Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk"

Transkript

1 Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk

2 ISSN: Rapporten finns att hämta på eller kan beställas från Psykiatriskt forskningscentrum, Box 1613, Örebro, telefon , e-post

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...5 Dialektisk beteendeterapi...5 Tidigare forskning...7 DBT på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro...9 Syfte...9 Metod...9 Deltagare...9 Behandlare...9 Behandling...10 Instrument...10 Design...11 Statistisk bearbetning...11 Resultat...12 Självskadebeteende...12 Sökt akut...12 Inläggning...12 Affektiva- och borderlinesymtom...12 Psykiatriska symtom...13 Sammanvägning av resultaten...13 Diskussion...14 Patientmaterialet...14 Utvärderingsmodell prövas...15 Referenser...17 Tidigare utgivna rapporter i Mementumserien...20

4 Sammanfattning För ungdomar som uppvisar emotionell instabilitet och självskadebeteenden finns i dag inte många utvärderade behandlingsmetoder. Dialektisk beteendeterapi (DBT), som från början utvecklats av Marsha Linehan för vuxna med borderlinediagnos, är dock en metod som vidareutvecklats för ungdomar och som har viss evidens. Under hösten 2007 implementerades DBT som behandlingsmetod i liten skala på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro. I samband med detta utfördes en pilotstudie på de första patienterna. Syftet var dels att utvärdera behandlingarna och dels att skapa en hållbar utvärderingsmetod att använda framöver. Sju kvinnliga patienter i åldrarna år (m=17, sd=1) deltog i studien. På grund av det låga antalet patienter och att randomisering och kontrollgrupp saknades kan inga långtgående slutsatser dras av utvärderingen. Dock syns en tydlig och positiv tendens mot minskning avseende antal självskadebeteenden, suicidförsök, akutbesök samt dygn på psykiatrisk avdelning. Utvärderingsmetoden fungerade väl i många stycken men kommer att modifieras till viss del och främst kommer antalet uppgifter som samlas in att minskas ner framöver. 4 Mementum

5 Inledning Borderline personlighetsstörning (BPS), även kallad emotionellt instabil personlighetsstörning, är en allvarlig psykisk störning som främst drabbar unga kvinnor (Widiger & Weissman, 1991). Störningen karakteriseras av ett ihållande mönster av instabilitet i affektreglering, impulskontroll, relationer samt självbild (Lieb, Zanarini, Schmahl, Linehan & Bohus, 2004). För att fastställa diagnosen ska patienten uppfylla fem av nio kriterier i DSM-IV (American Psychiatric Association, 1994). De nio diagnoskriterierna kan sorteras in i fyra övergripande områden som inringar kärnproblematiken hos denna patientgrupp. Patienter som uppvisar symtom inom alla fyra områden kan därmed särskiljas från patienter med andra typer av personlighetsstörningar. Det första området är störningar i affektreglering. Patienter med borderline personlighetsstörning uppvisar en variation av intensiva känslor t.ex. ilska, sorg, skam, panik, skräck och en kronisk känsla av tomhet och ensamhet. Patienterna upplever ofta snabba växlingar mellan olika affekter under kort tid. Det andra området innebär kognitiv dysreglering som kan ta sig uttryck som paranoida tankegångar, dissociation samt störningar i identitetsuppfattning. Det tredje problemområdet är problem med impulsivt beteende. I detta ingår självskadebeteende, självmordsförsök samt andra former av impulsivitet såsom missbruk, hetsätning och vårdslöshet i trafiken. Det fjärde övergripande problemområdet är instabila relationer. Det innebär t.ex. en stark rädsla för separationer samt instabila relationer till andra människor (Lieb et al., 2004). BPS är en vanligt förekommande diagnos i den psykiatriska vården. Den drabbar 1-2 % av den vuxna befolkningen som helhet och förekommer hos 10 % av vuxna patienter i öppenvård samt hos 20 % av slutenvårdspatienter. Självmordfrekvensen är hög, en amerikansk studie har visat att 10 % av patienterna begår självmord (Lieb et al., 2004). Den psykiatriska vården har generellt sett haft svårt att möta denna patientgrupp, dels p.g.a. att man saknat bevisat effektiva behandlingsmetoder och dels p.g.a. att vårdmiljön, som passar de flesta patientgrupper, ofta framstår som antiterapeutisk för denna grupp. Patienterna kommer ofta i konflikt med vårdpersonal och avbryter sina behandlingar (Kelly, Soloff, Cornelius, George, Lis & Ulrich, 1992). Vården blir därmed ineffektiv med bristande kontinuitet och hög andel jourbesök samt inläggningar inom slutenvården. Patienter med BPS och självskadebeteende har stort vårdbehov och kräver speciella insatser såväl inom barn- och ungdomspsykiatrin som i vuxenpsykiatrin (Kåver, 2005). Dialektisk beteendeterapi Dialektisk beteende terapi (DBT) är en behandlingsmetod som har visat sig vara effektiv för att hjälpa patienter bryta självdestruktiva beteenden, minska antal självmordsförsök, förkorta vårdtider, förhindra slutenvård och förebygga ett kroniskt sjukdomsförlopp (Linehan, Armstrong, Suarez, Allmon & Heard, 1991). DBT har ursprungligen utvecklats av professor Marsha Linehan med kollegor som en metod för att behandla kroniskt suicidala kvinnor med BPS som man ej lyckades behandla med sedvanliga terapeutiska metoder (Fruzetti, 2002). Metoden har sin grund i kognitiv beteendeterapi med dess fokus på strategier för beteendeförändring. Men DBT utökar den traditionella KBT-ramen till att även inkludera acceptans och medveten närvaro (Hjalmarsson, Kåver, Perseius, Cederberg & Ghaderi, 2008). Dialektiken i behandlingen handlar just om syntesen av acceptans och förändring (Fruzetti, 2002). Mementum 5

6 DBT utgår från den bio-sociala teorin som förklaringsgrund till utvecklingen av BPS. Teorin beaktar både biologiska samt sociala komponenter som bakomliggande faktorer till svårigheter inom BPS. Den biologiska komponenten innebär att personer med BPS har en medfödd dysfunktion vad gäller förmåga till affektreglering. Den sociala delen handlar om en ihållande invaliderande omgivning där patientens beteende, tankar eller känslor upprepade gånger möts med reaktioner som tydligt visar att patientens upplevelse är fel eller olämplig (Robins & Chapman, 2004). Modellen är transaktionell vilket innebär att individens känslomässiga sårbarhet och omgivningens invaliderande bemötande har en ömsesidig påverkan på varandra (Fruzetti, 2002). Resultatet av denna transaktion kan sålunda bli extrema beteenden hos individen och i DBT betraktas suicidala beteenden och självdestruktiva beteenden som ett sätt att reglera känslor och även ett sätt att framkalla ett hjälpande bemötande hos en annars invaliderande omgivning. Från detta perspektiv ses sålunda suicidalt beteende som en maladaptiv lösning på överväldigande smärtsamma negativa känslor (Miller, Rathus, Linehan, Wetzler & Leigh, 1997). DBT är en principstyrd behandling men arbetet bedrivs delvis i en manualiserad form som tydligt definierar vad som ska ingå i behandlingen. Färdighetsträningen är manualstyrd och individualterapin är principstyrd, DBT är en kombinerad individual- och gruppterapi som är inriktad på att lära patienten att stå ut med och hantera känslosvängningar och impulser för att minimera självskadebeteende (Kåver, 2005). Ett problem i behandlingen av patienter med BPS är att de uppvisar problem inom många olika områden. Av denna anledning är DBTbehandlingen uppdelad i fyra olika faser där innehållet i respektive fas styrs av en tydlig hierarkisk ordning (Robins & Chapman, 2004). I fas ett är det övergripande målet att patienten ska uppnå kontroll över sitt beteende och bli stabil. Högsta prioritet i denna fas har alltid självmordshandlingar och självskadebeteende. I fas ett arbetar man även med terapistörande beteenden, allvarliga livskvalitetsstörande beteenden samt ökar användandet av färdigheter. När patienten uppnått målen i fas ett övergår man till fas två-arbete där det övergripande målet är att bearbeta livshändelser och behandla posttraumatisk stress. I fas tre är det övergripande målet att blicka framåt och uppnå personliga mål och i fas fyra handlar det om att jobba mot ett fördjupat engagemang i livet och att leva i medveten närvaro (Kåver & Nilsonne, 2002). Förutom individualterapin går även varje patient i färdighetsträning i grupp. Färdighetsträningen är i första hand psykopedagogisk och inte psykoterapeutisk. Deltagarna får lära sig färdigheter inom fyra olika områden: medveten närvaro, krisfärdigheter, relationsfärdigheter samt färdigheter i känsloreglering. Standard DBT består av fem behandlingskanaler och förutom individualterapi och färdighetsträning ingår även telefonkonsultation till patienter, det dialektiska behandlingsteamet samt arbete med omgivningen, t.ex. via anhörigutbildning (Kåver & Nilsonne, 2002). Miller et al. (1997) har utvecklat en modifierad version av DBT som riktar sig till suicidala tonåringar. Den skiljer sig från standard DBT med avseende på att man förkortat behandlingstiden till ett 12-veckors program. Man har även förenklat färdigheterna och anpassat språket så att det bättre ska passa tonåringar. En tredje modifiering är att föräldrar eller andra anhöriga deltar i färdighetsträningen tillsammans med tonåringen samt att anhöriga även i viss utsträckning deltar i tonåringens individualterapi (Robins & Chapman, 2004). 6 Mementum

7 Tidigare forskning Flera studier visar lovande resultat för DBT-behandling när det gäller minskade symtom på de svårigheter som återfinns hos patientgrupper med självmordsnära beteende och/eller borderline personlighetsstörning. Några av dessa återfinns i en systematisk genomgång av aktuell forskning gjord av Robins och Chapman (2004). Författarna presenterar både kontrollerade och icke-kontrollerade samt randomiserade studier. Bland annat presenteras tre randomiserade studier som visar att Standard DBT har bättre resultat i jämförelse med gängse behandling (Treatment-As-Usual) när det gäller att minska självskadebeteenden, självmordsbeteenden och allvarlighetsgraden i dessa. Patienterna som får DBT-behandling konsumerar även mindre slutenvård och söker mer sällan akut vård på psykiatriska enheter (Linehan & Heard, 1993; Koons, Robins, Tweed, Lynch, Gonzalez, et al., 2001; Verheul, van den Bosch, Koeter, Ridder, Stijnen & van den Brink, 2003). En amerikansk randomiserad studie jämför DBT-behandling med annan behandling av erfarna terapeuter med annan terapeutisk skolning (Linehan et al., 2006). Behandlare till den senare gruppen rekryterades från olika vårdinrättningar och uppmanades att ge den behandling som de tyckte passade patientens behov, dock minst en session/vecka. Upplägget avsåg att kontrollera för vissa faktorer som inte kontrollerats för i tidigare studier, t.ex. att patienter i kontrollgruppen fick mindre kvalificerad behandling än patienterna i undersökningsgruppen. Studien pågick under ett år och följdes upp ett år efter avslut. Resultaten visade bl.a. att patienterna i DBT-gruppen gjorde hälften så många suicidförsök som kontrollgruppen. De krävde färre dagar i slutenvården utifrån suicidtankar och allvarlighetsgraden i självskadandet och suicidförsöken var lägre än i kontrollgruppen. Färre sökte akut till psykiatriska enheter. Vidare stannade fler patienter i behandling och bytte inte terapeut. En avsikt med studien var också att identifiera verksamma delar i DBT och vad det är som skiljer denna behandling från annan och som leder till bättre resultat. Dock kunde man inte enkelt besvara denna frågeställning i studien utan mer forskning behövs. Även en nederländsk studie visar att det är troligare att patienter som erbjuds DBT stannar kvar i behandling. Slutsatsen i denna studie är bl.a. att DBT är särskilt effektivt i grupper med mycket allvarliga självskade- och självmordsnära beteenden. Författarnas rekommendation blir därför att i första hand erbjuda DBT till de patienter som har den tyngsta problematiken när det gäller suicidförsök och självskada. När det gäller t.ex. hopplöshetskänslor och depression finns andra behandlingsformer som är lika eller t.o.m. mer effektiva än DBT. Det finns även tendenser i studien som tyder på att icke-specialiserad behandling av patienter med borderlineproblematik kan förvärra symtomen avsevärt (Verheul et al., 2003). Miller et al. (1997) har anpassat DBT-behandlingen till arbete med självmordsbenägna ungdomar. En icke-randomiserad kontrollstudie som bygger på detta upplägg visar på minskat slutenvårdsbehov hos patienter i DBT-behandling (Rathus & Miller, 2002). I denna studie inkluderades ungdomar som uppfyllde tre av nio kriterier för borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV och som hade gjort ett suicidförsök under de senaste 16 veckorna. Behandlingen pågick i 12 veckor. Varje vecka gick ungdomarna i individuell terapi samt i färdighetsträning tillsammans med sina föräldrar. Kontrollgruppen fick motsvarande upplägg om 12 veckors behandling med en individuell session och en familjesession per vecka. Ungdomarna i DBT-gruppen hade innan behandling allvarligare symtom och fler dagar i slutenvård än ungdomarna i kontrollgruppen. Efter 12 veckors behandling skilde sig grupperna Mementum 7

8 inte åt avseende suicid-försök men DBT-gruppen hade färre dagar med psykiatrisk slutenvård. Det var dessutom färre avhopp från den gruppen. I ett liknande upplägg undersöktes deltagarnas uppfattning om hur viktiga de olika färdigheterna var för att må bättre. Deltagarna erhöll 12-veckors DBT-behandling enligt ovan och fick sedan skatta hur hjälpsamma de uppfattade de olika färdigheterna. Symtom i fyra problemområden mättes och resultatet visade en signifikant förbättring på samtliga områden. Problemområdena motsvarar de av Linehan beskrivna svårigheterna som DBT avser att behandla; låg självkänsla, impulsivitet, känslomässig instabilitet och interpersonella svårigheter. Samtliga färdigheter skattades som hjälpsamma av deltagarna. De fyra viktigaste var enligt studien tre färdigheter inom medveten närvaro och en färdighet inom modulen Att stå ut när det är svårt. Författarna lyfter fram att samtliga är acceptans-färdigheter till skillnad från andra strategier som handlar om förändring (Miller, Wyman, Huppert, Glassman & Rathus, 2000). DBT har även visat sig effektivt för andra patientgrupper än personer med borderline personlighetsstörning. Vid hetsätningsstörningar, där utgångspunkten bedöms vara att hetsätningen är ett sätt att reglera negativa känslor, visar en amerikansk studie att patienter som genomgått en tre månaders gruppbehandling blir av med sina svårigheter. Åttionio procent av patienterna hade slutat hetsäta vid behandlingens slut. Dock hade andelen minskat till 56 % vid sex månaders uppföljning (Telch, Agras & Linehan, 2001). En pilotstudie i Uppsala av ungdomar och unga vuxna med borderline personlighetsstörning avser att beskriva effekten av DBT-behandling i öppenvård (Hjalmarsson et al., 2008). Ett annat syfte är att också öka andelen systematiska kartläggningar av DBT i klinisk miljö utanför USA. Eftersom studien är liten och inte innehåller någon kontrollgrupp går det inte att dra slutsatsen att resultaten beror på DBT. Den ger ändå visst stöd för att DBT är effektivt för patientgruppen, inte minst eftersom resultaten stämmer överens med andra större studier. Undersökningen baseras på 27 patienter. Resultaten tyder på att behandlingen var uppskattad av patienterna då det var få avhopp. Ett år efter behandlingsstart uppvisar patienterna en signifikant minskning av antalet självmordshandlingar. Dessutom beskrivs förbättring inom flera områden avseende psykologisk funktionsnivå. DBT är en relativt ny behandlingsform i Sverige och en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering visar att det finns begränsat vetenskapligt stöd för att DBT minskar självskadebeteende, med en kvarstående effekt i upp till två år (Evidensstyrka 3). Fler studier behövs men det verkar vara en lovande behandling för en patientgrupp med mycket stora svårigheter. Rekommendation finns även om att göra mätningar av kostnadseffektivitet (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2005). En artikel i Läkartidningen refererar till en sådan undersökning som visade att vårdkostnaden per patient och år minskade med 34 % vid DBT-behandling (Andersson, Öst & Waern, 2006). Dock vore det bra om även denna upprepades samt kompletterades med studier vilka även tar hänsyn till andra samhälleliga kostnader som t.ex. sjukskrivning. 8 Mementum

9 DBT på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro Hösten 2007 startades ett DBT-team på BUP-kliniken, Örebro läns landsting. DBT-teamet bestod ursprungligen av tre behandlare men sedan hösten 2008 har teamet utökats till att nu omfatta fem behandlare. Samtliga behandlare ingår i DBT-teamet på deltid, ca 20 % av tjänsten. Teamet hör organisatoriskt till öppenvårdsmottagningen i Örebro. Redan från starten diskuterades vikten av utvärdering av DBT som behandlingsmetod på BUP och kontakt togs därför med Psykiatriskt forskningscentrum (PFC), Örebro läns landsting. Det resulterade i en ansökan om FoU-bidrag från PFC för att genomföra en utvärdering av behandlingen. Kontakt har även etablerats med DBT-enheten på Allmänpsykiatriska kliniken, Örebro läns landsting, i syfte att samordna mätningarna. Syfte Föreliggande studie har två syften. Det ena är att vara en pilotstudie motsvarande Uppsalastudien ovan. Avsikten är att få en bild av hur patienterna som ingår i BUP:s DBTbehandling mår efter sex och tolv månaders behandling. Har självskadebeteende och andra psykiatriska symtom minskat? Har antalet tillfällen då patienterna sökt akut vård inom psykiatrin och antalet dagar på vårdavdelning minskat? Det andra syftet är att pröva en metod för att systematiskt utvärdera behandlingen. Studien utförs inom ramen för terapeuternas tjänster med stöd av FoU-bidrag. Den har utformats i nära samarbete med PFC i Örebro. Metod Deltagare Sju kvinnliga patienter i åldrarna år deltog i pilotstudien (m=17, sd=1). Alla bodde inom Örebro läns upptagningsområde och var redan innan vårdkrävande patienter. Samtliga patienter hade en historia inom BUP med minst ett år av insatser och flera var även aktuella inom socialtjänsten. Flera av dem hade vid något tillfälle varit inlagda på avdelning, fått utredningsinsatser, placerats på HVB-hem, SIS-institution, behandlingshem samt fått somatisk akutvård efter allvarlig självskada inklusive suicidförsök. Patienterna kom från BUPkliniken och bedömdes alla av psykologerna som utförde behandlingen innan de inkluderades. I bedömningen ingick den del av Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis II Disorders, SCID-II (First, Gibbon, Spitzer, Williams & Benjamin, 1998) som täcker borderline personlighetsstörning. Den generella intervjudelen för personlighetsstörningar ingick inte och diagnos sattes inte heller på grund av patienternas låga ålder. Sex av patienterna hade fem eller fler kriterier av nio uppfyllda och en patient uppfyllde fyra kriterier av nio. Vidare hade alla patienterna självskadebeteenden. Exklusionskriterier var patienter med psykos, allvarligt missbruk eller så grav anorexi att sjukhusvård krävdes alternativt att de kognitiva förmågorna var så nedsatta p.g.a. svält att samtal inte kunde genomföras. Ingen av de sju som påbörjade behandlingen föll bort under tiden. Mementum 9

10 Behandlare Terapeuterna var tre legitimerade psykologer som alla hade genomfört en 10-dagars intensiv DBT-utbildning i Värnamo som hölls av Alan Fruzzetti och Elizabeth Malmqvist. Behandlarna handleddes under studiens gång ca en gång i månaden, sammanlagt 24 timmar av Marianne Lundahl, leg. psykolog och leg. psykoterapeut med mångårig erfarenhet av DBT för tonåringar. Alla behandlarna hade basal utbildning i KBT och inlärningsteori genom antingen grundläggande terapeututbildning på psykologutbildningen eller en 6-dagars grundkurs i KBT samt mångårig KBT-handledning. Behandling Efter avslutad bedömningsfas informerades de patienter som uppfyllde inklusionskriterierna om behandlingsupplägget och erbjöds att få delta i behandlingen. Efter en bedömnings/motivationsfas på ca 3-5 sessioner upprättades, för de som valde att delta, ett skriftligt kontrakt mellan patient och individualterapeut. Där accepterades formerna för behandlingen samt deltagande i utvärderingen från patient så väl som terapeut. DBT-behandlingen som påbörjades efter bedömnings/motivationsfasen var en form av Linehans (1993) behandling men med en förkortad och något modifierad färdighetsträning. Varje modul förkortades och upplägget var fem tillfällen av vardera relationsfärdigheter, känsloreglering, krishantering och den gyllene medelvägen samt två tillfällen mindfulness mellan varje annan modul. Modulen den gyllene medelvägen var ett tillägg och hämtades från Umeås framarbetade DBT-material för ungdomar (omarbetad efter Fruzettis valideringsmodul, 2002) och inkluderade fyra tillfällen med fokus på validering och ett tillfälle med beteendelära. Alla patienter fick individualterapi en gång i veckan, färdighetsträning i grupp en gång i veckan samt möjlighet att nå sin individualterapeut på telefon mellan behandlingstillfällena. Varje tillfälle av färdighetsträningen hölls av två terapeuter vilka roterade så att alla tre ansvarade för gruppen olika veckor. Behandlarna hade teamkonsultation en gång i veckan samt fortlöpande handledning under behandlingstiden. Föräldrar, nära anhöriga och närmaste personalen på boenden erbjöds under behandlingstiden två tillfällen à två timmar med information och viss psykopedagogik gällande symtombild för patientgruppen och övergripande beskrivning av färdighetsmodulerna. De kunde även vid behov få ett antal tillfällen för att få individuella råd om förhållningssätt i olika situationer som uppstod. Detta utnyttjades i varierande utsträckning beroende på behov och engagemang. Den terapeut de fick kontakt med var inte den som hade individuell kontakt med den aktuella ungdomen. Instrument Karolinska Affektiva- och Borderline Symtomskalor Självskattning (KABOSS-S; Andersson, Forslund, Gustavsson & Åsberg, 2003) användes för att se symtom främst på borderline men även på depression, ångest och tvång. För att få fram ett brett mått över olika psykiatriska problemområden användes Symtom Checklist-90-Revised, SCL-90-R (Derogatis, Lipman & Covi, 1973). Resultatet av dessa frågor grupperas i nio olika skalor: somatisering, tvångsmässighet, interpersonell känslighet, depression, ångest, aggressivitet, fobisk ångest, paranoida föreställningar och psykotism. Svaren sammanställs även i form av tre indextal: Global severity index (GDI) mäter förekomsten av psykisk problematik generellt, Positive Symtom Distress Index (PSDI) mäter intensiteten i symtomen och Positive Symtom Total (PST) ger information om antal självrapporterade symtom. Vidare togs det fram mått på antal akutbe- 10 Mementum

11 sök, antal inläggningsdygn på psykiatrisk avdelning samt antal i tiden avgränsade självskadesekvenser. Detta fick patienterna själva registrera dag för dag på ett veckokort som individualbehandlaren och patienten sedan tillsammans gick igenom varje vecka. I definitionen av självskada inkluderades all skada direkt mot kroppen genom yttre vävnadsskada eller intoxikering samt suicidförsök. För att få bakgrundsdata på självskadefrekvens innan behandlingen samt tidigare vårdkonsumtion användes formuläret Brief BPD Treatment Outcome Assessment (Comtois & Linehan, 1997), vilket översatts till svenska med benämningen BPD- TOA, av ett DBT-team i Lund. Patienterna fick vid avslutet även fylla i formuläret Dialektisk beteendeterapi - Utvärdering efter behandlingen (A) vilket är en svensk översättning av Dialectical behavior therapy Post treatment evaluation Packet A (Rathus & Miller, 1995). Detta formulär ger information om hur patienten upplevt behandlingen samt i vilken utsträckning de kunnat använda sig av de färdigheter som lärts ut under behandlingens gång. Design Detta var endast en liten klinisk pilotstudie med syfte att utvärdera ett fåtal behandlingar i samband med implementeringen av DBT som ny behandlingsmetod på BUP i Örebro. Det gjordes genom en inomgruppsdesign med upprepad mätning på sju patienter utan någon kontrollgrupp. Med tanke på den höga risken för självmordsförsök och destruktiva beteenden hos patientgruppen sågs ingen möjlighet att randomisera patienter och skapa en kontrollgrupp, dels på grund av etiska betänkligheter och dels på grund av bristande behandlingsalternativ vid tidpunkten för denna studie. Behandlingsutfall mättes med KABOSS-S, SCL-90 samt med data från veckokorten gällande antalet självskador, antal akutbesök och antal dagar inlagd på psykiatrisk avdelning. Måtten från veckokorten sammanställdes i perioder om sex månader. Mätningar har utförts vid fyra tillfällen: vid behandlingsstart, efter sex månader, efter 12 månader samt ett år efter behandlingsavslut. Alla mättillfällen redovisas dock inte i detta material då alla patienter ej ännu avslutat sina behandlingar. Vid mätningen i samband med behandlingsavslut ingick dessutom Dialektisk beteendeterapi Utvärdering efter behandlingen (A). Endast två patienter hade dock vid tiden för sammanställningen gått klart sin behandling och fyllt i mätningen vid behandlingsslutet varför inte något sådant material redovisas här. Detta gäller även mätningen ett år efter avslutad behandling där KABOSS-S, SCL-90 samt utvalda frågor från BPD-TOA kommer att användas. Statistisk bearbetning Data lades först in i excelfiler för att sedan överföras till statistikprogrammet SPSS version 15.0 för analys. Data togs fram i form av medelvärden och standardavvikelser för presentation av resultatet. Beräkningarna gällde tiden för behandlingsstart, efter sex månader samt efter 12 månader. På grund av att antalet deltagare var så litet gjordes inga signifikansanalyser. Mementum 11

12 Resultat Självskadebeteende Under 6-månadersperioden före behandlingsstart uppvisade sex av sju patienter någon form av självskadebeteende. Av dessa hade två patienter skadat sig färre än tio gånger, tre patienter gånger och en patient över 150 gånger. Efter sex månaders DBT-behandling uppvisade samtliga patienter självskadebeteende. Av dessa hade fyra patienter skadat sig en till fem gånger, två patienter 5-20 gånger samt en patient över 100 gånger. Efter tolv månaders behandling uppvisade två av sex patienter självskadebeteende. Dessa två hade skadat sig vid en till fem tillfällen. Vid samtliga mättillfällen utgjorde skärskada den vanligaste formen av självskadebeteende följt av tablettintoxikation. Sökt akut Under 6-månadersperioden före behandlingsstart hade tre av sju patienter sökt akut, med ett till fem akutbesök per person, sammanlagt sju akutbesök i gruppen. Efter sex månaders DBT-behandling hade ingen sökt akut och efter tolv månaders behandling hade en patient sökt akut vid ett tillfälle. Inläggning Under 6-månadersperioden före behandlingsstart hade en av sju patienter varit inlagd för psykiatrisk vård, sammanlagt 39 dygn. Efter sex respektive tolv månaders behandling hade ingen patient varit inlagd på psykiatrisk vårdavdelning. Affektiva- och borderlinesymtom Resultaten på gruppnivå av mätningen med KABOSS-S redovisas i tabell 1. Vid mättillfälle tre hade en patient avslutat behandling, en patient hade inte lämnat in skattning och en patient som påbörjade behandling senare hade inte hunnit gå 12 månader i behandling. Därför är antalet vid 12-månadersskattningen fyra patienter. Signifikansanalys har inte kunnat göras då antalet i studien är för få. Tendensen är dock en förbättring på gruppnivå på samtliga delskalor. Det finns variationer inom gruppen men jämfört med ingångsvärden har samtliga patienter utom en förbättrats på samtliga delskalor. En patient har ej förändrats med avseende på borderlinesymtom. Tabell 1. Affektiva- och borderlinesymtom enligt KABOSS-S Beh start (n=7) 6 mån (n=7) 12 mån (n=4) m sd m sd m sd Depression 23,9 6,8 14,1 10,2 9,8 7,4 Ångest 20,3 7,7 14,6 9,2 9,5 6,6 Tvång 18,4 4,3 10,3 6,9 7,5 5,2 Borderline 33,3 8,6 16,9 9,6 13,3 11,9 12 Mementum

13 Psykiatriska symtom Genomsnittsvärden på de olika skalorna enligt SCL-90 redovisas i tabell 2. Vid första mättillfället hade en sida i formuläret fallit bort för en av patienterna varför de resultaten inte har kunnat användas i samtliga delskalor. Detta förklarar variationen i antalet patienter vid mättillfälle ett. Patientens resultat har tagits med i de delskalor där minst 80 % av frågorna är besvarade. Obesvarade frågor har då fått poäng som motsvarar patientens medelvärde på skalan. Vid mättillfälle tre hade en patient avslutat behandling, en patient hade inte lämnat in skattning och en patient som påbörjade behandling senare hade inte hunnit gå i behandling 12 månader. Därför är antalet vid 12-månadersskattningen fyra patienter. Signifikansanalys har inte kunnat göras då antalet i studien är för få. Tendensen är dock att samtliga patienter förbättrats på samtliga delskalor både individuellt och på gruppnivå utom på delskalan psykotism. Delskalan psykotism förbättrades vid sex och tolv månader hos samtliga individer, utom hos två som försämrades vid mättillfälle tre. Tabell 2. Psykiatriska symtom enligt SCL-90 Beh start 6 mån 12 mån * n=7 n=4 Somatisering 17,0 (n=7) 11,1 3,8 Tvångstankar 18,1 (n=7) 14,0 8,5 Interpersonell känslighet 15,7 (n=6) 11,1 8,7 Depression 29,9 (n=7) 20,6 15,8 Ångest 16,0 (n=7) 9,9 7,5 Aggressivitet 7,1 (n=6) 4,6 4,0 Fobisk ångest 9,2 (n=6) 6,7 6,3 Paranoida föreställningar 8,7 (n=6) 4,9 6,5 Psykotism 12,2 (n=7) 5,4 8,3 GSI 1,7 (n=6) 1,1 0,9 PSDI 2,4 (n=6) 1,8 1,7 PST 60,3 (n=6) 50,9 36,5 * Då data fallit bort för en av patienterna kan inte resultaten redovisas för samtliga delskalor. Se text ovan för förklaring. Sammanvägning av resultaten Då vårt upplägg av studien följer Uppsalas pilotstudie (Hjalmarsson et al., 2008) har vi valt att använda samma cut off-värden för normalt fungerande. För SCL-90 blir detta GSI=0,81, för KABOSS-S Depression=5,8, för KABOSS-S Ångest=5,5, för KABOSS-S Tvång=6,7 och för KABOSS-S Borderline=13,3. Patienter som förbättrats till ett värde över dessa cut off-värden betraktas i studien som återställda. Tabell 3 redovisar resultaten för de fem deltagare som antingen gått 12 månader i behandling (fyra patienter) eller avslutat innan 12-månadersuppföljningen (en patient). Dock är deltagarna i denna studie för få för att signifikansvärden kan beräknas varför sammanställningen nedan måste ses som tendens snarare än faktisk förbättring. Det kan ändå vara intressant att göra en jämförelse med normalt fungerande för att se hur pass stor förbättring som antyds. Störst förändring har skett på KABOSS-S Borderlineskalan där tre patienter gör så pass förbättrade skattningar att de kan räknas som återställda. Mementum 13

14 Tabell 3. Förändring jämfört med normalgrupp Förbättrade Återställda Ingen förbättring (antal) (antal) GSI KABOSS-S Depression KABOSS-S Ångest KABOSS-S Tvång KABOSS-S Borderline Diskussion Patientmaterialet Det är inte möjligt att dra några långtgående slutsatser utifrån en så liten pilotstudie som denna. Studien efterliknar en större pilotstudie från Uppsala (Hjalmarsson et al., 2008) och det är intressant att se att det finns paralleller mellan resultaten i de båda studierna. Det ger en något högre trovärdighet åt tendenserna i föreliggande studie. När det gäller skattningarna på SCL-90 före behandlingsstart hamnar patienterna i denna studie generellt sett lägre än patientgruppen i Uppsala-studien. I övrigt följer de samma tendens till förbättring. Resultaten på symtomskalan SCL-90 visar tendens till förbättring både vid mätning sex och tolv månader efter behandlingsstart. Dock är det enbart fyra patienter vid den andra mätningen varför dessa resultat är mycket osäkra. Det är stora individuella skillnader mellan patienternas skattningar, då några av dem är i slutfasen av sin behandling och andra är mitt i pågående behandlingsarbete. Två delskalor avviker genom att de får högre resultat vid den senare mätningen än vid sex-månadersmätningen; paranoida föreställningar och psykotism. Detta bör förstås utifrån att stora skillnader mellan individerna slår igenom i ett så litet material. Mätningen med KABOSS-S visar en tendens för att det är framför allt på delskalan borderline som de största förändringarna märks. Detta bekräftas av att de två patienter som avslutat behandlingen inom projekttiden inte längre uppfyller kriterier för BPS. Detta är en uppfattning som observerats av andra behandlare i klinisk verksamhet, men inget vetenskapligt stöd för detta finns i nuläget. Dock vore detta ett värdefullt område för vidare forskning. Det skulle ge stöd åt praxis inom flera BUP-kliniker, att man är försiktig med att sätta personlighetsstörningsdiagnoser på ungdomar under 18 år. Dessutom skulle detta kunna förändra synen på personlighetsstörningar som en kronisk sjukdom. Studien pekar på resultat som stämmer överens med andra större studier av effekten av DBT-behandling. Behovet kvarstår av kontrollerade studier men tendenserna i flera studier är att DBT har god effekt för självmordsbenägna patienter med borderlineproblematik (SBU, 2005). Denna pilotstudie visar på samma tendenser. Detta, trots att det handlade om ett nystartat projekt med relativt sett oerfarna terapeuter. Patientgruppen betraktas som svårbehandlad och konsumerar generellt mycket vård, inte minst inom psykiatrisk akut- och slutenvård (t.ex. Perseius, Öjehagen, Ekdahl, Åsberg & Samuelsson, 2003). En nederländsk studie (Verheul et al., 2003) drar också slutsatsen att det är de svåraste patienterna som bör erbjudas DBT, då det är i denna grupp man ser de bästa resultaten. Patienter med medelstora svårigheter förbättras inte nämnvärt bättre än om de får annan behandling. Det är intressant att fundera över vad som bidragit till resultaten utöver valet av behandlingsmetod. En viktig faktor kan vara att behandlarna hade samma arbetsplats och sålunda 14 Mementum

15 hade nära till varandra. Behandlarna har träffats regelbundet för teamkonsultation, enligt gällande DBT-praxis, men utöver detta har de haft god tillgång till varandra under arbetstid för kontinuerlig kollegial handledning och stöd. De har kunnat stötta varandra i svåra beslut, t.ex. vid suicidhot, och behandlarnas bedömning är att de vid flera tillfällen på detta sätt har kunnat undvika inläggning för patienterna. Teamkonsultationerna har dessutom varit värdefulla för att hålla entusiasm och motivation levande hos terapeuterna. Vidare har det varit en styrka att DBT-teamet haft det samlade ansvaret för patienterna och deras föräldrar. I arbete med ungdomar är det ofta en nödvändighet att involvera vårdnadshavare eller andra personer i nätverket. Inom BUP sker detta ofta i samarbete med annan behandlare t.ex. en kurator. I och med att patienten gått in i DBT-behandling har även detta stöd erbjudits av DBT-teamet. Under våren 2009 kommer även en föräldragrupp erbjudas på kliniken, med material översatt på DBT-enheten i Uppsala (Cederberg-Byström & Manns, 2005). En annan viktig fråga som fanns med i det inledande planeringsstadiet gäller kostnadseffektivitet. Det har inte varit möjligt att fånga upp detta i denna studie men den subjektiva bedömningen är att man i flera fall kunnat förebygga och förhindra inläggning. Två av patienterna har kunnat flytta från boende på institution under behandlingstiden. Det är förstås inte möjligt att dra slutsatsen att detta är en effekt av DBT, men förhoppningen är att behandlingen varit en bidragande orsak till flickornas stabilitet vilken i sin tur möjliggjort flytten. Det skulle vara mycket intressant att titta närmare på detta och kartlägga besparingar inom vården i form av minskad slutenvårdstid, men att också försöka få en bild av vilka andra samhällsinsatser som kan frigöras av effektiv behandling. Ungdomar med dessa svårigheter konsumerar ofta mycket vård både inom psykiatrin och inom kommunen i form av placeringar på behandlingshem etc. (Andersson et al., 2006). Det är för tidigt att dra slutsatser kring vårdtiderna, inte minst eftersom samtliga patienter i detta material haft annan behandling på BUP-kliniken innan de erbjöds DBT. En av patienterna avslutade sin behandling redan innan mätningen vid 12 månader. Ytterligare tre avslutade kort efter den sista mätningen. Detta blir dock en viktig aspekt att följa upp i kommande utvärderingar. En nederländsk studie lyfter fram att borderlinepatienter i DBTbehandling i större utsträckning stannar hos sina terapeuter än patienter som får annan behandling (Verheul et al., 2003). Samma tendens kan anas i föreliggande material även om ingen systematisk kartläggning av detta har gjorts. Patienterna har stannat kvar hos sina behandlare även om behandlingen i flera avseenden varit krävande. På motsvarande sätt har patienterna uttryckt att de har stor glädje av färdighetsgruppen, vilket bekräftas av Miller et al. (2000). Utvärderingsmodell prövas Syftet med detta projekt har varit tudelat. Å ena sidan var avsikten att följa de första patienterna under ett år för att se hur de påverkats av DBT-behandlingen. Genom att välja samma design som man haft i Uppsala (Kåver, 2005) är det möjligt att se om tendenserna överensstämmer. Förhoppningen är att den förbättring som framkommer i studien är en effekt av den behandling flickorna fått, men studiens storlek och upplägg gör det inte möjligt att med säkerhet dra sådana slutsatser. Mementum 15

16 Å andra sidan var syftet med FoU-projektet att pröva en modell för utvärdering för att kunna hitta en form som kan ligga till grund för DBT-teamets fortsatta arbete. Inledningsvis fanns även en målsättning att samarbeta med vuxenpsykiatrins DBT-enhet för att få en enhetlig modell. Även om det fortfarande finns likheter har man dock inom båda teamen gjort anpassningar som lett till att modellen skiljer sig något åt i respektive verksamhet. Det blev snabbt tydligt att upplägget var mycket ambitiöst och resulterade i mer insamlad data än som var rimligt att bearbeta. Formuläret BPD-TOA var ett sådant exempel. Redan innan start plockades några frågor bort och i slutändan verkar det mer effektivt att utgå från formuläret men utarbeta en egen enkät som enbart tar upp de variabler som är önskvärda i utvärderingen. Det som är viktigt att fråga efter är antalet självskadehandlingar, om man sökt akut och/eller blivit inlagd på psykiatrisk vårdavdelning samt vilken boendeform man haft. I DBT används s.k. veckokort där patienterna varje dag registrerar självmordstankar, självskadeimpulser, -handlingar, nedstämdhet, ångest m.m. Dessa har använts i studien för att följa upp hur mycket självskadehandlingar patienterna utfört. Inledningsvis kartlades även förändringar i patienternas skattningar av ångest och nedstämdhet, annat självdestruktivt beteende m.m. Det gör dock materialet alltför omfattande och registreringarna kommer hädanefter förenklas. Den intressanta informationen är vad som händer med självskadandet, om patienten har sökt akut och/eller blivit inlagd på psykiatrisk avdelning. Behandlarna tar på sig att utifrån veckokort och patientregistreringsprogrammet Imx sammanfatta omfattningen av detta under sex månaders intervaller. Förenklingen av BPD-TOA kan användas för detta. I projektbeskrivningen ingår även att patienterna följs upp ett år efter avslutad behandling. Detta har ännu inte prövats. Patienterna kommer då ombes att fylla i KABOSS-S, SCL-90 och BPD-TOA (anpassad variant). Det blir intressant att se hur detta fungerar. Det vore värdefullt att få in all information samtidigt eftersom det finns en risk med bortfall om man skickar hem så många formulär. En tanke är att patienterna kontaktas och erbjuds ett återbesök efter ett år då man samlar in data. Samtidigt finns då möjlighet även till kvalitativ återkoppling. Insatsen blir förstås en resursfråga och teamet har ännu inte beslutat sig för vilken metod man kommer att pröva. Sammanfattningsvis visar projektet att utvärderingsmodellen fungerar väl och att man får fram mycket värdefullt material. Vissa anpassningar måste göras för att det inte ska bli alltför omfattande men till största delen kommer man att fortsätta med det upplägg man haft även under det kommande arbetet med DBT-teamet på BUP. Teamet har utvidgats med nya behandlare sedan studien inleddes och består numera av fem personer. Det återstår nu att introducera de nya i modellen så att utvärderingar kan göras kontinuerligt framöver. 16 Mementum

17 Referenser American Psychiatric Association. (1994). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 4 th ed. Washington, DC: Author. Andersson, E., Forslund, K., Gustavsson, P., & Åsberg, M. (2003). Symptoms in Borderline Personality Disorder A new self-rating scale. Manuskript, Psykiatri Centrum Karolinska, Karolinska sjukhuset, Stockholm. Andersson, G., Öst, L-G., & Waern, M. (2006). Lovande terapi vid borderlinestörning. Läkartidningen, 103, 42, Cederberg-Byström, K., & Manns, L. (2005). Dialektisk beteendeterapi färdighetsträning för ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Svensk översättning och bearbetning av Miller, A.L., Rathus, J., Landsman, M., & Linehan, M., Comtois, K. A., & Linehan, M. M. (1997). Brief BPD Treatment Outcome Assessment. Seattle: University of Washington, Behavioral Treatment and Research Center, Department of Psychology. Derogatis, L. R., Lipman, R. S., & Covi, L. (1973). SCL-90: An outpatient psychiatric rating scale: Preliminary report. Psychopharmacological Bulletin, 9, First, M. B., Gibbon, M., Spitzer, R. L., Williams, J. B. W., & Benjamin, L. S. (1998). Handbok för SCID-I och SCID-II för DSM-IV (J. Herlofson, övers.). Danderyd, Sweden: Pilgrim Press. (Originalarbete publicerat 1997). Fruzetti, A. E. (2002). Dialectical behavior therapy for borderline personality and related disorders. I: T. Patterson (Red.), Comprehensive handbook of psychotherapy, Vol. 2: Cognitivebehavioral approaches. (ss ). New York: Wiley. Hjalmarsson, E., Kåver, A., Perseius, K-I, Cederberg, K., & Ghaderi, A. (2008). Dialectical behaviour therapy for borderline personality disorder among adolescents and young adults: Pilot study, extending the research findings in new settings and cultures. Clinical Psychologist, 12, Kelly, T., Soloff, P. H., Cornelius, J. C., George, A., Lis, J. A., & Ulrich, R. (1992). Can we study (treat) borderline patients? Attrition from research and open treatment. Journal of Personality Disorders, 6, Koons, C. R., Robins, C. J., Tweed, J. L., Lynch, T. R., Gonzalez, A. M., Morse, J. Q., et al. (2001). Efficacy of dialectical behaviour therapy in women veterans with borderline personality disorder. Behavior Therapy, 32, Kåver A. (2005). DBT-programmet inom Psykiatricentrum, Uppsala En slutrapport. Landstinget i Uppsala. Mementum 17

18 Kåver, A., & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Teori, strategi och teknik. Stockholm: Natur och Kultur. Lieb, K., Zanarani, M. C., Schmal, C., Linehan, M. M., & Bohus, M. (2004). Borderline personality disorder. Lancet, 364, Linehan, M. M. (1993). Skills Training Manual for Treating Borderline Personality Disorder. New York: Guilford Publications. Linehan, M. M., Armstrong, H. E., Suarez, A., Allmon, D., & Heard, H. L. (1991). Cognitivebehavioral treatment of chronically parasuicidal borderline patients. Archives of General Psychiatry, 48, Linehan, M. M., Comtois, K. A., Murray, A. M., Brown, M. Z., Gallop, R. J., Heard, H. L., et al. (2006). Two-year randomized controlled trial and follow-up of Dialectical behavior therapy vs therapy by experts fort suicidal behaviors and borderline personality disorder. Archives General Psychiatry 63, Linehan, M. M., & Heard H. L. (1993). Impact of treatment accessibility on clinical course of parasuicidal patients. Archives of General Psychiatry, 50, Miller, A. L., Rathus, J. H., Linehan, M. M., Wetzler, S., & Leigh, E. (1997). Dialectical behaviour therapy adapted for suicidal adolescents. Journal of Practical Psychiatry and Behavioral Health, 3, Miller, A. L., Wyman, S. E., Huppert, J. D., Glassman, S. L., & Rathus, J. H. (2000). Analysis of behavioral skills utilized by suicidal adolescents receiving Dialectical behaviour therapy. Cognitive and Behavioral Practice, 7, Perseius, K-I, Öjehagen, A., Ekdahl, S., Åsberg, M., & Samuelsson, M. (2003). Treatment of suicidal and deliberate self-harming patients with borderline personality disorder using Dialectical Behavioral Therapy: The patients and the therapists perceptions. Archives of Psychiatric Nursing, 17, Rathus, J. H., & Miller, A. L. (1995). DBT Skills Rating Scale for Adolescents. Unpublished manuscript, Montefiore Medical Center, Albert Einstein College of Medicine, Bronx, NY. Rathus, J. H., & Miller, A. L. (2002). Dialectical behaviour therapy adapted for suicidal adolescents. Suicide and Life-Threatening Behavior 32, Robins, C. J., & Chapman, A. L. (2004). Dialectical behaviour therapy: Current status, recent developments, and future directions. Journal of Personality Disorders, 18, Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2005). Dialektisk beteendeterapi (DBT) för patienter med borderline personlighetsstörning. (SBU-rapport nr 7). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. 18 Mementum

19 Telch, C. F., Agras, W. S., & Linehan, M. M. (2001). Dialectical behavior therapy for binge eating disorder. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 69, Verheul, R., Van den Bosch, L. M., Koeter, M. W. J., de Ridder, M. A. J., Stijnen, T., & van den Brink, W. (2003). Dialectical behaviour therapy for women with borderline personality disorder. British Journal of Psychiatry, 182, Widiger T. A., & Weissman M. M. (1991). Epidemiology of borderline personality disorder. Hospital and Community Psychiatry, 42, Mementum 19

20 Mementum är psykiatrins rapportserie sedan Under åren 1999 och 2000 var Mementum gemensam för FoU-verksamheten inom Psykiatri och habilitering, Örebro läns landsting. Från och med 2001 är Mementum åter endast en psykiatrisk rapportserie och utges av Psykiatriskt forskningscentrum. Tidigare utgivna rapporter i Mementumserien 1 (1-1994) Försäljning av psykofarmaka i Örebro län Bogren, Lennart (1-1995) Behandling av anorexia nervosa - En jämförelse mellan två metoder Holmgren, Siv (2-1995) Utvärdering av korttidspsykoterapier i psykiatrisk öppenvård. Rasmussen, Dag (3-1995) Vägen till skolan, Frejgårdsbarnens skolsituation. Larsson, Bo (4-1995) Psykiatrisk omvårdnad ur personal- och patientperspektiv - en jämförande studie. Palmblad, Bert; Sjöberg, Erik (1-1996) Anhörigstudie - Belastning på föräldrar till barn med schizofreni. Bogren, Lennart (1-1997) Ett mänskligt sammanhang. Miljöterapins framträdelseformer på Familjeenheten, BUP, Örebro Sundberg-Ljunggren, Barbro (1-1998) Patienternas syn på den psykiatriska öppenvården i Örebro Läns Landsting Blomqvist, Jan. 9 (2-1998) 5 års vårdutveckling sett ur ett patientperspektiv. Blomqvist, Jan (3-1998) Anhörigas uppfattningar om vårdkvalitet i den akutpsykiatriska vården. Schröder, Agneta (4-1998) Mobilt psykiatriskt team möjligheter och begränsningar. Engström, Ingemar (5-1998) Ringen En beskrivning av barnpsykiatrisk dagavdelning i Örebro. Sjölander, Annbritt; Peter Bjuhr Personlighetsbedömning med Object Relations Technique (ORT) inom psykosvård. Betydelse vid vårdplanering. Ekberg, Martin Från utredning till behandling? En deskriptiv studie av barnpsykiatrins insatser vid misstänkta sexuella övergrepp. Scherp, Lilian Det är inte fel på mig det är fel på världen! Vuxna med Asperger syndrom/högfungerande autism i Örebro län. Ekström, Leif; Emilsson, Barbro Ordination: Psykoterapi! Tankar om förändring i psykoterapi och psykiatri utifrån en patientintervju. Einar, Ulla-Britt Lära tillsammans ett rehabiliteringsprogram för personer med avancerad multipel skleros och deras personliga assistenter. Ahlström, Gerd (red.); Anshelm, Margareta; Ehrenbåge, Ylva; Holmström, Ulrika; Martinsson, Gunilla; Nilsgård, Ylva Anhöriga till psykiskt störda och deras uppfattningar om psykopedagogisk undervisning. Fridenberger, Ann-Charlotte; Johansson, Gun Tidsbegränsad gruppterapi vid bulimia nervosa. Alm, Elisabeth; Engström, Ingemar Den svåra balansgången personliga assistenters möjligheter att tillämpa de etiska värdegrunderna i LSS. Ahlström, Gerd; Klinkert, Pia Mementum

21 21 Vara synlig men ändå osynlig personliga assistenters vardag. Ahlström, Gerd; Casco, Marie Göra det bästa av det sämsta rörelsehindrades syn på sin livssituation. Ahlström, Gerd; Anshelm, Margareta Psykoterapi inom psykiatrin kartläggning av en patientgrupp samt belysning av angelägenhets- och lämplighetskriterier. Freed-Klevmar, Kersti Tre kärnfulla berättelser Anhörigas uppfattningar om vad assistans innebär för den funktionshindrade och hur de etiska värdegrunderna i LSS tillämpas. Ahlström, Gerd; Davidsson, Solveig Utvärdering i teori och klinisk praktik utvärdering av ett psykiatriskt rehabiliteringsprojekt i Lindesberg. Sjöberg, Erik Bemötande av suicidproblematik inom akutpsykiatri och intensivvård en enkät- och journalstudie. Ericson, Karin; Falk, Christina Upplevelsen en möjlighet för personer med psykosproblematik. Andersson, Gunilla; Stigfur, Ann-Britt Tio röster om psykoterapi i psykiatrin. Einar, Ulla-Britt Svängdörrspatienter i psykiatrisk jourverksamhet en explorativ studie. Blomqvist, Suzanne Enkopresbehandling utveckling och utvärdering av Toalettskolan, ett behandlingsprogram vid Psykosomatikteamet i Örebro. Sjödin, Bibbi; Dahlman, Margareta Lyckade processer i svåra utredningsuppdrag, finns de? En uppföljningsstudie av utredningsärenden vid familjeenheten, BUP, Örebro. Berge, Stefan Attachmentmönster hos psykiatrins patienter samvariation mellan diagnos, symtom och grundaffekter i förhållande till attachmentmönster. Mårtensson, Anders Bättre upplevd hälsa men lika många otillfredsställda behov. En uppföljning av personer med långvariga psykiska funktionshinder i norra Örebro län efter sju år med psykiatrireformen. Kjellin, Lars; Karlsson, Ulla; Öhnader, Rolf Hur personer med svåra psykiska störningar upplever och förklarar förändringar i sitt psykiska tillstånd. Kazmierska, Maria Att få en neuropsykiatrisk diagnos som vuxen vad händer sen? En uppföljning av patienter utredda på Neuropsykiatriska enheten, Lindesberg. Nordlander, Monica; Spångberg, Gunilla Depression och ångest en kartläggning av behandlingsstrategier inom allmänmedicin och psykiatri i Örebro läns landsting. Jansson, Stefan; Schückher-Ugge, Fides Narkotikasituationen i Örebro kommun och Örebro län. Lindén-Boström, Margareta; Persson, Carina; Kjellin, Lars Rättfärdigande av tvång i barn- och ungdomspsykiatrin. En studie om personalens etiska reflektioner. Fredäng, Päivi Psykiatrisk jourverksamhet i Örebro län. Kjellin, Lars; Mårtensson, Anders Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Björk, Tabita Patienter i psykiatrisk slutenvård i Örebro län resultat från Eunomiaprojektet. Wadefjord, Anna; Bäckström, Jan; Kjellin, Lars Kognitiv och beteendeinriktad terapi vid komplicerad sorg en litteraturstudie. Palmblad, Bert Mementum 21

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

Riktlinjer vid självskadebeteende

Riktlinjer vid självskadebeteende Version nr Diarie nr År/löp nr 3 Sidan 1 av 18 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid självskadebeteende Psykiatrin Barn och unga vuxna 2015-02-01

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi för Borderline personlighetsstörning

Dialektisk beteendeterapi för Borderline personlighetsstörning Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Vårterminen 2005 Dialektisk beteendeterapi för Borderline personlighetsstörning En pilotstudie i Uppsala Erik Hjalmarsson Handledare: Ata Ghaderi

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

Utvärdering av dialektisk beteendeterapi Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms Läns Landsting Camilla Rudeberg Maria Elmfeldt Öhrskog Handledare: Ulrika Thulin Examinator: Lars-Göran Öst Påbyggnadsutbildningen

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare

Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare 2012 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller kan beställas från

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport

DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport Anna Kåver Leg.psykolog/leg.psykoterapeut Handledare Programansvarig Innehåll 1. Bakgrund sid. 2 2. DBT-projektet i Uppsala syfte

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER

DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER Giulia Arslan, ÖL Med Dr Hanna Sahlin Berg, Leg psykolog enhetschef Borderlineenheten Psykiatri Nordväst Borderlineenheten En specialiserad

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting FoU-rapport 1-2008 Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Från projekt till permanent verksamhet Delrapport 1 Niclas Borg Camilla Hallek Camilla

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning En litteraturstudie Författare: Thérèse Nilsson, Elisabeth Rafstedt Fördjupningsarbete, litteraturstudie Våren

Läs mer

rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter?

rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? FOU-rapport BUP 2011/3 rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? Camilla Hallek Niclas Borg

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

DBT i den kliniska vardagen

DBT i den kliniska vardagen DBT i den kliniska vardagen Utvärdering av Dialektisk beteendeterapi inom vuxenpsykiatrin i Norrbotten Bjarne Olsson Psykoterapeutprogrammet 90 hp Vårterminen 2010 Fördjupningsarbete 15 hp Handledare:

Läs mer

Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Förmiddagens agenda. Anna Kåver. Diagnos, behandling & förhållningssätt.

Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Förmiddagens agenda. Anna Kåver. Diagnos, behandling & förhållningssätt. Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Diagnos, behandling & förhållningssätt. Förmiddagens agenda Vad

Läs mer

FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I DIALEKTISK BETEENDETERAPI

FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I DIALEKTISK BETEENDETERAPI Maud Palmgren Handledare: Pia Risholm Mothander Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologexamensuppsats vt 2007 Innehållsförteckning

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Tabita Björk

Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Tabita Björk Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet Tabita Björk 2008 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller kan beställas

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser

Läs mer

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi KBT-gruppen i Stockholm i samarbete med Behavioral Tech inbjuder till INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi Huvudlärare: Charles Swenson, MD Medverkande lärare: Maria Bragesjö, leg psykolog Anna

Läs mer

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter ÖVM SOLHEM Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter Nationell självskadekonferens Stockholm 3 okt 2012 KVÖ 2001 Öppenvårdsmottagningarna i Borås övergick från att ha varit sektoriserade

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 11 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se KBT Vidare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Struktur Lärare Examination Omfattning

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme: MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER

KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER EGEHEM UTBILDAR KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER KONFERENSER & WORKSHOPS KURSER ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR EGEHEM ERBJUDER ETT UTBUD AV UTBILDNINGSTILLFÄLLEN. DU FÅR TA DEL AV DET SENASTE INOM FORSKNING OCH

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning

Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning sbu alert-rapport nr 2005-07 2005-10-26 www.sbu.se/alert Sammanfattning

Läs mer

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Jag har ett genuint intresse för människor och dess historia. Som psykolog använder jag mig av flera olika metoder

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 DBT Dialektisk Beteendeterapi Halland - April 2010 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 Borderline personlighetstörning/ emotionell instabil personlighetstörning. DSM IV ICD 10 Marsha Linehans beteendemönster.

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

ANVISNINGAR OCH SCHEMA TILL DELKURSEN PSYKOTERAPEUTISK FÖRDJUPNING KOGNITIV BETEENDETERAPI, 4,5 HP INOM KURS 9 PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET, TERMIN 9 HT 2011

ANVISNINGAR OCH SCHEMA TILL DELKURSEN PSYKOTERAPEUTISK FÖRDJUPNING KOGNITIV BETEENDETERAPI, 4,5 HP INOM KURS 9 PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET, TERMIN 9 HT 2011 ANVISNINGAR OCH SCHEMA TILL DELKURSEN PSYKOTERAPEUTISK FÖRDJUPNING KOGNITIV BETEENDETERAPI, 4,5 HP INOM KURS 9 PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET, TERMIN 9 HT 2011 Innehåll och syfte Delkursen innehåller en teoretisk

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige

Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige C-uppsats i psykologi Institutionen för psykologi Lunds universitet Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige Hanna Holender Höstterminen 2003 Handledare: Lars-Gunnar Lundh Abstract Dialectical Behavior

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer SJÄLVSKADEBETEENDE www.thereseeriksson.se Thérèse Eriksson Beteendevetare & författare tankestormar tankestormar Thérèse Eriksson Vad är självskadebeteende? Avsiktlig förstörelse eller förändring av den

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer