Kyrkstöten. Höst Artiklar: Med IM i Moldavien och Rumänien del 2, Är kyrkan rik?, 8 minuter från Göteborg

Transkript

1 Kyrkstöten Höst 2014 En tidning från Bymarkskyrkan Årgång 29, 2014, Nr 3 Artiklar: Med IM i Moldavien och Rumänien del 2, Är kyrkan rik?, 8 minuter från Göteborg

2 Kyrkstöten höst Hösten är här tack! För många är hösten mörker, dåligt väder och deppigt humör, men i kyrkan är hösten tacksamhetens period på kyrkoåret. Allt vi har fått under de goda månaderna under sommaren ligger nu i våra förråd och kan användas när det blir kallt och knapert. För de flesta av oss blir det aldrig så värst kallt och knapert. Därför får vi som kyrka göra en utblick. I Bymarkskyrkan har det samlats ihop pengar på både barnprylmarknad och skördeauktion i höst vilka inbringat över kr till syriska flyktingbarn. Ett viktigt sätt att visa tacksamhet är att dela med sig. För många av oss är det inte det ekonomiska som är knapert utan det är en annan fattigdom som istället finns i våra hjärtan. Förråden av andlighet är inte alls fulla trots de goda sommarmånaderna. Därför är det en tacksamhet att församlingen finns. I församlingen får man också dela med sig av livets insida med varandra. Man blir glad när man kommer till kyrkan och hittar barnskor slängda huller om buller en onsdag eller möter några äldre med rullator i ett annat sammanhang. Kyrkan rymmer människor av olika slag, alla får plats. Kyrkan är ett hem och en plats för växt och mognad. Hur mycket du vill växa och dela är upp till dig. Läs gärna mer i artikeln: Är kyrkan rik? Martin Ahlqvist präst i Bymarkskyrkan Barn och ungdomsgrupper i Bymarkskyrkan Martin Ahlqvist präst i Bymarkskyrkan Kyrkans öppna förskola från 0 år tisdagar Barntimmegruppen från 4 år måndagar Söndagsskolan söndagar Onsdagsöppet årskurs 4-6 onsdagar Mikaelikören årskurs f-3 onsdagar Matteusgruppen årskurs 4-6 onsdagar Konfirmandgruppen årskurs 8 samlas enligt schema Kyrkans ungdom från årskurs 7 samlas enligt schema

3 Kyrkstöten höst Gudstjänster oktober - december / Högmässa, kyrkkaffe 1/ Gudstjänst, Ahlqvist, kyrkkaffe 9/ Högmässa, Ahlqvist, kyrkkaffe 15/ Musikandakt, Svenskt och irländskt, Malin Parsmo, Mart Hallek, Samuel Johansson 16/ Gudstjänst, Ahlqvist, kyrkkaffe 23/ Högmässa, kyrkkaffe 30/ Gudstjänst, Ahlqvist, kyrkokören, kyrkkaffe Stilla mässa 7/ Högmässa, Ahlqvist, kyrkkaffe 14/ Luciagudstjänst, Ahlqvist, Julfest 20/ Musikandakt, Julstämning, Bitte Bernhardsson med vänner 21/ Högmässa, Ahlqvist, kyrkkaffe 24/ Julgudstjänst för små och stora, glögg Julbön, 28/ Gudstjänst, kyrkkaffe 31/ Ekumenisk nyårsbön 4/ Högmässa, Ahlqvist, kyrkkaffe Jairos glädje när hans dotter får livet åter; från altarskåpet i Bymarkskyrkan Söndagsskola söndagar kl under terminstid. (Med reservation för ändringar) Under allhelgonahelgen är Dunkehalla kapell öppet för andakt och ljuständning. Kaffe och te serveras. Sitt ner en stund i kapellet för andakt och lyssna till orgelmusik. 31/ Öppet i kapellet 1/ Öppet i kapellet Andakt kl 16, körmedverkan 2/ Ljusgudstjänst, Ahlqvist

4 Kyrkstöten höst Med IM i Moldavien och Rumänien del 2 av Iris Dovrén Råsbrant I förra numret av Kyrkstöten kunde ni läsa om IM:s resa i Moldavien. Nu går resan vidare till Rumänien med Bukarest som resmål. Färden dit gick genom snöhöljda berg med besök i det mäktiga slottet Peles i Sinaia som av många anses vara ett av Europas finaste slott. Det fungerade tidigare som kungligt sommarresidens. IM har ett kontor i Bukarest där vi fick information om de sociala förhållandena och om IM:s verksamhet i landet. I Rumänien, liksom i Moldavien, arbetar IM för barns rättigheter. IM verkar för att barn med funktionsnedsättningar, liksom alla barn, ska kunna bo hemma och gå i skolan. När IM kom till Rumänien i början av 1990-talet fanns det alltför många barn på institutioner. Många av dem levde under helt omänskliga förhållanden. Efter Ceausescus fall 1989 tog IM hand om 24 svårt vanskötta barn med funktionsnedsättningar. Dessa barn är idag unga vuxna och bor tillsammans i gruppboenden med sina assistenter. De deltar i någon form av utbildning. Några är på väg mot yrkesträning och arbete. Med åren har det visat sig att vissa funktionsnedsättningar i själva verket var symtom på vanvård som övervanns genom rehabilitering och omsorg. De stora barninstitutionerna finns dock kvar i Rumänien och förhållandena där är fortfarande undermåliga med för lite personal. Ungdomar på ungdomscentret i Voluntari visar upp sina färdigheter Utöver arbetet med funktionsnedsatta barn gör IM även insatser för fattiga s.k. gatupensionärer. Många pensionärer lever i svår fattigdom och ensamhet. För vissa har ålderdom och arbetslöshet lett till ett liv på gatan. IM samarbetar med Bukarest kommun för att hjälpa dessa pensionärer till en drägligare tillvaro. I Voluntari som är beläget utanför Bukarest besökte vi två dagcenter som stöds av IM, ett för ungdomar mellan år med grava funktionsnedsättningar och ett för äldre.

5 Kyrkstöten höst Ungdomarna som kommer till ungdomscentret har begåvningsnedsättningar i kombination med andra typer av funktionsnedsättningar. På centret får de under ledning av en engagerad personal träna sig i olika färdigheter såsom att göra olika typer av rörelser till musik. Ett par flickor hade tagit på sig funktionen som vårdare och hjälpte de andra tillrätta. Pensionärer på äldrecentret i Voluntari efter en god lunch På äldrecentret blev vi väl mottagna av glada pensionärer och åt lunch tillsammans. Vi blev underhållna med teater och diktuppläsning och fick se på deras skicklighet i att vika pappersfigurer origami. Det framgick tydligt att dagcentret fyller en viktig funktion för de pensionärer som fått möjlighet att delta i verksamheterna där. En av de turistattraktioner vi besökte i Bukarest var Parlamentspalatset med sina enorma salar. Palatset som började byggas 1984 är efter Pentagon i USA världens största byggnad. Palatset är den dyraste byggnad som någonsin uppförts. När regimen föll 1989 var inte bygget färdigställt vilket delvis nu sker med stöd från EU. Vid byggandet av den 3 km långa paradgatan som utgår från palatset offrades stora delar av det historiska Bukarest.

6 Kyrkstöten höst Är kyrkan rik? Det har talats om kyrkans ekonomiska kris ett tag. Man har funderat över Kostnader såsom alla de lokaler som kyrkan har och det har funnits oro kring hur många tjänster som kan vara kvar inom kyrkan. Men faktum är att rikedom handlar om något mer än pengar och det lär oss helgonet S:t Laurentius ifrån dåtiden och förhoppningsvis in i framtiden. Det var på sommaren 258 e kr som kyrkan i Rom hade förstod att de styrande i Rom eftertraktade de rikedomar som man trodde sig veta fanns i kyrkan. Påven Sixtus II gav då sin diakon Laurentius, eller Lars som han kommit att kallas i Sverige, uppdraget att dela ut de medel som fanns till de fattiga. När sedan ståthållarren krävde in rikedomarna samlade Laurentius ihop alla fattiga och sjuka och gick till ståthållaren och sa: Detta är kyrkans rikedomar. För sitt tilltag placerades Laurentius på ett halster över en öppen eld. Laurentius led martyrdöden 10 augusti 258 och vördas sedan dess som ett av kyrkans helgon. Om vi återigen, med Laurentius i åtanke, ställer frågan från rubriken så kanske svaret kan bli ett annat än från början. Kyrkans rikedom handlar om hur vi ser på varandra. Det är

7 Kyrkstöten höst gemenskapen av människor som gör kyrkan rik. Kyrkan är inte byggnaden man samlas i utan kyrkan är alla som samlas till gudstjänst, bön och gemenskap. Tillsammans bildar man en kropp med olika delar och huvudet är Jesus. Också i själva gudsbegreppet har gemenskap sin givna plats. Gud är enligt kristen tro treenig, fader, son och helig ande, vilket i sig är ett uttryck för gemenskap och i den bjuds vi in. Så frågan är inte hur rika vi är utan hur rika vi kan bli! Det var och en kan bidra med i kyrkan är framförallt sig själv. Kyrkan är till för att mötas i och att nyttjas. Hur rik hon kan bli är det bara vårt engagemang som kan sätta käppar i hjulet för. Det är vi, både med våra gåvor och våra skröpligheter, som är kyrkans rikedomar. Tillsammans är vi kyrkan allt från barntimmarna, öppnaförskolan, konfirmanderna, syföreningen, lekmannakåren, barnprylmarknaden, gudstjänstbesökare, onsdagsöppethus, Mikaelikör, Matteusgrupp, kyrkokör och mycket mer. Kyrkan är ett hem för oss alla vi försöker hålla kyrkan öppen så mycket som möjligt. Man ska kunna komma till kyrkan när som helst och inte bara när det är olika grupper som samlas. Kom in, ta en kopp kaffe, läs tidningen, få ett samtal. Här intill och på nästa sida ser vi ett kollage av de aktiviteter som gör oss så rika! Tänd ett ljus i vår ljusbärare och be för någon Gudstjänst kl 10 på söndagar Sjung med i vår kyrkokör På tisdagförmiddag träffas kyrkans öppna förskola

8 Kom för en studs gemenskap, kaffe Kyrkstöten och tidningen höst Barnkörerna invaderar kyrkan Körövning är det på tisdagar Pyssel på onsdagsöppet Förberedelse inför barnprylmarknad Konfirmanderna har teambuilding I martasalen hänger många fina tavlor bl a verk av Zage Johansson

9 Kyrkstöten höst minuter från Göteborg järnvägen 150 år, del 1 av Ulf Petersson Järnvägen som skiljer Bymarken från Vättern fyller 150 år Ingen kunde ana dess betydelse när den anlades, än mindre hur den skulle påverka den framtida tillväxten av städer och samhällen. De flesta orter utmed sträckan Falköping Nässjö fick ett nytt stationssamhälle centrerat runt järnvägsstationen. På kronprins Oscars namnsdag 1 december 1863 fick Jönköping järnvägsförbindelse med Falköping och Göteborg och på dagen ett år senare invigde järnvägsprinsen Oscar (senare kung Oscar II) hela jernbanan från Nässjö förbi Jönköping till Falköping. När tidningarna publicerade de första tidtabellerna för avresa till/från Jönköping, noterades i annonsen att klockslagen som angavs var Göteborgs tid Jönköping var då 8 minuter före! Olika orter hade egen lokal tid, som utgick från solens exakta läge på himlen. Tidsskillnaden var 24 minuter mellan Göteborg och Stockholm och järnvägsbolaget införde därför en enhetlig tid över hela landet som utgick från Göteborg. Om tågen skulle komma och gå i rätt tid var det viktigt med exakta tidsangivelser och vid många järnvägsstationer fanns därför stora, tydliga klockor, med dubbla minutvisare, som visade både den lokala tiden och järnvägens Göteborgstid! Så visades tiden även vid Jönköpings järnvägsstation från 1864 Jönköpingstiden 8 minuter före! Dessa tidsskillnader visade sig vara ohållbara och från 1 januari 1879 infördes svensk standardtid, då hela landet fick en gemensam tid, en reform som Sverige var först i världen med att införa. Den svenska enhetstiden utgick från Greenwich i England plus en timme, UTC+1. För orter som Eksjö och Tranås, som låg utmed tidsmeridianen, innebar reformen ingen förändring. Andra länder följde snart efter och i länder med stor utbredning, som t.ex. USA och Ryssland, tvingades man dela in landet i olika tidszoner. När järnvägen var ung kunde man resa från Jönköping med morgontåget kl 6:30 och efter byte i Falköping vara framme i Stockholm kl 17:19 samma dag, något för den tiden helt unikt! Resor som tidigare tagit flera dagar med ångbåt på Vättern och via Göta kanal så länge det var isfritt, kunde nu ske dagligen året om, för att inte tala om den tidsvinst man gjorde jämfört med att färdas med häst och vagn.

10 Kyrkstöten höst Likaså blev det möjligt för industrierna i Jönköping att skicka på ett snabbt sätt till avlägset belägna kunder. Den gemensamma tiden för hela landet blev som ett sammanhållande kitt och utgjorde en naturlig förutsättning för det fortsatta samhällsbygget. Tack vare denna reform behöver vi ikväll inte anpassa oss till Stockholmstiden när vi ska titta på Aktuellt! Falköpingsvägen 11, Kortebo (växthusen) Agneta Johansson Karolina Dahlström Kalbermatten Huskvarnavägen 95, Jönköping , Utöver våra egenodlade blommor har vi krukor, presentartiklar, Garden Girl kläder, Brunneby musteri produkter, Visingsö senap mm Öppettider: vardagar 10-18, lördagar

11 Kyrkstöten höst Vi svarar dygnet runt Heltäckande service Bouppteckningar Arvskiften Testamenten Deklarationer Ekonomisk rådgivning Gravstenar Välkommen att möta kyrkan och världen på ett nytt sätt: Gå med i en studiecirkel! Hillersdals Bygg hillersdal.se

12 Kyrkstöten höst 2014 öteborg Personal: järnvägen 150 år, del Komminister: Martin Ahlqvist Församlingspedagog: Mia Hellgren Församlingsassistent: Louise Jedensjö Kyrkvaktmästare: Cecilia Karlsson Kantor: Christina Petersson Diakon: Charlotte Säll Kyrkstöten ges ut av Bymarkskyrkans lekmannakår. Ansvarig utgivare är Anders Nordberg. Redaktionen består av Iris Dovrén Råsbrant, Martin Ahlqvist och Ulf Petersson. Detta och gamla nummer av Kyrkstöten finns att läsa som pdf på bymarkskyrkans hemsida på Där finns också annan information om Kyrkstöten och Bymarkskyrkan. GUD,hösten är här. Mörkret faller allt snabbare. Ibland verkar det också som om mörkret omkring oss, i världen, kyrkan och det personliga livet, tätnar. Gud, hjälp oss att bevara sommarens ljus inom oss. Hjälp oss att ta vara på ljuspunkterna och ljusbärarna omkring oss. Låt oss leva genom dem och av dem. Gud, du som lät Jesus säga: "Se alltså till att ljuset inom dig inte är mörker", hjälp oss att ta till oss honom som vårt inre ljus. Han som sade: "Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus." Låt mig få del av det ljuset, och själv vara en del av det. Amen Kontaktuppgifter: Bymarkskyrkan Väpnargatan Jönköping telefon