Tid till eget ansvar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid till eget ansvar?"

Transkript

1 Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Tid till eget ansvar? tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck Eva Svensson

2 Eva Svensson och Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Omslag: Ulla Göthesson Tryck: Wallin och Dalholm Boktryckeri AB, Lund 2003 ISBN: Rapporten kan beställas från: Habilitering & Hjälpmedel Regionhuset Box Lund Tel: E-post: Lund 2003

3 Sammanfattning Denna undersökning handlar om förskole- och skolbarn födda med ryggmärgsbråck och deras skoldag. Syftet var att undersöka i vilken mån planering och organisation av tid i förskola/skola inverkade på aktivitet och delaktighet. Studien är gjord inom barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne. Sex barn, två förskolebarn och fyra skolbarn, följdes under en skoldag. Metoden var observation. Av speciellt intresse var planering av tid i förhållande till organisation av miljö, föremål och material, uppgift, assistans samt åtgärder relaterade till hjälpmedel och träning. Undersökningens resultat visar att tidsplaneringen i förskola/skola har en inverkan på aktivitet och delaktighet. Brist på tid ersattes av assistans. De snäva tidsramarna innebar att assistenten gick in och hjälpte till med sådant barnet skulle kunna göra själv eller skulle kunnat lära sig att utföra under andra omständigheter. Man kan konstatera att barnet i större utsträckning får anpassa sig efter skolans organisation vad gäller tidsplanering (schema) och arbetsmodell (organisation, av miljö, föremål och uppgift) än tvärtom. Sett i ett livslångt perspektiv är det betydelsefullt att det under grundskoletiden ges tid och utrymme att utveckla förmågan till eget ansvar för studier såväl som egenomsorg. Barnets aktiva medverkan i assistansens utformning, en flexiblare skoldag samt väl underbyggt stöd i närmiljön är viktiga förutsättningar för aktivitet och delaktighet i förskola/skola.

4

5 Innehåll Förord...7 Inledning...8 Ryggmärgsbrock...8 MMC-projektet...9 Det salutogena perspektivet...10 Aktivitetens betydelse för utveckling...11 Skolans sociala miljö...11 Syfte...12 Metod...12 Undersökningsgrupp...13 Procedur...13 Analys av data...14 Resultat...15 Schema planering av tid...15 Organisation av miljö och föremål i förhållande till tid...17 Skoluppgifter och egenomsorg i förhållande till tid...19 Träning i förhållande till tid...21 Assistansens utformning...21 Information och utbildning...23 Diskussion...25 Skolans miljö och organisation...25 Utformning av assistans...26 Tid till eget ansvar...27 Förutsättningar för en fungerande vardag...28 Tid i förhållande till förmåga...29 Stöd i närmiljön...29 Referenser...31 Bilaga Observationsprotokoll...33

6

7 Förord Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck lever ofta i en vardag omgivna av hjälpande händer. I en undersökning av ungdomarnas stödbehov på Riksgymnasiet i Kristianstad visade det sig att många saknade egna strategier för att lösa problem som uppstod i skolan eller på elevhemmet. Flera av ungdomarna upplevde stress av att inte hinna med, trots att arbetstempot medvetet satts lägre. De upplevde också svårigheter att överblicka och planera sitt arbete, viktiga förmågor för att klara ett självständigare vuxenliv. Hur ser förutsättningarna ut för dessa elever redan innan de kommer till gymnasiet? Resultaten ledde till att arbetsterapeuten Eva Svensson funderade över hur elevers förskole- och grundskolesituation ser ut, hur stödet är utformat i förhållande till aktivitet och delaktighet i skolsituationen. På vad sätt gynnas deras utveckling av att behärska en situation, att på sikt klara ett självständigare vuxenliv? Denna grundfråga bar Eva med sig när hon planerade och genomförde projektet, redovisat i föreliggande rapport. Rapporten bidrar till kunskapsutvecklingen om hur vardagssituationen är ordnad för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen pågår ett arbete med ett vårdprogram för just denna grupp. Undersökningen av eleverna vid Riksgymnasiet har mycket konkret bidragit till vårdprogrammets utformning. Kunskap om de yngre elevernas vardagssituation i denna rapport kan på samma sätt bidra till ett bättre bemötande. Det har varit en förmån att handleda och stödja Eva i hennes arbete. Hon har arbetat väl med uppgiften. Intressant har det varit att se hur den tidsgeografiska metoden kan användas för datainsamling. Flera har emellertid gjort undersökningen möjlig. Främst riktas ett varmt tack till de barn och ungdomar, föräldrar, assistenter, förskole- och skolpersonal som generöst delat med sig av sin vardag. Lund, maj 2003 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef 7

8 Inledning Under 2000 avslutades ett projekt som handlade om att granska och förbättra situationen för ungdomar födda med ryggmärgsbråck på riksgymnasiet i Kristianstad (Svensson, 2000). Syftet var att stärka ungdomarna i utvecklingen mot vuxenlivet. Gymnasiet är ett av fyra riksgymnasier för ungdomar med rörelsehinder i Sverige och där fanns under projekttiden elva ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Projektet ledde fram till ökad kunskap samt ett antal strategier för att bättre bemöta ungdomarna och stärka deras förmåga på olika områden. I intervjuerna gav både ungdomarna och deras föräldrar emellertid en ganska dyster bild av hur grundskoletiden hade varit bland annat på grund av bristande kunskap om de dolda funktionshindren. Den beskrivna erfarenheten av tidigare skoltid motiverade mig för denna undersökning med syfte att försöka få en inblick i ett antal förskole- och skolbarns vardagssituationer under en skoldag. Ett annat skäl som ligger bakom undersökningen är det pågående arbetet med ett Skåneövergripande habiliteringsprogram för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Kunskap från en mängd vardagssituationer kunde komplettera annan kunskap inom barn- och ungdomshabiliteringen. Ryggmärgsbråck Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning som beror på en bristande slutning av ryggmärgskanalen. Ryggmärgsbråck drabbar framför allt ryggmärgen men kan också påverka hjärnan. Cirka 80 % av barnen har hydrocephalus till följd av missbildningar, vanligen Arnold Chiarimissbildning 1. Följden blir ett svårt fysiskt funktionshinder som tillhör de mest vårdkrävande, sett ur ett medicinskt perspektiv, inom habiliteringsverksamheten (Bille & Olow, 1992; Lorber & Sjögren, 1973; Otto, 1987) Orsaken till missbildningen är inte känd. Den uppstår mellan dag 23 och 28 i fostrets utveckling och medför en generell rubbning vid anläggningen av nervsystemet. Ryggmärgsbråck är ett komplext funktionshinder som kan medföra problem inom flera livsområden. En del problem är uppenbara, andra svåra att förstå för andra människor, till exempel nedsatt tidsuppfattning, nedsatt förmåga att planera och organisera vardagen, minnesproblem och svårighet att 1 delar av lillhjärnan hänger ned i ryggmärgskanalen och gör det trångt kan trycka på hjärnstammen försvårar cirkulation av hjärnvätska. 8

9 hitta i olika miljöer. Sådana dolda funktionshinder ställer speciella krav på både den som behöver stöd och den som ger stödet. På senare tid har bland annat problem med arm- och handfunktion, (Sand, 1974; Svensson 1994) samt kognitiv svikt (Butler, A. Dahl, M. Norrlin, S. Strinnholm, M. & Winberg, A., 1997; West, 1995) som kan förväntas påverka aktivitetsförmågan hos personer födda med ryggmärgsbråck allt mer uppmärksammats. Sensibilitetsnedsättning i nedre extremitet anses medföra en störd kroppsuppfattning (Bille & Olow, 1992). Aktuella studier (Börjesson, 1998) visar att vuxna födda med ryggmärgsbråck upplever inkontinens som sitt största handikapp. Många yngre personer har påtagliga problem med att hantera sin RIK (Ren Intermittent Kateterisering) på ett ändamålsenligt sätt. Problem med egenomsorg 2, exempelvis personlig hygien, är vanligt förekommande (Fransson, I. Jönsson, P. Olsson, A. & Rosberg, A. (2000).; Mattsson, 2000). Ryggmärgsbråck är en komplicerad och sammansatt diagnos (Trenings- och Rådgivnings Senteret, 1999). Det finns stora individuella variationer inom gruppen. Några har få och små funktionsbortfall och behöver därför lite eller inget stöd utöver vad alla människor behöver i ett livsperspektiv. Andra har stora fysiska och/eller kognitiva funktionsbortfall eller problem av emotionell och social art. Diagnosen medför att flera hälso- och livsproblem måste hanteras samtidigt. Människor födda med ryggmärgsbråck behöver därför ett brett spektrum av stödinsatser på olika nivåer i samhället. Ungdomar och vuxna födda med ryggmärgsbråck är en ny grupp i befolkningen idag. Tidigare var det bara de utan eller med minimal hydrocephalus som växte upp och nådde vuxen ålder. Därför saknas kunskap om ungdomars och vuxnas livssituation. MMC-projektet 3 Som tidigare nämnts pågick under två år ett projekt vid riksgymnasiet i Kristianstad. Syftet var att öka kunskaperna kring ungdomar födda med ryggmärgsbråck för att kunna ge ett bättre stöd i förberedelserna för vuxenlivet. Efter en inledande kartläggningsfas växte i samverkan med ungdomarna ett förslag till verksamhetsövergripande arbetsmodell fram. 2 från engelskans selfcare, att ta hand om sig själv. Omfattar bland annat personlig vård såsom hygien, på- och avklädning, toalettbesök med mera. 3 Förkortning av MyeloMeningoCele vilket är den latinska benämningen för ryggmärgsbråck. 9

10 Kartläggningen visade bland annat att nio av de tio ungdomar som deltog i projektet hade ett långsammare arbetstempo. Ungdomarna berättade att de ofta kände sig stressade, trots att studierna var utlagda på fyra år istället för tre. Vi kom till insikt om vikten av att se till hela dagen, balansen mellan aktivitet och vila. Resultatet visade bland annat att ungdomarna är känsliga för stress och inte kan ta igen tid genom att skynda på istället. Bristande tidsuppfattning, vilket är vanligt förekommande, kan innebära att tiden inte tas tillvara, pauser som naturligt blir under dagen kan inte utnyttjas. Jag kan inte se tiden framför mig som en av ungdomarna uttryckte det. Följden blir att det inte går att koppla av och vila eller utnyttja tiden på annat sätt. Speciellt bekymmersamt är det för ungdomarna att ta ansvar för sina toalettbesök, som på grund av inkontinens görs med vissa tidsintervall. Arbetsmodellen kom framförallt att omfatta fem teman: tid, rutiner, stöd för minnet, förhållningssätt och assistans. När ungdomarna börjar på riksgymnasiet får de stöd och hjälp att planera tiden för att skapa arbetsro såväl i skolan som på elevhemmet. Tidsåtgången ses över, skolschemat anpassas och kompletteras med ett strukturschema för vardagsaktiviteterna på elevhemmet. Strukturschemat är en hjälp att skapa fungerande vardagsrutiner. Ungdomarna stöttas i att använda elevkalendern, ett viktigt hjälpmedel för att komma ihåg. Alla nya elever erbjuds fullt vuxenstöd i den nya miljön. Så fort de funnit sig till rätta och känner sig trygga backar personalen. Man kommer överens om hur assistansen ska utformas och ett så kallat samarbetsavtal upprättas. Det salutogena perspektivet I det salutogena perspektivet (Antonovsky, 1991) betonas betydelsen av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den framtagna arbetsmodellen bygger på dessa hörnstenar. Avsaknad av kunskap om funktionshindret, de konsekvenser det medför och hur de kan hanteras, skapar osäkerhet, oro och ängslan. Ungdomarna ska förstå bakgrunden till problemen i sin livssituation. Med denna insikt är det lättare att bli motiverad och ta till sig strategier för att hantera uppkomna problem och lära sig leva med de livsvillkor funktionshindret medför. Upplevelsen av en hanterlig vardag med tillräckliga resurser för att möta olika situationer i livet leder till ökad aktivitet. Man vet idag att förväntningar, det vill säga hur en person tänker om sina egna möjligheter och sin förmåga, påverkar vad som kan klaras av (Fortmeier & Thanning, 1998). 10

11 Alla beslut rörande ungdomarna på riksgymnasiet diskuteras och förankras på så kallade elevteam. I elevteamen med representanter från alla tre verksamhetsgrenarna elevhem, habilitering och skola tränas ungdomarna att föra fram sina behov och åsikter. Avsikten är att de ska kunna påverka sin situation och bli aktiva deltagare i sin egen utveckling. Målen som sätts utifrån individens önskemål blir meningsfulla och därmed ökar motivationen. Aktivitetens betydelse för utveckling All form av utveckling kräver aktivitet. En teori som betonar aktivitetens betydelse för utveckling och speciellt utvecklingen av kompetens att fatta autonoma val är Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) (Law, Polatajko, Baptiste & Townsend, 1997). Aktivitet främjar hälsa och välmående och har därmed stor betydelse för att skapa mening i tillvaron. Med aktivitet avses ur arbetsterapeutiskt perspektiv allt som sysselsätter en människa inom personlig vård, boende, fritid och skola/arbete. Eftersom en individ påverkas av den miljö hon lever i utvecklas och ändras aktivitetsmönstret livet igenom. Aktivitetsförmågan är beroende av förhållandet mellan individ, miljö och aktivitet. För att aktiviteten ska bli meningsfull för individen krävs både valmöjligheter och förutsättningar för genomförande. Inom CMOP (Law et al., 1997) betonas interaktionen mellan arbetsterapeut och individ för att uppnå de mål som individen definierar som meningsfulla. Ett första steg är att definiera individens utgångspunkt för att tillägna sig färdighet och utveckla handlingskompetens (Fortmeier & Thanning, 1998). Efter denna kartläggningsfas, aktivitetsutredning, verkar arbetsterapeuten för att tillskapa de förutsättningar, omgivningsfaktorer, som är nödvändiga för aktivitetens genomförande. Individen blir motiverad när uppgiften eller aktiviteten innebär en utmaning med lagom stora krav. Skolans sociala miljö Hemmingsson (2002) visar i sin avhandling att skolans sociala miljö är mycket viktigare för delaktighet avseende elever med funktionshinder än vad man hittills trott. Skolans sätt att organisera aktiviteter, lärarnas undervisningsstil och utformning av assistans är aspekter av den sociala miljön som har en avgörande inverkan på elevens möjlighet till aktivitet och delaktighet. Lärare i integrerade skolor träffar sällan på barn med funktionshinder, och därför har skolan svårt att klara den uppgiften utan professionellt stöd såsom insatser från habiliteringen. 11

12 All form av stöd och anpassning bör utformas utifrån individens behov i förhållande till dennes sociala kontext. Detta är väsentligt eftersom assistentens, lärarens och kamraternas förhållningssätt i allra högsta grad påverkar kvaliteten på det stöd som ges. Ju äldre barnet blir desto viktigare är det med inflytande och delaktighet i hur assistansen ska utformas (Hemmingsson, 2002). Assistenten behöver handledning så att assistansen såväl som övriga omgivningsfaktorer såsom fysisk miljö och hjälpmedel utformas på ett sätt som främjar barnets utveckling. Assistenten kan också behöva stöd för att definiera och hävda sina arbetsuppgifter gentemot övrig skolpersonal. Syfte Det övergripande syftet med denna undersökning var att få inblick i förskoleoch skolbarns vardagssituationer, hur förskolans/skolans planering av tid påverkade deras möjlighet till aktivitet och delaktighet. Ett annat syfte var att undersöka om skolpersonalen ansåg sig ha fått nödvändig information och kunskap för att möta barnets behov. Metod Utifrån undersökningens syfte framstod deltagande observation som den mest lämpade metoden. Observationens fokus var barnet med funktionshinder i relation till vad som hände i rummet. Av speciellt intresse var planering av tid i förhållande till organisation av miljö, föremål och material, uppgift, assistans samt åtgärder relaterade till hjälpmedel och träning. Arbetsmetoden är hämtad från det tidsgeografiska synsättet. Tidsgeografin tar individen som utgångspunkt eftersom individen länkar samman många olika företeelser och därmed bidrar till att identifiera viktiga sammanhang (Ellegård & Norell, 1997). Observationerna tänktes ge en bild av hur vardagen struktureras. För att kunna inleda en förändrings- och utvecklingsprocess måste ärläget klargöras för att skapa en stabil bas att förankra sina åtgärder i. En beskrivning av hur det är lyfter fram sammanhang som annars är svåra att se. 12

13 Observationerna kompletterades med intervjuer för att undersöka på vilket sätt personalen informerats om barnet och dess behov samt om denna information ansågs tillräcklig. Undersökningsgrupp I Skåne fanns, enligt statistik från SBC- dispensären i Lund 4, år 2002 cirka 70 barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck i åldrarna 0-20 år. I åldersgruppen 3-5 år fanns totalt i Skåne 3 barn, 6-9 år 11 barn, år 18 barn och år 7 ungdomar. För att få en så bred bild som möjligt var det av intresse att träffa barn i olika åldrar. Åtta familjer valdes att delta. Under arbetets gång föll två barn bort på grund av operation respektive skolbekymmer. Undersökningsgruppen kom därför att bestå av sex barn, ett barn 3-5 år, två barn 6-9 år, två barn år och ett barn år. Det var fyra flickor och två pojkar och de hade samtliga kontakt med habiliteringen. Sex lokala habiliteringsteam geografiskt spridda över Region Skåne stod för insatserna. Fem av barnen använde förflyttningshjälpmedel såsom rollator och rullstol. Ett barn använde inte något förflyttningshjälpmedel. Samtliga barn var integrerade i grupper/klasser på förskola respektive skola i sina hemortskommuner. Alla barnen hade tillgång till assistent. Procedur Huvuddelen av barn födda med ryggmärgsbråck i Skåne besöker regelbundet SBC-dispensären i Lund. Sjuksköterskan och sjukgymnasten på nämnda mottagning gjorde urvalet. Sjuksköterskan tog en första kontakt med familjen för att undersöka om de var intresserade av att delta i undersökningen. Samtliga åtta barn och föräldrar ställde sig positiva. Familjerna kontaktades därefter av mig och datum för ett besök i hemmet bokades. Syftet med detta första besök var att presentera bakgrund och syfte till undersökningen samt att lära känna barnet så vi var bekanta när jag sedan kom till förskola respektive skola för en deltagande observation. Vid hembesöket bestämdes ett datum för förskole- respektive skolbesök och vi kom överens om vem som kontaktade förskola/skola för att meddela att jag skulle komma 4 Spina Bifida Cystica-mottagningen i Lund 13

14 och anledningen till mitt besök. Skolpersonalen fick på samma sätt information om undersökningen och metoden. Under observationerna fördes kontinuerliga anteckningar över klockslag och aktivitet, det vill säga vad barnet gjorde, var och med vem. Jag deltog inte i aktiviteterna, förutom vid något tillfälle på förfrågan från ett barn eller en ur personalen. Observationerna skedde under en dag. I samtliga fall följdes barnet från det att han/hon anlände till förskola/skola tills det var dags för hemresa. Det fanns möjlighet till intervju under personalens raster. Föräldrar och kollegor har under arbetets gång läst utkast till rapporten och har på så vis getts möjlighet att lämna synpunkter på och verifiera resultat och innehåll. Analys av data Fältanteckningar och noteringar från hembesök respektive besök på förskola och skola analyserades och tolkades i flera steg. För att få en överblick lästes inledningsvis all insamlad data igenom ett flertal gånger. Fokus var planering av tid i förhållande till organisation av miljö, föremål och material, uppgift, assistans samt åtgärder relaterade till hjälpmedel och träning. Av speciellt intresse i detta sammanhang var den inverkan förskolans/skolans planering av tid hade på barnets möjlighet till aktivitet och delaktighet. I nästa steg gjordes, med hjälp av tidsangivelserna i fältanteckningarna, en detaljerad tidtabell över varje barns aktiviteter under förskole-/skoldagen samt när och i vilka sammanhang assistans gavs. 14

15 Resultat Resultatet från observationer och intervjuer redovisas samtidigt. Observationer enligt tidsgeografisk modell har genomförts på förskola/skola. Centralt i redovisning av resultat är planering av tid och dess inverkan på barnets möjlighet till aktivitet och delaktighet. Slutligen redovisas personalens synpunkter på information och utbildning. Jag har valt att i nedanstående redovisning av resultat kalla alla barn för eleven alternativt han. Tabellerna i texten är konstruerade så att elev 1 är samma individ i samtliga tabeller, elev 2 likaså och så vidare. Elev 1 är yngst och elev 6 äldst. Schema planering av tid Vissa elever följde vanliga schemat medan andra hade individuellt anpassade scheman på olika sätt. Tabell 1: Beskrivning av schemat för de olika eleverna. Vanligt schema + bilder Anpassat schema Elev 1 X X Elev 2 Elev 3 X X Elev 4 Elev 5 Elev 6 X X X X Elev 1 som gick i förskolan följde ett schema med bilder (fotografier alternativt ritade bilder), ett så kallat strukturschema, som beskrev dagens olika aktiviteter. Schemat hängde i kapprummet och bilderna var uppsatta med gem på ett papper med dagens första aktivitet högst upp, därunder följde bilder för dagens övriga aktiviteter. Det var individuellt anpassat med exempelvis toalettbesök 15

16 inlagda. Allt eftersom aktiviteten utfördes vändes bilden med baksidan fram. Assistenten ställde i ordning schemat på morgonen. Idén till schemat hade assistenten fått av en väninna som var assistent på ett annat dagis. Elev 2 hade sin träning inplanerad under dagen men följde i övrigt förskolegruppens ordinarie schema. Elev 3 följde ordinarie skolschema som var illustrerat med bilder och hängde framme på tavlan. Läraren alternativt assistenten ställde i ordning det på morgonen. Elev 4 följde ordinarie skolschema utan individuell anpassning. Elev 5 hade ett individuellt anpassat skolschema med tider inlagda för toalettbesök och ståträning. Schemat var inplastat och förvarades i arbetsstolen respektive rullstolen. Det var dessutom färglagt med olika färger för skolämnen, toalettbesök respektive ståträning. Elev 6 hade för att skapa en lugnare studietakt och för att få tid till egenomsorg valt bort något skolämne; exempelvis var skolämnet kemi ersatt med egenträning. Han förvarade schemat i sin elevkalender. Schemats användning Det fanns en risk att schemat glömdes bort när det hängde i kapprummet och det var svårt att se bilderna när schemat hängde framme på tavlan. Det fungerade bäst när schemat förvarades i arbetsstolen eller rullstolen. Eleverna hänvisades sällan eller aldrig att söka information från schemat. Samtliga sex elever fick flera gånger under dagen påminnelse om tider av sin assistent. Det gällde när lektioner skulle börja, att det var dags att gå på toaletten eller Nu måste vi skynda oss för klockan är mycket. 16

17 Organisation av miljö och föremål i förhållande till tid Fem elever gick i en förskola/skola i ett plan, varav två hade utvändiga trappor. En elev gick i en skola i flera plan med trappor, ramp och hiss. Tabell 2: Översikt fysisk tillgänglighet till förskole-/skolbyggnader Ett plan Flera plan Trappor Ramp/hiss Elev 1 X Elev 2 X Elev 3 X X (utvändig) Elev 4 X Elev 5 X X X Elev 6 X X (utvändig) X Förflyttningar Förflyttningar var tidskrävande både vad gällde mellan lokaler och mellan olika stolar eller hjälpmedel. Fem av eleverna vistades i lokaler som låg i ett plan, vilket har många fördelar men avstånden kan bli långa och förflyttningarna tar då tid. Elev 5 gick i en skola med flera plan och behövde åka hiss vilket blev ytterligare tidskrävande. Hissen låg inte i direkt anslutning till klassrummet utan han behövde åka en omväg för att komma till den. Hissen var dessutom försedd med lås och det tog tid att låsa upp. Rampen in i skolbyggnaden var för brant för att klara på egen hand. Elev 6 använde mobila ramper i en trappa och dessa skulle läggas på plats av vaktmästaren. Det gällde en lektion i veckan. Just denna dag glömdes det bort och assistenten fick ge sig ut på jakt efter vaktmästaren. Lektioner som kräver speciell utrustning, exempelvis musik, förläggs ofta till ett eget klassrum och elev 6 fick förflytta sig emellan. Men jag såg också exempel på att alla musikinstrument och övrig utrustning fanns på en rullvagn som kördes in i hemklassrummet och på så vis sparade tid och energi åt elev 4. 17

18 På en skola saknades automatisk dörröppnare och elev 4 kunde inte öppna ytterdörren själv. Kompisarna höll upp dörren men han valde att vänta utomhus tills assistenten kom. Det fanns anpassade toaletter på alla förskolor/skolor men de låg ofta en bit bort vilket innebar ytterligare en förflyttning och oftast behövde dörren låsas upp. Bord och bänkar i olika höjd gjorde att elev 2, 4, 5 och 6 var tvungna att byta från rullstol till höj- och sänkbar arbetsstol. Elev 2 och 4 lyftes över av assistenten. Elev 5 och 6 flyttade själv över men fick hjälp att köra fram respektive tillbaka abetsstolen/rullstolen. Sittande i arbetsstolen kunde de inte rulla iväg för att hämta eller lämna material. Assistenten eller någon annan fick sköta transporterna medan de satt passiva i sin arbetsstol och väntade. Organisation av föremål och material/materiel Elev 4 hade en traditionell skolbänk med lock där böcker och annat skolmaterial förvaras i bänken. Det sparade tid för honom att ha allt material överblickbart och inom räckhåll. Elev 3, 5 och 6 använde arbetsbord utan förvaringsutrymmen. Böcker, pennor, papper och annat material förvarades längs väggarna i olika hyllor och backar. Det innebar att material skulle samlas in och transporteras till arbetsplatsen respektive läggas tillbaka när lektionen var slut, flera mycket tidskrävande moment som assistenten ibland hjälpte till med. Elev 5 och 6 som använde arbetsstol och inte kunde förflytta sig gående fick alltid hjälp med att få materialet på plats. Det hade också betydelse hur materialet var organiserat. Det tog tid att söka upp och plocka fram rätt material, även när det fanns inom räckhåll, beroende på hur det förvarades. Elev 5 lade mycket tid på att söka efter ett vitt lösblad med skoluppgifter. Det låg flera likadana vita A4 papper i en hög och han kunde inte hitta det han sökte. Efter en stunds letande gav han upp och bad om hjälp. På många skolor är det en regel att barnen ska ta av sig skorna utanför klassrummet. Andra elevers kringslängda skor gjorde att elev 6 valde att gå ut sist för att det inte gick att komma fram utan att köra över skorna. 18

19 Skoluppgifter och egenomsorg i förhållande till tid Skoluppgifter Det tog tid att utföra skoluppgifterna, vilket innebar att färre uppgifter hanns med på avsatt tid. Det tog tid att komma igång med uppgiften; elev 3, 4, 5 och 6 distraherades av kompisar och föremål i omgivningen. Exempel från fältanteckningarna: tittar på bänkgrannen vid sidan tittar på bänkgrannen bak tittar på bänkgrannen framför pratar med bänkgrannen vid sidan bläddrar i boken tittar upp och runtomkring bläddrar i boken börjar skriva. Det hade gått 15 minuter från det att läraren gett instruktion tills elev 3 kom igång sin uppgift. Vid ett annat tillfälle plockade assistenten fram allt material som skulle användas och frågade elev 3, vad han tänkte göra, för att påskynda igångsättandet. Ett exempel från fältanteckningarna: tittar ut genom fönstret tittar på kompis tittar i boken utan att skriva bläddrar tittar på tavlan tittar i boken tittar ut genom fönstret trycker på pennan - läraren frågar: Är du klar?. Det hade gått 12 minuter. Vid ett senare tillfälle stod assistenten vid sidan av elev 6 hela tiden, pekade och instruerade; då fick han arbetsro och arbetade koncentrerat. När läraren en kort stund senare avbröt för en ny aktivitet hade han svårt att avbryta pågående uppgift. Assistenten fick upprepa instruktionen och puffa på för att han skulle kunna bryta och ta itu med den nya uppgiften. Samtliga observerade elever bad ofta om hjälp och fick instruktionen upprepad för sig dels av läraren, dels av assistenten. Det tog tid att räcka upp, vänta på sin tur och att få upprepade instruktioner för att komma igång. Det blev ett ineffektivt användande av tid. Långa stunder sågs de observerade eleverna sitta overksamma till synes funderande. Det blev extra tydligt vid uppgifter av mer kreativ karaktär. Exempelvis fick en klass till uppgift att skriva och berätta om vad de skulle göra om de blev statsminister för en dag. Elev 6 satt länge och tittade utan att skriva, till sist fick han ett uppslag från assistenten: Tänk på trottoarkanter och trappor. Där sa du något, svarade han och skrev sedan en lång och innehållsrik redogörelse om hur han skulle vilja öka tillgängligheten för alla i samhället. En annan klass fick till uppgift att ge förslag till text på ett födelsedagskort till en lärare som fyllde år. Elev 3 hade inga förslag. Nästa uppgift handlade om insekter, och läraren ställde frågor på det klassen hade arbetat med, det vill säga ren faktakunskap. Elev 3 var nu mycket aktiv och kunde svaren på de flesta frågorna. 19

20 Vid ett annat tillfälle fick klassen till uppgift att rita ett fönster. Assistenten agerade förebild genom att sätta sig bredvid elev 3 och rita, och eleven kom på så vis igång med uppgiften. Det hade också betydelse hur läraren gav sina instruktioner till klassen. Vid ett tillfälle gav en lärare klassen i uppgift att titta på en bild i en minut, försöka minnas vad de sett och skriva ner så många föremål som möjligt på engelska. Instruktionen löd: Titta på klockan, och när det gått en minut slår ni ihop boken och skriver ner så många föremål som möjligt som ni minns från bilden. Elev 6 tittade på väggklockan hela tiden medan minuten gick och kunde därför inte lösa uppgiften. Skollunch Lunchen var tidskrävande, det tog ofta lång tid att äta trots små portioner. I samtliga fall var de observerade eleverna bland de sista eller allra sist klara med maten. Elev 4 hade valt att gå på lunchrast lite tidigare, samtidigt med matvakterna, för att vinna tid. Elev 4 lyftes i matsalen över till en arbetsstol som han inte själv kunde förflytta sig i. Elev 5 klarade sig helt utan assistans i matsalen men fick köra i omgångar för att transportera mat och dryck till matbordet. Elev 6 hade en speciell bricka i knät att ställa tallrik och glas på. På- och avklädning Det var tidig höst vid mina besök vilket innebar att det inte behövdes så mycket ytterkläder. Det var tidskrävande att klä på respektive av sig. Trots hjälp av assistent gällde sist ut på rast och sist in på lektion efter rast. Skenor och snören i skorna, blixtlås, knappar och motsträviga spännen på skolväskan vållade bekymmer och tog extra tid. För att spara tid hade elev 4 valt att inte byta om till gymnastiken. Toalettbesök Samtliga fyra skolbarn gick på toaletten på rasten, vilket innebar att det blev mindre tid att umgås med klasskamraterna. Oftast gick de på toaletten först, innan de gick på rast, vilket innebar att klasskamraterna redan var igång i olika aktiviteter när eleven kom ut. 20

21 Toalettbesöket tog mellan 6 och 20 minuter. Det tog längst tid för elev 6 som var ensam på toaletten utan assistent. Det tog kortast tid för de elever 1, 2, 3 och 4 som hade hjälp med hela proceduren. Träning i förhållande till tid Elev 2, 4 och 5 var utrustade med ståskal 5 som skulle användas dagligen. Det fanns olika strategier på hur och när det skulle planeras in under dagen. I förskolan var det inga problem; ståskalet sattes på och hindrade inte leken för elev 2. Men när han skulle åka till habiliteringen för att träna blev det protester. Han ville hellre vara med på samlingen. Elev 4 hade ståträningen förlagd till gymnastiklektionerna. Han fick själv välja om han ville stå eller vara med klassen. Han valde att vara med klassen och det var enligt assistenten det han brukade välja. Elev 5 hade tillsammans med föräldrarna och assistenten kommit överens om att ståträna tre gånger i veckan på skolan. Ståträningen var inlagd på schemat. Han tyckte att det var både tråkigt och jobbigt men hade accepterat lösningen att stå i ståskal de lektioner klassen läste i bänkboken för det störde skolarbetet minst. Assistenten skrev i en bok upp hur lång tid han stått så att föräldrarna kunde anpassa ståträningen hemma efter hur det hade gått i skolan. Assistansens utformning Elev 1, 2, 3 och 4 tillbringade hela förskole-/skoldagen tillsammans med sin assistent. Elev 5 hade endast punktinsatser. Assistenten kom på avtalade tider; hon hade i övrigt andra uppgifter på skolan. Elev 6 var utan assistent någon lektion i veckan eftersom assistenten arbetade deltid. 5 Ortopediskt bandage formgjutet efter kroppen. Täcker baksidan av benen uppöver stussen till midjehöjd. 21

22 Figur 3: Assistansens omfattning Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Elev 6 Assistent heltid X X X X Assistent deltid X Assistent punktinsatser X Assistenten hade i olika sammanhang olika roller: Pedagog de assistenter som fanns i klassrummet hela tiden instruerade elever och svarade på frågor i lika stor utsträckning som läraren. I ett fall tog assistenten med sig en liten grupp som behövde arbetsro till ett mindre grupprum och ansvarade för undervisningen där medan läraren var kvar i klassrummet. I ett annat fall satte assistenten upp en skärm mellan skolbänkarna istället för att byta till en annan lokal. Flera assistenter utförde moment i undervisningen för hela klassen. Det var vanligt att assistenten anpassade skoluppgifter och material åt eleven, gav ledtrådar och idéer till problemlösning. För att spara tid kunde lärarens instruktion kortas ner, exempelvis Du behöver bara färglägga nosen inte hela hunden. Assistenten gav verbala påminnelser och uppmaningar samt resonerade med eleven om hur uppgifter skulle lösas. När det fanns annat på programmet hemma anpassade assistenten läxmängden. Undantaget var elev 5 som enbart hade punktinsatser av assistent. Assistenten hade i det fallet ett annorlunda förhållningssätt och gick inte in i någon pedagogisk situation. Det sköttes fullt ut av undervisande lärare. Förebild och modell visade och talade om hur saker skulle göras; satt till exempel vid sidan om och ritade för att ge eleven en idé om hur han kunde göra. Pådrivare och organisatör assistenten höll ihop dagen, pushade på och såg till att eleven befann sig på rätt plats i någorlunda rätt tid och att han inte fastnade i någon uppgift. Delade till exempel, ut en mindre bit frukt vid fruktstunden med motiveringen Du vet att det tar tid, du får mer sedan. 22

23 Arrangerade dagens bildschema. Påminde om att det var dags att gå på toaletten, gå på lunch och vad klockan var när rasten var slut. När det blev ont om tid organiserade assistenten om dagen och justerade toalettider för att dagens schema skulle hålla. Elev 1, 2, 3, 4 fick som tidigare nämnts hjälp med hela proceduren på toaletten. Elev 5 hade ett individuellt anpassat schema att följa och hade avtalat med assistenten om var, när och i vilka sammanhang de skulle mötas under dagen. Han fick klara sig på egen hand däremellan. Fixare låg steget före och såg till att eleven hade möjlighet att i någon omfattning delta i dagens aktiviteter. Såg till att materialet kom på bänken och tillbaka igen, att pennorna lades i pennskrinet och skolväskan blev packad, att kläder och skor kom av och på. Organiserade kläderna, det vill säga vrängde dem rätt samt hängde undan dem. Hämtade mat och dricka. Hjälpte till med stolar och andra hjälpmedel, hade koll på att det fanns katetrar på toaletten, lyfte och bar med mera, med mera. Transportör skjutsade eleven i rullstolen när det var bråttom eller när krafter skulle sparas. Lyfte eleven från rullstol till arbetsstol. Kontrollör såg till att rätt sak fanns på rätt plats och att eleven gjorde det han skulle. Koordinator mellan dagis/skola och föräldrahem. Informerade övrig personal i elevens närhet. Information och utbildning Information till assistent och förskollärare/lärare Assistenter och lärare önskade en fördjupad kunskap om diagnosen och dess konsekvenser i vardagen. En assistent och en lärare hade gått en endagsutbildning om ryggmärgsbråck, i övrigt hade de instruerats och utbildats av föräldrarna. En assistent hade sökt information och tips i bekantskapskretsen. De allra flesta assistenterna arbetade ensamma på sin enhet och skulle gärna sett att det fanns möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra assistenter till elever födda med ryggmärgsbråck. Assistenterna hade själva, ibland med stöd från föräldrarna, sökt sig fram till sina arbetsuppgifter och ansvarsområden. Det kunde finnas åsikter hos skolledare och övrig skolpersonal om assistentens uppgift som inte alltid stämde 23

24 med deras egen uppfattning. Skolans organisation var styrande och elevens delaktighet i assistansens utformning liten. På en skola var en tid inbokad för information från habiliteringen. Man hade valt att förlägga informationen två månader in på höstterminen för att elev och lärare skulle hinna lära känna varandra och det skulle vara lättare att ställa frågor. På en annan skola var det assistenten som stått för all information till mottagande lärare i samband med stadieövergång. På en tredje hade föräldrarna varit delaktiga. Information mellan förskola/skola och föräldrahem Assistenten fungerade i samtliga fall som koordinator mellan förskola/skola och föräldrahem. På förskolan hade föräldrar och assistent daglig kontakt i samband med lämning och hämtning. I skolan blev det i första hand telefonkontakt. Elev 5 hade en så kallad kontaktbok i skolväskan där föräldrar och assistent skrev information till varandra, exempelvis hur lång tid eleven stått i sitt ståskal och om eleven skulle ha något speciellt med sig till skolan. Assistenten låg steget före i planeringen och personalen ute på enheterna förlitade sig på att assistenten tog ansvar för elevens alla behov. Kontakter med habiliteringen Kring elev 1, 3, 5 och 6 fanns ISP-team 6 som både föräldrar och personal var nöjda med. Ibland deltog assistent och lärare i teamet. En familj hade också ett stort stöd av kontaktpersonen på habiliteringen. De kunde ringa om allt och fick sedan hjälp med att slussas vidare till berörd personal. Habiliteringen gjorde förskole-/skolbesök vid behov. Sjukgymnasten kunde till exempel komma till en gymnastiklektion för att ge tips på innehåll och arbetsterapeuten tillkallades när det gällde något som skulle fixas runt eleven. I övrigt möttes man oftast i ISP-teamen inne på habiliteringen. En familj hade relativt lite kontakt med habiliteringen och var osäkra om de kanske missade något. 6 Individuellt Service Program. En samarbetsmodell inom barn- och ungdomshabiliteringen. 24

25 Diskussion Undersökningens resultat visar att tidsplaneringen i förskola/skola har en inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Diskussionen inleds med ett avsnitt om skolans miljö och organisation samt dess inverkan på elevens aktivitet och delaktighet. Därefter diskuteras hur assistansens utformning kan inverka samt betydelsen av tid till eget ansvar för att underlätta utveckling av förmåga och kompetens. Vidare belyses vikten av att känna balans mellan de krav man möter i omgivningen och den egna förmågan där tid i förhållande till förmåga är en viktig ingrediens. Slutligen betonas betydelsen av stöd i närmiljön. Skolans miljö och organisation Tillgängligheten på de skolor som besöktes i undersökningen var olika god. Det är oacceptabelt när ramper är för branta och hissen långsam och omodern. Trots allt är ändå anpassning av den fysiska miljön oftast det man lägger ner mest uppmärksamhet och resurser på när en elev med funktionshinder ska börja skolan. Det kan vara svårare att komma tillrätta med de tillgänglighetsproblem som uppstår när skolpersonalens arbetsmiljö ställs mot elevens eller byggs in i den pedagogiska miljön. Undersökningen gav exempel på att inte bara tiden och den fysiska miljön utan även den pedagogiska miljön påverkar förutsättningarna för aktivitet och delaktighet. På fyra av förskolorna/skolorna användes höga skolmöbler för att skona lärarnas ryggar. Böcker och övrigt skolmaterial förvarades i skåp utmed väggarna eftersom arbetsborden saknade förvaringsmöjligheter. Eftersom skolmöblerna var höga fick eleven flytta över från rullstol till arbetsstol. När han väl satt upphissad på sin arbetsstol blev det omöjligt att hämta material och assistenten fick hjälpa till. Det innebar att eleven inte bara fick hjälp med transporten, han fick också hjälp med initiativet (att komma sig för att ta fram material), att komma ihåg vilket material som skulle plockas fram samt att söka efter och välja rätt material. Eleven missade på så vis viktiga, naturliga och vardagliga träningsmoment samtidigt som han riskerade att passiviseras genom assistentens service. 25

26 Utformning av assistans När tiden inte räckte till för att genomföra en uppgift från början till slut gick assistenten in och hjälpte till. Assistenten var en viktig person, som i fem fall av sex följde eleven större delen av dagen. Assistansens utformning har betydelse för elevens möjlighet att träna på, utveckla och befästa färdigheter vilket i sin tur påverkar elevens möjlighet att utveckla icke personbundna strategier, det vill säga strategier som inte bygger på stöd från assistent eller annan person. Egenomsorg I förskolan är organisationen flexibel. Där tränar alla barn på att utveckla färdigheter för att klara sig på egen hand och ta ansvar för sig själva och sina saker. De förbereds för att börja skolan och all personal arbetar mot detta mål. När skolan sedan börjar förutsätts barnen klara sin egenomsorg. Barn födda med ryggmärgsbråck har emellertid ett annorlunda utgångsläge, en mer komplicerad situation och behöver längre tid på sig för att utveckla kompetens. Det eleven vid skolstart inte kan utföra själv, många gånger för att tiden inte räcker till, hjälper assistenten istället till med. De flesta individer födda med ryggmärgsbråck klarar emellertid så småningom sin egenomsorg. De vet vad de bör göra och hur de ska utföra nödvändiga rutiner. Problemet är att det ändå inte blir gjort (Svensson, 2000; TRS, 1999). I undersökningen blev det tydligt att de snäva tidsramarna i framförallt grundskolan tvingade fram personbundna strategier 7 när assistenten gick in och hjälpte till med sådant eleven skulle kunnat göra själv eller skulle kunnat lära sig att utföra under andra förutsättningar. För eleven är det lätt att tro att han inte kan själv om han inte får göra egna erfarenheter och motsatsen bevisas. Man kan också fundera över hur mycket omgivningens brist på förväntningar och krav spelar in. Som tidigare nämnts påverkar hur en person tänker om sina egna möjligheter och sin förmåga vad som kan klaras av. Detta sätt att tänka grundläggs tidigt i livet. Individer födda med ryggmärgsbråck har som tidigare beskrivits ofta svårt med tidsuppfattning, planering och organisation. De behöver lära sig strategier för att hantera dessa svårigheter, ju tidigare desto bättre. Därför bör assistenten undvika att vara en levande klocka som alltför handfast organiserar dagen och tillrättalägger genom att ligga steget före. Eleven lär sig då att förlita sig på assistenten och strategin blir personbunden. 7 Strategier som bygger på stöd från annan person. 26

27 Assistenten kan emellertid hamna i kläm mellan vad som är till gagn för eleven och vad arbetsgivaren, kommunen, förväntar sig. Det är lätt att övrig skolpersonal tolkar det som att assistenten inte sköter sina arbetsuppgifter när eleven inte är på rätt plats i rätt tid. Assistenten kan då behöva stöd i sin yrkesroll. Erfarenheterna från riksgymnasiet har visat att ungdomarna ofta saknar icke personbundna strategier. Deras primära strategi är att vända sig till en vuxen för att söka information och få hjälp. Riksgymnasiets arbetsmodell med fokus på teman som tid, rutin, stöd för minnet, förhållningssätt och assistans borde vara användbar även i grundskolan. Skolarbete MMC-projektet (Mattsson, 2000) visade att många av ungdomarna hade stora problem med studierna på gymnasiet. De hade svårt att lyssna och bibehålla uppmärksamhet, hitta egna lösningar att anpassa för sina behov med utgångspunkt från lärarens förslag samt att arbeta produktivt med eget arbete när de satt i närheten av andra. Undersökningen visade att fem av assistenterna hade en omfattande pedagogisk uppgift i skolarbetet. De anpassade studiematerial till eleven och såg till att han hängde med genom att repetera uppgifter, instruera och anpassa. Assistenten fanns ständigt till hands i skolarbetet och låg ibland steget före och förhindrade på så sätt att problem uppstod. Hon höll i flera fall i undervisningen för hela klassen. Det kan fungera alldeles utmärkt sett ur klassens perspektiv, som får ytterligare en vuxen i rummet. Men det kan också fungera mindre bra sett ur elevens perspektiv, som får en extralärare, medan ordinarie lärares resurser läggs på övriga klassen. Det finns alltid en risk att eleven i allt för hög grad förlitar sig på assistenten och strategierna blir personbundna. Tid till eget ansvar Undersökningen har gett exempel på hur en förskole-/skoldag kan se ut för en elev född med ryggmärgsbråck. Resultatet visar som förväntat att tid är en bristvara framförallt i skolan. Det finns mer tid men framför allt en större flexibilitet i verksamheten på förskolan. Man kan konstatera att eleven i större utsträckning får anpassa sig efter skolans organisation vad gäller tidsplanering (schema) och arbetsmodell (organisation av miljö, föremål och uppgift) än tvärtom. Hemmingsson (2002) skriver att assistansens utformning har avgörande inverkan på elevens möjlighet till aktivitet och delaktighet. Resultatet visar att tids- 27

28 brist är ett bekymmer för att eleven ska kunna erbjudas möjlighet att arbeta i egen takt och utföra en uppgift från början till slut. Troligtvis är det inte heller praktiskt genomförbart att tillskapa all den tid som skulle behövas utan att något annat blir lidande. Assistenten är en viktig person som är tillsammans med eleven många timmar varje dag och som därmed har unika möjligheter att utnyttja naturliga, vardagliga träningssituationer. Vad som ska vara elevens ansvar och vad som är assistentens bör däremot tydliggöras för att undvika alltför rigida rutiner och säkerställa utveckling över tid. Det handlar om strategiskt arbete med att avveckla ett assistentberoende. Inte att förväxla med behov av assistans som då ska vara ett autonomt och medvetet val för att spara kraft och energi. Ju äldre barnen blir desto viktigare är det med inflytande och delaktighet i hur assistansen ska utformas skriver Hemmingsson (2002). Hur stort inflytande har eleverna på grundskolan på assistansens utformning? I vilken utsträckning får de möjlighet att fundera över vad assistenten ska användas till? Vem är arbetsledare för assistenten? Rektor eller elev, resultatet kan se olika ut beroende på vem som har mandat att bestämma. Det jag kunde notera vid mina besök på förskola/skola var att det fanns en stor gråzon i ansvarsfrågan. Verksamheten och tiden styrde. Fanns tiden och det passade i planeringen fick eleven mer tid på sig att försöka själv och tvärtom. Det fördes en hel del diskussioner mellan assistent och elev om hur de skulle lösa olika problem. Men det handlade mer om lösningar i stunden, hur gör vi här och nu?. Undersökningen visar på värdet av att använda observation som metod på förskola/skola för att kartlägga de situationer i vardagen som på ett naturligt sätt kan användas för träning och utveckling. Situationer som sedan kan bli föremål för diskussion om bland annat ansvarsfördelningen mellan elev och assistent. Tydlighet, som är en viktig ingrediens i processen mot fungerande icke personbundna rutiner och strategier, underlättas av att utgå från upplevda exempel. Förutsättningar för en fungerande vardag Ett sätt att beskriva livskvalitet är att känna balans mellan de krav man möter i omgivningen och den egna förmågan. Hinder som barnen möter i sin vardag glöms snabbt bort när aktiviteten blir en vana. Varken barnet eller omgivningen ser något konstigt i det därför att de inte känner till några alternativ. Omgivningens brist på förväntningar och krav 28

29 och föräldrarnas instinktiva överbeskyddande attityd kan hämma utvecklingen. Det kan behövas professionellt stöd för att se alternativen och möjligheterna att höja ribban för att gå vidare i utvecklingen. Tid i förhållande till förmåga Barn födda med ryggmärgsbråck fortsätter långt upp i skolåldern att utveckla kompetens för att hantera och ta ansvar för sin egenomsorg. Saker och ting tar längre tid bland annat beroende på långsammare arbetstakt. Sett i ett livslångt perspektiv är det betydelsefullt att det under grundskoletiden ges tid och utrymme att utveckla förmågan till eget ansvar för studier såväl som egenomsorg. För att befästa denna förmåga krävs daglig träning i ett naturligt sammanhang, det vill säga under skoldagen. Man kan förmoda att ju tidigare barnet ges möjlighet att utveckla icke personbundna rutiner och strategier desto bättre. Det krävs tid, både kortsiktigt (daglig) och långsiktigt (genom åren), för att bygga upp rutiner och strategier som bygger på egen förmåga och självtillit. Denna tid och detta utrymme finns inte inom ramen för ett vanligt skolschema. När assistenten, på grund av tidsbrist, går in och hjälper till utvecklas lätt personbundna strategier som i sämsta fall kan leda till så kallad inlärd hjälplöshet. Planering av tid, ett individuellt anpassat schema för att hinna göra en överenskommen uppgift från början till slut är en bit på väg. Genom att schemalägga exempelvis toalettbesök blir tiden legitimerad och synlig. Tiden får tas från lektioner och raster. Hur prioriteringarna ska göras får man ta ställning till i varje enskilt fall. Det viktiga är att eleven får ett uttalat eget ansvar och förutsättningar att hinna med under skoldagen. Stöd i närmiljön Vikten av information och kunskap för att kunna stötta barnen och ungdomarna i deras utveckling kan inte nog betonas. Både assistenter och lärare önskade fördjupade kunskaper kring ryggmärgsbråck och dess konsekvenser i vardagen. Det som vi benämner samverkansavtal på riksgymnasiet och som förutom eleven involverar personal i skolan och på elevhemmet kan jämföras med nätverksbaserad målinriktad träning som blivit ett begrepp inom svensk habilitering idag (Ekström-Ahl, 2000). Metoden bygger på målinriktad träning men 29

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Vår plan utarbetas i samarbete mellan skola, elever och föräldrar.

Vår plan utarbetas i samarbete mellan skola, elever och föräldrar. KVISTBERGSSKOLAN Plan för skolans arbete mot diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling (direkt underställd Likabehandlingsplan Torsby kommuns skolor) Läsåret 2013/2014 Fastställd

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

2 Studier som metoden grundas på

2 Studier som metoden grundas på 2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Välkommen till klasserna. 4-6 läsåret 2015-16

Välkommen till klasserna. 4-6 läsåret 2015-16 Välkommen till klasserna 4-6 läsåret 2015-16 Efter en skön sommar med både sol och regn hoppas vi att alla är sugna på att börja skolan igen! Här kommer viktig information till er, föräldrar och elever,

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Tips på kognitivt stöd för barn

Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Bildexemplen är hämtade ur Kappsäcken ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. Kappsäcken har tagits fram av projektgruppen

Läs mer

Fördjupad kartläggning

Fördjupad kartläggning UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på Bjudning av Agenda 1. Genomgång av generella tips vid administrering av 2. Genomgång av varje enskilt deltest Spar era frågor till dess att vi kommer till den del som frågan/frågorna berör Har ni frågor

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Perspektivinsamling - frågeställningar

Perspektivinsamling - frågeställningar Perspektivinsamling - frågeställningar Elever och före detta elever Vad är en bra skola för dig och dina kompisar? Vad är mindre bra? Hur ska skolan vara för att du ska få lust att lära? Personal Vad är

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar Theo 5 år Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag tips innan jag ramlar ihop. Vi får

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - sammanfattning

Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - sammanfattning 2015-08-11 Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - sammanfattning 2015/2016 Vetlanda här växer människor och företag Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Förskolans vision och mål är att erbjuda en montessoriverksamhet i enlighet med Maria Montessoris pedagogik och läroplan samt med stöd av de riktlinjer

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 KVALITETSREDOVISNING BARN OCH ELEVERS BEHOV Grundsärskolan Gärsnäs Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

RBU:s ideologiska grund; kortversionen RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer