleddes med en dubblering av intagna elever till Språkintroduktion jämfört med tidigare år på grund

5 (31) av ökade flyktingströmmar. Detta innebar att vi akut behövde rekrytera personal för att säkerställa dessa elevers skolgång. Vi följer trenden som riket i stort beträffande sviktande elevkullar. Vi har lågt antal sökande/antagna till yrkesprogrammen och även Estetiska programmet. I egenskap av förortsskola påverkas vi kraftigt av regionens hårda konkurrens om eleverna och påverkas förmodligen extra negativt beroende på en eftersläpning i satsning och utveckling av digital teknik. 4.2 Elever Tabell 1. Antal elever, årligt genomsnitt ht/vt Antal elever vid Mälargymnasiet ht varav elever från andra kommuner Källa: skolans egen statistik Ht 2013/14 Vt 2013/ (47 %) 370 (47 %) Studieavbrotten är för många, särskilt bland järfällaungdomar. Flera av avbrotten är av positiv karaktär då elever inom Språkintroduktion fått sina betyg validerade under läsåret och därmed gått vidare till andra utbildningar. Vi har dock ett relativt stort antal elever med svag socioekonomisk bakgrund, diagnoser, språkhinder och ofullständiga eller låga grundskolebetyg och det finns ett klart samband mellan dessa faktorer och avbrottsstatistik. Trots täta kontakter med elever, vårdnadshavare, en organisation för särskilt stöd, grupp- och personliga assistenter lyckas vi inte rekrytera elever i den omfattning som vi skulle vilja. Arbetet är en utmaning och en grannlaga uppgift för samtliga medarbetare. Vid årsskiftet 2013/2014 sammanställde vi antalet elever i årskurs 1 med utredda funktionshinder för att få en bild av individuella behov av stödinsatser där kartläggning finns att tillgå vid eller strax efter skolstart: Funktionshinder inom yrkes- och studieförberedande program, totalt 183 elever Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi/ språkstörning Funktionhinder, ex ADHD, ADD, Asperger, neurologisk sjukdom Antal flickor årkurs 1 Antal pojkar årkurs 1 Antal elever årskurs 1 totalt Andel elever årskurs 1, Totalt antal elever med kommuntillhörighet Järfälla Totalt antal elever med annan kommuntillhörighet % % 12 9 Totalt: ,4 % 25 16

6 (31) Vi gjorde även en genomlysning av antalet anmälningar till socialtjänsten under höstterminen 2013 för att få en uppfattning av antalet särskilt svåra elevärenden: Antal anmälningar till socialtjänsten Mantalsskrivna i Järfälla kommun Introduktionsprogram/särskola Yrkes- och studieförberedande program Totalt: Mantalsskrivna i andra kommuner 4.3 Personal, kompetensutveckling och arbetsmiljö Enhetens egna prioriterade områden/mål för personalen är relevant utbildning för respektive tjänst/uppdrag och specifikt för lärarna är målet att alla ska ha lärarexamen/lärarlegitimation. I slutet av maj 2014 samlades delar av skolledningen och elevassistenter för att diskutera elevassistentens roller och arbetsfördelning inför kommande läsår eftersom en samsyn om uppdraget är ytterst viktig för verksamheten. Kompetensutveckling som genomförts för personal/personalgrupp under året och syfte: Fyra matematiklärare som undervisar på gymnasienivå har tillsammans med matematiklärarna på de två andra gymnasieskolorna genomgått Matematiklyftet i syfte att stärka kvalitén på undervisningen. Huruvida det har haft effekt på elevernas resultat är för tidigt att bedöma. Det vi kan se är att det haft effekt i de pedagogiska diskussionerna, bidragit till samsyn, säkerställning av bedömning och nya infallsvinklar beträffande individanpassning och särskilda stödinsatser. Två lärare och en studie- och yrkesvägledare har fortbildats i kurserna Entreprenöriellt lärande och Skolan och den föränderliga arbetsmarknaden och visade tydligt viljan att samarbeta mellan olika professioner kring frågor hur elevernas kunskaper och förmågor kopplas till deras livslånga karriärprocess. Ett fortsatt samarbete blev inte möjligt p g a direkt påverkan av pågående omorganisation. Tre lärare har fortbildats i Flippat klassrum och kommer att inleda höstterminen 2014 med att samplanera för att arbeta med flippat klassrum i undervisningen och sprida arbetssättet i kollegiet. En lärare läser geografi på kvartsfart genom Lärarlyftet enligt en överenskommelse med tidigare rektor innan sammanslagning av gymnasieskolorna. Den administrativa personalen har deltagit i Procapitautbildning i syfte att säkerställa att all dokumentation blir korrekt vilket var nödvändigt inför den första kullen elever med gymnasieexamen. Samtliga lärare inom Individuellt alternativ och Särskolans verksamhetsområden har ägnat en fortbildningsdag samt ytterligare del av en dag i syfte att förkovra sig i vilka ämnesområden och betygskriterier som gäller för undervisningens innehåll, bedömning och betygsättning.

7 (31) Sammantaget har tio lärare genomgått eller genomgår Aretes förestelärarmeritering. En förstelärare i svenska/dyslexipedagog tillsattes i slutet av höstterminen och i höst hoppas vi kunna rekrytera ytterligare nio. Sammantaget kommer dessa lärare att ha både bred och djup kompetens inom olika områden som vi ringat in som utvecklingsområden inom Mälargymnasiet. 18 av de medarbetare som har fortsatt anställning inom Mälargymnasiets organisation nästa läsår har under året eller tidigare år genomgått handledarutbildning för VFU-studenter. Skolledningen har deltagit i en tvådagarskonferens, Framtidens lärande, i syfte att ta del av nya rön om skolan och omvärlden med fokus på IKT. Skolans personal fick under våren en endagsutbildning om autism/aspergers syndrom, vilket blev startskottet för en mer offensiv elevhälsa med ökat fokus på särskilda behov. Målet i det som framöver kommer bli en utbildningsserie är ökad kunskap inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt psykosociala nedsättningar, så att elever i högre grad ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Redovisning av personal Tabell 2a. Antal tjänster omräknat till heltidstjänster, antal lärare samt andel behöriga i procent År Antal heltidstjänster varav lärare, antal varav andel behöriga lärare 2013/ ,2 71 Källa: skolans egen statistik Under läsåret 2013/2014 har vi rekryterat en behörig lärare i svenska som andraspråk då behovet är stort inom samtliga program. Vi har inte lyckats rekrytera en behörig speciallärare/specialpedagog till särskolan trots flera ihärdiga försök och har istället löst det inom befintlig organisation. Inför läsåret 2014/2015 kommer vi att ha ca 67 heltidslärartjänster varav ca 6 lärare är obehöriga. 1,8 tjänst omfattas av pågående omställningsarbete och en obehörig lärare går ner i tjänst under höstterminen för att färdigställa sin lärarbehörighet. Två övertaliga lärare är tjänstlediga under nästa läsår för andra tjänster inom kommunen. Tabell 2 b. Antal lärare per 100 elever, per program Antal lärare per 100 elever Program Mälargymnasiet 2013/14 Särskolan, verksamhetsträning 22 Studieförberedande- yrkes- och introduktionsprogram delvis integrerade med särskola Källa: skolans egen statistik 10,5

8 (31) Redovisning av skolans arbetsmiljö Egna prioriterade områden/mål under läsåret 2013/2014: Åtgärder för att komma tillrätta med den psykosociala ohälsan bland personal på f d Kvarngymnasiet enligt Arbetsmiljöinspektionens krav. En fulltalig skolledning så att medarbetarna får det stöd de behöver, styrning och pedagogiskt ledarskap. Skolledningen var inte fulltalig förrän i februari 2014 så verkningsgraden har varit låg under läsåret. Upprättande av rutiner och strukturer har haft hög prioritet under läsåret eftersom avsaknaden av sådana starkt påverkar arbetsmiljön. Fokus har legat såväl i det interna arbetet som i det externa. Områden som vi arbetat med är exempelvis Järfälla vägledningscenter, Socialtjänsten, SAMBU-gruppen, Skolwebben, hemsidan, prövningar, öppet hus, orosanmälan, elevhälsoteamsärenden, upprättat utbildningsplaner, korrigerat felaktiga individuella studieplaner, registrerat f d kvarnelever i Procapita, upprättat ett fungerande närvarosystem och ordnat så att alla lärare kunnat registrera studieomdömen i Skola24. De omställningar som aktualiserats under läsåret har påverkat arbetsmiljön i hög utsträckning. Personalen har uttryckt oro för att omställningar pågått under lång tid och flera medarbetare har känt sig osäkra på att inte själv drabbas, oavsett anställningstid. Medarbetare har också känt en stor sorg när medarbetare sedan många år blivit uppsagda. Skolledning och lokal samverkansgrupp har gjort sitt yttersta för att påskynda arbetet och medarbetarna har muntligt och skriftligt hållits informerade om arbetsgången vid uppsägningar för att i någon mån stilla onödig oro. Ombyggnationer i LAM- och H-huset har i någon grad påverkat arbetsmiljön beroende på oljud som stört undervisning och damm i vissa lokaler. Åtgärder: Särskild städning sattes in och vissa undervisningsgrupper fick byta lokaler. Många medarbetare har gett uttryck för oro vid svårbemästrade, obehagliga och/eller hotfulla situationer inom skolans område. För att i någon mån komma tillrätta med oron infördes en alltid bemannad jourtelefon. En hiss i H-huset har under lång tid fastnat/stannat mellan våningarna vilket skapat oro bland medarbetare och elever som har behövt använda hissen. Serviceenheten har enträget teståkt och anlitat service för att få den att fungera, slutligen med gott resultat. Inomhusklimatet i K-huset föranledde en enkätundersökning genom Avonova, den s k Stockholmsenkäten. Ärendet avslutades därefter. En pedagogisk lokalgrupp med representanter från samtliga program har haft kontinuerliga möten för att diskutera och säkerställa att den fysiska sammanslagningen med tillhörande ombyggnationer ska bli bra för såväl personal som elever.

9 (31) Behov av åtgärder för förbättring: En spridning av skolledare och elevhälsoteamens arbetsplatser. Syfte: vara närmare den del av verksamheten som man har den starkaste kopplingen till. Fastställda tider som möjliggör samarbete i programarbetslag är nödvändigt eftersom flera medarbetare inte känner varandra ännu. Detta kommer att ske inför nästa läsårsstart. 4.4 Elevhälsa Mälargymnasiet har organiserat elevhälsan i två team där varje team ansvarar för specifika program och elever. Varje team leds av en biträdande rektor. I Mälargymnasiets organisation finns: 2 heltidsanställda kuratorer 2 heltidsanställda skolsköterskor 1 heltidsanställd specialpedagog 1 heltidsanställd speciallärare 0,25 dyslexipedagog 2 studie- och yrkesvägledare Prioriterade områden Utveckla och förtydliga rutinerna för skyndsam utredning för elever i behov av särskilt stöd, dokumentation i form av åtgärdsprogram, relevanta stödinsatser samt uppföljning. Snabbare återkoppling till vårdnadshavare vid elevs frånvaro. Upprätta en specifik verksamhet, Studemus, där specialpedagog- speciallärar- och ämnesspecifika lärare är verksamma. Målgruppen är främst elever i behov av särskilt stöd men även elever som på ett eller annat sätt vill ha läxhjälp är välkomna. Bedömning av läget och åtgärder för förbättring kommande år: Vi har kommit en bit på vägen men behöver utveckla rutinerna än mer, framförallt inom de kommunikativa delarna. Det får inte råda någon tvivel om vem som gör vad och när. Förarbetet innan orosanmälan bör förtydligas/klargöras, så att programarbetslagen blir mer delaktiga i varje elevärende. Återkopplingen från elevhälsoteamet till berörda lärare om enskild elev bör ske snabbare. Strukturer och organisation för Studemus behöver nogsamt planeras tillsammans med berörda för optimal effekt. 4.5 Lokaler, teknik/läromedel Nulägesbedömning Styrkor: rent generellt har Mälargymnasiet fina, välanpassade lokaler i en campusliknande miljö med korta avstånd mellan huskropparna. Svagheter/brister: Många elever som rör sig i skolans lokaler. Det är svårt att bedöma vilka som hör hemma på skolan och vilka som inte gör det. Ljudnivån är hög i vissa delar av skolrestaurangen. Ogästvänlig cafeteriamiljö.

10 (31) Planerade åtgärder En skolvärd/skolvärdinna kommer att anställas till hösten och de tre gymnasieskolorna delar på kostnaden proportionellt så att vi kommer tillrätta med objudna gäster och kartlägga våra elevers beteendemönster utanför undervisningssituationer. Vi behöver successivt byta ut de stationära datorerna mot bärbara, eller ännu hellre skulle vi vilja förse våra elever med lånedatorer under studietiden för att underlätta för lärarna och eleverna i deras arbete. En obalanserad budget gör det för närvarande omöjligt. Skolrestaurangen kommer att genomgå en omfattande renovering under nästa läsår. Elevråden på de tre skolorna har inlett ett arbete med en upprustning av cafeteriamiljön I H-huset kommer Mälargymnasiet att driva egen cafeteria och butiken Jordnära ting. 4.6 Sammanfattande bedömning av verksamhetens förutsättningar Styrkor: Personalen är engagerad och kompetent. De tio planerade förstelärartjänsterna kommer ha specifika och anpassade uppdrag som matchar verksamhetens utvecklingsområden och som kommer att bidra till starkare program, inriktningar, identitet och måluppfyllelse. Ledningen har tillsammans stor erfarenhet och kunskap om de olika elevgrupper och verksamheter som finns på Mälargymnasiet. Många elevaktiviteter och arrangemang finns som naturliga inslag i verksamheten. Lokalerna är välanpassade för de verksamheter som bedrivs. Brister/svårigheter: Vi ligger efter i den digitala utveckingen och kompetensen jämfört med konkurrerande verksamheter vilket försvårar lärarnas arbete och elevernas skolgång. Det påverkar skolans attraktionskraft negativt. Vi har för få sökande/små grupper till flera av våra program, främst yrkesutbildningarna vilket resulterar i att skolpengen inte klarar finansiering av verksamheten. Under hösten måste vi göra noggranna analyser av söktrender och ta ställning till vårt programutbud. Hotell- och turismprogrammet har vi exempelvis stoppat intaget till i höst eftersom det endast fanns en behörig sökande. Restaurang- och livsmedelsprogrammet har få sökande och föranleder en särskild analys eftersom de lokaler som programmet hyser inte kan användas till annan verksamhet utan omfattande ombyggnation med stora kostnader som följd. Även Handel- och administrationsprogrammet har för få sökande. Förhoppningsvis kommer vi att kunna fylla på yrkesutbildningarna med elever inom Yrkesintroduktion. Även de studieförberedande programmen har minskat i volym även om vi fyller klasserna på Ekonomi- och Samhällsvetenskapsprogrammet. Vi behöver se över inriktningar och kursinnehåll ytterligare för att effektivisera verksamheten. 5. Resultat, måluppfyllelse och arbetet i verksamheten Rubrikerna i avsnittet utgår från målen i läroplanen för gymnasieskolan 2011: Kunskaper, Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande, Utbildningsval, Arbete

11 (31) och Samhällsliv, Bedömning och betyg samt Rektors ansvar. Inom dessa områden finns även verksamhetsmål som Utbildningsnämnden beslutat om. 5.1 Kunskaper Faktorer som resultat från nationella prov, slutbetyg från läsåret 2013/14 kan ej redovisas då dessa sammanställs av SIRIS (Skolverket) och redovisas först i slutet av året, se vidare under rubrik Indikationer på måluppfyllelse, sid 13. Elevernas närvaro och frånvaro spelar roll för elevernas resultat. Nyckeltal från bokslut och verksamhetsberättelse 2013: Program Närvaro % Frånvaro % Varav ogiltig % Barn- och fritidsprogrammet 81,7 18,2 12,2 Handel- och administrationsprogr 79,9 18,1 6 Hotell- och turismprogrammet 79,2 19,8 3,1 Hantverksprogrammet, frisör 68,5 31,5 13,3 Restaurang- och livsmedelsprogr 79,6 20,4 5,8 Ekonomiprogrammet 87,9 12,1 3,6 Estetiska programmet 86,4 13,6 3,4 Samhällsvetenskapsprogrammet 85,7 14,3 4,0 Språkintroduktion 1 klass 83,6 16,4 15,7 Genomsnitt: 81,4 18,3 7,4 Elever som under året går ett fjärde år har den i särklass högsta frånvaron, 27,7 %. Anledningarna är troligtvis flera. Några elever är inte studiemotiverade men håller sig kvar i skolan eftersom de känner sig trygga där. Andra elever har svårt att kombinera arbete och studier, men tror att de kan klara av studierna trots lågt deltagande i undervisningen. Vi kommer fortsättningsvis att hitta framkomliga vägar tidigare under elevens studietid och erbjuda förlängd studietid när det finns särskilda skäl i form av exempelvis lång sjukperiod. I sådana fall förekommer alltid åtgärdsprogram och annan nödvändig dokumentation. Nyckeltal från bokslut och verksamhetsberättelse 2013 samt uppgifter från elevenkäten våren 2014: Mälargymnasiet Diff Sam-gymnasiet Mälargymnasiet Samgymn Samgymn Samgymn Elevenkäten totalt, andel positiva Trygghet och gemenskap, andel positiva Lärande, andel positiva Inflytande, andel positiva Helhetsomdöme, andel positiva Svarsfrekvens i % Inkomna svar (antal årskurs 2) Möjliga svar (antal årskurs 2) *115 HTS-gymnasiet HTSgymn HTSgymn HTSgymn Elevenkäten totalt, andel posi

12 (31) tiva Trygghet och gemenskap, andel positiva Lärande, andel positiva Inflytande, andel positiva Helhetsomdöme, andel posi tiva Svarsfrekvens i % Inkomna svar (antal årskurs 2) Möjliga svar (antal årskurs 2) *80 ÖVRIGA NYCKELTAL Andel förstahandssökande till yrkesprogram Andel förstahandssökande till studieförberedande program Andel Järfällaungdomar som söker till Järfälla kommunala gymnasieskolor 100% (antal) 63 Hur skolan har arbetat under 2013/14 för att nå målen inom kunskapsområdet I februari 2014 erhöll Mälargymnasiet statliga medel för att vidareutveckla kvalitén i det arbetsplatsförlagda lärandet inom yrkesprogram och gymnasiesärskola. Vi har påbörjat arbetet genom att organisera och samordna ett lokalt programråd med branscherna i syfte att säkerställa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet, diskuterat och framarbetat former för handledarutbildning, introduktionsprogram på arbetsplatsen, arbetsmiljö, risker och utvärderingsverktyg. En företagsbank är under upparbetning. Vår erfarenhet hittills är att det är svårt att ha önskat fokus på programråden beroende på liten uppslutning från branscherna. Vi måste hitta former för individuella kontakter med branscher/handledare och troligtvis erbjuda en webbaserad handledarutbildning. Vi har sett över, renodlat och utökat antal kursmoment som arbetsplatsförläggs i syfte att tydliggöra för såväl elever som handledare om kunskapsområden och sambedömning. Den arbetsplatsförlagda tiden har utökats från 15 till 20 veckor så att eleverna bereds möjlighet att rotera på fler arbetsplatser. Placeringarna blir då så långa att verklig inlärning sker och lärarna får mer tid för direktkontakt med handledarna. Lärarna har arbetat med fokusområden under året enligt de framskrivna arbetsplanerna. Ämnesgrupper och den lärargrupp som undervisat i gymnasiearbeten har utvärderat, analyserat och ringat in förbättringsområden. Dessa arbeten skedde i anslutning till vårterminens slut. Sammanställning, se rubrik 5.6 Rektors ansvar. Vi har under våren jobbat för att förbättra elevernas kunskap inom matematikområdet. Inför nationella provet erbjöds eleverna på Mälargymnasiet en eftermiddag och kväll i matematikens tecken ( Mattenatta ) eftersom det kändes angeläget att ge eleverna största möjliga förberedelse. Ett 60-tal elever tog del av detta. Handels- och administrationseleverna fick delta i ungföretagarmässor såväl i Järfälla som på Stockholmsmässan (där skolan sensationellt hade med ett bidrag från UFföretaget Eco Coffee bags till SM). Eleverna från alla årskurser inom Handelsprogrammet var besökare och syftet var att inspirera och visa vad deras studier egentlig-

13 (31) en handlar om. På så vis ökar motivationen och därmed resultaten i de teoretiska bitarna är tanken. För att förbättra kunskaperna i svenska språket och matematik för nyanlända anordnades i slutet av läsåret sommarskola för eleverna inom Språkintroduktion. De fick med andra ord utökade chanser att nå de mål de inte lyckats nå under ordinarie arbetsår. Idén är att de ska nå kunskapsnivåerna snabbare och därmed kunna slussas över till andra program. Denna satsning var mycket lyckad. Av 30 studerande i ämnet svenska (grundskolenivå, år 9) nådde 12 av 30 betyg E. Analys och reflektion Arbetsron i klassrummet är generellt låg, 33 % av eleverna är missnöjda enligt elevenkäten och frånvaron är hög, två väsentliga faktorer för ökad måluppfyllelse. Inom de här områdena kan vi, och måste vi bli bättre. En gemensam värdegrund, ledarskap i klassrummet, snabba insatser, tydlighet, trevligt bemötande, elevinflytande och en skolledning som är delaktig i verksamheten är våra viktigaste utvecklingsområden. Vidare ser vi ett stort behov av ett mer offensiva elevhälsoteam, så att elever som kommer på glid eller riskerar att missa sina mål mycket snabbare kan fångas upp. Elevhälsoteamen måste bli bättre på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt psykosociala faktorer som påverkar eleverna. Detta tillsammans kan ge större svar på varför en elev är frånvarande, inte hänger med, skolkar eller kanske inte förmår mer då ingen anpassning av förutsättningarna har skett. Det är mycket troligt att studieresultaten kommer förbättras i och med denna satsning. De specialsatsningar vi har gjort i form av teman för eleverna, satsningar så som sommarskolor och studiebesök måste fortgå och genomsyra verksamheten till än högre grad än idag. Åtgärder för utveckling En numera fulltalig skolledning och organisation innebär att skolledningen har möjlighet att vara delaktiga i verksamheten i större utsträckning än tidigare. Vi fortsätter utveckla vår stödverksamhet och anstränger oss att få med eleverna i flera sammanhang så att de känner att de är delaktiga och har möjlighet att påverka. Utvecklingen i programarbets- och ämnesgrupper fortsätter utifrån nya arbetsplaner med vässade målformuleringar och vi kommer att arbeta med värdegrundsarbete och interna rutiner. De satsningar vi har inlett (se tidigare rubrik) måste fortgå och sprida sig till andra delar av verksamheten. Som exempel kan nämnas att entreprenöriellt tänkande bör genomsyra fler program i framtiden. Ett närmande mellan särskoleverksamheten och yrkesprogrammen är också en önskad framtida utveckling, så att inkluderingen blir större och att framgångskoncept sprider sig än mer till skolans olika delar. Indikationer på måluppfyllelse Indikationen är att vi över lag har bättre resultat i nästa års elevenkät, större andel elever med gymnasieexamen och snabbare genomströmning av elever inom Introduktionsprogrammen.

14 (31) Andel elever, i procent, med slutbetyg inom fyra år. Andel elever, i procent, med grundläggande behörighet av dem med slutbetyg. Betygsgenomsnitt. Jämförelser mellan program på tidigare SAM- och HTS-gymnasiet. Program SAMgymnasiet Andel elever med slutbetyg Andel elever med grundläggande behörighet av elever med slutbetyg Betygspoäng genomsnitt Samhällsvetenskapsprogrammet 72,7 75,6 72, ,1 14,5 14,3 Specialutformat program 70,4 70,8 74, ,8 15,2 14,1 Program HTSgymnasiet Andel elever med slutbetyg Andel elever med grundläggande behörighet av elever med slutbetyg Betygspoäng genomsnitt Barn- och fritidsprogrammet ,2.. Handel- och administrationsprogrammet 42,9 45,0 74,2.. 83,3.. 14,9 13,3.. Hotell- och restaurangprogrammet 56,3 73,3 43, ,3 13,9.. 13,3 Hantverksprogrammet (frisör) 58,3 64,3 81, ,7 12,9.. Specialutformat program 80,0 64,7 55, ,4 13,8 14,0 Resultatuppgift baserad på färre än 10 elever är markerad (..), uppgift saknas är markerad (.) Källa: Skolverket Samtliga resultat har sjunkit över tid, undantaget specialutformat program inom Samgymnasiet som ökade den grundläggande behörigheten för elever under de två sista åren. Gissningsvis beror resultatförsämringen på färre sökande över tid, fler elever i behov av särskilt stöd och lägre intagningspoäng. Skolans egna uppgifter för läsåret 2013/2014: Andel elever som uppnått gymnasieexamen: 67 % Andel elever som uppnått grundläggande behörighet: 74 % Andel avbrott, studieuppehåll eller byte av program: 14 % Betygssnitt per program, slutbetyg i åk 3 går inte att fastställa beroende på systemfel i Procapita. Resultaten på nationella program är för tidigt att redovisa då de inte är sammanställda av Skolverket ännu. 92,4 procent av eleverna fick betyget i gymnasiearbetet, drygt 25 procent färre elever uppnådde gymnasieexamen. Skillnaderna är anmärkningsvärda då det är med gym-

15 (31) nasiearbetet eleven knyter ihop sina studier på programmet och visar att hen är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier. Fördjupade analyser behövs för att kunna fastställa orsaker och samband. 5.2 Normer och värden I början av läsåret fastställdes ordningsregler efter att de processats i samtliga klasser. I oktober 2013 fastställdes Mälargymnasiets plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Ordningsreglerna och planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling kommer årligen att revideras. Vid föräldramöten under första delen av höstterminen informeras föräldrarna om planen och så kommer att ske varje år. En handlingsplan för handledning vid kris och katastrof har upprättats och en krisgrupp har utsetts. Krisgruppen har haft ett gemensamt möte för genomgång av handlingsplanen och diskuterat upplägg av det fortlöpande arbetet. Krisgruppen kommer att utvärdera sitt arbete och vid behov revidera handlingsplanen årligen. Samtlig personal har varit engagerade och aktiva i arbetet för en trygg skola. Inför studentavslutningen samordnades ett informationsmöte med de blivande studenterna, polis och Järfälla kommuns drog- och brottsförebyggande samordnare, Ulf Peterson. Vi har ägnat en studiedag för samtlig personal till kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder, vad det innebär för dessa elevers skolgång, vår gemensamma värdegrund och metoder för att underlätta för dem i skolan. Skolans närvarocoach har varit behjälplig med samtal och kontakter med skolkande elever och deras vårdnadshavare. Elevhälsoteamen har träffats varje vecka för att jobba kring elevärenden. Många av dessa ärenden har handlat om elever som på ett eller annat sätt har behövt stöttning, samtal och även få regler, värderingar och förhållningssätt förklarat för sig. Analys och reflektion Såväl medarbetare som elever har reagerat vid kränkande eller diskriminerande händelser. Dock har dessa händelser varit av ringa art. Alla medarbetare har varit extra vaksamma och reagerat vid händelser i och utanför skolan då vi haft en del tillbud där elever från våra gymnasieskolor samt obehöriga varit inblandade. Jourtelefonen har fyllt en viktig funktion vid skarpa lägen. Den stora genomströmningen av elever/obehöriga som är omöjliga att identifiera är bekymmersamt. Positivt är att eleverna i hög grad känner sig trygga på skolan. Åtgärder för utveckling Innan planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras nästa gång ska vi genomföra en kartläggning i åk 1 för att ringa in eventuella risk- och/eller otrygga områden i skolan och vidta nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med dessa. Värdegrundsarbetet kommer att vara prioriterat under nästa läsår eftersom alla ska känna sig trygga i skolan. Vi kommer, tillsammans med

16 (31) de två andra gymnasieskolorna, inrätta en skolvärd/skolvärdinnetjänst för att gemensamt stärka upp med personal som är behjälplig med kartläggning och beteendemönster hos eleverna i och kring skolorna. Mentorernas roll i närvaroarbetet kommer att stärkas och närvarocoachens uppdrag förtydligas. Vi kommer att ta ett samlat grepp om skolans värdegrundsarbete och åtgärder för att komma tillrätta med arbetsron i klassrummet. Vi kommer att fortsätta utveckla en lärande organisation genom exempelvis program- och ämneslag, auskultationer och stöd av skolledning. Indikatorer på måluppfyllelse Jämförelsematerial från tidigare två läsår härrör från tidigare skolor undantaget Kvarngymnasiet där uppgifter saknas. Frågor ur *elevenkäten inom området trygghet och trivsel samt nöjd med min skola.aandel, i procent, positiva svar på frågor inom områdena : Frågeområde: 2013/ / /12 Trygghet och gemenskap, Samgymnasiet Trygghet och gemenskap, HTS-gymnasiet Trygghet och gemenskap, Mälargymnasiet 74,5 Nöjd med min skola, Samgymnasiet Nöjd med min skola, HTSgymnasiet Nöjd med sin skola, Mälargymnasiet 53 Källa: Stora elevenkäten - kommunens årliga elevenkät Resultaten för Mälargymnasiet är låga och kan bero på faktorer kring sammanslagning, lokalanpassningar och omställningsarbeten. För att med säkerhet fastställa orsaker och samverkan krävs ytterligare enkäter, intervjuer och analyser. Yrkeselever är nöjdare än elever inom studieförberedande program. Positivt är att 92 % upplever att de är trygga på skolan medan endast 36 % av eleverna anser att det är arbetsro under lektionerna ett prioriterat utvecklingsområde under läsåret 14/ Elevernas ansvar och inflytande Sammanställning av läroplansmål, Järfälla kommuns verksamhetsmål inom området Elevernas ansvar och inflytande.

17 (31) Skolans arbete för att nå målen inom området Regelbundet återkommande klassråd Regelbundet återkommande elevråd Utvecklingssamtal en gång/termin Flera arbetslag beskriver hur eleverna har inflytande i exempelvis examinationsformer och kursinnehåll Analys och reflektion Måluppfyllelsen inom området ansvar och inflytande är låg. Endast en tredjedel av eleverna anser att de har inflytande över sin undervisning och skola och det resultatet måste vi förbättra. Tänkbara orsaker är att våra förväntningar på eleverna är för låga, att elevernas förmåga att ta ansvar varierar och att vi inte har haft enkla fungerande kommunikationskanaler mellan skola elev - vårdnadshavare. Ytterligare en tänkbar orsak till den låga måluppfyllelsen är att vi inte i tillräckligt hög utsträckning uppmärksammar eleverna på när de faktiskt har inflytande. Resultaten i elevenkäten skiftar mellan programmen och det tyder på att vi i högre utsträckning borde lära av varandra. Huruvida elever tar personligt ansvar för sina studier och arbetsmiljö är svårt att mäta. En styrka i verksamheten är att flertalet lärare känner sina elever väl och vet vilken hjälp och stöd som behövs på individbasis för att den enskilde eleven skall utveckla sitt ansvarstagande. En svaghet i verksamheten är att alla elever inte har tillgång till en dator vare sig i skolan eller i hemmet vilket omöjliggör en lärplattform där eleverna kan hitta samlad information om sina studier och skola. Om så vore fallet skulle det vara enklare för läraren att lägga ansvar på den enskilde eleven. I syfte att förmedla kunskap om demokratins principer och former arbetar Mälargymnasiet kontinuerligt med klassråd och elevråd. Ett exempel är hur elevråden på de tre gymnasieskolorna under senare delen av vårterminen gemensamt börjat planera för upprustning av cafeterian i samråd med Serviceenheten. Lärarna engagerar eleverna i kursplanering och examinationsformer i olika omfattning och vi bjuder in till organiserade bokbord och politikerdebatter. Åtgärder för utveckling Skolwebben kommer att användas fullt ut från skolstart i augusti 2014 i syfte att förenkla kommunikationen mellan skola, lärare, elev och vårdnadshavare. Vi behöver anstränga oss ytterligare för att öka elevernas inflytande och göra eleverna uppmärksamma på situationer när de faktiskt har reellt inflytande i såväl undervisningens innehåll, arbetssätt som i skolan som arbetsplats. Auskultationer och pedagogiska forum för att lära av varandra. Det krävs kraftfullare stöd från skolledningen och en skolledare som har särskilt ansvar för elevråd.

18 (31) Indikatorer på måluppfyllelse Frågor ur elevenkäten* inom området reellt inflytande där störst förändring av elevernas inställning (positivt eller negativt) skett jämfört med föregående år, andel elever i procent Frågor från enkäten: Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Sammantaget resultat inom området reellt inflytande Sammantaget resultat inom området reellt inflytande SAM-gymnasiet: Sammantaget resultat inom området reellt inflytande HTS-gymnasiet * Stora elevenkäten, kommunens årliga elevenkät Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket Utbildningsval - Arbete och Samhällsliv Skolans arbete under 2013/2014 för att nå målen inom området arbete och samhällsliv Arbetsprocesser/insatser som skolan arbetar systematiskt med i syfte att eleverna ska få kännedom om arbetslivets villkor, möjligheter till fortsatt utbildning och arbete: Arbetsplatsförlagd utbildning och lokala programråd inom yrkesprogrammen Utveckling av arbetsplatsförlagd utbildning, programråd, handledarutbildning och branschkontakter Studiebesök, SACO-mässa, kopplingar i undervisningssituationer och gästföreläsare inom samtliga program Aktiviteter utanför skolan, anpassade till kursinnehåll och program UF-företag Uppsättning av musikal vartannat år Tydlig projektion inom Samhällvetenskapliga programmets tre studieår. Från lokalt via det nationella till det internationella. IU-skola medlemmar i Utrikespolitiska institutet Praktik för elever inom Samhällsvetenskapliga programmets inriktning beteendevetenskap Studie- och yrkesvägledningen är aktiva inom nätverk, informerar och vägleder eleverna individuellt och i grupp

19 (31) Analys och reflektion Frågor ur elevenkäten* inom området framtida arbetsliv, andel elever i procent Frågor från enkäten 1) Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet 2) I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av ex föreläsare, studiebesök eller praktik: Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket Sammantaget resultat inom området framtida arbetsliv Sammantaget resultat inom området framtida arbetsliv SAM-gymnasiet: Sammantaget resultat inom området framtida arbetsliv HTS-gymnasiet * Stora elevenkäten, kommunens årliga elevenkät 53 37,5 65,5 Måluppfyllelsen för Mälargymnasiet jämfört med de tidigare skolorna har förbättrats med 1,5 % vilket är en marginell skillnad. Troligtvis är det fortfarande så att yrkeseleverna är nöjdare gällande arbetslivskontakter eftersom det faller sig naturligt genom deras arbetsförlagda utbildning. Under läsåret har studie- och yrkesvägledarna haft en grannlaga uppgift med att korrigera studieplaner och vägleda elever inom tidigare Kvarngymnasiets verksamhet och det har funnits en rad oklarheter mellan uppdragen för Mälargymnasiet och JVC:s studie- och yrkesvägledare som tydliggjorts gjorts under senare delen av vårterminen. Åtgärder för utveckling Studie- och yrkesvägledarna organiseras inom ett varsitt av skolans team vilket innebär tydligare ansvarsområden gällande program och elever Studie- och yrkesvägledarna inom Järfällas gymnasieskolor och vuxenutbildning arrangerar Framtidsmässan för samtliga studerande i januari 2015 Vi kommer att anlita Transfer som gästföreläsare i skolan Vi kommer att fortsätta arbeta med det som varit positivt i år Vi kommer erbjuda praktik för elever inom IA-programmet Särskolan ska integreras mer samt få en bättre koppling till samhälle och arbetsliv. Vi strävar efter en än mer tydlig koppling mellan skola och entreprenörskap. 5.5 Bedömning och betyg Hur skolan har arbetat under 2013/14 för att nå målen inom området Bedömning och betyg Viktiga arbetsprocesser/insatser som skolan arbetar systematiskt med, analys och reflektion samt åtgärder för utveckling: Arbeten i lärararbetslag och ämnesgrupper

20 (31) Kompetensutvecklingsinsatser Samarbete mellan svenska som andraspråkslärare och dramapedagog i syfte att utveckla språkutvecklingen Åtgärder för utveckling Vi kommer att arbeta vidare inom de områden som framkommit vid utvärderingsoch analysarbetet i juni, exempelvis frånvaron, arbetsron, individanpassning, kommunikativa processer, särskilt stöd, varierande examinationsformer, själv- /kamratbedömning, formativ bedömning, rubrics/bedömningsmallar, tydliga strukturer, tydligare och synligare skolledning, samarbete i programarbetslag och ämnesgrupper för att säkerställa innehåll, bedömning och betygsättning. Dramapedagogens roll i språkutvecklingen utvecklas ytterligare och flera elevgrupper kommer att få möjlighet till denna undervisning. Indikatorer på måluppfyllelse Några olika enkäter som genomförts under året och som indikerar Mälargymnasiets måluppfyllelse: I slutet av mars följdes de blivande avgångseleverna upp i en enkät där de fick besvara frågor om programmets karaktärsämnen och om de fått förutsättningar för att ta ett arbete. Totalt anser ca 70 % av eleverna att de har fått tillräckliga förutsättningar i det stora hela men 10 % fler, d v s 80 % anser att det arbetsförlagda lärandet har gett dem bättre förutsättningar än undervisningen i skolan, undantaget Hotell- och turismprogrammet där nöjdheten är nära 100 % såväl i undervisning som i det arbetsplatsförlagda lärandet. Frågor ur *elevenkäten, inom området lärandet. Andel, i procent, positiva svar på frågor inom områdena. Resultatet från 2012/13 är sammanslaget från de tidigare skolorna. Frågor: 2013/ /13 SAM- & HTSgymnasiet Mina lärare samarbetar kring mitt lärande 55 51,5 Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till Mina lärare hjälper mig förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat Källa: Stora elevenkäten - kommunens årliga elevenkät Inom dessa tre områden har vi ökat måluppfyllelsen jämfört med tidigare skolors resultat, ett resultat som visar att arbetet i program- och ämneslag har gjort skillnad. Det är fortfarande alarmerande låg måluppfyllelse och arbetet fortsätter därför med individanpassning, stöd och kommunikativa processer. 77 procent av eleverna anser att lärarna är kunniga i sina ämnen, en förvånansvärt låg siffra med anledning av att lärarkompetensen rent generellt är hög.

21 (31) Oroande är att endast 69 procent av eleverna anser att de blir bemötta på ett positivt sätt av sina lärare, en minskning med 5 procent från tidigare skolors resultat. Inom det här området måste vi ta ett samlat grepp kring kommunikativa processer och förhållningssätt. Resultat från enkät om dramapedagogens roll inom svenska som andraspråk för elever inom Språkintroduktion. 45 elever har svarat: Elevenkät Sva drama Andel: Andel: Andel: Frågor: Mindre än hälften av eleverna som besvarat enkäten anser att undervisningen motiverar till att vilja lära mera och att det är variation på arbetssätten under lektionerna. Arbetsro, självbedömning, formativ bedömning, rubrics/bedömningsmallar och ökat elevinflytande är metoder som vi kommer att arbeta med för att förbättra måluppfyllelsen. Instämstämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Dramalektionerna har hjälpt mig utveckla svenska språket Mitt självförtroende har ökat Jag har lättare att prata inför andra/publik Språkintroduktionselevernas skattning på en skala 1 10 (svårt - lätt) före och efter dramapedagogisk satsning inom svenska som andraspråk: Elevskattning dramalektioner Skala Så här lätt/svårt tyckte jag att det var att prata inför andra på svenska innan jag påbörjade mina 2,7 dramalektioner: Så här lätt/svårt tyckte jag att det var att prata inför andra på svenska efter mina dramalektioner: 7,9 Studieresultat och studieprestation avspeglar sig i hur eleverna tänker om sin framtid. Vi har därför gjort en enkätundersökning i årskurs 1 och 3 inom studieförberedande program i syfte att undersöka intresset av att vilja studera på högskola/universitet:

22 (31) En enkätundersökning har genomförts i årskurs 1 och 3. Antal elever årskurs 1: 109, antal elever i årskurs Resultat i procent: Mälargymnasiet Andel som Andel som Andel Andel Svarsfrekvens Elevenkät åk 1 vill studera vill studera som inte som i % vid högskola vid högskola vill studera vid vet inte direkt efter några år gymnasiet efter gymnasiet högskola Samhällsprogr Estetiska progr bild Estetiska progr musik Ekonomiprogr Totalt åk 1: Mälargymnasiet Elevenkät åk 3 Andel som vill studera vid högskola direkt efter gymnasiet Andel som vill studera vid högskola några år efter gymnasiet Andel som inte vill studera vid högskola Andel som inte vet Svarsfrekvens i % Samhällsprogr Estetiska progr bild Estetiska progr musik Ekonomiprogr Totalt åk 3: När årskurs 1-elever läsåret går i årskurs 3 finns möjlighet för oss att analysera om andelen elever som anger att de vill studera vid högskola direkt eller inom några år förändras under gymnasietiden. Det är flera elever i årskurs 1 än i årskurs 3 i årets enkät som vill studera vid högskola direkt eller efter några år. Jämfört med enkätresultaten för 2012 är det 14 % färre elever i årskurs 3 som vill studera vid högskola direkt efter gymnasiet och 12 % fler elever som vill studera inom några år. 5.6 Rektors ansvar Skolans arbete under 2013/14 för att nå målen inom området rektors ansvar Mälargymnasiet är en ny skola. Skolledningen var inte fulltalig förrän i februari 2014 och det har i hög grad påverkat medarbetarnas behov och önskan av styrning och pedagogiskt ledarskap. Åtgärder angående Skolinspektionens tidigare tillsyn av Kvarngymnasiet och därefter inkomna anmälningar, Arbetsmiljöinspektion med omfattande arbeten rörande f d Kvarngymnasiets psykosociala hälsa, inrättande och im-

23 (31) plementering av digitalt närvarosystem för elever inom Introduktionsprogram och särskola, upprättande av arbetsrutiner såväl internt som externt, (exempelvis Järfälla vägledningscenter, Viksjögårds behandlingshem och Socialtjänsten), omställningsarbeten, Skolwebben, framarbetande av Mälargymnasiets hemsida, nytt marknadsföringsmaterial ombyggnationer och flytt har varit ofrånkomligt prioriterade områden under läsåret. Arbetsprocesser/insatser som skolan arbetar systematiskt med inom rektors ansvarsområden: Utbildningsplaner för introduktionsprogrammen har upprättats. Detta genomfördes i samråd med studie- och yrkesvägledare när vi tillsammans ringat in utvecklings- och behovsområden efter samtal med elever, enskilda lärare och efter kritik från Skolinspektionen. Poängplaner för särskolans nationella och individuella program. Arbetet genomfördes i samråd med studie- och yrkesvägledare efter deras arbete med att korrigera felaktiga eller ofullständiga individuella studieplaner. Då poängplaner för särskolan är nationellt fastställda hade vi att upprätta planer baserade på vad eleverna genomgått/inte genomgått för ämnesområden tidigare. Motivationskurser inom särskola och introduktionsprogram har bytts ut mot nationellt fastställda ämnen/ämnesområden/kurser efter kritik från Skolinspektionen. Korrigeringar i flera nationella programs poängplaner utifrån arbetslagens och elevernas önskemål och val av kurser. Vi har påbörjat ett utvecklingsarbete av det arbetsplatsförlagda lärandet inom yrkesprogram och särskola. En representant från varje berört program samt skolledning har tillsammans ringat in utvecklingsområden, bjudit in till ett programråd och påbörjat arbetet med en företagsbank och handledarutbildning. Vi har även diskuterat framgångsfaktorer bland yrkesprogram i Europa och aktuell forskning inom området. Under året har vi provat en modell för åtgärdsprogram och särskilt stöd eftersom tidigare skolors modeller inte legat helt i linje med Skollagen. Bedömning och betygssättning har säkerställts genom ämneskonferenser och sambedömning. Arbetsrutiner kring elevhälsans arbete har varit i stort fokus. Rutiner kring hur ett elevärende ska tas upp och behandlats har reviderats och förtydligats. Elevhälsoteamets dokumentation har blivit tydligare och lättare att följa. En specialpedagogisk grupp har upprättats (med möten varje vecka) där fokus bland annat ligger på rutiner kring elevhälsa och arbetsgång kring elever för att stärka upp resultaten, kring fortbildning av personalen för att få större kunskap om elever med särskilda behov samt rutiner kring screening av elever. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetslagen inom tre fokusområden (se även rubrik 2, Underlag och rutiner för arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ): 1. Bedömning och betygssättning 2. Normer och värden 3. Styrning och ledning