Hemtjänsten i Botkyrka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemtjänsten i Botkyrka kommun"

Transkript

1 PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Hemtjänsten i Botkyrka kommun - EN GENDER BUDGET-ANALYS

2 Förord en ojämställd budget är inte i balans Detta dokument är en gender budget-analys av hemtjänsten i Botkyrka kommun. En gender budget-analys är ett sätt att synliggöra människorna bakom siffrorna och se vilken effekt fördelningen av medel får för kvinnor och män. Därmed är den även ett verktyg för att garantera kvaliteten på kommunala tjänster. Ekonomiska beslut får alltid följder för de människor som omfattas av dem, och en genusanalys av budgeten kan visa om och hur dessa beslut påverkar könsgrupper olika. Att göra som man alltid har gjort betyder inte att alla automatiskt gynnas på ett likartat sätt av gjorda satsningar, eller drabbas lika av neddragningar. Istället riskerar oreflekterade beslut att återskapa gamla orättvisor, och utan en korrekt analys finns ingen möjlighet att veta om resurserna fördelas på ett jämställt sätt. För det krävs att man tittar närmare på hur kvinnor och män påverkas av ekonomiska beslut, vilket också är syftet med denna studie. Förhoppningen finns även att den ska inspirera andra att genusgranska sin ekonomi. En ojämställd budget kan nämligen inte påstås vara i balans. Endast då man ställt sig frågan; Hur påverkas kvinnors och mäns liv och livsvillkor av den resursfördelning vi gör?, och låtit svaren påverka budgetarbetet, kan det bli möjligt. Bara då går det att garantera ett jämställt resultat av de ekonomiska besluten och en hög kvalitet i medborgarservicen. Stockholm i december 2010 Marie Trollvik Projektledare, Program för Hållbar Jämställdhet, Avdelningen för vård och omsorg Marianne Granath Sektionschef på Sektionen för hälsa och jämställdhet, Avdelningen för vård och omsorg 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Vad är gender budgeting?... 6 Nivå 1 att tänka sig budgeten som en box... 6 Nivå 2 att tänka utanför boxen... 6 Nivå 3 att ifrågasätta boxens grundvalar och struktur... 7 Bakgrund och material... 8 Hur genomfördes studien?... 9 Att tidsätta insatserna och mäta ohälsa... 9 Statistisk generaliserbarhet Studien Mer personlig omsorg till kvinnor mer service till män Vilka insatser hade kvinnor och män? Hur lång tid tar insatserna? Kvinnor har sämre hälsa Sammanboende män antas få servicen utförd av sina fruar Vem sköter de sjukaste ensamboende kvinnornas service? Kvinnor får mer färdig mat levererad Får män maten lagad av sina fruar? Hur länge gäller besluten? Döttrar och söner hjälper framförallt sina fäder Ekonomiskt perspektiv Hemtjänst Matdistribution Obetalt arbete Resultat och diskussion Mer personlig omsorg till kvinnor, mer service till män Kvinnor har sämre hälsa Sammanboende män får servicen utförd av sina fruar Vem sköter de sjukaste, ensamboende kvinnornas service? Kvinnor får mer färdigmat levererad Får män maten lagad av sina fruar? Hur länge gäller besluten Obetalt arbete döttrar och söner hjälper framförallt sina fäder Ekonomiskt perspektiv

4 Den obetalda anhörigomsorgens kostnader Brukarenkäter är ej könsuppdelade Analys - sammanfattning Kostnadsanalys Är omsorgen om äldre jämställd? Våra råd till Vård- och omsorgsförvaltningen Äldreomsorgsinsatser i Botkyrka kommun den generella bilden Hemtjänsten Sammanboende kvinnor utför obetald äldreomsorg Äldre kvinnor har sämre hälsa Matdistribution i Botkyrka Avgifter för hemtjänst i Botkyrka Källförteckning

5 Sammanfattning Denna rapport är en gender budget-analys av hemtjänsten i Botkyrka kommun. Gender budgeting är en strategi för att analysera hur resursfördelningen ser ut mellan könen i syfte att skapa en rättvis fördelning av offentliga resurser. Att tillämpa ett gender budgeting perspektiv handlar om att ställa frågor om hur offentliga resurser fördelas mellan kvinnor och män samt analysera hur dessa möter upp kvinnor och mäns behov och preferenser. Denna studie syftar till att fungera som underlag för Botkyrka kommuns fortsatta verksamhetsutveckling och budgetarbete. Studien kan även läsas som ett exempel på hur en gender budget-analys kan genomföras inom ramen för en kommunal verksamhet. Studien bygger på en närgranskning av 28 hemtjänstakter, hälften kvinnor och hälften män, som ansökt om hemtjänst från vård- och omsorgsförvaltningen i Botkyrka kommun under Granskningen visar att kvinnorna erhåller mer omfattande hemtjänstinsatser vilket torde bero på kvinnornas sämre hälsa. Detta stämmer väl överens med nationell statistik som visar att en större andel äldre kvinnor lider av rörelsehinder/svåra rörelsehinder i jämförelse med motsvarande grupp män. Vi fann även att kvinnor erhåller betydligt mer av insatserna personlig omsorg vilka innefattar hjälp med hygien och liknande medan män erhåller något mer av de insatser som kallas service, och som innefattar traditionellt hushållsarbete. Resultaten tyder på att sammanboende män inte får lika mycket serviceinsatser som ensamstående män. Studien visar att sammanboende män i högre grad får service, det vill säga hushållsarbete utfört av sina fruar medan sammanboende kvinnor inte får motsvarande hjälp av sina män. Samtidigt får ensamboende män mer hjälp med hushållsarbetet jämfört med de ensamboende kvinnorna. Inom gruppen med den svåraste ohälsan fick de ensamboende kvinnorna betydligt mindre service, dvs. hushållsarbete, än de sammanboende kvinnorna. Detta resultat föranleder frågan hur de svårast sjuka ensamboende kvinnorna får sitt hushållsarbete utfört. Vård- och omsorgsförvaltningen beviljar även matleveranser till sina brukare. Resultaten visade att kvinnor får fler matleveranser, vilket kan vara en orsak till att de får mindre service från hemtjänsten. Innebär detta att kvinnor i högre grad får massproducerad mat än män i motsvarande situation, får kvinnor därmed en sämre matkvalitet i jämförelse med män? Resultaten tyder även på att sammanboende män får mat lagad av sina fruar. Förutom att sammanboende äldre, framförallt kvinnorna, verkar hjälpa sin partner med omvårdnad och hushållsarbete så får en del brukare även hjälp av söner och döttrar. Här visade resultaten i den undersökta gruppen att män får mer hjälp av sina barn, framförallt av sina döttrar, jämfört med kvinnorna. I slutet av rapporten går vi igenom hur hemtjänst, matdistribution och avgifter fördelas mellan äldre kvinnor och män i hela Botkyrka kommun.

6 KAPITEL 1 Inledning Botkyrka är en av Stockholms läns 25 kommuner och ligger sydväst om Stockholms innerstad. I kommunen bor totalt ca personer, kvinnor och män. Kommunen arbetar aktivt med att införliva ett jämställdhetsperspektiv i ordinarie verksamhet. Målet är att den kommunala verksamheten ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer, både ur arbetsgivarperspektiv och som utförare av verksamhet och service till invånare och brukare. Inom ramen för denna målsättning har kommunen som en bland flera insatser hållit en riktad jämställdhetsutbildning till tjänstepersoner inom vård- och omsorgsförvaltningen i syfte att utveckla biståndsbedömningen och säkerställa att denna sker utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Aziz 2010). Sedan hösten 2009 har kommunen samarbetat med nationalekonomerna Ingrid Osika och Anna Klerby i syfte att genomföra gender budget studier inom vårdoch omsorgsförvaltningen samt inom kultur- och fritidsförvaltningen. Mingo Osika har bistått med statistisk bearbetning och analys. Arbetet har skett med stöd från Sveriges Kommuner och Landstings Program för Hållbar Jämställdhet. Vad är gender budgeting? Gender budgeting är en strategi för att synliggöra hur offentliga verksamheter och offentliga resurser når ut till kvinnor och män, (i alla åldrar) och hur de möter upp kvinnor och mäns behov och preferenser (prioriteringar) samt om den aktuella fördelningen stöder utvecklingen mot ett jämställt samhälle. En förutsättning för att kunna genomföra gender budgetanalyser är att det finns tillgång till könsuppdelad statistik. Genom att konsekvent använda och analysera könsuppdelad statistik är målsättningen att synliggöra hur offentliga resurser fördelas mellan könen och på så sätt arbeta för en jämställd resursfördelning. Gender budgeting är en komplex strategi som något förenklat kan beskrivs i följande tre delar: Nivå 1 att tänka sig budgeten som en box I ett första steg analyseras fördelningen av resurser till kvinnor och män inom ramen för en budget. Fokus riktas mot aktiviteter inom ett avgränsat område och analysen görs med utgångspunkt i kvinnor och mäns behov och preferenser. Nivå 2 att tänka utanför boxen Denna nivå innebär att rikta fokus mot andra komplementära aktiviteter som inte bekostas av den primära budgeten/fördelningen som analyseras i steg ett. Det kan vara allt från andra offentliga medel till aktiviteter som finansieras av företag eller 6

7 organisationer, eller privatekonomiskt finansierade aktiviteter. Nivå två inkluderar även obetalt arbete, arbete som möjliggör eller kompletterar aktiviteter i nivå ett. Nivå 3 att ifrågasätta boxens grundvalar och struktur Denna nivå innebär att ifrågasätta normer, grundantaganden, begrepp, definitioner och ekonomiska teorier. Hur dras gränsen mellan det som definieras som betalt och obetalt arbete? Ska samhällets kostnader för exempelvis utbildning och sjukvård verkligen definieras som kostnader eller kan de ses som investeringar? (Sociala investeringar?) Vem har makt och tolkningsföreträde att bestämma hur boxarna ritas och på vilken grund de står? Att gender budgeting analyser genomförs på kommunal nivå är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Däremot har gender budgeting analyser genomförts av verksamheter inom landsting (Osika et al 2005, Nyberg et al 2008, Klerby 2005) och av statsbudgeten (Klerby & Osika 2007, Osika & Klerby 2009, Sveriges Kvinnolobby 2010). I Karlstads kommun har kommunrevisionen genomfört en granskning av insatser till äldre ur ett genusperspektiv (Hermansson & Thysell 2009). 7

8 KAPITEL 2 Bakgrund och material Denna gender budget-analys är utförd med material från, och i samarbete med, vårdoch omsorgsförvaltningen i Botkyrka kommun. Förvaltningen omfattar vård och omsorg för äldre samt handikappomsorg och ansvarar för hemtjänst, hemvårdsbidrag, personlig assistans, barn- och ungdomsboende, handikappsomsorg, psykiatri, dagverksamhet samt ledsagarservice. På förvaltningen arbetar utredare/socialsekreterare som fattar biståndsbeslut enligt fastställda riktlinjer. Den lagstiftning som styr verksamheten är Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om Stöd och Service (LSS). Socialstyrelsen har i en utredning poängterat att Socialtjänstlagens betoning på individens behov vid bedömning av bistånd kan osynliggöra genusperspektivet. Man framhåller att de värderingar om kön som personalen inom socialtjänsten har påverkar bedömningen av mäns och kvinnors behov, synen på deras anhöriga och utformningen av verksamheten. Ytterligare en försvårande aspekt i behovsbedömningen är att kvinnors och mäns möjligheter att synliggöra och uttrycka sina behov påverkas av deras egenskaper, kunskaper, föreställningar, förväntningar och beteenden (Socialstyrelsen 2005). När kvinnor och män är i behov av hemtjänst finns det åtminstone tre faser där genusperspektivet kan tänkas påverka om och/eller i vilken omfattning de kommer att erhålla hemtjänst. Den första fasen handlar om individen som söker (eller inte söker) kommunal hemtjänst och hur denne synliggör och uttrycker sina behov. Den andra handlar om handläggarens bemötande och bedömning och den tredje om hemtjänstpersonalens bemötande och utförande. Denna fördjupningsstudie bygger på uppgifter ur 28 slumpmässigt utvalda och avidentifierade personakter, gällande 14 kvinnor och 14 män som sökt hemtjänst hos vård- och omsorgsförvaltningen i Botkyrka kommun under De aktuella akterna är alltså resultatet av fas två, då en bedömning har gjorts och ett beslut har fattats av vårdoch omsorgsförvaltningens handläggare i enlighet med socialtjänstlagen (SoL). Urvalet av akter gjordes av vård- och omsorgsförvaltningen i kommunen Akternas struktur omfattar cirka tio rubriker under vilka olika dimensioner av den sökandes situation och förutsättningar gås igenom. Bland annat tas den sökandes sociala situation och hälsotillstånd upp, samt vilka insatser man sökt alternativt avsagt sig och vad som beslutats i ärendet. Vissa insatser ges flera gånger per dag, t.ex. hjälp med att gå på toaletten, medan andra ges någon/några gånger i veckan/månaden t.ex. hjälp med tvätt och städning eller än mer sällan, som hjälp med fönsterputs. Flertalet akter gäller personer som redan har insatser från hemtjänsten men vill ha mer hjälp.

9 Hur genomfördes studien? Utifrån den information som fanns i de 28 akterna ville vi få en bild av vilken typ av insatser och omfattningen av dessa insatser som kvinnor och män erhöll. Vi analyserade både de insatser individerna hade sedan tidigare och de insatser man sökte för (alternativt avsade sig) i den aktuella ansökan. Därutöver ville vi få en bredare bild av de sökande kvinnornas och männens villkor och förutsättningar genom att undersöka sociala och socioekonomiska variabler. Vår ambition var därför att även kartlägga ålder, etnicitet, typ av bostad, sammanboende/ensamboende, sociala kontakter, kontakt/hjälp från barn, samt graden av ohälsa. Vi tittade även på hur lång tid de nya besluten gällde innan de på nytt ska omprövas samt förekomst av matdistribution. Matdistribution är en insats som inte är direkt knuten till hemtjänsten men hanteras av samma handläggare och innebär att matlådor med färdiglagad mat levereras till brukaren. I akterna förekommer även förekomst av trygghetslarm och dagverksamhet men dessa insatser har inte tagits med i analysen. Variablerna ålder, etnicitet och typ av bostad föll bort i analysen då alltför få uppgifter kring dessa faktorer fanns redovisade i akterna. (Bl.a. på grund av att akterna var avidentifierade och personnumret borttaget). Av texten framkom dock att flertalet var äldre pensionärer. Totalt i kommunen är 88 procent av dem som beviljas hemtjänst 65 år och äldre. Att tidsätta insatserna och mäta ohälsa Kommunens hemtjänstinsatser är uppdelade på två huvudgrupper, personlig omsorg (PO) och service (S). Personlig omsorg innefattar hjälp med personlig hygien, toalettbesök, på- /avklädning, dusch, tillsyn och promenad Service innefattar hjälp med frukost/bäddning/disk, måltid, uppdukning, sophantering, tvätt, ledsagning, inköp/ärende, renbäddning, städning, tillsynsstädning, damning och fönsterputs. I akterna är tidsåtgången för insatserna inte angiven. Vi har utifrån kommunens schablon, där varje insats har tillmätts ett visst antal minuter, räknat ut den totala tidsåtgången för personlig omsorg och service för varje individ. I realiteten skiljer sig förmodligen tidsåtgången något från schablonen då hemtjänstmottagaren eller personalen kan behöva mer eller mindre tid för att få respektive insats utförd. Här redovisas endast den tidsåtgång som de sökande beviljats utifrån kommunens beslut och schablon. När samtliga insatser hade tidsatts genomfördes en uppräkning till timmar per månad (i texten avrundas tidsåtgången till hela timmar). 1 Den förmodligen svåraste omständigheten i denna studie har varit hanteringen av hemtjänstmottagarnas hälsostatus. Ohälsa och skröplighet är den viktigaste orsaken till att personer söker och beviljas insatser från hemtjänsten. Ohälsan kan variera från ringa, t.ex. dålig syn på ett öga med medföljande känsla av yrsel till mycket omfattande ohälsa med flera allvarliga sjukdomstillstånd som kräver insatser dygnet runt. I akterna finns ingen klinisk eller annan bedömning eller kategorisering av ohälsan, utan denna beskrivs mer eller mindre ingående i löpande text av den aktuella handläggaren. Det Not 1. Sedan i år, 2010, blir det möjligt att bedöma hur beviljade insatser överensstämmer med de insatser brukaren sedan får. Detta har möjliggjorts genom det nya tidsregistreringssystemet TES (Trygghet, Enkelhet, Säkerhet) där hemtjänstpersonalen med hjälp av en handdator registrerar när de kommer och när de lämnar en brukare. Kommunen har observerat att det finns skillnader mellan beviljad och utförd tid. En intressant fråga för framtida studier är därför hur eventuella skillnader fördelar sig på kön. 9

10 säger sig självt att det är näst intill meningslöst att försöka jämföra hemtjänstinsatser för olika grupper av kvinnor och män om inte ohälsan hanteras så att jämförelser kan göras. Vi hanterade detta dilemma genom att dela upp de 28 personerna i tre ohälsonivåer. För vidare information om denna nivåindelning se avsnittet Kvinnor har sämre hälsa. Statistisk generaliserbarhet Grundmaterialet för denna studie bygger på 28 personakter, vilket är ett för lågt antal för att några statistiskt säkerställda resultat ska kunna dras som kan sägas gälla hela hemtjänsten i Botkyrka. Däremot kan studien tjäna som ett metodiskt exempel på hur denna typ av studie kan genomföras. Dessutom kan en del tankeväckande tendenser skönjas i resultaten. 10

11 KAPITEL 3 Studien Mer personlig omsorg till kvinnor mer service till män Som ett första steg i analysen tittade vi på hur mycket personlig omsorg och service kvinnor och män erhåller. I denna första analys relaterar vi inte insatsernas omfattning till vilken ohälsonivå de sökande har. Denna vidare analys kommer i nästa avsnitt, där det även framgår att det är fler kvinnor som bedöms ha den svåraste ohälsan. Resultaten i denna första analys visar att kvinnor erhåller betydligt mer personlig omsorg medan män erhåller mer service. Personlig omsorg innefattar insatser som en svårt sjuk och skröplig person har svårt att klara av själv (hjälp med personlig hygien, toalettbesök, på-/avklädning, dusch, tillsyn och promenad). Service kännetecknas av att den utgörs av sysslor som traditionellt har utförts av kvinnor, dvs. hushållsarbete (hjälp med frukost/bäddning/disk, måltid, uppdukning, sophantering, tvätt, ledsagning, inköp/ärende, renbäddning, städning, tillsynsstädning, damning och fönsterputs). Vilka insatser hade kvinnor och män? Av de 28 akter som undersöktes hade 10 kvinnor och 11 män beviljats hemtjänstinsatser sedan tidigare. Efter att de aktuella besluten hade fattats var samtliga kvinnor och män beviljats hjälp (14 kvinnor och 14 män). I stort kan man säga att alla sökande fick sina ansökningar beviljade. 6 kvinnor och 5 män hade personlig omsorg sedan tidigare, och 10 kvinnor och 8 män erhöll det sedan ansökningar och avsäganden beviljats. 10 kvinnor och 10 män hade service sedan tidigare, och 13 kvinnor och 13 män erhöll det sedan ansökningar och avsäganden beviljats. Färre kvinnor är män (6 respektive 10) ansökte om servicetjänster. Hur lång tid tar insatserna? Sammanlagt hade de 14 kvinnorna hemtjänstinsatser i totalt 505 timmar i månaden och de 14 männen hade 317 timmar i månaden. Efter att den aktuella ansökan hade beviljats hade kvinnorna totalt 558 timmar och männen hade 308 timmar per månad. Kvinnors hemtjänstinsatser hade ökat och mäns minskat något.

12 I genomsnitt hade kvinnor 36 timmar/månad och män hade 23 timmar/månad. Efter att ansökningarna och avsäganden beviljats så hade kvinnor hjälp 40 timmar/månad och män hade hjälp 22 timmar/månad. Tittar man på endast personlig omsorg hade kvinnor även där i genomsnitt fler timmar beviljade än män (18 timmar/månad för kvinnor och 5,5 timmar/månad för män). Samma mönster framkom efter att ansökningarna och avsäganden beviljats (26 timmar/ månad för kvinnor och 7 timmar/månad för män). Inom service hade kvinnorna i genomsnitt färre timmar beviljat än män (12 timmar/ månad för kvinnor och 17 timmar/månad för män) men efter ansökningarna och avsäganden beviljats var antalet mer lika (14 timmar/månad för kvinnor respektive 15 timmar/månad för män). Figur 1. Medelvärde av personlig omsorg (PO) och service (S) för kvinnor och män, timmar/månad. Sammanfattningsvis hade kvinnor totalt sett mer hjälp än män före ansökan och skillnaderna mellan könen ökade i och med de aktuella besluten. Kvinnor hade mer omfattande hjälp med personlig omsorg. Männen hade mer hjälp med service. Skillnaden vad det gäller personlig omsorg ökade och gällande service skedde en minskning. Kvinnor har sämre hälsa I nästa steg i analysen ville vi göra grupperna kvinnor och män mer jämförbara genom att även väga in deras hälsotillstånd. Hälsotillståndet hos brukarna är avgörande för hur omfattande hjälp och vilken typ av insatser dessa beviljas. Utifrån beskrivningarna i akterna delade vi in de sökande i tre ohälsonivåer: Ohälsonivå 1, innefattar exempelvis lättare rörelsehinder, yrsel, kontrollerbar sjukdom. Ohälsonivå 2, innefattar exempelvis medelmåttligt rörelsehinder, flera svåra sjukdomar. Ohälsonivå 3, innefattar exempelvis betydande rörelsehinder, rullstolsburenhet, fortskriden demens. 12

13 Det bör dock framhållas att denna indelning endast bygger på handläggarens beskrivningar i akterna och vår tolkning av denna. Indelning kan därför bygga på ofullständig information och även anses vara allt för grov. Figur 2. Antal kvinnor och män inom olika ohälsonivåer Diagrammet ovan visar att 6 kvinnor och 5 män bedömdes tillhöra ohälsogrupp 1. 4 kvinnor och 8 män bedömdes tillhöra ohälsogrupp 2 och 4 kvinnor och 1 man bedömdes tillhöra ohälsogrupp 3. Kvinnor var alltså i majoritet av den grupp som uppvisade den mest omfattande ohälsan. I ohälsogrupp 1 fick kvinnor i genomsnitt hemtjänst i 9 timmar per månad och männen fick 6 timmar i månaden. I ohälsogrupp 2 fick kvinnorna i genomsnitt 34 timmar hjälp i månad och männen 10 timmar. I ohälsogrupp 3 var genomsnittet för kvinnorna 92 och den enda mannen fick 148 timmar. Kvinnor erhåller alltså mer hjälp i ohälsogrupp 1 och 2 jämfört med männen. Den ende man som fanns i ohälsogrupp 3 erhöll dock mer hjälp jämfört med kvinnorna i gruppen. Tabell 1 Kvinnor och män med olika ohälsonivåer, genomsnitt Kvinnor Män Personlig Service Personlig Service omsorg omsorg Ohälsonivå 1 5,1 3,9 1,1 13,2 Ohälsonivå 2 18,2 16 2,9 6,8 Ohälsonivå 3 64,3 27,4 62,2 85,4 När vi även tittade på vilken typ av insatser kvinnor och män fick (se tabellen ovan) framkom det att kvinnor erhåller mer hjälp med personlig omsorg inom samtliga ohälsonivåer medan männen erhåller mer hjälp med serviceinsatser med undantag för ohälsonivå 2. Sammanboende män antas få servicen utförd av sina fruar En viktig variabel att undersöka är hur sammanboende/ensamboende påverkar omfattningen av hemtjänstinsatser för kvinnor och män. Resultaten tyder på att 13

14 sammanboende män får mycket av servicen utförd av sina fruar medan sammanboende kvinnor inte får motsvarande hjälp av sina män utan i större utsträckning tar emot servicetjänster från hemtjänsten. Ensamboende män får mer hjälp med hushållsarbetet (service) jämfört med ensamstående kvinnor. I akterna framkom att 3 kvinnor och 4 män bodde tillsammans med make/maka, 10 kvinnor och 10 män bodde ensamma och 1 kvinna bodde med sin syster. Kvinnan som bodde med sin syster tas inte med i denna analys. I denna analys har inte brukarnas hälsotillstånd vägts in. De sammanboende kvinnorna erhöll i genomsnitt 55 timmar hemtjänst i månaden, medan de sammanboende männen erhöll 8 timmar i månaden. Ensamboende kvinnor fick i genomsnitt hjälp 38 timmar i månaden och de ensamstående männen fick hjälp i 30 timmar per månad. Inom endast personlig omsorg fick sammanboende kvinnor i genomsnitt 19 timmar/ månad, och sammanboende män i genomsnitt 5 timmar/månad. Ensamstående kvinnor fick i genomsnitt 30 timmar/månad och ensamstående män 10 timmar/månad. Inom endast service fick de sammanboende kvinnorna i genomsnitt 36 timmar/månad, medan sammanboende män fick 3 timmar/månad. Ensamboende kvinnor fick i genomsnitt 8 timmar/månad, och ensamboende män 20 timmar/månad. Detta är en betydande skillnad som kan tolkas som att sammanboende män får mycket av servicearbetet utfört av sina hustrur, medan sammanboende kvinnor inte får lika mycket av servicearbetet utfört av sina män utan i stället tar emot serviceinsatser från kommunen. Ensamboende kvinnor får även i större utsträckning sköta servicearbetet själva jämfört med ensamboende män. Figur 3. Antal timmar personlig omsorg (PO) och service (S) för sammanboende och ensamboende kvinnor och män, medeltal timmar per månad. Vem sköter de sjukaste ensamboende kvinnornas service? Studien visar tendenser till att insatser till kvinnor och män inom olika ohälsonivåer skiljer sig mellan grupperna sammanboende och ensamstående. För att undersöka 14

15 omfattningen av dessa insatser skulle studien behöva utökas till att omfatta ett större antal personakter. Vi valde trots allt att titta djupare på de personer som ingick i ohälsogrupp 3, dvs. de med sämst hälsotillstånd. Denna grupp bestod av en man och 4 kvinnor. Mannen var ensamstående och var den person i det totala materialet (28 akter) som erhöll mest omfattande insatser från hemtjänsten. Två av kvinnorna i gruppen var sammanboende och två var ensamboende. Hemtjänstens insatser till kvinnorna bestod till övervägande del av personlig omsorg (motsatsen gällde för den ende mannen). Analysen visade att de ensamboende kvinnorna fick mer hjälp än de sammanboende vilket tyder på att de även fick hjälp av sina makar. Intressant är att de sammanboende kvinnorna fick betydligt mer hjälp med service än de ensamstående kvinnorna.. Resultatet öppnar för frågan om vem som sköter de sjukaste ensamboende kvinnornas service, dvs. deras hushållsarbete? Kvinnor får mer färdig mat levererad Matdistribution är en tjänst som är fristående från hemtjänsten men som beslutas av hemtjänsthandläggare. Matdistribution innebär att färdig mat levereras till personer som bedömts ha svårt att laga mat själva. Leveranserna kan beviljas flera gånger per dag eller någon gång i veckan. Resultaten visar att kvinnor får fler matleveranser än män. 5 kvinnor och 3 män hade matdistribution. Efter bedömningen hade 4 kvinnor och 4 män matdistribution. Figur 4. Antal kvinnor och män som hade/har matdistribution. Kvinnor hade dock som grupp fler matleveranser per vecka jämfört med män, 42 för kvinnor respektive 16 för män. Men efter den aktuella ansökan hade skillnaderna minskat till 33 för kvinnor respektive 23 leveranser för män. De kvinnor som hade matdistribution hade i genomsnitt 8,5 matleveranser per vecka och män hade 5,3. Efter beslut hade kvinnor 8,3 matleveranser och män hade 5,8 per vecka. Att kvinnor får fler matleveranser kan ha ett samband med att de erhåller mindre service från hemtjänsten jämfört med män (och i relation till deras större omsorgsbehov). Serviceinsatserna innefattar till stor del hjälp med måltidsrelaterade insatser (inköp, dukning, måltid, disk). 15

16 Får män maten lagad av sina fruar? Ännu en intressant fråga att undersöka vore hur matdistributionen fördelas mellan kvinnor och män beroende på om de är ensamboende eller sammanboende. För att göra denna typ av nedbrytning meningsfull skulle vi behöva ett större antal akter då det är få personer i varje kategori. Materialet tyder dock på att sammanboende kvinnor har tydligt fler matleveranser än sammanboende män. Detta kan indikera att sammanboende män i större utsträckning får mer hjälp med matlagning av sina hustrur än vad de sammanboende kvinnorna får av sina män, men frågan behöver undersökas vidare. Hur länge gäller besluten? Under den sista rubriken i akterna, Förslag till beslut/beslut beskriver handläggaren vilka insatser beslutet gäller och även hur lång giltighetstiden är innan beslutet ska omprövas. De aktuella akterna beslutades gälla 3, 6 eller 12 månader. Figur 5. Antal personer som beviljats förändring/förlängning i 3, 6 och 12 månader i enlighet med beslut. När vi analyserade beslutens längd framkom att alla beslut som gällde män gällde ett helt år medan 3 kvinnor hade fått beslut som gällde 3 månader och en kvinna hade fått beslut som gällde 6 månader. Efter samtal med handläggare framkom att man normalt beviljar besluten i ett år. Orsaken till att fyra kvinnor fått kortare beslut är svår att avgöra. Det kan bero på att det rör sig om att ohälsan eller andra omständigheter hos den sökande bedömts vara av övergående karaktär. Alternativt kan det tyda på en omedveten särbehandling av kvinnor. Döttrar och söner hjälper framförallt sina fäder Som framgått av tidigare avsnitt så erhåller brukare inom hemtjänsten även personlig omsorg och service av sina makar/makor. Resultaten tyder på att sammanboende män erhåller mer hjälp, framförallt när det gäller servicetjänster (traditionellt hushållsarbete) samt matlagning av sina fruar jämfört med vad sammanboende kvinnor erhåller av sina män. Därutöver får hemtjänstmottagare även hjälp av söner och döttrar. Resultaten visar att män får mer hjälp av sina barn och då företrädesvis av döttrar. 16

17 Tabell 2 Hemtjänstmottagarnas sociala situation samt kontakter och hjälp av son/dotter Kvinnor Antal individer Bor med maka/make 3 4 Bor med annan släkting 1 - Kontakt med son 5 7 Kontakt med dotter 5 6 Kontakt med son/dotter totalt Hjälp av son 1 3 Hjälp av dotter 2 5 Hjälp av son/dotter totalt 3 8 Sociala kontakter med grannar 5 4 Män I tabellen ovan framgår att fler män hade kontakt med en son eller dotter jämfört med kvinnorna. I akterna uppgavs även att en del personer fick regelbunden hjälp av en dotter och/eller son med exempelvis matlagning, skjuts eller inköp. (Man redovisar dock inte det totala antal barn de sökande hade). Resultatet visar att fler män fick hjälp av en dotter och/eller son jämfört med kvinnorna (8 män och 3 kvinnor fick sådan hjälp, vilket motsvaras av att sex av tio män och tre av tio kvinnor fick hjälp). Hjälpen gavs oftare av en dotter än av en son. När det gäller hemtjänstmottagarnas sociala kontakter med grannar var fördelningen mer lika mellan könen. Figur 6. Antal kvinnor och män som får hjälp av dotter och/eller son. Diagrammet visar att både män och kvinnor oftare får hjälp av en dotter och att män, som nämnts, oftare får hjälp av både söner och döttrar. Ekonomiskt perspektiv Hemtjänst Hur fördelas då kommunens resurser mellan kvinnor och män? En timme hemtjänst kostade kommunen total 358 kronor år 2008 (Årsredovisning 2008, Vård- och omsorgsförvaltningen, Botkyrka Kommun). Totalt hade de 14 kvinnorna hemtjänstinsatser i 505 timmar per månad och de 14 männen hade 317 timmar per månad. Efter ansökan hade beviljats hade kvinnorna totalt 558 och männen hade

18 timmar per månad. Kvinnors hemtjänstinsatser hade ökat och mäns minskat något. Efter att vi prissatt hemtjänsttimmarna, se tabellen nedan, blev det tydligt att kvinnorna i urvalet får del av en betydligt större andel av kommunens hemtjänstresurser. Efter att nytt beslut hade fattats gick 64 procent av hemtjänstresurserna till kvinnor och 36 procent till män. Det är en betydande skillnad och speglar att kvinnor totalt sett får mer omfattande insatser inom personlig omvårdnad. Detta i sin tur speglar sannolikt det faktum att kvinnor utgör fyra femtedelar av dem som bedömdes tillhöra ohälsogrupp 3, den med mest omfattande ohälsa (dubbelt så många män som kvinnor tillhörde dock ohälsogrupp 2). Tabell 3 Kostnader för hemtjänstinsatser för de 14 kvinnorna och de 14 männen per månad, summorna är avrundade (andel i procent) Kvinnor Män Totalt Före ansökan (62) (38) (100) Efter beslut (64) (36) (100) Hemtjänstens brukare betalar ej hela kostnaden för hemtjänsten själva utan avgiften bestäms utifrån den enskildes ekonomiska förhållanden (Riktlinjer för avgifter inom äldre- och handikappsomsorgen i Botkyrka kommun, 2009). I de 28 undersökta akterna redovisas inte vilken avgift individen betalar. Vi vet därför inte vad de undersökta kvinnorna och männen betalar själva och hur mycket som faller på kommunen. Men då kvinnor, framförallt äldre pensionärer har en avsevärt sämre ekonomi jämfört med äldre män betalar kvinnor i kommunen generellt mindre för sin hemtjänst (SCB 2008 och Gunnarsson & Szebehely 2009). Av samtliga hemtjänstmottagare i Botkyrka som är 65 år och äldre betalar 76 procent av kvinnorna och 87 procent av männen någon form av avgift. Resterande brukare har en nollavgift. Matdistribution Vad matleveranserna kostar har vi inte fullt ut kunnat fånga. Kostnaden för transporter av samtliga matlådor från kök till hemtjänstlokaler för hela kommunen ligger på kronor per år. Till detta tillkommer kostnader i form av den tid hemtjänstpersonalen behöver för att bära eller köra ut matlådorna. Hur stor denna tidskostnad är har vi idag ingen kännedom om. Till detta kommer kostnaden för själva maten vilken ligger på 45 kronor per portion. Det är också denna summa, 45 kronor per matlåda, som mottagaren betalar för matdistribution. I vårt material framkom att när de nya besluten hade fattats så hade kvinnor 33 matleveranser per vecka och män 23 leveranser. Detta betyder att kvinnor erhöll 59 procent och män 41 procent av matleveranserna. Detta bör då också motsvara andelsfördelningen av de totala kostnaderna. Den kostnad gruppen kvinnor betalade själva var ca 6000 kronor per månad och för gruppen män var den ca 4200 kronor. Obetalt arbete Vad är då den obetalda anhörigomsorgen, som ges till de 28 personer som akterna gäller, värd i ekonomiska termer? Analysen visar att anhöriga, framförallt kvinnor, utför obetald omvårdnad och hushållsarbete för sina behövande anhöriga. Hur omfattande denna är har ej gått att få fram. Tittar man på den nationella nivån så har beräkningar gjorts som visar att den informella omsorgen (hjälp som ges av familj, släkt och vänner) står för 70 procent av all den omsorg som ges till äldre som bor hemma medan den offentliga äldreomsorgen står för resten, 30 procent (Sundström, Johansson & Hassing 2002). Enligt en annan beräkning motsvarar den informella omsorgen cirka 60 procent av den totala omsorgen för äldre och funktionshindrade (Szebehely 2005). Den informella anhörigomsorgen ges till 70 procent av kvinnor, främst fruar och döttrar, och till 30 procent av män. Om man gör en grov och schablonartad uträkning 18

19 för de personer som omfattas av de 28 akterna och utgår från att den nationella fördelningen även gäller Botkyrka kommun så framkommer följande: De totala kostnaderna för omsorgen om de 28 personerna blir då cirka 1 miljon kronor per månad där 70 procent, dvs kronor, utgörs av obetald anhörigomsorg (om man likställer timkostnaderna för den obetalda omsorgen med timkostnaderna för den offentliga) och 30 procent utgörs av kommunens hemtjänstinsatser, dvs kronor. Delar man sedan upp den informella anhörigomsorgen mellan kvinnor och män enligt 70/30 principen så utför kvinnor obetald anhörigomsorg till ett värde av kronor i månaden och män till ett värde av kronor. Kvinnor utför då mer obetald anhörigomsorg till ett värde av kronor i månaden. 19

20 KAPITEL 4 Resultat och diskussion Mer personlig omsorg till kvinnor, mer service till män När vi analyserade fördelningen av hemtjänstinsatser (oavsett hälsostatus) och den tid dessa antas ta för de 14 kvinnorna och de 14 männen i denna studie visade det sig att kvinnor totalt erhåller 64 procent och män 36 procent av de totala hemtjänstinsatserna. Tabell 4 Hemtjänstens tidsinsats fördelad mellan kvinnor och män, procentandel Kvinnor Personlig omsorg Service Hemtjänst totalt Män När vi tittade på enbart personlig omsorg, dvs. insatser som innebär hjälp med personlig hygien och liknande så erhöll kvinnorna 79 procent och männen 21 procent av denna. Gällande serviceinsatser, dvs. hjälp med hushållsarbete, var bilden den motsatta. Kvinnor erhöll 48 procent och män 52 procent av dessa insatser. Frågan som då uppstod var; vad orsaken är till att kvinnor behöver mer hjälp med personlig omsorg och män något mer hjälp med service? Personlig omsorg innefattar en mer basal typ av hjälp dvs. hjälp med personlig hygien, toalettbesök, på-/avklädning, dusch, tillsyn och promenad. Kvinnors mer omfattande hjälpbehov när det gäller personlig omsorg indikerar därför att kvinnor generellt har sämre hälsa jämfört med männen i detta urval, vilket också visade sig vara fallet. Att äldre kvinnor har en sämre hälsa än äldre män stämmer även väl överens med hur det ser ut i riket i övrigt och beror delvis på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män (SCB 2008 och Gunnarsson & Szebehely 2009). En annan förklaring kan vara att kvinnor behöver en annan typ av insatser jämfört med män. Kan det vara så att kvinnor antas har större behov av t.ex. hårvård och liknande? Detta är en fråga vi inte kan besvara utifrån det material vi haft tillgång till. Vad är då orsaken till att männen erhåller mer service? Service innefattar den typ av hem- och hushållsarbete som traditionellt utförts av framförallt kvinnor dvs. hjälp med frukost/bäddning/disk, måltid, uppdukning, sophantering, tvätt, ledsagning, inköp/ärende, renbäddning, städning, tillsynsstädning, damning och fönsterputs. Om kvinnor har sämre hälsa bör de ju inte heller vara i bättre form än männen när det gäller att laga mat och städa, etc. Personer som behöver mycket personlig omsorg borde även

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Upprättad: Datum:2013-04-08 Enhet: Vård och omsorg Projektledare: Sara Makboul Innehållsförteckning Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Upprättad: Datum:2013-01-31 Enhet: Vård och omsorg Projektledare: Sara Makboul Innehållsförteckning Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Hemtjänst. i Lessebo kommun

Hemtjänst. i Lessebo kommun Hemtjänst i Lessebo kommun Hemtjänst Hemtjänst är till för att du som har behov av stöd och omsorg ska klara dig i hemmet och kunna bo kvar. Hemtjänst innebär att omsorgspersonal från kommunen kommer och

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster För dig som vill veta mer om Servicetjänster Innehåll Servicetjänster - så fungerar det sidan 3 Vad ingår i servicetjänsterna? sidan 3 Personlig omvårdnad sidan 3 Vad kan man inte få hjälp med? sidan 3

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Omvårdnad och service

Omvårdnad och service Omvårdnad och service i hemtjänsten www.ronneby.se 1 Innehåll Hemtjänst detta erbjuds... 3 Avgifter för hemtjänst... 5 Betalningsperiod... 6 Avdrag på avgift... 6 Hemtjänstavgift för makar/sambos... 6

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad.

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad. Sida 1(5) Avgifter för hemtjänst i eget boende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom hemtjänsten. I denna skrift kan du läsa

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten LOV - frihet att bestämma >> Gör dina egna val Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten >> Nu införs Lagen om Valfrihetssystem (LOV) i hemtjänsten Det innebär att du själv väljer vem som ska utföra

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Insatserna i hemtjänst, ledsagning och boendestöd inom omsorgen om äldre och funktionshindrade i Vimmerby kommun

Insatserna i hemtjänst, ledsagning och boendestöd inom omsorgen om äldre och funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Insatserna i hemtjänst, ledsagning och boendestöd inom omsorgen om äldre och funktionshindrade i Vimmerby kommun Tjänstedeklaration Antagna av omsorgsnämnden 2010-12-16, 133 Övertagna

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

Personliga assistenter - Köp av tjänster

Personliga assistenter - Köp av tjänster Revisionsrapport Personliga assistenter - Köp av tjänster Östersunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning 3 2.4

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2015-01-01 2015-12-31

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2015-01-01 2015-12-31 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2015-01-01 2015-12-31 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

Delegation - förenklad biståndsbedömning

Delegation - förenklad biståndsbedömning Ärende 7 Dnr VON-2012-212 Dpl 01 sid 1 (2) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteskrivelse 2012-08-13 Roger Granat, 054-540 54 52 roger.granat@karlstad.se Vård- och omsorgsnämnden Delegation

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Bilaga 7 till kundval hemtjänst

Bilaga 7 till kundval hemtjänst Bilaga 7 sida 1 (5) Bilaga 7 till kundval hemtjänst Beskrivning av servicetjänster Bilaga 7 sida 2 (5) A Servicetjänster Kommunmedborgare som är fyllda 75 år eller är äldre och som bor i ordinärt boende

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre Stöd och omsorg för äldre Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre 2 Denna broschyr är uppdaterad 29 september 2014. Du kan också lyssna på informationen som finns på Umeå kommuns webbplats.

Läs mer

Riktlinje för bedömning av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) för äldre och personer med funktionsnedsättning

Riktlinje för bedömning av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) för äldre och personer med funktionsnedsättning SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2015-03-24 Gäller från och med: 2015-05-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Socialnämnden Gunnel

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten 2012-01-16 Reviderad 2012-03-12 2012-05-30 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör en ansökan

Läs mer

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa.

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa. Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och beror på din ekonomi. För att kunna göra en sådan bedömning behöver omsorgsförvaltningen veta vilka inkomster

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Vadstena kommun. kvalitet i äldreomsorg. Revisionsrapport nr 4, 2012, slutversion R Wallin

Vadstena kommun. kvalitet i äldreomsorg. Revisionsrapport nr 4, 2012, slutversion R Wallin Vadstena kommun kvalitet i äldreomsorg Revisionsrapport nr 4, 2012, slutversion R Wallin t Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Syfte...3 3.1. Revisionsfrågor...3 3.2. Metod...3 3.3. Revisionskriterer/utgångspunkter...3

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

DOM 2012-01-13 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-01-13 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 2 2012-01-13 Meddelad i Stockholm Mål nr 4519-11 1 KLAGANDE Norrmalms stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 3128 103 62 Stockholm MOTPART Gunnar Thureson Bergentz, 250109-0498 Ombud:

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Äldrenämndens riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen för äldre

Äldrenämndens riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen för äldre 2009-04-15 Äldrenämndens riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen för äldre Gällande fr.o.m. den 1 Maj 2009 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON 08-706

Läs mer

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen MEDDELANDE

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Sociala enheten 2007:6 Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Rapportnamn: Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Ann Larsson, förvaltningschef Mariann Lundin, bitr förvaltningschef Lena Vilhelmsson, sekreterare Jörgen Karlsson, ekonom, 33

Ann Larsson, förvaltningschef Mariann Lundin, bitr förvaltningschef Lena Vilhelmsson, sekreterare Jörgen Karlsson, ekonom, 33 26-34 Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00 16.00 Beslutande Leif T Johansson, (FP) ordförande Kristina Frigert (M), 1:e vice ordförande Elving Claesson (S) 2:e vice ordförande Christina

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer TANUMS KOMMUN Omsorgsförvaltningen Datum 110203 Vår referens 2011.0035-732 On Riktlinjer - kvalitetsnivåer Biståndshandläggning SoL - ÄO Antagna av Omsorgsnämnden 21 110224 Innehåll 1. RIKTLINJER KVALITETSNIVÅER

Läs mer

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården 2014-05-27 Sov 197/2014 Uppdaterad 2015-06-24 Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården Beslutad av: Programdirektör Social välfärd Ansvarig för upprättande: Neutrala enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRYGGHETSBOENDET

VÄLKOMMEN TILL TRYGGHETSBOENDET VÄLKOMMEN TILL TRYGGHETSBOENDET Senast reviderad 2015-01-15 2 (5) OM TRYGGHETSBOENDET Trygghetsboendet har fyra avdelningar, Stugan, Ollebo, Skogsbo och Grantorp och består av totalt 27 lägenheter samt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Innehåller även information om omsorgsgaranti. för äldreboende och hemtjänst. Avgifter. för vård, omsorg och service.

Innehåller även information om omsorgsgaranti. för äldreboende och hemtjänst. Avgifter. för vård, omsorg och service. Innehåller även information om omsorgsgaranti för äldreboende och hemtjänst Avgifter för vård, omsorg och service Foto: Scandinav 2015 Vård- och omsorgsförvaltningen ger omsorg och service till äldre och

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av insatser enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (2001:453) för äldre och funktionshindrade.

Riktlinjer för bedömning av insatser enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (2001:453) för äldre och funktionshindrade. Riktlinjer för bedömning av insatser enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (2001:453) för äldre och funktionshindrade. VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Beslut VON 2013-12-XX (Med giltighet fr.o.m. 2014-XX-XX) RIKTLINJER

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer