Radiofrekvent detektering av Elektrostatiska urladdningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radiofrekvent detektering av Elektrostatiska urladdningar"

Transkript

1 Examensarbete 1 poäng C-nivå Radiofrekvent detektering av Elektrostatiska urladdningar Reg.kod: Oru-Te- EXE84-EL14/4 Marzieh Moshiri och Suna Albayrak Elektronikingenjör programmet 1 p Örebro Vårterminen 4 Examinator: Sune Bergelin RADIO FREQUENCY DETECTING OF ELECTROSTATIC DISCHARGES Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology 71 8 Örebro SE-71 8 Örebro, Sweden

2 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Sammanfattning Detta arbete har skett i samverkan med Örebro universitets industripartner Armeka Sverige AB och har utförts vid universitetet. Examensarbetet gick ut på att undersöka möjligheterna att detektera elektrostatiska urladdningar med hjälp av de radiosignaler som avges. Vi skulle söka information om vad som hade gjorts tidigare av andra inom detta område, göra matematisk modellering, labbtest för att se hur spektrum ser ut för de olika typerna av elektrostatiska urladdningar samt ge förslag på hur en detektor skulle kunna se ut. Arbetet har varit inriktade på korona- och gnisturladdningar. Praktiska undersökningar har vi gjort dels genom simulering av modeller som föreställer urladdningar från en uppladdad människa samt från en maskindel och dels mätningar på korona- respektive gnisturladdningar som vi framkallade via labbtest. Vi har gjort olika analyser på de uppfångade urladdningspulserna, både i tids- respektive frekvensplan för att kunna bedöma om det går att skilja korona- från gnisturladdningar med syftet att kunna vidare bygga en ESD-detektor. Från våra undersökningar har vi kommit fram till att pulserna från gnisturladdningar har klart högre energi än koronaurladdningar men frekvensmässigt har vi inte kommit längre än att kunna säga den högsta energin ligger ungefär vid samma område för de båda. Ytterligare arbete och analys krävs för att kunna ge förslag till någon form av detektor. I

3 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Abstract This undergraduate thesis was carried out in cooperation with an industry partner Armeka Sverige AB of Örebro university, and it s been done in the university. This degree thesis brings up the possibilities to examine detecting of electrostatic discharges. We would search information about what has been done earlier within this subject, do mathematical modelling and laboratory test to see how spectrum look like for the pulses from different types of electrostatic discharges. Finally we would give a proposal on how a detectors design could bee. The work has been concentrated on corona-and spark discharges. We have done the practical investigations partly through simulation of models ( Human Body Model, Machine Model) and partly through measurements on corona-respective spark discharges that we developed by laboratory testes. We have done different analyses on the caught discharge pulses, both in time and frequency to find out if its possible to separate corona- from spark discharges, with the purpose to further build a ESD-detector. From our investigations we have concluded that the pulses from spark discharge have higher energy than corona discharges, but in the frequency aspect we have not come further than to say the highest energy lies about at the same area for they both. Additional work and analysis is needed for that be able to give proposal to any shape of detector. II

4 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Förord Det är läge nu att tacka alla våra lärare under de tre studieåren på Örebro universitet som har givit oss de grundläggande kunskaper vilka kom till användning vid genomförandet av detta examensarbete. Vi tackar även Armeka AB som visade intresse för detta examensarbete och hjälpte till att få fram vissa nödvändiga instrument under arbetets gång. Suna Albayrak Marzieh Moshiri III

5 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Urladdningstyper Koronaurladdning ( Corona Discharge ) ( Spark Discharge ) Historik om ESD-detektorer Principen för Storm Scope Static Event Detector (SED) Störpulsdetektorer för radiofrekvenser (Electromagnetic Interference) Lucent ESD detektor (ESD Event Detector) Bärbar ESD-detektor (Portable ESD event detektor) Lokaliseringssystem för ESD (Lucent ESD Event Locator System) Impulsive Disturbances Evaluating System (IDES) Syftet Metoder och verktyg...6 GENOMFÖRANDE AV TEORETISKA MODELLER (SIMULERINGAR) HBM Human Body Model...7. MM Machine Model GENOMFÖRANDE AV LABORATIONSTESTEN Instrument och redskap Mätuppställning Analys av framtagna signaler Korrelationskoefficient Analys av korrelationskoefficientberäkningar Medelvärden (Vrms) Felkällor och begränsningsfaktorer vid mätningar... 4 SLUTSATS OCH DISKUSSION... 5 REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Simuleringsresultaten av praktiska mätningar Bilaga Resultaten av korrelationskoefficientberäkningar...3 IV

6 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 1 Inledning Alla känner till de obehagliga och ofarliga stötar man kan råka ut för, särskilt vintertid då luften är kall och torr. Dessa stötar orsakas av statisk elektricitet vilket ger upphov till elektrostatiska urladdningar (ESD). Det har visat sig att oskyldiga urladdningar ger pulser som har en spänning på flera kv, strömstyrka på 1 tals ampere, stigtider brantare än 1 ns, övertoner på mer än 1 GHz och fältstyrkor över 1V/m vilket kan räknas som en effektiv och mångsidig elektrisk störning med förmåga att skapa allvarliga funktionsproblem och skador på elektronik av olika slag. Därför är det av stor vikt att kunna detektera och lokalisera sådana pulser och dess styrka. 1.1 Bakgrund Elektrostatiska laddningar vållar många problem av varierande karaktär, speciellt vid låg relativ fuktighet. De vanligaste problemen är störningarna som uppträder i samband med statiska urladdningar. Dessa laddningar kan avledas dels via läckströmmar i dissipativa material, dels genom olika typer av urladdningar [1]. Elektrostatiska urladdningar kan orsaka stora skador inom såväl elektronikindustri i form av komponentskador, som inom kemisk industri genom explosioner. Detta har varit skäl till genomförandet av många studier gällande egenskaper hos elektrostatiska upp- respektive urladdningar. Genom bra materialval kan man undvika stora uppladdningar men man vill även kunna detektera när urladdningar förekommer. Framför allt är det av intresse att kunna fastställa vilken typ av urladdning det handlar om. Detta kan avgöra i en given situation om någon skaderisk föreligger eller ej Urladdningstyper Elektrostatisk urladdning sker då föremål som är uppladdat (med statisk elektricitet) kommer i kontakt med, eller tillräckligt nära, annat föremål med annan typ av laddning samt mellan två föremål med samma polaritet men olika potential. Det finns således olika typer av urladdningar beroende på materialegenskaper och form av uppladdningar. I detta kapitel tar vi upp två väsentliga typer som är av betydelse inom elektronikindustrin nämligen korona- och gnisturladdning. [5] Koronaurladdning ( Corona Discharge ) När ett ledande spetsigt föremål kommer i närheten av ett uppladdat objekt som har överskott på ena typen av laddning (+ eller -), oavsett om det är ledande eller isolator, kan genombrottsfältstyrkan överstigas i närheten av spetsen där fältstyrkan är störst. En urladdning äger rum som kallas för koronaurladdning och sker i form av en stillsam urladdning vilken kan synas som en blå ljusgnista i mörkret. 1

7 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Denna typ av urladdningar är mycket långsamma och inträffar vid höga fältstyrkor. Luftens genombrottsfältstyrka vid parallella elektroder för homogent fält sägs vara 3 kv/mm. Bild Exempel på koronaurladdning ( Spark Discharge ) kan förekomma mellan två ledare med olika potential, där en av dem ofta är jordad. Urladdningen startar vid den punkt där genombrottsfältstyrkan har överskridits. Till skillnad från koronaurladdning, sker joniseringen av luften vid gnisturladdning genom en liten smal luftkanal mellan de två objekten. Bild Exempel på gnisturladdning 1.1. Historik om ESD-detektorer Vid elektrostatiska urladdningar skapas kortvariga snabba pulser vilka kan detekteras genom vissa typer av antenner med passande bandbredd. Med hjälp av ESD-detektorer kan man möjliggöra lokalisering och form av ESD vilket kan hjälpa till att hitta åtgärder därmed förhindra förekomsten av ESD-skador. Det har varit en del framgångar att få fram användbara former av ESD-detektorer. I detta avsnitt kommer vi att kortfattat beskriva några typer av detektorer samt vilka företag som har konstruerat dem.

8 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT Principen för Storm Scope Storm Scope var bland de första instrumenten som användes till att mäta elektrostatiska urladdningar. Den är ett passivt system som uppger vädrets tillstånd genom mätning av elektrisk urladdning på ett visst avstånd. En mottagare som med hjälp av en dator mäter avståndet samt karaktär av åskan relaterad till elektriskt aktivitet och rapporterar informationen till en display. Datorn identifierar arean till området där dåligt väder kan förekomma (blixtnedslag). Mätningen bygger på detektering av elektricitetsmängden, vilket var användbart både för väderstationer och för piloter, framför allt för att kunna undvika riskområdet eller agera i tid för andra åtgärder. Med denna teknik som plattform har det konstruerats vissa anordningar för detektering av elektrostatiska urladdningar från nära håll. [7] Static Event Detector (SED) Det var Zero Static Systems som konstruerade den första ESD-detektorn (Static Event Detector - SED) i slutet av 198 talet. Denna detektor var tillräckligt liten för att kunna placeras på ett kretskort för att detektera en ESD-strömpuls genom en extern antenn. Signalen förstärktes och bearbetades för att framkalla förändringar i reflektionsfaktorerna i en LCD (Liquid Cristal Display). Den var konstruerad så att den skulle kunna slå om vid en i förväg bestämd tröskelspänning. SED slår om då den nås av en ESD-transient över den inställda amplituden och är inte känslig för polaritet. Anordningen nollställs med en magnet för att kunna återanvändas. Tyvärr tröskelnivån är inte alltid direkt relaterad till ESD-skador på elektroniska kretsar. Den andra generationen av detektorn konstruerades av Electrostatic Designs och kallades The Static Bug. Där användes Metal Oxide Semiconductor Field Effect Transistor (MOSFET). Testmetoden går ut på att förstärka en ESD-puls till att skapa tillräckligt med energi så att kunna skada gaten. Den har ett tröskelvärde på 3V och kan återanvändas tills urladdnings - spänningen överstiger denna nivå och SED:n bli förstörd. Denna typ av SED kräver mer instrumentering för att kunna avgöra hur skadlig pulsen har varit. Motorola har också gjort en liknande detektor baserad på en annan form av MOS teknologi nämligen Metal Oxide Semiconductor Capacitor (MOSCAP). Om man förstör MOS-strukturen visar det sig som en signifikant ökning av läckströmmar. En annan typ av SED är framtagen via Exotic Magneto-Optical Detector (ExMOD). I den utnyttjas Faradayeffekten till att detektera och optiskt registrera en kortvarig strömpuls på en optisk tunnfilmsdetektor. Det magnetiska fältet från ESD-strömmen ändrar filmens magnetmönster och påverkar polarisationsgraden av det synliga reflekterade ljuset från filmen. Olika tröskelvärden kan indikeras genom att man varierar avståndet mellan filmen och strömledningen. [6] 3

9 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT Störpulsdetektorer för radiofrekvenser (Electromagnetic Interference) Vid elektrostatiska urladdningar utstrålas elektromagnetiska vågor vilket producerar elektromagnetiska störpulser (Electromagnetic Interference, EMI) eller radiofrekventa störpulser (Radio Frequency Interference, RFI). Detta system använder en kort, enkel monopol antenn för att kunna fånga upp dessa EMI- eller RFI- pulser och visa urladdningarna i realtid. Detektorn är försedd med ett inbyggt ljud- och LED-larm som varnar då en riskabel urladdning äger rum, men däremot visas inte amplitud- eller frekvensnivåerna. Antennen som används har hög bandbredd (upp till 1GHz) och är inte lämplig för detektering av signaler under 5V Lucent ESD detektor (ESD Event Detector) Lucent har utvecklat en egen teknik för detektering av ESD. Man använder en fältindikator av charge-device model, (FCDM) simulator och en JEDEC 4 pf modul (9 mm diameter metalldisk). Den kan visa både amplitud- och frekvensnivåerna av urladdningen. Här använder man en loopantenn avstämd till 1 GHz och ett bredbands oscilloskop. Den lägsta detekterbara nivån ligger på ungefär 5 V Bärbar ESD-detektor (Portable ESD event detektor) I denna detektor har kretsen byggts så att den kan bearbeta och beräkna elektrostatiska urladdningar i realtid. Vid ESD kan denna teknik anpassas efter känslighetsnivån och ger ett ljudalarm då den känner av ett värde som är högre än den förutbestämda spänningen. Denna metod kan kontinuerligt detektera elektrostatiska urladdningar Lokaliseringssystem för ESD (Lucent ESD Event Locator System) Elektrostatiska urladdningar som har låg nivå är osynliga för mänskligt öga. Det är ibland väldigt svårt att göra en noggrann lokalisering av sådana händelser även med den ovan nämnda detektorn. Analys av automatiserad utrustning, som pick and place maskiner, kräver snabb och exakt lokalisering av urladdning för att kunna lösa ESD-relaterade produktionsproblem på ett effektivt sätt. Med hjälp av avancerad digital teknik har Lucent utvecklat detta lokaliseringssystem. Man kan fånga urladdningen i realtid och visa den exakta lokaliseringen med hjälp av en samling av antenner. Därigenom kan man bestämma urladdningens position samt dess amplitud Impulsive Disturbances Evaluating System (IDES) Stephan Frei och David Pomerenke [] har presenterat ett system för transienta fält som kallas IDES (Impulsive Disturbances Evaluating System). Där registreras information om förekommande fält med kortvariga pulser. Med hjälp av detta system kan följande information utläsas, vilket möjliggör identifiering av urladdningarna. 4

10 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 - Elektriska fältets (E-fältets) toppvärde - Magnetiska fältets (H-fältets) toppvärde - Spektrum från den genererade signalen - Tid, relativ fuktighet samt temperatur Systemets konstruktion visas i blockschemat H- och E-fältpulserna fångas via sensorer med 1 GHz bandbredd och överförs till en enhet för utvärdering och analys av de analoga pulserna (Analog Puls Evaluation). I denna enhet behandlas olika egenskaper hos kommande pulser och omvandlas till en DC- spänning. Toppvärdesdetektorns uppgift är att släppa fram, med 5% pulsbredd, de pulser som är snabbare än 1 ns med 4 db dämpning. Utsignaler från varje toppvärdesdetektor omvandlas till digitala signaler för att kunna lagras i ett RAM (Random Access Memory). Där går att lagra information upp till 54 urladdningar. Systemet samlar data automatiskt under några dagar. Dessa data kan användas för analys, identifiering och jämförelse mellan olika pulser. Blockschema

11 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 1. Syftet Man vet sedan länge problemet med radiostörningar förorsakat av elektriska urladdningar. Moderna elektroniksystem med högohmiga halvledarkretsar är mycket störningskänsliga. I digitaltekniken kan enstaka störpulser medföra bestående förändringar i spänningar och därmed i logiska uttryck. Den snabba stigtiden tillsammans med andra ovannämnda egenskaper hos ESD-pulser, genererar kraftiga övertoner som skapar radiostörningar med hög fältstyrka i området upp till flera GHz. Detta innebär att urladdning som sker vid beröring av något i närheten av en apparat kan räcka för att skapa störningar i den. Därför är det av stor vikt att kunna detektera och lokalisera dessa urladdningar i närheten av känsliga komponenter och system. Storm Scope är namnet på en metod med vars hjälp meteorologer och flygare kan detektera åskväder som närmar sig. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om samma eller liknande metoder kan användas för att detektera och klassificera elektrostatiska urladdningar i närområdet. 1.3 Metoder och verktyg Detta arbete har utförts vid Örebro universitet. Nödvändiga teoretiska kunskaper har inhämtats från litteratur, artiklar ur tidskrifter och länkar från Internet. Praktiska undersökningar har gjorts genom mätningar på olika slag av framkallade statiska urladdningar i universitetets laborationslokal. Vid mätningar har använts ett oscilloskop som klarar frekvenser upp till GHz. Kontakt har även tagits med personer inom olika företag för att få fram passande instrument. Genomförande av teoretiska modeller (Simuleringar) Det finns olika typer av testmodeller för att kunna bestämma komponenternas tålighet mot elektrostatiska urladdningar, exempelvis HBM (Human Body Model), MM (Machine Model). Dessa testmodeller simulerar upp- respektive urladdningar som kan förekomma vid olika fall. De flesta urladdningar som förekommer sker genom mänsklig kontakt samt maskindelar. Därför valde vi HBM för att visa hur snabb urladdningen sker från en uppladdad människa samt MM som ger en bättre förståelse för urladdningar som kommer från en uppladdad maskindel. 6

12 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4.1 HBM Human Body Model Denna modell simulerar en urladdning från en uppladdad människa till en komponent. I modellen använder man sig av en kondensator på 1 pf som föreställer en persons kapacitans i förhållande till jord. När kondensatorn är uppladdad kan man med hjälp av en omkopplare ladda ur den över en spole och resistans, där föreställs en urladdning från en människa till en objekt genom luften. J U=1 V Cp 1pF Key = Space Lp uh Rp 1.5kohm Schema HBM testkrets Simuleringsresultaten från HBM-testkrets presenteras i graf och HBM Tidsplan x 1-7 Graf Simulering av HBM i tids plan 7

13 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4.8 HBM Frekvensplan x 1 8 Graf.1.1- Simulering av HBM i frekvensplan. MM Machine Model Denna modell simulerar urladdning från en uppladdad maskin till en komponent. På maskin modellen används en kondensator på pf för att en maskin har högre kapacitans än en människa. Även här laddas kondensatorn ur över en spole och resistans, där föreställs en urladdning från en maskindel till ett objekt genom luften. J U=1 V Cm pf Key = Space Lm.5uH Rm 1ohm Schema.1.-1 MM testkrets 8

14 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Simuleringsresultaten från HBM-testkrets presenteras i graf.1.-1 och.1.- MM Tidsplan x 1-6 Graf.1.-1 Simulering av MM i tidsplan 4 x 14 MM Frekvensplan x 1 8 Graf.1.- Simulering av MM i frekvensplan 9

15 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Från grafen.1.-3 kan man se energiskillnaden mellan HBM och MM utgående från amplituden som har direkt samband med strömmen Human body model Machine model Tid(s) x 1-7 Graf.1.-3 Simulering av HBM och MM i tidsplan 3 Genomförande av laborationstesten I detta kapitel beskrivs de instrument som användes vid framkallning av korona- och gnisturladdningar, tillväga gången av urladdningarnas framkallning samt olika mätningar och analys av de uppfångade pulserna. Syftet är att kunna bedöma om det går att identifiera de två olika urladdnings typerna eller särskilja dem genom deras pulsinnehåll. 3.1 Instrument och redskap Detta kapitel beskriver olika utrustningar och instrument som har använts vid utförandet av de praktiska experimenten. Urladdningsgenerator För att framkalla ett konstgjort förlopp av en gnisturladdning används en urladdningsgenerator som också kallas för ESD-pistol. Denna generator är huvudsakligen uppbyggd av en kondensator som lagrar energi samt ett urladdningsmotstånd. Uppladdningen av kondensatorn sker genom en högspänningsgenerator till en önskad spänning. I figur visas generatorn Keytek MZ/15 EC MiniZap, ESD Test Simulator som vi har använt för att framkalla gnist urladdningar i luften. 1

16 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Vid framkallning av koronaurladdningar använde vi oss av en spik som spetselektrod. Den var kopplad till en högspänningsgenerator med spänningen inställd på 1 KV. Spänningsinställning jordledning Bild Keytek MZ/15 EC MiniZap Bild 3.1- Antenn [8] Antennen DRG som visas i bild använde vi för att fånga upp urladdningspulserna. Den tar emot signaler från MHz upp till GHz. Dämpningsfakta Frekvens (MHz) Dämpning (db) 5,7 5 1, 3 1,3 4 8,8 5 1,9 6 8, ,9 1 5,8 1 7,4 14 7,5 16 9,8 18 8,7 8,7 Tabell Bild Oscilloskop Vi använde ett Agilent infiniium oscilloskop med frekvensområde på 1 GHz och 4 G sample/s. 11

17 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 3. Mätuppställning I detta avsnitt förklarar vi hur våra mätningar gick till väga. Det praktiska arbetet som vi har utfört är uppdelad i två grupper efter form av urladdningar som vi nämnde tidigare alltså korona- och gnisturladdningar. Koronaurladdning Urladdningarna framkallade vi genom att koppla en spik till en högspänningsgenerator som laddar den till 1kV. Urladdningen skedde mot en jordad metall platta med 1cm avstånd från spikens spets. Antennen var kopplad till oscilloskopet och riktad mot urladdningszonen. Anten Spik Högspänningsgenerator Oscilloskop avstånd=1m Figur 3.-1 Mätuppställning vid undersökning av koronaurladdningar De signaler vi fångade via antennen sparades som textfiler för vidare behandling i MATLABprogrammet. Simuleringsresultaten av praktiska mätningar finns i bilaga 1, sidorna 1 till 5. De här typerna av urladdningar framkallade vi med hjälp av ESD- generatorn med passande spets. Vi valde olika spänningar på generatorn nämligen från 5 till 1kV. Avståndet mellan generatorns spets och den jordade metall plattan var varierade mellan,5 till 1 cm. Vid lägre spänningsnivå var det nödvändigt att minska avståndet för att få gnista. Antenn ESD-pistol Oscilloskop avstånd=1m Figur 3.- Mätningsuppställning vid undersökning av gnisturladdningar De signaler vi fångade via antennen sparades som textfiler för vidare behandling i MATLABprogrammet. Simuleringsresultaten av praktiska mätningar visas i bilaga 1 sidorna 6 till 11. 1

18 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT Analys av framtagna signaler I detta avsnitt presenterar vi olika signalanalyser för att kunna bedöma likheter och olikheter dels mellan samma typ av urladdningar och dels mellan de två olika typerna av urladdningar som vi studerar, nämligen korona- och gnisturladdningar Korrelationskoefficient För att kunna se likheter mellan de olika urladdningspulserna beräknade vi korrelationskoefficienten via MATLAB- programmet. Man jämför signalerna sampel för sampel och får ett värde mellan 1 och 1, där minus tecknet visar negativt samband, plus tecknet positivt samband och noll är tecken på inget samband mellan signalerna. Eftersom olika tecken med samma värde tyder på samma signal men med motsatt fas, så är absolutbeloppet mer intressant att studera. Därför är grafernas referens mellan till 1. Beräkningsresultaten av olika korrelationskoefficienter som vi använde vid framtagning av följande diagram finns i bilaga. Från diagram kan vi se att det finns stora likheter mellan olika pulser från koronaurladdningar dock de flesta värdena är ganska jämna och närmare 1. Samma analys i frekvensplanet kan betraktas i diagram , vilket visar att det finns mer likheter när det gäller frekvensområde. Diagram Korrelationskoefficient mellan koronaurladdningar i tidsplan 13

19 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Diagram Korrelationskoefficient mellan koronaurladdningar i frekvensplan Diagram visar att det finns stora olikheter mellan pulser från gnisturladdningar eftersom värdena varierar ganska mycke mellan och 1. Detta var förväntat med tanke på kurvorna som presenteras i bilaga 1 sidorna 6 till 11. Vad det kan bero på diskuterar vi senare i detta kapitel. Diagram visar samma analys i frekvensplanet och även där ser vi stora variationer. Diagram Korrelationskoefficient mellan gnisturladdningar i tidsplan 14

20 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Diagram Korrelationskoefficient mellan gnisturladdningar i frekvensplan Diagram visar att det finns ganska stora skillnader mellan dessa två typer av urladdningar i tidsplanet, dock de flesta värden ligger närmare än 1. Diagram Korrelationskoefficient mellan korona- och gnisturladdningar i tidsplan Diagram Korrelationskoefficient mellan korona- och gnisturladdningar i frekvensplan 15

21 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Med tanke på de stora variationerna som uppmättes mellan gnisturladdningspulserna, tänkte vi välja ut några pulser som vi anser att det är typisk ESD- puls och inte annan typ av störning. Vi gjorde samma analys som ovan med de utvalda pulserna. De utvalda gnisturladdningspulserna är markerad med (utvald) i bilaga 1 sidorna 6 till 11. Resultatet blev enligt följande diagram. Diagram visar att korrelationskoefficienter mellan de utvalda gnisturladdningspulser i tidsplanet ligger närmare 1 vilket tyder på stora likheter mellan dessa pulser. I frekvensplanet (Diagram ) kan man se ännu mer likhet. Diagram Korrelationskoefficient mellan de utvalda gnisturladdningarna i tidsplan Diagram Korrelationskoefficient mellan de utvalda gnisturladdningarna i frekvensplan 16

22 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Diagram Korrelationskoefficient mellan korona- och utvalda gnisturladdningar i tidsplanet Diagram Korrelationskoefficient mellan korona- och utvalda gnisturladdningar i frekvensplanet Analys av korrelationskoefficientberäkningar För att kunna sammanfatta värdena från korelationskoefficienter och även de framtagna diagrammen, har vi med hjälp av Excel- programmet försökt att studera likheter mellan pulser från korona- respektive gnisturladdningar dels mellan sig själva och dels mot varandra. Där valde vi olika tröskelnivåer för att procentuellt beräkna likheter och skillnader i samband med respektive nivå. Förklaring till beräkningar vid framtagning av tabellerna till Lika: Olika: Okänd: Summan av antal pulser som är helt lika, delad med det totala antalet när det gäller jämförelsen mellan korona- samt gnisturladdningar i sig själva. Summan av antal pulser som är helt lika, delad med det totala antalet avseende jämförelsen mellan pulser från korona- och gnisturladdningar. Om man tar bort antal lika och olika från det totala antalet jämförelser (jämförelse dels mellan olika pulser av samma sort och dels mellan pulser av olika sort) och delar den med det totala antalet, så får man den andel som inte går att definiera. Vi har nämnt de okända. 17

23 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Analys av diagrammen till Efter beräkningar på korrelationskoefficienter som vi har förklarat tidigare, presenteras en sammanfattning av de framkomna värdena enligt tabell Lika innebär hur mycket de olika pulser från korona- samt gnisturladdningarna liknar i sig själva procentuellt Det är viktigt att Lika är hög men samtidigt ska Olika som tyder på den andel som inte går att skilja korona- från gnisturladdningar och även Okänd ska vara låg. Värdet på Okänd ska vara låg för att det är av intresse att ha så många definierbara signaler som möjligt. Tabell Sammanfattning på korrelationskoefficient analys i tidsplan Beroende på vilket system man jobbar med dvs. hur stor likhet, olikhet och osäkerhet önskas i samband med varandra, kan val av tröskelnivån varieras. 18

24 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Diagram kan bättre åskådliggöra siffrorna från tabellen ovan. Möjlighet att kunna skilja gnist- och koronaurladdningar Lika [%] Olika [%] Okänd [%],5,1,15,,5,3,35,4,45,5,55,6,65,7,75,8,85,9,95 1 1,5 Tröskelnivå Diagram Kurvorna efter tabell Analys av diagrammen till Här presenteras en sammanfattning av värdena som har fåtts efter ett urval av gnisturladdningar tillsammans med koronaurladdningar. Tabell Sammanfattning på korrelationskoefficient analys i tidsplan 19

25 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Man kan se från tabell att likheten mellan samma typ av urladdningar och även mot varandra är högre än föregående fall då man jämför samma tröskel nivå. Detta betyder att möjligheten att kunna skilja pulserna kommer först efter nivån,3 vilket var strax efter noll nivån i föregående fall. Diagram Kurvorna efter tabell Undersökningar i det här kapitlet visar att det inte går och skilja korona- och gnisturladdningarna från varandra med all säkerhet. Som vi tidigare nämnde beroende på vilken system man jobbar med kan man välja en passande tröskelnivå och utifrån den uppskatta typ av urladdningar.

26 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT Medelvärden (Vrms) Med hjälp av Root Mean Square beräkning av amplituden (Vrms) på de olika grupperna av mätningar har vi fått diagrammet nedan. Som framgår av diagram finns det stora skillnader mellan gnist- och koronaurladdningar avseende pulsernas amplitud och därmed energi. Gnist 153,5 Utvalda gnist 6,38 V Korona 1,7V Diagram Vrms för de olika urladdningsgrupperna 1

27 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 Felkällor och begränsningsfaktorer vid mätningar Vid mätningarna har vi stött på många olika problem. Ett stort problem var de icke ESDrelaterade störningarna runtomkring, vilket försvårade för oss att kunna veta med säkerhet att den fångade pulsen var just den som vi hade framkallat. ESD från människokroppen ESDrelaterad ESD från utrustning Källor till kortvariga störsignaler ESD från möbler Från strömbrytare Icke ESDrelaterad Från start/stopp knappar osv Figur källor som kan generera kortvariga störsignaler 4 Slutsats och diskussion Pulserna från korona- och gnisturladdningar som vi fick genom de praktiska mätningar liknar simuleringspulsen från maskinmodellen (MM) för att även sådana elektrostatiska urladdningar är en typ av maskin urladdning. Genom analyserna som vi har hunnit göra på de praktiska mätningarna, har vi kommit fram till att pulser från gnisturladdningar innehåller klart högre energi än koronaurladdningar. Den högsta energinivån för de båda typerna av urladdningar ligger ungefär vid samma frekvensområden (5 till 11 MHz) därför ansåg vi att analys av frekvensplanet inte var till stor hjälp. Från analys av korrelationskoefficientberäkningar kom vi fram till att man inte kan säga att korona och gnisturladdningar är med all säkerhet identifierbara. Vi anser att det enda man kan göra är att välja en passande tröskelnivå beroende på vilket system man ska jobba med. För att kunna dra en säker slutsats och eventuellt ge förslag på en tänkbar detektor, behövs mer tid för fler tester och analyser, passande labblokal och tillgång till mer lämpliga utrustningar.

28 Examensarbete 1p. Örebro universitet VT 4 5 Referenser [1] ESD - elektrostatiska urladdningar, Risker och skydd vid elektronikhantering, Birgitta Andersson Dag Stranneby [] S. Frei, D. Pomeranke, About the different Methods of observing ESD, EOS/ESD Symposium 97 [3] ESD program management, Teodor Dankelmayer [4] Störningsfrielektronik, Sten Benda [5] [6] EOS/ESD SYMPOSIUM [7] [8] Antennens egenskaper Hornantenner EMCO nt/antennes_cornet/body_drg.html 6 Bilagor Alla fångade pulser vid laborering och värdena från korrelationskoefficientberäkningarna finns tillgängliga i form av bilagor enligt följande uppdelning. 6.1 Bilaga 1 Simuleringsresultaten av praktiska mätningar Koronaurladdningar i tidsplan och frekvensplan Gnist urladdningar i tidsplan och frekvensplan 6. Bilaga Resultaten av korrelationskoefficientberäkningar Tidsplan Frekvensplan 3

29 ÖREBRO UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK Bilaga 1 Simuleringsresultat av praktiska mätningar Koronaurladdningar i tidsplan och frekvensplan Gnist urladdningar i tidsplan och frekvensplan

30 Koronaurladdningar i tidspalan och frekvensplan Tidsplan.5 Kronaurladdning.8 Kronaurladdning x 1-7 Korona x 1-7 Korona.1 Kronaurladdning.8 Kronaurladdning x 1-7 Korona x 1-7 Korona 4 Bilaga 1 Sida 1

31 .8 Kronaurladdning.5 Kronaurladdning x 1-7 x 1-7 Korona 5 Korona 6.8 Kronaurladdning.5 Kronaurladdning x 1-7 x 1-7 Korona 7 Korona 8.8 Kronaurladdning.4 Kronaurladdning x 1-7 x 1-7 Korona 9 Korona 1 Bilaga 1 Sida

32 .6 Kronaurladdning 1 x 1-4 Kronaurladdning x 1-7 Korona x 1-7 Bakgrundsbrus Frekvensplan.5 Kronaurladdning 3 Kronaurladdning x 1 8 x 1 8 Korona 1 Korona Bilaga 1 Sida 3

33 3 Kronaurladdning.5 Kronaurladdning x 1 8 x 1 8 Korona 3 Korona Kronaurladdning.5 Kronaurladdning x 1 8 x 1 8 Korona 5 Korona 6 3 Kronaurladdning 1 Kronaurladdning x 1 8 x 1 8 Korona 7 Korona 8 Bilaga 1 Sida 4

34 3.5 Kronaurladdning 1.4 Kronaurladdning x 1 8 x 1 8 Korona 9 Korona 1 Kronaurladdning.16 Kronaurladdning x 1 8 Korona x 1 8 Bakgrundsbrus Bilaga 1 Sida 5

35 ar i tidsplan och frekvensplan Tidsplan x 1-7 Gnist 1k a (utvald) x 1-7 Gnist 1k b (utvald) x 1-7 Gnist 1k c x 1-7 Gnist 1k d Bilaga 1 Sida 6

36 x 1-7 Gnist 9k a (utvald) x 1-7 Gnist 9k b (utvald) x 1-7 Gnist 9k c x 1-7 Gnist 9k d x 1-7 Gnist 8k a (utvald) x 1-7 Gnist 8k b Bilaga 1 Sida 7

37 x 1-7 Gnist 8k c x 1-7 Gnist 6k a x 1-6 Gnist 6k b x 1-7 Gnist 5k a x 1-7 Gnist 5k b Bilaga 1 Sida 8

38 Frekvensplan x 1 8 Gnist 1k a (utvald) x 1 8 Gnist 1k b (utvald) x 1 8 Gnist 1k c x 1 8 Gnist 1k d Bilaga 1 Sida 9

39 x 1 8 Gnist 9k a (utvald) x 1 8 Gnist 9k b (utvald) x 1 8 Gnist 9k c x 1 8 Gnist 9k d x 1 8 x 1 8 Gnist 8k a (utvald) Gnist 8k b Bilaga 1 Sida 1

40 x 1 8 Gnist 8k c x 1 8 Gnist 6k a x 1 8 Gnist 6k b x 1 8 Gnist 5k a x 1 8 Gnist 5k b Bilaga 1 Sida 11

41 ÖREBRO UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK Bilaga Resultat av korrelationskoefficientberäkningar Tidsplan Frekvensplan

42 Bilaga Sida 1

43 Bilaga Sida

44 Bilaga Sida 3

45 Bilaga Sida 4

46 Bilaga Sida 5

RC-kretsar, transienta förlopp

RC-kretsar, transienta förlopp 13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur

Läs mer

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar 1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115 Bruksanvisning Multimeter KEWTECH KT115 Innehållsförteckning 1 SÄKERHET... 3 1.1 SYMBOLER... 4 2 FUNKTIONER... 4 3 SPECIFIKATIONER... 5 4 INSTRUMENTBESKRIVNING... 7 5 FÖRBEREDELSER... 8 5.1 KONTROLL AV

Läs mer

Projektrapport FM-Radiomottagare MHz Radioprojekt VT-2002

Projektrapport FM-Radiomottagare MHz Radioprojekt VT-2002 Projektrapport FM-Radiomottagare 88-108 MHz Radioprojekt VT-2002 En FM-radiomottare för rundradio, byggd kring en singelchip superhetrodynmottagare. 1 Inledning... 3 2 Blockuppbyggnad... 3 2.1 Filter 1...

Läs mer

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING 1 1 (11) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet,

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad: 20050816 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans

Läs mer

Grundläggande Elektriska Principer

Grundläggande Elektriska Principer Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE

Läs mer

Att gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.

Att gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten. Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2 Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 2 Transistorn del 2 Jan Thim 1 F2: Transistorn del 2 Innehåll: Fälteffekttransistorn - JFET Karakteristikor och parametrar MOSFET Felsökning 2 1 Introduktion Fälteffekttransistorer

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

Strömtänger för AC ström

Strömtänger för AC ström Strömtänger för AC ström Y serien Denna serie strömtänger är gjorda för att vara enkla att använda och ha ett brett mätområde. Tängerna har en form som gör de enkla att kunna omsluta en kabel eller skena

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

Simulering med simulatorn TINA version 1.0 Simulering med simulatorn TINA version 1.0 Denna gratissimulator kan köras på operativsystemen Windows XP eller Windows 7. Det är en simulator som det går ganska lätt att lära sig använda. I denna korta

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2004 Elektrovetenskap, LTH Mats Rosborn Henrik Kinzel 27 Februari Referat Den här rapporten beskriver arbetet med konstruktion och utvärdering av en fungerande

Läs mer

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. 2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Pulsmätare med varningsindikatorer

Pulsmätare med varningsindikatorer Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet

Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet Svenska Sidan AirSense 10 AirCurve 10 1-3 S9 Serie 4-6 Stellar 7-9 ApneaLink ApneaLink Plus ApneaLink Air 10-12 S8 y S8 Serie

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Elma 805/807 sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Säkerhet... 2 Föreskriften IEC1010 Överspänningskategori... 2 2) EMC Direktivet... 3 3) Instrument beskrivning...

Läs mer

METALL/STRÖM DETEKTOR

METALL/STRÖM DETEKTOR METALL/STRÖM DETEKTOR Bruksanvisning Läs denna bruksanvisning noga innan användning. INTRODUKTION Detta är en avancerad detektor med multifunktion. Den kan söka och lokalisera metall, ström och ribbor.

Läs mer

Efter avsnittet ska du:

Efter avsnittet ska du: ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

Steget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= )

Steget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= ) Steget vidare I en växelström hoppar elektronerna fram och tillbaka 50 gånger per sekund i Sverige. I andra länder har man andra system. I USA hoppar elektronerna med 60Hz. Man kan även ha andra spänningar.

Läs mer

3.7 Energiprincipen i elfältet

3.7 Energiprincipen i elfältet 3.7 Energiprincipen i elfältet En laddning som flyttas från en punkt med lägre potential till en punkt med högre potential får även större potentialenergi. Formel (14) gav oss sambandet mellan ändring

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger är kategoriserade som AC/DC tänger eftersom de mäter både lik- och växelström.)

Läs mer

Introduktion. Metod. EMC-check

Introduktion. Metod. EMC-check EMC-check Introduktion Inom skogsindustrin finns ett ökat behov av att ha en datauppkoppling direkt till skogsmaskinerna för överföring av avverknings information. För att kunna få en tillförlitlig kommunikationslänk

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Detektering av föremål med hjälp av beröringsfria sensorer

Detektering av föremål med hjälp av beröringsfria sensorer School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Detektering av föremål med hjälp av beröringsfria sensorer David Andersson & Josefin Gustavsson Jun 2007 MSI Report 07071

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så?

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så? Varför slår blixtar ofta ner i höga byggnader? När skillnaden i laddning mellan marken och molnet blir tillräckligt stor ger sig en blixt av från molnet till marken. När en blixt slår ner tar den oftast

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

Mät spänning med en multimeter

Mät spänning med en multimeter elab002a Mät spänning med en multimeter Namn atum Handledarens sign Elektrisk spänning och hur den mäts Elektrisk spänning uppstår när elektriska laddningar separeras från varandra Ett exempel är statisk

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor 1! 2! Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor Tommy Andersson! 3! Ämnens elektriska egenskaper härrör! från de atomer som bygger upp ämnet.! Atomerna i sin tur är uppbyggda av! en atomkärna,

Läs mer

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Digitala kretsars dynamiska egenskaper dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.

Läs mer

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11 Ingenjörsmetodik IT & ME 011 Föreläsning 11 Sammansatt fel (Gauss regel) Felanalys och noggrannhetsanalys Mätvärden och mätfel Medelvärde, standardavvikelse och standardosäkerher (statistik) 1 Läsanvisningar

Läs mer

Föreläsning 29/11. Transienter. Hambley avsnitt

Föreläsning 29/11. Transienter. Hambley avsnitt 1 Föreläsning 9/11 Hambley avsnitt 4.1 4.4 Transienter Transienter inom elektroniken är signaler som har kort varaktighet. Transienterna avtar ofta exponentiellt med tiden. I detta avsnitt studerar vi

Läs mer

Trådlös Rök Detektor SD14

Trådlös Rök Detektor SD14 Instruktions manual Trådlös Rök Detektor SD14 Passar till följande larm: Home Prosafe SC9100 och Homesafe SC14 Innehållsförteckning Kapitel: Sida: 1. Introduktion... 3 2. Funktion... 3 3. Säkerhets- och

Läs mer

Signalbehandling Röstigenkänning

Signalbehandling Röstigenkänning L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Lab. E3 Mätteknisk rapport

Lab. E3 Mätteknisk rapport Lab. Mätteknisk rapport Okänd spänningsgenerator Fredrik Andersson Björn Bertilsson Stockholm 1999 nstitutionen S, Kungliga Tekniska Högskolan 7 Sammanfattning denna laboration har vi bestämt egenskaperna

Läs mer

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 1 1 Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 2 2 Innehållsförteckning Läs detta först... 3 Sammanfattning... 3 Teknisk data... 3 Installation... 4 Varning-viktigt... 4 Display-enhet... 4 Shunt-och

Läs mer

Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning

Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning KWD Nuclear Instruments AB, 611 29 Nyköping Telefon 0155-28 03 70 Telefax 0155-26 31 10 e-post info@kwdni.se www.kwdni.se GM1, GM2, GM2P Manual 1 1. BESKRIVNING

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Etapp 1 Problem med mätsignalen m.a.p. sampling, vikning och spektraltäthet Problembeskrivning Uppdragsgivaren överväger att skaffa nya A/D-omvandlare

Läs mer

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa RealSimPLE: Pipor Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa Vad händer när ljudvågor färdas genom ett rör? Hur kan man härma ljudet av en flöjt? I detta experiment får du lära dig mer om detta! RealSimPLE

Läs mer

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00 FK5019 - Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00 Läs noggrant igenom hela tentan först Tentan består av 5 olika uppgifter med

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

EMC vad é de? Magnus Stridsman. Säkerhetschef Medicinsk Teknik Östergötland Ledamot TK 62 / MT 23

EMC vad é de? Magnus Stridsman. Säkerhetschef Medicinsk Teknik Östergötland Ledamot TK 62 / MT 23 EMC vad é de? Magnus Stridsman Säkerhetschef Medicinsk Teknik Östergötland Ledamot TK 62 / MT 23 E-fält (teori) Maxwells andra ekvation Termer Elektromagnetisk kompabilitet (EMC) En eller flera apparaters

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

4:3 Passiva komponenter. Inledning

4:3 Passiva komponenter. Inledning 4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva

Läs mer

elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration

elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration Ellära 1 Elektrostatik, kap 22 Eleonora Lorek Begrepp elektricitet (franska électricité, till nylatin ele ctricus, till latin ele ctrum, av grekiska ē lektron 'bärnsten'), ursprungligen benämning på den

Läs mer

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Håkan Joëlson 2000-01-28 v 2.3 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D151 Kombinatoriska kretsar, HCMOS Namn:

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. 4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar

Läs mer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

NaviTrack-sändare SÄNDARENS DELAR (BILD 1-4) KOMMA IGÅNG. Spiralkablar (4 m i utdraget läge) Knappsats. Handtag. Klämma

NaviTrack-sändare SÄNDARENS DELAR (BILD 1-4) KOMMA IGÅNG. Spiralkablar (4 m i utdraget läge) Knappsats. Handtag. Klämma NaviTrack-sändare Viktigt! För din egen säkerhet: Läs denna handbok och det medföljande säkerhetshäftet noggrant innan du använder denna utrustning. Behåll denna handbok. kan förstöras och kan utgöra en

Läs mer

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3.1 Potentiell energi i elfält Vi betraktar en positiv testladdning som förs i närheten av en annan laddning. I det första fallet är den andra laddningen

Läs mer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet

Läs mer

Definitionerna i tabell 1 utgör grunden för de begrepp, som kommer till användning i denna standard.

Definitionerna i tabell 1 utgör grunden för de begrepp, som kommer till användning i denna standard. 1 1 (7) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION PROVNING AV SYSTEM INNEHÅLLANDE ELEKTRISKA TÄNDARE ORIENTERING Denna standard definierar hotbild, provningsmetoder och utvärdering vid provning av elektrisk

Läs mer

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ. Uppgift 1. I en 1-liters bägare fylld med 600 ml vatten sänker man ned en kropp i form av cylinder som är spetsad i ena änden. Den övre ytan på kroppen skall ligga precis i vattenytan. Sedan lyfter man

Läs mer

Åskskydd i Räddningscentraler. Kabelintagets funktion avseende avledning av åskströmmar 1(34)

Åskskydd i Räddningscentraler. Kabelintagets funktion avseende avledning av åskströmmar 1(34) Åskskydd i Räddningscentraler Kabelintagets funktion avseende avledning av åskströmmar 1(34) Åskskydd i Räddningscentraler Kabelintagets funktion avseende avledning av åskströmmar Publikationen har utarbetats

Läs mer

Avancerad ljudmätare CIM8922

Avancerad ljudmätare CIM8922 Avancerad ljudmätare CIM8922 (ver. 1.0. injektor solutions 2005) web: www.termometer.se 2005-09-16 Introduktion Ljudmätaren CIM8922 från injektor solutions, erbjuder dig ett kvalitetsinstrument till ett

Läs mer