Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet"

Transkript

1 Urininkontinens Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet Kontaktperson Marianne Babra, samordnare i inkontiensfrågor i Uppsala län, , Reviderat i mars 2010 Nästa revidering senast i mars 2013

2 Innehåll Sid Sid Inledning till behandlingsriktlinjer urininkontinens 4 Inkontinens hos kvinnor Huvudtyper 5 Basal utredning 5 Fördjupad utredning 6 Behandling 7 Indikation för remiss till specialist 9 Inkontinens hos män Huvudtyper 10 Basal utredning 11 Fördjupad utredning 11 Behandling 12 Indikation för remiss till specialist 13 Förskrivning av hjälpmedel 13 Formulär och instruktioner Riktlinjer för utredning och behandling av inkontinens för kvinnor 14 Riktlinjer för utredning och behandling av inkontinens hos män 15 Allmänmedicinsk anamnes 16 Symtomscore 17 Utvärdering Symtomscore 18 Miktionslista, läckagetest (vägning av inkontinensskydd), vätskelista 19 Program för blåsträning 20 Tidsmiktionsschema 21 Omhändertagande av kvinnor med urininkontinens/bäckenbottenträning 22 Patientinformation 23 Program för toaletträning 24 Toaletträningsschema 25 Referensgrupp 26 Referenser och länkar 26 Den rekommenderade läkemedelslista vi hänvisar till i texten är: Rekommenderade läkemedel Landstinget i Uppsala län 3

3 Inledning Definition Urininkontinens innebär ett ofrivilligt urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt eller hygieniskt problem för individen. Syfte Behandlingsriktlinjer för urininkontinens är tänkt att vara en vägledning vid vårdplaneringen kring kvinnor och män med urininkontinens. Syftet är att minska inkontinensbesvären och identifiera de patienter som behöver utredas av gynekolog eller urolog. Dessa behandlingsriktlinjer för urininkontinens grundar sig på SBU-rapporten nr 143 Behandling av urininkontinens som utgavs år Den som önskar mer detaljerad information hänvisas till denna. SBU-rapporten bör finnas tillgänglig som ett komplement till följande sammanfattning. Urininkontinens är ett omfattande problem och orsakerna är många. Minst svenskar besväras av urininkontinens. Ungefär hälften av dessa önskar behandling. Urininkontinens föreligger hos ca 10-15% av kvinnorna och frekvensen ökar linjärt med stigande ålder. Hos män är det först vid 70-årsåldern som urininkontinens ökar. Vid 80 år är det 20% eller fler som är urininkontinenta. Studier visar att många urininkontinenta kvinnor kan bli påtagligt förbättrade med relativt enkla åtgärder som är genomförbara i Primärvården eller den kommunala hälso- och sjukvården. Totalkostnad för hjälpmedel och behandling av inkontinens uppgick till 3-4 miljarder år 2000 för hela landet. Ett utvecklat samarbete mellan Primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården samt specialistvården liksom mellan läkare, distriktssköterskor, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och uroterapeuter underlättar omhändertagandet. Patientens egen uppfattning om hur inkontinensen påverkar livskvaliteten bör uppmärksammas. Vårdgivarens lyhördhet och förståelse underlättar för patienten att ta upp problemet. Inkontinenshjälpmedel bör vara individuellt utprovade. Urininkontinens kan vara kopplat till andra allvarliga handikapp och funktionshinder vilket medför betydande vårdtyngd och hög samhällskostnad. Absorberande produkter rekommenderas i avvaktan på utredning, under utredning, som komplement till annan terapi och hos patienter med kronisk, icke behandlingsbar inkontinens, enligt SBU rapporten. 4

4 Huvudtyper av inkontinens hos kvinnor Ansträngningsinkontinens Vanligaste formen hos kvinnor. Förekommer både före och efter menopaus. Patienten läcker vid hopp, hosta, lyft m m. Ofta små skvättar urin och sällan stora läckage. Föregås ej av trängningar. Oftast dagtid. Riskfaktorer är genomgången graviditet, uttalad övervikt, gynekologiska operationer, svag bindväv, kronisk hosta, kronisk förstoppning och sysselsättning som innebär ökad belastning på bäckenbotten. Trängningsinkontinens Läckage i samband med trängningar. Patienten blir plötsligt väldigt kissnödig trots en relativt liten mängd urin i blåsan. Ofta läckage av stora mängder urin men mängden varierar. Förekommer ofta hos äldre och neurologiskt sjuka patienter, men även hos yngre. Urinläckage kan förekomma både dag och natt. Nytillkomna urinträngningar kan vara ett tidigt symtom på tumörsjukdom i urinblåsa eller äggstockar. Trängningar utan läckage med frekventa toalettbesök 9 gånger/dygn, kan jämställas och behandlas som trängningsinkontinens. Se vidare under Huvudtyper av inkontinens hos män, sid 10. Blandinkontinens Blandning av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Studier har visat upp till 70% prevalens hos äldre i särskilt boende. Överrinningsinkontinens Läckage sekundärt till blåstömningssvårigheter och medföljande stora mängder residualurin. Vanligast hos patient med någon form av avflödeshinder. OBS! Farmaka med antikolinerg och antidepressiv effekt kan bidra till urinretention. Se vidare under Huvudtyper av inkontinens hos män, sid 10. Basal utredning av kvinnor Hos sjuksköterska, distriktssköterska eller barnmorska Utredningen syftar till - att objektivt påvisa inkontinens - att fastställa sannolik typ av inkontinens - att ta ställning till lämplig vårdnivå Anamnes Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens, samt Symtomscore, sid 16, 17, och 18. Miktionslista, läckagetest och vätskelista Görs under två dygn. Protokoll, sid 19. Obs! Att många yngre med ren ansträngningsinkontinens endast läcker vid provokationstest. Se Fördjupad utredning, sid 6. Urinprov Testremsa med niturtest och ev. urinodling på morgonurinen. Se vidare läkemedelskommitténs terapirekommendationer (årgång 10 februari 2007 nr 1). Patientens totala livssituation och symtombild avgör vilken eller vilka utredningar som är aktuella. Hjälpmedelsutprovning Utprovning av lämpligt hjälpmedel görs av behörig förskrivare efter fullständig basal utredning, sid 13. Patienter med urinläckage mer än 8 gram/dygn är berättigade till kostnadsfria hjälpmedel. Förskrivning för max 3 månaders förbrukning i taget. Läkarundersökning Om gynekologisk undersökning ej är genomförd bör sjuksköterska initiera detta. Angeläget med snar läkarbedömning vid snabbt påkommen inkontinens utan säker genes. 5

5 Fördjupad utredning av kvinnor Hos husläkare eller gynekolog Anamnes Komplettera och utvärdera anamnes med hjälp av formulären Allmänmedicinsk anamnes och Symtomscore, sid 16, 17 och 18. Status Allmänt status: AT, Cor, Pulm, BT, buk och neurologstatus vid behov. Gynekologiskt status Med avseende på: knipförmåga, prolaps, atrofiska slemhinnor och bäckentumör. Lab Testremsa, niturtest, kreatinin och blodsocker utvärderas. Urinodling vid behov. Se vidare läkemedelskommitténs terapirekommendationer (årgång 10 februari 2007 nr 1). Miktionslista, läckagetest och vätskelista Utvärderas, sid 19. Vanligen föreligger miktionsvolym mellan cirka 2-5 dl. Upp till 8 miktioner/dygn. Dygnsmängd dl. Utifrån miktionslista, läckagetest och vätskelista får man information om totala vätskeintaget, mängd urinläckage, blåskapacitet och miktionsfrekvens. Provokationstest Många yngre med ren ansträngningsinkontinens läcker endast vid provokationstest. Med cirka 300 ml urin i blåsan utförs till exempel svikthopp. Väg ett läckageskydd före och efter aktiviteten. Residualurinbestämning Kateterisering med ren teknik ger sällan infektion. Bestämning med ultraljud är helt riskfri men förutsätter dyr utrustning. Viktigt att patienten tömt blåsan i lugn och ro alldeles före mätningen. Residualurin upp till 100 ml kan accepteras. Något större mängder kan accepteras hos äldre och storvuxna. Viktig undersökning vid misstanke på avflödeshinder och vid neurologisk sjukdom. Vid ansträngningsinkontinens är det inte alltid aktuellt med residualurinbestämning. I regel kan diagnos sättas efter dessa utredningar och lämplig vårdnivå bestämmas. 6

6 Behandling av kvinnor Patientens totala livssituation och symtombild avgör vilken eller vilka behandlingsmetoder som är aktuella. Ansträngningsinkontinens Patientinformation och egenvårdsråd Informera om huvudtyper av inkontinens och om bäckenbottenträning. Erbjuda basal utredning. Initiera gynekologisk undersökning. Behandla eventuell urinvägsinfektion. Bäckenbottenträning (BBT) utgör första steget i behandlingen. BBT-program (sid 23) initieras av distriktssköterska, barnmorska eller läkare. Hänvisa patient till sjukgymnast för individuell BBT- träning, sid Efter cirka 2-4 månaders optimal träning utan tillfredsställande resultat skrivs remiss till kvinnokliniken för ställningstagande till vidare handläggning. Farmakologisk behandling med östrogen. Hos postmenopausal patient med ansträngningsinkontinens rekommenderas lokal behandling. Ett läkemedel av SNRI-typ finns och kan användas efter noggrant övervägande. Vaginala bågar och kontinensringar kan provas ut av uroterapeut eller läkare. Kan vara ett behandlingsalternativ även för den äldre patienten. Vaginala kulor kan användas som hjälp till att knipa rätt eller som komplement till BBT. Kirurgiska metoder kan utföras vaginalt, via buksnitt eller med laparaskopisk teknik. Den vanligaste operationsmetoden i Uppsala är TVT (Tension Free Vaginal Tape). Det är en s k slyngmetod. Ingreppet sker med lokal anestesi och utföres ofta som dagkirurgi. Mindre invasiva ingrepp finns t ex bulkingmedel som injiceras i urinröret. Vilken metod som passar bäst bestäms efter utredning av specialist. Elektrostimulering eller biofeedback kan i vissa fall hjälpa patienten att knipa på rätt sätt. Utförs av uroterapeut. Utprovning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel (sid 13) görs om basal utredning genomförs och där urinläckaget är mer än 8 gram/dygn. Se vidare sid 5. 7

7 Trängningsinkontinens Patientinformation och egenvårdsråd Informera om huvudtyper av inkontinens och om bäckenbottenträning. Erbjud basal utredning. Initiera gynekologisk undersökning. Behandla eventuell urinvägsinfektion. Blåsträning, sid 20. Använd gärna miktionslista och läckagetest, sid 19, för att utvärdera effekten av blåsträningen. Initieras av uroterapeut eller i samråd med läkare. Som mål anges minst 2-3 timmars intervall för att minska tömningsfrekvenserna till cirka 7-8 ggr/dygn. Bäckenbottenträning (BBT). Hänvisa till sjukgymnast för individuell BBT sid Toaletträning. Patienten ges möjlighet att tömma blåsan efter schema, sid Genomgång och eventuellt sanering av läkemedelsintag. Sedativa eller diuretika kan bland annat bidra negativt till inkontinens. Genomgång av vätskelista och miktionslista och eventuellt justering. Farmakologisk behandling med antikolinergika och/eller östrogener. Sammandragning av urinblåsan och blåstömning sker genom överföring av nervimpulser med acetylkolin som signalsubstans till kolinerga receptorer i urinblåsans vägg. Antikolinerga farmaka blockerar dessa receptorer så att blåsans kontraktioner minskar. Antikolinergika ger kliniskt små eller måttliga effekter. De antikolinerga effekterna innebär även muntorrhet och ökad risk för konfusion. Utvärdering av effekt och biverkningar är därför angeläget. Östrogenbehandling kan ges som lågdosöstrogen lokalt till de flesta kvinnor som passerat menopaus. Slemhinnor stärks och blir mindre mottagliga för olika stimuli som utlöser trängningar. Se rekommenderad läkemedelslista. Tilltagande eller terapiresistenta urinträngningar bör utredas vidare med cystoskopi för att utesluta malignitet. Elektrostimulering. Syftet med elstimulering är att lugna blåsan genom att hämma nervernas reflexmekanism. Det är ett komplement till andra behandlingsmetoder. Utförs av uroterapeut. Akupunktur är en alternativ behandlingsmetod. Utförs av uroterapeut. Utprovning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel (sid 13) görs om basal utredning genomförs och där urinläckaget är mer än 8 gram/dygn. Se vidare sid 5. Blandinkontinens Patientinformation och egenvårdsråd Informera om huvudtyper av inkontinens och om bäckenbottenträning. Erbjuda basal utredning. Initiera gynekologisk undersökning. Behandla eventuell urinvägsinfektion. Toaletträning. Metoden har visat effekt speciellt hos den äldre patienten. Patienten ges möjlighet att regelbundet tömma blåsan på toaletten, sid Bäckenbottenträning (BBT). Hänvisa till sjukgymnast för individuell BBT, sid Blåsträning, sid 20. Initieras av uroterapeut eller i samråd med läkare. Som mål anges minst 2-3 timmars intervall, för att minska tömningsfrekvenserna till cirka 7-8 ggr/dygn. Genomgång och eventuellt sanering av läkemedelsintag. Sedativa och diuretika kan bland annat bidra negativt till inkontinens. Genomgång av vätskelista och miktionslista och eventuellt justering. 8

8 Farmakologisk behandling. Lokal behandling med östrogen kan ges till flertalet kvinnor efter menopaus. Antikolinergikum kan provas under förutsättning att residualurin kontrolleras först. Gäller främst den äldre patienten. Se vidare under trängningsinkontinens och farmakologisk behandling. Se rekommenderad läkemedelslista. Elektrostimulering. Syftet med elstimulering är att lugna blåsan genom att hämma nervernas reflexmekanism. Det är ett komplement till andra behandlingsmetoder. Utförs av uroterapeut. Akupunktur är en alternativ behandlingsmetod. Utförs av uroterapeut. Utprovning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel (s.13) görs om basal utredning genomförs och där urinläckaget är mer än 8 gram/dygn. Se vidare sid 5. Överrinningsinkontinens RIK (ren intermittent kateterisering) alternativt KAD (kateter à demeur). KAD öppen en vecka därefter kateterventil kombinerat med blåsträning. Urinpåse med lång slang på natten. Genomgång och eventuellt sanering av läkemedelsintag. Läkemedel med anti- kolinerg effekt, främst psykofarmaka och antidepressivum kan bidra till urinretention och risk för överrinningsinkontinens. Remittera alltid patienten till specialist för vidare åtgärd/diagnos. Indikation för remiss till specialist Om cancersjukdom misstänks i urinvägar eller könsorgan. Om symtomgivande framfall föreligger samtidigt som inkontinens. Om inkontinens är förenad med upprepade urinvägsinfektioner. Om patienten har svårt att tömma blåsan eller har stor residualurin (mer än 100 ml). Om patienten tidigare genomgått strålbehandling eller kirurgi i lilla bäckenet på grund av sjukdom eller inkontinens. Om patient ej svarar på behandling. Om patienten har plötslig debut av urinläckage, utan påvisbar orsak. Om kirurgisk behandling blir sannolik. Om patienten har smärtor, misstänkt fistel. Neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada. Om symtom och undersökningsfynd ej stämmer. Om patienten önskar specialistbedömning. 9

9 Huvudtyper av inkontinens hos män Ansträngningsinkontinens Män kan vara ansträngningsinkontinenta men detta är alltid ett iatrogent tillstånd; man har en postoperativ inkontinens efter kirurgi för godartad prostataförstoring eller radikal prostataektomi för cancer. Vid TURP kan man få en skada på sfinktern och bli permanent inkontinent. Risken är liten (mindre än 1%). När man opererar bort hela prostata på grund av cancer (radikal prostataektomi) påverkas oftast slutmuskulaturen och patienten är ansträngningsinkontinent en tid och några förblir inkontinenta. Trängningsinkontinens Trängningsinkontinens är lika vanligt hos kvinnor som hos män över 75 år. Det rör sig om en funktionsrubbning som ibland har uppenbara orsaker, till exempel stroke, Parkinsons sjukdom eller en del av normalt åldrande. Blåsan har tre funktioner, uppsamling av urin (reservoir), tömning och kontinens. Den inkontinens som vi förknippar med den åldrande blåsan kännetecknas av bristande reservoirfunktion (överaktiv) och dålig muskelkontroll (sfinktersvaghet). Inkontinenta patienter som har en känd sjukdom/skada i centrala nervsystemet lider av så kallad bristande cerebral hämning. Detta är den absolut vanligaste orsaken till inkontinens hos äldre. Trängningsinkontinens kan också bero på tillstånd som ger lokal irritation, till exempel urinvägsinfektion, blåssten, blåstumör eller dålig tömning. Överrinningsinkontinens Detta tillstånd kallar vi också för paradoxal inkontinens (att läcka för att man inte kan kissa) eller Ischuria paradoxa. Besvär från nedre urinvägarna hotar normalt inte hälsan men påverkar livskvaliteten. En kronisk retention med överfull blåsa under lång tid kan ge uremi och livshotande infektioner. Några av dessa patienter har en tyst retention; de söker inte med besvär från nedre urinvägarna utan på grund av allmänsymtom sekundära till uremi. Diabetes med neuropati kan ge en svag blåsa med en kronisk retention. De flesta med överrinningsbesvär har uttalade nedre urinvägsbesvär med startsvårigheter, dålig stråle, täta miktioner och inkontinens. Nattligt läckage är ett allvarligt symtom. Patienter med denna grad av tömningsrubbning är inte vanliga men de är viktiga. Inkontinenta patienter får inte lämna en sjukvårdsinrättning där de sökt för vattenkastningsbesvär med en odiagnostiserad kronisk retention! Indikationer för residualurin bör vara mycket liberala. Stora retentioner finner man också genom bukpalpation/perkussion. Infektionsrisken med engångstappning av urinblåsan är minimal. 10

10 Basal utredning av män Hos sjuksköterska eller distriktssköterska Utredningen syftar till - att objektivt påvisa inkontinens - att fastställa sannolik typ av inkontinens - att ta ställning till lämplig vårdnivå Anamnes Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens, samt Symtomscore, sid 16, 17 och 18. Tidsmiktion, sid 21. Miktionslista, läckagetest och vätskelista Görs under två dygn. Protokoll, sid 19 Urinprov Testremsa med niturtest på morgonurinen. Se vidare läkemedelskommitténs terapirekommendationer (årgång 10 februari 2007 nr 1). Patientens totala livssituation och symtombild avgör vilken eller vilka utredningar som är aktuella. Hjälpmedelsutprovning Utprovning av lämpligt hjälpmedel görs av behörig förskrivare, sid 13. Förskrivning för max 3 månaders förbrukning i taget. Läkarundersökning Om läkarundersökning ej är genomförd bör sjuksköterska initiera detta. Angeläget med snar läkarbedömning vid snabbt påkommen inkontinens utan säker genes Fördjupad utredning av män Hos husläkare, urolog/kirurg Anamnes Komplettera och utvärdera anamnes med hjälp av formulären Allmänmedicinsk anamnes och Symtomscore, sid 16, 17 och 18. Status Allmänt status: AT, Cor, Pulm, BT, bukpalpation/perkussion, rektalpalpation och neurologstatus vid behov. Lab Testremsa, niturtest, kreatinin, blodsocker och PSA utvärderas. Urinodling vid behov. Se vidare läkemedelskommitténs terapirekommendationer (årgång 10 feb 2007 nr 1). Miktionslista, läckagetest, vätskelista och tidsmiktion Utvärderas, sid 19 och 21. Vanligen föreligger miktionsvolym mellan cirka 2-5 dl. Upp till 8 miktioner per dygn. Dygnsmängd dl. Utifrån miktionslista, läckagetest och vätskelista får man information om totala vätskeintaget, mängd urinläckage och miktionsfrekvens. Residualurinbestämning Viktigt att patienten tömt blåsan i lugn och ro alldeles före mätning. Gränsen är mer än 200 ml. Något större mängder kan accepteras hos äldre och storvuxna. Viktig undersökning vid misstanke på avflödeshinder och vid neurologisk sjukdom. Mindre än 5% av patienterna utvecklar symtomatisk infektion efter tappning. Inträffar detta är tillståndet lätt att behandla. I regel kan diagnos sättas efter dessa utredningar och lämplig vårdnivå bestämmas. 11

11 Behandling av män Behandling av manlig inkontinens initieras och sköts i första hand av urologen då genesen vanligen är sekundär till urologiska ingrepp. Patientens totala livssituation och symtombild avgör vilken eller vilka behandlingsmetoder som är aktuella. Ansträngningsinkontinens Nästan alltid ett postoperativt tillstånd. Om patienten inte redan är omhändertagen av urolog/kirurg bör patienten remitteras. Bäckenbottenträning (BBT). Efter radikal prostataectomi (op för cancer) instrueras patienten i bäckenbottenträning. Många är kontinenta sex månader efter operationen och mer än 90% är kontinenta efter ett år. Inkontinenshjälpmedel förskrivs. Se sid 11 och 13. Trängningsinkontinens Blåsträning, sid 20. Initieras av uroterapeut eller i samråd med läkare Använd gärna miktionslista, sid 19, för att utvärdera effekten av blåsträningen. Som mål anges minst 2-3 timmars intervall, för att minska tömningsfrekvenserna till cirka 7-8 ggr/dygn. Bäckenbottenträning (BBT) Hänvisa patienten till urologmottagning för individuell BBT. Toaletträning. Patienten ges möjlighet att tömma blåsan efter schema, sid Genomgång och eventuellt sanering av läkemedelsintag. Sedativa och diuretika kan bl.a. bidra negativt till inkontinens. Genomgång av vätskeintag- och miktionslista och eventuellt justering. Farmakologisk behandling med antikolinergika. Sammandragning av urinblåsan och blåstömningen sker genom överföring av nervimpulser med acetylkolin som signalsubstans till kolinerga receptorer i urinblåsans vägg. Antikolinerga farmaka blockerar dessa receptorer så att blåsans kontraktioner minskar. Antikolinergika ger kliniskt små eller måttliga effekter. De antikolinerga effekterna innebär även muntorrhet och ökad risk för konfusion. Utvärdering av effekt och biverkningar är därför angeläget. Se rekommenderad läkemedelslista. Tilltagande eller terapiresistenta urinträngningar bör utredas vidare med cystoskopi för att utesluta malignitet. Elektrostimulering. Syftet med elstimulering är att lugna blåsan genom att hämma nervernas reflexmekanism. Det är ett komplement till andra behandlingsmetoder. Akupunktur är en alternativ behandlingsmetod. Inkontinenshjälpmedel förskrivs. Se sid 11 och 13. KAD (kateter à demeure) alternativt RIK (ren intermittent kateterisering). KAD öppen en vecka därefter kateterventil kombinerat med blåsträning. Urinpåse med lång slang på natten. Överrinningsinkontinens 12 Genomgång och eventuellt sanering av läkemedelsintag. Läkemedel med antikolinerg effekt, främst psykofarmaka och antidepressivum kan bidra till urinretention och risk för överrinningsinkontinens. Remittera alltid patienten till specialist för vidare åtgärd/diagnos.

12 Indikation för remiss till specialist Om patienten har stor residualurin vid upprepade tillfällen, det vill säga mer än 200 ml. Om svårbehandlade infektioner. Om förhöjt kreatinin eller PSA. Om ansträngningsinkontinens. Postoperativa besvär efter prostataoperation. Om symtom och undersökningsfynd ej stämmer. Om patienten har smärtor, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada. Om patienten önskar specialistbedömning. Alla inkontinenta män under 65 år skall bedömas av urolog/kirurg. Förskrivning av hjälpmedel Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighet att förskriva medicintekniska förbrukningsartiklar vid vissa inkontinenstillstånd 2008:1(M) reglerar vilka som utöver läkare efter särskild utbildning fått den kompetens som krävs för att självständigt kunna bedöma en patients behov av förbrukningsartiklar. Sjukvårdshuvudmannen bestämmer vem eller vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonal som ska fullgöra uppgiften att självständigt förskriva förbrukningsartiklar och dokumentera förskrivningen i ett journalsystem. I enlighet med de allmänna råden har sjukvårdshuvudmannen upprättat en förteckning över de förbrukningsartiklar som de behöriga får förskriva. Det är angeläget att sjukvårdshuvudmannen utvecklar information och vidareutbildning om inkontinens som ett komplement till industrins insatser på området. Förskrivning av hjälpmedel vid inkontinens och urinretention bör föregås av en noggrann bedömning och utredning av bakomliggande orsaker. Produkterna ska väljas efter den enskilde individens behov med hänsyn till Diagnos Typ/svårighetsgrad/frekvens av urininkontinens Andra behandlingsalternativ Andra sjukdomar eller funktionshinder Beroende/oberoende av assistans Kön Ålder Kostnader Kroppsform/vikt Hem-, arbets- och fritidsmiljö I allmänhet ska patienten ej fortsätta med hjälpmedel efter kontinenskirurgi. I de fall där behovet finns bör specialistvården kontaktas. För mer information hänvisas till Webbsida om inkontinens på OneMed Produktkatalog inkontinens 13

13 Riktlinjer för utredning och behandling av inkontinens hos kvinnor Allmäntillstånd, är patienten i sådant skick att hon klarar en utredning och ev operativ behandling? Trängningsinkontinens Blandinkontinens Patientinformation och egenvårdsråd Genomgång av Vätskelista-och Miktionslista Blåsträning BBT Östrogen Toaletträning Sanera läkemedel vid behov Antikolinergika Förskriva hjälpmedel Ja Ansträngningsinkontinens Nej Allmänmedicinsk anamnes Symtomscore Status och gynekologiskt status Testremsa, niturtest, kreatinin, blskr, u-odl v.b. Miktionslista/läckagetest/vätskelista Residualurin vid behov Utprovning av hjälpmedel vid behov Patientinformation och egenvårdsråd BBT Östrogen Toaletträning Vaginala hjälpmedel Förskriva hjälpmedel Resurin u/sticka Ta ställning till UVI-behandling Överrinningsinkontinens RIK/KAD Sanera läkemedel vid behov Vidare åtgärd/diagnos OK Retention Hjälpmedel KAD Remiss till gynekolog/specialist Om cancersjukdom misstänks i urinvägar eller könsorgan Om patienten har plötslig debut av urinläckage, utan påvisbar orsak Om symtomgivande framfall föreligger samtidigt med inkontinens Om inkontinens är förenad med upprepade infektioner > 3/år Om kirurgisk behandling blir sannolik BBT ej nått acceptabelt resultat Om det är stor residualurin >100ml Om patienten tidigare genomgått strålbehandling eller kirurgi i lilla bäckenet Om patienten har smärtor, neurologisk sjukdom, ryggmärgsskada, misstänkt fistel Om symtom och undersökningsfynd ej stämmer Om patienten ej svarar på behandling Om patienten önskar bedömning av specialist 14

14 Riktlinjer för utredning och behandling av inkontinens hos män Allmäntillstånd, är patienten i sådant skick att han klarar en utredning och ev operativ behandling? Nej Resurin u/sticka OK Retention Hjälpmedel KAD Ja Trängningsinkontinens Justering av vätskeintag Blåsträning BBT Toaletträning Sanera läkemedel vid behov Antikolinergika Förskriva hjälpmedel Allmänmedicinsk anamnes Status-rektalpalpation Symtomscore Testremsa med niturtest, blskr, PSA kreatinin Miktionslista/läckagetest/vätskelista Tidsmiktion (normalt <12 sek, patologiskt > 16 sek) Residualurin vid behov (liberala indikationer) Utprovning av hjälpmedel vid behov Ansträngningsinkontinens BBT efter Prostatakirurgi Förskriva hjälpmedel Vidare åtgärd/diagnos Överrinningsinkontinens KAD/RIK Sanera läkemedel vid behov Ta ställning till ev UVI-behandling Vad är retention; Betydande resurin (>200 ml) kopplat till betydande problem. Efterdropp Vanligt! EJ inkontinens. Finns ej specifik behandling. Råd om manuell tömning av bulbära urethra. Remiss till urolog/kirurg Om stor residualurin/ischuri Om det är svårbehandlade infektioner Om kreatinin eller PSA är förhöjt Om det är ansträngningsinkontinens Om symtom och undersökningsfynd ej stämmer Om patienten har smärta, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada Om patienten önskar bedömning av specialist Alla inkontinenta män under 65 år 15

15 Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens Datum... Personnummer.... Namn... Adress Tel.... Längd Vikt BMI.. Enskilt boende q Särskilt boende q Ansvarig läkare q... Kontaktorsak Socialt Nej Ja, kommentar Påverkar inkontinensen? Arbete/sysselsättning q q... Motion och fritid q q... Socialt umgänge q q... Sexuallivet q q... Sömn q q... Gynekologiskt Genomgångna förlossningar... st Komplikationer q q... Passerat klimakterium q q... Tidigare hälsoproblem Buk- eller bäckenopertion q q... Prostata/gynekologisk op q q... Pågående sjukdomar Neurologisk sjukdom q q... Demens q q... Stroke/CVL q q... Hjärt/kärl sjukdom q q... Diabetes q q... Astma/KOL q q... Avvikelser i tarmfunktion q q... Övrigt q q Aktuella läkemedel (inkl hormoner)... Livsstil Tobak/rökare q q Alkohol/drog q q Anamnes tagen av:... 16

16 Symtomscore Namn: Personnummer: Datum: Mott: Ringa in det svarsalternativ som bäst stämmer överens med hur Du upplevt situationen den senaste månaden. Inte alls < 1 gång av 5 < hälften av gångerna Hälften av gångerna > hälften av gångerna Nästan alltid 1. Hur ofta har Du varit tvungen att kissa oftare än varannan timme? Hur ofta har Du haft svårt att hålla Dig på väg till toaletten? Hur ofta har Du läckt vid fysisk aktivitet som t ex skratt, joggning, hopp eller nysning? Hur ofta har Du tyckt (upplevt) att strålen varit svag? Hur ofta har Du haft en känsla av att blåsan inte har tömts helt och hållet vid toalettbesöket? Hur ofta har det gjort ont när Du kissar? Hur ofta har Du haft behov av att krysta för att komma igång med kissandet? Aldrig Enstaka gång <5 gånger Varannan dag Varje dag Hela tiden 8. Har det hänt att Du läckt urin utan vare sig trängning eller ansträngning? Har det hänt att Du läckt avföring? Aldrig 1 gång per natt 2 ggr per natt 3 ggr per natt 4 ggr per natt 5 eller fler ggr Total poängsumma fråga 1-10 per natt Hur ofta har Du behövt gå upp för att kissa från det att Du lagt Dig tills Du stiger upp på morgonen? Om Dina vattenkastningsbesvär skulle vara oförändrade under resten av Ditt liv, hur skulle skulle Du uppleva det? Mycket nöjd Nöjd Ganska nöjd Blandade känslor Ganska missbelåten Olycklig Fruktansvärt

17 Utvärdering av symtomscore Symtomscore är i första hand ett instrument att utvärdera manlig inkontinens på ett subjektivt sätt. Utvärdering hos kvinnor är ej gjord, men symtomscore kan fungera som hjälpmedel för att fastställa typ av inkontinens och kan därför fyllas i av alla patienter. Frågorna 1-10 utgör symtombilden. Fråga 11 är en livskvalitetsfråga som belyser hur de aktuella besvären upplevs av patienten. under 15 poäng = lindriga besvär poäng = måttliga besvär över 30 poäng = svåra besvär Totalpoängsumma fråga 1-10 / poängfråga 11 Exempel 1: En patient med poängen 27/4 har ganska stora besvär och är relativt missbelåten med sin situation. Varje fråga måste också utvärderas tillsammans med patienten. Detta är speciellt viktigt om det föreligger en diskrepans mellan poängen på de 10 första frågorna och livskvalitetsfrågan (11). Exempel 2: Om en patient har symtomscore 11/6 måste man noggrant försöka förstå hur relativt lindriga besvär påverkar livskvalitet så negativt. 18

18 Fyll i klockslag och mängd när Du kissar Klockan Miktionslista dl urin Skydd påsatt klockan Protokoll Läckagetest Vätskelista Fyll i klockslag och vikt när Du sätter på och tar av skyddet. Skyddets vikt i gram före användning Skydd avtaget klockan Fyll i klockslag och mängd varje gång Du dricker Skyddets vikt i gram efter användning Klockan dl vätska Frekvens Totalt Urinläckage i gram Frekvens Totalt Max enstaka uppmätt urinvolym Medelvolym Egna anteckningar 19

19 Program för blåsträning Detta träningsprogram kan användas om det inte finns anledning att misstänka organisk, infektiös eller neurologisk orsak till dina urinträngningar. 1. Ta reda på hur mycket du kissar En vanlig anledning till trängningar är att man dricker för mycket. Det är många som tror att det är nyttigt att dricka extra mycket. Endast i sällsynta fall finns medicinska skäl att öka urinmängden. För att ta reda på om du har för stort vätskeintag kan du under två dygn mäta och notera på en så kallad miktionslista hur mycket du kissar. Normalt kissar man 5-7 gånger per dygn och sammanlagt dl. Kissar du mer än 20 dl bör du dricka mindre. Drick bara vid måltiderna och undvik kaffe och te framförallt på kvällen om du måste gå upp på natten. 2. Håll dig så länge som möjligt Träna upp urinblåsan genom att inte ge efter för trängningarna utan försök stå emot i det allra längsta. När du känner trängningar kan du också pröva att knipa i bäckenbotten eller försöka att slappna av. På detta sätt kan du så småningom töja ut urinblåsan till normal storlek. Tänk på att ju längre du kan skjuta upp ett toalettbesök desto bättre bara en enda minut kan vara värdefull. Sätt upp ett mål, till exempel att bara kissa 7-8 gånger per dygn och att kissa 2,5-4 dl per gång. Du kommer troligen inte att lyckas genast men genom att sätta höga mål når du snabbare fram till ett normalt mönster. 3. Skriv upp när du kissar och hur mycket Samtidigt som du tränar urinblåsan ska du anteckna klockslag och hur mycket du kissar på miktionslistan. Här kan du också notera när du läckt urin. Vid träningens början är det inte ovanligt att läckaget blir större men efterhand som urinblåsan töjs ut och du behärskar trängningarna avtar läckaget. Du bör föra miktionslista under hela träningsperioden som ibland kan vara 3-4 veckor. Efter ett par veckor bör du kunna se en förbättring. Använd gärna ett droppskydd under träningen så att du känner dig säker. 4. Lägg om dina vanor När man har urinträngningar och läckage tillägnar man sig många vanor eller ovanor. Man gör allt för att undvika trängningarna eller läckaget. Försök att lägga om dina vanor och kissa aldrig för säkerhets skull innan du går ut och handlar eller går en promenad. 5. Om du inte lyckas Många men långt ifrån alla med trängningsbesvär blir bättre med blåsträning. Har du inte märkt någon påtaglig förbättring inom 4-5 veckor kan man prova någon annan behandlingsmetod. Medicinering, elstimulering eller akupunktur har alla visat sig vara framgångsrika metoder. 20

20 Tidsmiktionsschema Syfte: Vattenkastningsförmåga Man mäter det antal sekunder det tar att kissa en deciliter urin. Du behöver Klocka med sekundvisare eller tidtagarur och decilitermått. Tillvägagångssätt Urinblåsan ska vara välfylld, minst 1,5-2 dl urin. För decilitermåttet in i strålen då det börjar rinna. Kontrollera samtidigt tiden. När decilitermåttet är fyllt med urin kontrollerar du tiden igen. Sedan avslutar du vattenkastningen tills urinen slutat flöda. Du bör göra denna mätning 6-10 ggr, helst vid olika tidpunkter på dygnet. I tabellen nedan kan du notera datum, klockslag och den tid det tar att kissa 1 dl. Datum Klockan Antal sekunder för den första dl urin Ev kommentar 21

21 Omhändertagande av kvinnor med urininkontinens Riktlinjer för sjukgymnaster i Primärvården i Uppsala län om bäckenbottenträning Patienten kommer till sjukgymnast från distriktssköterska eller läkare via hänvisning/remiss där en första utredning är gjord. Resultatet finns i Cosmic där man även kan hämta protokoll som till exempel miktionslista och läckagetest. Patienten kan även söka sjukgymnast själv. Om ingen första utredning är gjord, hänvisa patienten till distriktssköterska för att få en basal utredning parallellt med att den sjukgymnastiska behandlingen startar. Behandlingssyfte Minska eller upphäva urinläckage genom att patienten lär sig att identifiera och isolera sin bäckenbottenmuskulatur. Målet är att kunna använda bäckenbotten funktionellt i dagliga aktiviteter. Behandlingsrutiner Första besöket (cirka en timme) Anamnes för att fånga upp patientens faktiska och upplevda besvär och patientens målsättning. Undersökning genom vaginal palpation (identifiering, styrka, uthållighet, snabba knip, funktionella knip samt förmåga till avspänning). Information om bäckenbottens anatomi och fysiologi. Bäckenbottenträning, muntligt och skriftligt. Bäckenbottenträningen läggs upp utifrån anamnes och undersökning. Den kan bestå av identifiering, styrka, uthållighet, snabba knip, funktionella knip samt förmåga till avspänning. Olika positioner, som sidliggande, sittande eller stående med armstöd etc, prövas. Patienten får ett individuellt anpassat träningsprogram med sig hem. Kallelse till andra besöket efter cirka två veckor. Andra besöket Undersökning, repetition av informationen samt utvärdering/modifiering av träningen. Vid behov kallelse till nytt besök. Vidare besök Se andra besöket. Vid avslutad kontakt besvaras eventuell remiss med utvärdering av behandlingen. Efter 2-4 månaders optimal träning utan tillfredställande resultat skrivs remiss till kvinnokliniken för ställningstagande till vidare handläggning. 22

22 Patientinformation Bäckenbottenmuskelträning fram tills du träffar sjukgymnast Bäckenbotten består av bland annat muskler som bildar ett skålformat golv under ändtarm, livmoder och urinblåsa. Bäckenbottens funktion är att ge stöd åt ändtarm, livmoder och urinblåsa. Golvet ska lyfta upp dessa mjuka organ samt dra ihop runt ändtarm, slida och urinrör då du kniper. Speciellt viktigt är detta stöd när organen utsätts för ökat tryck inuti kroppen. Ökat tryck kommer vid t ex en nysning eller en hoststöt, när vi lyfter, tränar magen eller joggar. Vid sådana ansträngningar behöver bäckenbotten vara aktiv och genom knip hålla emot trycket, så att organen inte förskjuts nedåt/bakåt eller läckage av gaser, urin eller avföring sker. Målet med träningen är att du ska kunna knipa vid ansträngning, till exempel hosta, nysning, träning eller vid tyngre lyft. Bäckenbotten behöver tränas precis som andra muskler i kroppen. Du tränar genom knipövningar. Du hittar lättast rätt knip om du ligger på rygg med böjda ben, ligger på sidan eller sitter. Prova dig fram. Träna även när du står eller går. När du kniper: dra ihop musklerna runt ändtarmen (som när du håller emot gaser) knip framåt runt slida och urinrörsmynningen fram mot blygdbenet knip uppåt inåt så att du får en känsla av ett lyft av bäckenbotten släpp tillbaka knipet och vila några sekunder Träning Hitta rätt knip Knip med liten kraft. Håll kvar 2 sekunder, släpp tillbaka och vila lika länge. Du ska undvika att krysta eller spänna mage eller skinkor. Andas normalt. Upprepa 10 gånger. Strykeknip Knip med största möjliga kraft och håll kvar i 5 sekunder, släpp tillbaka och vila lika länge. Upprepa 5-10 gånger. Uthållighetsknip Knip med medelhård kraft och håll kvar ett knip så länge du kan, minst 30 sekunder. Sträva efter att öka tiden, så att du så småningom klarar 1-2 minuter. Gör övningarna 3 gånger varje dag. Knip alltid i samband med ansträngning! 23

23 Program för toaletträning Att klara av sina toalettbesök betraktas som en självklarhet för de flesta av oss liksom att få välja när, var och hur vi genomför toalettbesöken. Inskränkningar i våra valmöjligheter på grund av exempelvis sjukdom, ålder, läkemedel eller nytt boende upplevs som ett frihetsberövande, ofta med både sociala och hygieniska konsekvenser. Oförmåga att klara av sina toalettbesök självständigt är många gånger orsaken till att äldre människor inte kan bo kvar i sin egen bostad. Vanligt är att inkontinenta äldre slentrianmässigt får inkontinensskydd, många gånger för säkerhets skull. Tendensen är dessutom att använda för stora skydd, vilket leder till sämre kvalitet för den enskilde och onödigt stora kostnader för samhället. Program för toaletträning är en metod som går ut på att påminna vårdtagaren om att kissa före blåstömningsförnimmelse och på så sätt bevara vårdtagaren kontinent eller minska läckagen. Vårdtagaren uppmanas och stimuleras till att be om hjälp till toaletten när behov finns. Kartläggning sker med hjälp av Toaletträningsschemat, sid 25. Vårdtagare som inte själv kan säga till, hjälps till toaletten eller bäcken, initialt varannan till var tredje timme och i samband med måltid. När miktionsmönster kan avläsas på schemat skall en individuell anpassning ske. Utifrån vårdtagarens individuella kartläggning påminns/hjälps vårdtagaren med toalettbesök på bestämda tider. Vid toalettbesök bör vårdtagaren informeras om sittställningens betydelse samt om att sitta kvar till blåstömningen är avslutad. Vid förändring i vårdrutiner, vårdtagarens tillstånd eller medicinering, måste kartläggning och toaletträning göras om. Vissa vårdtagare har svårt att utveckla ett mönster som minskar graden av inkontinens. Det är ändå av värde att hjälpa vårdtagaren till toaletten på bestämda tider för att minska läckaget. För vårdtagare där även detta misslyckas är ett byte av hjälpmedel på bestämda tider den enda utvägen. 24

24 Toaletträningsschema Namn Personnr Datum Datum Klockslag = resultat på toaletten 0 = inget resultat på toaletten R+ = patienten ringt och bett om hjälp och resultat på toaletten v = våt blöja 25

25 Referensgruppen i programarbetet Einar Brekkan, överläkare, Urologkliniken, Akademiska sjukhuset Katajon Nazemian, gynekolog Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Anne Gunnarsson, sjukgymnast, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Lena Kurvits, barnmorska, uroterapeut, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Åsa Rikner, sjukgymnast, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Gunilla Öjdeby, uroterapeut, Urologkliniken, Akademiska sjukhuset Katarina Parker, sjukgymnast, uroterapeut, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Maria Sandblom, distriktsläkare, Flogsta vårdcentral, Primärvården Eva-Lena Sjöö, chefsläkare, Primärvårdens administration Malin Friberg, sjukgymnast, Gottsunda vårdcentral, Primärvården Marianne Babra, samordnare för inkontinensfrågor, Uppsala län, Särskild vård, Primärvårdens administration Referenser Behandling av urininkontinens; SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering Tryckt av Redners Offsettryckeri AB Stockholm 2000 Toaletträningsschema från Inkontinenscentrum Västra Götaland Länkar 1. Rekommenderade läkemedel Se 2. Läkemedelskommitténs terapirekommendationer årgång 10 februari 2007 nr Socialstyrelsen 26

26 Vårdprogrammet finns på Häften beställs från Tryck: Landstingstryckeriet, maj 2010

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland

2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 2009-09-22 Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 1 Innehåll Definition...1 Huvudtyper av inkontinens hos kvinnor...1 Checklista inkontinens hos kvinnor...2 Kommentarer

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre

Läs mer

UroGynekologiskt Centrum

UroGynekologiskt Centrum Uro Gynekologiskt Centrum Samlat omhändertagande av kvinnor med urininkontinens Kvinnor med urininkontinens är en stor patientgrupp som handläggs på flera olika nivåer inom öppen och sluten vård. vid Universitetssjukhuset

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren Vad kan uroterapi erbjuda? Specialistvård VC Egenvård Kvinnlig urininkontinens www.skane.se/sus/bbc Vårdprogram för primärvården i Region Skåne Utredning Anamnes, medicinlista Preliminär diagnos Urinsticka

Läs mer

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Äldre och urininkontinens

Äldre och urininkontinens Äldre och urininkontinens Ökad kunskap för en bättre vård och omsorg STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Urinläckage: träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage Urininkontinens är

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa Beställ behandlingsstödet Ett friare liv Svansben Bä me Blygdben Kvinnlig bäckenbotten i vila Manlig bäckenbotten i vila Ändtarm Bäckenbotten Slida Urinrör ETT FRIARE LIV Namn.

Läs mer

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel 2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Definition Enligt ICS: Ofrivilligt urinläckage, att inte nå toaletten i tid Varningstiden,dvs

Läs mer

Urininkontinens hos män och kvinnor

Urininkontinens hos män och kvinnor Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:

Läs mer

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Definition 4 Typ av läckage 4 Utredning 5 Anamnes 6 Status 6 Vårdnivå och remittering 7 Behandling 8 Urininkontinens hos

Läs mer

För att identifiera urinläckage fråga

För att identifiera urinläckage fråga 2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Knipkulor för bäckenbottenträning

Knipkulor för bäckenbottenträning Knipkulor för bäckenbottenträning Guide till en starkare bäckenbottenmuskulatur Vielle VAGITRIM knipkulor är kliniskt utformade för att stärka bäckenbottenmuskulaturen och därigenom hjälpa till att kontrollera

Läs mer

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens

Kvinnlig urininkontinens Kvinnlig urininkontinens Vårdprogram för primärvården i Region Skåne De flesta kvinnor med urininkontinens handläggs företrädesvis inom primärvården. Endast en mindre andel är i behov av särskild specialistkompetens.

Läs mer

Utredning och behandling av blåsstörning

Utredning och behandling av blåsstörning Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras

Läs mer

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department GynObstetrik Inkontinens Health Department Innehållsförteckning 1 Urininkontinens......2 Allmänt.......2 Klassifikation.........2 Stressinkontinens Trängningsinkontinens Blandinkontinens Ständig flöde

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

Vårdprogram för inkontinens nådde inte sitt syfte Antalet remisser ökade och utredningar görs fortsatt på för hög sjukvårdsnivå

Vårdprogram för inkontinens nådde inte sitt syfte Antalet remisser ökade och utredningar görs fortsatt på för hög sjukvårdsnivå RESULTAT Under treårsperioden 2002 till och med 2004 gjordes totalt 1 043 nybesök, varav två tredjedelar (701) kom på remiss och en tredjedel (342) sökte själva. Totalt sett ökade antalet remitterade patienter

Läs mer

Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS

Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS Uroterapi Karin Holen Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS Uroterapeut 40 poäng distansutbildning Sjuksköterskor, Barnmorskor, Sjukgymnaster och Läkare UROTERAPEUT - EN VIKTIG

Läs mer

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media Ett pressmaterial från Pfizer 2008 Kontaktperson: Cecilia Björkman, PR-ansvarig, Pfizer AB. Tel: 08-550 522 96. Mobil: 0768-89 22 96. E-mail:

Läs mer

Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg 2013-10-23-24

Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg 2013-10-23-24 Basal utredning enl. Nikola 2013-10-23-24 Kontinens = Förmåga att behålla Foto: Ulf Westermann/Tiofoto Inkontinens = oförmåga att behålla Urininkontinens är läckage av sådan omfattning att det utgör ett

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Inkontinens hos kvinnor

Inkontinens hos kvinnor Inkontinens hos kvinnor Eva Uustal Fornell Kvinnokliniken US Linköping 2004 Vilken bakgrund har patienten? Har patienten andra sjukdomar? Hur läcker patienten? Hur mycket läcker patienten? Hur mycket och

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län

Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 63/71 43./. Bilaga. Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens

Läs mer

ATT LÄRA MER OM. Inkontinens

ATT LÄRA MER OM. Inkontinens ATT LÄRA MER OM Inkontinens ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Innehåll Du är inte ensam 5 Att leva med inkontinens 6 7 Urinvägarna 8 9 Olika former av urininkontinens 10 11 Så ställs diagnos 12 13 Behandlingsformer

Läs mer

Urininkontinens och blåstömningsproblematik. Utredning och konservativ behandling

Urininkontinens och blåstömningsproblematik. Utredning och konservativ behandling 1 (31) VO Kirurgi/urologi, VO Kvinnosjukvård Division Allmänmedicin Utgåva: 2 Godkänd av: Thomas Hallgren Richard Lindgren Karin Malmquist 2013-04-01 2016-03-31 Utarbetad av: Tvärprofessionell arbetsgrupp

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Urininkontinens hos kvinnor. MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Urininkontinens hos kvinnor. MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Urininkontinens hos kvinnor MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Autonoma nervsystemet: Parasympatikus (kolinerga systemet) S2-S4, spinala

Läs mer

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring?

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring? Namn Personnummer Anamnes tarm lång Datum 1. Hur ofta har du avföring? Mer än två ggr/dag En gång/dag Ungefär två ggr/vecka Ungefär en gång/ vecka Mer sällan än en gång/vecka Ungefär varannan vecka 2.

Läs mer

VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS Ägare: LD Hjälpmedel VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS HOS ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING INOM KOMMUNAL VÅRD I DALARNAS LÄN Framtaget av (förf) Inger Blomgren, Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar 1. Blåsbesvär förekommer hos cirka 80% av MS-patienterna men är debutsymtom bara hos 10%, då oftast i form av trängningar och eventuellt trängningsinkontinens. Njurinsuffi ciens som en följd av kronisk

Läs mer

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

Man brukar räkna med att ungefär 600 000 personer i Sverige har urininkontinens.

Man brukar räkna med att ungefär 600 000 personer i Sverige har urininkontinens. Blåsans väl och ve 2 Fakta om blåsbesvär Man brukar räkna med att ungefär 600 000 personer i Sverige har urininkontinens. Grovt räknat har 800 000 tusen personer i Sverige överaktiv blåsa, med eller utan

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Urininkontinens. hos kvinnor

Urininkontinens. hos kvinnor Urininkontinens hos kvinnor 2009 Innehållsförteckning I. Inledning Definition... Sida 1 Förekomst... 1 Konsekvenser... 1 Syfte... 1 Arbetsgruppens sammansättning... Sida 2 Klassifikation... Sida 3 Basal

Läs mer

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Kurs i gynekologi Finnmark legeforening

Kurs i gynekologi Finnmark legeforening Kurs i gynekologi Finnmark legeforening 01-02 nov 2012 Urininkontinens Julia Waldner Förekomst av urinlekage 80 60 60% 70% Procent 40 20 0 32% 23% 17% 7% 20-39 40-59 60-79 80+ gravida sjukhem Ålder,

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Vårdprogram. Urininkontinens hos äldre kvinnor som anlitar kommunal hälso- och sjukvård. Bilaga 11

Vårdprogram. Urininkontinens hos äldre kvinnor som anlitar kommunal hälso- och sjukvård. Bilaga 11 Bilaga 11 Vårdprogram Urininkontinens hos äldre kvinnor som anlitar kommunal hälso- och sjukvård Christina Johansson - Medicinskt ansvarig sjuksköterska - Östermalms Sdf Kerstin Callinggård - Medicinskt

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 Konstnär: Peter Sherman FÖRFATTARE Eva Sundborg Distriktssköterska, leg. barnmorska

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Infektioner, slemhinnebesvär och kontinens. Tuulia Helinko Granqvist Överläkare, Kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall Härnösand

Infektioner, slemhinnebesvär och kontinens. Tuulia Helinko Granqvist Överläkare, Kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall Härnösand Infektioner, slemhinnebesvär och kontinens Tuulia Helinko Granqvist Överläkare, Kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall Härnösand Chlamydia Orsak: Chlamydia trachomatis STI, inkubationstid 1-2 veckor, symtom

Läs mer

regionalt vårdp rogram 2009 URININKONTINENS

regionalt vårdp rogram 2009 URININKONTINENS regionalt vårdp rogram 2009 URININKONTINENS Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 I. Inledning...1 Definition...1 Förekomst...1 Konsekvenser...1 Syfte...1 Arbetsgruppens sammansättning...2 Medverkande...2

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Kostnadsfria inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende

Kostnadsfria inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende RIKTLINJE 1 (5) INLEDNING Riktlinjen gäller för personer som är folkbokförda i Västmanlands län. BESKRIVNING Patienten ska utredas enligt Handlingsprogram kvinnlig urininkontinens och för män enligt Samverkansdokument

Läs mer

Vårdriktlinjer vid urininkontinens. för kommunal hemsjukvård & särskilda boenden i Örebro län

Vårdriktlinjer vid urininkontinens. för kommunal hemsjukvård & särskilda boenden i Örebro län Vårdriktlinjer vid urininkontinens för kommunal hemsjukvård & särskilda boenden i Örebro län 1:a reviderade upplagan, februari 2004 1 Förord Vårdriktlinjer vid urininkontinens för kommunal hemsjukvård

Läs mer

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn... Anvisning: SAMMA formulär fylls i efterhand under varje utredningsperiod, i regel motsv. en rad i urobasprogram i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn...

Läs mer

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län 2015-02-11

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland

Inkontinenscentrum Västra Götaland Ökad kompetens hos vårdpersonal, ökar intresset och förändrar arbetssättet, dessutom sänks kostnaderna Inkontinenscentrum Västra Götaland September 2004 Marita Larsson, utbildare, Inkontinenscentrum Vgr

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Eva Samuelsson. Urininkontinens. hos vuxna ett försummat problem? Ett studiebrev med fallbeskrivningar byggt på SBU-rapporten

Eva Samuelsson. Urininkontinens. hos vuxna ett försummat problem? Ett studiebrev med fallbeskrivningar byggt på SBU-rapporten Eva Samuelsson Urininkontinens hos vuxna ett försummat problem? Ett studiebrev med fallbeskrivningar byggt på SBU-rapporten Urinkontinens hos vuxna ett försummat problem Innehållsförteckning Sida Behandling

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Urininkontinens. Ralph Peeker, Verksamhet Urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Samuelsson, Krokoms hälsocentral, Krokom.

Urininkontinens. Ralph Peeker, Verksamhet Urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Samuelsson, Krokoms hälsocentral, Krokom. 440 Nefrologi Urologi Ändrad 2014-03-07, s 451. 2015-02-16, s 444. Ralph Peeker, Verksamhet Urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Samuelsson, Krokoms hälsocentral, Krokom Inledning är

Läs mer

Klimakteriet: inverkan på bäckenbotten och på blåsa och tarm

Klimakteriet: inverkan på bäckenbotten och på blåsa och tarm Klimakteriet: inverkan på bäckenbotten och på blåsa och tarm Karin Torell Specialistsjukgymnast, med mag. Östra Sjukhuset: KK, kolorektallabb karin.torell@vgregion.se 2013-10-04 SFOG: Hormonbehandling

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer