Imagebyggande i politisk TV-reklam. En fallstudie av Paavo Väyrynens TV-reklam i presidentvalet 1994

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Imagebyggande i politisk TV-reklam. En fallstudie av Paavo Väyrynens TV-reklam i presidentvalet 1994"

Transkript

1 Imagebyggande i politisk TV-reklam En fallstudie av Paavo Väyrynens TV-reklam i presidentvalet 1994 Marcus Björk Pro Gradu avhandling i Statskunskap Handledare : Tom Carlson Samhälls- och vårdvetenskapliga Fakulteten Samhällsvetenskapliga institutionen Hösten 2001

2 Innehållsförteckning 1. Varför studera image? s Personifiering s Väljarnivå s Medienivå s Partinivå s Syfte och frågeställning s Vad är image? s Sändarkonstruktion s Mottagarkonstruktion s Centrala egenskaper för image-undersökningar i TV-reklam s Kompetent inkompetent s Sofistikerad osofistikerad s Ärlig oärlig s Trovärdig icke trovärdig s Framgångsrik misslyckad s Attraktiv oattraktiv s Vänlig ovänlig s Uppriktig falsk s Lugn hetsig s Icke aggressiv aggressiv s Stark svag s Aktiv passiv s Streber söker bäst lösning s. 30 DELUNDERSÖKNING I 4. Empirisk undersökning del I s Material s Metod s Name calling s Centrala egenskaper s Glittering generalities s Centrala egenskaper s Transfer s Centrala egenskaper s Plain folks s Centrala egenskaper s Bandwagon s Centrala egenskaper s Tv-reklaminslagen : sammanfattning av analysen s. 52

3 DELUNDERSÖKNING II 5. Empirisk undersökning del II s Material och metod s Resultat s Sammanfattning av delundersökning II s Sammanfattande diskussion s. 62 Litteraturförteckning Bilagor

4 1 1. Varför studera Image? Varför röstar människor som de röstar? Miljoner euro används inför varje val för att köpa TV-tid, för att trycka upp reklam dekaler, banderoller och liknande. Allt detta med ett enda mål sikte, nämligen att övertyga väljare om att de ska rösta för, eller emot, en viss kandidat. Det som framkommit i undersökningar om kampanjer är att väljare kan övertygas att rösta på en viss kandidat. 1 Det specifika sambandet mellan politisk TV-reklam och kandidaters image är härvidlag ett intressant område. Orsaken till det kommer från tron att TV:s fallenhet för drama och visuellt skapande gör mediet till en naturlig arena för imagebyggande. Man kan analysera materialet antingen med fokus på innehållet, eller med fokus på de effekter politisk reklam har på väljarna. 2 Då nu användningen av televiserad reklam ökar, uppkommer frågan om dessa en halv till en minuts reklamsnuttar har någon effekt på väljarna. Kan sådana kompakta presentationer av kandidater ge väljarna en signifikant bättre bild av kandidaters ställningstaganden och personliga egenskaper? 3 Debatten mellan Richard Nixon och John Kennedy inför presidentvalet i USA 1960 anses ha avgjorts till Kennedys fördel på grund av TV. Kennedys utseende och uppträdande var till hans fördel. Före TV-debatten vägrade Nixon att nämnvärt sminka sig. Med sin kraftiga skäggstubb såg Nixon i skenet av lamporna ut som en skurk; anemisk, svettig och nervös. Kennedy var rena motsatsen med sin solbränna, han verkade självsäker och framåt. Då man mätte publikreaktionerna vid TV-debatten var Kennedy den klara vinnaren oberoende av partitillhörighet. Samma debatt i radion hade helt annan utgång. De som följt debatten i radio ansåg Nixon vara den klara vinnaren, han hade ett bättre sakinnehåll. Där bilden inte var avgörande för intrycket, var alltså Nixon mer till sin fördel. Eftersom TV-bilderna skapade huvudintrycket av debatten, var Kennedy ändå den odiskutable vinnaren. 4 Det mänskliga kroppsspråket må vara negligerbart då man kommunicerar med publiken via det tryckta mediet, men utförandet har stor betydelse då man framträder i 1 Kendall & Paine 1995, Kaid & Chanslor.1995, Shyles 1986, 111.

5 2 TV. Intrycket som bilden återger kastar en skugga över sakinnehållet som budskapet har. Men har utseende något att göra med en människas kompetens? 5 Runt de ledande politikerna i väst samlades på åttiotalet en ny grupp av människor, imagebyggare. Man kan säga att dessa imagebyggare slår in kandidaten i ett paket, precis som vilken annan produkt som helst och säljer honom eller henne likt andra produkter. Ett annat sätt att se på saken är att säga att de lyfter fram politikerns positiva drag, samtidigt som de tonar ner de drag som väcker antipati hos väljarna. Man får ha vilken åsikt som helst om imagebyggare, men deras skrå har kommit att bli en permanent del av politiken. De är en verklighet som formar politiken. 6 Som bekant är ett schema en kognitiv struktur som representerar organiserad kunskap om ett givet koncept. Det inkluderar såväl utmärkande drag som utgör begrepp och förhållanden de olika dragen emellan. För att illustrera den effekt schemat har på informationsprocessen, kan man tänka på en persons schema och dess potentiella effekt på mottagandet av politisk reklam. En persons schema för politiker kan innefatta alla egenskaper som politiker tros ha gemensamt (oärlighet, inkompetens och aggressivitet). Ett sådant schema kan förväntas ha direkt effekt på vilken information som mottas som relevant Personifiering Man säger att den politiska världen är allt för stor, komplicerad och ombytlig för att man ska kunna förklara den. Personifieringen är en av lösningarna på dessa problem. Om partier och ideologier upplevs som ett och samma, kan i alla fall vem som helst se skillnad på olika människor. Personer fungerar som förenklade symboler eller ikoner. Väljare anser sig vara oförmögna att förstå invecklade processer och förhållanden, däremot anser de sig vara kompetenta människokännare. 8 Detta personliga ledarskap fungerar tillsammans med ingredienser som publik och drama. Man kan inte tala om 4 Karvonen 1997, Karvonen 1997, Uimonen 1992, Garramone, Steele & Pinkleton 1991, Karvonen 1997, 171.

6 3 personifiering i politiken utan massmedia eller väljare. Det är ju slutligen massmedia och väljarna som är i position att personifiera eller förneka värdet av personifiering. 9 Symbolisk eller retorisk politik används för att locka fram lojaliteten hos väljare och för att erhålla legitimitet för den politiska representationen. De viktiga förutsättningarna för sådan politisk framgång är en aktiv mediehantering, för att säkra makt för kandidaterna och det egna partiet. Detta sker dels genom att bestämma sakfrågorna och dels genom att själva bestämma särdragen för kandidaters image. Ett typiskt kännetecken för symbolisk politik är personifiering. Personifieringen i sin tur går hand i hand med ett förhållande där image överskuggar sakfrågor. 10 I och för sig kan man fråga sig om det är illavarslande att sakfrågor är mindre viktiga än personlighet? Påvisar det att demokratin är frisk då väljarna vill ha en ledare som kan skydda dem? 11 Då vi ser på personifieringen kan man göra en indelning i olika nivåer. I denna avhandling delas personifieringen in i de tre nivåer, Väljarnivå, Medienivå och Partinivå. Väljarnivån behandlar hur politikerna tvingas tävla om rösterna genom att försöka fånga väljarnas intresse. Medienivån behandlar hur massmedias tillspetsning flyttat fokuset från partiet till partiledaren och därigenom frammanat en personifiering av partiledaren. Partinivån behandlar hur den sviktande partiidentifikationen talar för en frigörelse från traditionell partipolitik. Orsaken till denna indelning är att de olika nivåerna stöder de delundersökningar som görs i denna avhandling Väljarnivå En politisk aktör blir förmer när denne gör något nytt. Genom att tillämpa det nya fångar aktören väljarens intresse och anses därmed vara en aktör att räkna med. Denna process leder samtidigt till en personifiering av tävlan om röster. Därför blir politiska ärenden och politisk tävlan personifierad. Detta fenomen påvisar att personligt ledarskap inte kan fungera för sig, utan måste ske i samråd med publiken, 9 Pekonen 1995, Kaid & Holtz-Bacha 1995, Karvonen 1997, 107.

7 4 dvs. väljarna. En personlig ledare måste representera sin publik på ett eller annat sätt. Den personliga ledaren är ett fenomen under utveckling. Teoretiskt sett betyder sådan entusiastisk feedback, att politikern hittat en hitintills okänd eller otillfredsställd funktion som väljarna saknat utan att de själva tidigare kunnat sätta fingret på vad de saknat. 12 Personifieringen av politiken kan medföra tendenser till att de politiska aktörerna själva, väljarna eller medierna av någon anledning föredrar individuella politiker som sticker ut, framom institutioner, organisationer eller andra icke personella krafter. Dessa individuella aktörer ses som reformatörer av spelreglerna. Personifieringen av politiken är således ofta en vägning mellan opersonliga partiorganisationer och ny strävan, vilken personifieras av individuella politiker. På basen av personifiering är en sådan strävan också förknippad med personlig strävan, vilket långt beror på enskilda personer. Denna strävan medför möjligheten att det stöd som ges åt en enskild politisk aktör, samtidigt är en röst mot partiet Medienivå Då vi talar om politikens medialisering tänker vi på ett politiskt system som påverkas av de krav massmedierna genom sin bevakning ställer på politikerna. Grundproblematiken utgår dels ifrån att vi i det moderna mediesamhället har ett överskott på information och dels ett underskott av uppmärksamhet. Detta har lett till att såväl politiker som media försöker fånga publikens, eller med andra ord väljarnas, uppmärksamhet. Av olika orsaker t.ex. utrymme och avkastning, måste massmedierna använda sig av olika tekniker för att väcka publikens intresse. Man kan hitta sex sådana tekniker: tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, konkretisering och personifiering. 14 På samma sätt kan man påstå att aktörer utanför medierna måste använda sig av liknande tekniker för att fånga mediernas uppmärksamhet och indirekt också publikens uppmärksamhet. Vad gäller de politiska aktörerna, leder det politiska 12 Pekonen 1995, Pekonen 1995, Asp 1986, 359.

8 5 systemets anpassning till massmediernas krav på personifiering, till att partierna, för att få så mycket uppmärksamhet som möjligt, förlitar sig mer och mer på partiledarna. Detta eftersom massmedia är speciellt intresserade av just dem. Resultatet av detta blir en personifiering av politiken. 15 Massmedia kan alltså personifiera politiken genom att namnge händelser och skeenden utgående från politiska aktörer. 16 Politikernas anpassning till mediernas villkor leder till en sorts spiraleffekt. Kampen om väljarnas och tittarnas uppmärksamhet leder till att politikerna först anpassar sig till den teknik som medierna använder. Medierna lär sig också den teknik politikerna använder mot medierna. Detta leder till att aktörer utanför medierna måste ta till allt mer raffinerande metoder för att fånga massmediernas uppmärksamhet. Det är något vi kan kalla för en medialiseringsspiral. Det är inte bara massmedierna som kan anklagas för detta. Aktörer utanför medierna, bland dem politikerna, kan själva välja att bryta denna spiral Partinivå Det finns flera globala trender i de politiska systemen i västvärlden. Dessa trender tycks peka på en modernisering av publicitetsprocessen. Hos elektoratet kan man observera en minskning av parti-identifikationen. Splittringen av väljare till följd av minskad emotionell partitillhörighet påvisas av en ökad splittring av röster och osäkra väljare. Sociala faktorer har tidigare fungerat som vattendelare och utgjort en naturlig grund för olika partier och därmed för partiernas väljarunderlag. Nya konflikter och ny värdeorientering har uppkommit för väljare vilket påverkar hur de röstar. Den försvagade partitillhörigheten har lett till att valkampanjer blivit allt viktigare för politiker och partier, som hoppas kunna vinna den osäkre väljarens röst. 18 Det finns tre drag hos den sviktande partitillhörigheten. För det första sker en likriktning av olika ideologier. För det andra har de politiska tjänsterna blivit allt färre och för det tredje försöker kandidaterna skingra sin politiska tillhörighet Asp 1986, Pekonen 1995, Asp 1986, Kaid & Holtz-Bacha 1995, Karvonen 1997, 171.

9 6 I Finland kan man se partiernas minskande roll i den minskande bundenheten till partierna, mer mobila väljare, större stöd för de små partierna, samtidigt som det uppkommer nya partier. Andra faktorer som uppkommit är ett mindre antal röstande och problem med legitimiteten. Detta är främst kännetecknande för unga väljare. Det finns alltså skäl att argumentera för att en personifiering av politiken fungerar som en kanal för frigörelse från traditionell partipolitik. Denna frigörelse kan ses som väljarnas kritik av det traditionella sättet att föra politik. Personifieringen spelar en viktig roll i denna kritik. 20 Det har ofta argumenterats att man kan observera en amerikanisering i sättet på vilket man för kampanjer i Västeuropa. De centrala nämnarna i de amerikanska kampanjerna är för det första den viktiga roll som TV har bland de olika kampanjstrategierna. För det andra fäster man större vikt vid image än vid ärenden som går hand i hand med presentationen av den politiska processen. För det tredje innebär den ökade medieorientationen en professionalisering av de politiska aktörerna i och med utvecklandet av mediestrategier. Alla dessa faktorer anses förklara den minskade vikt som läggs vid politiska partier. 21 Individualism är myten om den fria människan och the self made man, som förknippas med tanken på en ensam och orädd pionjär. En anblick på politisk reklam ger vid handen att reklamen dramatiserar bilden av den fria människan genom att kandidaten ensam står för sin sak och gör djärva beslut. I verkligheten är det så att kandidaterna är tvungna att vinna röster från det breda fältet för att ha möjlighet att bli invalda. Detta medför att endel av deras särdrag suddas ut, endel förstärks och samtidigt urvattnas sakfrågorna. 22 De flesta effektundersökningar har gjorts i USA. Undersökningar som gjorts tidigare har bekräftat att politisk reklam har en kognitiv och direkt beteende påverkande effekt på väljarna. I tidigare forskning har man kommit fram till att politiska reklam-jingles 20 Pekonen 1995, Kaid & Holtz-Bacha 1995, Johnson-Cartee & Copeland 1997, 78

10 7 kan överkomma tittarens försök att selektivt utsätta sig för reklam. Det garanterar att personer, såväl supportrar som motståndare, får ta del av en viss kandidats budskap Syfte och frågeställning Det specifika sambandet mellan politisk TV-reklam och kandidaters image är ett intressant område. Orsaken till det kommer från tron att TV:s fallenhet för drama och visuellt skapande gör mediet till en naturlig arena för imagebyggande. Man kan analysera materialet antingen med fokus på innehållet eller med fokus på de effekter politisk reklam har på väljarna. 24 Syftet med detta arbete är att se huruvida den finländska politikern Paavo Väyrynens TV-reklam inför presidentvalet 1994 påverkade väljarna i någon riktning. Den politiska TV-reklamen gjorde sitt intrång i Finland i och med kommunalvalet TV-kanalen MTV fick då rätt att sälja reklamtid för politisk reklam. 25 Valsystem som lyfter fram enskilda kandidater lyfter medverkar till image och imagepåverkan blir ett viktigt ämne. Presidentvalet i Finland är kandidatcentrerat och inför valet 1994 hade man för första gången möjlighet att med hjälp av TV-inslag saluföra sig själv. Undersökningen i denna avhandling är tudelad och består av två olika delstudier. Den ena studien utgörs av en innehållsanalys av Paavo Väyrynens TV-inslag inför valet Den andra studien består av ett experiment med en studentgrupp som får ta del av Väyrynens TV-inslag och själva undersökningen är uppbyggd av ett pre- och posttest. Paavo Väyrynen används i denna avhandling för att ge imageproblemet ett ansikte. Orsaken till att valet faller på just Väyrynen, är att ingen annan politiker i Finland under mer än tio års tid har varit så offentligt utsatt som han. Om Väyrynens karriär utvärderas med offentligheten som bas, borde han vara ett politiskt lik vid det här laget. Nästan allt om honom och hans person har behandlats i offentlighetens ljus. Det 23 Kaid & Holtz-Bacha 1995, Kaid & Chanslor 1995, Moring 1993, 48.

11 8 är bara hans familj som besparats från offentligheten, eftersom han inte använt den som ett medel i politiken. 26 Imagestrukturens klassiska reparationsarbete går i korthet ut på att betona de positiva drag man har och att omintetgöra de negativa. Paavo Väyrynen genomgick ett grundligt försök till att förbättra sin image inför 1994 års presidentval. Det p.g.a. att hans dåliga image var det största enskilda problemet i ett direktval. Inför valet år 1994 kunde man se två nya drag i de TV-inslag man använde sig av. För det första var det fråga om medvetna försök till självgranskning och för det andra gjordes också försök till självironi. 27 Det kanske största problemet för en kandidat som vill reparera sin image består av dilemmat att väljare har en färdig image konstruktion av kandidaten. Då man väl har gjort iakttagelsen stannar den i minnet och fastän man senare får nya impulser från ett nytt beteendemönster, har man ändå den gamla informationen lagrad, vilket leder till att den även i den nyuppkommna situationen påverkar resultatet. 28 Paavo Väyrynens image var normal ända till det att han blev centerns ordförande Strax därefter deltog han i politiska operationer som starkt kom att forma hans image. Väyrynen försökte fälla Johannes Virolainen från ordförandeposten 1981 för att försvåra hans försök till presidentkandidatur, något som dock misslyckades. Väyrynen försökte fälla Mauno Koivistos regering 1981, för att Koivisto inte skulle vara statsminister vid Kekkonens avgång, vilket återigen misslyckades. Väyrynen har varit en öppen politiker i med och motvind och man har kunnat läsa honom som en öppen bok. 29 Väyrynen har effektivt kunnat utmana medielagen. Negativ publicitet har inte förstört honom på det sätt man skulle förvänta sig enligt imageläran. Han delar in människor i två läger, antingen tycker man om honom eller så avskyr man honom. Ingen förhåller sig neutral till Väyrynen. 26 Uimonen 1992, Kanerva 1994, Garramone, Steele & Pinkleton 1991, 314.

12 9 Väyrynen och Suomenmaas förra chefredaktör, Seppo Niemelä har utvecklat en teori enligt vilken Väyrynens dåliga image beror på massmedia. Deras tes är att redaktörer i södra Finland inte kan skilja på personer med hetsigt temperament och Väyrynen. I ett annat sammanhang har Niemelä pratat om ett strukturellt motstånd mot Väyrynen. Niemelä är av den åsikten att centerpartiets ledare har ett visst öde reserverat för sig. I Väyrynens fall är det att han blivit ett allmänt objekt för negativa känslor. Väyrynens karriär är full av exempel på hur han med våld gjorts till syndabock utan att någon neutral dom har kunnat visa honom skyldig. Niemelä rekommenderar därutöver att Väyrynen borde träffa tillräckligt många väljare för att de ska kunna få se hurudan han egentligen är och att han inte är den hans image ger sken av. 30 Paavo Väyrynens offentliga topp gällande impopularitet inföll med det s.k. Vladimirov-brevet Väyrynen skrev brevet till centerns kandidat i presidentvalet 1982, Ahti Karjalainen. I brevet beskrev Väyrynen samtal han fört med Viktor Vladimirov, en diplomat vid ambassaden i Helsingfors. Samtalen hade gått ut på hur man kunde få centerns kandidat invald som president efter Urho Kekkonen. Vladimirov hade föreslagit påtryckningar på Finlands nationella intressen, dvs. östhandel. Väyrynen förkastade inte Vladimirovs förslag trots att han vid den tidpunkten var Finlands utrikesminister. 31 Väyrynen beskrev själv händelsen som pinsam eftersom han samtalade med representanten för en utländsk makt om att använda utrikeshandeln som ett trumfkort i presidentspelet. Men det fick långvariga efterräkningar. Väyrynen meddelade på våren 1990 att han avgår som ordförande i Centern. Avgången berodde inte enbart på hopp om publicitet, det fanns också ett antagande om att ifall Väyrynen fortsatt som centerns ordförande, skulle det ha försvagat partiets möjligheter i de kommande regeringsförhandlingarna. Väyrynens ordförandeskap skulle ha fungerat som vapen i motståndarnas händer. 32 Väyrynen använde mer än tre miljoner mark på att försöka bygga en ny image åt sig och skapade tillsammans med sina medarbetare en professionell imagekampanj. Men 29 Uimonen 1992, Uimonen 1992, Moring 1993 enligt Ahonen 1993, 353.

13 10 kampanjen gav inte önskat resultat. Imagen kvarstod som Väyrynens problem, och han kom inte ens till presidentvalets andra omgång. Inför valet skrev han tre böcker och reklamförde sig själv i TV för 1,6 miljoner mark. Han hade egen TV-reklam där han skämtade på egen bekostnad. 33 Han drog in sin fru i valkampanjen fastän han tidigare sagt att man inte ska blanda in sin maka/make i politiken. Fastän Väyrynen svartmålat sina motståndare blev valet en katastrof för honom. Negativa sinnesbilder av honom har kommit ut under tjugo års tid och de kan inte suddas ut med enbart en valkampanj. Väyrynen hade under de gångna åren gjort ett ödesdigert misstag då han förbisett principen med en pågående kampanj. Hans impopularitet fortsatte ännu vid de därpå följande riksdagsvalen då hans röstantal halverades jämfört med tidigare. 34 Frågan är varför Väyrynen inte agerat i offentligheten så att han skulle förmedla en positiv eller åtminstone en mindre negativ bild av sig själv. Varför har han inte tonat ner sina negativa drag (han anses bl.a. vara en streber och aggressiv) och istället betonat sina positiva drag i media? Saken är den att Väyrynen alltid varit en självständig aktör och inte någon viljelös deltagare. 35 Det har framkommit att reklam som innehåller sakfrågor framkallar en högre uppskattning av kandidaten, än vad imageinriktad reklam gör. Detta trots att imagereklam är bättre på att locka fram större sannolikhet att rösta på kandidaten. 36 Samtidigt bör man hålla i minnet att man via den massmediala kommunikation fungerar mest effektivt om man förstärker redan existerande intryck. Kampanjerna förstärker i allmänhet politiska åsikter, det är mer sällsynt att de skulle ändra dem. 37 Det forskning utvisat är att reklam som baserar sig på sakfrågor och ställningstaganden är överlägsna då det gäller att bygga kandidatimage. Det har också visat sig att negativ reklamföring, speciellt då den sponsoreras av till synes oberoende intressenter, kan vara viktig för att påverka kandidatimage. För kandidater i valkampanjer är det ett möjligt angripssätt på motståndares image Uimonen 1992, Uimonen 1996, Uimonen 1996, Uimonen 1992, Kaid, Chanslor & Hovind 1992 enligt Kaid & Chanslor 1995, Kanerva 1994, Kaid & Chanslor 1995, 88.

14 11 De slutsatser forskning har gett är följande. För det första, kan exponering för politisk TV-reklam leda till förändringar i kandidatimagevärdering. Allmänt taget är förändringen som sker positiv, men forskning utvisar att också det motsatta kan stämma. För det andra är kandidatimagegradering beroende av hur utsatt väljaren varit för politisk reklam. Den politiska reklamen är också relaterad till sannolikheten med vilken man röstar på en viss kandidat, samtidigt som reklamen påverkar mottagaren emotionellt. För det tredje kan exponering för politisk TV-reklam också ändra kandidatens image. Sammantagna pekar dessa resultat på att politisk reklamföring spelar en viktig roll i byggandet och ändring av en kandidats image. Men ännu måste mer forskning till för att besvara hur image formas och konstrueras. 39 Då det gäller tillvägagångssättet för analysen av vad Paavo Väyrynen gjort för att förbättra sin image, begränsas undersökningen till Väyrynens TV-inslag inför presidentvalet Frågan är om det föreligger skillnad i väljares uppfattning om Paavo Väyrynen efter att de tagit del av hans politiska TV-reklam. Finns det skillnad i hur man tolkar innehållet i videon utgående från viken inställning man har till Väyrynen från tidigare? Vilka personliga egenskaper lyckas han påverka med hjälp av sin TV-reklam? 2. Vad är image? Politisk image är representationer av politiska skeenden. Kandidat-image är en typ av politisk image. De olika typer av image som har studerats är kandidat-image, nationers image, partiimage och presidenters image. Kandidat-image som kommer att behandlas här är alltså bara en form av flera olika typer av politisk image. Kandidatimage relateras i sin tur också till annan image i form av parti-image. Parti-image kan också ha avgörande effekt på kandidat-image. Detta leder till tillbakablickande röstning, dvs. att man ser tillbaka på partiers prestationer och värderar dem därefter. Det är troligen därför ett gillande av partiet korrelerar med stöd till partiets kandidat. Väljare kan dock ha en negativt partiimage samtidigt som väljaren stöder partiets 39 Kaid & Chanslor 1995, 96.

15 12 kandidat. Det framhäver den subjektivitet som kommit att bli den viktigaste biten inom kandidat-image. 40 Hela image definitionen har använts på två olika sätt. För det första har image använts i betydelsen av visuellt tyckande om kandidaten, dvs. man mottar visuella intryck eller grafiska presentationer av kandidaten. I den användningen kan man säga att image är förknippad med de presentationsmetoder som kandidatens produktionsteam väljer. För det andra används image som en term som betonar personliga egenskaper hos kandidaten. 41 I delundersökning I i denna avhandling undersöks vad Väyrynen ville försöka påverka med sin politiska TV-reklam. För att mäta effekter av politisk image i denna bemärkelse använder man sig av semantiska skalor. Termer som oftast återfinns är adjektiv i stil med ärlig, erfaren, aktiv, stark osv. Om man känner igen den grafiska presentationen av kandidaten och utvärdering av kandidaten med hjälp av egenskaper, kan vi mera precist fastställa hur viktigt det är med sakfrågor och image i politisk reklam. 42 I delundersökning II i denna avhandling mäts med hjälp av ett pre- och post- test hur Väyrynens politiska TV-reklam påverkar den studentgrupp som är med i undersökningen. I själva imagekonstruktionen finner vi två modeller. För det första finns det den sändarbaserade modellen. Man ser alltså den bild som kandidaten projicerar av sig själv som den slutliga imagebilden. Den andra modellen utgår ifrån att imagekonstruktionen är en produkt som uppkommer genom att mottagarna selektivt bygger upp en image för kandidaten. De allmänna slutsatserna är att ingen av de två teorierna för sig kan förklara imagebyggande. Kandidatimage är troligen en produkt av den bild kandidaten projicerar av sig själv och den information och de värderingar som mottagarna sedan tidigare besitter. 43 Väljare utsätts för många olika slag av övertygande meddelanden. Dessa meddelanden kommer från många olika källor såsom nyheter, diskussioner och ett otal situationer där väljarna studerar de talande kandidaterna. Då väljarna fäster 40 Hacker 1995, xiv. 41 Shyles 1986, Shyles 1986, 113.

16 13 uppmärksamhet vid dessa meddelanden, väljer de ut vad som är viktigt för just dem och bildar sig en uppfattning om varje kandidat, dvs. kandidatens image. Det är inget nytt att image är en del av valkampanjer. Redan de gamla grekerna och romerska retoriker påvisade metoder för hur man kunde påverka publikens intryck av en person, alltså personens image. 44 Samtidigt som politiska observatörer populariserat termen politisk image som ett vagt koncept, är forskare av den åsikten att image är en komplex konstruktion som avspeglar både det kandidaten vill ge sken av och det väljarna tar till sig. Konceptets komplexitet och behovet att ta imagens mångskiftande karaktär i beaktande, har lett till att forskare utvecklat många olika sätt att mäta image hos politiska kandidater. 45 Journalister och endel forskare talar om image som något kandidater projicerar av sig själva till väljarna. Man får en mer användbar föreställning om vad image är genom att se en kandidats image som en konstellation av väljares uppfattning, eller kognition, där väljaren har organiserat sina intryck av kandidaten. Men man kan också se image som något väljarna skapar på basis av vad kandidaten säger sig representera. 46 Sammantaget stöder forskning att kandidatimage är ett komplext koncept som är uppbyggt av många olika delar. De troligtvis viktigaste slutsatser som gjorts från image effektforskning, är att man kommit fram till att politisk reklam påverkar imagegraderingen. Det finns bevis för att det kan finnas ett samband mellan image och visuell information i televiserad reklam, samt mellan image och sakfrågor. Det senare förhållandet får stöd av resultat som utvisar att reklam som innehåller sakfrågor och ställningstaganden är överlägsen för att bygga kandidatimage. 47 Kandidaters image är viktig på grund av många orsaker, framförallt eftersom väljare hellre litar på sin uppfattning om en kandidat, istället för objektiva sanningar om kampanjer och kandidater. Med andra ord förmedlar kandidatimage politiska meddelanden och väljarnas tankar om dessa meddelanden. Politiskt uppträdande 43 Shyles 1986, Hacker 1995, xi. 45 Kaid 1995, Hacker 1995, xiii. 47 Kaid & Chanslor 1995, 88.

17 14 såsom röstande, görs i relation till politisk image. En kandidat kan inte ta sin image för given, eftersom väljarna formar kandidatens image utgående från upplevelser, attityder och känslor. 48 En annan orsak till att kandidatimage är viktig, är att väljarnas uppfattning om kandidaten är förknippat med hur väljare tar beslut om kandidater. Endel teoretiker hävdar att image är en determinant av röstning. Andra förkastar detta tänkesätt och väljer att anta att image har ett starkt inflytande på väljarbeslut eller att väljarnas beslut sker på basis av image. I vilket fall som helst är kandidatimage nära relaterad med värderingen av kandidater och valet av den vinnande kandidaten. Det föreligger skillnader i hur forskare i politisk kommunikation definierar kandidatimage, men det finns också en likriktning gällande endel grundläggande antaganden. Forskare verkar bl.a. vara överens om att image är relaterad till kognitiva processer i väljarens beslutsprocess. De tycks också vara överens om att image-strukturen är komplex och av föränderlig karaktär. 49 Kandidatimage är också viktig därför att dess konstruktion gör det möjligt för forskare att testa vilka kognitiva och mätbara effekter meddelanden från nyheter och kampanjer har på väljarna. Då väljare söker information om kandidater, får de den främst från massmedia. Det är p.g.a. detta som kandidater anser att nyhetsbevakningen är en av deras viktigaste kanaler till inflytande. Journalisterna hjälper i sin tur väljarna att värdera kandidaten genom kandidatens uppträdande och tal. Till den utsträckning meddelanden från kandidater och journalister resulterar i image som är mer positiv än negativ, kan kampanjmeddelanden anses vara effektiva. 50 Allt kandidater försöker göra tilltalande hos sin egen person, går hand i hand med väljares image-föreställningar. Man kan dela in kandidaters image i tre olika områden. För det första vill väljarna ha information om kandidatens bakgrund och meriter. För det andra vill väljarna få reda på kandidatens ståndpunkt, åsikter, referenser osv. för eventuell påverkan från dennes sida. För det tredje strävar kandidaterna till att 48 Hacker 1995, xii. 49 Hacker 1995, xii. 50 Hacker 1995, xiii.

18 15 påverka väljarnas förväntningar genom att framstå som skickliga, empatiska, beslutsamma, tilltalande, ärliga, fyndiga, omtänksamma osv. 51 Eftersom politisk reklam förekommer på den politiska scenen, speciellt i valtider, är det viktigt att bättre kunna förstå hur meddelandena är uppbyggda så att de möjligast effektivt ska påverka väljarna Sändarkonstruktion Den politiska image-byggarens huvudintresse fokuseras på televisionen. Skälet till det är mediets styrka och det kända faktum att televisionen skapar sinnebilder oavsett om politikern i tv-rutan själv arbetar på sin image eller ej. Den rationella politikern och kandidaten håller möjligast många image-möjligheter i sina händer. 53 Varumarknadens efterfrågeinriktade skede började utvecklas på 1950-talet i USA. För Finlands del började samma skeende ordentligt först på 1970-talet. Konkurrensen var hård och köparens marknad rådde. Marknadsföring började ses som en helomspännande verksamhet, som ett händelseförlopp som söker kartlägga kundernas behov. 54 Ett sätt för försäljare att locka konsumenter är genom skapandet av image. Strävan var att man skulle skapa en sinnebild (inner eye) som skulle komma fram då nämnda vara nämns. Det skulle innebära att vi efter att ha blivit utsatta för dessa budskap kan komma att köpa just ifrågavarande produkt och inte en konkurrerande vara. Där konkurrenter framgångsrikt kan kopiera varans beståndsdelar och krav på kvalité, kan en livskraftig personlighet vara mycket svårare att kopiera och imitera. I det fallet är det ju faktiskt också personligheten som är det säkraste av alla försäljningsargument. 55 Försäljare började anse att det bästa skulle vara om vi kunde skapa drag i produkterna som vi kunde känna igen från oss själva. Undersökningar har visat att inget annat intresserar människor så mycket som de själva gör. Varför skulle man då inte hjälpa 51 Nimmo 1995, Shyles 1986, Uimonen 1992, Karvonen 1997, Karvonen 1997, 102.

19 16 människor att köpa sig själva projicerade? 56 Troligtvis uppkommer inte de mest framträdande kandidaterna genom att utmärka sig i viktiga frågor. Det är snarare genom sin egen image-konstruktion som vi får upp ögonen för honom. Då återstår frågan om vilka drag som kandidaten ska besitta för att vi ska upptäcka honom. Han borde vara sympatisk och hans person borde framkalla förtroende, inte beundran. Då det gäller erfarenhet är det en stor fördel om han också har utmärkt sig inom andra områden än yrkespolitiken. 57 Fastän övertygande meddelanden tilltalar och uppmanar väljare att ingå i kandidatens vinnande led, har det framkommit att vinnande kandidater framkallar mer än retorisk attraktion. Det typiska fallet är att de har konstruerat en sån situation att andra vill sluta sig till dem utan övertalning. 58 Om man ser saken med kandidatens ögon, är image ett självporträtt av det han eller hon vill projicera till väljarna. En person vars åsikter skiljer sig från majoritetens, bidrar både till att framhäva kandidatens imageprojektion och uppmuntrar samtidigt väljarna till att ta reda på saker. Det är alltså ett sätt för kandidaten att påverka väljarnas image-bearbetning av kandidatens projicering. 59 Hur kan kandidaten projicera en så bra bild som möjligt av sig själv till väljarna? Image-byggarna vill att deras skötebarn ska te sig möjligast bra i TV. Det är lätt att forma de synligaste dragen genom klädsel, klädernas färg och färgtoner, frisyr, make up och val av glasögon. Eeva Kuuskoki använde sig t.ex. av tunga storskalmade glasögon då hon kandiderade till posten som Centerns ordförande. Då hon debatterade med Esko Aho och Seppo Kääriäinen var hon tvungen att emellanåt lyfta sin glasögon på plats. Den upprepade rörelsen fick henne att framstå som nervös vid kritiska tillfällen. En kampanj fördes samtidigt mot henne där man påstod att hon inte kan hantera stress. Det var enkelt att säga att man själv kunde se hur nervös hon var endast p.g.a. ett debattillfälle Karvonen 1997, Karvonen William Riker 1986, enligt Nimmo 1995, Pratkanis & Aronson 1991, 116 enligt Nimmo 1995, Uimonen 1992, 82.

20 17 Då det gäller tal och röst vet de som framträder, att en låg röst är mer behaglig än en hög. Men TV-framträdanden är närapå det enda tillfället då en människa kan uttrycka sig inte enbart med sig själv, utan med hela sin kropp. Ord behövs inte, om en nickning räcker. För image-politikern är det viktigt att bemästra mediet så att han inte ger fel signaler som går stick i stäv med det han säger. Men han måste också kunna mediet så att hans kroppsspråk överrensstämmer med det verbala. En felaktig impuls kan vara något så litet som att klia sig på näsan mitt i ett viktigt uttalande. Det är en klassiskt nekande gest. 61 Om en politiker vill hålla ett välgjort tal framför TV-kamerorna, skrivs det på ett speciellt sätt för att även innefatta imagepåverkan. Talet måste t.ex. innehålla upprepande budskap för att budskapet ska gå hem. Talet ska också innehålla några genomtänkta politiska ställningstaganden och slående uttryck. Med hjälp av dessa hoppas politikerna komma med i TV och få rubriker i tidningarna. Många politiker använder sig också av teleprompters för att förbättra sin image-utstrålning. Politikerna är medvetna om dessa faror, ledarna i väst har t.ex. det gemensamt att de knappt alls framträder i offentlighetens ljus utan mediekonsulternas medverkan. 62 Det finns bevis på att oberoende sponsorerad negativ annonsering kan vara effektiv då det gäller att ändra kandidatimage. Oberoende sponsorerade negativa reklamsnuttar har visat sig vara effektiva för att sänka värdet på den utsatta kandidatens image. Om det är till synes oberoende sponsorer som betalat för en negativ reklam om en kandidat, får den relativt stor genomslagskraft jämfört med om det är en motkandidat som beställt den negativa reklamföringen. 63 De specialproducerade politiska programmen i tv spelar en viktig roll och påverkar mottagarens kunskap. Ju större det informativa värdet är i medieinnehållet, desto större är kunskapseffekterna som erhålls av innehållet. Effekterna av medierna beror på hur mottaglig publiken är för innehållet Uimonen 1992, Uimonen 1992, Kaid & Chanslor 1995, Asp 1986, 376.

21 18 Vi har alltså konstaterat att image är ett självporträtt som kandidaten vill projicera till väljarna. Sannolikheten är också stor att de mest framträdande kandidaterna inte kommer att utmärka sig i viktiga frågor. Det är mer troligt att vi får upp ögonen för kandidaten genom hans eller hennes image-konstruktion Mottagarkonstruktion Mänskligt beteende beror på en tolkning av personens samlade kunskap, mål och impulser från allmänheten. Människor reagerar inte enbart på stimulans, istället formar de kognitiv representation av stimulans i förhållande till vad de redan har upplevt och har vetskap om. Deras beteende sker i relation till denna representation. Röstningsbeteende sker i förhållande till hur väljare uppfattar valet, deras egna förhållanden och bekymmer, kandidatens ståndpunkter och uppförande, samt hur kommentatorer och andra väljare talar om kandidaten. 65 Kampanjer och nyheter i media påverkar väljarens referensramar och kan därför också påverka hur han eller hon röstar. 66 Man kan också hävda att interpersonell kommunikation är kapabel till att påverka väljares referensramar och till och med kunna skapa dem. Men samtidigt kan man inte säga att kampanjer, media eller interpersonell kommunikation ensam kan förorsaka ändring i röstningsbeteende. 67 Figur 1. visar vilka element som påverkar väljaren. Väljare bearbetar kandidaters budskap och uppträdande i massmedia. Väljare talar med varandra om vad de uppfattat från medierna. Politiska scheman som baserar sig på information från media. Väljare har redan genom egna värderingar och uppfattningar förhandsuppfattningar om personer och händelser. Väljarnas inbördes diskussioner sammankopplas med deras egna politiska 65 Hacker 1995, xii. 66 Popkin 1991, 9 enligt Hacker 1995, Hacker Figur 1. Modell för väljarens kandidat image hos Hacker 1995, 69.

22 19 scheman. Kandidatimage påverkas av såväl väljares diskussioner som existerande politiska scheman. Dessa scheman påverkas i sin tur av massmedial information. Kandidatimage är en bidragande orsak till väljarens val av kandidat. 68 Den sammantagna effekten av dessa sex argument är att de hjälper oss att se att kandidatimage är hopkopplad med massmediala budskap (TV-reklam utgör en del av dessa budskap), väljardiskussioner och politisk kunskap. Samtidigt är det också av betydelse hur mycket dessa tre källor till information och data sammanfaller med varandra. Huvudidén är formation. Image utvecklas från samverkan mellan de tre källorna till politisk information. Det finns en allmän överenskommelse bland forskare att image innehåller en samling av intryck bland en samling utvärderade dimensioner. Varje del kan vara utan värde i sig, men sammantagna utgör de en bild av kandidaten. Popkin (1991) noterade att små till synes betydelselösa tillställningar kan ha stor betydelse för ett valresultat. 69 Individer utvecklar alltså scheman för sina olika erfarenhets fält, inklusive politik. Baserat på svar från enkätfrågor (Lau 1986) utvecklades en typologi av fyra huvudsakliga scheman som folk använder för att lagra politisk information. De består av kandidatens personliga faktorer, sakfrågor, grupprelationer och partiidentifikation. Forskning pekar på att individer är konsekventa över tiden då de använder sig av sina egna politiska scheman. 70 Väljare kan alltså konsekvent koda och lagra viss typ av politisk information som en följd av det schema de använder. Personer som använder sig av olika scheman kan förväntas avvika från varandra gällande informationsbehandlingen. Det man kommit fram till är att personer som formar sig en bild om en kandidats image i stor utsträckning lagrar visuell information. 71 Väljare definierar själva vad som är viktigt. Medan nyhetsmedierna skapar föredragningslistor och kandidaterna håller föredrag och kommer på slogans, 68 Hacker 1995, Hacker 1995, Kinder & Mabane, 1983; Lau, 1986; Lau & Erber, 1985; Sears & Citrin, 1985 enligt Garramone, Steele & Pinkleton 1991, Garramone, Steele & Pinkleton 1991, 314.

23 20 decimerar väljaren informationen till vad han eller hon tycker är viktigt. Väljare påbörjar valet av kandidat genom att skaffa information antingen målmedvetet eller i misstag, för att sedan lagra den i vad som kallas scheman. Schemat kan innehålla information om kandidater, ställningstaganden, partitillhörighet och framträdanden. Då ett beslut tas tillgodogör man sig en del av schemat från minnet. Forskning har visat att det främst rör sig om partiell information. John Herstein (1985) kom fram till att väljare jämför kandidater på basis av utmärkande drag, istället för att jämföra olika kandidaters helheter. Först därefter gör de sina jämförelser. Det betyder att man kunde jämföra Bush med Clinton med hjälp av faktorn ärlighet, istället för att först tänka på Bushs ärlighet och sedan på Clintons ärlighet. Det verkar som om väljare för sig själva bestämmer vilka drag som är de viktigaste olika kandidaters personligheter emellan. 72 Tendensen att undvika budskap som avviker från vår egen övertygelse utgör en risk. Om ett budskap går igenom en sådan persons barriär är sannolikheten större att han eller hon påverkas starkare av det än andra. Personer som aktivt undviker motargument är sårbara, eftersom de undviker att försvara sin egen åsikt. Istället för att öva sig på att försvara sin egen åsikt, försöker sådana människor undvika konflikter. Vad en mottagare behöver för att utveckla motståndskraft är inte ett övertygande försvar som talar om varför hans övertygelse är sann, utan ett försvar som talar om för honom om att han kan ha fel. 73 Vi har alltså sett att personers formar sig en bild av en kandidats image lagrar visuell information. Det ger TV-reklam en särställning i sig. En kandidats image är inget som kan förändras i en handvändning. Då en kandidat ger en viss bild av sig själv bearbetar väljarna intryck enligt egna referenser och erfarenheter. Den slutliga genomslagskraften är med andra ord inget man med säkerhet kan slå fast på förhand. 3. Centrala egenskaper för image-undersökningar i TV-reklam? Upphovsmännen till den semantiska differentialskalan (Osgood, Suci och Tannenbaum) hävdade att man genom användning av en serie med bipolära adjektiv 72 Hacker 1995, Johnson-Cartee & Copeland 1997, 38.

24 21 får en betydelse för en större helhet. I experimentell politisk imageforskning har semantiska differentialskalor använts på två sätt. För det första har ett antal faktorer sammanslagits för att ge en sorts allmän utvärdering av kandidatimage. Dessa summor tolkas så att de antingen står för positiva eller negativa värderingar, eller kanske som ökning eller minskning i välvillighet till en kandidats image. Dessa summor av de totala poängen kan användas för att undersöka om det föreligger skillnader mellan pre-test / post-test, då man forskar i image-frågor. 74 För det andra har semantiska differentialskalor faktoranalyserats för att föreslå olika dimensioner av kandidatimage. Allt eftersom forskare började acceptera semantiska differentialskalor för att mäta image, lades mer vikt vid utvecklingen av faktorstrukturer och försök gjordes till att föreslå samband mellan grupper av adjektiv och representationen av olika aspekter av kandidatimage. 75 Då semantisk differentialer använts för att se på enskilda faktorer eller dimensioner av kandidatimage, har många forskare kommit till den slutsatsen att de flesta kandidaters image utgörs av tre till fem faktorer. Allmänt taget är en utvärderande faktor (ibland erfarenhet eller trovärdighet) dominant och står för den största variansen i kandidatens image. Det kan vara fråga om faktorer som auktoritet och kompetens. 76 Ett stort problem har varit att forskare misslyckats enas om en eller fler semantiska differentialskalestandarder, vilka kunde användas kontinuerligt och globalt för att möjliggöra jämförelser mellan olika studier. 77 Den semantiska differentialskala som vanlig används för att utvärdera kandidatimage, består av 12 par av bipolära adjektiv (t.ex. aktiv passiv). Skillnaden mellan adjektiven utgörs av sju poäng från 0 noll I denna avhandling har därtill en variabel till förts skalan, det är förhållandet streber söker bäst lösning. Orsaken till att denna sfär tagits med är att streber är något som starkt förknippas med Väyrynen. 74 Andersson & Bass 1967 enligt Kaid 1995, Kaid 1995, Kaid 1995, Kaid 1995, Kaid & Holtz-Bacha 1995, 77.

25 22 De bipolära adjektiven som anges på den semantiska differentialskalan utgör centrala delar i denna avhandling. Vid analysen av Väyrynens TV-reklam i delundersökning I, ligger fokuset på vilka av dessa egenskaper man vill komma åt. I delundersökning II, där en studentgrupp får ta del av TV-reklamen, görs en mätning av vilken effekt reklaminslagen har på gruppen. Skalan och olika versioner av den, har tidigare använts för att mäta kandidatimage. Skalan uppnår normalt hög reliabilitet. 79 De egenskaper eller bipolära adjektiv som man mäter och således och vill komma åt är egenskaper som kompetent, sofistikerad, ärlig, trovärdig, framgångsrik, attraktiv, vänlig, uppriktig, lugn, icke aggressiv, stark aktiv. 80 Då kandidater eftersträvar att uppnå dessa egenskaper eliminerar de egenskapernas motsatser. Dessa är alltså de egenskaper som kandidater vill komma åt genom sitt imagebyggande och därför ska vi ska titta närmare på dessa. Jag utgår ifrån att teorier för att framkalla vissa känslor inom media också är direkt tillämpbara på politiska aspekter. Ett problem vid analysen av dessa egenskaper är att det inte finns entydiga signaler. I vårt ansikte kan vi till exempel se många hundra signaler, kombinerade på olika sätt. Detta sker ofta i en så snabb takt att en del inte nåt tittarens medvetande. Men någon fullständig beskrivning av till exempel mimiken har inte gjorts, däremot har många försök gjorts för att kartlägga dessa signaler. 81 Politik handlar om problemlösningar, politiker räknar med att det finns motstridiga intressen och ser det i förlängningen som sin uppgift att medla mellan olika intressenter här är språket och språkanvändningen politikerns främsta redskap. 82 Man kan här tala om kommunikationsprincipen...(there) are some rational standards that, taken together, constitute a general principle governing all verbal communication, the Principle of Communication: Be clear, honest, efficient and to the point Kaid 1995, Kaid 1995, Backlund 1991, Sigrell 1999, Van Eemeren & Groootendurst 1992 enligt Sigrell 1999, 90.

26 Kompetent inkompetent Med egenskapen kompetent avses här att personen i fråga besitter den erfarenhet, kunskap och utbildning som krävs för att framgångsrikt kunna hantera de uppgifter som väntar. Genom det verbala uppträdandet kan man övertyga om att man har någonting att framföra. Man kan pröva ämnet ur många olika aspekter och säga sin mening och sin avsikt. 84 Det gäller att undertrycka kompetensen och peka på erfarenhet och utbildning. Det icke-verbala uppträdande som personer har påverkar mottagarnas sinnesintryck. Ansiktet och rösten kan tillsammans ge den största effekten och ibland ändra på ordens innebörd. En blinkning eller ett leende kan sudda ut klagomål och få dem att framstå som ironi. 85 Då det gäller mimiken är en lätt hängande underkäke en signal som kan tolkas att den specifika situationen är något kandidaten inte bemästrar Sofistikerad - osofistikerad Med egenskapen sofistikerad avses här att personen i fråga kan uppträda till sin fördel. Tillspetsat kan man säga att man letar efter en viss elegans i personens uppträdande. Genom det verbala uppträdandet kan man genom att noggrant välja sin ord och noga överväga vad man väljer att berätta och delge sina väljare, övertyga dem om att man besitter dessa kunskaper och färdigheter.. Vårt sätt att sitta, stå och ligga kan förmedla begränsade men intressanta signaler. Impulserna förmedlar hela tiden interpersonella attityder som t.ex. vänlighet, 84 Backlund 1991, Backlund 1991, Thorsen & Møller 1992, 199.

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Kampen om kärnkraften

Kampen om kärnkraften Sören Holmberg/Kent Asp Kampen om kärnkraften En bok om väljare, massmedier och folkomröstningen 1980 Liber Förlag Stockholm Publica Innehåll I Förord 7 KÄRNKRAFTENS DECENNIUM av Sören Holmberg och Kent

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

TA SKIT! Och gör det till guld.

TA SKIT! Och gör det till guld. TA SKIT! Och gör det till guld. 1 Hur förbättrar du den egna och andras förmåga att kommunicera SOCIAL KOMPETENS För att kunna åstadkomma ett bra samarbete med alla typer av människor krävs en bra förståelse

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Svenska folket om politiskt ledarskap

Svenska folket om politiskt ledarskap Novus Opinion Svenska folket om politiskt ledarskap 29 juni 2009 Arne Modig Svenska folket om politiskt ledarskap Hur ser väljarna idag på ledande politiker? Vad tror man styr partiledarna? Kommer partiledarnas

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Ramverk för: Produktlansering. Datum: Företag: Marknad 1: Marknad 2: Marknad 3: Marknad 4: Deltagare: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Produktlansering. Datum: Företag: Marknad 1: Marknad 2: Marknad 3: Marknad 4: Deltagare: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Produktlansering Datum: Företag: Marknad 1: Marknad 2: Marknad 3: Marknad 4: Deltagare: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Lönsamheten skapas genom rätt erbjudande Framgångsrik produktlansering

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning Dramats form Var sak har sin tid. På samma sätt som det är viktigt i vilken ordning bilderna i en scen klipps efter varan- dra, så är det av betydelse också i vilken ordning saker händer i filmen. För

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lyckas med din fö rsa ljning

Lyckas med din fö rsa ljning Lyckas med din fö rsa ljning Försäljning kan se ut på många vis, men det finns en grundstomme i all försäljning som alla kan lära sig något av. Din inställning är viktig, så först av allt, en duktig säljare

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Rollen som kommunikationsrådgivare

Rollen som kommunikationsrådgivare Rollen som kommunikationsrådgivare Styrkor, svagheter och utmaningar i praktisk kommunikationsrådgivning Helle Petersen, PhD, MPO Forskningsgruppchef och lektor, Roskilde Universitet Kort om mig PhD och

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Textilgruppen. Grafisk profil

Textilgruppen. Grafisk profil Textilgruppen Grafisk profil En grafisk profil är i korta ordalag ett slags grafiskt regelverk. På ett enkelt sätt ska denna grafiska manual ge den vägledning som hjälper samtliga medarbetare i ditt företag

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook Jordbruksverket Bemötande vid kontroll Thomas Krook Emotionellt laddade situationer + Rutinbesöket Besök efter anmälan _ 2 Emotionell stress 1. Känslor Djurägaren har dåligt samvete för problemen och vet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer