En pilotstudie: Behov av att prehospitalt kunna utföra urintappning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En pilotstudie: Behov av att prehospitalt kunna utföra urintappning"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap En pilotstudie: Behov av att prehospitalt kunna utföra urintappning Författare: Petra Bylund Johan Claesson Vårdvetenskap hp, C-uppsats, 15 hp, Ht 2008 Handledare: Johan Lingsarve Examinator: Ulrika Pöder

2 Nyckelord: Urintappningskateter, ambulanssjukvård, urinretention, omvårdnad, behov. Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett behov av urintappningskatetrar i ambulanssjukvården före och efter en intervention bestående av utbildning i RIK och tillhandahållande av material för att kunna utföra RIK prehospitalt. Syftet var också att undersöka ambulanssjuksköterskornas inställning till att utföra prehospital urintappning. Designen var en prospektiv interventionsstudie utan randominisering där 19 ambulanssjuksköterskor deltog i en enkätundersökning. Det gjordes ett icke slumpmässigt urval av samtliga ambulanssjuksköterskor som var i tjänst under studieperioden. Studiens intervention var att utbilda ambulanssjuksköterskor vid Tierps och Enköpings ambulansstationer i användningen av tappningskateter med ett slutet system samt att tillhandahålla tappningskatetrar för att möjliggöra utförande av RIK prehospitalt. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna innan studien utfört någon form av kateterrelaterad åtgärd. Urintappning utförs sällan prehospitalt men resultatet visar också ett behov från ambulanssjuksköterskorna av att kunna utföra denna åtgärd. Interventionen gav inget resultat då inga urintappningar utfördes under studieperioden. Enligt författarna kan urintappning underlätta mycket för patienten då smärtan kan vara mycket hög vid urinretention och resultaten visar att behovet av prehospital kateterrelaterad omvårdnad finns. Keywords: Intermittent catheterization, prehospital care, urine retention, nursing, needs. Abstract The purpose of this study was to examine the need of intermittent catheterization in the prehospital care before and after an intervention containing education in intermittent catheterization and the supply of material to perform prehospital intermittent catheterization. The purpose was also to examine the ambulance nurses attitude to perform prehospital intermittent catheterization. The design was a prospective intervention study without randomization where 19 ambulance nurses participated in a questionnaire survey. It was done a non random selection of all ambulance nurses who where in service during the study period. The intervention of the study was to educate ambulance nurses at Tierps and Enköpings ambulance stations in how to use intermittent catheters in a sealed system and to supply intermittent catheters to enable the performance of prehospital intermittent catheterization. The result shows that a majority of the participants before the study had performed some form of catheter related care. Intermittent catheterization is seldom carried out in the prehospital care but the result shows also a need from the ambulance nurses to have the ability to perform this measure. The intervention gave no result because there was no intermittent catheterization performed during the study. According to the authors, intermittent catheterization can facilitate a lot for the patient when the pain can be very high at urine retention and the results shows that the need of prehospital catheter related care exists. 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 Inledning...4 Ambulanssjukvårdens utveckling...4 Urinretention...6 Symtom vid akut urinretention...6 Symtom vid kronisk urinretention...7 Orsaker till kronisk urinretention...7 Ren Intermittent Katetrisering RIK...8 Problemformulering...8 Syfte...8 Frågeställningar...8 Metod...9 Design...9 Urval...9 Intervention...9 Datainsamlingsmetod...10 Tillvägagångssätt...10 Analys...11 Resultat...12 Upplevt behov av urtappning i ambulanssjukvården innan studien genomfördes...12 Utförda kateterrelaterade åtgärder prehospitalt...12 Möjlighet/behov av att använda urintappningskateter med slutet system prehospitalt...14 Diskussion...15 Resultatdiskussion...15 Metoddiskussion...16 Etiska överväganden...17 Vidare studier...17 Slutsats...18 Referenser...19

4 Inledning Ambulanssjukvårdens utveckling Utvecklingen av den moderna prehospitala vården i Sverige började på 1950-talet när ett ökat antal trafikolyckor ökade behovet av ambulanssjukvården (Hallbjorg, 2004: Engblom, 1964). Vid den här tiden diskuterades också nya möjligheter för syrgasbehandling, hjärtlungräddning (HLR), och chockbehandling. Detta stämde överens med en internationell trend mot en bättre prehospital organisation och behandling av patienter (Easton, 1969; Pantridge & Geddes, 1967). Kompetensnivån av involverad personal i den prehospitala akutsjukvården var vid den tiden klart otillräcklig. På 1960-talet infördes en 3-veckors kurs för ambulanspersonal och en ny ambulansstandard utvecklades och ordentliga mål för katastrofförberedelse övervägdes (Dannert & Möller, 1975). Det diskuterades också om en mer aktiv roll för läkare i planeringen av ambulansens service Rydberg, 1976; Svedberg, 1975). År 1979 fastställde Svenska läkarförbundet att ambulanssjukvården skulle bli en kvalificerad form av akutsjukvård ledd av läkare, önskvärt var anestesiläkare. Därför skulle ambulanssjukvården utgå från sjukhus och utföras av personal med minst undersköterskeutbildning. År 1984 infördes en 20-veckors specialistutbildning utformad för ambulanspersonal. År 1990 föreslog Socialstyrelsen i rapporten Ambulanssjukvården för år 2000 (Socialstyrelsen, 1990) följande: Prioriteringsskala 1-3 för SOS-samtal. Högre kompetens för ambulanssjukvårdspersonal. Högre kompetens för personal i SOS-alarm växeln. Bättre medicinska anvisningar och assistans från SOS-alarm personal. Vikten av ett tydligt medicinskt ledarskap. År 1995 beslutade Socialstyrelsen att strikt reglera administrationen av läkemedel för ambulanssjukvårdare och öka involveringen av sjuksköterskor med specialistutbildning i

5 prehospital akutsjukvård som en del av ambulansteamet (SOSFS 1995:8). År 2005 fastställde Socialstyrelsen att alla ambulanser skulle vara bemannade med minst en sjuksköterska, (Socialstyrelsen [SOSFS 2000:1], 2005) för att även patienter som vårdas i den prehospitala vården har rätt till samma vårdstandard och kompetens som på sjukhus (Suserud, 1995). Inom ambulanssjukvården, den s.k. prehospitala sjukvården, är kraven på personalen höga. Felaktiga beslut och bedömningar kan få svåra konsekvenser för den som behöver akut vård. Därför är goda teoretiska kunskaper viktiga och de ger möjlighet till improvisation då det ofta inte bara finns ett sätt att hantera en situation (Isaksson & Ljungquist, 1997). SOS-alarm informerar ambulanssjuksköterskan om larmet och denne förbereder sig för mötet med patienten redan innan de kommit fram till den aktuella platsen (Wireklint Sundström, 2005). På plats ansvarar ambulanssjuksköterskan tillsammans med sin kollega för hela patienten, d.v.s. bemötande, iakttagelser och vård. Man fattar sina egna beslut och ansvarar för dem liksom med ställningstaganden och konsekvenser av vård och behandling man ger (Isaksson & Ljungquist, 1997). Ambulanspersonalen träffar alla patientkategorier och skall både bedriva allmän och specifik omvårdnad. Det är alltid viktigt att patienten bemöts med respekt och betraktas som en helhet utifrån sina andliga, fysiska, psykiska och sociala egenskaper (Jahren Kristoffersen, 1998). Sjuksköterskans bemötande av patienten skall ske utifrån ett helhetsperspektiv med patienten i centrum. Patientens upplevelse av sin situation vid sjukdom är viktig och det ingår i sjuksköterskans roll att se till att mötet med patienten blir tryggt och hon kan då stärka patienten när denne står inför förändringar i livet, t.ex. vid akut sjukdom (Watson, 1985). Ambulanssjukvården har utvecklats och utför idag avancerad vård redan i hemmet. Ambulanssjuksköterskorna har tillgång till material och kunskap för att kunna åtgärda eller lindra symtom redan på hämtplats. Denna utveckling har gjort att ambulanssjukvården ändrats från att varit sjukhusets förlängda arm och transportservice till att vara en kvalificerad och självständig del av den akuta vårdkedjan (Wireklint Sundström, 2005). Enligt utvecklingssjuksköterska J. Lingsarve på ambulansen, Akademiska sjukhuset i Uppsala (personligt samtal, 24 september, 2008) använder inte ambulanssjukvården urintappningskatetrar i sitt arbete. Det beror på att det inte funnits tillgång till material och det har saknats medicinska riktlinjer för urintappning inom ambulanssjukvården.

6 Urinblåsans anatomi Urinblåsan ligger i det lilla bäckenet alldeles bakom symfysen och där lagras urinen tillfälligt. Urinblåsans vägg består av en veckad slemhinna som gör urinblåsan mycket töjbar och när den är tom är den inte större än en knytnäve. När urinblåsan är full innehåller den ca ml urin. Om man hindrar urinen från att lämna blåsan kan den i vissa fall fyllas med flera liter urin och blåsan kan då nå ända upp till navelnivå. Muskulaturen i blåsan, den s.k. detrusormuskeln är glatt. Vid vattenkastning kontraheras muskulaturen och driver över urinen i urinröret. I botten av urinblåsan vid urinrörets mynning är den glatta muskulaturen något förtjockad. Detta muskelparti utgör urinrörets inre slutarmuskel och den muskeln är viktig för att förhindra att urin sipprar ut ur blåsan (Bjålie, Haug, Sand, Sjaastad & Toverud, 1998). Urinretention Urinretention beskriver ett tillstånd då urinblåsan inte fullständigt eller inte alls kan tömmas (Kaplan, Wein, Staskin, Roehrborn & Streers, 2008) och får inte förväxlas med oliguri (nedsatt urinproduktion), eller med anuri (upphävd urinproduktion). Vid en obehandlad urinretention blir blåsmuskulaturen med tiden så uttöjd att den tillfälligt eller permanent kan förlora sammandragningsförmågan. Detta kan leda till kompenserande hypertrofi av muskulaturen i blåsan och varaktig skada på detrusormuskeln. Ej fullständig tömning av blåsan kan orsaka infektioner och i värsta fall permanenta njurskador med uremi. Primära symtom vid urinretention är att patienten tömmer små mängder urin eller ingen urin alls (Hallbjorg, 2004; Kaplan et al., 2008). Symtom vid akut urinretention Urinretention kan vara akut eller kronisk. När retentionen är akut utsätts urinblåsan för plötslig extra påfrestning. Detta gör att blåsan blir svagare och inte kan initiera en miktion. Oftast är akut urinretention ett tillfälligt tillstånd och kan även uppstå hos patienter som vanligtvis ej har ett reellt avflödeshinder (Lindström, 1999). Orsaken till akut urinretention kan ha sin grund i att urinblåsan har blivit övertänjd på grund av alkoholintag, narkos, medicinering med antikolinergika, stark kyla, stort vätskeintag, förstoppning, inflammation eller immobilisering i samband med sjukdom. Symtomen är ofta intensiva i det akuta skedet och ofta förekommer smärtsamma trängningar till miktion, liksom ömhet över den utspända blåsan (Lindström, 1999; Fitzpatrick & Kirby, 2006; Roehrborn et al., 2000).

7 Symtom vid kronisk urinretention Kronisk urinretention kan bero på under eller överaktivitet av detrusormuskeln med begränsad förmåga att tömma blåsan (Taylor & Kuchel, 2006). Vid kronisk urinretention klagar patienten oftast inte över smärtor (Lindström, 1999). På grund av de lindriga symtomen kontaktas oftast inte läkare av patienten (Hallbjorg, 2004). Patienten kan däremot ange symtom som pollakisuri och inkontinens. De förekommer förhållandevis lite trängningar med tanke på att urinblåsan är överfull. Resturinmängderna kan uppgå till flera liter vid kronisk urinretention (Lindström, 1999). Orsaker till kronisk urinretention Urinretention kan bero på mekaniska, neurologiska, medicinska eller psykiskt relaterade orsaker (Colleste, 1990; Kaplan et al., 2008). Mekaniska orsaker till urinretention beror på att trycket i urinröret har ökat och kan vara en förträngning i urinröret, s.k. uretrastriktur. En annan vanligare orsak är prostatahyperplasi (förstorad prostata) vilket bara förekommer hos män och därav är urinretention mer förekommande hos män. Mekanisk urinretention bland kvinnor är mer sällsynt (Kaplan et al., 2008). Neurologiska orsaker till urinretention kan uppstå på grund av svikt i den neurologiska regleringen av blåsan och det kan bero på sjukdom eller skador i det centrala nervsystemet. Diabetesneuropati kan ge slapp urinblåsa. Tvärsnittslesion i ryggmärgen orsakar ett omedelbart bortfall av alla reflexer nedanför skadan. Blåsförlamning vid ischias är ett allvarligt tecken och patienten måste opereras snarast för att varaktiga skador skall undvikas. Vid sjukdom eller skador i hjärnan eller i ryggmärgen ovanför S2-S4 kan samspelet mellan de autonoma och de motoriska nervbanorna förstöras. Den glatta muskulaturen i urinröret och bäckenbottenmuskulaturen dras då samman samtidigt med detrusormuskeln. Detta försvårar blåstömningen och tillståndet kallas detrusor-sfinkterdyssynergi (Hallbjorg, 2004; Kaplan et al., 2008). Medicinska orsaker till urinretention kan uppstå på grund av läkemedel som opioider, lugnande medel och antihistaminer. Dessa kan påverka de reflexbanor som styr blåstömningen och blåsan kan bli slapp (atonisk). Vissa läkemedel som ges vid psykiska sjukdomar är kända för att ge urinretention (Hallbjorg, 2004).

8 Psykiska orsaker. Det finns flera olika psykiska orsaker till urinretention där ett gemensamt drag är att patienten har svårt att slappna av vid blåstömning. Patienter som är sängbundna kan t.ex. tycka att det är genant att tömma blåsan i närvaro av personal och andra patienter (Hallbjorg, 2004). Ren Intermittent Katetrisering RIK Med Ren Intermittent Katetrisering RIK, kan urinblåsan tömmas flera gånger per dygn med en urintappningskateter för engångsbruk. Denna typ av katetrisering medför mindre risk för urinvägsinfektion (UVI) än en kvarliggande kateter via urinröret, kateter à demeur (KAD). Urintappning med RIK kan utföras av patienten själv, s.k. självkatetrisering (De Ridder et al., 2005). RIK är en metod som brukar kallas för Golden standard" eftersom den skyddar de nedre och övre urinvägarna, minskar förekomsten av urinvägsinfektion och reducerar urininkontinens (Hallbjorg, 2004). Problemformulering Eftersom det ibland kan bli långa ambulanstransporter och en lång väntan på sjukhus för att en urintappning ska utföras så kan detta medföra onödigt lidande för patienten. En patient med urinretention kan ha mycket ont och material för urintappning prehospitalt har hittills saknats vid ambulanssjukvården i Uppsala län. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett behov av urintappningskatetrar i ambulanssjukvården före och efter en intervention bestående av utbildning i RIK och tillhandahållande av material för att kunna utföra RIK prehospitalt. Syftet var också att undersöka ambulanssjuksköterskornas inställning till att utföra prehospital urintappning. Frågeställningar De frågeställningar som författarna svarat på med denna studie är: 1. Finns det behov av urintappning i ambulanssjukvården och i så fall på vilka indikationer? 2. Finns det andra urinkateterproblem inom prehospital omvårdnad som ambulanssjuksköterskan kan åtgärda?

9 Om ambulanssjuksköterskan har erfarenhet av att utföra urintappning prehospitalt, före eller efter studiens intervention: 3. Upplevde sjuksköterskan att patienten blev lindrad av urintappning prehospitalt? Om ambulanssjuksköterskan utförde urintappning efter studiens intervention: 4. Hur upplevde ambulanssjuksköterskan det att använda den för studien tillhandahållna urintappningskatetern? 5. På vilken indikation utfördes urintappningen? Metod Design Prospektiv interventionsstudie utan randomisering. Urval Den personal som var aktuell för studien var ambulanssjuksköterskor från Tierps och Enköpings ambulansstationer. Samtliga ambulanssjuksköterskor som var i tjänst under studieperioden tillfrågades om deltagande i studien. Samtliga accepterade deltagande, n=19. Valet av ambulansstationer gjordes utifrån dess geografiska placering utanför en storstad då chansen att använda en tappningskateter prehospitalt bedömdes av författarna som större då transportsträckorna blir längre. Intervention Studiens intervention var a) att utbilda ambulanssjuksköterskor vid Tierps och Enköpings ambulansstationer i användningen av tappningskateter med ett slutet system samt att b) tillhandahålla tappningskatetrar för att möjliggöra utförande RIK prehospitalt. Företaget Coloplast bidrog med urintappningskatetrar av typen SpeediCath med hydrofilt ytskikt i ett slutet system med kateterpåse allt i ett (De Ridder et al., 2005) och informationsmaterial i form av CD-rom och broschyrer. Interventionens effekt besvaras av frågeställningarna 1, 3-5, dvs. behov och användning av urintappningskateter prehospitalt.

10 Datainsamlingsmetod Studiespecifika enkäter och patientformulär delades ut till ambulanssjuksköterskor där de svarade på användandet av urintappningskateter i ambulanssjukvården. Enkäten innehöll frågor angående kateteranvändning (bilaga 1). Den bestod av sju semistrukturerade frågor, alla med möjlighet till kommentarer. Fyra var ja och nej frågor: två av dem med ett tredje alternativ vet ej; en fråga med alternativet har ej utfört åtgärd som tredje val. Två frågor var flervalsfrågor där flera alternativ kunde väljas och en fråga hade fyra alternativ där endast ett svar kunde väljas. Frågorna rörde behov, möjlighet, inställning till och tidigare erfarenhet av urintappning eller annan kateterrelaterad omvårdnad inom ambulanssjukvården. Enkäten skulle fyllas i av samtliga ambulanssjuksköterskor som var i tjänst under studieperioden, även de ambulanssjuksköterskor som ej fick tillfälle att använda urintappningskateter under studien skulle fylla i enkäten senast v. 49 i studieperioden. Samtliga 19 deltagare besvarade enkäten. Det fanns inget bortfall bland de 19 ambulanssjuksköterskorna i studien men under datasammanställningen upptäcktes bortfall av svar på vissa frågor från några studiedeltagare (internt bortfall). Patientformuläret (bilaga 2) skulle endast fyllas i av de ambulanssjuksköterskor som kom i kontakt med patienter som var i behov av urintappning eller annan kateterrelaterad åtgärd. Data från patientformuläret uteblev då inga kateterrelaterade åtgärder utfördes under studieperioden. Datainsamlingen pågick under sex veckor. Resultatet bygger på sammanställd information från enkäternas frågor som svarar på behovet av urintappning prehospitalt. Resultat presenteras med utgångspunkt från enkäternas frågor kopplat till frågeställningarna. Det ger även en översikt av andra kateterrelaterade omvårdnadsåtgärder. Resultatet redovisas i text och figurer. Tillvägagångssätt En projektplan utarbetades under sommaren 2008 av författarna. Även de medicinska riktlinjerna (bilaga 3) för användandet av urintappningskateter prehospitalt utformades med stöd av ambulansöverläkare Hans Blomberg vid Uppsala ambulansen, som också godkände de medicinska riktlinjerna (bilaga 3) och genomförandet av studien. En enkät och ett patientformulär utformades. Enkäten (bilaga 1) besvarade frågeställningarna som författarna hade utformat före studien och patientformuläret (bilaga 2) besvarade upplevelser vid kateterrelaterade åtgärder.

11 Inför studien iordninggjordes mappar till samtliga ambulanser på Tierps och Enköpings ambulansstationer och varsin pärm (även kallad prövarpärm) till respektive ambulansstation. Mapparna innehöll information om studien, medicinska riktlinjer (bilaga 3) för urintappning, information och anvisningar om det utdelade materialet (urintappningskateter SpeediCath), enkät (bilaga 1) och patientformulär (bilaga 2) samt kontaktuppgifter till författarna. Patientformuläret skulle endast fyllas i vid eventuell kateterrelaterad åtgärd under studieperioden. Författarna besökte de två utvalda ambulansstationerna under perioden 2/10 8/10. Introduktion och utbildning angående studien utfördes av författarna vid respektive ambulansstation. Utbildningen som gavs gällde handhavandet av urintappningskatetern SpeediCath som ambulanssjuksköterskorna skulle använda under studien. De fick också se patientformulär och enkät och information gavs om när och hur formulären skulle fyllas i. Samtliga sjuksköterskor vid de två ambulansstationerna informerades, vid introduktionen, att deltagandet var frivilligt och att de när som helt kunde lämna studien. Författarna lämnade i samband med introduktionen sina kontaktuppgifter för eventuella frågor angående studien. Enkäter och patientformulär samlades in efter 6 veckor och datasammanställning påbörjades. Cheferna för de två ambulansstationerna kontaktades via telefon efter tre veckor. Författarna fick då information om hur studien fortskred och de påminde cheferna om att sjuksköterskorna skulle fylla i enkäterna. Analys Data från enkäterna sammanställdes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet redovisas med deskriptiv statistik i diagram och i löpande text. De frågeställningar som besvarades av enkätfrågorna var: Frågeställning nr. 1 besvarades av enkätfråga nr. 1, 2, 3, 4 och 7. Frågeställning nr. 2 besvarades av enkätfråga nr. 6. Frågeställning nr. 3 besvarades av enkätfråga nr. 5. Frågeställning nr. 4 besvarades av enkätfråga nr. 4. Frågeställning nr. 5 besvarades av enkätfråga nr. 2 och 4. Under studiens datainsamlingsperiod på 6 veckor utfördes inga urintappningar med SpeediCath, därför inkom ingen data från patientformuläret som kunde analyseras.

12 Resultat Upplevt behov av urtappning i ambulanssjukvården innan studien genomfördes Data från undersökningen visar att 21.1 % (n=4) av de 19 deltagarna ibland har upplevt ett behov av att utföra urintappning i ambulans och 52.6 % (n=10) har sällan upplevt det behovet % (n=5) ansågs sig aldrig ha upplevt ett behov av att använda urintappningskateter (Fig.1). Figur 1. Cirkeldiagrammet visar upplevda behov av urintappning prehospitalt innan studien Utförda kateterrelaterade åtgärder prehospitalt Innan studien var det 68.4% (n=13) av sjuksköterskorna som hade utfört någon form av kateterrelaterad åtgärd (figur 2). De svarsalternativ av åtgärder som var med i enkäten var: satt urinkateter (KAD; 36.8 %, n=7) spolat KAD (57.9 %, n=11) urintappning (RIK 21.1 %, n=4) och ej utfört kateterrelaterad åtgärd (31.6 %, n=6). Under studiens datainsamlingsperiod på 6 veckor utfördes inga kateterrelaterade åtgärder.

13 Figur 2. Procentuell översikt av ambulanssjuksköterskor (n=19) som utfört kateterrelaterade åtgärder innan studien Figur 3. Cirkeldiagrammet visar indikationer för kateterrelaterade åtgärder På frågan om indikationer för kateterrelaterade åtgärder var det 31.6% (n=6) som hade utförts vid urinretention, endast 10.5% utfördes på grund av vätskedrivande behandling (n=2), 26.3

14 % av åtgärderna utfördes på andra indikationer (n=5) (Figur 3). På denna fråga var det ett bortfall på 31.6%. Av de deltagare som innan studien utfört någon form av kateterrelaterad åtgärd (n=19) upplevde 26.3% att patienten blev lindrad % tyckte inte att de upplevde en lindring hos patienten medan 57.9 % (n=11) inte hade någon uppfattning. Möjlighet/behov av att använda urintappningskateter med slutet system prehospitalt Datasammanställningen visar att det finns ett behov av urintappning prehospitalt och att 57.9 % av studiedeltagarna anser det vara en åtgärd som ambulanssjuksköterskan ser behov av och har möjlighet att utföra, se Figur 4. Angående frågan om den utvalda typen av urintappningskateter (SpeediCath) var lämplig så tyckte 36.8% av 19 ambulanssjuksköterskor att den verkade lämplig och 5.3% tyckte ej den verkade lämplig för prehospital urintappning, 57,9% (=11) svarade vet ej. Figur 4. Procentuell översikt av ambulanssjuksköterskornas (n=19) åsikter om möjlighet och behov av att utföra urintappning med ett slutet system prehospitalt.

15 Diskussion Resultatdiskussion Resultatet i denna studie visar att det anses finnas ett behov bland ambulanssjuksköterskorna av att kunna utföra kateterrelaterad omvårdnad prehospitalt. Trots att det var sällan ambulanssjuksköterskorna kände behov av att kunna utföra urintappning visade resultatet att 68.4% av sjuksköterskorna hade utfört kateterrelaterad omvårdnad före studien. I studien framkom att det förekom fler katetersättningar (KAD; 36,8 %) än urintappningar (RIK; 21.1 %) prehospitalt. Det tror författarna beror på att det saknas material för att kunna utföra urintappning i ambulanssjukvården. En av studiedeltagarnas kommentarer angående införandet av RIK prehospitalt: Enligt min åsikt, att använda sig av urintappningskateter i ambulans låter lite väl överdrivet. Finns det någon typ av statistik som tyder på att liknande patienter skulle må bättre om de tappades på urin 30 min. tidigare? Patienter med smärtsam urinretention känner ofta direkt efter tömning av urinblåsan en lättnad och smärtlindring. Studien visar att 26.3 % av ambulanssjuksköterskorna upplevde en lindring hos patienten efter åtgärd, 15.8 % upplevde ingen skillnad av åtgärden. Av resultatet från frågan om ambulanssjuksköterskan hade upplevt att patienten blev lindrad så var det 57.9 % som inte visste om patienten blivit lindrad. Att patienten får den omvårdnad som krävs för stunden är viktigt och i de fall där de känner av smärta och obehag ska om möjligt alltid åtgärd utföras enligt författarna. För oss som jobbar inom ambulansverksamhet är tidsfaktorn väldigt viktig i många sammanhang. Men när det gäller KAD är det väl lite tveksamt. I många fall jobbar ambulansteamet mot klockan. Det kan ta extra tid att utföra en urintappning av en patient, men det är en fråga om prioritering och det är viktigt att patienten blir smärtfri och mår bra. Genom urintappning prehospitalt kan patienten lindras och KAD kan vid behov sättas senare vid uppföljning av läkare inom hemsjukvården eller primärvården. På så sätt sparas transport till akutmottagning, minskar beläggningen på sjukhus och patienten besparas lång väntetid för behandling, menar författarna. Författarna ser fördelar med införande av RIK i ambulanssjukvården. Detta för att studier visar att RIK ger färre vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) än KAD (De Ridder et al.,

16 2005) och att urintappning med ett slutet system, som valdes för den här studien, kan vara ett enkelt och smidigt system för ambulanssjukvården. Då ingen urintappning utfördes under studien så finns det ingen data på att detta system passar i ambulanssjukvården. Bland ambulanssjuksköterskorna var det 36.8 % som tyckte att urintappningskatetern SpeediCath med ett slutet system var lämpad för ambulanssjukvården och drygt hälften, 57.9 %, såg en möjlighet/behov av att utföra urintappning prehospitalt. Bland de andra kateterrelaterade åtgärderna hade en majoritet av ambulanssjuksköterskorna vid något tillfälle före studien utfört spolning av kateter. Den här typen av åtgärder ser författarna inte som en uppgift för en ambulanssjuksköterska. Primärvården och den kommunala omsorgen skall ha resurser och kunskaper för att kunna utföra spolning av kateter. Den indikation som är av intresse för ambulanssjuksköterskorna är patienter med urinretention och där patienten själv inte har material för att kunna tömma urinblåsan. Även behandling med vätskedrivande läkemedel, t.ex. Furix kan vara en indikation (bilaga 3) för urintappning. Resultatet visar att urinretention är den mest förekommande orsaken till kateterrelaterad omvårdnad prehospitalt. Då ambulanssjuksköterskornas arbetsuppgifter i dagsläget inte innefattar urintappning då material för detta saknas i ambulanser, så anser författarna att det är av intresse med utbildning och uppdatering av detta moment då studieresultatet visar att behovet finns även om det är litet. Om en sjuksköterska plötsligt ställs inför denna uppgift som hon/han aldrig eller sällan utfört, kan de känna osäkerhet och tvivel på sin kompetens, därav vikten av uppdatering och utbildning i ämnet. Om tillgång till material, möjlighet och behov av urintappning finns, kan i många fall patienten bli lindrad och hjälpt redan på plats och transport till sjukhus kan undvikas menar författarna. Författarna tror att detta material kan ge ambulanssjukvården en bättre standard. Metoddiskussion Data samlades in med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Interventionen undersöktes med ett patientformulär. Valet av enkätundersökning ansågs lämplig för syftet och studiens storlek. Alternativet var en intervjustudie. Tillvägagångssättet och valet av enkätstudie kan anses ha brister. Detta beror enligt författarna på att studietiden var för kort i förhållande till vad som undersöktes. Kanske hade resultatet blivit mer tillförlitligt om information hade kunnat tas in vid en intervjustudie. Då hade författarna haft möjlighet att ställa följdfrågor och fått mer ingående fakta om

17 deltagarnas tankar och attityder till urintappning prehospitalt och studien skulle bli mer tillförlitlig. Även introduktionen av urintappningskatetern kan ha spelat in i resultatet då det rådde brist på både tid och material vid utbildningen av studiedeltagarna. Studien utfördes endast på två ambulansstationer och författarna anser att resultatet inte går att generalisera till resten av Sveriges ambulanssjukvård. Det beror på att studien utfördes under en kort period och att endast två ambulansstationer deltog i studien och de tillhörde samma landsting, Uppsala Landsting. För att studien skulle kunna bli generaliserbar så skulle flera ambulansstationer från flera landsting behöva medverka i studien under en längre tidsperiod. Det fanns inget bortfall bland de 19 ambulanssjuksköterskorna i studien men under datasammanställningen upptäcktes ett internt bortfall av svar på fråga nr. 4 i enkäten från några studiedeltagare, 31.6 % (n=6). Det berodde troligen på att frågan var felformulerad av författarna och var svårtolkad. Det var en del som hade svarat medan andra inte svarade. Författarna lät frågan vara kvar i studien men räknade in ett bortfall på den frågan. Etiska överväganden Ambulanssjuksköterskor är vana att ofta arbeta i känsliga situationer men det kan även vara känsligt för patienten att bli tappad i ambulans eller i hemmet. Det är därför mycket viktigt att patienten blir informerad om vad som kommer att ske. Ambulanssjuksköterskan bör sträva efter att skapa en så lugn och trygg miljö som möjligt och skyla patienten så att denne ej känner sig utlämnad. Urintappning får endast ske vid patientens samtycke och då kriterierna enligt de medicinska riktlinjerna för urintappning uppfylls. Författarna ansåg att det inte förelåg några etiska hinder för att genomföra denna studie. Författarna informerade vid introduktionen av studien att deltagandet i studien var frivilligt och att deltagarna när som helst kunde lämna studien. Deltagandet i studien var konfidentiellt. Endast anställningsnummer lämnades av deltagarna på enkäterna för att underlätta datasammanställningen men inga personuppgifter insamlades för studien. Vidare studier Författarna anser att det behövs mycket mer forskning inom området prehospital urintappning. Framtida studier i ämnet bör göras större där flera landsting ingår. Denna typ av studie borde genomföras kvalitativt, d.v.s. genom intervju för att få ett mer tillförlitligt

18 resultat. Därför behövs också mycket mer tid för att hinna genomföra alla intervjuer och för att få in fler resultat relaterade till urintappning prehospitalt. Slutsats Resultatet av studiens intervention, utbildning och tillgång till material att utföra RIK, resulterade i att RIK inte utfördes. Studieperioden var begränsad till 6 veckor. Om behov av RIK finns inom prehospital vård behöver undersökas under en längre tidsperiod för att se ett säkert resultat. Resultatet visar dock att det finns ett upplevt behov av att kunna utföra vissa kateterrelaterade åtgärder. Majoriteten av ambulanssjuksköterskorna hade någon gång före studien utfört någon typ av kateterrelaterad åtgärd. Författarna anser att prehospital urintappning, med stöd av tidigare forskning av de risker som finns med en överfylld urinblåsa och sjuksköterskornas beskrivna erfarenheter av behov av urintappning, gör att RIK eller en liknande metod för prehospital urintappning vid svåra blåstömningsproblem bör införas i ambulanssjukvården.

19 Referenser Bjålie J.G., Haug E., Sand O., Sjaastad O.V., Toverud K.C. (1998) Människokroppen: fysiologi och anatomi, Stockholm: Liber. Collste, L.G. (1990), Urologi, Stockholm: Almqvist & Wiksell. Dannert F., Möller J. (1975) Ambulanstransport och ambulanssjukvård, Läkartidningen, 72, De Ridder D.J., Everaert K., Fernández L.G., Valero J.V., Durán A.B., Abrisqueta M.L. et al. (2005). Intermittent catheterisation with hydrophilic-coated catheters (SpeediCath) reduces the risk of clinical urinary tract infection in spinal cord injured patients: a prospective randomised parallel comparative trial. European Urology, 48, Easton K.C. (1969) Medical organisation. British Medical Journal, 4, Engblom C. (1964) Revidering av svensk standard för ambulanser, sjukbilar och sjukbårar. Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, 31, Fitzpatrick J.M., Kirby R.S. (2006) Management of acute urinary retention. British Journal of Urology, 97(Suppl. 2), Hallbjorg A. (2002) Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber. Isaksson L., Ljungquist Å. (1997) Ambulanssjukvård, Stockholm: Liber. Jahren Kristoffersen N. (1998) Allmän omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB. Kaplan S.A., Wein A.J., Staskin D.R., Roehrborn C.G., Steers W.D. (1998) Urinary retention and post-void residual urine in men: separating truth from tradition. Journal of Urology, 12, 921. Lindström A (1999) Urin-, faeces- och tarmbesvär. Lund: Studentlitteratur. Pantridge J.F., Geddes J.S. (1967) A mobile intensive care unit in the management of myocardial infarction. Lancet, 2, Roehrborn C.G., Bruskewitz R., Nickel G.C., Glickman S., Cox C., Anderson R. (2000) Urinary retention in patients with BPH treated with finasteride or placebo over 4 years. Characterization of patients and ultimate outcomes. The PLESS Study Group. European Urology 37, 528. Rydberg B. (1976) Ambulansväsendet till landstingen? Läkartidningen, 73, SoS, Socialstyrelsen (1990) Ambulanssjukvården inför år (Rapport 1990:10), Stockholm: Socialstyrelsen.

20 SOSFS 1995:8 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvar, kvalitetssäkring och läkemedelsförsörjning inom ambulanssjukvården m.m. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2000:1 Läkemedelshantering inom ambulanssjukvården från och med den 1 november Stockholm: Socialstyrelsen. Från Suserud B-O, K-A Wallman-C: son, Haljamäe H. (1998). Assessment of the quality improvement of prehospital emergency care in Sweden. European Journal of Emergency Medicine. 5, Suserud, B-O. Haljamäe, H. (1999) Nurse competence: advantageous in pre-hospital emergency care [Elektronisk version]. Accident & Emergency Nursing, 7, Suserud, B-O. (2005) A new profession in the pre-hospital care-field the ambulance nurse [Elektronisk version]. Nursing in Critical Care, 10, Svedberg S. (1975) Ambulanssjukvården måste få medicinsk ledning. Läkartidningen, 72, Taylor J.A 3 rd, Kuchel G.A. (2006). Detrusor underactivity: clinical features and pathogenesis of an underdiagnosed geriatric condition. Journal of American Geriatrics Society, 54, Watson J. (1985) Nursing: The philosophy and science of caring (New ed.) Niwot: University press of Colorado. Wireklint Sundström, B. (2005) Förberedd på att vara oförberedd: en fenomenologisk studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård. Doktorsavhandling, Växjö universitet.

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns

Läs mer

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Tappningsrutiner vid perioperativ vård 2015-05-12 19197 1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Flera avvikelser om stora blåsvolymer på barn som legat inlagda på barn- och ungdomsavdelningen Uppmärksammats vid operationer på barn Lex Maria anmälan

Läs mer

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

Urininkontinens hos män och kvinnor

Urininkontinens hos män och kvinnor Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare.

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Författare: David Chohan Björn Jansson

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Annika Berglund, sjuksköterska, medicine doktor Södersjukhuset Annika.Berglund@sodersjukhuset.se Prioritering 1 eller 2 för stroke? Priority 1

Läs mer

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh Projektplan Kvalitets arbete: KAD- bara när det behövs. Hur kan vi bli bättre på att förebygga och behandla urinretention hos äldre? Målet är att utarbeta evidensbaserade riktlinjer för äldre patienter

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling Den här informationsbroschyren beskriver vad du kan förvänta dig före, under och efter en CoreTherm behandling. Varje

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska

Läs mer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen

Läs mer

Kursplan. Akut- och perioperativ vård, 7,5 högskolepoäng Emergency and perioperative care, 7.5 credits

Kursplan. Akut- och perioperativ vård, 7,5 högskolepoäng Emergency and perioperative care, 7.5 credits Sida 1 av 5 Kursplan Röda Korsets Högskola Dnr: 56/2013 Besöksadress: Teknikringen 1 Datum: 2013-05-27 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Akut- och perioperativ

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring Detta faktamaterial är framtaget av ProstaLund AB och är medicinskt granskat av: Dr PhD Sonny Schelin, Specialistläkargruppen i Kalmar Leg sjuksköterska

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Utvecklingskraft 2011

Utvecklingskraft 2011 Utvecklingskraft 2011 KAD - bara när det behövs Det här är Astrid Rose-Marie Johansson Maj 2010 Astrids historia Astrid, 82 år gammal med diabetes, faller och får en höftfraktur (hög risk för urinretention)

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Ambulanssjukvård Allmänhetens uppfattning och förväntningar

Ambulanssjukvård Allmänhetens uppfattning och förväntningar EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2008:90 Ambulanssjukvård Allmänhetens uppfattning och förväntningar Anna-Karin Berg Mikael Fransson Ingemar Sundgren Uppsatsens

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)

Läs mer

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion?

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Prehospital Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa Beställ behandlingsstödet Ett friare liv Svansben Bä me Blygdben Kvinnlig bäckenbotten i vila Manlig bäckenbotten i vila Ändtarm Bäckenbotten Slida Urinrör ETT FRIARE LIV Namn.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Bedömningsbil. Presentationens namn. SU AMB VU Carita Gelang AMB ÖL Jonas Högberg

Bedömningsbil. Presentationens namn. SU AMB VU Carita Gelang AMB ÖL Jonas Högberg Bedömningsbil 1 Införande av Bedömningsbil Patientens vårdbehov styr inte själva transportmedlet Strävar efter differentiering av våra resurser för att bättre tillgodose behovet Föreligger av olika anledningar

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre.. Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.

Läs mer

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

KURSPLAN. Delkurs 2. Sjukdomslära med specifik farmakologi, 9 högskolepoäng Efter avslutad kurs skall studenten självständigt kunna

KURSPLAN. Delkurs 2. Sjukdomslära med specifik farmakologi, 9 högskolepoäng Efter avslutad kurs skall studenten självständigt kunna Sida1(5) KURSPLAN MC3013 Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Prescribing of Specific Drugs and Consumers Articles 15 Higher Education Credits

Läs mer

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Nathalie Morén Spec geriatrik, Överläkare Kvalitets- och patientsäkerhetsansvarig Capio Geriatrik Nacka Kvalitetsarbete Markörbaserad

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Rapport Beslutstöd ViSam test Hemsjukvård Pilotstudie

Rapport Beslutstöd ViSam test Hemsjukvård Pilotstudie Rapport Beslutstöd ViSam test Hemsjukvård Pilotstudie 150413 150503 150827 Carin Thunman MAS Tierps kommun sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION... 3 2 GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 4 4 SLUTSATS...

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för delegering av läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård-

Läs mer

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kursen finns en integrering mellan teoretiskt innehåll och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursplanens lärandemål

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer