Jämförande miljötest av svensk miljöklassad diesel (MK1) och Europadiesel (EN 590)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämförande miljötest av svensk miljöklassad diesel (MK1) och Europadiesel (EN 590)"

Transkript

1 Jämförande miljötest av svensk miljöklassad diesel (MK1) och Europadiesel (EN 59) Preem AB har låtit AVL MTC AB, ett världsledande testcentrum för motorer, genomföra ett omfattande jämförelsetest av MK1 och Europadiesel (EN 59). Testresultaten visar på en fortsatt stor skillnad i miljö- och hälsomässig prestanda hos den svenska MK1-dieseln. Europadieseln uppvisar väsentligen högre emission av skadliga partiklar och mutagena PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Testet är genomfört med en Scania Euro III (26) en vanligt förekommande miljöklassad motor i den svenska fordonsparken. Partiklar Den högre partikelemissionen för Europadiesel (EN 59) ger en signifikant höjning av negativa hälsoeffekter. Höga partikelnivåer i inandningsluften ger direkta effekter i form av ökat antal akutbesök och sjukhusintagningar för luftvägssjukdom och astma. Studier visar också att långvarig exponering för avgaspartiklar (mindre än,1 mikrometer) ökar risken för dödlighet i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Partikelemissionen ökar med 48% med Europadiesel (EN 59) jämfört med svensk MK1-diesel. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Ett stort antal PAH är bevisat eller misstänkt mutagena och cancerframkallande. Studier på dieselexponerade personer antyder att en långvarig exponering för höga halter av dieselavgaser ger en ökad risk för lungcancer. Utsläpp av PAH ökar med 13% med Europadiesel (EN 59) jämfört med svensk MK1-diesel. Mutagena och cancerframkallande effekter Avgaserna från europadiesel har en klart högre mutagen och cancerframkallande effekt än vid körning på MK1 diesel. Utsläpp av mutagena PAH ökar med 217% med Europadiesel (EN 59) jämfört med svensk MK1-diesel. Källdata: AVL MTC AB GRAFIK AV TOMAS ÖHRLING

2 Jämförelse av CO 2 -utsläpp mellan MK1 och Europadiesel (EN 59) (Differens i ton beräknat på en total förbrukning av 4 2 m 3 ). Jämför man koldioxidutsläppen för hela kedjan från produktion till att dieseln används i fordonen, sk Well to Wheel analys, genererar Svensk MK1 diesel totalt sett lägre koldioxidutsläpp än Europadiesel (EN 59). Produktionen av MK1 diesel leder till något högre CO 2 utsläpp. Detta beror på att MK1 dieseln vätgasberikas i produktionen, vilket i sin tur leder till betydligt lägre CO 2 utsläpp när MK1 dieseln förbränns i motorn. MK1 Europadiesel (EN 59) UTSLÄPP AV CO2 VID KÖRNING (1 ton) MK1, (vid,% merförbrukning) MK1, (vid 1,5% merförbrukning) MK1, (vid 3,% merförbrukning) ton ton ton TOTALT CO2 -UTSLÄPP (1 ton) MK1, (vid,% merförbrukning) MK1, (vid 1,5% merförbrukning) MK1, (vid 3,% merförbrukning) Europadiesel (EN 59) ger ton ger ton ger ton ger ton Europadiesel (EN 59) ton UTSLÄPP AV CO2 VID PRODUKTION (1 ton) MK1 Europadiesel (EN 59) Källdata: Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet (SPI) GRAFIK AV TOMAS ÖHRLING ton 64 1 ton NETTOÖKNING VID ANVÄNDNING AV EUROPADIESEL (1 ton) (Vid,% merförbrukning för MK1) (Vid 1,5% merförbrukning för MK1) (Vid 3,% merförbrukning för MK1) 289 ton 129 ton 449 ton

3 Medicinsk referens Tack för att jag fått ta del av AVL rapporten om emissionsprovning av MK1 och EN59 diesel. Jag noterar att MK1 gav 3% mindre partiklar än EN59. EN59 gav dessutom hela 2.6 gånger mer PAH. Såvitt vi kan säga idag så är lung- och hjärtkärleffekterna i trafikmiljö till stor del beroende av just de fina avgaspartiklarna. Dessutom finns tecken på att kolvätena och då framför allt PAH är av betydelse för dessa effekter. Min uppfattning är att avgasemissioner med så lite partiklar och kolväten som möjligt är att föredra, framför högre nivåer. Val av bränsle kan vara betydelsefullt för detta. Hälsningar Thomas Sandström Professor Lung & Allergikliniken Norrlands universitetssjukhus Umeå

4 Snabbfakta Drygt 8 % (3,4 miljoner m3) av all diesel i Sverige som förbrukas i trafiken gör det i motorer som saknar partikelfilter. Testerna visar att partikelemissionen ökar 48 % högre med europadiesel jämfört MK1. Testerna visar att emissionen av cancerogena PAH ökar med 13 % för europadiesel jämfört MK1. Testerna visar att emissionen av de farligaste PAH:erna, de mutagena, ökar med 217 % för europadiesel jämfört MK1. Testerna visar att bränsleförbrukningen på denna motortyp var lika mellan MK1 och europadiesel. En hälso- och miljömässigt sämre produkt är nästan alltid billigare att producera. Den högre andelen vätgas som i raffineringsprocessen tillförs MK1 gör den något dyrare men bättre ur hälsosynpunkt. Vid jämförelse av dieselpriser (exkl och inkl skatter) till konsument under november i Europa placerade sig Sverige i mitten (enligt statistik från Motormännen och European Commision). Det är inte sannolikt att regeringen, vid en åtgärd för att stimulera europadiesel, skulle sänka skatten för europadiesel, utan snarare höja för MK1. Därmed faller stora delar av prisargumentationen. Europadiesel som standard i Sverige skulle innebära att sommar och vinterkvalitet på diesel återinförs av prisskäl. Detta innebär att entreprenörer och ägare till ca 8. farmartankar återigen tvingas hantera sommar och vinterprodukt vilket de sluppit med MK1. Konsekvensen ur miljösynpunkt riskerar att bli extra leveranser och transporter enbart för att reglera produktkvaliteten, åtminstone inför vinterperioden. Alternativet för kunden är att välja europadiesel Vinterkvalitet året runt. Europadiesel vinterkvalitet har ett högre pris jämfört sommarkvalitet. Vinterkvalitet på Europadiesel ger också en högre bränsleförbrukning. Vid jämförelse, skulle nettoutsläppen av koldioxid öka i storleksordningen ton om Sverige skulle övergå från MK1 till europadiesel.

5 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. En rapport av Jacob Almén för Preem AB Rapport #

6 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 2 of 25 Innehåll AVL MTC... 3 Sammanfattning... 3 Introduktion... 3 Provmetod... 4 Chassidynamometer... 4 Provtagning reglerade emissioner... 4 Provtagning oreglerade emissioner... 4 Körcykel... 5 Provfordon Resultat... 8 Reglerade emissioner... 8 Kolmonoxid... 8 Kolväten Kväveoxider...1 Partiklar Koldioxid och bränsleförbrukning...12 Polycykliska aromatiska kolväten...13 Partikelstorleksfördelning...14 Ames mutagenisitets test...17 TCDD- receptor affinitet Appendix...2 Partikeldiagram...2 AVL MTC Motortestcenter AB Armaturvägen 1, Box 223, Haninge Tel ,

7 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 3 of 25 AVL MTC. AVL är, med sina 4 2 anställda globalt, värdens största privatägda och oberoende företag inom drivlineutveckling samt utveckling och tillverkning av mät- och testinstrument. I Sverige finns ett avgaslaboratorium och ca 2 anställda. Verksamheten omfattar motorutveckling, motorcertifieringar samt forskning gällande avgasemissioner och bränslen. Sammanfattning Reglerade samt oreglerade lastbilsemissioner från två olika dieselkvaliteter, MK1 och EN59, med 5 % inblandning av RME har analyserats. Gällande de reglerade avgaskomponenterna uppmättes inte någon signifikant skillnad mellan kolväten, kväveoxider, koldioxid (därmed också bränsleförbrukning) från de olika bränslekvaliteterna. Mängden partiklar från MK1 diesel är 3 % lägre jämfört med EN 59 vilket ger en signifikant höjning av negativa hälsoeffekter vid användandet av EN 59 diesel. Även emissionerna av kolmonoxid var högre för EN59 jämfört med MK 1. Utöver reglerade emissioner har även polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt partikelantal och storlek analyserats. Gällande PAH syns en mycket tydlig och signifikant skillnad mellan MK1 och EN 59. Emissionen av PAH från MK1 ligger en faktor av 2.6 gånger under EN 59 vilket är en funktion av det låga innehållet av PAH i bränslet. Resultaten för samtliga storlekar av partiklar visar att vid förbränning av EN 59 ökar antalet jämfört med MK1. I kombination med avgasanalyserna har biologiska test genomförts. Dessa test är ett komplement till kemiska analyser då biologiska test även belyser effekter från komponenter som inte kvantifierats. En tydlig trend från dessa analyser visar att mutagena/cancerframkallande effekter ökar vid användandet av EN 59 diesel jämfört med MK1,detta bland annat beroende på högre halter av aromater och polyaromater. Exponering av avgaser från EN59 kommer därför att öka risken för negativa hälsoeffekter relaterade till PAH och partiklar. Introduktion På uppdrag av Preem AB har AVL MTC analyserat emissioner från en tung lastbil då den körts på chassidynamometer enligt en standardiserad körcykel (Braunschweig). Två basdieselbränslen av olika kvalitet, MK1 och EN59, användes. Dessa bränslen provades sedan med 5 % inblandning av biobränsle, rapsoljemetylester (RME). Bakgrunden till undersökningen var att verifiera eventuella skillnader i emissionsbilden från de undersökta bränslena. Fordonet som användes var en Scania Euro III lastbil och körprov från samtliga bränslekombinationer utfördes tre gånger för att beräkna medelemissionen och standardavvikelsen. De emissioner som analyserades var de reglerade

8 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 4 of 25 avgaskomponenterna kolmonoxid (CO), kolväten (HC) kväveoxider (NOx), koldioxid (CO2) samt partiklar (PM). Utöver detta så analyserades oreglerade emissioner dvs föreningar som saknar gränsvärden enligt gällande lagkrav men som är kända för att ha en negativ påverkan på hälsa och miljö. De föreningar som analyserades var polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt partikelstorleksfördelning. I kombination med provextrakten från PAH analyserna genomfördes även biologiska prover, Ames salmonella test och dioxin (TCDD) receptor affinitets test. Provmetod Chassidynamometer Chassidynamometern som användes var en två rullars dynamometer med en diameter av 515 mm. Fordonets rullmotstånd simuleras med en kombination av svängmassor i steg av 226 kg från 2 5 kg till kg och två likströmsmotorer med en effekt av vardera 2 kw användes för adsorption av effekten. Ett AVL PUMA data system används för styrning av det transienta förloppet och lagring av fordonsparametrar samt signaler från provcellens analysinstrument. Provtagning reglerade emissioner Provtagnings och analysutrustningen använder sig av en fullflödes utspädningstunnel dvs. fordonets totala avgasutsläpp späds under provet till en konstant volym CVS (Constant Volume Sampling). Den totala volymen mäts och emissioner från transienta körningar kan beräknas. För mätningar av partiklar späds avgaserna ytterligare i en sekundär spädningstunnel. Den utrustning som används för analys av gasformiga avgaskomponenter är ett Horiba 94D system. Hela analyssystemet uppfyller kraven i enlighet med direktivet 25/55/EEC och U.S. Federal Register. Tabell 1: Reglerade komponenter och mätprinciper. Komponenter Mätmetoder Kolväten (HC) HFID (heated flame ionization detector) (19 C) Kolmonoxid (CO) NDIR (non-dispersive infrared analyzer) Koldioxid (CO 2 ) NDIR Kväveoxider (NO X ) CL (chemiluminescence) Bränsleförbrukning (Bf) Kolbalansmetoden (HC, CO, CO 2 ) Partiklar (PM) Filter, gravimetriskt Provtagning oreglerade emissioner PAH är föreningar med relativt hög molekylvikt och som kan förekomma både kondenserade på partiklar och i gasfas. Partikelbundna PAH samlas på ett glasfiberfilter och gasfas PAH på ett polyurethanskum (PUF) filter. Dessa filter extraheras och analyseras med masspektrometri (MS). En delmängd av extrakten används även för biologiska prover. Ames salmonella och TCDD prov mäter den mutagena effekten respektive hur hårt avgaskomponenterna

9 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 5 of 25 binder till protein. Båda proven är ett bra komplement till kemisk analys då effekter från samtliga föreningar, inte bara de som analyseras kemiskt, kan detekteras. För mätning av partikelantal och storleksfördelning används en Electronic Low Presure Impactor (ELPI) av märket Dekati. Partiklar laddas och beroende på storlek kolliderar mot väggen i en kolonn. Detta ger upphov till en spänning som mäts och är direkt proportionell till antalet. Körcykel Braunschweigkörcykeln är en transient körcykel som simulerar stadskörning med flera frekventa stopp. Den totala körsträckan är 11 km med en medelhastighet av 22.9 km/t och en maximal hastighet av 58.2 km/t. Tomgångskörning utgör 22 % av totala provtiden (174 s). Körcykeln valdes då den sedan länge är internationellt känd och använd, varvid emissionsfaktorer från olika fordon och bränslen finns att finna i litteraturen. En uppskattning av uttagen medeleffekt är ca 35 kw. Figur 1. Braunschweigkörcykeln, hasighet vs. tid. Provfordon. För provningarna valdes en lastbil i Euro III utförande. Detta därför att ca 85 % av lastbilsparken i Sverige består av Euro III eller äldre fordon år 28. Tabell 2. Data från provfordonet. Fabrikat Scania R42 LA6*2MNA Fordonsår 26 Miljöklass Euro III Motoreffekt 39 kw Växellåda Manuell Tjänstevikt 8 7 kg Totalvikt 26 5 kg

10 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 6 of 25 Bild 1. Provfordon (Scania R42) med last på chassidynamometer. Fordonets motor var försedd med Scanias egna insprutningssystem kallat HPI. Med detta insprutningssystem regleras både insprutningstidpunkt och insprutad bränslemängd genom att en kolv styrd av kamaxeln trycker på en vätskevolym fylld med bränsle som i sin tur trycker på en annan kolv som öppnar spridaren. Genom att reglera mängden vätska i den första volymen påverkas insprutningstidpunkten. Detta kan medföra att med ett bränsle med låg viskositet så hinner man få in en större mängd bränsle än för ett bränsle med högre viskositet och detta kan då leda till en tidigare insprutning. En tidigarelagd insprutning leder ofta till något bättre prestanda/verkningsgrad men också ofta till högre utsläpp av NOx. Detta kan leda till att bränsleförbrukning och NOx skiljer mindre än väntat mellan olika bränslen jämfört med prov på motorer med andra insprutningssystem.

11 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 7 of 25 Bild 2. 1-Övre kolv styrd av kamaxeln, 2 Tillflöde styrbränsle (mängden reglerar insprutningstidpunkten), 3-Retur styrbränsle, 4-Tillflöde förbränningsbränsle (mängden reglerar insprutad mängd), 5-Undre kolv, 6-Öppen spridare

12 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 8 of 25 Resultat Reglerade emissioner Nedan presenteras resultaten av undersökningen där procenttalet anger inblandningen av RME i MK1 respektive EN 59 diesel. På staplarna i diagrammen finns standard avvikelsen inlagd som sträck. Om dessa sträck överlappar varandra mellan de olika bränslekombinationerna är skillnaden inte signifikant. Kolmonoxid. Kolmonoxid är en giftig gas att andas in. Orsaken är att den binder till de röda blodkropparna starkare än vad syre gör, vilket gör att blodkropparnas förmåga att transportera syre försämras kraftigt med ökande dos. Från resultaten i Figur 2 kan en tydlig trend utläsas. Generellt är emissionen lägre för MK1 jämfört med EN 59 diesel. Nivåerna från båda bränslena sjunker något med en ökad inblandning av RME. CO 3 2, ,9 2,4 2,1 g/km 1,5 1,5 MK1 EN59 EN59+5% Figur 2. Kolmonoxidemission, g/km.

13 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 9 of 25 Kolväten. Kolväten är ett samlingsnamn på ett mycket stort antal komponenter bestående av kol och väte. Vid analys med flamjonisations teknik detekteras även kolväteföreningar innehållande syre, kväve etc. Många av dessa föreningar är kända för att framkalla cancer och mutationer, speciellt föreningar med dubbelbindningar. Kolväte emissionen från samtliga bränslen ligger mycket nära detektionsgränsen för analysinstrumenten, runt dubbla brusnivån. Detta medför att skillnaden mellan.2 och.4 g/km inte kan sägas vara signifikant. HC,45,4,4,35,3,3,3 g/km,25,2,2,15,1,5 MK1 EN59 EN59+5% Figur 3. Kolväteemission, g/km.

14 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 1 of 25 Kväveoxider. Kväveoxid (NO), är en giftig gas som bildas vid motorns förbränning med luft. Gasen verkar irriterande på hud och ögon. Kväveoxid reagerar med syre och bildar kvävedioxid (NO 2 ) vilken är lungskadande och ökar risken för cancer. Kväveoxid, kvävedioxid och några andra kväveoxider kallas med ett gemensamt namn för NOx. Som tidigare nämnts kan en tidigarelagd insprutning leda till något bättre verkningsgrad men också ofta till högre utsläpp av NOx vilket kan förklara att emissionen av NOx skiljer mindre än väntat mellan olika bränslen jämfört med prov på motorer med andra insprutningssystem. Resultaten visar inte på någon signifikant skillnad mellan de olika bränslena. NOx ,8 11,9 11,8 1 g/km MK1 EN59 EN59+5% Figur 4. Kväveoxidemission, g/km.

15 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 11 of 25 Partiklar. Höga partikelnivåer i inandningsluften ger direkta effekter i form av ökat antal akutbesök och sjukhusintagningar för luftvägssjukdom och astma. Denna påverkan anses bl a ske genom att partiklarna skapar eller förvärrar en inflammation i luftvägarna. Studier visar att inhalation av dieselavgaser kan ge upphov till lungtumörer, samt att det främst är partiklarnas kärna av elementärt kol som framkallar dessa. Partikelemissionen från MK1 diesel är 3 % lägre jämfört med EN 59 vilket ger en signifikant höjning av negativa hälsoeffekter vid användandet av EN 59 diesel. Mängden partiklar minskar för MK 1 vid inblandning av RME. Partiklar mg/km MK1 EN59 EN59+5% Figur 5. Partikelemission, g/km.

16 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 12 of 25 Koldioxid och bränsleförbrukning. Koldioxid är en växthusgas som bildas vid förbränning av kolföreningar i syre. Emissionen av koldioxid är direkt proportionell till bränsleförbrukningen. Som nämnts tidigare kan skillnaden i bränsleförbrukning vara något mindre än väntat mellan de olika bränslena jämfört med prov på motorer med andra insprutningssystem än HPI. Denna undersökning visar att koldioxidemissionen och därmed bränsleförbrukningen inte påverkas signifikant av bränslevalet. CO g/km MK1 EN59 EN59+5% Figur 6. Koldioxidemission, g/km. Bf l/1 km MK1 45,1 45,3 45,1 45 EN59 EN59+5% Figur 7. Bränsleförbrukning, l/1 km.

17 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 13 of 25 Polycykliska aromatiska kolväten Ett stort antal PAH är bevisat eller misstänkt mutagena och cancerframkallande. Studier på dieselexponerade personer antyder att en långvarig exponering för höga halter av dieselavgaser ger en ökad risk för lungcancer. Både partiklar och gasfasen från dieselmotorer innehåller PAH. Gällande PAH syns en mycket tydlig och signifikant skillnad mellan MK1 och EN 59. Emissionen av PAH från MK1 ligger en faktor av 2.6 gånger under EN 59 vilket är en funktion av det låga innehållet av PAH i bränslet. Exponering av avgaser från EN59 kommer därför att signifikant öka risken för negativa hälsoeffekter relaterade till PAH. Den relativt höga emissionen för MK1 + 5 % beror på att endast två analysresultat (med stor spridning) erhölls. PAH ug/km MK1 EN59 EN59+5% Figur 8. PAH, ug/km.

18 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 14 of 25 Partikelstorleksfördelning Resultat tyder på att de allra minsta partiklarna är av betydelse för dödligheten i hjärtkärlsjukdom. Förhöjda luftföroreningsnivåer av små partiklar kan bidra till att utlösa livshotande hjärtflimmer hos särskilt känsliga personer samt öka blodets viskositet och samband har påvisats mellan förhöjda halter av luftburna partiklar och en lätt ökning av hjärtfrekvensen. I diagrammen nedan visas totala antalet partiklar samt tre exempel på storleksfördelningen mellan små, medelstora, respektive stora partiklar. Resterande diagram återfinns i Appendix. Resultaten för samtliga storlekar av partiklar visar att vid förbränning av EN 59 ökar antalet jämfört med MK1. Denna ökning korrelerar med partiklar (mängd) och PAH vilket understryker bränslekvalitetens betydelse för hälsorisker. Antal totalt 5E+14 5E+14 4E+14 4E+14 Antal / km 3E+14 3E+14 2E+14 2E+14 1E+14 5E+13 MK 1 EN59 EN59+5% Figur 9. Antal partiklar, totalt/km

19 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 15 of nm 1,4E+13 1,2E+13 1E+13 Antal 8E+12 6E+12 4E+12 2E+12 MK 1 EN59 EN59+5% Figur 1. Antal 7 nm partiklar /km. 213 nm 7E+12 6E+12 5E+12 Antal 4E+12 3E+12 2E+12 1E+12 MK 1 EN59 EN59+5% Figur 11. Antal 213 nm partiklar /km.

20 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 16 of nm Antal MK 1 EN59 EN59+5% Figur 12. Antal 3786 nm partiklar/km.

21 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 17 of 25 Ames mutagenisitets test Vid Ames test använder man sig av genmodifierade salmonellabakterier som saknar förmågan att tillverka histidin. Histidin är en essentiell aminosyra som bakterierna behöver för att kunna växa. Bakterierna exponeras för bilavgasextraktet och om extraktet är mutagent så leder detta till en förändring i bakteriens DNA varvid bakterierna börjar växa till. Bakteriestammen som används kallas TA 98 och prövas med och utan ett metaboliserande system (+S9 respektive S9). Utan metaboliserande system detekteras direktmutagena komponenter medan det metaboliserande systemet visar på effekter under nedbrytning av PAH. De lägsta effekterna erhölls med prover från MK 1 och MK 1 med 5 % inblandning av RME. Den högsta biologiska effekten fanns i EN 59 dieseln oavsett om metaboliserande system användes eller ej. En inblandning av 5 % RME i MK1 verkar vara optimal ur mutagenicitetssynpunkt. Dessa resultat korrelerar med PAH men även andra avgaskomponenter kan vara aktiva. TA 98 - S revertanter / m MK1 EN59 EN59+5% Figur 13. Ames test utan metaboliserande system.

22 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 18 of 25 TA 98 + S revertanter / m MK1 EN59 EN59+5% Figur 14. Ames test med metaboliserande system.

23 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 19 of 25 TCDD- receptor affinitet. Extrakt från gas och partikelfas provades för innehåll av Ah-receptorbindande substanser uttryckt som TCDD-ekvivalenter i pg TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenzo-pdioxin, Mw 322 g/mol.). Bilavgasextrakten har dessutom jämförts med ett blankprov också i triplikat. Provmängderna som använts motsvarar, cm körsträcka. Alla proven gav relativt likartade respons vad gäller Ah-receptorbindande komponenter, motsvarande c:a 3 pg TCDD. De lägsta värdena erhölls med MK1 med 5 % RME inblandning. TCDD-ekvivalenter pg MK1 EN59 EN59+5% Figur 15. TCDD-receptor test.

24 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 2 of 25 Appendix. Partikeldiagram.

25 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 21 of nm 1,4E+14 1,2E+14 1E+14 Antal 8E+13 6E+13 4E+13 2E+13 MK 1 EN59 EN59+5% 3 nm 1,6E+14 1,4E+14 1,2E+14 1E+14 Antal 8E+13 6E+13 4E+13 2E+13 MK 1 EN59 EN59+5%

26 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 22 of nm 1,6E+14 1,4E+14 1,2E+14 1E+14 Antal 8E+13 6E+13 4E+13 2E+13 MK 1 EN59 EN59+5% 98 nm 3,5E+13 3E+13 2,5E+13 Antal 2E+13 1,5E+13 1E+13 5E+12 MK 1 EN59 EN59+5%

27 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 23 of nm 1,6E+12 1,4E+12 1,2E+12 1E+12 Antal 8E+11 6E+11 4E+11 2E+11 MK 1 EN59 EN59+5% 581 nm 6E+11 5E+11 4E+11 Antal 3E+11 2E+11 1E+11 MK 1 EN59 EN59+5%

28 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 24 of nm 3E+11 3E+11 2E+11 Antal 2E+11 1E+11 5E+1 MK 1 EN59 EN59+5% 1515 nm 1,4E+11 1,2E+11 1E+11 Antal 8E+1 6E+1 4E+1 2E+1 MK 1 EN59 EN59+5%

29 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 25 of nm Antal MK 1 EN59 EN59+5%

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen

Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen Teknikerna har lyckats med det som länge verkade vara omöjligt: att minska bränsleförbrukningen men ändå uppfylla

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel

Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel VTI notat 28-2011 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel Beräkningar utifrån befintliga emissionsprovstudier

Läs mer

EHC P15 Filter 4-5 6-7. EHC L20 Filter 8-9. EHC HT Filter 10-11. EHC PF Filter. För start och flyttning av person- bilar och lätta transportfordon.

EHC P15 Filter 4-5 6-7. EHC L20 Filter 8-9. EHC HT Filter 10-11. EHC PF Filter. För start och flyttning av person- bilar och lätta transportfordon. EHC Avgasfilter 4-5 EHC P15 Filter För start och flyttning av person- bilar och lätta transportfordon. 6-7 EHC L20 Filter För start och flyttning av lastbilar, bussar och andra tunga fordon. 8-9 EHC HT

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Dr. Mattias Svensson, ansvarig programområde gasformiga drivmedel Smart transport av livsmedel på väg, Helsingborg 120907 Samordnar teknisk utveckling kring energigaser

Läs mer

Trosa kommuns miljökrav

Trosa kommuns miljökrav Trosa kommun 2014-05-26 Trosa kommuns miljökrav Bilaga 4 Rev Ändringen avser Datum Sign 1 Innehåll 1 ALLMÄNT...3 2 DEFINITIONER...3 3 DIESELMOTORDRIVNA MASKINER...3 3.1 DIESELMOTORER I FORDON OCH ARBETSMASKINER...

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Energiförsörjning i en växande transportnäring

Energiförsörjning i en växande transportnäring Energiförsörjning i en växande transportnäring Nuläge och fram:d TRB Sverige AB E3 resurs och kompetensföretag 16 delägare som Omsä3er 13,5 miljarder Förfogar över 7 900 fordon: 5 900 bilar 2 000 arbetsmaskiner

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Bränsle för framtidens fordonsflotta. med NEXBTL förnybar diesel

Bränsle för framtidens fordonsflotta. med NEXBTL förnybar diesel Bränsle för framtidens fordonsflotta med NEXBTL förnybar diesel Höga prestanda med förnybar NEXBTL-diesel NEXBTL förnybar diesel i premiumkvalitet utklassar både konventionell biodiesel och fossil diesel

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

STF Ingenjörsutbildning

STF Ingenjörsutbildning STF Ingenjörsutbildning Reservkraft 22-23 maj 2012 0709-387045 Reservkraft : 2012-05-23 Översikt Allmänt om dieselbränsle Begrepp Miljödiesel - vad är det? Alternativa bränslen Allmänt om motoroljor Krav

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala Utkast 2011-06-30 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar

Läs mer

KORTA BILRESOR värst för miljön

KORTA BILRESOR värst för miljön KORTA BILRESOR värst för miljön Allt fler väljer bort bilen när de ska åka till jobbet. Du kan också göra det. Utan din insats kommer vi inte att klara av klimatproblemen. Varje gång du kör bil, t.ex.

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Konceptet Ecolution by Scania består av flera olika element som ska säkerställa en varaktig minskning av koldioxidutsläppen från fordon i drift.

Konceptet Ecolution by Scania består av flera olika element som ska säkerställa en varaktig minskning av koldioxidutsläppen från fordon i drift. PRESS info P10902SE / Per-Erik Nordström 22 september 2010 Bättre för miljön, bra för affärerna Ecolution by Scania Ecolution by Scania kallas en ny serie gröna produkter och tjänster som hjälper transportörer

Läs mer

www.tomtom.com/business

www.tomtom.com/business www.tomtom.com/business WORKsmart -Eko Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat Let s drive business Innehåll 2 Hur grön är er verksamhet? 3 Optimera utnyttjandet av fordonen för att sänka

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat

Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat 23042012_WORKsmart_ECO_bro_SE WORKsmart -Eko Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat www.tomtom.com/business Let s drive business Innehåll 2 Hur grön är er verksamhet? 3 Optimera utnyttjandet

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Effekter av miljözon i Stockholm

Effekter av miljözon i Stockholm Miljöförvaltningen Gatu- och Fastighetskontoret Effekter av miljözon i Stockholm - miljövinster - företagsekonomiska konsekvenser Stockholms luft- och bulleranalys Stockholm januari 1996 2 Effekter av

Läs mer

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning.

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. Sparsam körning Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. men det finns flera sätt att spara bränsle och miljö! Bilens egenskaper Bilen har en

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala 2011-08-17 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin Sid:

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄTTA FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄTTA FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING KÖP ELLER LEASING AV PERSONBILAR, MINIBUSSAR OCH LÄTTA LASTBILAR För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/.

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Genväg till energilösningar.

Genväg till energilösningar. Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas som bränsle för lastbilar. Genväg till energilösningar. 2 Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas den nya energikällan för lastbilar. Ett perfekt

Läs mer

Beskrivning och definition av parametrar i Miljöfordonsdiagnos

Beskrivning och definition av parametrar i Miljöfordonsdiagnos Beskrivning och definition av parametrar i Miljöfordonsdiagnos Personbil: Som personbil räknas varje fordon som är registrerad som sådan i Transportstyrelsens register och inte är avställd. Det finns även

Läs mer

Testföremål Yamaha s F250 vs Mercury Verado 250. Datum: 2 juni 2005

Testföremål Yamaha s F250 vs Mercury Verado 250. Datum: 2 juni 2005 Testföremål Yamaha s F250 vs Mercury Verado 250 Datum: 2 juni 2005 Under den senaste tiden har både Yamaha och Marine Power introducerat sina senaste V6 fyrtakts utombordsmotorer. Yamaha den helt nya F250

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Verktyget är tillgängligt i DB Schenkers portal för e-tjänster, MySchenker.

Verktyget är tillgängligt i DB Schenkers portal för e-tjänster, MySchenker. Sida 1 av 9 DB Schenkers Emission Report external. Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk.

Läs mer

Polestars effektoptimeringar:

Polestars effektoptimeringar: Polestars effektoptimeringar utvecklas tillsammans med Volvo och ger ökad motoreffekt med bibehållna Volvo Originalgarantier. Med Volvos intyg ska kunden registreringsbesiktiga sin bil och därmed höja

Läs mer

Diesel Tuning Module Teknisk Guide

Diesel Tuning Module Teknisk Guide Diesel Tuning Module Teknisk Guide HUR FUNGERAR DET? För att förklara hur DTM fungerar måste man veta hur en dieselmotor fungerar. Den stora skillnaden mellan en diesel- och en bensinmotor är hur blandningen

Läs mer

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu.

Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu. Ecolution by Scania Bättre för miljön. Bra för affärerna. Här och nu. by Scania Ecolution by Scania utan tunga transporter stannar världen. De är en grundläggande nödvändighet för att vi till exempel ska

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Konvertering av lastbil till biogasdrift med dual-fuel teknik 610415 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Fordon

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Fordon Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Fordon Innehåll Introduktion Teknik Märkning Kriterier Tips Introduktion Introduktion Utmaningar Klimatet Vägtrafiken orsakar 20 % av CO 2 -utsläppen i EU Utsläpp av

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Miljöredovisning 2012

Miljöredovisning 2012 Miljöredovisning 2012 Innehåll - VD har ordet - Intermodalitet - City Logistik - Utlastning - EURO-prestanda och åkar krav - Hur beräknar vi kunders emissioner? - Nya utsläppsregler för sjöfarten TransFargo

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

RENGORING AV BRANSLESYSTEM

RENGORING AV BRANSLESYSTEM bensinmotorer RENGORNG AV BRANSLESYSTEM SPRUT[ ;;NGSRENGORNG FOR - BENSNMOTORER. CLEANER PET= +i 1hgAe1 UG numponenter vattenlöslig och uppfyller EU:s Rengör kraftigt förgasare, enkla och flerinsprutningssystem,

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Bil upphandling Kravspecifikation

Bil upphandling Kravspecifikation 1.1 Kravspecifikation För att en anbudsgivare ska gå vidare till utvärderingen måste samtliga ska- krav under rubriken 1.2.1 1.2.2. vara uppfyllda. Vidare måste anbudsgivaren för den specifika produktgruppen

Läs mer

ryckigt Kör 28 PORSCHEMAG

ryckigt Kör 28 PORSCHEMAG PorscheMag17_28-33_Jarlmark.qxp:Layout1 11-03-03 Kör 12.59 Sida 28 ryckigt Vad går all bensin egentligen åt till när vi kör? Dagligen tar ingenjörerna hos Porsche väldigt avancerade beräkningar till hjälp

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Justering av småbåtars bränsleförbrukning

Justering av småbåtars bränsleförbrukning SMED 2014 Justering av småbåtars bränsleförbrukning Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-03-05 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Trafikanalys deltar i arbetet för Sveriges klimatrapportering

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

2. Fordonspolicy för Vallentuna kommun

2. Fordonspolicy för Vallentuna kommun VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-01-07 DNR KS 2014.561 ROBERT NILSSON SID 1/1 INKÖPSCONTROLLER ROBERT.NILSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Fordonspolicy

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer