Tid till eget ansvar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid till eget ansvar?"

Transkript

1 Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Tid till eget ansvar? tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck Eva Svensson

2 Eva Svensson och Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Omslag: Ulla Göthesson Tryck: Wallin och Dalholm Boktryckeri AB, Lund 2003 ISBN: Rapporten kan beställas från: Habilitering & Hjälpmedel Regionhuset Box Lund Tel: E-post: Lund 2003

3 Sammanfattning Denna undersökning handlar om förskole- och skolbarn födda med ryggmärgsbråck och deras skoldag. Syftet var att undersöka i vilken mån planering och organisation av tid i förskola/skola inverkade på aktivitet och delaktighet. Studien är gjord inom barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne. Sex barn, två förskolebarn och fyra skolbarn, följdes under en skoldag. Metoden var observation. Av speciellt intresse var planering av tid i förhållande till organisation av miljö, föremål och material, uppgift, assistans samt åtgärder relaterade till hjälpmedel och träning. Undersökningens resultat visar att tidsplaneringen i förskola/skola har en inverkan på aktivitet och delaktighet. Brist på tid ersattes av assistans. De snäva tidsramarna innebar att assistenten gick in och hjälpte till med sådant barnet skulle kunna göra själv eller skulle kunnat lära sig att utföra under andra omständigheter. Man kan konstatera att barnet i större utsträckning får anpassa sig efter skolans organisation vad gäller tidsplanering (schema) och arbetsmodell (organisation, av miljö, föremål och uppgift) än tvärtom. Sett i ett livslångt perspektiv är det betydelsefullt att det under grundskoletiden ges tid och utrymme att utveckla förmågan till eget ansvar för studier såväl som egenomsorg. Barnets aktiva medverkan i assistansens utformning, en flexiblare skoldag samt väl underbyggt stöd i närmiljön är viktiga förutsättningar för aktivitet och delaktighet i förskola/skola.

4

5 Innehåll Förord...7 Inledning...8 Ryggmärgsbrock...8 MMC-projektet...9 Det salutogena perspektivet...10 Aktivitetens betydelse för utveckling...11 Skolans sociala miljö...11 Syfte...12 Metod...12 Undersökningsgrupp...13 Procedur...13 Analys av data...14 Resultat...15 Schema planering av tid...15 Organisation av miljö och föremål i förhållande till tid...17 Skoluppgifter och egenomsorg i förhållande till tid...19 Träning i förhållande till tid...21 Assistansens utformning...21 Information och utbildning...23 Diskussion...25 Skolans miljö och organisation...25 Utformning av assistans...26 Tid till eget ansvar...27 Förutsättningar för en fungerande vardag...28 Tid i förhållande till förmåga...29 Stöd i närmiljön...29 Referenser...31 Bilaga Observationsprotokoll...33

6

7 Förord Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck lever ofta i en vardag omgivna av hjälpande händer. I en undersökning av ungdomarnas stödbehov på Riksgymnasiet i Kristianstad visade det sig att många saknade egna strategier för att lösa problem som uppstod i skolan eller på elevhemmet. Flera av ungdomarna upplevde stress av att inte hinna med, trots att arbetstempot medvetet satts lägre. De upplevde också svårigheter att överblicka och planera sitt arbete, viktiga förmågor för att klara ett självständigare vuxenliv. Hur ser förutsättningarna ut för dessa elever redan innan de kommer till gymnasiet? Resultaten ledde till att arbetsterapeuten Eva Svensson funderade över hur elevers förskole- och grundskolesituation ser ut, hur stödet är utformat i förhållande till aktivitet och delaktighet i skolsituationen. På vad sätt gynnas deras utveckling av att behärska en situation, att på sikt klara ett självständigare vuxenliv? Denna grundfråga bar Eva med sig när hon planerade och genomförde projektet, redovisat i föreliggande rapport. Rapporten bidrar till kunskapsutvecklingen om hur vardagssituationen är ordnad för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen pågår ett arbete med ett vårdprogram för just denna grupp. Undersökningen av eleverna vid Riksgymnasiet har mycket konkret bidragit till vårdprogrammets utformning. Kunskap om de yngre elevernas vardagssituation i denna rapport kan på samma sätt bidra till ett bättre bemötande. Det har varit en förmån att handleda och stödja Eva i hennes arbete. Hon har arbetat väl med uppgiften. Intressant har det varit att se hur den tidsgeografiska metoden kan användas för datainsamling. Flera har emellertid gjort undersökningen möjlig. Främst riktas ett varmt tack till de barn och ungdomar, föräldrar, assistenter, förskole- och skolpersonal som generöst delat med sig av sin vardag. Lund, maj 2003 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef 7

8 Inledning Under 2000 avslutades ett projekt som handlade om att granska och förbättra situationen för ungdomar födda med ryggmärgsbråck på riksgymnasiet i Kristianstad (Svensson, 2000). Syftet var att stärka ungdomarna i utvecklingen mot vuxenlivet. Gymnasiet är ett av fyra riksgymnasier för ungdomar med rörelsehinder i Sverige och där fanns under projekttiden elva ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Projektet ledde fram till ökad kunskap samt ett antal strategier för att bättre bemöta ungdomarna och stärka deras förmåga på olika områden. I intervjuerna gav både ungdomarna och deras föräldrar emellertid en ganska dyster bild av hur grundskoletiden hade varit bland annat på grund av bristande kunskap om de dolda funktionshindren. Den beskrivna erfarenheten av tidigare skoltid motiverade mig för denna undersökning med syfte att försöka få en inblick i ett antal förskole- och skolbarns vardagssituationer under en skoldag. Ett annat skäl som ligger bakom undersökningen är det pågående arbetet med ett Skåneövergripande habiliteringsprogram för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Kunskap från en mängd vardagssituationer kunde komplettera annan kunskap inom barn- och ungdomshabiliteringen. Ryggmärgsbråck Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning som beror på en bristande slutning av ryggmärgskanalen. Ryggmärgsbråck drabbar framför allt ryggmärgen men kan också påverka hjärnan. Cirka 80 % av barnen har hydrocephalus till följd av missbildningar, vanligen Arnold Chiarimissbildning 1. Följden blir ett svårt fysiskt funktionshinder som tillhör de mest vårdkrävande, sett ur ett medicinskt perspektiv, inom habiliteringsverksamheten (Bille & Olow, 1992; Lorber & Sjögren, 1973; Otto, 1987) Orsaken till missbildningen är inte känd. Den uppstår mellan dag 23 och 28 i fostrets utveckling och medför en generell rubbning vid anläggningen av nervsystemet. Ryggmärgsbråck är ett komplext funktionshinder som kan medföra problem inom flera livsområden. En del problem är uppenbara, andra svåra att förstå för andra människor, till exempel nedsatt tidsuppfattning, nedsatt förmåga att planera och organisera vardagen, minnesproblem och svårighet att 1 delar av lillhjärnan hänger ned i ryggmärgskanalen och gör det trångt kan trycka på hjärnstammen försvårar cirkulation av hjärnvätska. 8

9 hitta i olika miljöer. Sådana dolda funktionshinder ställer speciella krav på både den som behöver stöd och den som ger stödet. På senare tid har bland annat problem med arm- och handfunktion, (Sand, 1974; Svensson 1994) samt kognitiv svikt (Butler, A. Dahl, M. Norrlin, S. Strinnholm, M. & Winberg, A., 1997; West, 1995) som kan förväntas påverka aktivitetsförmågan hos personer födda med ryggmärgsbråck allt mer uppmärksammats. Sensibilitetsnedsättning i nedre extremitet anses medföra en störd kroppsuppfattning (Bille & Olow, 1992). Aktuella studier (Börjesson, 1998) visar att vuxna födda med ryggmärgsbråck upplever inkontinens som sitt största handikapp. Många yngre personer har påtagliga problem med att hantera sin RIK (Ren Intermittent Kateterisering) på ett ändamålsenligt sätt. Problem med egenomsorg 2, exempelvis personlig hygien, är vanligt förekommande (Fransson, I. Jönsson, P. Olsson, A. & Rosberg, A. (2000).; Mattsson, 2000). Ryggmärgsbråck är en komplicerad och sammansatt diagnos (Trenings- och Rådgivnings Senteret, 1999). Det finns stora individuella variationer inom gruppen. Några har få och små funktionsbortfall och behöver därför lite eller inget stöd utöver vad alla människor behöver i ett livsperspektiv. Andra har stora fysiska och/eller kognitiva funktionsbortfall eller problem av emotionell och social art. Diagnosen medför att flera hälso- och livsproblem måste hanteras samtidigt. Människor födda med ryggmärgsbråck behöver därför ett brett spektrum av stödinsatser på olika nivåer i samhället. Ungdomar och vuxna födda med ryggmärgsbråck är en ny grupp i befolkningen idag. Tidigare var det bara de utan eller med minimal hydrocephalus som växte upp och nådde vuxen ålder. Därför saknas kunskap om ungdomars och vuxnas livssituation. MMC-projektet 3 Som tidigare nämnts pågick under två år ett projekt vid riksgymnasiet i Kristianstad. Syftet var att öka kunskaperna kring ungdomar födda med ryggmärgsbråck för att kunna ge ett bättre stöd i förberedelserna för vuxenlivet. Efter en inledande kartläggningsfas växte i samverkan med ungdomarna ett förslag till verksamhetsövergripande arbetsmodell fram. 2 från engelskans selfcare, att ta hand om sig själv. Omfattar bland annat personlig vård såsom hygien, på- och avklädning, toalettbesök med mera. 3 Förkortning av MyeloMeningoCele vilket är den latinska benämningen för ryggmärgsbråck. 9

10 Kartläggningen visade bland annat att nio av de tio ungdomar som deltog i projektet hade ett långsammare arbetstempo. Ungdomarna berättade att de ofta kände sig stressade, trots att studierna var utlagda på fyra år istället för tre. Vi kom till insikt om vikten av att se till hela dagen, balansen mellan aktivitet och vila. Resultatet visade bland annat att ungdomarna är känsliga för stress och inte kan ta igen tid genom att skynda på istället. Bristande tidsuppfattning, vilket är vanligt förekommande, kan innebära att tiden inte tas tillvara, pauser som naturligt blir under dagen kan inte utnyttjas. Jag kan inte se tiden framför mig som en av ungdomarna uttryckte det. Följden blir att det inte går att koppla av och vila eller utnyttja tiden på annat sätt. Speciellt bekymmersamt är det för ungdomarna att ta ansvar för sina toalettbesök, som på grund av inkontinens görs med vissa tidsintervall. Arbetsmodellen kom framförallt att omfatta fem teman: tid, rutiner, stöd för minnet, förhållningssätt och assistans. När ungdomarna börjar på riksgymnasiet får de stöd och hjälp att planera tiden för att skapa arbetsro såväl i skolan som på elevhemmet. Tidsåtgången ses över, skolschemat anpassas och kompletteras med ett strukturschema för vardagsaktiviteterna på elevhemmet. Strukturschemat är en hjälp att skapa fungerande vardagsrutiner. Ungdomarna stöttas i att använda elevkalendern, ett viktigt hjälpmedel för att komma ihåg. Alla nya elever erbjuds fullt vuxenstöd i den nya miljön. Så fort de funnit sig till rätta och känner sig trygga backar personalen. Man kommer överens om hur assistansen ska utformas och ett så kallat samarbetsavtal upprättas. Det salutogena perspektivet I det salutogena perspektivet (Antonovsky, 1991) betonas betydelsen av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den framtagna arbetsmodellen bygger på dessa hörnstenar. Avsaknad av kunskap om funktionshindret, de konsekvenser det medför och hur de kan hanteras, skapar osäkerhet, oro och ängslan. Ungdomarna ska förstå bakgrunden till problemen i sin livssituation. Med denna insikt är det lättare att bli motiverad och ta till sig strategier för att hantera uppkomna problem och lära sig leva med de livsvillkor funktionshindret medför. Upplevelsen av en hanterlig vardag med tillräckliga resurser för att möta olika situationer i livet leder till ökad aktivitet. Man vet idag att förväntningar, det vill säga hur en person tänker om sina egna möjligheter och sin förmåga, påverkar vad som kan klaras av (Fortmeier & Thanning, 1998). 10

11 Alla beslut rörande ungdomarna på riksgymnasiet diskuteras och förankras på så kallade elevteam. I elevteamen med representanter från alla tre verksamhetsgrenarna elevhem, habilitering och skola tränas ungdomarna att föra fram sina behov och åsikter. Avsikten är att de ska kunna påverka sin situation och bli aktiva deltagare i sin egen utveckling. Målen som sätts utifrån individens önskemål blir meningsfulla och därmed ökar motivationen. Aktivitetens betydelse för utveckling All form av utveckling kräver aktivitet. En teori som betonar aktivitetens betydelse för utveckling och speciellt utvecklingen av kompetens att fatta autonoma val är Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) (Law, Polatajko, Baptiste & Townsend, 1997). Aktivitet främjar hälsa och välmående och har därmed stor betydelse för att skapa mening i tillvaron. Med aktivitet avses ur arbetsterapeutiskt perspektiv allt som sysselsätter en människa inom personlig vård, boende, fritid och skola/arbete. Eftersom en individ påverkas av den miljö hon lever i utvecklas och ändras aktivitetsmönstret livet igenom. Aktivitetsförmågan är beroende av förhållandet mellan individ, miljö och aktivitet. För att aktiviteten ska bli meningsfull för individen krävs både valmöjligheter och förutsättningar för genomförande. Inom CMOP (Law et al., 1997) betonas interaktionen mellan arbetsterapeut och individ för att uppnå de mål som individen definierar som meningsfulla. Ett första steg är att definiera individens utgångspunkt för att tillägna sig färdighet och utveckla handlingskompetens (Fortmeier & Thanning, 1998). Efter denna kartläggningsfas, aktivitetsutredning, verkar arbetsterapeuten för att tillskapa de förutsättningar, omgivningsfaktorer, som är nödvändiga för aktivitetens genomförande. Individen blir motiverad när uppgiften eller aktiviteten innebär en utmaning med lagom stora krav. Skolans sociala miljö Hemmingsson (2002) visar i sin avhandling att skolans sociala miljö är mycket viktigare för delaktighet avseende elever med funktionshinder än vad man hittills trott. Skolans sätt att organisera aktiviteter, lärarnas undervisningsstil och utformning av assistans är aspekter av den sociala miljön som har en avgörande inverkan på elevens möjlighet till aktivitet och delaktighet. Lärare i integrerade skolor träffar sällan på barn med funktionshinder, och därför har skolan svårt att klara den uppgiften utan professionellt stöd såsom insatser från habiliteringen. 11

12 All form av stöd och anpassning bör utformas utifrån individens behov i förhållande till dennes sociala kontext. Detta är väsentligt eftersom assistentens, lärarens och kamraternas förhållningssätt i allra högsta grad påverkar kvaliteten på det stöd som ges. Ju äldre barnet blir desto viktigare är det med inflytande och delaktighet i hur assistansen ska utformas (Hemmingsson, 2002). Assistenten behöver handledning så att assistansen såväl som övriga omgivningsfaktorer såsom fysisk miljö och hjälpmedel utformas på ett sätt som främjar barnets utveckling. Assistenten kan också behöva stöd för att definiera och hävda sina arbetsuppgifter gentemot övrig skolpersonal. Syfte Det övergripande syftet med denna undersökning var att få inblick i förskoleoch skolbarns vardagssituationer, hur förskolans/skolans planering av tid påverkade deras möjlighet till aktivitet och delaktighet. Ett annat syfte var att undersöka om skolpersonalen ansåg sig ha fått nödvändig information och kunskap för att möta barnets behov. Metod Utifrån undersökningens syfte framstod deltagande observation som den mest lämpade metoden. Observationens fokus var barnet med funktionshinder i relation till vad som hände i rummet. Av speciellt intresse var planering av tid i förhållande till organisation av miljö, föremål och material, uppgift, assistans samt åtgärder relaterade till hjälpmedel och träning. Arbetsmetoden är hämtad från det tidsgeografiska synsättet. Tidsgeografin tar individen som utgångspunkt eftersom individen länkar samman många olika företeelser och därmed bidrar till att identifiera viktiga sammanhang (Ellegård & Norell, 1997). Observationerna tänktes ge en bild av hur vardagen struktureras. För att kunna inleda en förändrings- och utvecklingsprocess måste ärläget klargöras för att skapa en stabil bas att förankra sina åtgärder i. En beskrivning av hur det är lyfter fram sammanhang som annars är svåra att se. 12

13 Observationerna kompletterades med intervjuer för att undersöka på vilket sätt personalen informerats om barnet och dess behov samt om denna information ansågs tillräcklig. Undersökningsgrupp I Skåne fanns, enligt statistik från SBC- dispensären i Lund 4, år 2002 cirka 70 barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck i åldrarna 0-20 år. I åldersgruppen 3-5 år fanns totalt i Skåne 3 barn, 6-9 år 11 barn, år 18 barn och år 7 ungdomar. För att få en så bred bild som möjligt var det av intresse att träffa barn i olika åldrar. Åtta familjer valdes att delta. Under arbetets gång föll två barn bort på grund av operation respektive skolbekymmer. Undersökningsgruppen kom därför att bestå av sex barn, ett barn 3-5 år, två barn 6-9 år, två barn år och ett barn år. Det var fyra flickor och två pojkar och de hade samtliga kontakt med habiliteringen. Sex lokala habiliteringsteam geografiskt spridda över Region Skåne stod för insatserna. Fem av barnen använde förflyttningshjälpmedel såsom rollator och rullstol. Ett barn använde inte något förflyttningshjälpmedel. Samtliga barn var integrerade i grupper/klasser på förskola respektive skola i sina hemortskommuner. Alla barnen hade tillgång till assistent. Procedur Huvuddelen av barn födda med ryggmärgsbråck i Skåne besöker regelbundet SBC-dispensären i Lund. Sjuksköterskan och sjukgymnasten på nämnda mottagning gjorde urvalet. Sjuksköterskan tog en första kontakt med familjen för att undersöka om de var intresserade av att delta i undersökningen. Samtliga åtta barn och föräldrar ställde sig positiva. Familjerna kontaktades därefter av mig och datum för ett besök i hemmet bokades. Syftet med detta första besök var att presentera bakgrund och syfte till undersökningen samt att lära känna barnet så vi var bekanta när jag sedan kom till förskola respektive skola för en deltagande observation. Vid hembesöket bestämdes ett datum för förskole- respektive skolbesök och vi kom överens om vem som kontaktade förskola/skola för att meddela att jag skulle komma 4 Spina Bifida Cystica-mottagningen i Lund 13

14 och anledningen till mitt besök. Skolpersonalen fick på samma sätt information om undersökningen och metoden. Under observationerna fördes kontinuerliga anteckningar över klockslag och aktivitet, det vill säga vad barnet gjorde, var och med vem. Jag deltog inte i aktiviteterna, förutom vid något tillfälle på förfrågan från ett barn eller en ur personalen. Observationerna skedde under en dag. I samtliga fall följdes barnet från det att han/hon anlände till förskola/skola tills det var dags för hemresa. Det fanns möjlighet till intervju under personalens raster. Föräldrar och kollegor har under arbetets gång läst utkast till rapporten och har på så vis getts möjlighet att lämna synpunkter på och verifiera resultat och innehåll. Analys av data Fältanteckningar och noteringar från hembesök respektive besök på förskola och skola analyserades och tolkades i flera steg. För att få en överblick lästes inledningsvis all insamlad data igenom ett flertal gånger. Fokus var planering av tid i förhållande till organisation av miljö, föremål och material, uppgift, assistans samt åtgärder relaterade till hjälpmedel och träning. Av speciellt intresse i detta sammanhang var den inverkan förskolans/skolans planering av tid hade på barnets möjlighet till aktivitet och delaktighet. I nästa steg gjordes, med hjälp av tidsangivelserna i fältanteckningarna, en detaljerad tidtabell över varje barns aktiviteter under förskole-/skoldagen samt när och i vilka sammanhang assistans gavs. 14

15 Resultat Resultatet från observationer och intervjuer redovisas samtidigt. Observationer enligt tidsgeografisk modell har genomförts på förskola/skola. Centralt i redovisning av resultat är planering av tid och dess inverkan på barnets möjlighet till aktivitet och delaktighet. Slutligen redovisas personalens synpunkter på information och utbildning. Jag har valt att i nedanstående redovisning av resultat kalla alla barn för eleven alternativt han. Tabellerna i texten är konstruerade så att elev 1 är samma individ i samtliga tabeller, elev 2 likaså och så vidare. Elev 1 är yngst och elev 6 äldst. Schema planering av tid Vissa elever följde vanliga schemat medan andra hade individuellt anpassade scheman på olika sätt. Tabell 1: Beskrivning av schemat för de olika eleverna. Vanligt schema + bilder Anpassat schema Elev 1 X X Elev 2 Elev 3 X X Elev 4 Elev 5 Elev 6 X X X X Elev 1 som gick i förskolan följde ett schema med bilder (fotografier alternativt ritade bilder), ett så kallat strukturschema, som beskrev dagens olika aktiviteter. Schemat hängde i kapprummet och bilderna var uppsatta med gem på ett papper med dagens första aktivitet högst upp, därunder följde bilder för dagens övriga aktiviteter. Det var individuellt anpassat med exempelvis toalettbesök 15

16 inlagda. Allt eftersom aktiviteten utfördes vändes bilden med baksidan fram. Assistenten ställde i ordning schemat på morgonen. Idén till schemat hade assistenten fått av en väninna som var assistent på ett annat dagis. Elev 2 hade sin träning inplanerad under dagen men följde i övrigt förskolegruppens ordinarie schema. Elev 3 följde ordinarie skolschema som var illustrerat med bilder och hängde framme på tavlan. Läraren alternativt assistenten ställde i ordning det på morgonen. Elev 4 följde ordinarie skolschema utan individuell anpassning. Elev 5 hade ett individuellt anpassat skolschema med tider inlagda för toalettbesök och ståträning. Schemat var inplastat och förvarades i arbetsstolen respektive rullstolen. Det var dessutom färglagt med olika färger för skolämnen, toalettbesök respektive ståträning. Elev 6 hade för att skapa en lugnare studietakt och för att få tid till egenomsorg valt bort något skolämne; exempelvis var skolämnet kemi ersatt med egenträning. Han förvarade schemat i sin elevkalender. Schemats användning Det fanns en risk att schemat glömdes bort när det hängde i kapprummet och det var svårt att se bilderna när schemat hängde framme på tavlan. Det fungerade bäst när schemat förvarades i arbetsstolen eller rullstolen. Eleverna hänvisades sällan eller aldrig att söka information från schemat. Samtliga sex elever fick flera gånger under dagen påminnelse om tider av sin assistent. Det gällde när lektioner skulle börja, att det var dags att gå på toaletten eller Nu måste vi skynda oss för klockan är mycket. 16

17 Organisation av miljö och föremål i förhållande till tid Fem elever gick i en förskola/skola i ett plan, varav två hade utvändiga trappor. En elev gick i en skola i flera plan med trappor, ramp och hiss. Tabell 2: Översikt fysisk tillgänglighet till förskole-/skolbyggnader Ett plan Flera plan Trappor Ramp/hiss Elev 1 X Elev 2 X Elev 3 X X (utvändig) Elev 4 X Elev 5 X X X Elev 6 X X (utvändig) X Förflyttningar Förflyttningar var tidskrävande både vad gällde mellan lokaler och mellan olika stolar eller hjälpmedel. Fem av eleverna vistades i lokaler som låg i ett plan, vilket har många fördelar men avstånden kan bli långa och förflyttningarna tar då tid. Elev 5 gick i en skola med flera plan och behövde åka hiss vilket blev ytterligare tidskrävande. Hissen låg inte i direkt anslutning till klassrummet utan han behövde åka en omväg för att komma till den. Hissen var dessutom försedd med lås och det tog tid att låsa upp. Rampen in i skolbyggnaden var för brant för att klara på egen hand. Elev 6 använde mobila ramper i en trappa och dessa skulle läggas på plats av vaktmästaren. Det gällde en lektion i veckan. Just denna dag glömdes det bort och assistenten fick ge sig ut på jakt efter vaktmästaren. Lektioner som kräver speciell utrustning, exempelvis musik, förläggs ofta till ett eget klassrum och elev 6 fick förflytta sig emellan. Men jag såg också exempel på att alla musikinstrument och övrig utrustning fanns på en rullvagn som kördes in i hemklassrummet och på så vis sparade tid och energi åt elev 4. 17

18 På en skola saknades automatisk dörröppnare och elev 4 kunde inte öppna ytterdörren själv. Kompisarna höll upp dörren men han valde att vänta utomhus tills assistenten kom. Det fanns anpassade toaletter på alla förskolor/skolor men de låg ofta en bit bort vilket innebar ytterligare en förflyttning och oftast behövde dörren låsas upp. Bord och bänkar i olika höjd gjorde att elev 2, 4, 5 och 6 var tvungna att byta från rullstol till höj- och sänkbar arbetsstol. Elev 2 och 4 lyftes över av assistenten. Elev 5 och 6 flyttade själv över men fick hjälp att köra fram respektive tillbaka abetsstolen/rullstolen. Sittande i arbetsstolen kunde de inte rulla iväg för att hämta eller lämna material. Assistenten eller någon annan fick sköta transporterna medan de satt passiva i sin arbetsstol och väntade. Organisation av föremål och material/materiel Elev 4 hade en traditionell skolbänk med lock där böcker och annat skolmaterial förvaras i bänken. Det sparade tid för honom att ha allt material överblickbart och inom räckhåll. Elev 3, 5 och 6 använde arbetsbord utan förvaringsutrymmen. Böcker, pennor, papper och annat material förvarades längs väggarna i olika hyllor och backar. Det innebar att material skulle samlas in och transporteras till arbetsplatsen respektive läggas tillbaka när lektionen var slut, flera mycket tidskrävande moment som assistenten ibland hjälpte till med. Elev 5 och 6 som använde arbetsstol och inte kunde förflytta sig gående fick alltid hjälp med att få materialet på plats. Det hade också betydelse hur materialet var organiserat. Det tog tid att söka upp och plocka fram rätt material, även när det fanns inom räckhåll, beroende på hur det förvarades. Elev 5 lade mycket tid på att söka efter ett vitt lösblad med skoluppgifter. Det låg flera likadana vita A4 papper i en hög och han kunde inte hitta det han sökte. Efter en stunds letande gav han upp och bad om hjälp. På många skolor är det en regel att barnen ska ta av sig skorna utanför klassrummet. Andra elevers kringslängda skor gjorde att elev 6 valde att gå ut sist för att det inte gick att komma fram utan att köra över skorna. 18

19 Skoluppgifter och egenomsorg i förhållande till tid Skoluppgifter Det tog tid att utföra skoluppgifterna, vilket innebar att färre uppgifter hanns med på avsatt tid. Det tog tid att komma igång med uppgiften; elev 3, 4, 5 och 6 distraherades av kompisar och föremål i omgivningen. Exempel från fältanteckningarna: tittar på bänkgrannen vid sidan tittar på bänkgrannen bak tittar på bänkgrannen framför pratar med bänkgrannen vid sidan bläddrar i boken tittar upp och runtomkring bläddrar i boken börjar skriva. Det hade gått 15 minuter från det att läraren gett instruktion tills elev 3 kom igång sin uppgift. Vid ett annat tillfälle plockade assistenten fram allt material som skulle användas och frågade elev 3, vad han tänkte göra, för att påskynda igångsättandet. Ett exempel från fältanteckningarna: tittar ut genom fönstret tittar på kompis tittar i boken utan att skriva bläddrar tittar på tavlan tittar i boken tittar ut genom fönstret trycker på pennan - läraren frågar: Är du klar?. Det hade gått 12 minuter. Vid ett senare tillfälle stod assistenten vid sidan av elev 6 hela tiden, pekade och instruerade; då fick han arbetsro och arbetade koncentrerat. När läraren en kort stund senare avbröt för en ny aktivitet hade han svårt att avbryta pågående uppgift. Assistenten fick upprepa instruktionen och puffa på för att han skulle kunna bryta och ta itu med den nya uppgiften. Samtliga observerade elever bad ofta om hjälp och fick instruktionen upprepad för sig dels av läraren, dels av assistenten. Det tog tid att räcka upp, vänta på sin tur och att få upprepade instruktioner för att komma igång. Det blev ett ineffektivt användande av tid. Långa stunder sågs de observerade eleverna sitta overksamma till synes funderande. Det blev extra tydligt vid uppgifter av mer kreativ karaktär. Exempelvis fick en klass till uppgift att skriva och berätta om vad de skulle göra om de blev statsminister för en dag. Elev 6 satt länge och tittade utan att skriva, till sist fick han ett uppslag från assistenten: Tänk på trottoarkanter och trappor. Där sa du något, svarade han och skrev sedan en lång och innehållsrik redogörelse om hur han skulle vilja öka tillgängligheten för alla i samhället. En annan klass fick till uppgift att ge förslag till text på ett födelsedagskort till en lärare som fyllde år. Elev 3 hade inga förslag. Nästa uppgift handlade om insekter, och läraren ställde frågor på det klassen hade arbetat med, det vill säga ren faktakunskap. Elev 3 var nu mycket aktiv och kunde svaren på de flesta frågorna. 19

20 Vid ett annat tillfälle fick klassen till uppgift att rita ett fönster. Assistenten agerade förebild genom att sätta sig bredvid elev 3 och rita, och eleven kom på så vis igång med uppgiften. Det hade också betydelse hur läraren gav sina instruktioner till klassen. Vid ett tillfälle gav en lärare klassen i uppgift att titta på en bild i en minut, försöka minnas vad de sett och skriva ner så många föremål som möjligt på engelska. Instruktionen löd: Titta på klockan, och när det gått en minut slår ni ihop boken och skriver ner så många föremål som möjligt som ni minns från bilden. Elev 6 tittade på väggklockan hela tiden medan minuten gick och kunde därför inte lösa uppgiften. Skollunch Lunchen var tidskrävande, det tog ofta lång tid att äta trots små portioner. I samtliga fall var de observerade eleverna bland de sista eller allra sist klara med maten. Elev 4 hade valt att gå på lunchrast lite tidigare, samtidigt med matvakterna, för att vinna tid. Elev 4 lyftes i matsalen över till en arbetsstol som han inte själv kunde förflytta sig i. Elev 5 klarade sig helt utan assistans i matsalen men fick köra i omgångar för att transportera mat och dryck till matbordet. Elev 6 hade en speciell bricka i knät att ställa tallrik och glas på. På- och avklädning Det var tidig höst vid mina besök vilket innebar att det inte behövdes så mycket ytterkläder. Det var tidskrävande att klä på respektive av sig. Trots hjälp av assistent gällde sist ut på rast och sist in på lektion efter rast. Skenor och snören i skorna, blixtlås, knappar och motsträviga spännen på skolväskan vållade bekymmer och tog extra tid. För att spara tid hade elev 4 valt att inte byta om till gymnastiken. Toalettbesök Samtliga fyra skolbarn gick på toaletten på rasten, vilket innebar att det blev mindre tid att umgås med klasskamraterna. Oftast gick de på toaletten först, innan de gick på rast, vilket innebar att klasskamraterna redan var igång i olika aktiviteter när eleven kom ut. 20

21 Toalettbesöket tog mellan 6 och 20 minuter. Det tog längst tid för elev 6 som var ensam på toaletten utan assistent. Det tog kortast tid för de elever 1, 2, 3 och 4 som hade hjälp med hela proceduren. Träning i förhållande till tid Elev 2, 4 och 5 var utrustade med ståskal 5 som skulle användas dagligen. Det fanns olika strategier på hur och när det skulle planeras in under dagen. I förskolan var det inga problem; ståskalet sattes på och hindrade inte leken för elev 2. Men när han skulle åka till habiliteringen för att träna blev det protester. Han ville hellre vara med på samlingen. Elev 4 hade ståträningen förlagd till gymnastiklektionerna. Han fick själv välja om han ville stå eller vara med klassen. Han valde att vara med klassen och det var enligt assistenten det han brukade välja. Elev 5 hade tillsammans med föräldrarna och assistenten kommit överens om att ståträna tre gånger i veckan på skolan. Ståträningen var inlagd på schemat. Han tyckte att det var både tråkigt och jobbigt men hade accepterat lösningen att stå i ståskal de lektioner klassen läste i bänkboken för det störde skolarbetet minst. Assistenten skrev i en bok upp hur lång tid han stått så att föräldrarna kunde anpassa ståträningen hemma efter hur det hade gått i skolan. Assistansens utformning Elev 1, 2, 3 och 4 tillbringade hela förskole-/skoldagen tillsammans med sin assistent. Elev 5 hade endast punktinsatser. Assistenten kom på avtalade tider; hon hade i övrigt andra uppgifter på skolan. Elev 6 var utan assistent någon lektion i veckan eftersom assistenten arbetade deltid. 5 Ortopediskt bandage formgjutet efter kroppen. Täcker baksidan av benen uppöver stussen till midjehöjd. 21

22 Figur 3: Assistansens omfattning Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Elev 6 Assistent heltid X X X X Assistent deltid X Assistent punktinsatser X Assistenten hade i olika sammanhang olika roller: Pedagog de assistenter som fanns i klassrummet hela tiden instruerade elever och svarade på frågor i lika stor utsträckning som läraren. I ett fall tog assistenten med sig en liten grupp som behövde arbetsro till ett mindre grupprum och ansvarade för undervisningen där medan läraren var kvar i klassrummet. I ett annat fall satte assistenten upp en skärm mellan skolbänkarna istället för att byta till en annan lokal. Flera assistenter utförde moment i undervisningen för hela klassen. Det var vanligt att assistenten anpassade skoluppgifter och material åt eleven, gav ledtrådar och idéer till problemlösning. För att spara tid kunde lärarens instruktion kortas ner, exempelvis Du behöver bara färglägga nosen inte hela hunden. Assistenten gav verbala påminnelser och uppmaningar samt resonerade med eleven om hur uppgifter skulle lösas. När det fanns annat på programmet hemma anpassade assistenten läxmängden. Undantaget var elev 5 som enbart hade punktinsatser av assistent. Assistenten hade i det fallet ett annorlunda förhållningssätt och gick inte in i någon pedagogisk situation. Det sköttes fullt ut av undervisande lärare. Förebild och modell visade och talade om hur saker skulle göras; satt till exempel vid sidan om och ritade för att ge eleven en idé om hur han kunde göra. Pådrivare och organisatör assistenten höll ihop dagen, pushade på och såg till att eleven befann sig på rätt plats i någorlunda rätt tid och att han inte fastnade i någon uppgift. Delade till exempel, ut en mindre bit frukt vid fruktstunden med motiveringen Du vet att det tar tid, du får mer sedan. 22

23 Arrangerade dagens bildschema. Påminde om att det var dags att gå på toaletten, gå på lunch och vad klockan var när rasten var slut. När det blev ont om tid organiserade assistenten om dagen och justerade toalettider för att dagens schema skulle hålla. Elev 1, 2, 3, 4 fick som tidigare nämnts hjälp med hela proceduren på toaletten. Elev 5 hade ett individuellt anpassat schema att följa och hade avtalat med assistenten om var, när och i vilka sammanhang de skulle mötas under dagen. Han fick klara sig på egen hand däremellan. Fixare låg steget före och såg till att eleven hade möjlighet att i någon omfattning delta i dagens aktiviteter. Såg till att materialet kom på bänken och tillbaka igen, att pennorna lades i pennskrinet och skolväskan blev packad, att kläder och skor kom av och på. Organiserade kläderna, det vill säga vrängde dem rätt samt hängde undan dem. Hämtade mat och dricka. Hjälpte till med stolar och andra hjälpmedel, hade koll på att det fanns katetrar på toaletten, lyfte och bar med mera, med mera. Transportör skjutsade eleven i rullstolen när det var bråttom eller när krafter skulle sparas. Lyfte eleven från rullstol till arbetsstol. Kontrollör såg till att rätt sak fanns på rätt plats och att eleven gjorde det han skulle. Koordinator mellan dagis/skola och föräldrahem. Informerade övrig personal i elevens närhet. Information och utbildning Information till assistent och förskollärare/lärare Assistenter och lärare önskade en fördjupad kunskap om diagnosen och dess konsekvenser i vardagen. En assistent och en lärare hade gått en endagsutbildning om ryggmärgsbråck, i övrigt hade de instruerats och utbildats av föräldrarna. En assistent hade sökt information och tips i bekantskapskretsen. De allra flesta assistenterna arbetade ensamma på sin enhet och skulle gärna sett att det fanns möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra assistenter till elever födda med ryggmärgsbråck. Assistenterna hade själva, ibland med stöd från föräldrarna, sökt sig fram till sina arbetsuppgifter och ansvarsområden. Det kunde finnas åsikter hos skolledare och övrig skolpersonal om assistentens uppgift som inte alltid stämde 23

24 med deras egen uppfattning. Skolans organisation var styrande och elevens delaktighet i assistansens utformning liten. På en skola var en tid inbokad för information från habiliteringen. Man hade valt att förlägga informationen två månader in på höstterminen för att elev och lärare skulle hinna lära känna varandra och det skulle vara lättare att ställa frågor. På en annan skola var det assistenten som stått för all information till mottagande lärare i samband med stadieövergång. På en tredje hade föräldrarna varit delaktiga. Information mellan förskola/skola och föräldrahem Assistenten fungerade i samtliga fall som koordinator mellan förskola/skola och föräldrahem. På förskolan hade föräldrar och assistent daglig kontakt i samband med lämning och hämtning. I skolan blev det i första hand telefonkontakt. Elev 5 hade en så kallad kontaktbok i skolväskan där föräldrar och assistent skrev information till varandra, exempelvis hur lång tid eleven stått i sitt ståskal och om eleven skulle ha något speciellt med sig till skolan. Assistenten låg steget före i planeringen och personalen ute på enheterna förlitade sig på att assistenten tog ansvar för elevens alla behov. Kontakter med habiliteringen Kring elev 1, 3, 5 och 6 fanns ISP-team 6 som både föräldrar och personal var nöjda med. Ibland deltog assistent och lärare i teamet. En familj hade också ett stort stöd av kontaktpersonen på habiliteringen. De kunde ringa om allt och fick sedan hjälp med att slussas vidare till berörd personal. Habiliteringen gjorde förskole-/skolbesök vid behov. Sjukgymnasten kunde till exempel komma till en gymnastiklektion för att ge tips på innehåll och arbetsterapeuten tillkallades när det gällde något som skulle fixas runt eleven. I övrigt möttes man oftast i ISP-teamen inne på habiliteringen. En familj hade relativt lite kontakt med habiliteringen och var osäkra om de kanske missade något. 6 Individuellt Service Program. En samarbetsmodell inom barn- och ungdomshabiliteringen. 24

25 Diskussion Undersökningens resultat visar att tidsplaneringen i förskola/skola har en inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Diskussionen inleds med ett avsnitt om skolans miljö och organisation samt dess inverkan på elevens aktivitet och delaktighet. Därefter diskuteras hur assistansens utformning kan inverka samt betydelsen av tid till eget ansvar för att underlätta utveckling av förmåga och kompetens. Vidare belyses vikten av att känna balans mellan de krav man möter i omgivningen och den egna förmågan där tid i förhållande till förmåga är en viktig ingrediens. Slutligen betonas betydelsen av stöd i närmiljön. Skolans miljö och organisation Tillgängligheten på de skolor som besöktes i undersökningen var olika god. Det är oacceptabelt när ramper är för branta och hissen långsam och omodern. Trots allt är ändå anpassning av den fysiska miljön oftast det man lägger ner mest uppmärksamhet och resurser på när en elev med funktionshinder ska börja skolan. Det kan vara svårare att komma tillrätta med de tillgänglighetsproblem som uppstår när skolpersonalens arbetsmiljö ställs mot elevens eller byggs in i den pedagogiska miljön. Undersökningen gav exempel på att inte bara tiden och den fysiska miljön utan även den pedagogiska miljön påverkar förutsättningarna för aktivitet och delaktighet. På fyra av förskolorna/skolorna användes höga skolmöbler för att skona lärarnas ryggar. Böcker och övrigt skolmaterial förvarades i skåp utmed väggarna eftersom arbetsborden saknade förvaringsmöjligheter. Eftersom skolmöblerna var höga fick eleven flytta över från rullstol till arbetsstol. När han väl satt upphissad på sin arbetsstol blev det omöjligt att hämta material och assistenten fick hjälpa till. Det innebar att eleven inte bara fick hjälp med transporten, han fick också hjälp med initiativet (att komma sig för att ta fram material), att komma ihåg vilket material som skulle plockas fram samt att söka efter och välja rätt material. Eleven missade på så vis viktiga, naturliga och vardagliga träningsmoment samtidigt som han riskerade att passiviseras genom assistentens service. 25

26 Utformning av assistans När tiden inte räckte till för att genomföra en uppgift från början till slut gick assistenten in och hjälpte till. Assistenten var en viktig person, som i fem fall av sex följde eleven större delen av dagen. Assistansens utformning har betydelse för elevens möjlighet att träna på, utveckla och befästa färdigheter vilket i sin tur påverkar elevens möjlighet att utveckla icke personbundna strategier, det vill säga strategier som inte bygger på stöd från assistent eller annan person. Egenomsorg I förskolan är organisationen flexibel. Där tränar alla barn på att utveckla färdigheter för att klara sig på egen hand och ta ansvar för sig själva och sina saker. De förbereds för att börja skolan och all personal arbetar mot detta mål. När skolan sedan börjar förutsätts barnen klara sin egenomsorg. Barn födda med ryggmärgsbråck har emellertid ett annorlunda utgångsläge, en mer komplicerad situation och behöver längre tid på sig för att utveckla kompetens. Det eleven vid skolstart inte kan utföra själv, många gånger för att tiden inte räcker till, hjälper assistenten istället till med. De flesta individer födda med ryggmärgsbråck klarar emellertid så småningom sin egenomsorg. De vet vad de bör göra och hur de ska utföra nödvändiga rutiner. Problemet är att det ändå inte blir gjort (Svensson, 2000; TRS, 1999). I undersökningen blev det tydligt att de snäva tidsramarna i framförallt grundskolan tvingade fram personbundna strategier 7 när assistenten gick in och hjälpte till med sådant eleven skulle kunnat göra själv eller skulle kunnat lära sig att utföra under andra förutsättningar. För eleven är det lätt att tro att han inte kan själv om han inte får göra egna erfarenheter och motsatsen bevisas. Man kan också fundera över hur mycket omgivningens brist på förväntningar och krav spelar in. Som tidigare nämnts påverkar hur en person tänker om sina egna möjligheter och sin förmåga vad som kan klaras av. Detta sätt att tänka grundläggs tidigt i livet. Individer födda med ryggmärgsbråck har som tidigare beskrivits ofta svårt med tidsuppfattning, planering och organisation. De behöver lära sig strategier för att hantera dessa svårigheter, ju tidigare desto bättre. Därför bör assistenten undvika att vara en levande klocka som alltför handfast organiserar dagen och tillrättalägger genom att ligga steget före. Eleven lär sig då att förlita sig på assistenten och strategin blir personbunden. 7 Strategier som bygger på stöd från annan person. 26

27 Assistenten kan emellertid hamna i kläm mellan vad som är till gagn för eleven och vad arbetsgivaren, kommunen, förväntar sig. Det är lätt att övrig skolpersonal tolkar det som att assistenten inte sköter sina arbetsuppgifter när eleven inte är på rätt plats i rätt tid. Assistenten kan då behöva stöd i sin yrkesroll. Erfarenheterna från riksgymnasiet har visat att ungdomarna ofta saknar icke personbundna strategier. Deras primära strategi är att vända sig till en vuxen för att söka information och få hjälp. Riksgymnasiets arbetsmodell med fokus på teman som tid, rutin, stöd för minnet, förhållningssätt och assistans borde vara användbar även i grundskolan. Skolarbete MMC-projektet (Mattsson, 2000) visade att många av ungdomarna hade stora problem med studierna på gymnasiet. De hade svårt att lyssna och bibehålla uppmärksamhet, hitta egna lösningar att anpassa för sina behov med utgångspunkt från lärarens förslag samt att arbeta produktivt med eget arbete när de satt i närheten av andra. Undersökningen visade att fem av assistenterna hade en omfattande pedagogisk uppgift i skolarbetet. De anpassade studiematerial till eleven och såg till att han hängde med genom att repetera uppgifter, instruera och anpassa. Assistenten fanns ständigt till hands i skolarbetet och låg ibland steget före och förhindrade på så sätt att problem uppstod. Hon höll i flera fall i undervisningen för hela klassen. Det kan fungera alldeles utmärkt sett ur klassens perspektiv, som får ytterligare en vuxen i rummet. Men det kan också fungera mindre bra sett ur elevens perspektiv, som får en extralärare, medan ordinarie lärares resurser läggs på övriga klassen. Det finns alltid en risk att eleven i allt för hög grad förlitar sig på assistenten och strategierna blir personbundna. Tid till eget ansvar Undersökningen har gett exempel på hur en förskole-/skoldag kan se ut för en elev född med ryggmärgsbråck. Resultatet visar som förväntat att tid är en bristvara framförallt i skolan. Det finns mer tid men framför allt en större flexibilitet i verksamheten på förskolan. Man kan konstatera att eleven i större utsträckning får anpassa sig efter skolans organisation vad gäller tidsplanering (schema) och arbetsmodell (organisation av miljö, föremål och uppgift) än tvärtom. Hemmingsson (2002) skriver att assistansens utformning har avgörande inverkan på elevens möjlighet till aktivitet och delaktighet. Resultatet visar att tids- 27

28 brist är ett bekymmer för att eleven ska kunna erbjudas möjlighet att arbeta i egen takt och utföra en uppgift från början till slut. Troligtvis är det inte heller praktiskt genomförbart att tillskapa all den tid som skulle behövas utan att något annat blir lidande. Assistenten är en viktig person som är tillsammans med eleven många timmar varje dag och som därmed har unika möjligheter att utnyttja naturliga, vardagliga träningssituationer. Vad som ska vara elevens ansvar och vad som är assistentens bör däremot tydliggöras för att undvika alltför rigida rutiner och säkerställa utveckling över tid. Det handlar om strategiskt arbete med att avveckla ett assistentberoende. Inte att förväxla med behov av assistans som då ska vara ett autonomt och medvetet val för att spara kraft och energi. Ju äldre barnen blir desto viktigare är det med inflytande och delaktighet i hur assistansen ska utformas skriver Hemmingsson (2002). Hur stort inflytande har eleverna på grundskolan på assistansens utformning? I vilken utsträckning får de möjlighet att fundera över vad assistenten ska användas till? Vem är arbetsledare för assistenten? Rektor eller elev, resultatet kan se olika ut beroende på vem som har mandat att bestämma. Det jag kunde notera vid mina besök på förskola/skola var att det fanns en stor gråzon i ansvarsfrågan. Verksamheten och tiden styrde. Fanns tiden och det passade i planeringen fick eleven mer tid på sig att försöka själv och tvärtom. Det fördes en hel del diskussioner mellan assistent och elev om hur de skulle lösa olika problem. Men det handlade mer om lösningar i stunden, hur gör vi här och nu?. Undersökningen visar på värdet av att använda observation som metod på förskola/skola för att kartlägga de situationer i vardagen som på ett naturligt sätt kan användas för träning och utveckling. Situationer som sedan kan bli föremål för diskussion om bland annat ansvarsfördelningen mellan elev och assistent. Tydlighet, som är en viktig ingrediens i processen mot fungerande icke personbundna rutiner och strategier, underlättas av att utgå från upplevda exempel. Förutsättningar för en fungerande vardag Ett sätt att beskriva livskvalitet är att känna balans mellan de krav man möter i omgivningen och den egna förmågan. Hinder som barnen möter i sin vardag glöms snabbt bort när aktiviteten blir en vana. Varken barnet eller omgivningen ser något konstigt i det därför att de inte känner till några alternativ. Omgivningens brist på förväntningar och krav 28

29 och föräldrarnas instinktiva överbeskyddande attityd kan hämma utvecklingen. Det kan behövas professionellt stöd för att se alternativen och möjligheterna att höja ribban för att gå vidare i utvecklingen. Tid i förhållande till förmåga Barn födda med ryggmärgsbråck fortsätter långt upp i skolåldern att utveckla kompetens för att hantera och ta ansvar för sin egenomsorg. Saker och ting tar längre tid bland annat beroende på långsammare arbetstakt. Sett i ett livslångt perspektiv är det betydelsefullt att det under grundskoletiden ges tid och utrymme att utveckla förmågan till eget ansvar för studier såväl som egenomsorg. För att befästa denna förmåga krävs daglig träning i ett naturligt sammanhang, det vill säga under skoldagen. Man kan förmoda att ju tidigare barnet ges möjlighet att utveckla icke personbundna rutiner och strategier desto bättre. Det krävs tid, både kortsiktigt (daglig) och långsiktigt (genom åren), för att bygga upp rutiner och strategier som bygger på egen förmåga och självtillit. Denna tid och detta utrymme finns inte inom ramen för ett vanligt skolschema. När assistenten, på grund av tidsbrist, går in och hjälper till utvecklas lätt personbundna strategier som i sämsta fall kan leda till så kallad inlärd hjälplöshet. Planering av tid, ett individuellt anpassat schema för att hinna göra en överenskommen uppgift från början till slut är en bit på väg. Genom att schemalägga exempelvis toalettbesök blir tiden legitimerad och synlig. Tiden får tas från lektioner och raster. Hur prioriteringarna ska göras får man ta ställning till i varje enskilt fall. Det viktiga är att eleven får ett uttalat eget ansvar och förutsättningar att hinna med under skoldagen. Stöd i närmiljön Vikten av information och kunskap för att kunna stötta barnen och ungdomarna i deras utveckling kan inte nog betonas. Både assistenter och lärare önskade fördjupade kunskaper kring ryggmärgsbråck och dess konsekvenser i vardagen. Det som vi benämner samverkansavtal på riksgymnasiet och som förutom eleven involverar personal i skolan och på elevhemmet kan jämföras med nätverksbaserad målinriktad träning som blivit ett begrepp inom svensk habilitering idag (Ekström-Ahl, 2000). Metoden bygger på målinriktad träning men 29

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Tips på kognitivt stöd för barn

Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Bildexemplen är hämtade ur Kappsäcken ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. Kappsäcken har tagits fram av projektgruppen

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

17 4 lärare 11 assistenter 15

17 4 lärare 11 assistenter 15 Kvalitetsredovisning för Tingvallaskolan, Träningsskolan Upprättad av rektor Emmy Johansson Om skolan Tingvallaskolan ligger i Skene och är lokalintegrerad med grundskolan år 4-6. Vi har elever från 6år

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009 Föreningen höll sin årliga kongress den 23-24 april på Quality Winn hotell i Haninge C med många deltagare. Temat för kongressen var språka - leka - utvecklas.

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Att förstå sin egen utredning

Att förstå sin egen utredning Att förstå sin egen utredning Cecilia Olsson fil. Dr, specialpedagogik FUB:s forskningsstiftelse ALA och Häggviks gymnasium När jag var mindre och inte visste gick jag och grubblade jättemycket över varför

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende. L.Bergqvist,leg arbetsterapeut

Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende. L.Bergqvist,leg arbetsterapeut aktiva livet aktiva Det Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende - ett ett livs livsprojekt Syfte, metod, undersökningsgrupp Belysa de erfarenheter

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 Våra regler på skolan och fritids är få och enkla. De är till för att alla ska trivas och lära sig under tiden vi är i skolan. Inomhusregler Vi använder ett trevligt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer