Kvalitetsrapport Läsåret 2013/2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport Läsåret 2013/2014"

Transkript

1 (31) Kvalitetsrapport Läsåret 2013/2014 Mälargymnasiet Ansvarig för redovisningen Monika Fröberg Rektor Mälargymnasiet

2 (31) Innehåll 1. INLEDNING MÄLARGYMNASIET 3 2. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ARBETET MED KVALITETSREDOVISNINGEN 3 3. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 4 4. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Omvärldsanalys Elever Personal, kompetensutveckling och arbetsmiljö Elevhälsa Lokaler, teknik/läromedel Sammanfattande bedömningar av verksamhetens förutsättningar RESULTAT, MÅLUPPFYLLELSE OCH ARBETET I VERKSAMHETEN Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval, arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Rektors anvar SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE analys av måluppfyllelse i verksamheten som helhet samt åtgärder för förbättring 25

3 (31) 1. Inledning Mälargymnasiet Mälargymnasiet är Järfällas största gymnasieskola med ca 790 elever inom följande program och inriktningar: Barn- och fritidsprogrammet, inriktningarna pedagogiskt arbete och socialt arbete Ekonomiprogrammet, inriktningarna ekonomi och juridik Estetiska programmet, inriktningarna bild- och formgivning samt musik Handels- och administrationsprogrammet, inriktning handel och service Hotell- och turistprogrammet, inriktning turism och resor Introduktionsprogrammen Individuellt alternativ, Preparandutbildning, Programinriktat individuellt val, Språkintroduktion, Yrkesintroduktion Restaurang och livsmedelsprogrammet, inriktning kök och servering Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningarna beteendevetenskap och samhällskunskap Särskola inom verksamhetsträning, yrkesträning och individuellt program Mälargymnasiet bedriver även korttidstillsyn för 7 av särskolans elever. 2. Underlag och rutiner för arbetet med det systematiska kvalitets arbetet Vårt systematiska kvalitetsarbete utgår från följande styrdokument: - Nationella; skollag, förordning, läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 samt läroplan för särskola. - Kommunala; verksamhetsmål antagna av utbildningsnämnden, årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för klagomålshantering samt skolans egna mål enligt verksamhetsplanen. Vid läsårsstart i augusti 2013 diskuterade och formulerade lärararbetslagen arbetsplaner om hur de skulle arbeta systematiskt för att förbättra kvalitén inom tre huvudsakliga områden: bedömning och betygssättning, normer och värden samt styrning och ledning. Fokus låg inom ett antal uttalade målområden: 1) förbättra studieresultaten och tillse att eleverna klarar sina kurser under den angivna kurstiden, inte efter, 2) öka elevernas närvaro, 3) individanpassa undervisningen, 4) förbättra arbetsro och trivsel, samt 5) öka elevinflytandet. I arbetsplanerna formulerades även vilket stöd som behövs av skolledningen. Arbetsplanerna har följts upp under arbetslagsmöten under året och under ett pedagogiskt forum i mitten av läsåret redogjorde arbetslagen för varandra om olika angreppssätt för att öka måluppfyllelsen inom de angivna målområdena. Efter skolavslutningen i juni 2014 ägnade arbetslagen tid åt att analysera måluppfyllelsen i arbetsplanerna. Till underlag för analysen låg den tidigare skrivna arbetsplanen, egna utvärderingar under läsåret, elevenkäten och en mall för att strukturera arbetet med utvärdering och analys. Vid läsårsstart i augusti 2014 skrivs nya arbetsplaner utifrån målområden som framkommit i analysarbetet och arbetet kommer att fortlöpa systematiskt enligt samma årscykel som detta läsår. Under läsåret har det, förutom specifika ämneskonferenser för lärare som deltagit i matematiklyftet, funnits åtta planerade tillfällen för ämneskonferenser. Efter skolavslutningen i juni 2014 ägnade ämnesgrupperna tid till att analysera måluppfyllelsen inom varje ämnesområde inom gymnasieskolans kurser samt ringa in förbättringsom-

4 (31) råden för att säkra kvalitén på undervisningen samt likvärdig och allsidig bedömning. Till underlag för analysen låg betygsfördelningen i de olika kurserna, andel elever med minst E i de olika kurserna samt resultat på nationellt fastställda prov. Utvärdering av svenska som andraspråk har även innefattat en utvärdering av dramapedagogens medverkan i delar av kursen. Specifik tid har även ägnats till att utvärdera och analysera gymnasiearbetet, ett särskilt viktigt arbete eftersom det är första gången som eleverna fullföljt arbetena inom den nya gymnasiereformen. Även i detta arbete har mallar använts för att strukturera utvärdering och analys av läsårets arbete. Samma arbete kommer att ske årligen så att det blir möjligt att jämföra utveckling över tid. Även elevhälsoteam, studie- och yrkesvägledning och skolledning har utvärderat och analyserat det arbete som skett under läsåret. Till underlag för analysen låg mallar för arbetsinnehåll, elevenkäten samt, specifikt för skolledningen, arbetslagens arbetsplaner. Samma arbete kommer att ske årligen så att det blir möjligt att göra jämförelser med tidigare år. Skolans ordningsregler och planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras årligen efter bearbetning under klass- och elevråd och av Mälargymnasiets medarbetare. Särskild tid har lagts ner på att analysera och utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) för att hitta former för lokala programråd, handledarutbildning, bedömningsmatriser, vilket kursinnehåll som bör arbetsplatsförläggas samt omfattningen av APL. Eleverna har medverkat i en utvärdering där de bland annat besvarat frågor om de anser att de har lärt sig tillräckligt mycket i sina karaktärsämnen för att bli anställningsbara och om omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet är för ringa, lagom eller borde vara mer. Enkäten kommer att användas årligen för yrkesprogrammets sistaårselever så att vi kan jämföra resultaten. Rektor tillser att mentorerna erhåller blankett som de delar ut till eleverna i slutet av vårterminen varje år. 3. Uppföljning av föregående års systematiska kvalitetsarbete Ingen specifik uppföljning har kunnat genomföras på grund av sammanslagning av tidigare tre gymnasieskolor till Mälargymnasiet. Underlag för utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 har hämtats från elevenkäten på tidigare SAM- och HTSgymnasiet. 4. Verksamhetens förutsättningar 4.1 Omvärldsanalys Sammanslagningen av tre tidigare skolor till Mälargymnasiet med tillhörande arbete gällande organisation, lokaler, omställningsarbeten, funktioner och samordning av olika skolkulturer är de i särklass största förändringarna som påverkat verksamhetens förutsättningar. Ytterligare en faktor som påverkat förutsättningarna är att hösten inleddes med en dubblering av intagna elever till Språkintroduktion jämfört med tidigare år på grund

5 (31) av ökade flyktingströmmar. Detta innebar att vi akut behövde rekrytera personal för att säkerställa dessa elevers skolgång. Vi följer trenden som riket i stort beträffande sviktande elevkullar. Vi har lågt antal sökande/antagna till yrkesprogrammen och även Estetiska programmet. I egenskap av förortsskola påverkas vi kraftigt av regionens hårda konkurrens om eleverna och påverkas förmodligen extra negativt beroende på en eftersläpning i satsning och utveckling av digital teknik. 4.2 Elever Tabell 1. Antal elever, årligt genomsnitt ht/vt Antal elever vid Mälargymnasiet ht varav elever från andra kommuner Källa: skolans egen statistik Ht 2013/14 Vt 2013/ (47 %) 370 (47 %) Studieavbrotten är för många, särskilt bland järfällaungdomar. Flera av avbrotten är av positiv karaktär då elever inom Språkintroduktion fått sina betyg validerade under läsåret och därmed gått vidare till andra utbildningar. Vi har dock ett relativt stort antal elever med svag socioekonomisk bakgrund, diagnoser, språkhinder och ofullständiga eller låga grundskolebetyg och det finns ett klart samband mellan dessa faktorer och avbrottsstatistik. Trots täta kontakter med elever, vårdnadshavare, en organisation för särskilt stöd, grupp- och personliga assistenter lyckas vi inte rekrytera elever i den omfattning som vi skulle vilja. Arbetet är en utmaning och en grannlaga uppgift för samtliga medarbetare. Vid årsskiftet 2013/2014 sammanställde vi antalet elever i årskurs 1 med utredda funktionshinder för att få en bild av individuella behov av stödinsatser där kartläggning finns att tillgå vid eller strax efter skolstart: Funktionshinder inom yrkes- och studieförberedande program, totalt 183 elever Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi/ språkstörning Funktionhinder, ex ADHD, ADD, Asperger, neurologisk sjukdom Antal flickor årkurs 1 Antal pojkar årkurs 1 Antal elever årskurs 1 totalt Andel elever årskurs 1, Totalt antal elever med kommuntillhörighet Järfälla Totalt antal elever med annan kommuntillhörighet % % 12 9 Totalt: ,4 % 25 16

6 (31) Vi gjorde även en genomlysning av antalet anmälningar till socialtjänsten under höstterminen 2013 för att få en uppfattning av antalet särskilt svåra elevärenden: Antal anmälningar till socialtjänsten Mantalsskrivna i Järfälla kommun Introduktionsprogram/särskola Yrkes- och studieförberedande program Totalt: Mantalsskrivna i andra kommuner 4.3 Personal, kompetensutveckling och arbetsmiljö Enhetens egna prioriterade områden/mål för personalen är relevant utbildning för respektive tjänst/uppdrag och specifikt för lärarna är målet att alla ska ha lärarexamen/lärarlegitimation. I slutet av maj 2014 samlades delar av skolledningen och elevassistenter för att diskutera elevassistentens roller och arbetsfördelning inför kommande läsår eftersom en samsyn om uppdraget är ytterst viktig för verksamheten. Kompetensutveckling som genomförts för personal/personalgrupp under året och syfte: Fyra matematiklärare som undervisar på gymnasienivå har tillsammans med matematiklärarna på de två andra gymnasieskolorna genomgått Matematiklyftet i syfte att stärka kvalitén på undervisningen. Huruvida det har haft effekt på elevernas resultat är för tidigt att bedöma. Det vi kan se är att det haft effekt i de pedagogiska diskussionerna, bidragit till samsyn, säkerställning av bedömning och nya infallsvinklar beträffande individanpassning och särskilda stödinsatser. Två lärare och en studie- och yrkesvägledare har fortbildats i kurserna Entreprenöriellt lärande och Skolan och den föränderliga arbetsmarknaden och visade tydligt viljan att samarbeta mellan olika professioner kring frågor hur elevernas kunskaper och förmågor kopplas till deras livslånga karriärprocess. Ett fortsatt samarbete blev inte möjligt p g a direkt påverkan av pågående omorganisation. Tre lärare har fortbildats i Flippat klassrum och kommer att inleda höstterminen 2014 med att samplanera för att arbeta med flippat klassrum i undervisningen och sprida arbetssättet i kollegiet. En lärare läser geografi på kvartsfart genom Lärarlyftet enligt en överenskommelse med tidigare rektor innan sammanslagning av gymnasieskolorna. Den administrativa personalen har deltagit i Procapitautbildning i syfte att säkerställa att all dokumentation blir korrekt vilket var nödvändigt inför den första kullen elever med gymnasieexamen. Samtliga lärare inom Individuellt alternativ och Särskolans verksamhetsområden har ägnat en fortbildningsdag samt ytterligare del av en dag i syfte att förkovra sig i vilka ämnesområden och betygskriterier som gäller för undervisningens innehåll, bedömning och betygsättning.

7 (31) Sammantaget har tio lärare genomgått eller genomgår Aretes förestelärarmeritering. En förstelärare i svenska/dyslexipedagog tillsattes i slutet av höstterminen och i höst hoppas vi kunna rekrytera ytterligare nio. Sammantaget kommer dessa lärare att ha både bred och djup kompetens inom olika områden som vi ringat in som utvecklingsområden inom Mälargymnasiet. 18 av de medarbetare som har fortsatt anställning inom Mälargymnasiets organisation nästa läsår har under året eller tidigare år genomgått handledarutbildning för VFU-studenter. Skolledningen har deltagit i en tvådagarskonferens, Framtidens lärande, i syfte att ta del av nya rön om skolan och omvärlden med fokus på IKT. Skolans personal fick under våren en endagsutbildning om autism/aspergers syndrom, vilket blev startskottet för en mer offensiv elevhälsa med ökat fokus på särskilda behov. Målet i det som framöver kommer bli en utbildningsserie är ökad kunskap inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt psykosociala nedsättningar, så att elever i högre grad ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Redovisning av personal Tabell 2a. Antal tjänster omräknat till heltidstjänster, antal lärare samt andel behöriga i procent År Antal heltidstjänster varav lärare, antal varav andel behöriga lärare 2013/ ,2 71 Källa: skolans egen statistik Under läsåret 2013/2014 har vi rekryterat en behörig lärare i svenska som andraspråk då behovet är stort inom samtliga program. Vi har inte lyckats rekrytera en behörig speciallärare/specialpedagog till särskolan trots flera ihärdiga försök och har istället löst det inom befintlig organisation. Inför läsåret 2014/2015 kommer vi att ha ca 67 heltidslärartjänster varav ca 6 lärare är obehöriga. 1,8 tjänst omfattas av pågående omställningsarbete och en obehörig lärare går ner i tjänst under höstterminen för att färdigställa sin lärarbehörighet. Två övertaliga lärare är tjänstlediga under nästa läsår för andra tjänster inom kommunen. Tabell 2 b. Antal lärare per 100 elever, per program Antal lärare per 100 elever Program Mälargymnasiet 2013/14 Särskolan, verksamhetsträning 22 Studieförberedande- yrkes- och introduktionsprogram delvis integrerade med särskola Källa: skolans egen statistik 10,5

8 (31) Redovisning av skolans arbetsmiljö Egna prioriterade områden/mål under läsåret 2013/2014: Åtgärder för att komma tillrätta med den psykosociala ohälsan bland personal på f d Kvarngymnasiet enligt Arbetsmiljöinspektionens krav. En fulltalig skolledning så att medarbetarna får det stöd de behöver, styrning och pedagogiskt ledarskap. Skolledningen var inte fulltalig förrän i februari 2014 så verkningsgraden har varit låg under läsåret. Upprättande av rutiner och strukturer har haft hög prioritet under läsåret eftersom avsaknaden av sådana starkt påverkar arbetsmiljön. Fokus har legat såväl i det interna arbetet som i det externa. Områden som vi arbetat med är exempelvis Järfälla vägledningscenter, Socialtjänsten, SAMBU-gruppen, Skolwebben, hemsidan, prövningar, öppet hus, orosanmälan, elevhälsoteamsärenden, upprättat utbildningsplaner, korrigerat felaktiga individuella studieplaner, registrerat f d kvarnelever i Procapita, upprättat ett fungerande närvarosystem och ordnat så att alla lärare kunnat registrera studieomdömen i Skola24. De omställningar som aktualiserats under läsåret har påverkat arbetsmiljön i hög utsträckning. Personalen har uttryckt oro för att omställningar pågått under lång tid och flera medarbetare har känt sig osäkra på att inte själv drabbas, oavsett anställningstid. Medarbetare har också känt en stor sorg när medarbetare sedan många år blivit uppsagda. Skolledning och lokal samverkansgrupp har gjort sitt yttersta för att påskynda arbetet och medarbetarna har muntligt och skriftligt hållits informerade om arbetsgången vid uppsägningar för att i någon mån stilla onödig oro. Ombyggnationer i LAM- och H-huset har i någon grad påverkat arbetsmiljön beroende på oljud som stört undervisning och damm i vissa lokaler. Åtgärder: Särskild städning sattes in och vissa undervisningsgrupper fick byta lokaler. Många medarbetare har gett uttryck för oro vid svårbemästrade, obehagliga och/eller hotfulla situationer inom skolans område. För att i någon mån komma tillrätta med oron infördes en alltid bemannad jourtelefon. En hiss i H-huset har under lång tid fastnat/stannat mellan våningarna vilket skapat oro bland medarbetare och elever som har behövt använda hissen. Serviceenheten har enträget teståkt och anlitat service för att få den att fungera, slutligen med gott resultat. Inomhusklimatet i K-huset föranledde en enkätundersökning genom Avonova, den s k Stockholmsenkäten. Ärendet avslutades därefter. En pedagogisk lokalgrupp med representanter från samtliga program har haft kontinuerliga möten för att diskutera och säkerställa att den fysiska sammanslagningen med tillhörande ombyggnationer ska bli bra för såväl personal som elever.

9 (31) Behov av åtgärder för förbättring: En spridning av skolledare och elevhälsoteamens arbetsplatser. Syfte: vara närmare den del av verksamheten som man har den starkaste kopplingen till. Fastställda tider som möjliggör samarbete i programarbetslag är nödvändigt eftersom flera medarbetare inte känner varandra ännu. Detta kommer att ske inför nästa läsårsstart. 4.4 Elevhälsa Mälargymnasiet har organiserat elevhälsan i två team där varje team ansvarar för specifika program och elever. Varje team leds av en biträdande rektor. I Mälargymnasiets organisation finns: 2 heltidsanställda kuratorer 2 heltidsanställda skolsköterskor 1 heltidsanställd specialpedagog 1 heltidsanställd speciallärare 0,25 dyslexipedagog 2 studie- och yrkesvägledare Prioriterade områden Utveckla och förtydliga rutinerna för skyndsam utredning för elever i behov av särskilt stöd, dokumentation i form av åtgärdsprogram, relevanta stödinsatser samt uppföljning. Snabbare återkoppling till vårdnadshavare vid elevs frånvaro. Upprätta en specifik verksamhet, Studemus, där specialpedagog- speciallärar- och ämnesspecifika lärare är verksamma. Målgruppen är främst elever i behov av särskilt stöd men även elever som på ett eller annat sätt vill ha läxhjälp är välkomna. Bedömning av läget och åtgärder för förbättring kommande år: Vi har kommit en bit på vägen men behöver utveckla rutinerna än mer, framförallt inom de kommunikativa delarna. Det får inte råda någon tvivel om vem som gör vad och när. Förarbetet innan orosanmälan bör förtydligas/klargöras, så att programarbetslagen blir mer delaktiga i varje elevärende. Återkopplingen från elevhälsoteamet till berörda lärare om enskild elev bör ske snabbare. Strukturer och organisation för Studemus behöver nogsamt planeras tillsammans med berörda för optimal effekt. 4.5 Lokaler, teknik/läromedel Nulägesbedömning Styrkor: rent generellt har Mälargymnasiet fina, välanpassade lokaler i en campusliknande miljö med korta avstånd mellan huskropparna. Svagheter/brister: Många elever som rör sig i skolans lokaler. Det är svårt att bedöma vilka som hör hemma på skolan och vilka som inte gör det. Ljudnivån är hög i vissa delar av skolrestaurangen. Ogästvänlig cafeteriamiljö.

10 (31) Planerade åtgärder En skolvärd/skolvärdinna kommer att anställas till hösten och de tre gymnasieskolorna delar på kostnaden proportionellt så att vi kommer tillrätta med objudna gäster och kartlägga våra elevers beteendemönster utanför undervisningssituationer. Vi behöver successivt byta ut de stationära datorerna mot bärbara, eller ännu hellre skulle vi vilja förse våra elever med lånedatorer under studietiden för att underlätta för lärarna och eleverna i deras arbete. En obalanserad budget gör det för närvarande omöjligt. Skolrestaurangen kommer att genomgå en omfattande renovering under nästa läsår. Elevråden på de tre skolorna har inlett ett arbete med en upprustning av cafeteriamiljön I H-huset kommer Mälargymnasiet att driva egen cafeteria och butiken Jordnära ting. 4.6 Sammanfattande bedömning av verksamhetens förutsättningar Styrkor: Personalen är engagerad och kompetent. De tio planerade förstelärartjänsterna kommer ha specifika och anpassade uppdrag som matchar verksamhetens utvecklingsområden och som kommer att bidra till starkare program, inriktningar, identitet och måluppfyllelse. Ledningen har tillsammans stor erfarenhet och kunskap om de olika elevgrupper och verksamheter som finns på Mälargymnasiet. Många elevaktiviteter och arrangemang finns som naturliga inslag i verksamheten. Lokalerna är välanpassade för de verksamheter som bedrivs. Brister/svårigheter: Vi ligger efter i den digitala utveckingen och kompetensen jämfört med konkurrerande verksamheter vilket försvårar lärarnas arbete och elevernas skolgång. Det påverkar skolans attraktionskraft negativt. Vi har för få sökande/små grupper till flera av våra program, främst yrkesutbildningarna vilket resulterar i att skolpengen inte klarar finansiering av verksamheten. Under hösten måste vi göra noggranna analyser av söktrender och ta ställning till vårt programutbud. Hotell- och turismprogrammet har vi exempelvis stoppat intaget till i höst eftersom det endast fanns en behörig sökande. Restaurang- och livsmedelsprogrammet har få sökande och föranleder en särskild analys eftersom de lokaler som programmet hyser inte kan användas till annan verksamhet utan omfattande ombyggnation med stora kostnader som följd. Även Handel- och administrationsprogrammet har för få sökande. Förhoppningsvis kommer vi att kunna fylla på yrkesutbildningarna med elever inom Yrkesintroduktion. Även de studieförberedande programmen har minskat i volym även om vi fyller klasserna på Ekonomi- och Samhällsvetenskapsprogrammet. Vi behöver se över inriktningar och kursinnehåll ytterligare för att effektivisera verksamheten. 5. Resultat, måluppfyllelse och arbetet i verksamheten Rubrikerna i avsnittet utgår från målen i läroplanen för gymnasieskolan 2011: Kunskaper, Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande, Utbildningsval, Arbete

11 (31) och Samhällsliv, Bedömning och betyg samt Rektors ansvar. Inom dessa områden finns även verksamhetsmål som Utbildningsnämnden beslutat om. 5.1 Kunskaper Faktorer som resultat från nationella prov, slutbetyg från läsåret 2013/14 kan ej redovisas då dessa sammanställs av SIRIS (Skolverket) och redovisas först i slutet av året, se vidare under rubrik Indikationer på måluppfyllelse, sid 13. Elevernas närvaro och frånvaro spelar roll för elevernas resultat. Nyckeltal från bokslut och verksamhetsberättelse 2013: Program Närvaro % Frånvaro % Varav ogiltig % Barn- och fritidsprogrammet 81,7 18,2 12,2 Handel- och administrationsprogr 79,9 18,1 6 Hotell- och turismprogrammet 79,2 19,8 3,1 Hantverksprogrammet, frisör 68,5 31,5 13,3 Restaurang- och livsmedelsprogr 79,6 20,4 5,8 Ekonomiprogrammet 87,9 12,1 3,6 Estetiska programmet 86,4 13,6 3,4 Samhällsvetenskapsprogrammet 85,7 14,3 4,0 Språkintroduktion 1 klass 83,6 16,4 15,7 Genomsnitt: 81,4 18,3 7,4 Elever som under året går ett fjärde år har den i särklass högsta frånvaron, 27,7 %. Anledningarna är troligtvis flera. Några elever är inte studiemotiverade men håller sig kvar i skolan eftersom de känner sig trygga där. Andra elever har svårt att kombinera arbete och studier, men tror att de kan klara av studierna trots lågt deltagande i undervisningen. Vi kommer fortsättningsvis att hitta framkomliga vägar tidigare under elevens studietid och erbjuda förlängd studietid när det finns särskilda skäl i form av exempelvis lång sjukperiod. I sådana fall förekommer alltid åtgärdsprogram och annan nödvändig dokumentation. Nyckeltal från bokslut och verksamhetsberättelse 2013 samt uppgifter från elevenkäten våren 2014: Mälargymnasiet Diff Sam-gymnasiet Mälargymnasiet Samgymn Samgymn Samgymn Elevenkäten totalt, andel positiva Trygghet och gemenskap, andel positiva Lärande, andel positiva Inflytande, andel positiva Helhetsomdöme, andel positiva Svarsfrekvens i % Inkomna svar (antal årskurs 2) Möjliga svar (antal årskurs 2) *115 HTS-gymnasiet HTSgymn HTSgymn HTSgymn Elevenkäten totalt, andel posi

12 (31) tiva Trygghet och gemenskap, andel positiva Lärande, andel positiva Inflytande, andel positiva Helhetsomdöme, andel posi tiva Svarsfrekvens i % Inkomna svar (antal årskurs 2) Möjliga svar (antal årskurs 2) *80 ÖVRIGA NYCKELTAL Andel förstahandssökande till yrkesprogram Andel förstahandssökande till studieförberedande program Andel Järfällaungdomar som söker till Järfälla kommunala gymnasieskolor 100% (antal) 63 Hur skolan har arbetat under 2013/14 för att nå målen inom kunskapsområdet I februari 2014 erhöll Mälargymnasiet statliga medel för att vidareutveckla kvalitén i det arbetsplatsförlagda lärandet inom yrkesprogram och gymnasiesärskola. Vi har påbörjat arbetet genom att organisera och samordna ett lokalt programråd med branscherna i syfte att säkerställa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet, diskuterat och framarbetat former för handledarutbildning, introduktionsprogram på arbetsplatsen, arbetsmiljö, risker och utvärderingsverktyg. En företagsbank är under upparbetning. Vår erfarenhet hittills är att det är svårt att ha önskat fokus på programråden beroende på liten uppslutning från branscherna. Vi måste hitta former för individuella kontakter med branscher/handledare och troligtvis erbjuda en webbaserad handledarutbildning. Vi har sett över, renodlat och utökat antal kursmoment som arbetsplatsförläggs i syfte att tydliggöra för såväl elever som handledare om kunskapsområden och sambedömning. Den arbetsplatsförlagda tiden har utökats från 15 till 20 veckor så att eleverna bereds möjlighet att rotera på fler arbetsplatser. Placeringarna blir då så långa att verklig inlärning sker och lärarna får mer tid för direktkontakt med handledarna. Lärarna har arbetat med fokusområden under året enligt de framskrivna arbetsplanerna. Ämnesgrupper och den lärargrupp som undervisat i gymnasiearbeten har utvärderat, analyserat och ringat in förbättringsområden. Dessa arbeten skedde i anslutning till vårterminens slut. Sammanställning, se rubrik 5.6 Rektors ansvar. Vi har under våren jobbat för att förbättra elevernas kunskap inom matematikområdet. Inför nationella provet erbjöds eleverna på Mälargymnasiet en eftermiddag och kväll i matematikens tecken ( Mattenatta ) eftersom det kändes angeläget att ge eleverna största möjliga förberedelse. Ett 60-tal elever tog del av detta. Handels- och administrationseleverna fick delta i ungföretagarmässor såväl i Järfälla som på Stockholmsmässan (där skolan sensationellt hade med ett bidrag från UFföretaget Eco Coffee bags till SM). Eleverna från alla årskurser inom Handelsprogrammet var besökare och syftet var att inspirera och visa vad deras studier egentlig-

13 (31) en handlar om. På så vis ökar motivationen och därmed resultaten i de teoretiska bitarna är tanken. För att förbättra kunskaperna i svenska språket och matematik för nyanlända anordnades i slutet av läsåret sommarskola för eleverna inom Språkintroduktion. De fick med andra ord utökade chanser att nå de mål de inte lyckats nå under ordinarie arbetsår. Idén är att de ska nå kunskapsnivåerna snabbare och därmed kunna slussas över till andra program. Denna satsning var mycket lyckad. Av 30 studerande i ämnet svenska (grundskolenivå, år 9) nådde 12 av 30 betyg E. Analys och reflektion Arbetsron i klassrummet är generellt låg, 33 % av eleverna är missnöjda enligt elevenkäten och frånvaron är hög, två väsentliga faktorer för ökad måluppfyllelse. Inom de här områdena kan vi, och måste vi bli bättre. En gemensam värdegrund, ledarskap i klassrummet, snabba insatser, tydlighet, trevligt bemötande, elevinflytande och en skolledning som är delaktig i verksamheten är våra viktigaste utvecklingsområden. Vidare ser vi ett stort behov av ett mer offensiva elevhälsoteam, så att elever som kommer på glid eller riskerar att missa sina mål mycket snabbare kan fångas upp. Elevhälsoteamen måste bli bättre på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt psykosociala faktorer som påverkar eleverna. Detta tillsammans kan ge större svar på varför en elev är frånvarande, inte hänger med, skolkar eller kanske inte förmår mer då ingen anpassning av förutsättningarna har skett. Det är mycket troligt att studieresultaten kommer förbättras i och med denna satsning. De specialsatsningar vi har gjort i form av teman för eleverna, satsningar så som sommarskolor och studiebesök måste fortgå och genomsyra verksamheten till än högre grad än idag. Åtgärder för utveckling En numera fulltalig skolledning och organisation innebär att skolledningen har möjlighet att vara delaktiga i verksamheten i större utsträckning än tidigare. Vi fortsätter utveckla vår stödverksamhet och anstränger oss att få med eleverna i flera sammanhang så att de känner att de är delaktiga och har möjlighet att påverka. Utvecklingen i programarbets- och ämnesgrupper fortsätter utifrån nya arbetsplaner med vässade målformuleringar och vi kommer att arbeta med värdegrundsarbete och interna rutiner. De satsningar vi har inlett (se tidigare rubrik) måste fortgå och sprida sig till andra delar av verksamheten. Som exempel kan nämnas att entreprenöriellt tänkande bör genomsyra fler program i framtiden. Ett närmande mellan särskoleverksamheten och yrkesprogrammen är också en önskad framtida utveckling, så att inkluderingen blir större och att framgångskoncept sprider sig än mer till skolans olika delar. Indikationer på måluppfyllelse Indikationen är att vi över lag har bättre resultat i nästa års elevenkät, större andel elever med gymnasieexamen och snabbare genomströmning av elever inom Introduktionsprogrammen.

14 (31) Andel elever, i procent, med slutbetyg inom fyra år. Andel elever, i procent, med grundläggande behörighet av dem med slutbetyg. Betygsgenomsnitt. Jämförelser mellan program på tidigare SAM- och HTS-gymnasiet. Program SAMgymnasiet Andel elever med slutbetyg Andel elever med grundläggande behörighet av elever med slutbetyg Betygspoäng genomsnitt Samhällsvetenskapsprogrammet 72,7 75,6 72, ,1 14,5 14,3 Specialutformat program 70,4 70,8 74, ,8 15,2 14,1 Program HTSgymnasiet Andel elever med slutbetyg Andel elever med grundläggande behörighet av elever med slutbetyg Betygspoäng genomsnitt Barn- och fritidsprogrammet ,2.. Handel- och administrationsprogrammet 42,9 45,0 74,2.. 83,3.. 14,9 13,3.. Hotell- och restaurangprogrammet 56,3 73,3 43, ,3 13,9.. 13,3 Hantverksprogrammet (frisör) 58,3 64,3 81, ,7 12,9.. Specialutformat program 80,0 64,7 55, ,4 13,8 14,0 Resultatuppgift baserad på färre än 10 elever är markerad (..), uppgift saknas är markerad (.) Källa: Skolverket Samtliga resultat har sjunkit över tid, undantaget specialutformat program inom Samgymnasiet som ökade den grundläggande behörigheten för elever under de två sista åren. Gissningsvis beror resultatförsämringen på färre sökande över tid, fler elever i behov av särskilt stöd och lägre intagningspoäng. Skolans egna uppgifter för läsåret 2013/2014: Andel elever som uppnått gymnasieexamen: 67 % Andel elever som uppnått grundläggande behörighet: 74 % Andel avbrott, studieuppehåll eller byte av program: 14 % Betygssnitt per program, slutbetyg i åk 3 går inte att fastställa beroende på systemfel i Procapita. Resultaten på nationella program är för tidigt att redovisa då de inte är sammanställda av Skolverket ännu. 92,4 procent av eleverna fick betyget i gymnasiearbetet, drygt 25 procent färre elever uppnådde gymnasieexamen. Skillnaderna är anmärkningsvärda då det är med gym-

15 (31) nasiearbetet eleven knyter ihop sina studier på programmet och visar att hen är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier. Fördjupade analyser behövs för att kunna fastställa orsaker och samband. 5.2 Normer och värden I början av läsåret fastställdes ordningsregler efter att de processats i samtliga klasser. I oktober 2013 fastställdes Mälargymnasiets plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Ordningsreglerna och planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling kommer årligen att revideras. Vid föräldramöten under första delen av höstterminen informeras föräldrarna om planen och så kommer att ske varje år. En handlingsplan för handledning vid kris och katastrof har upprättats och en krisgrupp har utsetts. Krisgruppen har haft ett gemensamt möte för genomgång av handlingsplanen och diskuterat upplägg av det fortlöpande arbetet. Krisgruppen kommer att utvärdera sitt arbete och vid behov revidera handlingsplanen årligen. Samtlig personal har varit engagerade och aktiva i arbetet för en trygg skola. Inför studentavslutningen samordnades ett informationsmöte med de blivande studenterna, polis och Järfälla kommuns drog- och brottsförebyggande samordnare, Ulf Peterson. Vi har ägnat en studiedag för samtlig personal till kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder, vad det innebär för dessa elevers skolgång, vår gemensamma värdegrund och metoder för att underlätta för dem i skolan. Skolans närvarocoach har varit behjälplig med samtal och kontakter med skolkande elever och deras vårdnadshavare. Elevhälsoteamen har träffats varje vecka för att jobba kring elevärenden. Många av dessa ärenden har handlat om elever som på ett eller annat sätt har behövt stöttning, samtal och även få regler, värderingar och förhållningssätt förklarat för sig. Analys och reflektion Såväl medarbetare som elever har reagerat vid kränkande eller diskriminerande händelser. Dock har dessa händelser varit av ringa art. Alla medarbetare har varit extra vaksamma och reagerat vid händelser i och utanför skolan då vi haft en del tillbud där elever från våra gymnasieskolor samt obehöriga varit inblandade. Jourtelefonen har fyllt en viktig funktion vid skarpa lägen. Den stora genomströmningen av elever/obehöriga som är omöjliga att identifiera är bekymmersamt. Positivt är att eleverna i hög grad känner sig trygga på skolan. Åtgärder för utveckling Innan planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras nästa gång ska vi genomföra en kartläggning i åk 1 för att ringa in eventuella risk- och/eller otrygga områden i skolan och vidta nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med dessa. Värdegrundsarbetet kommer att vara prioriterat under nästa läsår eftersom alla ska känna sig trygga i skolan. Vi kommer, tillsammans med

16 (31) de två andra gymnasieskolorna, inrätta en skolvärd/skolvärdinnetjänst för att gemensamt stärka upp med personal som är behjälplig med kartläggning och beteendemönster hos eleverna i och kring skolorna. Mentorernas roll i närvaroarbetet kommer att stärkas och närvarocoachens uppdrag förtydligas. Vi kommer att ta ett samlat grepp om skolans värdegrundsarbete och åtgärder för att komma tillrätta med arbetsron i klassrummet. Vi kommer att fortsätta utveckla en lärande organisation genom exempelvis program- och ämneslag, auskultationer och stöd av skolledning. Indikatorer på måluppfyllelse Jämförelsematerial från tidigare två läsår härrör från tidigare skolor undantaget Kvarngymnasiet där uppgifter saknas. Frågor ur *elevenkäten inom området trygghet och trivsel samt nöjd med min skola.aandel, i procent, positiva svar på frågor inom områdena : Frågeområde: 2013/ / /12 Trygghet och gemenskap, Samgymnasiet Trygghet och gemenskap, HTS-gymnasiet Trygghet och gemenskap, Mälargymnasiet 74,5 Nöjd med min skola, Samgymnasiet Nöjd med min skola, HTSgymnasiet Nöjd med sin skola, Mälargymnasiet 53 Källa: Stora elevenkäten - kommunens årliga elevenkät Resultaten för Mälargymnasiet är låga och kan bero på faktorer kring sammanslagning, lokalanpassningar och omställningsarbeten. För att med säkerhet fastställa orsaker och samverkan krävs ytterligare enkäter, intervjuer och analyser. Yrkeselever är nöjdare än elever inom studieförberedande program. Positivt är att 92 % upplever att de är trygga på skolan medan endast 36 % av eleverna anser att det är arbetsro under lektionerna ett prioriterat utvecklingsområde under läsåret 14/ Elevernas ansvar och inflytande Sammanställning av läroplansmål, Järfälla kommuns verksamhetsmål inom området Elevernas ansvar och inflytande.

17 (31) Skolans arbete för att nå målen inom området Regelbundet återkommande klassråd Regelbundet återkommande elevråd Utvecklingssamtal en gång/termin Flera arbetslag beskriver hur eleverna har inflytande i exempelvis examinationsformer och kursinnehåll Analys och reflektion Måluppfyllelsen inom området ansvar och inflytande är låg. Endast en tredjedel av eleverna anser att de har inflytande över sin undervisning och skola och det resultatet måste vi förbättra. Tänkbara orsaker är att våra förväntningar på eleverna är för låga, att elevernas förmåga att ta ansvar varierar och att vi inte har haft enkla fungerande kommunikationskanaler mellan skola elev - vårdnadshavare. Ytterligare en tänkbar orsak till den låga måluppfyllelsen är att vi inte i tillräckligt hög utsträckning uppmärksammar eleverna på när de faktiskt har inflytande. Resultaten i elevenkäten skiftar mellan programmen och det tyder på att vi i högre utsträckning borde lära av varandra. Huruvida elever tar personligt ansvar för sina studier och arbetsmiljö är svårt att mäta. En styrka i verksamheten är att flertalet lärare känner sina elever väl och vet vilken hjälp och stöd som behövs på individbasis för att den enskilde eleven skall utveckla sitt ansvarstagande. En svaghet i verksamheten är att alla elever inte har tillgång till en dator vare sig i skolan eller i hemmet vilket omöjliggör en lärplattform där eleverna kan hitta samlad information om sina studier och skola. Om så vore fallet skulle det vara enklare för läraren att lägga ansvar på den enskilde eleven. I syfte att förmedla kunskap om demokratins principer och former arbetar Mälargymnasiet kontinuerligt med klassråd och elevråd. Ett exempel är hur elevråden på de tre gymnasieskolorna under senare delen av vårterminen gemensamt börjat planera för upprustning av cafeterian i samråd med Serviceenheten. Lärarna engagerar eleverna i kursplanering och examinationsformer i olika omfattning och vi bjuder in till organiserade bokbord och politikerdebatter. Åtgärder för utveckling Skolwebben kommer att användas fullt ut från skolstart i augusti 2014 i syfte att förenkla kommunikationen mellan skola, lärare, elev och vårdnadshavare. Vi behöver anstränga oss ytterligare för att öka elevernas inflytande och göra eleverna uppmärksamma på situationer när de faktiskt har reellt inflytande i såväl undervisningens innehåll, arbetssätt som i skolan som arbetsplats. Auskultationer och pedagogiska forum för att lära av varandra. Det krävs kraftfullare stöd från skolledningen och en skolledare som har särskilt ansvar för elevråd.

18 (31) Indikatorer på måluppfyllelse Frågor ur elevenkäten* inom området reellt inflytande där störst förändring av elevernas inställning (positivt eller negativt) skett jämfört med föregående år, andel elever i procent Frågor från enkäten: Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Sammantaget resultat inom området reellt inflytande Sammantaget resultat inom området reellt inflytande SAM-gymnasiet: Sammantaget resultat inom området reellt inflytande HTS-gymnasiet * Stora elevenkäten, kommunens årliga elevenkät Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket Utbildningsval - Arbete och Samhällsliv Skolans arbete under 2013/2014 för att nå målen inom området arbete och samhällsliv Arbetsprocesser/insatser som skolan arbetar systematiskt med i syfte att eleverna ska få kännedom om arbetslivets villkor, möjligheter till fortsatt utbildning och arbete: Arbetsplatsförlagd utbildning och lokala programråd inom yrkesprogrammen Utveckling av arbetsplatsförlagd utbildning, programråd, handledarutbildning och branschkontakter Studiebesök, SACO-mässa, kopplingar i undervisningssituationer och gästföreläsare inom samtliga program Aktiviteter utanför skolan, anpassade till kursinnehåll och program UF-företag Uppsättning av musikal vartannat år Tydlig projektion inom Samhällvetenskapliga programmets tre studieår. Från lokalt via det nationella till det internationella. IU-skola medlemmar i Utrikespolitiska institutet Praktik för elever inom Samhällsvetenskapliga programmets inriktning beteendevetenskap Studie- och yrkesvägledningen är aktiva inom nätverk, informerar och vägleder eleverna individuellt och i grupp

19 (31) Analys och reflektion Frågor ur elevenkäten* inom området framtida arbetsliv, andel elever i procent Frågor från enkäten 1) Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet 2) I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av ex föreläsare, studiebesök eller praktik: Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket Sammantaget resultat inom området framtida arbetsliv Sammantaget resultat inom området framtida arbetsliv SAM-gymnasiet: Sammantaget resultat inom området framtida arbetsliv HTS-gymnasiet * Stora elevenkäten, kommunens årliga elevenkät 53 37,5 65,5 Måluppfyllelsen för Mälargymnasiet jämfört med de tidigare skolorna har förbättrats med 1,5 % vilket är en marginell skillnad. Troligtvis är det fortfarande så att yrkeseleverna är nöjdare gällande arbetslivskontakter eftersom det faller sig naturligt genom deras arbetsförlagda utbildning. Under läsåret har studie- och yrkesvägledarna haft en grannlaga uppgift med att korrigera studieplaner och vägleda elever inom tidigare Kvarngymnasiets verksamhet och det har funnits en rad oklarheter mellan uppdragen för Mälargymnasiet och JVC:s studie- och yrkesvägledare som tydliggjorts gjorts under senare delen av vårterminen. Åtgärder för utveckling Studie- och yrkesvägledarna organiseras inom ett varsitt av skolans team vilket innebär tydligare ansvarsområden gällande program och elever Studie- och yrkesvägledarna inom Järfällas gymnasieskolor och vuxenutbildning arrangerar Framtidsmässan för samtliga studerande i januari 2015 Vi kommer att anlita Transfer som gästföreläsare i skolan Vi kommer att fortsätta arbeta med det som varit positivt i år Vi kommer erbjuda praktik för elever inom IA-programmet Särskolan ska integreras mer samt få en bättre koppling till samhälle och arbetsliv. Vi strävar efter en än mer tydlig koppling mellan skola och entreprenörskap. 5.5 Bedömning och betyg Hur skolan har arbetat under 2013/14 för att nå målen inom området Bedömning och betyg Viktiga arbetsprocesser/insatser som skolan arbetar systematiskt med, analys och reflektion samt åtgärder för utveckling: Arbeten i lärararbetslag och ämnesgrupper

20 (31) Kompetensutvecklingsinsatser Samarbete mellan svenska som andraspråkslärare och dramapedagog i syfte att utveckla språkutvecklingen Åtgärder för utveckling Vi kommer att arbeta vidare inom de områden som framkommit vid utvärderingsoch analysarbetet i juni, exempelvis frånvaron, arbetsron, individanpassning, kommunikativa processer, särskilt stöd, varierande examinationsformer, själv- /kamratbedömning, formativ bedömning, rubrics/bedömningsmallar, tydliga strukturer, tydligare och synligare skolledning, samarbete i programarbetslag och ämnesgrupper för att säkerställa innehåll, bedömning och betygsättning. Dramapedagogens roll i språkutvecklingen utvecklas ytterligare och flera elevgrupper kommer att få möjlighet till denna undervisning. Indikatorer på måluppfyllelse Några olika enkäter som genomförts under året och som indikerar Mälargymnasiets måluppfyllelse: I slutet av mars följdes de blivande avgångseleverna upp i en enkät där de fick besvara frågor om programmets karaktärsämnen och om de fått förutsättningar för att ta ett arbete. Totalt anser ca 70 % av eleverna att de har fått tillräckliga förutsättningar i det stora hela men 10 % fler, d v s 80 % anser att det arbetsförlagda lärandet har gett dem bättre förutsättningar än undervisningen i skolan, undantaget Hotell- och turismprogrammet där nöjdheten är nära 100 % såväl i undervisning som i det arbetsplatsförlagda lärandet. Frågor ur *elevenkäten, inom området lärandet. Andel, i procent, positiva svar på frågor inom områdena. Resultatet från 2012/13 är sammanslaget från de tidigare skolorna. Frågor: 2013/ /13 SAM- & HTSgymnasiet Mina lärare samarbetar kring mitt lärande 55 51,5 Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till Mina lärare hjälper mig förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat Källa: Stora elevenkäten - kommunens årliga elevenkät Inom dessa tre områden har vi ökat måluppfyllelsen jämfört med tidigare skolors resultat, ett resultat som visar att arbetet i program- och ämneslag har gjort skillnad. Det är fortfarande alarmerande låg måluppfyllelse och arbetet fortsätter därför med individanpassning, stöd och kommunikativa processer. 77 procent av eleverna anser att lärarna är kunniga i sina ämnen, en förvånansvärt låg siffra med anledning av att lärarkompetensen rent generellt är hög.

21 (31) Oroande är att endast 69 procent av eleverna anser att de blir bemötta på ett positivt sätt av sina lärare, en minskning med 5 procent från tidigare skolors resultat. Inom det här området måste vi ta ett samlat grepp kring kommunikativa processer och förhållningssätt. Resultat från enkät om dramapedagogens roll inom svenska som andraspråk för elever inom Språkintroduktion. 45 elever har svarat: Elevenkät Sva drama Andel: Andel: Andel: Frågor: Mindre än hälften av eleverna som besvarat enkäten anser att undervisningen motiverar till att vilja lära mera och att det är variation på arbetssätten under lektionerna. Arbetsro, självbedömning, formativ bedömning, rubrics/bedömningsmallar och ökat elevinflytande är metoder som vi kommer att arbeta med för att förbättra måluppfyllelsen. Instämstämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt Dramalektionerna har hjälpt mig utveckla svenska språket Mitt självförtroende har ökat Jag har lättare att prata inför andra/publik Språkintroduktionselevernas skattning på en skala 1 10 (svårt - lätt) före och efter dramapedagogisk satsning inom svenska som andraspråk: Elevskattning dramalektioner Skala Så här lätt/svårt tyckte jag att det var att prata inför andra på svenska innan jag påbörjade mina 2,7 dramalektioner: Så här lätt/svårt tyckte jag att det var att prata inför andra på svenska efter mina dramalektioner: 7,9 Studieresultat och studieprestation avspeglar sig i hur eleverna tänker om sin framtid. Vi har därför gjort en enkätundersökning i årskurs 1 och 3 inom studieförberedande program i syfte att undersöka intresset av att vilja studera på högskola/universitet:

22 (31) En enkätundersökning har genomförts i årskurs 1 och 3. Antal elever årskurs 1: 109, antal elever i årskurs Resultat i procent: Mälargymnasiet Andel som Andel som Andel Andel Svarsfrekvens Elevenkät åk 1 vill studera vill studera som inte som i % vid högskola vid högskola vill studera vid vet inte direkt efter några år gymnasiet efter gymnasiet högskola Samhällsprogr Estetiska progr bild Estetiska progr musik Ekonomiprogr Totalt åk 1: Mälargymnasiet Elevenkät åk 3 Andel som vill studera vid högskola direkt efter gymnasiet Andel som vill studera vid högskola några år efter gymnasiet Andel som inte vill studera vid högskola Andel som inte vet Svarsfrekvens i % Samhällsprogr Estetiska progr bild Estetiska progr musik Ekonomiprogr Totalt åk 3: När årskurs 1-elever läsåret går i årskurs 3 finns möjlighet för oss att analysera om andelen elever som anger att de vill studera vid högskola direkt eller inom några år förändras under gymnasietiden. Det är flera elever i årskurs 1 än i årskurs 3 i årets enkät som vill studera vid högskola direkt eller efter några år. Jämfört med enkätresultaten för 2012 är det 14 % färre elever i årskurs 3 som vill studera vid högskola direkt efter gymnasiet och 12 % fler elever som vill studera inom några år. 5.6 Rektors ansvar Skolans arbete under 2013/14 för att nå målen inom området rektors ansvar Mälargymnasiet är en ny skola. Skolledningen var inte fulltalig förrän i februari 2014 och det har i hög grad påverkat medarbetarnas behov och önskan av styrning och pedagogiskt ledarskap. Åtgärder angående Skolinspektionens tidigare tillsyn av Kvarngymnasiet och därefter inkomna anmälningar, Arbetsmiljöinspektion med omfattande arbeten rörande f d Kvarngymnasiets psykosociala hälsa, inrättande och im-

23 (31) plementering av digitalt närvarosystem för elever inom Introduktionsprogram och särskola, upprättande av arbetsrutiner såväl internt som externt, (exempelvis Järfälla vägledningscenter, Viksjögårds behandlingshem och Socialtjänsten), omställningsarbeten, Skolwebben, framarbetande av Mälargymnasiets hemsida, nytt marknadsföringsmaterial ombyggnationer och flytt har varit ofrånkomligt prioriterade områden under läsåret. Arbetsprocesser/insatser som skolan arbetar systematiskt med inom rektors ansvarsområden: Utbildningsplaner för introduktionsprogrammen har upprättats. Detta genomfördes i samråd med studie- och yrkesvägledare när vi tillsammans ringat in utvecklings- och behovsområden efter samtal med elever, enskilda lärare och efter kritik från Skolinspektionen. Poängplaner för särskolans nationella och individuella program. Arbetet genomfördes i samråd med studie- och yrkesvägledare efter deras arbete med att korrigera felaktiga eller ofullständiga individuella studieplaner. Då poängplaner för särskolan är nationellt fastställda hade vi att upprätta planer baserade på vad eleverna genomgått/inte genomgått för ämnesområden tidigare. Motivationskurser inom särskola och introduktionsprogram har bytts ut mot nationellt fastställda ämnen/ämnesområden/kurser efter kritik från Skolinspektionen. Korrigeringar i flera nationella programs poängplaner utifrån arbetslagens och elevernas önskemål och val av kurser. Vi har påbörjat ett utvecklingsarbete av det arbetsplatsförlagda lärandet inom yrkesprogram och särskola. En representant från varje berört program samt skolledning har tillsammans ringat in utvecklingsområden, bjudit in till ett programråd och påbörjat arbetet med en företagsbank och handledarutbildning. Vi har även diskuterat framgångsfaktorer bland yrkesprogram i Europa och aktuell forskning inom området. Under året har vi provat en modell för åtgärdsprogram och särskilt stöd eftersom tidigare skolors modeller inte legat helt i linje med Skollagen. Bedömning och betygssättning har säkerställts genom ämneskonferenser och sambedömning. Arbetsrutiner kring elevhälsans arbete har varit i stort fokus. Rutiner kring hur ett elevärende ska tas upp och behandlats har reviderats och förtydligats. Elevhälsoteamets dokumentation har blivit tydligare och lättare att följa. En specialpedagogisk grupp har upprättats (med möten varje vecka) där fokus bland annat ligger på rutiner kring elevhälsa och arbetsgång kring elever för att stärka upp resultaten, kring fortbildning av personalen för att få större kunskap om elever med särskilda behov samt rutiner kring screening av elever. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetslagen inom tre fokusområden (se även rubrik 2, Underlag och rutiner för arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ): 1. Bedömning och betygssättning 2. Normer och värden 3. Styrning och ledning

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Mälargymnasiets programutbud, rapport 3

Mälargymnasiets programutbud, rapport 3 Mälargymnasiets programutbud, rapport 3 Monika Fröberg, Rektor Annika Ramsell, Kompetensdirektör Karin Mannström, Förvaltningsekonom Rapportnr: Kon Dnr 2015/12 2015-04-08 1 (6) Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 2014 Kvalitetsredovisning Design & Construction College Västerås Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 Kvalitetsredovisning 2014/2015, Design & construction college Västerås 2 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Selma Lagerlöfgymnasiet

Selma Lagerlöfgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Introduktionsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet,

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Plan för systematiskt kvalitetsarbete på skolenhet Dnr xxx-20xx Läsår: Enhet: Rektor: Bilagor Bilaga 1 Utdrag från huvudmannens verksamhetsplan Bilaga 2 Elevenkät från.. Bilaga

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer