Drogtester i finländska företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drogtester i finländska företag"

Transkript

1 ÖVERSIKT HEIKKI BOTHAS Drogtester i finländska företag botemedel mot ett inbillat eller verkligt hot? Experimenterandet med och bruket av narkotiska ämnen och de olägenheter detta medför ökade i Finland under 1990-talet (Rusmedelsstatistisk årsbok 2000, 15). Fastän tillväxten i det experimentella bruket av narkotika redan verkar avta är det sannolikt att de problem narkotikan skapar fortfarande kommer att växa (Hakkarainen & Metso 2001, 282). Drogtestning känns som ett konkret medel då man snabbt önskar ingripa i narkotikaproblematiken. I finländska företag började drogtester bli allmännare under slutet av 1990-talet. Företagen vill förbereda sig inför kommande hot. I offentligheten har man hoppats att drogtester skulle föra med sig en lindring i narkotikasituationen och ökad säkerhet på arbetsplatserna. Många har dock betvivlat testernas tillförlitlighet. Den mest centrala synvinkeln i min undersökning blev en fråga som knappast alls dryftats i tidningarnas spalter: varför genomför företagen drogtester? Vilka funktioner fyller drogtesterna för företagen och hurudana hot önskar de avvärja med hjälp av testerna? Jag närmar mig den egentliga forskningsfrågan genom att granska hur företagen rättfärdigar testerna. I den offentliga diskussionen har arbetssäkerheten framförts som den viktigaste, och nästan enda, motiveringen till att företagen drogtestar sina anställda. Detta utgjorde dock den centrala orsaken för bara tre av de åtta företag, som ingick i min undersökning. Att man personligen känner någon som använder narkotika är fortfarande ovanligt, i synnerhet i äldre åldersgrupper (Hakkarainen & Metso 2001, 279; Partanen & Metso 1999, 147). Massmediernas roll har därför varit central för hur narkotikaproblemet, som är relativt främmande i vår kultur, uppfattas (Hakkarainen 1992, 102). I pressen behandlas olika narkotikapreparat som en odifferentierad helhet och de förknippas nästan alltid med brottslighet och den svåraste gradens narkomani (Kaukonen & Halmeaho 1998, 108). Människors uppfattningar om narkotika och narkotikabrukare grundar sig i allmänhet inte på personliga erfarenheter. Det är snarare fråga om sociala representationer, d.v.s. allmänna kulturella uppfattningar om vårt samhälle och om ett slags vardagsförnuft (Moscovici 1981; 1984; 2000). Drogtestning baserar sig inte på problem förorsakade av narkotika som företagen skulle 138

2 ha känt av, utan på framtida hotbilder. Det här innebär att gruppuppfattningar om narkotika, narkotikabrukare och drogtester har en central betydelse då testningens popularitet förklaras. Enligt Serge Moskovici (2000, 121), som utvecklat teorin om sociala representationer, stöder sig de flesta på allmänt omfattade uppfattningar snarare än på vetenskaplig kunskap. Min undersökning omfattar åtta finländska företag som använder drogtester. Begränsningen till finländska företag är viktig såtillvida att orsaken till att införa tester då inte är direktiv från ett internationellt huvudkontor, utan diskussionen har förts och besluten fattats utgående från finländska förhållanden. För att företagen inte ska kunna identifieras beskriver jag endast i stora drag företagsbranscherna och de anställdas arbetsuppgifter. Tabeller som systematiskt sammanställer uppgifter om företagen framlägger jag inte. De företag som undersöks är stora vad beträffar både personal och omsättning. På finländska arbetsplatser genomförs enligt FNB ungefär drogtester per år (Metro ). De företag som ingår i undersökningen testar årligen tillsammans över personer. Av de undersökta företagen sysselsätter hälften mellan tre och fem tusen personer. Två företag har flera anställda och två färre. Branschvis fördelas företagen grovt taget på följande sätt: två inom hotell-, restaurangoch affärsbranschen, två inom informationsteknologibranschen, två inom logistik- och transportbranschen, ett inom bank- och försäkringsbranschen och ett inom basindustrin. I hälften av de undersökta företagen hade testerna varit i bruk ungefär ett år, i ett företag ett par år, i två omkring fem år och i ett ännu längre. Fyra personaldirektörer och två personalchefer har intervjuats. I två företag intervjuades representanter för företagshälsovården, eftersom de enligt personaldirektörerna och -cheferna haft en central ställning när det gällt att utreda och genomföra testningen. De intervjuade fördelar sig jämnt mellan båda könen. Intervjuer med representanter för personalledningen kan inte ge någon helhetsbild av testfrågan, men deras syn på hur behovet av tester upplevs är intressant. Drogtester i företag Sex av de åtta företagen testar alla nya anställda från stafett till direktör. Två företag testar bara personer vars arbete anses vara speciellt farligt. I alla företag testas framför allt nyanställda. Ofta har personen redan börjat sitt arbete, men arbetsavtalet har ännu inte undertecknats. Ungefär en gång om året testar ett av företagen, vid sidan om nyanställda, slumpmässigt också en del av personalen och förmännen. Fyra företag kan vid behov testa personer som misstänks bruka narkotika. Testningen baserar sig på urinprov. Drogtesterna och tolkningen av testresultat handhas i alla undersökta företag av hälsovårdspersonal. Sex av företagen har externaliserat företagshälsovården, där också drogtesterna utförs. Alla undersökta företag betonar att testerna är tillförlitliga och testningen konfidentiell. De snabbtester utan kontrollanalyser, som fått stor uppmärksamhet i offentligheten, tycks inte användas i storföretagen. Arbetsgivarna bevarar, enligt uppgift, inga registeruppgifter om personer med positiva testresultat. Sådana uppgifter bokförs dock upp till 20 år på företagshälsovårdens personkort. Ett positivt resultat innebär inte automatiskt att den testade vid provtagningstillfället skulle ha varit påverkad av ifrågavarande ämne. Analyser av urinprov kan inte fastslå mängden av det konstaterade ämnet i kroppen eller ange exakt när ämnet intagits. När det är fråga om mediciner går det inte heller att skilja mellan bruk i medicinskt syfte och bruk i berusningssyfte (Seppälä 1998, ). Ett drogtest kan påvisa bruk av ett visst 139

3 ämne, men inte hur det påverkar individens beteende (ILO 1994, 17). De flesta sållningarna fångar upp bruk av amfetamin, metamfetamin, cannabis, opiater, kokain och olika sömn- och lugnande medel (Seppälä 2000a). Tre av företagen kunde specificera och också namnge några av de ämnen som testas, medan två företag inte kunde säga något om dem. Tre företag testade de centrala narkotiska ämnena eller nittio procent av de normala ämnena. I personalledningens arbetsbild ingår säkert inte att känna till alla detaljer om testerna. Den grunda kunskapen om de ämnen som testas avslöjar dock att de narkotiska ämnena är främmande och lätt ses som en helhet. Bensodiazepiner testas inte i två företag, tre testar och i tre kände personalledningen inte till situationen. Enligt de intervjuade är bruk av bensodiazepiner inte i sig något hinder för ett arbetsförhållande och ett företag har planerat att övergå till ett test där sömn- och lugnande medel inte syns. Av datasekretesskäl har personalledningen i allmänhet inte exakta uppgifter om antalet positiva resultat. De flesta positiva resultaten har förekommit i det företag som inledde testerna för två år sedan. Knappt tvåhundra nya anställda har testats och av dem har sammanlagt fyra eller fem gett ett positivt prov. I två företag har hittills inga positiva resultat förekommit. Det ena av företagen har testat i drygt ett år, det andra ungefär i ett halvår. Det allmännaste problemet vid testningen är övervakningen av urinprovet. Detta nämndes i hälften av de undersökta företagen. Många manipuleringsmöjligheter förekommer vid urinprov: den testade kan dricka ansenliga mängder vatten före provet eller manipulera provet med hjälp av olika kemikalier (Seppälä 2000b, 131; Staudenmeier Jr. 1989, 212). Problem kan förekomma också vid tester som genomförts korrekt. Ett felaktigt negativt resultat är ett sådant. Flera tiotal design amfetaminer, många opiatläkemedel som klassificeras som narkotika och hallucinogena narkotiska medel såsom LSD upptäcks inte eftersom sållningen är alltför smal (Seppälä 2000a). Detta ansåg företagen dock inte som något stort problem. En amerikansk undersökning har jämfört analyser av urinprov med de anställdas egna uppgifter om eventuellt bruk av narkotika. Av personerna i samplet medgav 87 att de använt narkotika, men urinprovsanalyserna avslöjade bara 33 personer (Cook m.fl. 1995, 422). Två företag nämnde de korta tiderna för konstaterande av narkotika som ett problem. Sömnmedel kan synas i testerna ännu en månad efter att bruket upphört, cannabis och lugnande medel syns i genomsnitt i ett par veckor, men kokain och heroin syns bara några dagar (Seppälä 1998, 457). Bara en av de intervjuade nämnde möjligheten av felaktiga positiva resultat. De andra verkade ta för givet att felaktiga positiva resultat inte förekommer, eller så nämnde de inte hela saken. Risken för ett felaktigt positivt resultat finns alltid. Det kan framkallas av många läkemedel och t.o.m. av vallmofrön i semlor (Seppälä 1998, 459; Seppälä 2000a). Inte heller ett positivt resultat som säkerställts i en kontrollanalys innebär nödvändigtvis att ämnet skulle ha använts i drogande syfte. T.ex. seglin, som används mot Parkinsons sjukdom, bildar som ämnesomsättningsprodukter metamfetamin och lite amfetamin (Seppälä 2000b, 132). Enligt undersökningar som gjorts i USA är i genomsnitt t.o.m. 12 procent av de positiva resultaten falska. Riskerna för fel är störst bland de billigaste testerna (Staudenmeier Jr. 1989, 214). Enligt andra undersökningar skulle dock de felaktiga positiva resultaten vara mycket få eller inte förekomma just alls (Harris & Heft 1992; se Cook m.fl. 1995, 418). 140

4 Motiveringar för testningen Den mest logiska förklaringen till testning av narkotika skulle säkert vara de ekonomiska eller sociala problem som narkotika framkallar. Detta är det dock inte fråga om i något av de undersökta företagen. Inte i ett enda av dem har det förekommit någon olycka som skulle ha berott på narkotika, inte heller har det kunnat påvisas några andra ekonomiska eller sociala olägenheter. Fyra företag har inte stött på ett enda fall av narkotikabruk. Starka misstankar om eller enskilda fall av bruk av narkotika har förekommit i fyra företag. Skillnaden mellan misstänkta och konstaterade fall är ganska diffus, i synnerhet i två fall. I företaget C har det förekommit enstaka såna här situationer som tytt på bruk av narkotika. Senare kom samma intervjuobjekt in på svårigheten att identifiera en narkotikabrukare, eftersom det ännu inte förekommit något narkotikafall. På ingen punkt i intervjun framgick det att någon anställd skulle ha hänvisats till vård eller sagts upp på grund av bruk av narkotika. De undersökta företagen har insett att också enskilda ord kan inverka på föreställningar. Det talas inte just om drogtester utan om antinarkotikaprogram eller en narkotikafri arbetsgemenskap. Företag som testar bara för speciella arbetsuppgifter talar om drogtester. Fyra av de intervjuade använder antinarkotikaprogram som prefererad synonym till drogtester. Företag A hade enligt den intervjuade inte gått in för drogtester utan för en proklamation mot narkotika och en narkotikafri arbetsgemenskap, som genomfördes i samarbete med representanter för personalen. En narkotikafri arbetsgemenskap väcker knappast samma motstånd som drogtester. En narkotikafri arbetsgemenskap är en abstraktion, som skapas genom konkreta tester. Med antinarkotikaprogram avses i praktiken drogtester och en vårdhänvisningsmodell för narkotikabrukare. Bara ett företag talade om att t.ex. upplysning skulle ingå i programmet. B: Hela tiden har det varit klart för oss att det är fråga om ett bredare program, inte bara drogtester. De är liksom en del av det, så att man beaktar också de situationer där personer blir fast för narkotika. Hur vårdar man dem och vilken inverkan har det på arbetsförhållandet o.s.v. Företag B strävar till att lägga fram programmet som åtminstone en tredelad helhet istället för enbart ett test (test, vård, inverkan på arbetsförhållandet o.s.v.). Sådana listor används när man av enskilda delar vill bilda större helheter (Potter 1996, 196). Drogtesten är bara en liten del av en större kamp som syftar till en narkotikafri arbetsgemenskap. Det skulle vara överraskande om man inte ens gjort upp principplaner för följderna av testningen och en eventuell hänvisning till vård. Nu vill man framställa detta som en viktigare del än själva testningen, trots att den närmast berör arbetssökande. Säkerhet Orsakerna till testningen utgörs av de potentiella risker som narkotika för med sig. I den offentliga debatten har drogtester framställts i synnerhet som ett medel att förbättra säkerheten på arbetsplatsen. Tre företag uppgav säkerheten som den viktigaste motiveringen. Ett av företagen ansåg att de miljöproblem som en eventuell olycka kunde föra med sig var en nästan lika viktig orsak. Till en del arbetsuppgifter i de företag som betonar arbetssäkerheten ansluter sig verkliga risker för personskador. Två företag testar bara personer som söker sådana farliga arbetsuppgifter. Det ena genomför också årliga, uppföljande tester. När det talas om individualiserad säkerhet uppfattas det inte som en fråga mellan arbetsgivare och arbetstagare, utan som ett problem mellan olika arbetstagare, där narkotikabrukare och andra arbetstagare står emot varandra. I 141

5 två företag har också initiativet till testningarna kommit från representanter för personalen. G: De har ju samma tanke, att det känns skrämmande för alla om någon i en sådan omgivning uppträder på ett oförutsägbart sätt. Det är en säkerhetsfråga också för personalen och dess representanter. Att arbetsmiljön är farlig ses som självklart. Istället för att söka risker i arbetsmiljön söks de nu hos de anställda. Detta kan öka arbetssäkerheten, om man samtidigt minns arbetsmiljöns och det övriga arbetarskyddets betydelse när det gäller att förebygga olycksfall. I Finland lider ca löntagare av sjukdomar eller symptom som beror på arbetet (Karjalainen & Vänskä & Notkola 2000, 8). De risker som arbetet medför kan i debatten hamna i bakgrunden om arbetssäkerheten uppfattas i termer av hot från individen versus hot från arbetsmiljön. I offentligheten motiveras testningen i synnerhet med säkerhet. I en debattartikel har Kari Kaukinen, som är Industrins och Arbetsgivarnas samt Servicearbetsgivarna r.f.:s sakkunnigläkare och ledande överläkare för Diacor Hälsotjänster, konstaterat att en narkotikabrukare kan hota andras säkerhet fysiskt, psykiskt, socialt eller ekonomiskt (HS ). Direktör Jussi Koski på Metallindustrins centralförbund hoppas att man inom branschen inte skall testa enbart arbetssökande utan också göra stickprov bland de anställda. Testerna motiverar han med säkerhet. Vid ett positivt testresultat kommer förbundet inte enligt honom att rekommendera hänvisning till vård utan anser att det skall leda till uppsägning (Ahjo ). Enligt Jock Young (1999) kännetecknas ett exkluderande samhälle av en tankemodell där man inte strävar till att integrera individer, som definieras som besvärliga i samhället utan till att flytta dem utanför det. Det är inte aktuellt att fundera på rehabilitering om problemet löses på förhand genom tester. Enskilda anställdas betydelse för säkerheten är obestridlig. Ett test som genomförs i anställningsskedet skiljer dock inte mellan bruk under arbetstid och under fritid och många narkotiska medel kan konstateras i urinen bara under några dagar, om ens det. För företagen är det naturligt att av jämnstarka arbetssökande välja den som förknippas med färre risker. Till narkotikabrukarens stigma hör en ansvarslöshet som indikeras av ett positivt testresultat. Brottslighet Den viktigaste motiveringen utgörs av säkerhet i vid mening, eftersom man också vid egendomsbrott och datasekretess ofta hänvisar till säkerheten. Rädslan för brottslighet är det viktigaste enskilda skälet för drogtestning. Alla åtta företag ser risker för egendomsbrott eller hot mot datasekretessen som ett skäl att inleda testning. Tre företag uppger att det viktigaste skälet för testning är hot om egendomsbrott som ansluter sig till narkotikabruk. Det viktigaste skälet som två företag uppger är risker som ansluter sig till datasekretessen. Misstankar om brottslighet som ansluter sig till narkotika har förekommit i två företag, men fallen har dock inte kunnat klarläggas. Polisen har framlagt misstankar om att någon i företag A:s personal skulle ha varit en kontaktperson, som finansierar sitt narkotikabruk genom egendomsbrott. Företag B misstänkte att personer med kassajobb, som utsatts för utpressning, brukade narkotika. C:... vi ser det faktiskt så att bruket kan leda till oförutsägbara följder just på det sättet att brottsligheten får in sina tentakler hos oss, eftersom uppfinningsrikedomen ju är gränslös. I detta exempel kan bruket av narkotika leda till att brottslighet får in sina tentakler i företaget. Att förklara fenomenet med hjälp av 142

6 annat än en metafor skulle vara mycket svårt. Det skulle förutsätta att man förklarar hur en enskild narkotikabrukare kan vara så farlig och huruvida han verkligen är en del av den brottsvärld som tränger sig in i företagen. Med hjälp av metaforer kan man framkalla de önskade konnotationerna utan en mångsidig argumentation (Jokinen 1999, 149). Drogtesten är inte längre egentligen test som mäter bruket av något ämne eller den arbetssökandes hälsotillstånd, utan en utredning om den sökandes pålitlighet. Själva bruket av ämnen är inte viktigt, utan det centrala är den följd som anses oundviklig: stölder och brottslighet. Stämplandet av narkotikabrukare som tjuvar har motiverats med deras stora penningbehov, men bakom tankemodellen ligger säkert också en moralistisk uppfattning. Ofta anses narkotikabruk bero på moralisk svaghet eller avsaknad av moral (Lakoff 1996, 74). För en morallös är det förstås helt naturligt att stjäla. Enligt Christie och Bruun (1986, 82) grundar sig myten om narkotikabrottslingen långt på bilden av en narkotikans slav som är tvungen att stjäla för att tillfredsställa sitt ständiga behov av narkotika. Att motivera drogtestningen på arbetsplatserna med myten om narkotikabrottslingen är problematiskt. Det är klart att en del narkotikabrukare stjäl pengar eller varor för att kunna skaffa sig narkotika. Det finns ett samband mellan narkotika och brottslighet, men det är inte berättigat att tala om ett entydigt kausalförhållande (Kinnunen 2001, 50). Som Kinnunen (1996, 16, 30) funnit i sin forskning finns det ett klart samband mellan amfetamin och egendomsbrott, men detta gäller enligt honom närmast en grupp användare av ämnet som redan alienerats från samhället. Av dem som söker hjälp för sitt bruk av alkohol eller narkotika är bara tio procent verksamma inom arbetslivet (Nuorvala m.fl. 2000, 249). Det absolut vanligaste illegala narkotiska preparatet i Finland är cannabis (Hakkarainen & Metso 2001, 279), som syns i testerna betydligt längre än amfetamin och heroin (Seppälä 1998, 457). Därför kan man anta att största delen av de positiva testresultaten gäller cannabis. Cannabis är, i jämförelse med hårda droger, ett relativt billigt rusmedel (Kinnunen 1996, 61) och framkallar inte heller ett starkt fysiskt beroende (Saarnio 2000, 160). Anknytningen till brottslighet motiveras snarare med moralistiska argument än med vetenskapliga eller faktabaserade bevis. D: Ja, och på det sättet kan det förstås låta lite som en äventyrsberättelse, men det kan också vara så att någon fastnar på kroken och sedan är det någon som kan utnyttja det och får den att göra något som sedan skadar företaget. Narkotikabrukare ses inte bara som potentiella tjuvar utan också som ett hot mot datasekretessen i företagen. I det föregående exemplet erkänner man att hotet mot datasekretessen kan låta som en äventyrsberättelse. Att själv erkänna detta är effektivare än att låta lyssnaren komma till samma slutsats (Potter 1996, 130). Därigenom konstaterar man att man funderat på saken, men fastän det kan låta som en äventyrsberättelse är det inte det. Två företag nämner narkotikadistribution på arbetsplatsen som en betydande hotbild. Detta anses hänga ihop med branschen eller organisationsstrukturen i företagen; i B möjliggör branschen försäljning av narkotika till kunder och i D anses de interna datanäten möjliggöra förmedling av narkotika till personalen. Två företag är rädda för att narkotikabrukare uppträder våldsamt. Företag C är rädd för flashback fenomenet som ansluter sig till lätta droger och befarar t.o.m. att anställda angriper kunder. Farhågorna baserar sig på en företagsläkares målande beskrivning av effekterna av olika narkotiska medel. Enligt statistiken är narkotikabrottslingar inte speciellt våldsamma, åtminstone inte mot människor utanför den kriminella världen (Kinnunen 143

7 1996, 20). Det nämnda flashback fenomenet ansluter sig i synnerhet till LSD, men ibland också till fencyklidin och långvarigt bruk av cannabis. Drogtester löser inte det potentiella problemet, eftersom ämnet vid flashback situationen redan försvunnit ur kroppen och de vanligaste testerna inte ens upptäcker LSD (Fabritius & Salaspuro 1998, 427; 420; Ahtee 1998, 149; Seppälä 2000a). Hos storförbrukare av cannabis kan flashback fenomenet, som varar några minuter, förekomma men våldsamma reaktioner ingår inte i cannabisberusning (Fabritius & Salaspuro 1998, 420; Losken & Maviglia & Friedman 1996, ). Signal En av drogtesternas viktigaste funktioner är att fungera som en signal mot narkotika till personalen, arbetssökande eller kunder. Att testen fungerar som en signal är i sig en viktig motivering, men den stärker också de andra motiveringarna. När testningen fungerar som en signal till de arbetssökande rör det sig i grunden om en strävan att förhindra att brottslingar söker sig till företaget. Enligt Elaine Draper (1998, 70 72), som i USA undersökt drogtestning i företag, är testernas förebyggande effekt mycket viktig för företagen. Så är det också i Finland. I två företag har antalet positiva testresultat halverats under årens lopp. I företagen tolkar man detta så att narkotikabrukarna har hört om testerna och inte söker arbete hos dem. På internet finns det en hel del information om hur länge ämnen kan konstateras och hur man kan manipulera prov, så det är också möjligt att narkotikabrukare inte åker fast. Enligt en undersökning som gjorts av Bennett och Lehman (1999) kan en narkotikafientlig atmosfär, som bl.a. kommer till uttryck i drogtester, minska bruket av droger under arbetstid. Sju företag såg testning som en signal, en proklamation eller ett manifest till arbetstagare och sökande att man inte vill ha narkotikabrukare. Endast ett företag angav inte detta skäl. Där ansåg personaldirektören att narkotikabrukare knappast söker sig till deras bransch. Tre företag anser att testningens inverkan på offentlighetsbilden inte är särskilt viktig. Två av dem har infört testning delvis p.g.a. krav från intressentgrupper, men där ses inte testningen som någon imagefråga. Fyra företag ser testningen som ett rätt positivt bidrag till offentlighetsbilden och för ett företag var detta en av de allra mest centrala orsakerna till testningen. I detta företag bidrar testningen till att motverka en del faktorer som tär på deras offentlighetsbild och skapa en klanderfri bild. Bara ett företag har inte tänkt på saken ur denna synvinkel. Narkotika är en god fiende snarare för politiker än för företag, men att polera offentlighetsbilden genom att testa arbetssökande är ett enkelt sätt att visa ansvarstagande. I:... om man för egen del t.ex. kan minska bruket av narkotika. Och om någon som söker arbete visar sig vara en brukare erbjuds han vård. Man går igenom olika sätt på vilka han kan komma loss ur det, på det sättet kan man också visa samhällsansvar. Ett positivt testresultat innebär inte i sig nödvändigtvis ett behov av vård, men det är förstås mer ansvarsfullt att berätta om möjligheter till vård än att bara meddela att det inte blir något jobb. Vård för arbetssökande betalar arbetsgivarna inte. Istället för ett samhälleligt eller socialt ansvar är det snarare fråga om social exklusion; att framställa testningen som en ansvarsfull verksamhet är inte en särskilt hållbar reklamparoll. I ett risksamhälle strävar man inte i första hand till att uppnå det goda utan till att förhindra det värsta (Beck 1992, 49). Det är också det centrala syftet med testningen. I riskhanteringen kan man dock tillgripa kosmetiska åtgärder istället för att ta itu med orsakerna (a.a., 57). 144

8 Medikalisering Medicinska hänvisningar spelade en överraskande liten roll i motiveringarna. Kanske det hänger ihop med att narkotikafrågan inte heller i pressen i allmänhet behandlas som en hälsofråga utan som en kontrollpolitisk angelägenhet (Kaukonen & Halmeaho 1997, 100; Hakkarainen 1992, ). I sociokulturella analyser är det ofta lika intressant att granska det som saknas i texten som själva texten (Fairclough 1995, 5). Bara ett företag motiverar testningen med att narkotika för med sig sjukfrånvaro, vilket dock inte sågs som viktigt. Två företag hänvisade i förbigående till försämrade arbetsinsatser. Det pensionsansvar som två företag betonade ansluter sig också till hälsosynpunkter. Enligt Soininen (1999, 27) inleds redovisningar i många situationer från det på förhand mest bekanta alternativet: från diskursiva betydelser som har ett brett stöd, är ideologiskt lockande och förefaller självklara. De motiveringar som anslöt sig till pensionsansvaret följde i båda fallen tidsmässigt på de motiveringar som anslöt sig till brottslighet och som alltså uppenbarligen i företagen ses som mer legitima och naturliga motiveringar. Testning i samband med arbetsolycksfall ingår i tre företags rusmedelspolitik. Ett positivt resultat definieras av arbetsgivarna i USA som orsak till olyckor. Med hjälp av tester kan arbetsledningen undvika ett pinsamt letande efter skyldiga och två sina händer. Medikaliseringen av arbetsledningsproblem vid olycksfall är vanligen selektiv: bara arbetstagarna testas, inte arbetsledningen (Draper 1998, 76). Ändå går det inte att genom analyser av urinprov bedöma mängden av ifrågavarande ämne i kroppen eller att avgöra när ämnet intagits. På basen av testet kan man inte säga om den testade vid olycksfallet varit påverkad av ämnet (Seppälä 1998, ). På basen av blodprov kan man dock bestämma en akut berusning. Om företagshälsovården medikaliserar arbetssäkerheten går vi i en farlig riktning. Arbetssäkerheten kan då ses som en fråga som i första hand beror på individen och som kan skötas medicinskt. Testningen framställs ofta som något som gagnar hela företaget, men den kan också ses ur olika personalgruppers synvinkel. Enligt Draper (1998) gagnar testerna främst den operativa ledningen och företagshälsovården. Företagsläkaren kan genom att testa personal och arbetssökande visa sig nyttig inför företagsledningen. Också de anslag som testerna för med sig är välkomna (a.a., 72 74). Å andra sidan upplever åtminstone i USA en del av de läkare som genomför drogtestningar sig som poliser snarare än läkare. De anser att det förtroliga i läkare patient relationen bryts (a.a., 80, 84 89). D: Det ingår också annat. Man tittar också på blodprov och kolesterol och annat liknande, det är alltså bara en del av det. Drogtesten är som ett kolesteroltest, men istället för att mäta hälsa mäter det ärlighet. Genom att kategorisera drogtesten som en del av medicinen och medicinska prov ges testerna tillförlitlighet, status och neutralitet. Jämförelsen med kolesteroltester låter också förstå att om man godkänner det ena testet godkänner man också det andra. Vid granskningen av olika kategorier är det mindre fruktbart att överväga sanningsvärde eller berättigande än det är att se på bruket av dem i vissa sammanhang eller samspelet mellan dem (Potter 1996, 180). Man kan naturligtvis jämföra ett drogtest med ett kolesteroltest, men testernas natur och deras påföljder är mycket olika. Trots att narkotikaproblemet vuxit är de problem och kostnader som alkoholen förorsakar samhället mångdubbelt större (Rusmedelsstatistisk årsbok 2000; Hein & Salomaa 2000, 36 38; Poikolainen 1998, 47). I de undersökta företagen upplevs alkoholen tillsvidare som ett större problem än narkotikan, 145

9 fastän narkotika ses som ett större hot. Orsaken till detta är svårigheten att känna igen narkotikabruket och de oberäkneliga reaktionerna hos brukarna. Problem som skapas av alkoholen är klart vanligare än de som skapas av narkotika, men kanske problemets vanlighet har gjort det till en etablerad företeelse som man inte längre tror att man kan påverka. I två företag hade personalens rikliga bruk av alkohol varit en bidragande orsak till testningen av narkotika. I fyra företag testas också arbetssökandes alkoholbruk. Borgerliga och medelklassvärderingar begränsar bruket av den medicinska stämpeln (Tuomainen m.fl. 1999, 44). Man har inte medikaliserat det tillfälliga eller ens det ganska rikliga bruket av alkohol. I ett företag som testar alkoholbruket konstaterades om du dricker mycket sprit och sköter ditt arbete, så inte är de ju brottsligt. Naturligt E: Så nog bör man absolut testa i vår bransch. Att narkotika och tester kommer in i företagen ses som en oundviklig och därmed också naturlig sak. När testningen görs naturlig stärker det de andra motiveringarna, men å andra sidan behövs det ingen särskild motivering för testningen, om den uppfattas som en naturlig åtgärd. När fenomen görs naturliga blir det svårare att identifiera dem som ideologiska konstruktioner genom att de får en status som vardagsförnuft (Fairclough 1995, 31 42). Att låta de egna intressena träda i bakgrunden är en vanlig argumentationsform. I fallet med drogtester är det alltså inte fråga om företagets intresse, utan personalens och t.o.m. den testades intresse. Drogtesten kategoriseras t.ex. i företaget B som en del av dess jämlikhets och åldersprogram samt sysselsättande av handikappade, alltså förbättringar som gynnar personalen. Drogtesten presenteras som en del av en ansvarskännande personalpolitik. Två företag berättade att personalen krävt tester. Också för de anställda för narkotika med sig en säkerhetsrisk och risk för egendomsbrott i arbetsgemenskapen. Testerna omfattar i allmänhet inte den stadigvarande personalen, så varför skulle den inte godkänna eller t.o.m. önska testning. Också om personalen inte uttryckligen skulle ha önskat tester ville företagen betona hur saken är gemensam t.ex. på följande sätt: F: Det är viktigt och vi har skapat gemensamma spelregler. Om vi har samma åsikt om saken vilar den på en hållbar grund. Metaforen gemensamma spelregler låter förstå att arbetsgivaren och arbetstagaren är jämbördiga. Men i det här spelet är arbetsgivaren snarare en domare med rätt att utvisa en medspelare. I det här företaget gäller testningen inte arbetsledningen. Att fördunkla parternas intressen är en central del av en lyckad övertalningsprocess (Potter 1996, 124). Spelreglerna uppfattas som lika för alla och som avtal som inte driver någon enskilds intressen. Genom vi-retorik skapar man en bild av gemensamma intressen (Jokinen 1999, 139). Enligt Draper (1998, 70 72) testar många företag i USA därför att andra testar. Också i Finland iakttas samma fenomen; exempel från andra företag gav en påstöt i åtminstone hälften av de undersökta bolagen. Begreppet moralisk panik står för en situation då rådande konsensus kräver särskilda åtgärder mot en viss människogrupp, som betraktas som utomstående (Goode & Ben Yehuda 1994, 33 41). Den diskussion som förts om drogtestning i företag och skolor har skapat en tacksam jordmån för moralisk panik. Testning förefaller att vara en alldeles naturlig åtgärd. Det intresse för drogtester som uppstod i USA under 1980 talet på Reaganadministrationens initiativ utgjorde en del av den mora- 146

10 liska paniken (Goode & Ben Yehuda 1994, ). Att problemet delvis var en konstruktion framgår av att narkotikaproblemet var större i slutet av 1970-talet än under tiden för den värsta paniken på 1980-talet (a.a., ). Enligt Young (1999, 112) är det svårare under den postmoderna tiden än tidigare att skapa moralisk panik, eftersom människorna tål avvikelser bättre än tidigare. Minimeringen av risker är viktigare än moraliska överväganden (a.a., 67). Gemensamt för motiveringar som baserar sig på riskkontroll och på moralism är uppfattningen om narkotikabrukarna som individer som själva valt sitt öde (Young 1999, 113; Lakoff 1996, 85). Det medför att också hårda medel är berättigade. Testerna beskrivs som ett oundvikligt tvång i en värld i förändring. I flera intervjuer talas det om hur narkotikasituationen försämrats. Det sades att problemet ännu inte exploderat (B) eller tagit överhanden (C), men implicit kan slutsatsen dras att om ingenting görs, kommer så att ske. I fyra företag var en av orsakerna till testning den låga genomsnittsåldern bland de anställda. Nya unga arbetstagare ses lätt som ett hot mot den etablerade ordningen bland både ledningen och personalen. I och med att antalet unga anställda ökar föreställer man sig att problemet är oundvikligt. Slutord De uppfattningar och sätt att agera som fått ett brett stöd bland de undersökta företagen kan med vissa reservationer generaliseras till också andra företag som testar sina arbetssökande. Det är dock inte fråga om statistiska sannolikheter utan framför allt om en förklaring på fenomenet. De representationer som traditionellt förknippats med problembrukare av narkotika har överförts på arbetssökande med positiva testresultat. En person vars drogtest varit positivt uppfattas alltid som en narkotikabrukare. I Finland är ordet narkotikabrukare en term som stämplar hela individen på ungefär samma sätt som ordet alkoholist. Narkotikabrukare förankras bland brottslingar, inte t.ex. bland oförargliga tillfälliga alkolholbrukare. Eftersom testningen inriktas på de arbetssökande kan man göra en klar avgränsning mellan oss och dem. Narkotiska ämnen är en stor och skrämmande helhet som ses som en starkt växande risk. Företagen förnekar inte att olika narkotiska medel är förenade med olika risker, men den grova differentieringen har inga praktiska följder. De narkotiska ämnena är en kraft som definierar sina brukare helhetsmässigt och tar makten över dem, en kraft som inte kommer till synes i hjärnans kemi utan snarare som en faktor som påverkar livsstilen och bryter ner moralen. Genom förankring klassificeras och benämns något främmande och okänt (Moscovici 1981, 193). Narkotikan har förankrats i omoral, brottslighet, otrygghet och utanförskap. Sociala representationer söker göra det okända känt (Moscovici 1981, 188). Genom objektivering görs det abstrakta konkret, en diffus idé eller sak konkretiseras till en vardagsrealitet (a.a., ). Man tror att idealet om knarkfrihet förverkligas genom drogtester. Ett drogtest kan i sig ses som ett slags social representation, eftersom det abstrakta narkotikaproblemet och de risker som ansluter sig till narkotika genom testen konkretiseras. Man försöker göra det okända känt och det okontrollerade möjligt att kontrollera. Testen förankras i medicinsk tillförlitlighet. Uppfattningarna om narkotikabrukarnas farlighet och testernas tillförlitlighet skapar en kontext där testningen görs naturlig. Berättigandet av testningen i företagen grundar sig dock på problematiska antaganden, eftersom de narkotiska ämnena inte utgör en helhet, en person som gett ett positivt testresultat 147

11 inte automatiskt är en brottsling eller ett betydande hot mot arbetssäkerheten och testerna inte är fullständigt tillförlitliga. Mytiska uppfattningar är inte den enda orsaken till testernas popularitet, men de skapar åtminstone en stabil grund för den. Den största delen av problembrukarna av narkotika står helt utanför arbetsmarknaden, eftersom det till bruket av hård narkotika ofta ansluter sig social marginalisering och utstötning. Att söka arbete är för många problembrukare bara en avlägsen dröm och arbetsmarknadens normala uteslutningsmekanismer gallrar bort dem också utan tester. Drogtesterna utesluter därför närmast tillfälliga brukare, sådana som bara experimenterar med narkotika eller som har kontroll över sitt bruk. Att vara med i arbetslivet skulle göra det lättare för tillfälliga brukare att bevara kontakterna till samhället och förhindra att problem uppstår. Ett positivt testresultat innebär inte att individen automatiskt marginaliseras, testen kan ju också fungera som en väckarklocka. Men att vakna utan hjälp och utan arbetsplats kan vara en alltför brutal väckning för många. En tillfällig brukares narkotikaproblem kan börja i och med ett positivt drogtest som identifierar honom som en narkotikabrukare och brottsling (Staudenmeier Jr. 1989, 218). Företagen och samhället borde skapa sig en realistisk uppfattning om drogtestens betydelse och de möjligheter och begränsningar som ansluter sig till dem. Också möjligheten av både felaktiga positiva och negativa testresultat borde beaktas. Testningen kan vara motiverad när det gäller vissa farliga arbetsuppgifter, men den behövs knappast för att avvärja brottslighet. Det största hotet som testningen för med sig är inte brottet mot individens integritet eller felaktiga testresultat utan grundlösa förväntningar och förhoppningar. Testningen ses som en faktor som bidrar till att skapa en trygg och lycklig arbetsgemenskap eller t.o.m. som en väg till ett narkotikafritt samhälle, fastän det inte finns tillräckliga grunder för sådana förväntningar. Om man invaggar sig i falska föreställningar kan ens uppmärksamhet riktas bort från insatser för att förebygga problemen och ta itu med dem. Helsingin Sanomat ( ) har i en ledare tagit upp drogtestningen som en fråga där skyddet för individen och samhällets fördelar står mot varandra. Motsatsförhållandet är inte särskilt lyckat. Testningen avlägsnar inte narkotikaproblemet i samhället, i företagen är problem orsakade av narkotika mycket små och testerna strävar ofta inte till att förbättra arbetssäkerheten. Ofta används de som botemedel snarare mot inbillade än verkliga hot. Botemedlets biverkningar är ganska kraftiga, varför både företagen och samhället borde fråga sig vad de vill uppnå med testerna och till vilket pris. Översättning: Peter Lodenius KÄLLOR Ahjo 13/2001. Huumetestit tulivat työpaikoille ennen lainsäädäntöä (Drogtesterna kom till arbetsplatserna före lagstiftningen) Ahtee, Liisa (1998): Kokaiini, amfetamiinin johdokset ja hallusinogeenit (Kokain, amfetaminderivat och hallucinogener). I: Salaspuro, Mikko & Kiianmaa, Kalervo & Seppä, Kaija (red.): Päihdelääketiede (Narkotikamedicin). Duodecim (1998): Beck, Ulrich (1992): Risk Society. Towards a New Modernity. London: Sage Bennett, Joel B. & Lehman, Wayne E.K. (1999): Employee Exposure to Coworker Substance Use and Negative Consequences: The Moderating Effects of Work Group Membership. Journal of Health and Social Behavior 40: Christie, Nils & Bruun, Kettil (1986): Hyvä Vihollinen (Den gode fienden). Espoo: Weilin & Göös Cook, Royer F. & Bernstein, Alan D. & Arrington, Thadeus L. & Andrews, Christine M. & Marshall, Gordon A. (1995): Methods for Assessing Drug Use Prevalence in the Workplace: A Comparison of Self-Report, Urinalysis, and Hair Analysis. The International Journal of the Addictions 30 (4):

12 Draper, Elaine (1998): Drug Testing in the Workplace: The Allure of Management Technologies. International Journal of Sociology and Social Policy 18 (5/6): Fabritius, Carola & Salaspuro, Mikko (1998): Kannabis päihteenä (Cannabis som drog). I: Salaspuro, Mikko & Kiianmaa, Kalervo & Seppä, Kaija (red.): Päihdelääketiede (Narkotikamedicin). Duodecim (1998): Fairclough, Norman (1995): Critical Discourse Analysis. London: Longman Goode, Erich & Ben-Yehuda, Nachman (1994): Moral Panics. The Social Construction of Deviance. Cambridge: Blackwell Hakkarainen, Pekka (1992): Suomalainen huumekysymys. Huumausaineiden yhteiskunnallinen paikka Suomessa toisen maailmansodan jälkeen (Den finska narkotikafrågan. Drogernas sociala placering i Finland efter nadra världkriget). Alkoholitutkimussäätiön julkaisuja n:o 42. Helsinki Hakkarainen, Pekka & Metso, Leena (2001): Onko huumeiden käytön yleistyminen taittumassa? Vuoden 2000 huumekyselyn tulokset (Har drogbruket slutat öka? Resultaten från en enkät om drogvanor). Yhteiskuntapolitiikka 66 (3): Harris, M. & Heft, L. (1992): Alcohol and drug use in the workplace: Issues, controversies and directions for future research. Journal of Management 18: Hein, Ritva & Salomaa, Jukka (2000): Alkoholin ja huumeiden aiheuttamat haittakustannukset (Kostnader för alkohol- och narkotikaskadeverkningar). I: Hein, Ritva & Partanen, Airi & Virtanen, Ari (red.): Alkoholi ja huumeet Stakes tilastoraportti (Alkohol och droger Statistisk rapport). Helsinki: Stakes Helsingin Sanomat: Yksilön suojaaminen korostuu huumetesteissä (Individens integritetsskydd framhävs). Ledare Helsingin Sanomat: Huumetesti toimii vartijana (Drogtestet fungerar som väktare). Vieraskynä ILO (1994): Drug and Alcohol Testing in the Workplace. Report of the interregional tripartite experts meeting held from 10 to 14 May 1993 in Oslo, Norway. Genova: International Labour Office Jokinen, Arja (1999): Vakuuttelevan ja suostuttelevan retoriikan analysoiminen (Analys av en försäkrande och övertalande retorik). I: Jokinen, Arja & Juhila, Kirsi & Suoninen, Eero: Diskurssianalyysi liikkeessä, Tampere: Vastapaino Karjalainen, Antti & Vänskä, Jukka & Notkola, Veijo (2000): Koetut työperäiset sairaudet ja oireet. I: Paananen, Seppo (red.): Työn vaarat Koetut työperäiset sairaudet, työtapaturmat ja työväkivaltatapaukset (Arbetets faror Upplevda arbetsrelaterade sjukdomar, olycksfall i arbetet och våld på arbetsplatsen). Helsinki: Tilastokeskus Kaukonen, Olavi & Halmeaho, Matti (1998): Yhteisellä asialla? Lehtien huumausainekirjoittelu syksyllä 1996 (I gemensamt ärende?). I: Huumeet ja kouluyhteisö. Konstruktionistinen tapaustutkimus (Drogerna och skolan. Konstruktionistisk fallstudie). Stakes, tutkimuksia 91 Kinnunen, Aarne (1996): Isännät, rengit ja pokat. Huumemarkkinat ja oheisrikollisuus Helsingissä (Drogmarknaden och därtill ansluten brottslighet). Helsinki: Oikeuspoliittisen tutkimuslaitoksen julkaisuja 133 Kinnunen, Aarne (2001): Huumausainerikoksiin syyllistyneiden rikosura ja sosioekonominen asema (Narkotikabrottslingars brottskarriär och socio-ekonomiska ställning). Helsinki: Oikeuspoliittisen tutkimuslaitoksen julkaisuja 182 Lakoff, George (1996): Moral Politics. Chicago: The University of Chicago Press Losken, Albert & Maviglia, Saverio & Friedman, Lawrence S. (1996): Marijuana. I: Friedman, Lawrence & Fleming, Nicholas & Roberts, David H. & Hyman, Steven E. (red.): Source Book of Substance Abuse and Addiction. Maryland: Williams & Wilkins Metro: huumetestiä vuodessa. Terveys (15) Moscovici, Serge (1981): On Social Representations. I: Forgas J.P. (red.): Social Cognition. Perspectives on Everyday Understanding. European Monographs in Social Psychology 26, London: Academic Press Moscovici, Serge (1984): The phenomenon of social representations. I: Farr, Robert M. & Moscovici, Serge (red.): Social Representations, Cambridge: Cambridge University Press Moscovici, Serge (2000): Social Representations. Explorations in Social Psychology. Cambridge: Polity Nuorvala, Yrjö & Metso, Leena & Kaukonen, Olavi & Haavisto, Kari (2000): Päihde-ehtoinen asiointi sosiaali- ja terveydenhuollossa: vuosien 1995 ja 1999 päihdetapauslaskentojen vertailu (Rusmedelsrelaterade klientbesök inom social- och hälsovården åren 1995 och 1999). Yhteiskuntapo- 149

13 litiikka 65 (3): Partanen, Juha & Metso, Leena (1999): Suomen toinen huumeaalto (Den andra narkotikavågen i Finland). Yhteiskuntapolitiikka 64 (2): Poikolainen, Kari (1998): Päihteet ja kansanterveys (Rusmedlen och folkhälsan). I: Salaspuro, Mikko & Kiianmaa, Kalervo & Seppä, Kaija (red.): Päihdelääketiede (Narkotikamedicin). Duodecim (1998): Potter, Jonathan (1996): Representing Reality. Discourse, Rhetoric and Social Construction. London: Sage Rusmedelsstatistisk årsbok SVT Sosiaaliturva 2000:2. Helsinki: Stakes Saarnio, Pekka (2000): Alkoholin ja kannabiksen haittavaikutusten kautta suomalaiseen huumausainepolitiikkaan (Från skadeverkningar av alkohol och cannabis till finsk rusmedelspolitik). Yhteiskuntapolitiikka 65 (2): Seppälä, Timo (1998): Huumeiden analytiikka. I: Salaspuro, Mikko & Kiianmaa, Kalervo & Seppä, Kaija (red.): Päihdelääketiede. Duodecim (1998): Seppälä, Timo (2000a): Huumetestien mahdollisuudet ja rajoitukset. Puhe ehkäisevän päihdetyön seminaarissa: Huumetestaus ansa vai apuväline? (Drogtesternas möjligheter och begränsningar. Tal hållet vid ett seminarium om preventivt arbete inom missbrukarvården: Drogtestning fälla eller hjälpmedel?) Seppala2.htm. Seppälä, Timo (2000b): Mitä huumetestit kertovat? (Vad berättar drogtesterna?). Käytännön lääkäri 3: Staudenmeier Jr., William J. (1989): Urine Testing: The Battle for Privatized Social Control During the 1986 War on Drugs. I: Best, Joel (red.): Images of Issues: Typifying Contemporary Social Problems, New York: Aldine de Gruyter Suoninen, Eero (1999): Näkökulmia sosiaalisen todellisuuden rakentumiseen. I: Jokinen, Arja & Juhila, Kirsi & Suoninen, Eero: Diskurssianalyysi liikkeessä, Tampere: Vastapaino Tuomainen, Raimo & Myllykangas, Markku & Elo, Jyrki & Ryynänen, Olli-Pekka (1999): Medikalisaatio - aikamme sairaus. Tampere: Vastapaino Young, Jock (1999): The Exclusive Society. Social Exclusion, Crime and Difference in Late Modernity. London: Sage. 150

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem

Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi De här anvisningarna har utformats som en del av arbetet med att skapa ett bra arbetsklimat för alla anställda vid ÅA. Målsättningen med dessa

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE Bilaga 7.2 Vårdhänvisningsavtal 1/7 VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE AV ALKOHOL- OCH RUSMEDEL Målet med detta vårdhänvisningsavtal är en arbetsplats fri från berusningsmedel samt att på arbetsplatsen

Läs mer

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet Unionens politiska riktlinjer Alkohol och droger på jobbet Om Unionens politiska riktlinjer Arbetsmiljö är ett av Unionens prioriterade områden. Därför har Unionen antagit en arbetsmiljöpolitisk plattform

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Är tester det bästa sättet att stävja missbruk?

Är tester det bästa sättet att stävja missbruk? Är tester det bästa sättet att stävja missbruk? SEKOs vägledande principer om drogtester vid arbetsplatser med privatanställda Är tester det bästa sättet att stävja missbruk? SEKOs vägledande principer

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX 1(10) Innehåll Syfte... 2 Roller och ansvar... 2 Förebyggande arbete... 3 Tillvägagångssätt om det händer... 4 När ska samtalet

Läs mer

Laboratorium. Patientjournal. Personalakt

Laboratorium. Patientjournal. Personalakt Riktlinjer för tillförlitlig alkohol- och drogtestprocess Bakgrund De centrala organisationerna på arbetsmarknaden har tillsammans med representanter från Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac samt

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson HUR VI GÖR Som riktlinjer och i vissa stycken krav i vår verksamhet har vi formulerat en samling policys. Som intressent till vårt bolag ser vi gärna att ni bekantar er med vår hållning i dessa frågor.

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling Handlingsplan mot kränkande DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 1997 DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET PU 971013 40 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 INLEDNING Stockholms Hamnars riktlinje innehåller regler på arbetsplatsen avseende alkohol och andra droger samt ett handlingsprogram

Läs mer

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 december 2010

Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 december 2010 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED10-755 23 Revidering av Riktlinjer och rutiner för alkohol och droger i arbetslivet Arbetsutskottets förslag till beslut 1.

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Fastställd av kommunstyrelsen 2013-04-09 POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Laholms kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av en god arbetsmiljö och engagerade medarbetare.

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet.

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Nordiskt arbetsmiljöforum 3.-5.9.2014 Marjut Joki 1 Definitioner Arbetsplatsmobbning (Vartia) Med arbetsplatsmobbning avses situationer där en medarbetare systematiskt

Läs mer

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGENS AD HOC-UNDERSÖKNING 2013: ARBETSPLATSOLYCKOR OCH ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGENS AD HOC-UNDERSÖKNING 2013: ARBETSPLATSOLYCKOR OCH ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGENS AD HOC-UNDERSÖKNING 2013: ARBETSPLATSOLYCKOR OCH ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR Målgrupp: 5. rotationsgruppens sysselsatta och personer som tidigare arbetat (KA1=1 eller KA2=1 eller

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol.

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy

Trafiksäkerhetspolicy ÅSELE TAXISAMORDNING AB Trafiksäkerhetspolicy Syfte Åsele taxisamordning AB skall verka för en hög och varaktig trafiksäkerhet inom verksamheten. Alla transporter skall utföras med fokus på trafiksäkerhet

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy Mer information: Susan Westberg Direktör AB Solna, Sverige susan.westberg@skanska.se s Gäller för alla Skanskas arbetsplatser inom affärsområde Sverige. Att förebygga missbruk av alkohol och droger* angår

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Utnyttjas din verksamhet av kriminella?

Utnyttjas din verksamhet av kriminella? INFORMATION OM NARKOTIKAPREKURSORER Utnyttjas din verksamhet av kriminella? VI SAMVERKAR FÖR ATT FÖRHINDRA ATT KEMIKALIER AVLEDS TILL OLAGLIG NARKOTIKATILLVERKNING. Visste du att vissa kemikalier kan användas

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund B-TEORI Lektion 2 Människan i trafiken bengt hedlund Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! B-TEORI - bengt hedlund 2(24) Grundläggande regler En

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

BRUK, MISSBRUK, MARKNAD OCH REAKTIONER

BRUK, MISSBRUK, MARKNAD OCH REAKTIONER BRUK, MISSBRUK, MARKNAD OCH REAKTIONER Narkotika i Norden 1995 2000 REDAKTÖRER PETRA KOUVONEN, PIA ROSENQVIST & ASTRID SKRETTING NAD-PUBLIKATION Nr 41 2001 Utgiven av: Nordiska nämnden för alkoholoch drogforskning

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester

Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester Förbundsstyrelsen Sida 1 Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester Idag är den totala konsumtionen av alkohol i Sverige större än de senaste 100 åren. Kvinnors konsumtion har ökat. Enbart

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer