Jämförande miljötest av svensk miljöklassad diesel (MK1) och Europadiesel (EN 590)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämförande miljötest av svensk miljöklassad diesel (MK1) och Europadiesel (EN 590)"

Transkript

1 Jämförande miljötest av svensk miljöklassad diesel (MK1) och Europadiesel (EN 59) Preem AB har låtit AVL MTC AB, ett världsledande testcentrum för motorer, genomföra ett omfattande jämförelsetest av MK1 och Europadiesel (EN 59). Testresultaten visar på en fortsatt stor skillnad i miljö- och hälsomässig prestanda hos den svenska MK1-dieseln. Europadieseln uppvisar väsentligen högre emission av skadliga partiklar och mutagena PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Testet är genomfört med en Scania Euro III (26) en vanligt förekommande miljöklassad motor i den svenska fordonsparken. Partiklar Den högre partikelemissionen för Europadiesel (EN 59) ger en signifikant höjning av negativa hälsoeffekter. Höga partikelnivåer i inandningsluften ger direkta effekter i form av ökat antal akutbesök och sjukhusintagningar för luftvägssjukdom och astma. Studier visar också att långvarig exponering för avgaspartiklar (mindre än,1 mikrometer) ökar risken för dödlighet i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Partikelemissionen ökar med 48% med Europadiesel (EN 59) jämfört med svensk MK1-diesel. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Ett stort antal PAH är bevisat eller misstänkt mutagena och cancerframkallande. Studier på dieselexponerade personer antyder att en långvarig exponering för höga halter av dieselavgaser ger en ökad risk för lungcancer. Utsläpp av PAH ökar med 13% med Europadiesel (EN 59) jämfört med svensk MK1-diesel. Mutagena och cancerframkallande effekter Avgaserna från europadiesel har en klart högre mutagen och cancerframkallande effekt än vid körning på MK1 diesel. Utsläpp av mutagena PAH ökar med 217% med Europadiesel (EN 59) jämfört med svensk MK1-diesel. Källdata: AVL MTC AB GRAFIK AV TOMAS ÖHRLING

2 Jämförelse av CO 2 -utsläpp mellan MK1 och Europadiesel (EN 59) (Differens i ton beräknat på en total förbrukning av 4 2 m 3 ). Jämför man koldioxidutsläppen för hela kedjan från produktion till att dieseln används i fordonen, sk Well to Wheel analys, genererar Svensk MK1 diesel totalt sett lägre koldioxidutsläpp än Europadiesel (EN 59). Produktionen av MK1 diesel leder till något högre CO 2 utsläpp. Detta beror på att MK1 dieseln vätgasberikas i produktionen, vilket i sin tur leder till betydligt lägre CO 2 utsläpp när MK1 dieseln förbränns i motorn. MK1 Europadiesel (EN 59) UTSLÄPP AV CO2 VID KÖRNING (1 ton) MK1, (vid,% merförbrukning) MK1, (vid 1,5% merförbrukning) MK1, (vid 3,% merförbrukning) ton ton ton TOTALT CO2 -UTSLÄPP (1 ton) MK1, (vid,% merförbrukning) MK1, (vid 1,5% merförbrukning) MK1, (vid 3,% merförbrukning) Europadiesel (EN 59) ger ton ger ton ger ton ger ton Europadiesel (EN 59) ton UTSLÄPP AV CO2 VID PRODUKTION (1 ton) MK1 Europadiesel (EN 59) Källdata: Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet (SPI) GRAFIK AV TOMAS ÖHRLING ton 64 1 ton NETTOÖKNING VID ANVÄNDNING AV EUROPADIESEL (1 ton) (Vid,% merförbrukning för MK1) (Vid 1,5% merförbrukning för MK1) (Vid 3,% merförbrukning för MK1) 289 ton 129 ton 449 ton

3 Medicinsk referens Tack för att jag fått ta del av AVL rapporten om emissionsprovning av MK1 och EN59 diesel. Jag noterar att MK1 gav 3% mindre partiklar än EN59. EN59 gav dessutom hela 2.6 gånger mer PAH. Såvitt vi kan säga idag så är lung- och hjärtkärleffekterna i trafikmiljö till stor del beroende av just de fina avgaspartiklarna. Dessutom finns tecken på att kolvätena och då framför allt PAH är av betydelse för dessa effekter. Min uppfattning är att avgasemissioner med så lite partiklar och kolväten som möjligt är att föredra, framför högre nivåer. Val av bränsle kan vara betydelsefullt för detta. Hälsningar Thomas Sandström Professor Lung & Allergikliniken Norrlands universitetssjukhus Umeå

4 Snabbfakta Drygt 8 % (3,4 miljoner m3) av all diesel i Sverige som förbrukas i trafiken gör det i motorer som saknar partikelfilter. Testerna visar att partikelemissionen ökar 48 % högre med europadiesel jämfört MK1. Testerna visar att emissionen av cancerogena PAH ökar med 13 % för europadiesel jämfört MK1. Testerna visar att emissionen av de farligaste PAH:erna, de mutagena, ökar med 217 % för europadiesel jämfört MK1. Testerna visar att bränsleförbrukningen på denna motortyp var lika mellan MK1 och europadiesel. En hälso- och miljömässigt sämre produkt är nästan alltid billigare att producera. Den högre andelen vätgas som i raffineringsprocessen tillförs MK1 gör den något dyrare men bättre ur hälsosynpunkt. Vid jämförelse av dieselpriser (exkl och inkl skatter) till konsument under november i Europa placerade sig Sverige i mitten (enligt statistik från Motormännen och European Commision). Det är inte sannolikt att regeringen, vid en åtgärd för att stimulera europadiesel, skulle sänka skatten för europadiesel, utan snarare höja för MK1. Därmed faller stora delar av prisargumentationen. Europadiesel som standard i Sverige skulle innebära att sommar och vinterkvalitet på diesel återinförs av prisskäl. Detta innebär att entreprenörer och ägare till ca 8. farmartankar återigen tvingas hantera sommar och vinterprodukt vilket de sluppit med MK1. Konsekvensen ur miljösynpunkt riskerar att bli extra leveranser och transporter enbart för att reglera produktkvaliteten, åtminstone inför vinterperioden. Alternativet för kunden är att välja europadiesel Vinterkvalitet året runt. Europadiesel vinterkvalitet har ett högre pris jämfört sommarkvalitet. Vinterkvalitet på Europadiesel ger också en högre bränsleförbrukning. Vid jämförelse, skulle nettoutsläppen av koldioxid öka i storleksordningen ton om Sverige skulle övergå från MK1 till europadiesel.

5 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. En rapport av Jacob Almén för Preem AB Rapport #

6 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 2 of 25 Innehåll AVL MTC... 3 Sammanfattning... 3 Introduktion... 3 Provmetod... 4 Chassidynamometer... 4 Provtagning reglerade emissioner... 4 Provtagning oreglerade emissioner... 4 Körcykel... 5 Provfordon Resultat... 8 Reglerade emissioner... 8 Kolmonoxid... 8 Kolväten Kväveoxider...1 Partiklar Koldioxid och bränsleförbrukning...12 Polycykliska aromatiska kolväten...13 Partikelstorleksfördelning...14 Ames mutagenisitets test...17 TCDD- receptor affinitet Appendix...2 Partikeldiagram...2 AVL MTC Motortestcenter AB Armaturvägen 1, Box 223, Haninge Tel ,

7 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 3 of 25 AVL MTC. AVL är, med sina 4 2 anställda globalt, värdens största privatägda och oberoende företag inom drivlineutveckling samt utveckling och tillverkning av mät- och testinstrument. I Sverige finns ett avgaslaboratorium och ca 2 anställda. Verksamheten omfattar motorutveckling, motorcertifieringar samt forskning gällande avgasemissioner och bränslen. Sammanfattning Reglerade samt oreglerade lastbilsemissioner från två olika dieselkvaliteter, MK1 och EN59, med 5 % inblandning av RME har analyserats. Gällande de reglerade avgaskomponenterna uppmättes inte någon signifikant skillnad mellan kolväten, kväveoxider, koldioxid (därmed också bränsleförbrukning) från de olika bränslekvaliteterna. Mängden partiklar från MK1 diesel är 3 % lägre jämfört med EN 59 vilket ger en signifikant höjning av negativa hälsoeffekter vid användandet av EN 59 diesel. Även emissionerna av kolmonoxid var högre för EN59 jämfört med MK 1. Utöver reglerade emissioner har även polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt partikelantal och storlek analyserats. Gällande PAH syns en mycket tydlig och signifikant skillnad mellan MK1 och EN 59. Emissionen av PAH från MK1 ligger en faktor av 2.6 gånger under EN 59 vilket är en funktion av det låga innehållet av PAH i bränslet. Resultaten för samtliga storlekar av partiklar visar att vid förbränning av EN 59 ökar antalet jämfört med MK1. I kombination med avgasanalyserna har biologiska test genomförts. Dessa test är ett komplement till kemiska analyser då biologiska test även belyser effekter från komponenter som inte kvantifierats. En tydlig trend från dessa analyser visar att mutagena/cancerframkallande effekter ökar vid användandet av EN 59 diesel jämfört med MK1,detta bland annat beroende på högre halter av aromater och polyaromater. Exponering av avgaser från EN59 kommer därför att öka risken för negativa hälsoeffekter relaterade till PAH och partiklar. Introduktion På uppdrag av Preem AB har AVL MTC analyserat emissioner från en tung lastbil då den körts på chassidynamometer enligt en standardiserad körcykel (Braunschweig). Två basdieselbränslen av olika kvalitet, MK1 och EN59, användes. Dessa bränslen provades sedan med 5 % inblandning av biobränsle, rapsoljemetylester (RME). Bakgrunden till undersökningen var att verifiera eventuella skillnader i emissionsbilden från de undersökta bränslena. Fordonet som användes var en Scania Euro III lastbil och körprov från samtliga bränslekombinationer utfördes tre gånger för att beräkna medelemissionen och standardavvikelsen. De emissioner som analyserades var de reglerade

8 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 4 of 25 avgaskomponenterna kolmonoxid (CO), kolväten (HC) kväveoxider (NOx), koldioxid (CO2) samt partiklar (PM). Utöver detta så analyserades oreglerade emissioner dvs föreningar som saknar gränsvärden enligt gällande lagkrav men som är kända för att ha en negativ påverkan på hälsa och miljö. De föreningar som analyserades var polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt partikelstorleksfördelning. I kombination med provextrakten från PAH analyserna genomfördes även biologiska prover, Ames salmonella test och dioxin (TCDD) receptor affinitets test. Provmetod Chassidynamometer Chassidynamometern som användes var en två rullars dynamometer med en diameter av 515 mm. Fordonets rullmotstånd simuleras med en kombination av svängmassor i steg av 226 kg från 2 5 kg till kg och två likströmsmotorer med en effekt av vardera 2 kw användes för adsorption av effekten. Ett AVL PUMA data system används för styrning av det transienta förloppet och lagring av fordonsparametrar samt signaler från provcellens analysinstrument. Provtagning reglerade emissioner Provtagnings och analysutrustningen använder sig av en fullflödes utspädningstunnel dvs. fordonets totala avgasutsläpp späds under provet till en konstant volym CVS (Constant Volume Sampling). Den totala volymen mäts och emissioner från transienta körningar kan beräknas. För mätningar av partiklar späds avgaserna ytterligare i en sekundär spädningstunnel. Den utrustning som används för analys av gasformiga avgaskomponenter är ett Horiba 94D system. Hela analyssystemet uppfyller kraven i enlighet med direktivet 25/55/EEC och U.S. Federal Register. Tabell 1: Reglerade komponenter och mätprinciper. Komponenter Mätmetoder Kolväten (HC) HFID (heated flame ionization detector) (19 C) Kolmonoxid (CO) NDIR (non-dispersive infrared analyzer) Koldioxid (CO 2 ) NDIR Kväveoxider (NO X ) CL (chemiluminescence) Bränsleförbrukning (Bf) Kolbalansmetoden (HC, CO, CO 2 ) Partiklar (PM) Filter, gravimetriskt Provtagning oreglerade emissioner PAH är föreningar med relativt hög molekylvikt och som kan förekomma både kondenserade på partiklar och i gasfas. Partikelbundna PAH samlas på ett glasfiberfilter och gasfas PAH på ett polyurethanskum (PUF) filter. Dessa filter extraheras och analyseras med masspektrometri (MS). En delmängd av extrakten används även för biologiska prover. Ames salmonella och TCDD prov mäter den mutagena effekten respektive hur hårt avgaskomponenterna

9 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 5 of 25 binder till protein. Båda proven är ett bra komplement till kemisk analys då effekter från samtliga föreningar, inte bara de som analyseras kemiskt, kan detekteras. För mätning av partikelantal och storleksfördelning används en Electronic Low Presure Impactor (ELPI) av märket Dekati. Partiklar laddas och beroende på storlek kolliderar mot väggen i en kolonn. Detta ger upphov till en spänning som mäts och är direkt proportionell till antalet. Körcykel Braunschweigkörcykeln är en transient körcykel som simulerar stadskörning med flera frekventa stopp. Den totala körsträckan är 11 km med en medelhastighet av 22.9 km/t och en maximal hastighet av 58.2 km/t. Tomgångskörning utgör 22 % av totala provtiden (174 s). Körcykeln valdes då den sedan länge är internationellt känd och använd, varvid emissionsfaktorer från olika fordon och bränslen finns att finna i litteraturen. En uppskattning av uttagen medeleffekt är ca 35 kw. Figur 1. Braunschweigkörcykeln, hasighet vs. tid. Provfordon. För provningarna valdes en lastbil i Euro III utförande. Detta därför att ca 85 % av lastbilsparken i Sverige består av Euro III eller äldre fordon år 28. Tabell 2. Data från provfordonet. Fabrikat Scania R42 LA6*2MNA Fordonsår 26 Miljöklass Euro III Motoreffekt 39 kw Växellåda Manuell Tjänstevikt 8 7 kg Totalvikt 26 5 kg

10 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 6 of 25 Bild 1. Provfordon (Scania R42) med last på chassidynamometer. Fordonets motor var försedd med Scanias egna insprutningssystem kallat HPI. Med detta insprutningssystem regleras både insprutningstidpunkt och insprutad bränslemängd genom att en kolv styrd av kamaxeln trycker på en vätskevolym fylld med bränsle som i sin tur trycker på en annan kolv som öppnar spridaren. Genom att reglera mängden vätska i den första volymen påverkas insprutningstidpunkten. Detta kan medföra att med ett bränsle med låg viskositet så hinner man få in en större mängd bränsle än för ett bränsle med högre viskositet och detta kan då leda till en tidigare insprutning. En tidigarelagd insprutning leder ofta till något bättre prestanda/verkningsgrad men också ofta till högre utsläpp av NOx. Detta kan leda till att bränsleförbrukning och NOx skiljer mindre än väntat mellan olika bränslen jämfört med prov på motorer med andra insprutningssystem.

11 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 7 of 25 Bild 2. 1-Övre kolv styrd av kamaxeln, 2 Tillflöde styrbränsle (mängden reglerar insprutningstidpunkten), 3-Retur styrbränsle, 4-Tillflöde förbränningsbränsle (mängden reglerar insprutad mängd), 5-Undre kolv, 6-Öppen spridare

12 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 8 of 25 Resultat Reglerade emissioner Nedan presenteras resultaten av undersökningen där procenttalet anger inblandningen av RME i MK1 respektive EN 59 diesel. På staplarna i diagrammen finns standard avvikelsen inlagd som sträck. Om dessa sträck överlappar varandra mellan de olika bränslekombinationerna är skillnaden inte signifikant. Kolmonoxid. Kolmonoxid är en giftig gas att andas in. Orsaken är att den binder till de röda blodkropparna starkare än vad syre gör, vilket gör att blodkropparnas förmåga att transportera syre försämras kraftigt med ökande dos. Från resultaten i Figur 2 kan en tydlig trend utläsas. Generellt är emissionen lägre för MK1 jämfört med EN 59 diesel. Nivåerna från båda bränslena sjunker något med en ökad inblandning av RME. CO 3 2, ,9 2,4 2,1 g/km 1,5 1,5 MK1 EN59 EN59+5% Figur 2. Kolmonoxidemission, g/km.

13 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 9 of 25 Kolväten. Kolväten är ett samlingsnamn på ett mycket stort antal komponenter bestående av kol och väte. Vid analys med flamjonisations teknik detekteras även kolväteföreningar innehållande syre, kväve etc. Många av dessa föreningar är kända för att framkalla cancer och mutationer, speciellt föreningar med dubbelbindningar. Kolväte emissionen från samtliga bränslen ligger mycket nära detektionsgränsen för analysinstrumenten, runt dubbla brusnivån. Detta medför att skillnaden mellan.2 och.4 g/km inte kan sägas vara signifikant. HC,45,4,4,35,3,3,3 g/km,25,2,2,15,1,5 MK1 EN59 EN59+5% Figur 3. Kolväteemission, g/km.

14 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 1 of 25 Kväveoxider. Kväveoxid (NO), är en giftig gas som bildas vid motorns förbränning med luft. Gasen verkar irriterande på hud och ögon. Kväveoxid reagerar med syre och bildar kvävedioxid (NO 2 ) vilken är lungskadande och ökar risken för cancer. Kväveoxid, kvävedioxid och några andra kväveoxider kallas med ett gemensamt namn för NOx. Som tidigare nämnts kan en tidigarelagd insprutning leda till något bättre verkningsgrad men också ofta till högre utsläpp av NOx vilket kan förklara att emissionen av NOx skiljer mindre än väntat mellan olika bränslen jämfört med prov på motorer med andra insprutningssystem. Resultaten visar inte på någon signifikant skillnad mellan de olika bränslena. NOx ,8 11,9 11,8 1 g/km MK1 EN59 EN59+5% Figur 4. Kväveoxidemission, g/km.

15 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 11 of 25 Partiklar. Höga partikelnivåer i inandningsluften ger direkta effekter i form av ökat antal akutbesök och sjukhusintagningar för luftvägssjukdom och astma. Denna påverkan anses bl a ske genom att partiklarna skapar eller förvärrar en inflammation i luftvägarna. Studier visar att inhalation av dieselavgaser kan ge upphov till lungtumörer, samt att det främst är partiklarnas kärna av elementärt kol som framkallar dessa. Partikelemissionen från MK1 diesel är 3 % lägre jämfört med EN 59 vilket ger en signifikant höjning av negativa hälsoeffekter vid användandet av EN 59 diesel. Mängden partiklar minskar för MK 1 vid inblandning av RME. Partiklar mg/km MK1 EN59 EN59+5% Figur 5. Partikelemission, g/km.

16 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 12 of 25 Koldioxid och bränsleförbrukning. Koldioxid är en växthusgas som bildas vid förbränning av kolföreningar i syre. Emissionen av koldioxid är direkt proportionell till bränsleförbrukningen. Som nämnts tidigare kan skillnaden i bränsleförbrukning vara något mindre än väntat mellan de olika bränslena jämfört med prov på motorer med andra insprutningssystem än HPI. Denna undersökning visar att koldioxidemissionen och därmed bränsleförbrukningen inte påverkas signifikant av bränslevalet. CO g/km MK1 EN59 EN59+5% Figur 6. Koldioxidemission, g/km. Bf l/1 km MK1 45,1 45,3 45,1 45 EN59 EN59+5% Figur 7. Bränsleförbrukning, l/1 km.

17 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 13 of 25 Polycykliska aromatiska kolväten Ett stort antal PAH är bevisat eller misstänkt mutagena och cancerframkallande. Studier på dieselexponerade personer antyder att en långvarig exponering för höga halter av dieselavgaser ger en ökad risk för lungcancer. Både partiklar och gasfasen från dieselmotorer innehåller PAH. Gällande PAH syns en mycket tydlig och signifikant skillnad mellan MK1 och EN 59. Emissionen av PAH från MK1 ligger en faktor av 2.6 gånger under EN 59 vilket är en funktion av det låga innehållet av PAH i bränslet. Exponering av avgaser från EN59 kommer därför att signifikant öka risken för negativa hälsoeffekter relaterade till PAH. Den relativt höga emissionen för MK1 + 5 % beror på att endast två analysresultat (med stor spridning) erhölls. PAH ug/km MK1 EN59 EN59+5% Figur 8. PAH, ug/km.

18 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 14 of 25 Partikelstorleksfördelning Resultat tyder på att de allra minsta partiklarna är av betydelse för dödligheten i hjärtkärlsjukdom. Förhöjda luftföroreningsnivåer av små partiklar kan bidra till att utlösa livshotande hjärtflimmer hos särskilt känsliga personer samt öka blodets viskositet och samband har påvisats mellan förhöjda halter av luftburna partiklar och en lätt ökning av hjärtfrekvensen. I diagrammen nedan visas totala antalet partiklar samt tre exempel på storleksfördelningen mellan små, medelstora, respektive stora partiklar. Resterande diagram återfinns i Appendix. Resultaten för samtliga storlekar av partiklar visar att vid förbränning av EN 59 ökar antalet jämfört med MK1. Denna ökning korrelerar med partiklar (mängd) och PAH vilket understryker bränslekvalitetens betydelse för hälsorisker. Antal totalt 5E+14 5E+14 4E+14 4E+14 Antal / km 3E+14 3E+14 2E+14 2E+14 1E+14 5E+13 MK 1 EN59 EN59+5% Figur 9. Antal partiklar, totalt/km

19 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 15 of nm 1,4E+13 1,2E+13 1E+13 Antal 8E+12 6E+12 4E+12 2E+12 MK 1 EN59 EN59+5% Figur 1. Antal 7 nm partiklar /km. 213 nm 7E+12 6E+12 5E+12 Antal 4E+12 3E+12 2E+12 1E+12 MK 1 EN59 EN59+5% Figur 11. Antal 213 nm partiklar /km.

20 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 16 of nm Antal MK 1 EN59 EN59+5% Figur 12. Antal 3786 nm partiklar/km.

21 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 17 of 25 Ames mutagenisitets test Vid Ames test använder man sig av genmodifierade salmonellabakterier som saknar förmågan att tillverka histidin. Histidin är en essentiell aminosyra som bakterierna behöver för att kunna växa. Bakterierna exponeras för bilavgasextraktet och om extraktet är mutagent så leder detta till en förändring i bakteriens DNA varvid bakterierna börjar växa till. Bakteriestammen som används kallas TA 98 och prövas med och utan ett metaboliserande system (+S9 respektive S9). Utan metaboliserande system detekteras direktmutagena komponenter medan det metaboliserande systemet visar på effekter under nedbrytning av PAH. De lägsta effekterna erhölls med prover från MK 1 och MK 1 med 5 % inblandning av RME. Den högsta biologiska effekten fanns i EN 59 dieseln oavsett om metaboliserande system användes eller ej. En inblandning av 5 % RME i MK1 verkar vara optimal ur mutagenicitetssynpunkt. Dessa resultat korrelerar med PAH men även andra avgaskomponenter kan vara aktiva. TA 98 - S revertanter / m MK1 EN59 EN59+5% Figur 13. Ames test utan metaboliserande system.

22 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 18 of 25 TA 98 + S revertanter / m MK1 EN59 EN59+5% Figur 14. Ames test med metaboliserande system.

23 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 19 of 25 TCDD- receptor affinitet. Extrakt från gas och partikelfas provades för innehåll av Ah-receptorbindande substanser uttryckt som TCDD-ekvivalenter i pg TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenzo-pdioxin, Mw 322 g/mol.). Bilavgasextrakten har dessutom jämförts med ett blankprov också i triplikat. Provmängderna som använts motsvarar, cm körsträcka. Alla proven gav relativt likartade respons vad gäller Ah-receptorbindande komponenter, motsvarande c:a 3 pg TCDD. De lägsta värdena erhölls med MK1 med 5 % RME inblandning. TCDD-ekvivalenter pg MK1 EN59 EN59+5% Figur 15. TCDD-receptor test.

24 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 2 of 25 Appendix. Partikeldiagram.

25 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 21 of nm 1,4E+14 1,2E+14 1E+14 Antal 8E+13 6E+13 4E+13 2E+13 MK 1 EN59 EN59+5% 3 nm 1,6E+14 1,4E+14 1,2E+14 1E+14 Antal 8E+13 6E+13 4E+13 2E+13 MK 1 EN59 EN59+5%

26 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 22 of nm 1,6E+14 1,4E+14 1,2E+14 1E+14 Antal 8E+13 6E+13 4E+13 2E+13 MK 1 EN59 EN59+5% 98 nm 3,5E+13 3E+13 2,5E+13 Antal 2E+13 1,5E+13 1E+13 5E+12 MK 1 EN59 EN59+5%

27 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 23 of nm 1,6E+12 1,4E+12 1,2E+12 1E+12 Antal 8E+11 6E+11 4E+11 2E+11 MK 1 EN59 EN59+5% 581 nm 6E+11 5E+11 4E+11 Antal 3E+11 2E+11 1E+11 MK 1 EN59 EN59+5%

28 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 24 of nm 3E+11 3E+11 2E+11 Antal 2E+11 1E+11 5E+1 MK 1 EN59 EN59+5% 1515 nm 1,4E+11 1,2E+11 1E+11 Antal 8E+1 6E+1 4E+1 2E+1 MK 1 EN59 EN59+5%

29 Emissionsprovning av MK 1 och EN 59-diesel med och utan inblandning av 5 % RME. Page 25 of nm Antal MK 1 EN59 EN59+5%

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Statoils nya Diesel. Tekniska fördelar och funktion

Statoils nya Diesel. Tekniska fördelar och funktion Statoils nya Diesel Tekniska fördelar och funktion Introduktion Statoils nya Diesel innehåller 95 vol-% MK1-diesel och 5 vol-% RME (rapsmetylester) samt ett multi-funktionellt additiv som har en renhållande

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

LVF 2007:38. Utsläpps- och hälsokonsekvenser i Stockholms län vid en övergång till Europadiesel

LVF 2007:38. Utsläpps- och hälsokonsekvenser i Stockholms län vid en övergång till Europadiesel LVF 2007:38 Utsläpps- och hälsokonsekvenser i Stockholms län vid en övergång till Europadiesel SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Förord... 5 2. Bakgrund... 6 3. Dieselfordon

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter Schablonvärden 2008-09-04 Drivmedel Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Icke förnybar energi

Läs mer

8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Avgaskrav för arbetsmaskiner

8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Avgaskrav för arbetsmaskiner 8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Vid förbränning i en dieselmotor bildas olika typer av avgasemissioner. Utsläppsnivån för en del av dessa är reglerade i lagar och förordningar som successivt

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN

SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN EN STUDIE OM KALLSTARTADE BILAR OCH DESS PÅVERKAN PÅ MILJÖN En kallstartad bil orsakar onödiga utsläpp av skadliga ämnen. Genom att använda ett bilvärmesystem minskar eller

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Svavelfri europadiesel

Svavelfri europadiesel 1 Svavelfri europadiesel Sammanfattning Under de senaste åren har dieselförbrukningen i Sverige stigit och med en kraftigt ökande dieselbilsförsäljning och en förbättrad konjunktur beräknas volymtillväxten

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

Luftkvalitet och människors hälsa

Luftkvalitet och människors hälsa Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient

Läs mer

Seminarium Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3

Seminarium Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3 Seminarium 2012-04-18 Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3 Tid 9:00 9:20 Agenda 9:40 Historik 10:10 Fika Regeringsuppdraget

Läs mer

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel

Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel VTI notat 28-2011 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Samhällsekonomisk värdering av skillnader i luftföroreningar mellan miljöklass 1-diesel och Europadiesel Beräkningar utifrån befintliga emissionsprovstudier

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Riktlinjer för information om nya personbilars bränsleförbrukning, koldioxidutsläpp (CO 2 ) och miljöklass KOVFS 2002:2 Utkom från trycket den 19 april

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 11 PM En bedömning av hälsorisker vid färd i långa tunnlar 2009-02-26 3 (11) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 11... 4 2 Allmänt om trafikföroreningar

Läs mer

Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen

Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen Teknikerna har lyckats med det som länge verkade vara omöjligt: att minska bränsleförbrukningen men ändå uppfylla

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Alternative fuels Regional Manager Sales, Trucks VATTEN LUFT Vad är egentligen ett ton CO 2? 10 m diameter

Läs mer

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Dr. Mattias Svensson, ansvarig programområde gasformiga drivmedel Smart transport av livsmedel på väg, Helsingborg 120907 Samordnar teknisk utveckling kring energigaser

Läs mer

Supertech Sverige AB

Supertech Sverige AB Made in Italy Supertech Sverige AB Presenterar Supertech Den enda lösningen i världen som verkar direkt inuti tanken Spara Miljön med upp till 75% i reduktion av avgaser Spara upp till 12% i bränsle förbrukning

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer

Stina Jansson Kemiska institutionen Umeå Universitet

Stina Jansson Kemiska institutionen Umeå Universitet Stina Jansson Kemiska institutionen Umeå Universitet Deepwater Horizon olyckan......en händelse som är problematisk och tragisk ur många olika perspektiv Den här föreläsningen fokuserar på det miljökemiska

Läs mer

EHC P15 Filter 4-5 6-7. EHC L20 Filter 8-9. EHC HT Filter 10-11. EHC PF Filter. För start och flyttning av person- bilar och lätta transportfordon.

EHC P15 Filter 4-5 6-7. EHC L20 Filter 8-9. EHC HT Filter 10-11. EHC PF Filter. För start och flyttning av person- bilar och lätta transportfordon. EHC Avgasfilter 4-5 EHC P15 Filter För start och flyttning av person- bilar och lätta transportfordon. 6-7 EHC L20 Filter För start och flyttning av lastbilar, bussar och andra tunga fordon. 8-9 EHC HT

Läs mer

Trosa kommuns miljökrav

Trosa kommuns miljökrav Trosa kommun 2014-05-26 Trosa kommuns miljökrav Bilaga 4 Rev Ändringen avser Datum Sign 1 Innehåll 1 ALLMÄNT...3 2 DEFINITIONER...3 3 DIESELMOTORDRIVNA MASKINER...3 3.1 DIESELMOTORER I FORDON OCH ARBETSMASKINER...

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari

Läs mer

1 ( 3) i bilaga 1 och rapportförteckning i bilaga 2. HÖGSKOLAN I LULEÅ Inst för Arbetsvetenskap Ove Rehnberg 1981-01-22. Luleå

1 ( 3) i bilaga 1 och rapportförteckning i bilaga 2. HÖGSKOLAN I LULEÅ Inst för Arbetsvetenskap Ove Rehnberg 1981-01-22. Luleå HÖGSKOLAN I LULEÅ Inst för Arbetsvetenskap Ove Rehnberg 1981-01-22 1 ( 3) Dieselavgasforskning - Luleå resurser vid Högskolan i Avgasforskningen vid Högskolan i Luleå startade 1974 och bedrivs för närvarande

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg

Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg Oljors miljö- och hälsoeffekter på kort och lång sikt Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg WE ARE GRONTMIJ WING Grontmij

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Beskrivning och definition av parametrar i Miljöfordonsdiagnos

Beskrivning och definition av parametrar i Miljöfordonsdiagnos Beskrivning och definition av parametrar i Miljöfordonsdiagnos Personbil: Som personbil räknas varje fordon som är registrerad som sådan i Transportstyrelsens register och inte är avställd. Det finns även

Läs mer

Direkt torkning och dioxiner/pcb

Direkt torkning och dioxiner/pcb Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Banverket, 2000-11-14 Bilaga 4 Thomas Ivarsson, SM

Banverket, 2000-11-14 Bilaga 4 Thomas Ivarsson, SM Banverket, 20 Bilaga 4 Thomas Ivarsson, SM Samhällsekonomisk kostnad för emissioner från dieseldriven järnvägstrafik samt förslag till modell för differentiering på olika dieseldrivna järnvägsfordon 2

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

JÄMFÖRANDE EMISSIONSMÄTNINGAR AV TVÅTAKTSBRÄNSLEN

JÄMFÖRANDE EMISSIONSMÄTNINGAR AV TVÅTAKTSBRÄNSLEN JÄMFÖRANDE EMISSIONSMÄTNINGAR AV TVÅTAKTSBRÄNSLEN PU 68711/04 Ett projekt utfört på uppdrag av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Anslagsnummer SLO-879 Maj 2005 S M P S V E N S K M A S K I N P R O V

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar För att minska halterna av partiklar i luften sänker Trafikverket hastigheten på vissa delar av E4 och E18 i Stockholms län från och med den 1 november.

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-09-15 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat

Läs mer

www.tomtom.com/business

www.tomtom.com/business www.tomtom.com/business WORKsmart -Eko Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat Let s drive business Innehåll 2 Hur grön är er verksamhet? 3 Optimera utnyttjandet av fordonen för att sänka

Läs mer

Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat

Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat 23042012_WORKsmart_ECO_bro_SE WORKsmart -Eko Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat www.tomtom.com/business Let s drive business Innehåll 2 Hur grön är er verksamhet? 3 Optimera utnyttjandet

Läs mer

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge På uppdrag från MSB utfört av FOI-CBRN Skydd och Säkerhet, Air Control Norr Disposition Bakgrund: kemiska hälsorisker

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs

Läs mer

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrustning förr Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrusning nu Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 2 Fysiska hälsorisker Ryker,

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Indikatorer för bensin, diesel och el 2016-04-20 Inledning Enheten för energi och transport vid Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag

Läs mer

Innehållsförteckning. Suzuki CNG. Fördelarna med att köra gasbil är många: CNG

Innehållsförteckning. Suzuki CNG. Fördelarna med att köra gasbil är många: CNG SUZUKI CNG Suzuki CNG Nu finns två av Suzukis modeller som miljöbilsalternativ Swift CNG och S-CROSS CNG (CNG = komprimerad naturgas). systemet är utvecklat och designat av Konvegas i Sverige och är speciellt

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Klimatnytta i korthet - ottomotor Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 47 Biogas 72

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Testresultat från FFV fordon körda på etanolinblandad. Roger Westerholm, Institutionen för Analytisk kemi

Testresultat från FFV fordon körda på etanolinblandad. Roger Westerholm, Institutionen för Analytisk kemi Testresultat från FFV fordon körda på etanolinblandad bensin Roger Westerholm, Institutionen för Analytisk kemi An exhaust characterisation study based on regulated and unregulated tailpipe and evaporative

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala Utkast 2011-06-30 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Energiförsörjning i en växande transportnäring

Energiförsörjning i en växande transportnäring Energiförsörjning i en växande transportnäring Nuläge och fram:d TRB Sverige AB E3 resurs och kompetensföretag 16 delägare som Omsä3er 13,5 miljarder Förfogar över 7 900 fordon: 5 900 bilar 2 000 arbetsmaskiner

Läs mer

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden Miljöfordon Fredrik Ohlsson Produktchef Norden Dettifoss 200 ton per sekund Dramatiskt ökande transport behov Lagstiftning, en kraftfull grön resurs PM (g/kwh) 0.36 Eu1 (1993) Existerande och planerad

Läs mer

Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter. Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet

Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter. Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådets uppdrag är att erbjuda vägledning för hållbar upphandling, miljöledning

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle. 2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall

Läs mer

TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco

TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Regional Manager, Sales & Marketing

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer