Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen"

Transkript

1 Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen Kjell Olsson Leg. dietist

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Måltidsordning 2.1 Information Rekommendation Handledning Måltidsmiljö 3.1 Information Rekommendation Handledning Diabetes 4.1 Information Rekommendation Handledning Demens 5.1 Information Rekommendation Handledning Parkinsons sjukdom 6.1 Information Rekommendation Handledning KOL och hjärtsvikt 7.1 Information Rekommendation...29

3 7.3 Handledning Nedsatt aptit 8.1 Information Rekommendation Handledning Illamående 9.1 Information Rekommendation Handledning Muntorrhet 10.1 Information Rekommendation Handledning Tugg- och sväljsvårigheter 11.1 Information Rekommendation Handledning Förstoppning 12.1 Information Rekommendation Handledning Matning 13.1 Information Rekommendation Handledning...52

4 14. Undernäring 14.1 Information Rekommendation Handledning Palliativ nutrition 15.1 Information Rekommendation Handledning Näringsdrycker och berikning 16.1 Information Rekommendation Handledning...69 Bilaga: Recept på energidrycker... 70

5 1. Introduktion Denna handbok är framtagen som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet med den äldres kost inom särskilt boende. Förhoppningen är att närvaron av tydliga råd och rekommendationer ska kunna underlätta för dig att vidta korrekta åtgärder för att tillgodose den äldres nutritionsbehov. Varje kapitel ger dig enkel information kring ett specifikt område uppdelat på information, rekommendation och handledning. Detta för att du på ett snabbt och enkelt ska hitta den informationen du söker. I slutet av handboken finner du en bilaga som innehåller recept på näringsdrycker som ni själva kan tillaga på avdelningen. OBS! Denna handledning är utformad för att vägleda dig i arbetet med den äldres kost och nutrition. Den är ett komplement till övrig behandling och bör i inget avseende ersätta den medicinska behandlingen. 4.

6 2. Måltidsordning 2.1 Information En bra måltidsordning är en viktig förutsättning för att den boende ska kunna tillgodose sitt energi- och näringsbehov. Särskilt viktigt är att ha en god spridning av måltiderna över dygnet. Serveras måltiderna för tätt hinner den boende inte bli tillräckligt hungrig mellan måltiderna och stor risk finns för att energi- och näringsintaget blir för lågt. Mellanmål och kvällsmål bör alltid serveras till alla boende och är en förutsättning för att energi- och näringsintaget ska bli tillräckligt. De tillgodoser 30-50% av den boendes dagliga energibehov. Observera att det alltid är lättare att äta lite och ofta än att äta mycket vid en enstaka måltid. Boendets måltidsordning bör i största möjliga mån försöka anpassas efter Livsmedelsverkets rekommendationer. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. För att minimera nattfastan kan ett sent kvällsmål eller tidigt frukostmål serveras den boende direkt vid sängen. Nattmål bör serveras efter förutsättning och behov. Sömnlöshet och orolighet nattetid kan bero på hunger. För diabetiker är en bra måltidsordning en viktig förutsättning för att blodsockret ska hålla sig på så jämn nivå som möjligt över dagen. 5.

7 2.2 Rekommendation Måltid Klockslag Energiprocent Frukost 07:00-08: % Mellanmål 09:30-10: % Lunch 11:00-13: % Mellanmål 14:00-15: % Middag 17:00-18: % Kvällsmål 20:00-21: % Nattfasta max 11 timmar 6.

8 2.3 Handledning 1. Försök att anpassa den boendes måltider efter rekommenderad måltidsordning och se till att vederbörande får ta del av alla måltider. 2. Om den boende sover vid mellanmålen bör den denne väckas för att serveras detta. 3. Anpassa vid behov måltiderna för att se till att nattfastan inte överstiger 11 timmar. 4. Nattmål och/eller tidigt frukostmål hjälper till att sprida måltidsordningen och minskar nattfastan. 5. Vid behov bör den boende serveras EP-rik eller konsistensanpassad kost. Tänk då på att även dryck och mellanmål bör vara energi- och näringstäta. 7.

9 3. Måltidsmiljö 3.1 Information Hur måltidsmiljön är utformad har stor inverkan på den boendes aptit. Positiva hörsel-, syn- och luktintryck och en lugn, stressfri miljö stimulerar till ett bättre ätande. Personalen är kanske den viktigaste delen av måltidsmiljön. Hur personalen agerar och vad man säger har direkt påverkan på den boendes aptit. Hur man dukar, lägger upp maten på tallriken, presenterar maten och assisterar den boende under måltiden är allt av stor betydelse. Förekommer det stress kring måltiden är risken stor att den boende äter sämre. Den boende behöver känna att man har god tid på sig att äta färdigt sin måltid, även om man äter långsamt. Stress kan även orsaka oro, framförallt hos dementa, som gör att man inte kan koncentrera sig på ätandet. Många gånger försöker man då lämna sin plats innan man ätit klart. Många äldre drabbas av nedsatt syn. God belysning under måltid är därför mycket viktigt och även att man tänker på att duka med kontraster (ljus/mörkt). Det är också fördelaktigt att ha mer än ett matbord på boendets avdelning. Detta beroende på att den boende, i så stor utsträckning som möjligt, bör få sitta och äta med de människor han eller hon trivs bäst med och eventuella konflikter runt matbordet då lättare kan undvikas. Vissa individer kan även må bäst av att få sitta för sig själv och äta. Detta kan t.ex. vara för att kunna fokusera bättre på ätandet eller för att man skäms över sitt dåliga bordsskick. 8.

10 3.2 Rekommendation Måltidsmiljön innefattar många olika delar av måltiden som man bör ta hänsyn till. Inför måltid - att känna lukten av mat innan måltid stimulerar aptiten, därför bör den boende gärna få vistas i köket medan maten tillagas. Måltiden kan gärna presenteras en stund innan den serveras för att förbereda den boende på vad han, eller hon, kommer att bli serverad. Dukning kan också gärna ske en stund innan måltid, med glas, porslin, tallriksunderlägg, bestick, servett, dryck, bröd, pålägg, kryddor, och tillbehör, om det inte finns hinder för detta. Tänk på att gärna duka med kontraster, ex. färgade glas och porslin, om det finns tillgång till detta. Se dessutom till att belysningen är så god som möjlig. Det gäller även på dagtid. Servering att servera maten i karotter, alternativt att servera den boende direkt vid bordet, hjälper till att bidra till ökad trivsel. Maten bör läggas upp prydligt på tallriken, framförallt konsistensanpassad mat, så att man tydligt urskiljer de olika komponenterna. Servera gärna enligt tallriksmodellen. Såsen kan gärna placeras under köttet eller fisken så att inte hela maträtten täcks av sås. Kom ihåg tillbehör, såsom rödbetor, sylt eller gelé, och dekorera gärna. Tänk på att servera en mindre portion så ser det aptitligare ut. Ge hellre påfyllning. Detta gäller även för dryck. Assistans vid måltid det är viktigt att den boende, så långt det är möjligt, får klara det hon, eller han, kan på 9.

11 egen hand även om vissa saker tar lite längre tid, t.ex. som att bre sin egen smörgås, skala sin potatis eller att äta på egen hand. Personalen hjälper till med det övriga som den boende inte klarar själv. En del individer kan behöva steg för steg muntliga direktiv för att klara av att äta medan det för andra kan räcka med att bli påmind om att äta. Som personal kan man, genom att sitta med vid matbordet och äta, agera spegel för hur man hanterar besticken. Lugn miljö för att skapa ett lugn vid måltiden är det viktigt att personalen själv uppvisar tydligt lugn och gärna sitter med under måltid. Allt som kan uppfattas som stressande bör undvikas. De boende bör även vara placerade på så vis att det finns minst risk för konflikt och oroligheter. Man har kunnat påvisa att lugn klassisk musik som bakgrundsmusik under måltid får dementa personer att bli mindre oroliga och att de även äter bättre. Undvik däremot bakgrundsljud som kan vara störande, som t.ex. tv, radio eller diskmaskin. Bordsplacering om det finns flera matbord kan de boende placeras efter hur de trivs bäst att sitta tillsammans eller vad som anses lämpligast för att bidra till en god måltidsmiljö. Tänk också på hur de boende placeras i förhållande till personalen om de behöver assistans vid måltiden. De som vill och mår bäst av att äta för sig själv, i köket eller i sin lägenhet, bör få göra det. 10.

12 3.3 Handledning 1. Stimulera aptiten före måltid genom att presentera maten, duka matbordet och låta de boende få vistas i köket före måltid. 2. Duka gärna fram glas, porslin, tallriksunderlägg, bestick, servett, dryck, bröd, pålägg, kryddor och tillbehör på matbordet. 3. Använd kontraster i dukningen och se till att matbordet är ordentligt belyst, även dagtid. 4. Servera gärna maten i karotter eller låt den boende bli serverad direkt vid matbordet. 5. Placera de boende efter vad som bidrar till bäst måltidsmiljö. Respektera de som trivs bäst med att sitta för sig själva och äta. 6. Tänk på hur maten serveras och hur den är upplagd på tallriken. Kom ihåg att en mindre portion ser mer aptitlig ut. 7. Skapa en lugn miljö genom att undvika att stressa på måltiden och undvika störande ljud. 8. Lugn klassisk musik kan bidra till minskad oro och bättre ätande, framförallt hos dementa individer. 11.

13 4. Diabetes 4.1 Information Det är många äldre som så småningom drabbas av diabetes typ II, tidigare känt som åldersdiabetes. Det som skiljer från diabetes typ I är att den insjukne initialt oftast har en fungerande insulinproduktion varvid behandling med insulin inte är nödvändigt i detta skede. Det kan till en början räcka med förändrad kost eller med en kombination av förändrad kost och tabletter. Efter hand som sjukdomen progressivt utvecklas kan dock diabetikern så småningom vara i behov av behandling med insulin. Vid diabetes har kosten stor påverkan på sjukdomsförloppet och har en central del i behandlingen. Målet är att mat och dryck intas på så sätt att blodsockret håller sig på en jämn och lagom nivå under dygnet. Framförallt är val av livsmedel, måltidsordning och måltidens sammansättning avgörande för att detta ska uppnås. Kolhydraterna i kosten bryts ner i mag-tarmkanalen och när det tas upp i blodet kallas det för blodsocker. Ju större och komplexare kolhydraterna är uppbyggda desto längre tid tar det för kroppen att bryta ned dem och desto jämnare och bättre blir blodsockernivån. Även fiber och fett hjälper till att ge en långsammare blodsockerhöjning. Enklare kolhydrater såsom sackaros ( socker ) och fruktos ( fruktsocker ) ger å andra sidan ett snabbare och högre blodsockersvar. Därför vill man undvika ett alltför högt intag av dessa från kosten. 12.

14 4.2 Rekommendation Kostråden vid diabetes skiljer sig inte nämnvärt från de generella kostråd vi alla bör följa. För diabetiker är det dock extra viktigt att följa dessa råd för att må så bra som möjligt och undvika ytterliggare komplikationer. Viktiga aspekter av diabeteskosten är: Måltidsordning det är viktigt att ta del av alla måltider för att hålla ett jämnt blodsocker under dygnet. Fiber att äta något fiberrikt vid varje måltid ger ett jämnare blodsocker. Ex. på livsmedel med bra fibermängd är nyckelhålsmärkt bröd, grova grötar, fullkornsvälling, grönsaker, rotsaker, frukt och bär. Begränsa sockerintaget sötsaker bör intas i begränsad omfattning. Om något sött intas i samband med måltid, ex. som efterrätt, påverkar det blodsockret mindre än om det intas mellan måltider. Ex. godis, läsk, saft, kaffebröd, glass, socker och honung. Försiktighet med söta drycker den primära törstläckaren bör alltid vara vatten. Vanlig läsk, saft och juice är för söta för att rekommenderas till diabetiker. Mjölk innehåller mjölksocker (laktos) och bör drickas max ett glas per måltid. Samma sak gäller för lättöl, lättdrycker och andra söta drycker (en del drycker märkta osötad innehåller fruktsocker). Om drycken innehåller över 5 g kolhydrater per 100 g är den inte lämplig som törstsläckare. Drycker sötade med 13.

15 sötningsmedel, som ex. lightläsk och Fun Light, påverkar inte blodsockret och behöver inte begränsas. Detsamma gäller mineralvatten. Vissa undantag för äldre och undernärda normalt sett vill man begränsa intaget av mättat fett för diabetiker men för äldre som kan ha svårt att nå upp till sitt energibehov bör feta mejeri- och charkprodukter användas. Vid risk för undernäring kan ett högre blodsocker behöva accepteras, då undernäring har en större negativ inverkan på hälsan än ett förhöjt blodsocker. Detta kan i sin tur ofta justeras med insulin. 14.

16 4.3 Handledning 1. Se över måltidsordningen så att den följer rekommendationen. 2. Se till att något fiberrikt serveras till varje måltid, ex. grovt bröd, frukt, grönsaker. 3. Servera vatten som törstsläckare. Begränsa intaget av söta drycker som påverkar blodsockret. 4. Sötsaker bör begränsas och i sådana fall helst intas i samband med måltid. 5. Vissa undantag gäller för äldre med risk för undernäring. Då kan ett högre blodsocker behöva accepteras för att förhindra undernäring. 6. Speciella diabetesprodukter behövs inte. 15.

17 5. Demens 5.1 Information Vid demenssjukdom är den viktigaste nutritionsåtgärden att se till att förhindra undernäring. Sjukdomen i sig påverkar inte energiförbrukningen men den rastlöshet som ofta kan ses vid demens kan leda till mycket vandrande under dagen med ökad energiförbrukning som följd. Vid demens uppstår dessutom en rad andra symtom som har negativ påverkan på aptiten och kostintaget: Minnesförlust att inte kunna minnas när man senast åt i kombination med en försämrad förmåga till att kunna tolka kroppens hunger- och törstsignaler leder till svårigheter för en dement person att ha kontroll över sitt energi och vätskeintag. Apraxi oförmåga att utföra tidigare inlärda rörelser. Svårigheter att använda bestick ökar behovet av assistans vid måltiden. Sent i sjukdomen uppstår även problem med att tugga och svälja (dysfagi) vilket leder till ett behov av konsistensanpassad kost. Agnosi oförmåga att rätt känna igen olika föremål, personer, ljud, lukter och smaker. Innebär svårigheter med att känna igen ex. tallrik och glas. Att inte kunna tolka lukt- och smakintryck på ett korrekt sätt innebär att maträtter smakar annorlunda än vad de gjorde tidigare, vilket leder till ändrade matpreferenser. Man har även en försämrad förmåga att känna temperaturen på maten vilket medför att risken att bränna sig ökar. 16.

18 Anomi ordglömska. Att man inte längre minns namnet på livsmedel och maträtter påverkar aptiten negativt. Förutom svårigheter med att kunna tolka luktintryck korrekt förekommer ofta även en kraftig nedsättning av luktsinnet vilket innebär att maten inte bara smakar annorlunda än tidigare utan även betydligt mindre. Preferensen för sött ökar vid demens vilket paradoxalt nog kan öka risken för undernäring. Detta sker om den demente börjar äta huvudsakligen sötsaker istället för annan mat, vilket då ger mycket energi men mycket lite näring. Detta kan leda till att den demente blir undernärd samtidigt som han eller hon är överviktig. 17.

19 5.2 Rekommendation Kostråden vid demenssjukdom har till syfte att förhindra undernäring och samtidigt skapa en trygg måltidsmiljö. Att tänka på vid demenssjukdom: Måltidsordning att följa rekommenderad måltidsordning minimerar inte bara risken för undernäring utan skapar även trygghet. Portionsstorlek undvik att lägga upp för mycket mat på tallriken på en gång. En liten portion är lättare att hantera och ser mer aptitlig ut. Fyll hellre på en gång till. Observera temperaturen på maten så att den demente inte riskerar att bränna sig. Då luktsinnet ofta är nedsatt hos en dement person kan det underlätta att krydda extra på maten för att frambringa mer smak. Energi-, närings- och vätskebehov en dement person har ökad risk att drabbas av undernäring och kan därför många gånger vara i behov av energiberikning och/eller näringsdryck för att kunna tillgodose sitt behov. När aptiten är nedsatt är man dessutom hjälpt av EP-rik kost. För att förhindra uttorkning är det viktigt att ofta erbjuda och uppmuntra intag av dryck, även mellan måltider. Konsistensanpassning när den demente drabbas av tugg- och sväljsvårigheter är det viktigt att mat och dryck konsistensanpassas. Dryck bör förtjockas med förtjockningspulver eller så kan man servera en naturligt tjockare dryck, t.ex. filmjölk istället för mjölk. 18.

20 Konsistensanpassad mat beställs ifrån köket. Det är även viktigt att frukost och mellanmål är konsistensanpassade. Rött och sött dementa personer tycks komma ihåg den röda färgen bättre än andra färger och om maten serveras med en klick rött på tallriken har man sett att den demente fokuserar bättre på måltiden. Det röda kan till exempel vara vinbärsgelé, rödbetor, lingon- eller hallonsylt. Rött associeras dessutom ofta med söt smak när det gäller mat. Vid demenssjukdom tycks det finnas en ökad förkärlek för sött. Söta efterrätter, mellanmål och drycker ger ett bra energitillskott. Måltidsmiljö för att skapa trygghet bör den demente få sitta på samma plats vid matbordet varje dag. Enkel dukning hjälper till att minska förvirring. Man bör fortfarande eftersträva att duka fint men avlägsna förvirrande och överflödiga föremål som t.ex. blommor och ljusstakar. Genom att duka med kontraster blir det lättare att urskilja maten på tallriken och tallriken och glaset mot bordet. Man har sett att om färgat porslin används istället för vitt så äter den demente bättre. Färgade glas syns bättre än genomskinliga. Bordstabletter kan hjälpa till att skapa kontrast och gör dukningen trevligare. I övrigt bör man eftersträva att skapa en lugn och trygg måltidsmiljö utan störande ljud och med fokus på ätandet. Att ha lugn klassisk musik som bakgrundsmusik har man sett skapar en lugnare måltidsmiljö och bättre ätande bland dementa personer. 19.

21 Personalens förhållningssätt som personal bör man assistera den demente enbart i den utsträckning det är nödvändigt och sträva efter att tillvarata det friska. Det är viktigt att uppvisa tålamod under måltiden och låta den få ta sin tid. Vänligt, uppmuntrande bemötande och fysisk kontakt i form av beröring stimulerar ätandet. Om personalen sitter med vid samma bord och äter kan det underlätta för de boende då dem genom spegling kan bli påmind om hur man hanterar kniv och gaffel. 20.

22 5.3 Handledning 1. Se över måltidsordningen så att den följer rekommendationen. 2. Vid tugg- och sväljsvårigheter beställ konsistensanpassad mat och förtjocka dryck med förtjockningspulver (eller servera en trögflytande dryck). Konsistensanpassa även frukost och mellanmål. 3. Näringsdryck och energiberikning bör tillämpas när det finns risk för undernäring pga. nedsatt aptit och/eller ökat energibehov. 4. Beställ EP-rik kost om aptiten är nedsatt och den boende inte orkar äta en vanlig normalportion (obs! konsistensanpassad mat är alltid EP-rik). 5. Erbjud och uppmuntra intag av vätska, även mellan måltider, för att förhindra uttorkning. 6. Duka enkelt och prylfattigt och ta hjälp av kontraster, t.ex. färgat porslin. 7. En klick rött på tallriken gör att en dement person fokuserar bättre på måltiden. Kan t.ex. vara gelé, sylt eller rödbetor. 8. Servera en liten portion åt gången och ge hellre påfyllning. En mindre portion är enklare att hantera och stimulerar aptiten bättre. 21.

23 9. Observera temperaturen på maten så att den demente inte bränner sig. 10. Då luktsinnet ofta är nedsatt kan det underlätta att krydda extra på maten för att framhäva smak. 11. En förkärlek för sött gör att söta livsmedel uppskattas mycket. T.ex. kaffebröd, godis, glass, saft, socker. Detta får dock inte ersätta den vanliga maten! 12. Assistera vid måltiden i den utsträckning som är nödvändig. Tänk på att tillvarata det friska. Ha tålamod! 13. Sitt gärna med vid måltiden och ät din egen måltid så att de boende genom spegling blir påminda om hur man hanterar kniv och gaffel. 14. Klassisk musik som bakgrundsmusik skapar en lugnare måltidsmiljö och den demente äter bättre. 22.

24 6. Parkinsons sjukdom 6.1 Information Vid Parkinson syftar nutritionsåtgärderna främst till att förebygga undernäring och förstoppning. Det finns vid Parkinson flertalet symtom som påverkar kostintaget negativt: Hypokinesi minskad rörelseförmåga som kan drabba hela magtarmkanalen. Om käk- och tuggmuskulatur drabbas tar tuggandet längre tid och risken för aspiration ökar på grund av en störning i sväljreflexen. I tarmarna leder minskad rörseleförmåga till ökad risk för förstoppning. Rigiditet ökad muskelspänning. Stelhet i armar, handleder och fingrar gör det svårt att ta mat från tallriken och föra skeden eller gaffeln till munnen. Tremor darrning. Darrningar i handen kan resultera i att maten faller av sked eller gaffel. Den ökade muskelspänningen och darrningarna medför ett ökat energibehov som vid Parkinson kan vara upp till det dubbla jämfört med normalviktiga friska äldre. Utöver detta tillkommer en försämrad förmåga till att samordna rörelser. Det medför att varje moment i ätandet kräver en enorm koncentration för att lyckas. Även läkemedelsbehandlingen ger upphov till flera biverkningar som påverkar ätandet. En vanlig biverkning av dopapreparat är illamående och kräkningar, speciellt när 23.

25 de tas på fastande mage. En annan vanlig biverkning av Parkinsonmedicinering är muntorrhet. Mindre vanliga symtom är smak- och luktförändringar. 6.2 Rekommendation För att kunna förhindra undernäring och förstoppning är det viktigt att kosten är både energi- och fiberrik. I övrigt är det viktigt att se till att maten har rätt konsistens, att det måltidsmiljön är lugn och att kosten i övrigt är anpassad till rådande symtom och biverkningar. Att tänka på vid Parkinsons sjukdom: Måltidsordning för att underlätta energi- och näringsintaget bör måltiderna följa den rekommenderade måltidsordningen. Följ viktutvecklingen viktnedgång är vanligt under sjukdomen och bör förhindras så mycket som möjligt. 24.

26 Energibehovet är dock mycket individuellt och därför är viktutvecklingen det bästa och enklaste sättet att bedöma om energiintaget är tillräckligt. Uppfyll energibehovet Näringsdryck och energiberikning är många gånger nödvändigt för att kunna nå upp till energibehovet. Om aptiten är låg så bör EP-rik eller konsistensanpassad kost beställas. Fiberrik kost för att förhindra förstoppning bör kosten vara fiberrik. Viktigast av allt är dock att dricka tillräckligt med vätska. En annan viktig aspekt att tänka på är att fiber ger bra mättnad utan att ge någon energi vilket kan försvåra möjligheten till att uppnå ett adekvat energiintag. Konsistensanpassning vid tugg- och sväljsvårigheter är det viktigt att mat och dryck konsistensanpassas. Dryck bör förtjockas med förtjockningspulver och man bör beställa konsistensanpassad mat. Viktigt att även frukost och mellanmål är konsistensanpassade. Måltidsmiljö måltidsmiljön bör vara så lugn som möjligt så att den boende kan koncentrera sig ordentligt på ätandet. Den Parkinsonsjuke kan ibland vara i behov av att sitta avsides eller på sitt rum för att kunna ha full koncentration på ätandet. Observera biverkningar om man äter något torrt, ex. en halv knäckebrödsskiva, ett kex eller en skorpa, i samband med att dopapreparat tas så hjälper det till att motverka illamående och kräkningar. Tänk dock på att 25.

27 medicinen bör tas tidigast en timme efter eller en halvtimme före en proteinrik måltid för bäst effekt. Salt, ättika, citrusfrukter och syrliga bär är salivstimulerande och därmed bra vid muntorrhet. Att dricka mycket och äta vätskerik kost hjälper också. 6.3 Handledning 1. Se över måltidsordningen så att den följer rekommendationen. 2. Näringsdryck och energiberikning bör tillämpas när det finns risk för undernäring. 3. Beställ EP-rik kost om aptiten är nedsatt och individen inte orkar äta en vanlig normalportion (obs! konsistensanpassad mat är alltid EP-rik). 26.

28 4. Följ individens viktutveckling för att säkerställa att energibehovet uppfylls. Det individuella behovet kan variera mycket vid Parkinson. 5. Servera fiberrik kost för att motverka förstoppning. Ett adekvat vätskeintag är också mycket viktigt. 6. Vid tugg- och sväljsvårigheter beställ konsistensanpassad mat och förtjocka dryck med förtjockningspulver. Anpassa även frukost och mellanmål till lämplig konsistens. 7. Skapa en lugn måltidsmiljö där den boende får möjlighet att koncentrera sig enbart på ätandet. 8. Illamående i samband med dopamedicinering kan motverkas genom att servera något torrt, ex. en bit knäckebröd eller ett kex, när medicinen ges. Tänk dock på att dopapreparat bör tas tidigast en timme efter eller en halvtimme före en proteinrik måltid. 9. Muntorrhet motverkas genom att servera något salt eller syrligt i samband med måltiden. Ex. en sillbit före måltid eller lingonsylt, inlagda rödbetor eller gurka till måltiden. Att dricka ordentligt är också viktigt. Se gärna till att kosten i övrigt är vätskerik, t.ex. genom att servera soppor, krämer och mycket sås. 27.

29 7. KOL och hjärtsvikt 7.1 Information Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) drabbar ca 20 % av alla rökare och förekommer ofta i kombination med hjärtsvikt. Risken att drabbas av KOL ökar med stigande ålder precis som för hjärtsvikt. Den vanligaste nutritionsrelaterade problematiken är risken att drabbas av undernäring. Vid KOL och hjärtsvikt är energiförbrukningen kraftigt förhöjd till följd av kroppens ökade hjärt- och andningsarbete. Energibehovet motsvarar minst 40 kcal per kg kroppsvikt och dygn. Symtom som andnöd och trötthet och även den medicinska behandlingen kan leda till försämrad aptit och försämrat ätande. Illamående och matleda är vanligt förekommande. Även smak- och luktsinnet kan påverkas. Vid hjärtsvikt är salt- och vätskerestriktioner vanligt vilket ytterliggare kan påverka intaget negativt. Viktnedgång leder till att individen tappar hjärt- och lungmuskelmassa vilket gör att hjärtarbete och andning blir än mer ansträngande. Därför är det av stor betydelse att tidigt förebygga risken för viktminskning. Ätandet kompliceras av att måltiden ofta innebär en stor ansträngning för den hjärt- och lungsjuke och man klarar enbart av att äta en mindre mängd mat per tillfälle. Maten måste därmed vara energität och intaget spridas på många mindre måltider. 28.

30 7.2 Rekommendation Att förhindra viktnedgång kan vara svårt men är av stor betydelse då sjukdomen förvärras av viktförlust. Det viktigaste är att kosten är energirik och att intaget kan spridas ut på många små måltider. Att tänka på vid KOL och hjärtsvikt: Måltidsordning för att underlätta energi- och näringsintaget bör individen serveras många små måltider väl fördelade under dygnet. Det kan behövas fler mellanmål än de som är listade i den rekommenderade måltidsordningen. Följ viktutvecklingen viktnedgång är vanligt under sjukdomen och bör förebyggas så mycket som möjligt. En viktminskning innebär ökade komplikationer och kan innebära att energibehovet stiger ytterliggare. Energi- och näringsrik kost för att energi- och näringsbehov ska kunna uppfyllas är det viktigt att den kost som intas är energi- och näringstät. EP-rik kost samt näringsdryck och energiberikning kan underlätta mycket. Dryck vid snabb mättnad bör dryck serveras mellan måltiderna istället för till. Tänk på att prioritera energioch näringsrika drycker. Vila före måltid vid trötthet eller andnöd bör tillfälle ges att vila före måltiden. 29.

31 7.3 Handledning 1. Servera många och små måltider under dygnet. Tänk på att måltiderna bör vara energirika. 2. Komplettera kosten med näringsdryck och energiberikning. Vid snabb mättnad beställ EP-rik kost för att underlätta energi- och näringsintaget (obs! konsistensanpassad mat är alltid EP-rik). 3. Ge tillfälle att vila före måltid. 4. Vid snabb mättnad, servera den energi- och näringsrika maten först, sedan grönsaker. 5. Vid snabb mättnad, servera dryck mellan måltider. 6. Uppmana att äta långsamt. 7. Var extra observant på viktutvecklingen då individen snabbt kan tappa i vikt pga. hög energiförbrukning. 30.

32 8. Nedsatt aptit 8.1 Information Oberoende av om man är hungrig eller inte kan man ändå bli sugen på mat, antingen i allmänhet eller på ett specifikt livsmedel. Aptiten påverkas mycket av våra sinnen och kan därmed stimuleras av positiva syn-, hörsel- och doftintryck. Det kan finnas flertalet förklaringar till varför aptiten är nedsatt. Det viktigaste är dock att man tidigt uppmärksammar det och vidtar nödvändiga åtgärder för att förhindra viktnedgång. Är den nedsatta aptiten kopplad till någon sjukdom eller något annat symtom som omnämns i denna bok så var god läs även det kapitlet. Läs framförallt kapitlet om måltidsmiljö då detta har nära samband med aptit. 31.

33 8.2 Rekommendation Det finns flera saker man bör tänka på för att lyckas stimulera till bättre aptit: Vistas i köket före måltid det kan ha flera positiva effekter på aptiten. Det ger möjlighet att se och höra när maten börjar tillagas och bordet dukas och framförallt ger det möjlighet att få känna doften av mat innan måltiden serveras. Observera dock att individer som känner illamående bör undvika att bli utsatta för matos. Aptitretare att serveras en salt eller syrlig aptitretare före måltid hjälper mycket. Det kan t.ex. vara en sillbit, en bit knäckebröd med kaviar, salt kex med ost eller lite citrondryck. Vitamin C brustablett upplöst i vatten ger en bra syrlig smak. En kopp varm buljong eller en god förrättssoppa är andra bra alternativ. Det finns även ett receptbelagt alkoholhaltigt äppelvin, Malvitona, som hjälper till att stimulera aptiten före måltid. Små portioner ser aptitligare ut och är lättare att äta. EP-rik kost underlättar mycket. Tänk på att lägga upp maten vackert på tallriken. Dekorera gärna. Häll inte såsen över maten utan låt såsen helst ligga underst för att måltiden ska se mer inbjudande ut. Mellanmålen bör vara energirika. Näringsdryck till måltidsdryck och mellanmål kan underlätta mycket. Energipulver hjälper till att höja energiintaget från t.ex. kaffe. 32.

34 Presentera maten använd gärna positiva ord och presentera maten både innan måltid och vid servering. Undvik framförallt negativa kommentarer. Det är viktigt att respektera individens egen smak. Favoriträtter om den boende serveras den mat han eller hon själv önskar äta så underlättar det mycket. Frukost och mellanmål bör varieras och anpassas till individens egna önskemål. Vid behov kan även lunch och middag anpassas genom att önskekost beställs ifrån köket. Tänk dock på att det finns risk för att den boende tröttnar även på önskekosten om den omfattar för få maträtter. 33.

35 8.3 Handledning 1. Se över måltidsordningen så att den följer rekommendationen. 2. Servera små energirika måltider. EP-rik kost, näringsdryck och energiberikning underlättar mycket. 3. Låt den boende få vistas i köket före måltid. Gäller dock inte vid illamående. 4. Skapa en inbjudande måltidsmiljö som främjar aptiten. 5. Presentera maten både innan måltid och vid servering. 6. Servera en salt eller syrlig aptitretare innan måltiden för att stimulera till ett bättre ätande. 7. Favoritmat bör serveras i så stor utsträckning som möjligt, primärt vid frukost och mellanmål. Önskekost vid lunch och middag kan också bli aktuellt. 34.

36 9. Illamående 9.1 Information Illamående kan uppstå som symtom till följd av sjukdom, ex. cancer, men är också en vanlig biverkning av många läkemedel. Illamående och kräkningar kan orsaka stor nutritionsproblematik och det är viktigt att känna till hur man bäst anpassar kosten. Förutom läkemedel som hjälper till att dämpa illamåendet finns det flera kostråd som man kan ta hjälp av. 9.2 Rekommendation Målsättningen med kostråden är dels att försöka minska illamåendet inför måltid och dels att anpassa kosten så att den i sig orsakar minst möjliga illamående. Lite mat i lugn takt att äta lite åt gången och låta måltiden få ta tid minskar risken för kräkningar. 35.

37 Undvik matos vid illamående bör man undvika att utsättas för lukten av mat innan måltid. Man bör därför undvika att vistas i köket när maten tillagas och man kan må bäst av att bli serverad sin mat på rummet. Dämpa illamåendet något torrt eller salt hjälper till att dämpa illamåendet innan måltid eller vid medicinering. En bit knäckebröd, en skorpa eller ett salt kex serverat med ost, kaviar eller en sillbit är bra alternativ. Kall eller kokt mat går lättast kalla maträtter accepteras ofta bättre än varma då dessa inte ger ifrån sig dofter som kan öka illamåendet. För en individ med sväljsvårigheter kan det vara lämpligt att prova gelékost då den antingen ska serveras kall eller rumstempererad. Av den varma maten upplevs kokt mat ofta gå lättare än stekt. Alltför fet eller söt mat kan öka illamåendet. Dricka mellan måltider istället för att dricka till maten är det bättre att dricka mellan måltiderna. Tänk på att dricka lite i sänder och ofta. Klara drycker är oftast det som går lättast. Vila halvsittandes efter måltid för att minska risken för sura uppstötningar bör den boende få vila halvsittandes efter måltiden. 36.

38 9.3 Handledning 1. Servera små måltider och låt individen få äta i lugn takt. EP-rik kost underlättar intaget vid lunch och middag. Frukost och mellanmål kan berikas med energipulver. 2. Undvik att individen blir utsatt för matos innan måltid. 3. Något torrt eller salt dämpar illamåendet inför måltid eller i samband med medicinering. 4. Kall eller kokt mat går oftast lättast att äta. Gelékost är ett bra alternativ vid sväljsvårigheter. 5. Dryck bör intas lite och ofta och mellan måltider istället för till. 6. Klar dryck går oftast lättast att dricka. Klar näringsdryck hjälper till att ge ett bra energi- och näringstillskott. 7. Låt individen få vila halvsittandes efter måltid för att minska risken för sura uppstötningar. 37.

39 10. Muntorrhet 10.1 Information Muntorrhet är en vanlig biverkning av många läkemedel och leder till att förmågan att känna smaken på maten minskar. Man brukar säga att torr mat i en torr mun inte smakar någonting. För att smakämnena i maten ska kunna utvecklas är närvaro av vätska i munnen nödvändig. Vid utpräglad muntorrhet kan man däremot uppleva att allting smakar starkt och att det bränns i munnen. Mindre saliv i munnen ökar också risken att få hål i tänderna. Vid tandprotes kan för lite saliv göra att protesen sitter sämre och man kan få problem med skavsår i munnen Rekommendation För att minska muntorrheten och därigenom förbättra smakupplevelsen kan man försöka stimulera salivproduktionen med hjälp av salivstimulerande livsmedel. Man kan även kompensera salivbristen genom att servera mat som är vätskerik. På apoteket finns munspray och sug- och halstabletter som hjälper vid muntorrhet. Salivstimulering salt och syrligt hjälper till att stimulera salivutsöndringen. Det kan därför underlätta att före måltid äta en sillbit eller dricka någon syrlig dryck som ex. citron-, lingon- eller äppeldryck. Det finns även näringsdrycker i syrliga smaker. Som 38.

40 tillbehör till maten kan inlagd gurka, rödbetor eller lingonsylt underlätta. Att tugga och suga är salivstimulerande och det kan därför underlätta att t.ex. få dricka sin dryck genom sugrör. Är salivsekretionen helt utslagen är man inte hjälpt av salivstimulerande livsmedel. Då kan det hjälpa med konstgjord saliv, som finns att köpa på apoteket, eller att fukta munnen med matolja. Vätskerik kost att dricka mycket är givetvis viktigt. En annan viktig aspekt är att servera rikligt med sås till maten. Det hjälper till att både förbättra smakupplevelsen och till att underlätta sväljandet. Soppor och krämer är andra exempel på vätskerik kost Handledning 1. Servera gärna något salt eller syrligt före och/eller till måltiden. Ex. en sillbit, citrondryck eller lingonsylt. 2. Se till att individen hela tiden har dryck tillgänglig under måltiden. 3. Servera rikligt med sås till maten. 4. Soppa som för- eller efterrätt bidrar med bra med vätska. Även kräm är ett bra alternativ som efterrätt eller mellanmål. 5. Tänk på att en aptitstimulerande måltidsmiljö också stimulerar salivproduktionen. 39.

41 11. Tugg- och sväljsvårigheter 11.1 Information Tugg- och sväljsvårigheter (dysfagi) kan uppstå till följd av olika sjukdomar såsom stroke, Parkinson och demenssjukdom. Det kan även uppstå vid försämrad muneller tandhälsa, förändringar i matstrupen eller vid tandproteser. Risken vid tugg- och sväljsvårigheter är att mat eller dryck aspireras, d.v.s. det man i dagligt tal menar med att svälja fel. Det innebär att mat eller dryck hamnar i luftstrupen och så småningom riskerar att hamna i lungorna istället för i matstrupen och i magsäcken. Detta kan i sin tur orsaka en lunginflammation, s.k. aspirationspneumoni, vilket ofta är en mycket allvarlig sjukdom för den äldre. Kroppens försvar mot aspiration är hostreflexen. Hosta vid intag av mat eller dryck är därmed det tydligaste tecknet på att sväljproblematik föreligger och bör uppmärksammas. I vissa fall kan individen helt sakna hostreflex och kan då aspirera mat eller dryck helt omärkt, s.k. tyst aspiration. Gurglig röst under måltid är även det ett tecken på sväljsvårigheter. Att sköta sin munhygien är extra viktig vid tugg- och sväljsvårigheter. Om munhygienen missköts kan det leda till bakterietillväxt i munhålan som i sin tur kan ge upphov till, eller förvärra, en lunginflammation. Detta sker genom att munhålans bakterier följer med mat eller dryck ned i lungorna vid aspiration. 40.

42 11.2 Rekommendation Vid tugg- och sväljsvårigheter är det viktigt att kosten anpassas på så sätt att aspirationsrisken minimeras. Andra viktiga detaljer är korrekt sittställning, att äthjälpmedel används vid behov och att munhygienen sköts. Anpassad dryck vid sväljsvårigheter är det ofta tunnflytande konsistens, som t.ex. de flesta drycker, som först orsakar problem. Anpassning av dryck kan därmed vara den första åtgärden vid begynnande sväljproblematik. Förtjockningspulver kan användas för att förtjocka dryck till önskad konsistens. Tänk även på att vissa drycker redan har en något tjockare konsistens, som ex. vissa näringsdrycker. En annan bra åtgärd är att byta ut mjölk och istället servera filmjölk som dryck eller till gröt. Kolsyrad dryck går oftast lättare att svälja och likaså dryck som serveras kall. Att servera drycken efter, istället för till måltiden kan också underlätta. Anpassad kost vid enbart tuggsvårigheter kan det räcka med att konsistensen anpassas för att göra maten mer lättuggad, ex. att byta ut helt kött mot köttfärsrätter. Förekommer sväljsvårigheter är denna åtgärd otillräcklig då maten bör vara helt finfördelad för att undvika risken för aspiration. Mixas maten ser den inte bara oaptitlig ut utan den blir heller inte tillräckligt finfördelad för att undvika aspirationsrisk. Vid sväljsvårigheter bör därför timbal-, gelé- eller flytande kost beställas, där timbalkost bör testas först. Skulle inte detta fungera tillfredställande övergår man i såna fall till gelékost och i sista hand flytande. Det är 41.

43 även viktigt att konsistensen anpassas på frukost och mellanmål. Man bör eftersträva att maten har en så homogen (likartad) konsistens som möjligt. Att servera mycket sås till timbal- och gelékost är viktigt för att underlätta sväljandet. Vid illamående gelékost kan vara ett bättre alternativ än timbalkost vid illamående eftersom denna serveras kall eller rumstempererad. Sittställning den boende bör sitta rakt med huvudet rakt eller något framåtböjt, absolut inte bakåtlutat. När huvudet är bakåtlutat ökar aspirationsrisken avsevärt. Då man dricker ur glas eller mugg tvingas man normalt böja huvudet bakåt för att kunna dricka ur glaset och därför finns speciella muggar, s.k. näsmuggar och dosmuggar, som förhindrar detta. Den boendes fötter bör vara i golvet eller mot något annat fotstöd så att man sitter stadigt. Benen bör därför vara vinklade ner mot golvet. För den som är rullstolsburen innebär det att ryggstödet fälls upp och ev. benstöd ner. Den som är sängliggande bör helst sitta på sängkanten och äta. Under måltid bör det finnas stöd för underarmarna ex. mot matbordet. Detta gäller även för den som matas. Munhygien det är viktigt att munhygienen sköts dagligen för att risken för aspirationspneumoni till följd av bakterietillväxt ska reduceras. 42.

44 11.3 Handledning 1. Se till att individen har en korrekt sittställning. 2. Förtjocka dryck eller byt ut tunnflytande dryck mot dryck med tjockare konsistens, ex. mjölk mot filmjölk. 3. Servera dryck i näs- eller dosmugg. 4. Vid behov kan det underlätta att servera dryck efter måltid. 5. Servera konsistensanpassad mat. Observera även konsistensen vid frukost och mellanmålen. 6. Servera mycket sås till timbal- och gelékost. 7. Vid illamående kan gelékost vara ett bättre val än timbal. 43.

45 12. Förstoppning 12.1 Information Förstoppning är ett vanligt problem hos äldre och orsaken kan vara många, t.ex. medicinsk eller kirurgisk sjukdom, otillräcklig fysisk aktivitet, otillräckligt kost- eller vätskeintag, depression eller biverkning av läkemedel. Med förstoppning menas normalt tarmtömningar mer sällan än två gånger per vecka. Så alltifrån tre tarmtömningar per dag till tre gånger per vecka är alltså att anses som normalt. Någon norm finns dock inte och den personliga upplevelsen är en viktig faktor. Kostens sammansättning är av stor betydelse både vid förebyggande och åtgärdande av förstoppning. Om kosten är väl sammansatt kan användningen av laxermedel ofta reduceras och i vissa fall helt uteslutas Rekommendation Det finns många åtgärder man kan eftersträva för att minska risken för förstoppning. Ett viktigt råd när det gäller kosten är att äta maten i lugn och ro och se till att tugga ordentligt. I övrigt kan följande underlätta: 44.

46 Fiberrik kost att äta fiberrikt bör ses som en av de viktigaste åtgärderna vid förstoppning och utbudet av fiberrika livsmedel är idag mycket stort. Den positiva effekten fås genom att fiber binder till sig vätska vilket gör att avföringen ökar i volym och blir mjuk. Fiber återfinns i fiberrika spannmålsprodukter såsom grov gröt, fullkornsvälling, müsli, fiberrika flingor och fiberrikt bröd, såväl hårt som mjukt, samt fullkornspasta. Andra viktiga fiberkällor är baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Fiberrika nyheter är bl.a. filmjölk med fiber och energirika näringsdrycker med fiber. Till de mest påtagligt effektiva åtgärderna hör att servera molino- eller pajalagröt, gärna 2 gånger per vecka, och lite katrinplommondryck eller puré dagligen. Övriga nutritionsåtgärder rapsolja har visat sig ha mycket god effekt vid förstoppning med rekommenderad mängd ca. 1 msk per dag. Det kan ges i ex. medicinmugg eller på matsked. Detta ger även ett extra energitillskott på över 100 kcal. Det finns ett stort antal drycker, filer och yoghurtar som innehåller pre- eller probiotika som hjälper till att hålla balans på tarmfloran och kan bl.a. hjälpa vid förstoppning. Messmör har också visat sig kunna hjälpa då det har en viss laxerande effekt. Vätska att dricka ordentligt är, precis som för så mycket annat, mycket viktigt även för att förebygga förstoppning. För att få effekt av en fiberrik kost behöver den kombineras med ett fullgott vätskeintag. 45.

47 Att röra på sig fysisk aktivitet bidrar till att stimulera motoriken i mag-tarmkanalen vilket minskar risken för förstoppning. Regelbundna mat- och toalettvanor möjlighet att äta regelbundna måltider och gå på regelbundna toalettbesök minskar förstoppningsrisken Handledning 1. Eftersträva att individen har ett adekvat vätskeintag, t.ex. genom att servera dryck även mellan måltiderna. 2. Uppmana den boende att äta långsamt och tugga maten väl. 3. Servera fiberrik kost. Ex. fiberrik gröt, fullkornsbröd, frukt, grönsaker och bär. 4. Servera molino- eller pajalagröt två gånger per vecka, förslagsvis måndag och torsdag. 46.

48 5. Servera 1/2-2 dl katrinplommonjuice, gärna dagligen. 6. Ge 1 msk rapsolja dagligen. 7. Om den boende är ordinerad kosttillägg så bör en fiberrik näringsdryck prioriteras. 8. Eftersträva regelbundna mat- och toalettvanor. 9. Uppmuntra individen att röra på sig i den mån det är möjligt. 47.

49 13. Matning 13.1 Information Att mata en äldre kräver goda kunskaper om matning, samtidigt som man tar hänsyn till individens behov och egna preferenser. Detta är därför inget som man bör företa sig utan vissa grundläggande kunskaper. Det är även att föredra att så få personal som möjligt turas om att sköta matningen av den boende. På så vis lär sig personalen hur man bäst matar honom/henne och det skapar trygghet hos den som matas. Det är även viktigt att det är samma person som matar den boende under hela matningstillfället för att inte skapa oro eller förvirring. Innan matningen inleds bör man se till att den boende har en så bra sittställning som möjligt, för att reducera risken att mat eller dryck aspireras. Andra viktiga faktorer man bör se över är måltidsmiljön, att allt är framdukat, att den som matar är placerad på ett lämpligt sätt och att den boende får äta i avskildhet om han eller hon så önskar. Äthjälpmedel, såsom matningssked och dosmugg, underlättar matningen och minskar även risken för aspiration. Matningsskeden är utformad så att tuggan blir av lämplig storlek och ett längre skaft gör att den boende, vid möjlighet, själv kan hjälpa till vid matningen. Dosmuggen är, precis som näsmuggen, utformad så att man inte tvingas böja huvudet bakåt när man dricker. Det viktigaste är att på intet sätt stressa på måltiden. Om matningen går för fort orsakar det ett sämre och mer 48.

50 osäkert ätande. Ge den boende den tid han eller hon behöver för att genomföra sin måltid med god tid mellan varje tugga. Forskning har visat att individer som är beroende av matning generellt har ett lägre energi- och näringsintag än de som kan äta på egen hand Rekommendation Vid matning är det många olika faktorer som bör uppmärksammas för att skapa bästa möjliga förutsättningar inför och under måltid. Utöver dessa grundläggande rekommendationer tillkommer givetvis individens egna önskemål och speciella behov som den som matar regelbundet gradvis lär sig att anpassa sig till. Vem som matar det är viktigt att den som matar har goda kunskaper om matning och gärna har erfarenhet av tidigare matningar. Det är också önskvärt att det är samma personal, i så stor utsträckning som möjligt, som matar den boende. Detta för att skapa trygghet hos den boende och en ömsesidig förståelse för hur måltiden bäst ska genomföras. Under måltid bör det inte ske något byte ske av vem som matar då detta kan bidra till att skapa oro hos den som blir matad. 49.

51 Bordsplacering den som blir matad kan många gånger föredra, eller må bäst av, att få sitta i avskildhet och äta. Detta om man känner skamkänslor över att behöva bli matad eller om den som blir matad lätt blir distraherad av andras närvaro och därigenom tappar fokus på måltiden. Givetvis bör dock den som matas få sitta tillsammans med övriga boende och äta om den boende själv så önskar. Sittställning det är viktigt att ta hänsyn till den boendes sittställning innan matningen påbörjas. Detta gäller även för den som är sängliggande. Även om dessa aldrig kan få en lika bra sittställning som någon som sitter på en stol eller i en rullstol bör man se till att de kommer upp så rak i ryggen som möjligt. Om den som matas är rullstolsburen bör man se till att ryggstödet fälls upp så att det blir rätvinkligt mot sitsen. Man bör även se till att benstöden är nedfällda eller borttagna och att fötterna är stadigt placerade mot ett fast underlag. Den som matas bör också få stöd för sina underarmar, lämpligast genom att låta dessa få vila mot bordsskivan. Det är därför viktigt för de i rullstol att deras stol går in under bordet. Alternativt kan man låta vila armarna på ett monterbart bord som sätts fast på rullstolen. För den som matar gäller det att sitta bekvämt och i ögonhöjd med den som matas. Det är också viktigt att sitta vänd mot den som blir matad så att man får ögonkontakt. Måltidsmiljö - för att minska oron och skapa god fokus på måltiden bör ljud som kan upplevas som störande, som t.ex. TV eller radio, undvikas. Innan 50.

52 matning påbörjas bör man även se till att allt som kommer att behövas under måltiden finns framdukat så att den som matar inte behöver lämna sin plats mitt under måltiden. Det är för övrigt viktigt att man dukar trevligt och att maten läggs upp snyggt på tallriken. Presentation av maten före måltid är även det av betydelse för den boendes aptit. Maten det är viktigt att se till att mat och dryck är av rätt temperatur så att den som matas inte riskerar att bränna sig. Speciellt viktigt är detta för en dement person då han eller hon kan riskera att bränna sig utan att själv vara medveten om det. I övrigt gäller det att försäkra sig om att mat och dryck har rätt konsistens om det förekommer sväljsvårigheter. Tänk även på att använda mycket sås vid matningen, särskilt om den boende har problem med muntorrhet. Att mata använd helst en matningssked, alternativt en mindre tesked, då det är rekommenderat att maten ges i mindre tuggor. En mindre tugga är lättare att hantera i munnen och lättare att svälja undan. Matningsskeden gör det även möjligt för den boende själv att, vid förmåga, vara med och hålla i skeden. När man serverat en tugga är det viktigt att vänta tills den boende svalt, vilket lättast kan ses genom struphuvudets höjning, innan man börjar servera nästa tugga. Det kan ta tid mellan tuggorna så det är viktigt att vara tålmodig och på intet sätt stressa på måltiden. Den boende kan stundom även behöva få vila mellan tuggor. Tänk på att det är viktigt att skapa ett lugn kring måltiden. Det kan ibland underlätta att samtala 51.

53 med den boende under tiden du matar. Det viktiga är att den som matas behåller fokus på ätandet. Om den som blir matad blir mätt tidigt bör den energi- och proteinrika maten prioriteras först. Dryck - dosmugg underlättar drickandet och är extra angeläget att använda för boende med sväljsvårigheter. Det bör dock inte ses som en ersättning till förtjockning utan snarare som ett komplement. Vid snabb mättnad bör dryck helst ges mellan måltiderna Handledning 1. Var noga med vem som matar. Matning kräver både kunskap och erfarenhet. 2. Anpassa måltidsmiljön. Duka upp till en aptitstimulerande måltid och undvik framförallt störande ljud. 3. Tänk på bordsplaceringen. Den som blir matad kan föredra att få sitta avskilt och äta. 52.

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer