Slutrapport Begåvningsstödjande hjälpmedel

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens handling nr 11/2012 Slutrapport Begåvningsstödjande hjälpmedel inom handikappomsorgens gruppbostäder, korttidshem och korttidstillsyn Datum: Projektledare: Sara Dahlberg-Hammarqvist, vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON/2012: VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

2 Sida 1 Projekt begåvningsstödjande hjälpmedel inom handikappomsorgens gruppbostäder, korttidshem och korttidstillsyn Vård- och omsorgsförvaltningen Besöksadress: Upplandsgatan KATRINEHOLM Telefon: , Telefax: Org.nummer E-post: sara.dahlberg-hammarqvist@katrineholm.se

3 Sida 2 Innehållsförteckning TILL EFTERTANKE... 3 Förord 4 Inledning 5 Uppdragsbeskrivning. 7 Målgrupp... 7 Bakgrund... 7 Mål 8 Delmål... 8 Organisation.. 9 Styrgrupp... 9 Referensperson... 9 Projektledaren... 9 Pedagogombuden... 9 Metod. 9 Projektets genomförande. 14 Meningen med begåvningsstöd Exempel från en gruppbostad Vår utställning på Safiren den 22 mars Projektavslutning på Safiren den 22 mars Utvärdering av projektet. 23 Resultat Utvärdering av Workshopdagen den 9 maj Analys av projektet. 29 Exempel från verksamheten Referenser 32 Elektroniska referenser Filmer... 33

4 Sida 3 TILL EFTERTANKE Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa är inte att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Sören Kierkegaard

5 Sida 4 Förord Projektet begåvningsstödjande hjälpmedel startade den 1 september 2010 med syfte att ge personer med utvecklingsstörning större möjlighet att klara sin vardag och bestämma över sitt liv så mycket som möjligt. Arbetsmodellen skulle byggas på att personalen tillsammans med brukaren gör anpassningar i miljön för att ge brukaren en möjlighet till ett självständigare liv. Jag har haft förmånen att arbeta som projektledare för detta projekt vilket varit både givande och lärorikt och jag har fått förtroendet att utforma innehåll och upplägg. Som bollplank och stöd har jag haft styrgruppen som bestått av fem områdeschefer Gunilla Pettersson, Anna-Lena Olofsson, Veronica Andersson, Pethra Dahlin-Larsson och Petra Kruse. Några nya gruppbostäder tillkom under projektet och Otto Limnell blev chef över en gruppbostad och kom med i styrgruppen. Emma Lund och Gustaf Engvall assistenter inom handikappomsorgen och Lena Adem arbetsterapeut vid Resurscenter. Deras stöd har varit oerhört viktigt och värdefullt. Den här rapporten kommer att redovisa hur jag arbetat tillsammans med personalen ute i de olika verksamheterna inom handikappomsorgen. Vi kan redovisa många positiva resultat men också hjälpmedel som inte fungerat så bra som vi förutsatt. På vägen dit har vi alla lärt oss mycket och vi har förmedlat kunskap till varandra som den lärande organisation vi är. Varje månad har jag träffat pedagogombuden, som var utsedda av cheferna, i mindre grupper. Där har vi diskuterat olika möjligheter men jag har även haft genomgångar och gjort sammanställningar av t.ex. Kylens utvecklingsteorier, olika inlärningsteorier, samtalsmetoder och praktiska övningar. Jag har presenterat projektet för all personal på deras planeringsdagar i början av projektet och deltagit i de olika verksamheterna vid många olika tillfällen, för att lära känna verksamheten, brukare och personal. Alla 22 pedagogombud har haft regelbundna träffar för utbildning och kreativ verksamhet. Här har områdescheferna verkligen bidragit till att göra dessa träffar möjliga eftersom projektet inte haft några egna medel. Vi har påbörjat en spännande resa i personlig utveckling för så väl brukare som personal, men jag anser att verksamheterna kan utvecklas ytterligare. Ett stort tack till alla som deltagit i projektet för tillsammans har vi visat att inget är omöjligt det tar bara lite längre tid. Sara Dahlberg-Hammarqvist

6 Sida 5 Inledning Rapporten sammanfattar det arbete som skett inom ramen för projektet Begåvningsstödjande hjälpmedel som påbörjades den 1 september Projektet var tidsbegränsat till 18 månader och avser Handikappomsorgens verksamheter inom gruppbostäder, korttidshem och korttidstillsyn. Projektets syfte var att ge personer med utvecklingsstörning större möjlighet att klara sin vardag och bestämma över sitt eget liv så mycket som möjligt genom att anpassa deras miljö och använda olika typer av begåvningsstöd. Projektet skulle därmed öka delaktighet och aktivitet och ge brukarna en självständigare vardag och mer kontroll över sina egna liv. För personalen innebar det ett förändrat arbetssätt genom att vara mindre vårdande och mer kunna använda sig av ett lösningsinriktat arbetssätt, där fokus ligger på den enskildes möjligheter och val. Kognitivt stöd är olika insatser och produkter som gör det lättare att tänka, förstå, planera, välja, minnas och hantera tid. Större kontroll över sin tillvaro med målet att kunna hantera olika vardagssituationer mer självständigt och genom detta öka trygghet och självkänsla. För att möjliggöra detta krävs kunskap om olika metoder och hjälpmedel samt en samsyn kring förhållningssätt när det gäller personer med utvecklingsstörning. Detta för att implementeringen av begåvningsstödjande hjälpmedel och ett nytt arbetssätt ska integreras i de olika verksamheterna. Fokus har legat på att överbrygga kognitiva svårigheter och dess konsekvenser för brukaren i vardagen. Utgångspunkten har alltid varit utifrån brukarens egna önskemål. Områdescheferna har utsett ett pedagogombud på varje enhet med uppgift att förmedla och ansvara för att all personal blir delaktiga i projektet. Pedagogombuden har träffats regelbundet i mindre grupper för att delge varandra men även för att få mer kunskap. Projektet har arbetat som en lärande organisation och där man delgett varandra erfarenheter enligt trial and error för att utnyttja personalens potential och ta vara på varandras erfarenheter. Öka kompetensen och tilltron till varandra genom att lyfta fram goda exempel och att aktivt engagera sig i lösningar för alla brukare. Några pedagogombud har utsetts genom rättviseprincipen att alla ska delta i något utvecklingsarbete, vilket inneburit att deras intresse för begåvningsstöd, delaktighet och aktivitet inte varit övertygande. En del pedagogombud saknade också legitimitet och status i sin arbetsgrupp vilket också försvårar implementeringen. Detta har naturligtvis påverkat utfallet i projektet och brukarna på dessa enheter har inte fått samma chans till utveckling och delaktighet. En del enheter har också haft andra problem som har varit av den digniteten att projektet inte har fått den tid som skulle behövts. För att implementera ett nytt arbetssätt krävs tid och där är en projekttid på 18 månader inte tillräcklig men förändringen har påbörjats. Idag upplever många brukare och personal att de har ett behov av begåvningsstödjande hjälpmedel och tar då ofta kontakt för att få fördjupad information, stöd eller handledning. Som projektledare för projektet har jag upplevt att interaktionen med brukare, personal och styrgrupp varit god även om jag mötte en del skepsis från början över alla projekt Självklart har inte all personal köpt konceptet och här behövs

7 Sida 6 mer kunskap men även lyckade exempel för att öka övertygelsen kring hjälpmedlens effekter för brukaren. För att stödja denna implementeringsprocess behövs mer handledning och stöd och fördjupning i olika metoder. Projektet har många goda exempel på situationer där brukarens självständighet ökat och där personalen verkligen delar glädjen och framgången med brukaren. Behovet av kognitiva hjälpmedel och utvecklingen av dessa kommer hela tiden att utvecklas och utökas vilket innebär att personalen fortlöpande måste erbjudas utbildning och stöd. Detta för att brukarna inom handikappomsorgen ska erbjudas nya möjligheter för att öka sin delaktighet och kunna bestämma mer över sina liv.

8 Sida 7 Uppdragsbeskrivning Målgrupp Målgrupp för projektet har varit personer med utvecklingsstörning som omfattas av LSS och som tillhör handikappomsorgen i Katrineholm. Inom gruppbostäder, servicebostäder, korttidshem och korttidstillsyn finns idag 150 brukare och personalstyrkan består av 150 personer. Projektet har berört samtliga, även om inte alla har fått möjlighet att få kvalificerat stöd efter sina behov ännu. Bakgrund Hjälpmedel för funktionshindrade med utvecklingsstörning har en kort idétradition om man jämfört med andra hjälpmedel års omsorgslag innebar stora förändringar och man har verkat för normalisering, integrering, delaktighet och medbestämmande. Detta har också inneburit andra boendeformer istället för institutioner och mer resurser materiellt. Utvecklingsstörning betraktades mer som en sjukdom istället för funktionshinder. Det var också nu som tankar kring begåvningshjälpmedel föddes om hur stöd till personer med utvecklingsstörning kunde utformas. Anders Bond, psykolog, reagerade på att utvecklingsstörning betraktades som sjukdom och inte som ett funktionshinder och då föddes tanken på hjälpmedel. Tillsammans Hans Hammarlund, Arne Svensk och Gunnar Kylén började idéer kring hjälpmedel ta form och Anders Bond konstruerade ett enkelt hjälpmedel för att kunna slå rätt telefonnummer. Gunnar Kyhléns doktorsavhandling Psykiskt utvecklingshämmades förstånd 1974 utgör den teoretiska grunden för hjälpmedelsutvecklingen än idag. När sedan idéerna på 70-0ch 80-talet om delaktighet och medbestämmande började formuleras startade en ny tidsanda men det var först under 90-talet som utveckling och produktion av hjälpmedel kom igång. De senaste 10 åren har utvecklingen av såväl lågteknologiska lösningar och tekniskt avancerade hjälpmedel tagit fart. Även kunskapen kring dessa och förståelsen har ökat (Svahn 2010) Vidare betonas också vikten av det personliga stödet från personal eller anhöriga och pedagogiskt utformat material. Kognitivt stöd kan vara kompensatoriska omgivningsfaktorer som syftar till att underlätta den enskildes möjlighet till aktivitet och delaktighet. (Socialstyrelsen 2003). Handikappomsorgen i Katrineholms mål är att öka möjligheterna för personer med utvecklingsstörning till att få ett mer innehållsrikt och meningsfullt liv, och skapa möjligheter för dessa personer att klara sin vardag och bestämma över sina liv så långt det är som möjligt utgav Handikappinstitutet ett utbildningspaket kring begåvningsstöd som hette Grepp om livet och som bestod av en bok, fyra videofilmer och en studiehandledning som innehöll strukturerade skattningar och en förnyad syn för att öka självständigheten.

9 Sida 8 Inom Katrineholms handikappomsorg arbetade man med detta material och många brukare fick individuella hjälpmedel och engagemanget var stort från personalen. Tyvärr fortsatte inte detta arbete utan det avstannade. I det här projektet har jag använt några tankar och idéer från detta utbildningspaket men omarbetat det till dagens verklighet och minskat ner de omfattande skattningarna. Att arbeta inom handikappomsorgen innebär att ha en humanistisk människosyn vilket betyder att alla människor har samma värde, rätt att påverka sin situation och samma rätt till hjälp och stöd. Det innebär: att alla människor har lika värde att människor har rätt att välja att människan har rätt att påverka sin livssituation att varje människa är unik att varje människa utvecklas En helhetssyn på människan innebär att man ska se till människans hela livssituation och ge möjlighet att påverka och vara delaktig. Vi ska förbättra livskvaliteten för brukarna genom att använda individuella hjälpmedel och göra skattningar där vi får fram rätt nivå, behov och önskemål för att kunna ge rätt stöd och service. Mål Det övergripande målet har varit att genom en utvecklingsprocess sprida kunskap om begåvningsstöd för att öka självständighet och delaktighet hos brukaren. Begåvningsstöd kan vara allt från kognitiva hjälpmedel i form av produkter till arbetsätt. Allt från att göra anpassningar i miljön eller bemötandet till att anpassa standardprodukter eller kognitiva hjälpmedel för att öka brukarens livskvalitet i vardagen. Delmål Att genom pedagogombuden utveckla och implementera individanpassade hjälpmedel och ett lösningsinriktat förhållningssätt på de olika enheterna Att få fram en behovsbild för varje brukare där förutsättningar ges för att själv bestämma över sitt dagliga liv genom delaktighet och självbestämmande Att anpassa olika hjälpmedel efter individens behov och personliga och individuella mål Att öka kunskapen om begåvningshjälpmedel, kartläggning och olika intervjustrategier.

10 Sida 9 Organisation Projektet pågår mellan september 2010 och mars 2012 och finansieras av kommunen. Uppdragsgivare är vård- och omsorgsförvaltningen. Styrgrupp Består av samtliga områdeschefer och de har beslutat om förändringar, omfattning, budget och praktiska problem i projektet. Styrgruppen utsåg projektdeltagare och pedagogombud. Styrgruppen har haft uppföljning av projektet varje månad och underlättat för projektledaren att genomföra projektet. Referensperson Som referensperson har arbetsterapeut Lena Adem fungerat. Lena är den som har förskrivningsrätt för hjälpmedel och arbetar med utlåning av olika material på resurscentret. Projektledaren Projektledare är Sara Dahlberg-Hammarqvist och jag har lotsat, planerat, samordnat och styrt projektet mot uppsatta mål. Jag har valt arbetssätt, metoder och hjälpmedel samt gjort uppföljningar och skött rapporteringen samt omvärldsbevakning. Fungerat som projektets motor och styrt processen samt redovisat resultatet. Jag har upplevt interaktionen mellan brukare, personal och styrgrupp god. Pedagogombuden Har varit utsedda av områdescheferna och det har funnits en person på varje enhet. Sammanlagt 22 enheter har deltagit i projektet. Pedagogombuden har erbjudits att i mindre grupper delta i sammanlagt 12 träffar på 3 timmar vardera. Träffarnas innehåll har innehållit handledning, diskussioner och utbildning. Pedagogombudets uppgift har varit att rapportera till sin personalgrupp från träffarna och vara motorn på arbetsplatsen och då krävs legitimitet och status för att uppnå projektets mål. Initiativtagare till kartläggning för att möjliggöra förändringar enligt brukarens önskan. Dokumenterat arbetet. Metod För att arbeta utifrån en gemensam referensram har vi utgått från G. Kyhléns begåvningsteori för att förstå hur brukaren uppfattar, bearbetar intryck och hanterar sin tillvaro. Målet har varit att öka självkänslan genom att hantera olika vardagssituationer mer självständigt. För att kunna ge rätt kognitivt stöd när det gäller olika insatser eller produkter är det viktigt att veta hur brukaren tänker, förstår, planerar, väljer, minns och hanterar tid. Meningen med begåvningsstöd är Att bättre förstå vad som händer Att känna trygghet med vad som ska hända Att få fatta beslut själv

11 Sida 10 Att kunna utföra vardagliga aktiviteter mer självständigt Att få möjlighet att nå ett större socialt kontaktnät Att vara mer delaktig i beslut rörande den egna personen Att få information på ett begripligt sätt. Då svårigheterna i vardagen kan vara Att organisera och planera Att förstå olika tidsbegrepp och tidsuppfattning Att uppfatta meddelande och instruktioner Att orientera sig och hitta speciellt i nya miljöer Att komma ihåg saker Ett hjälpmedel ska komplettera där förmågan inte räcker till och måste anpassas efter varje individ. Hjälpmedlet ska Kompensera och stödja minnet Ha kort handlingskedja/ så få delmoment som möjligt Enkelt och överskådligt Tydligt Klart samband orsak verkan Oömt och tillförlitligt Inte innehålla luddiga begrepp som t.ex. lagom. Vi arbetade efter de små stegens pedagogik och utgick från varje individs abstraktionsnivå, förutsättningar och önskemål. För att veta vad brukaren tyckte var viktigt och vilka behov eller önskemål som fanns gjorde vi en intervju /kartläggning. Några viktiga aspekter Att intervjua/fråga/observera i den konkreta situationen Att välja det kommunikationssätt som brukaren förstår Att lyssna aktivt och vara uppmärksam på olika signaler. Vi har använt evidensbaserade metoder och eget material som Motiverande samtal Samtal med bildstöd Grepp om livet Samtalsmatta Lära rätt AKK Olika checklistor För att ta reda på hur vardagen fungerar måst man utgå från brukarens önskemål och behov.

12 Sida 11 Svårigheter kan handla om tid, pengars värde, orsak-verkan, föreställningar om något man ej upplevt, hitta till saker och platser, komma ihåg och hålla i minnet, föra över kunskap från en situation till en annan, komma igång göra - avsluta, förstå och förmedla, prioritera och planera. Tillsammans med brukaren kom vi överens om en situation som brukaren ville bli mer självständig i. Vi delade upp den aktuella situationen i de moment som den bestod av. Därefter bedömde vi vilka begåvningsmässiga svårigheter som kunde uppstå Brukarens förmågor avgjorde vilka hjälpmedel och vilket arbetssätt som behövdes i den aktuella situationen och man gjorde de anpassningar som behövdes. Det var viktigt att förankra både arbetsätt och hjälpmedel i hela arbetsgruppen för att uppnå förväntat resultat. Avsätta tid för regelbunden uppföljning för att avgöra om något behöver förändras och för att se om alla gjort det som de åtog sig att göra. Ibland inträffade saker som man inte förutsatt och vissa justeringar var nödvändiga och man behövde förändra detta men också se vad som skulle bibehållas. Hjälpmedlet har provats och använts i hemmiljö där de var avsedda att användas och viktigt för att det ska fungera. (Hjälpmedelsinstitutet 2008) Dokumentationen är viktig och måste hela tiden vara aktuell och följas upp för att alla ska kunna vara delaktiga i processen. Förutsättningar för att lyckas med implementering av en ny metod eller arbetssätt är att det finnas ett behov eller problem att lösa. I projektet har vi arbetat metoder som existerar och anpassat dess underliggande principer till hur vi kan använda dessa metoder i vår verksamhet. Alla enheter i projektet kände inte något behov av förändring och då har uppgiften blivit att öka deras intresse och erbjuda mer kunskap. Ibland har pedagogombudsträffarna använts till detta och de enheter som anammat de olika metoderna har delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser positive feedback loops (Meadows 1977) Detta för att använda oss av återkoppling från kollegor inom samma profession. Arbetssättet/metoden ska stämma med personalens värderingar, normer och arbetssätt. Handikappomsorgens värderingar om alla människors lika värde, rätt att välja, påverka sin livssituation och utvecklas ligger helt i linje med projektets intentioner. En annan viktig komponent är att metoden ska vara enkel att använda och personalen ska få möjlighet att testa i liten skala. Vi har i projektet arbetat med en arbetsmetod där man tar ett steg i taget och följer en uppgjord processmall. Enheterna började med en brukare och en situation, för att sedan utöka med en annan brukare eller situation.

13 Sida Intervju/observation kartläggning analys för att upptäcka behov. 2. Sammanfatta och välja metod/hjälpmedel 3. Planera, ta beslut, informera och genomföra steg för steg 4. Utvärdera och anpassa 5. Dokumentera från kartläggning till utvärdering Arbetssättet i projektet är generaliserbart och kan omsättas i andra liknande situationer eller till brukare med liknande behov, men måste alltid göras efter brukarens individuella behov och individnivå. Det är en tidskrävande process att lära sig ett nytt hjälpmedel när man har kognitiva svårigheter. Att få hjälpmedlet att fungera kräver att personalen samarbetar och kontinuitet i vardagen. Tiden är också en viktig faktor vid implementering och även om projektet mötte ett aktuellt behov och stämmer med rådande värdegrund. All personal såg inte några fördelar med nytt arbetsätt/metod utan tyckte det fungerade bra som det gjorde. Många i personalen har också svårt att se sin nya mer stödjande roll utan föredrar att vara vårdande. Pedagogombuden som varit ett mellanled har haft en viktig roll i projektet och i en del fall har dessa inte haft någon legitimitet i arbetsgruppen. Det tar också ofta lång tid att se fördelarna med en ny metod/arbetssätt, eftersom de ofta krävs ett merarbete från början. Utvecklingsinriktat lärande (Ekholm, Ellström, Gustavsson 2003) visar att det behövs tid och plats för erfarenhetsutbyte och reflektion samtidigt som man får pedagogiskt stöd från ledningen. Tydliga chefer som uppmärksammar pågående utvecklingsarbete och medverkar aktivt i implementeringsprocessen. Personalens yrkesmässiga identitet, färdighet, vanor, förhållningssätt, värderingar och hur de använder sin kompetens påverkar också implementeringen av kunskaper. Projektledaren har i huvudsak utbildat pedagogombuden och varit projektets motor, genomfört utbildningsdagar och gett information om kognitivt stöd. Utarbetat skattningsverktyg, manualer för tillvägagångssätt och gett inblick i olika metoder. Tyvärr har det inte funnits så många tillfällen att träffa hela personalgrupper utan stort ansvar har vilat på pedagogombuden. Jag har också deltagit i hela och halva dagar ute i verksamheten allt efter önskemål. Detta har gett mig bra inblick i brukarnas vardag och utökat min roll som bollplank i verksamheten.

14 Sida 13 Vad vill brukaren? Kartläggning/intervju Utveckla begåvningsstöd Ev. kontakt Lena Adem Anpassa Instruera - träna Informera ÖVA - PROVA Förändra/ anpassa ÖVA - PROVA D O K U M E N T E R A Följa upp Utvärdera Nästa situation

15 Sida 14 Projektets genomförande Rapporten sammanfattar det arbete som skett inom ramen för projektet Begåvningsstödjande hjälpmedel som påbörjades den 1 september Projektet var tidsbegränsat till 18 månader och avser handikappomsorgens verksamheter inom gruppbostäder, korttidshem och korttidstillsyn. I projektet fanns brukare i alla åldrar och på olika begåvnings- och utvecklingsnivåer, vilket har inneburit att projektet mest berört personer på utvecklingsnivå B och C. En del enheter hade handledning till brukare med diagnosen autism och dessa skulle inte ingå i projektet. Projektets syfte var att ge personer med utvecklingsstörning större möjlighet att klara sin vardag och bestämma över sitt eget liv så mycket som möjligt genom anpassningar i deras miljö. Projektet skulle öka delaktighet och aktivitet och ge brukarna en självständigare vardag och mer kontroll över sina egna liv. För personalen innebär det ett förändrat arbetssätt genom att vara mindre vårdande och mer använda sig av ett lösningsinriktat arbetssätt, där fokus ligger på den enskildes möjligheter och val. För att möjliggöra detta krävs kunskaper om olika metoder och hjälpmedel samt främja en samsyn kring förhållningssätt kring personer med utvecklingsstörning. Tydliga rutiner och strukturer för att implementera begåvningsstödjande hjälpmedel i de olika verksamheterna. Fokus har legat på att överbrygga kognitiva svårigheter och dess konsekvenser för brukaren i vardagen och där utgångspunkten varit utifrån brukarens egna önskemål. För att implementera ett nytt arbetssätt krävs tid och där är en projekttid på 18 månader inte tillräcklig men förändringen har påbörjats. Idag upplever många brukare och personal att de har ett behov av begåvningsstödjande hjälpmedel och tar då ofta kontakt för att få fördjupad information, stöd eller handledning. För att lära känna verksamheten och de olika enheterna började jag med att informera kring begåvningsstöd i alla personalgrupper. Jag visade också delar filmerna från Grepp om livet som var ett projekt som drevs av Handikappinstitutet Dessa filmer kopierades till cd-skivor till alla enheter för att kunna användas i verksamheten t.ex. när de kommer ny personal. Ett eller flera studiebesök i alla verksamheter för att skaffa mig kunskap kring de olika verksamheterna. Jag färdigställde ett förslag till arbetsgång för arbetet med begåvningsstödjande hjälpmedel och olika skattningsblanketter. En del blanketter fick omarbetas flera gånger under tiden och anpassas till olika situationer. Efterhand gjordes allt material tillgängligt för alla genom att det las ut på en server som alla kommer åt. Vardagsaktiviteter är enkelt men komplext. Det finns många olika värderingar om vad som är rätt eller fel. Det finns ingen normgivande standard utan alla har en åsikt om vad som är rätt eller fel

16 Sida 15 Personer med kognitiv nedsättning får ofta svårt med att ta ett beslut kring hur en aktivitet ska utföras. Det gör att de är beroende av personalen för att få hjälp med att ta beslut. Alla människor som arbetar i handikappomsorgen har egna erfarenheter av vardagsaktiviteter och har egna metoder för hur de ska utföras. Det finns många åsikter om vad som är rätt eller fel eller i vilken ordning man ska utföra olika aktiviteter. Därför är det av stor vikt att de som stödjer brukaren kommer överens om hur de ska göra, så att alla har samma förhållningssätt. Det kan bli förvirrande för brukaren om alla gör på sitt sätt och om det inte finns en gemensam plan för hur uppgiften ska lösas. Brukarens motivation påverkas av egna och andras förväntningar och genom att få möjlighet att lyckas med en aktivitet. Därför ska vi göra en noggrann kartläggning med en tydlig struktur som talar om när, var och hur en ny aktivitet ska genomföras. Detta för att underlätta för brukaren och möjliggöra ett steg i taget. All personal måste följa planeringen och dokumentera för att se om något behöver ändras eller om man är på rätt väg. Många av kommentarerna från personalen var Du menar att vi ska vara robotar. Ett exempel från projektet är en brukare som ville få lära sig att koka sin havregrynsgröt på morgonen. Detta framkom när en personal som vanligt stod och kokade hans gröt. Genom att då ställa frågan Skulle du vilja lära dig att koka din gröt själv? När jag besökte boendet strålade brukaren av lycka när han visade mig sin kastrull och pekade på spisen. När personalen efter en tid diskuterade hur det kan ta så lång tid att lära sig koka gröt framkom det lika många sätt att koka gröt på som det fanns personal. En tog 2 dl havregryn en annan bara 1 dl. Vattnet först eller sist, med eller utan salt och hur och med vad rör man? Det här visar på vardagsaktiviteternas dilemma alla kan koka havregrynsgröt på sitt sätt det rätta. För att öka brukarnas möjlighet att lyckas måste vi enas om ett arbetssätt för hur aktiviteten ska utföras. En av svårigheten vid kognitiv funktionsnedsättning är att lära sig nya saker, utnyttja sina tidiga erfarenheter och lösa problem. Om personalen inte gör på samma sätt under inlärningen av en aktivitet blir de en hindrande faktor istället för att vara det stöd som krävs. Precis som i många andra yrkesutövningar finns det en norm eller mall för vissa arbetsuppgifter och hur de ska utföras, som arbetstagare är jag skyldig att följa denna anvisning i dessa situationer. Det är skönt om piloten följer säkerhetsföreskrifterna när vi flyger. Meningen med begåvningsstöd Att bättre förstå vad som händer Att känna trygghet med vad som ska hända Att få fatta beslut själv Att kunna utföra vardagliga aktiviteter mer självständigt Att få möjlighet att nå ett större socialt kontaktnät

17 Sida 16 Att vara mer delaktig i beslut rörande den egna personen Att få information på ett begripligt sätt. Hjälpmedel som underlättar i vardagen och ökar brukarens delaktighet och aktivitet måste alltid anpassas individuellt. Många hjälpmedel kan man göra själv som struktur i vardagen, rutiner, checklistor och olika steg-för-steg instruktioner t.ex. recept. Det är viktigt att det får ta tid att prova och lära sig produkterna och att det sker i den miljön där hjälpmedlet ska fungera (Hjälpmedelsinstitutet 2008). Vi har arbetat enligt modellen prova - utvärdera förändra bibehålla eller ta bort. Det har också varit viktigt att personalen har kommit överens om ett gemensamt förhållningssätt och struktur för att underlätta för brukaren. Omgivningens inställning till hjälpmedlet har också visat sig ha avgörandekonsekvenser för den enskilde brukaren (Göransson 2004). Hjälpmedel som underlättar i vardagen och ökar brukarens delaktighet och aktivitet måste alltid anpassas individuellt. Många hjälpmedel kan man göra själv som struktur i vardagen, rutiner, checklistor och olika steg-för-steg instruktioner t.ex. recept. Det är viktigt att det får ta tid att prova och lära sig produkterna och att det sker i den miljön där hjälpmedlet ska fungera (Hjälpmedelsinstitutet 2008). Hjälpmedlet ska ha så få delmoment som möjligt = kort handlingskedja Det ska vara enkelt och lättöverskådligt Inga luddiga begrepp t.ex. lagom Tydligt, oömt och tillförlitligt Klart samband orsak verkan Det ska vara enkelt och lättöverskådligt Kompensera och stödja minnet. Alla enheter har haft ett pedagogombud som områdescheferna utsett och delat in dem i sex olika grupper. Dessa grupper träffades varje månad på pedagogombudsträffar på 3 timmar varje gång. På dessa träffar gav man varandra tips och diskuterade olika svårigheter. Jag gjorde olika skattningsverktyg för att ta reda på vilken abstraktionsnivå brukaren var på för att veta vilket hjälpmedel som behövdes och kunde fungera. Hjälpmedel är allt från små förändringar i vardagen som att markera något med färgad tejp till avancerade tekniska hjälpmedel men innefattar också personalens förhållningssätt. För att riktigt komma igång med arbetet hade vi en Kickoff den 1 december 2011 med alla pedagogombud. För att ombuden skulle uppleva hur det är att vara utan tidshjälpmedel fick de ta av sina klockor och inte använda mobiltelefonen. Pedagogombuden fick också prova på att kommunicera med varandra utan tal och utföra olika uppgifter genom att försöka tyda krångliga meddelande. Vi tittade på filmen Makt över livet och reflekterade över hur man kan öka självständigheten genom rätt stöd. Två verksamheter som sedan tidigare var i full gång med olika hjälpmedel till sina brukare visade och berättade om dessa och Lena Adem visade vad datagruppen på Hasselbacken kan vara behjälplig

18 Sida 17 med. På eftermiddagen kom Lisbeth Flisan Andersson och berättade om Vägen till självständighet hur hennes son med Downs syndrom fick möjlighet till ett självständigt liv genom träning, tålamod och kontinuitet. Alla enheter utrustades med kameror för att kunna tillverka en del hjälpmedel själva eller med hjälp av Hasselbackens datagrupp. Lena Adem arbetsterapeut, som har stor kompetens inom området kognitiva hjälpmedel, har varit den som förskrivit olika hjälpmedel För att få en verklig bild av hur vardagshjälpmedel kan se ut och fungera besökte först styrgruppen KlaraMeras visningslägenhet i Stockholm och sedan har alla grupper fått göra studiebesök där. Projektets första mål var att alla brukare som ville skulle få möjlighet att veta: - Vad händer idag? - Vem jobbar idag? - Vad är det för mat idag? På pedagogombudsträffarna gick vi igenom Kyhléns utvecklingsteorier, abstraktionstrappan och olika fallbeskrivningar. Vi tittade på olika kartläggningsinstrument och vad man måste förstå för att använda ett specifikt hjälpmedel. Pedagogombuden fick i uppgift att tillsammans med övrig personal ta reda på vilka brukare som önskade mer stöd och hur de skulle utföra det stödet. En del grupper var aktiva medan andra grupper inte kom överens. Några grupper hade redan bra fungerande hjälpmedel och kände inte behov av att utveckla något mer. Jag gjorde en hjälpmedelspärm med bilder på olika hjälpmedel både egentillverkade och inköpta. Pärmen innehåller olika tidshjälpmedel, dagstrukturer, checklistor för olika aktiviteter för att ge personalen inspiration. Denna pärm visade jag på pedagogombudsträffar och vid personalmöten för att kunna diskutera utformningen av olika hjälpmedel. En pärm som fungerade som idé- och tips samling med syfte att ge personalen inspiration. Omvärldsbevakningen har resulterat i information om nya hjälpmedel, forskningsresultat och utbildningar. Jag har sammanställt adresslistor till företag, hemsidor och gett information på pedagogombudsträffarna. Jag har auskulterat på olika boende och fritidsaktiviteter för att lära mig om brukarens vardag och se hur de dagliga rutinerna ser ut. Då har jag också kunnat vara ett aktivt bollplank till personalen eftersom jag deltagit i vardagsaktiviteterna och lärt känna brukaren. De dagliga rutinerna med städning, tvätt, veckoinköp och matlagning där jag hittade många utvecklingsområden. Den 9 maj 2011 samlades alla pedagogombuden till en workshop. Alla ombud fick ta med sin en arbetskamrat för att få stöd och hjälp med tillverkning och användning av hjälpmedel. Jag hade tapetserat väggarna i lokalen med olika förslag på hur man kan åskådliggöra olika dagliga rutiner, matsedlar, veckoinköp, aktivitetsval, olika checklistor och kommunikationssätt. Vi hade också köpt in

19 Sida 18 förbrukningsmaterial för att kunna tillverka olika hjälpmedel. Det var en stor samling entusiastiska medarbetare och kreativiteten var på topp och alla delade med sig och hjälpte varandra. Många hade med sina kameror för att framkalla bilder men tyvärr var inte datorerna så samarbetsvilliga den här dagen. En mycket uppskattad och rolig dag och många har önskat fler liknande dagar. Sommaren började närma sig och jag fick möjlighet att vara med på sommarfesten på Strandvik som fritidspersonalen ordnade. Det är fantastiskt att få möjlighet att få se brukarna i olika miljöer och jag önskar att det funnits mer tid för det. För att få en bättre helhetssyn skulle det också varit bra att besöka de olika arbetsplatserna men det får bli i nästa projekt. Jag gjorde ett förenklat material om hur man kan använda sig av samtal för att öka brukarens motivation och som vi arbetade med på höstens pedagogträffar. För att öka möjlighet till kommunikation genom bilder var vi några som gick kurs i hur man använder samtalsmattan. Till detta behövs en stor bildbank och jag har introducerat en del av detta arbete i alla personalgrupper inom projektet. Många av brukarna har en ganska hög ålder och kunskap om utvecklingsstörning och demens är viktig. Vad kan vi göra för att ge brukarna möjlighet att förstå och behålla sina vardagssysslor längre? Jag genomförde en webb-baserad demenskurs och gjorde en del studiebesök i olika grupper för att skaffa mer kunskap. Detta arbete är inte klart men användningen av bilder kommer säkert att öka. Vid tanken på att projektet skall avslutas har styrgruppen funderat på hur en eventuell permanentning av projektet skulle se ut. Den 25 oktober 2010 hade jag en första träff med handikappomsorgens chef Per Enarsson för att undersöka hur vi skulle gå vidare. Vi bildade en projektgrupp bestående av områdescheferna Anna-Lena Olofsson och Caroline Vadeby sam arbetsterapeut Lena Adem och hade en första träff den 18 november Detta arbete fortsätter med regelbundna träffar och ett verkligt spännande arbete har påbörjats.

20 Sida 19 En avslutningsdag är planerad för all personal inom projektet den 22 mars En utställning där alla enheter kommer att visa upp sina hjälpmedel och berätta om lyckade och misslyckade försök. Företaget Abilia kommer också att visa sina hjälpmedel när det gäller kognition, kommunikation och omgivningskontroll. Därefter avslutas projektet som jag hoppas gett många både brukare och personal nya möjligheter. Exempel från en gruppbostad En gruppbostad med 5 brukare arbetar med begåvningsstöd som de anpassat efter brukarnas individuella behov. Här används både egentillverkade hjälpmedel, hjälpmedel inköpt i butik samt hjälpmedel som förskrivits av en arbetsterapeut. Vad händer idag/ veckan? Veckoalmanacka med pictogrambilder Vem jobbar idag? Personalbilder på vilka som arbetar morgon dag och natt Vem jobbar idag? Personalbilder med punktskrift på vilka som arbetar morgon dag och natt I vilken ordning ska jag städa? Städpärm med pictogrambilder I vilken ordning ska jag sköta min hygien? Duschschema med bilder. Möjlighet att äta själv. Tallrik med peta-på-kant Möjlighet att äta själv. Antihalkmatta för tallrik och glas Möjlighet att klara min frukost själv. Matlåda för frukost med smör, bröd och pålägg Vad finns det i? Burkar som märkts med punktskrift Skriva inköpslista själv. Kartotek med matkort för att underlätta inköpslistan Vad ska jag äta idag? Matbilder för en dag i taget med mat, dryck och grönsaker Vad vill jag ha hemma? Förteckning över basvaror som brukaren vill ha hemma Vad vill jag göra på fritiden? Aktivitetstavla för att öka valmöjligheten När ska jag? Äggklocka som ringer när det är dags Aktivitet. Fotrullar för att öka cirkulationen. Kommunikation. Pratdator hjälpmedel som förskrivs av arbetsterapeut Vår utställning på Safiren den 22 mars 2012 Det var verkligen vår dag där alla var delaktiga och aktiva. Vi visade verkligen att vi är en lärande organisation. Alla var intresserade av varandras idéer och man delade med sig av sina och allt fokus låg på brukarna. Personalen är det viktigaste begåvningsstödet och nu visade de att de verkligen har anammat värdegrunden där alla har lika värde, har rätt att välja och påverka sin livssituation och är unika och kan utvecklas.

21 Sida 20 Personalen visade också hur man i praktiken ger varandra respekt, öppenhet, tydlighet och tillit genom att dela med sig av såväl lyckade som misslyckade exempel. Jag inledde med att visa dagens program på en liten samtalsmatta där jag använde foto, svårläst text och tidsangivelser med svårtydda klockor för att ge en liten upplevelse av många brukares vardag. I projektet har vi arbetat med att öka brukarnas delaktighet och aktivitet för att stärka självkänslan och öka självförtroendet. Utställningen visade tydligt vad vi arbetat med. Hur ser dagen ut? Det blev schema över dag, vecka eller månad och vi använde oss av de standardiserade färgerna för veckans dagar. På vår egen utställning såg vi många olika exempel på hur ett schema kan se ut. Vem jobbar idag? Alla enheter utrustades med kamera för att ta kort på all personal för att sen på olika sätt åskådliggöra det för brukarna. De flesta enheter visade upp sina personaltavlor och det fanns allt från textil till vackra ramar som korten på personalen sätts upp på. Vad är det för mat idag? Olika veckomatsedlar med bilder och förslag på olika maträtter för att öka valmöjligheten. Alla enheter utrustades med färgskrivare och programmet In-Print för att kunna utnyttja alla möjligheter som den bildbasen kan ge. På utställningen fick vi verkligen se många exempel på hur man kan göra för att öka brukarnas valmöjlighet. På utställning visades också många olika hjälpmedel för olika situationer Basvaror som jag vill ha hemma Inköpslistor I vilken ordning ska jag ta på mig kläderna, duscha eller städa? Termometer med kläder lämpliga för väderleken Motivationshjälp genom att åskådliggöra hur man kan spara till något Hjälpmedel i affären. Vad ska jag handla? När valmöjligheten är för stor kan brukaren behöva hjälp att bestämma hemma vilka inköp som ska göras. Pengarnas värde. Hur mycket behöver jag? Olika stöd för vad jag behöver packa ner i min väska eller necessär. Foto på hur man märkt upp spisar, mikrovågsugnar, skåp och garderober Foto på ett extra litet kylskåp som brukaren förfogar över själv. Tallrikar och olika mått för att mäta eller äta rätt Dukningsmallar i form av tabletter.

22 Sida 21 Komma igång hålla fokus avsluta genom Vem gör vad? eller Vad jag behöver hjälp med Kommunikationshäften av olika slag t.ex. bilder hängande i ett band att ha runt halsen för att kunna peka på något jag vill ha. Bildkommunikations material i alla upptänkliga varianter m.m. Abilia visade kognitiva hjälpmedel, kommunikationshjälpmedel och hjälpmedel för omgivningskontroll. Många av dessa hjälpmedel har förskrivits av Lena Adem och speciellt då hjälpmedel för att förstå tid. Tre arbetsterapeuter från Abilia föreläste kring de olika områdena innan det var dags att titta på alla hjälpmedel både egentillverkade och inköpta eller förskrivningsbara. Ett av tidshjälpmedel där man får uppleva tiden som en mängd har många brukare fått tillgång till. Dygnstavlan Sigvart (numera Memodayplanner) har många av våra brukare fått stor hjälp av när det gäller att skilja på natt och dag men även att få möjlighet att uppleva tid. Även de andra tidshjälpmedlen i samma Memo-serier. Handi och handifon är också hjälpmedel som några brukare börjat använda och som vi fick titta lite närmare på. Men många andra hjälpmedel som timstock, äggklocka, timer och timglas har använts för att illustrera tid i olika situationer men även vanliga klockor där man tagit bort minutvisaren eller markerat på klockan. Medan vi tittade, provade kände, klämde och visade varandra åt vi frukt och godis. Hela avslutningen präglades av aktivitet och engagemang.

23 Sida 22 Projektavslutning på Safiren den 22 mars 2012 Här är det många olika idéer till begåv- Utställningen börjar ta form. ningsstöd Personalen hälsas välkommen Många olika bilder från en enhet Här delger vi varandra.. som en lärande organisation

24 Sida 23 Utvärdering av projektet Utvärderingen genomfördes med blankett bilaga personer svarade på enkäten. En enhet avstod att svara. Resultat Medvetenheten av begåvningsstöd har ökat i alla enheter. Detta är en bra förberedelse för införandet av ICF eftersom projektet har betonat aktivitet och delaktighet. Personalen har arbetat mycket med kartläggning av olika funktioner och hur olika arbetssätt påverkar brukarna. För implementering av ett nytt arbetssätt krävs tid och det arbetet kommer att fortsätta. Några pedagogombud har inte haft legitimitet i sin arbetsgrupp och därför inte förmedlat informationen från pedagogombudsträffarna En stor majoritet av personalen har insett fördelarna med begåvningsstödjande hjälpmedel och kommer att fortsätta utveckla detta arbete Lena Adem, arbetsterapeut, har upplevt en märkbar ökning av förskrivningsbara hjälpmedel och ett mycket större engagemang från personalen. Några kommentarer Bra om det kommer att finnas någon form av bollplank i framtiden. En gemensam bank. Idépärm att låna. Fler temadagar. Nya pedagogombud för att se nya saker. All personal kände sig inte delaktiga i projektet. Inte fått förväntat genomslag eftersom alla inte fått vara med. Visningslokal typ KlaraMera. Lokal med begåvningsstödjande hjälpmedel. Möjlighet att titta, prova och låna. En plats där man kan låna och testa. Fler tillfällen att utbyta erfarenheter. Fler studiebesök. Engagerad projektledare. Bra att projektledaren kom till boendet. Vill ha kvar projektledaren. Projektledaren saknade kunskap om funktionshinder. Vill ha kvar projektledaren för att få inspiration.

25 Sida 24 Förväntningar på projektet 8 personer kunde ej bedöma 1= lite = mycket Ökat dina kunskaper 2 personer kunde ej bedöma 1 = lite = mycket Praktiska färdigheter 1 = dåligt = mycket väl 4 personer kunde ej bedöma

26 Sida 25 Stöd och metoder 1 = inte alls = bra stöd 6 personer kunde ej svara Projektet i helhet 1 = dåligt = mycket bra 5 personer kunde ej bedöma Forsätta att utveckla begåvningsstöd 1 = inte alls = Ja absolut 1 person kunde ej svara

27 Sida 26 Arbetsformer 1 = inte alls = bra stöd 12 personer kunde ej svara Användning av kunskaperna 1 = dåligt = mycket bra 3 personer kunde ej bedöma Kommentarer Bra för brukarna och personalen att brukarna blir mer självständiga. Jag tror vi kommer att ha mycket nytta av samtalsmattan. Mer praktiskt arbete. Vill lära mig mer praktisk kunskap = tillverkning. Lätt att bli hemmablind så bra med en kick. Bra att analysera boendet. Fick upp ögonen för den uppsjö av hjälpmedel som finns. Saknade elektroniska hjälpmedel. Saknade hjälpmedel att visa. Mer tips för brukare som står högt. Mer hjälpmedel för brukare på låg nivå. Hjälpmedlen måste utformas individuellt för varje brukare och då måste personalen ta det ansvaret och inte ha förväntningar på att projektledaren ska utforma och tillverka dem.

28 Sida 27 Utvärdering av Workshopdagen den 9 maj 2011 En dag för pedagogombuden att arbeta praktiskt med tillverkning av olika hjälpmedel. På borden fanns kartong i olika färger, kardborrband, magnetband, lamineringsplast, färgpennor, lim m.m. Alla enheter hade också fått en digitalkamera för att kunna ta foto och meningen var att vi skulle kunna skriva ut dessa, men vi hade lite strul med datorerna. Det fanns mycket att göra ändå och kreativitet och stämning var på topp. En mindre utställning av hjälpmedel som man kan göra själv fanns i lokalen. Där fanns olika exempel på hur brukaren ska kunna veta: Vem jobbar idag? Vad händer idag? Vad är det för mat idag? Varje enhet fick ta med en intresserad arbetskamrat så sammanlagt var vi ca 40 personer. Bara 15 av dessa har svarat på enkäten, vilket är ett dåligt resultat som kanske beror på att jag skickade ut den via e-post. Många av enheterna hade då inte någon rutin för hantering av gemensam e-post Nya idéer Något att använda Något att föra vidare Skalan var graderad 1 4 (1 var sämst och 4 var bäst) = mycket dåligt 4= Mycket bra Din insats

29 Sida 28 Utvärdering januari 2011 en sammanställning. 15 av 22 svarade Känner alla i arbetsgruppen till projektet? JA NEJ Alla svarade att de kände till projektet Om inte, vad kan vi göra för att alla ska få den kunskapen? Finns utrymme i verksamheten så att alla kan arbeta med projektet? JA 10 grupper tycker att det finns utrymme i verksamheten att arbeta med projektet Övriga grupper vill ha mer tid och mer resurser Om inte, kan vi göra något annorlunda och i så fall hur? Hur många brukare får stöd av individuella begåvningsstödjande hjälpmedel genom projektet? 29 brukare har börjat använda ytterligare hjälpmedel sedan projektet startade Används de och följs de upp? JA NEJ Hjälpmedlen tas upp på p-möte Om nej, varför? Ser vi till att pedagogombudet får möjlighet att dela med sig av sina tankar och idéer till hela arbetsgruppen? JA N 10 grupper svarade Ja och 5 grupper svarade att de inte kommit igång ännu Hur gör vi det? Kan vi göra det bättre? Få fler engagerade. Alltid. Om vi får fler idéer. Vilka förväntningar har ni på projektledaren? Tips och idéer Pådrivare Ge kunskap och informera Stödja Hjälpa Bollplank Nära kontakt Övriga synpunkter. Skriv gärna på baksidan

30 Sida 29 Analys av projektet Projektet startade med information kring begåvningsstödjande hjälpmedel och vad det innebär för brukaren att få bli mer delaktig och aktiv i sitt eget liv. Projektledaren medverkade på planeringsdagar eller personalmöten hos alla enheter i projektet. Alla utrustades med fyra filmer: Rätt till ett gott liv, Från välgörenhet till stöd och service, En väg till begåvningsstöd och Självständighet kan bli verklighet Filmerna var visserligen gamla men värderingar och tankesätt går mycket väl att överföra till dagens verksamhet. Detta för att all personal skulle få information men filmerna skulle också kunna användas till ny personal. Alla enheter fick också besök av projektledaren så alla har fått möjlighet att få information om projektet, delmål och mål. Meningen var att de av områdescheferna utsedda pedagogombuden skulle vara motorn i projektet på sin arbetsplats. Dela med sig av kunskaper och tillvägagångssätt på sina respektive arbetsplatser. För detta arbetssätt krävs intresse, status och legitimitet hos pedagogombudet, vilket inte alla hade, och därigenom fick de liten respons för sina idéer. Pedagogombuden hade regelbundna träffar varje månad för utbildning, handledning och stöd i små grupper på tre timmar. Några enheter arbetade redan aktivt med begåvningsstöd och upplevde att de inte fick någon ny kunskap i början av projektet. Många ombud kom igång efter vår kickoff den 1 december En heldag för pedagogombuden som gjorde att många enheter började kartlägga sina brukare i det vardagliga arbetet i konkreta situationer och började prova olika sätt att förtydliga vardagen med både köpa, förskrivna och egentillverkade hjälpmedel. Studiebesöket på KlaraMera för all personal gjorde att många medarbetar fick en aha-upplevelse när de kunde se hur hjälpmedel kan fungera i den konkreta situationen. Workshopdagen, där två personal från varje enhet deltog, var praktisk tillverkning av olika begåvningsstödjande hjälpmedel. Det gjorde att många såg att det inte var så svårt att själv tillverka olika saker. Det var också en dag av givande och tagande och där man hjälpte varandra precis som en lärande organisation ska fungera. En mycket uppskattad dag. En del enheter hade andra mer prioriterade uppgifter att lösa och var inte engagerade i projektet under en stor del av tiden för projektet. Några i personalen upplevde inte något behov av förändringar utan tyckte det var bra som det var. En viss projekttrötthet kunde också avläsa i kommentarer som ytterligare ett projekt som kommer att rinna ut i sanden.

31 Sida 30 Som projektledare har de varit svårt att nå hela personalgruppen vilket också syns i utvärderingen, då all personal inte känt sig delaktiga i projektet. Jag har deltagit i personalmöten när det varit möjligt, men det har inte känts tillräckligt. Ekonomiska medel har inte funnits i projektet så chefernas välvilja och engagemang har gjort att de har sponsrat alla aktiviteter. Därför har det inte varit möjligt för all personal att delta i de olika arrangemangen förutom projektavslutningen den 22 mars 2012 och studiebesöket på KlaraMera. De hela eller halva dagar jag har deltagit/auskulterat ute i de olika verksamheterna har gett mig en god inblick i vardagen hos både brukare och personal. Däremot har jag inte tillverkat hjälpmedel åt brukarna som jag förstått att en del personal har förväntat sig, Utvärderingarna har visat på svårigheten att nå all personal och få dem att känna sig delaktiga. Tyvärr ansåg några i personalen att projektet inte angick dem och att de hade rätt att välja bort nya hjälpmedel. En stor del av personalen har också dåliga kunskaper i att använda datorer och det hindrar dem också i arbetet med begåvningsstöd. Att överföra bilder från kameran, leta bilder på nätet, göra snygga och tydliga utskrifter för att underlätta brukarens vardag blir därför inte gjort. Övervägande har projektet varit positivt och många brukare har mötts av engagerad personal som anammat tankarna kring delaktighet och aktivitet. De har tillverkat hjälpmedel eller skaffat förskrivningsbara hjälpmedel och stöttat sina brukare i processen att lära sig använda hjälpmedlet. Det behövs en verksamhet som kan ge personal och brukare kunskap om hjälpmedel och hur man använder dem. Möjlighet att se, prova och låna olika hjälpmedel och få utbildning och steg-för-steg anvisning individuellt anpassad för varje brukare. Studiecirklar och utbildningstillfälle för både brukare och personal i olika teman t.ex. bildhantering, samtalsmatta, olika dataprogram, tidshjälpmedel, mobiltelefoner och appar m.m. Exempel från verksamheten Dagsstruktur i form av dag- eller veckoschema med foto, bilder eller text. Olika format från små kalendrar med bilder till större väggplanscher. Även elektroniska kalendrar som Memo-planner och day-planner med möjlighet att få ljud- eller ljussignal vid olika tidpunkter Några brukare vet nu om det är dag eller natt. De kan sova lugnt och ser när daglamporna börjar lysa.. En del brukare klarar nu sina morgonbestyr själv och kommer också i tid till jobbet med hjälp av sina hjälpmedel. Armbandsur som med en knapptryckning talar om vad klockan är. Shake-a wake som ligger under huvudkudden och börja skaka när det är dags att kliva ur sängen. Bilder på olika maträtter för att kunna variera sin veckomatsedel.