HYGIENPOLICY FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HYGIENPOLICY FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ"

Transkript

1 HYGIENPOLICY FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ Reviderad 2005 av Ingegärd Lundgren Svensson, hygientandsköterska

2 INNEHÅLL 1.Renrutiner - sterila produkter - höggradigt rena produkter - rena produkters 2. Arbetsrutiner på kliniksal - personlig hygien - handhygien - personlig skyddsutrustning - gyllene regler, renrutiner kräver noggrannhet - rutiner vid patientbehandling - journal, röntgen, tandtekniska arbeten 3. Tandsköterska/assisterande personals uppgifter på kliniksal - vid arbetsdagens början - under klinikpass, patientbyten - vid arbetsdagens slut 4. Olycktillbud - vad göra - förebyggande åtgärder 5. Skötsel av utrustningen på kliniksal - rengöring/desinfektion av uniten - rengöring/desinfektion av sugar/slangar - vattenreningsanläggning - annat 6. Principer för arbetsgång i disk och steriliseringsrum 7. Diskrum - hantering av orent gods - skötsel av diskdesinfektor - skötsel av rengöringsapp. för vinkelstycken - kemisk desinfektion - skötsel och användning ultraljudsapparatur 8. Principer för arbetsgång i steriliseringsrum - skötsel och kontroll av diskdesinfektor - hantering av höggradigt rent gods - skötsel och kontroll av autoklav - hantering av sterilt gods

3 9. Avfall 10. Avdelningsspecifika hygienrutiner 11. Städrutiner - arbetsplatser - lokaler 12. Om smittspridning - smittvägar - blodsmitta 13. Referenslitteratur

4 RENRUTINER 1:1 Tandvården genomför täta patientbyten och utför olika ingrepp av skiftande karaktär. Det är därför viktigt att ha väl fungerande hygienrutiner för att kunna upprätthålla en optimal hygien. Hygienrutinerna skall vara skriftligt dokumenterade. Hygienrutiner är en viktig del av klinikens kvalitetsarbete. Allt kvalitetsarbete är en ständigt pågående process, som egentligen aldrig blir avslutad. Ny kunskap, utveckling av nya rutiner och arbetsmetoder medför att klinikens arbetssätt löpande behöver utvärderas och vid behov revideras. Vid allt hygienarbete är det viktigt att all personal har goda och aktuella kunskaper planerar ingreppet noga har bestämda rutiner arbetar lugnt och metodiskt försöker motverka stress Väl genomtänkta rutiner är en förutsättning för att arbeta med hög kvalité. Utifrån krav på mikrobiologisk renhet indelas instrument i tre grupper Sterila produkter Höggradigt rena produkter Rena produkter Grupperingen är gjord med hänsyn till instrumentens användningsområden och möjliggör arbete på ett rationellt sätt med hög kvalité. STERILA PRODUKTER Definition ( Socialstyrelsens meddelandeblad nr 8 / 2000, se sid. 102 Hygien och smittskydd i tandvården ) Instrument och artiklar som vid normal användning penetrerar hud, slemhinnor och vid tandbehandling dentin. En produkt anses som steril när man uppnått den teoretiska sannolikheten att det förekommer högst en livsduglig mikroorganism på en miljon steriliserade produkter. För att nå den renhetsgraden och kunna beteckna det behandlade godset som en steril produkt måste steriliseringsprocessen ske i utrustning vars program dels är noggrant utvärderat innan den tas i bruk första gången, dels genomgå fortlöpande kontroll,( s.k. validering och upprepad prestandakvalificering). Behandlingen av godset sker vanligen i autoklav Ångsterilisering 134 under 3 minuter. De steriliserade produkterna skall sterilförvaras.

5 HÖGGRADIGT RENA PRODUKTER 1:2 Definition ( Socialstyrelsens meddelandeblad nr 8 / 2000, se sid. 103 i boken Hygien och smittskydd i tandvården ) Instrument och artiklar som vid normal användning kommer i beröring med, men inte avsiktligt penetrerar intakt hud eller intakta slemhinnor. Detta gäller även instrument etc. avsedda för bearbetning av emalj och dentin. Produkterna skall vara fria från mikroorganismer, som kan orsaka infektion. Beroende på användningsområde kan den mikrobiella renheten variera från att det på tusen föremål finns en livsduglig mikroorganism till att det förekommer enstaka mikroorganismer på varje föremål. Produkterna desinfekteras med värme eller med kemiska preparat. Förvaring: Damm- fukt- och dragfritt. Omdesinfekteras en gång i veckans RENA PRODUKTER Definition ( Socialstyrelsens meddelandeblad nr 8 / 2000, se sid.103 i Hygien och Smittskydd i tandvården ) Instrument som vid normal användning endast kommer i kontakt med intakt hud och inte berör slemhinna eller skadad hud. Produkterna behöver som regel endast göras rena före återanvändning och skall då vara för ögat rent. Efter behandling skall produkterna förvaras fritt från damm och fukt.

6 ARBETSRUTINER PÅ KLINIKSAL 2:1 PERSONLIG HYGIEN Var noga med Din personliga hygien. Använd inte starka parfymer, rakvatten eller liknande, det finns patienter som är allergiska eller överkänsliga. Arbetskläder, jacka, byxor och inneskor skall bäras vid allt kliniskt arbete. Tänk på att naglar skall vara kortklippta och rena inte använda färgat nagellack, det döljer föroreningar inte bära ringar, armband och klockor, de samlar fukt och föroreningar och omöjliggör en optimal handdesinfektion använd vit skyddsrock över klinikklädsel när Du lämnar kliniksalen arbetskläder skall bytas varje dag, samt vid synliga fläckar av t.ex. blod. Klinikkläder skall tvättas i minst 70 C. skägg skall vara välansat långt hår skall vara uppsatt innan Du kommer till kliniken piercing inte är lämpligt i ansiktet huvudduk (slöja) skall kunna tvättas i 85 C och bytas varje dag HANDHYGIEN Noggrann handhygien är den viktigaste åtgärden för at förebygga smittspridning. Man skiljer på handrengöring och handdesinfektion. Handtvätt = tvätta bort synlig smuts Handdesinfektion = avlägsnande av den transienta bakteriefloran ( den som inte tillhör normalfloran) I början av arbetsdagen och vid förekomst av synlig smuts på händerna rekommenderas handtvätt med tvål och vatten. I övrigt är handdesinfektion med alkoholbaserade handdesinfetionsmedel med tillsats av återfettningsmedel, vanligtvis glycerol, effektivast och mest skonsamt mot handhuden. HANDTVÄTT skölj händerna under rinnande, ljummet vatten tvätta händerna med flytande tvål (engångsdispenser) skölj av tvållösningen noggrant torka med pappershandduk tills händerna är riktigt torra stäng kranen med pappershandduken (Se sid. 148 och 149 i boken Hygien och smittskydd i tandvården )

7 HANDDESINFEKTION 2:2 Händerna ska vara torra. Massera in riklig mängd, minst 2 ml, som fördelas över händerna inklusive fingertopparna Lufttorka händerna Handdesinfektion skall alltid ske före rent och efter orent arbete, även om man har använt handskar. PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING SKYDDSHANDSKAR Handskar skall användas för att skydda mot blod och salivkontakt, vid hantering av smutsiga instrument, vid sår eller skador på händerna och vid hantering av kemikalier. Byt handskar mellan varje patient. En använd skyddshandske = en oren hud. SKYDDSGLASÖGON ELLER VISIR Ska användas när risk för stänk eller splitter föreligger. Skyddsglasögon/visir desinfekteras mellan varje patient. MUNSKYDD Ska användas tillsammans med skyddsglasögon när risk för stänk föreligger. Tjockare typer av munskydd som förekommer vid kliniskt tandvårdsarbete ger ett fullgott stänkskydd i cirka minuter. Munskyddet byts mellan varje patient. ARBETSKLÄDER Arbetskläder är skyddskläder och skall endast bäras inom arbetsplatsen. Arbetskläder skall bytas varje dag, samt vid synliga fläckar av t.ex. blod. Klinikkläder skall tvättas i minst 70 C.

8 GYLLENE REGLER 2:3 Fyra gyllene regler för god hygien i tandvårdsarbetet Arbeta lugnt och metodiskt Stressa aldrig Använd sunt förnuft Följ alltid samma rutiner RENRUTINER KRÄVER NOGGRANNHET Vid allt arbete med höggradigt rena instrument gäller följande regler Handdesinfektion Alltid plockpincett Höggradigt rent gods används inom en (1) vecka annars ny desinfektion Förvaring i kassett, kärl med lock eller i foliepåse Förvaras fukt och dammfritt RUTINER VID PATIENTBEHANDLING Planera och plocka fram de instrument, material, aktuella journalblad och röntgenbilder som behövs för patientbehandlingen för att undvika plock i skåp, lådor och journal under behandlingen. Detta effektiviserar arbetet. Använd plockpincett vid behov. Det kan vara psykologiskt viktigt för patienten att se att man sätter fram ny bricka, monterar nya vinkelstycken, fyller vattenglaset, tar på rena handskar m.m. Vid patientbehandling skall skyddsglasögon eller visir alltid användas, eftersom det föreligger risk för stänk i ögonen av saliv och blod samt av vassa partiklar från fyllningar m.m. Tag av locket på kassetten, placera plockpincetten som finns på brickan i den rostfria muggen. Om Du behöver ta fram något under behandlingen, tänk då på att nu är handskarna kontaminerade använd plockpincetten. Tänk också på att arbeta med klart avgränsade arbetsytor för rent och orent, blanda aldrig. Behöver Du något som finns utanför behandlingsplatsen eller det gäller lärarklinkerna, i skåpen, måste Du be om hjälp att hämta detta. Annars måste handskarna tas av, ny handdesinfektion och därefter hämtas det som behövs samt nya handskar. Försök att alltid lägga tillbaka instrumenten på samma plats i brickgallret så minskar risken för stick och skärskador. Torka rent icke vassa/spetsiga instrument från fyllningsmaterial, cement m.m. direkt efter genomförd åtgärd. Dessa två moment underlättar även sterilarbetet.

9 Allt engångsavfall (som ej är amalgamkontaminerat) kastas, även det oanvända. Sådant som har använts till ohärdad plast läggs i plaspåse på brickgallret och tas omhand i diskrummet. JOURNALEN Används pappersjournal skall denna förvaras på bänken bakom patienten. Om Du vill anteckna något under arbetets gång: Ha en särskild penna som bara används till detta och ett kladdpapper placera papperet på rullbordet (papperet betraktas som kontaminerat och skall ej hamna på rena ytor och absolut ej i journalen) Renskriv efter handskavtagning och handdesinfektion, byt till icke kontaminerad penna, håll papper och journal väl åtskilda Släng kladdpapper och tag handdesinfektion på händerna Används datajournal tänk på att ytdesinfektera tangentbordet efter användandet. RÖNTGEN Tag av handskar och handdesinfektera händerna innan Du går med patienten till röntgenrummet. Tag fram vad Du behöver för röntgenundersökningen Tag på handskar Placera bilden och ställ in röntgenapparatens riktmärke Gå ut ur rummet Ställ in exponeringstiden på uret Tag loss uret från sin hållare och tryck på knapparna på sidan av uret för exponering Torka av röntgenfilmen med ytdesinfektionsmedel Digital röntgenplatta rengörs och desinfekteras genom noggrann avtorkning med torkduk väl indränkt i ytdesinfektionsmedel mellan varje patient. Bäst är att använda skyddspåsar i plast. Lämna bilden till framkallning eller framkalla själv När bilderna är klara och godkända, torka av alla kontaminerade ytor i röntgenrummet samt nackstöd, armstöd, röntgenapparat, halskrage och exponeringsuret 2:4

10 AVTRYCK OCH TANDTEKNISKA 2:5 ARBETEN Rengöres noggrant från blod och saliv i rinnande vatten Därefter ytdesinfekteras avtrycket/arbetet i 1% Virkonlösning under 10 min. OBS! Alginatavtryck vila 15 min. före desinfektion Slutligen sköljs avtrycket/arbetet i kallt vatten Vid tillblandningen av Virkon skall skyddshandskar,skyddsglasögon och munskydd användas Sprayflaska får ej användas OBS! Dospåsarna med Virkon är självupplösliga och skall ej avlägsnas vid tillblandning Efter mottagande av tandtekniska arbeten från laboratoriet: Desinfektera arbetet och skölj rent med vatten innan det provas på patienten Gamla helproteser: Mekanisk rengöring med borste, tvål och vatten Om kraftigare rengöring behövs läggs protesen i 10% - ig väteperoxid ( 30% - ig väteperoxid, som är spädd med 2 delar vatten). AVDUKNING Använd alltid handskar när Du hanterar orent gods! Spola igenom turbin, hand- och vinkelstycken, tandsaneringssspets och trefunktionsspruta med vatten innan de tas bort från utrustningen. På detta sätt sker en inre grovrengöring av instrumenten och unitens vattensystem frigörs från en del av de mikroorganismer som har sugits in i instrumenten. Allt engångsmaterial sorteras bort vid behandlingsplatsen. Stickande och skärande engångsmaterial läggs omedelbart efter användning i härför avsett uppsamlingskärl.(se speciell instruktion 4:2) Lägg alla instrument, borr, turbin, hand- och vinkelstycken, blästerspets m.m. i kassetten. Kompositrester lägges i plastpåse på brickgallret. Använd sugen för uppsugning av synliga amalgamrester. Sug igenom sugslangarna med vatten använd patientmuggen, vid behov och efter blodiga ingrepp, avlägsna och desinfektera även sughållarmunstycken. Kassetten och muggen med plockpincetten ställs på vagn för orent gods. På plan 3 i genomräckningsskåp utanför sterilrum. Kasta de smutsiga handskarna, tag handdesinfektion och ta på nya handskar. Torka av alla kontaminerade ytor.

11 Ytdesinfektion av behandlingsplats: 2:6 Använd pappershandduk väl indränkt med ytdesinfektionsmedel. Torka: Operationslampans handtag, strömbrytare, avfallsmuggshållaren och manöverpanelen Borrenheten och handtaget till blästern samt hållarna inut Operationsstolens nack och armstöd Ansatser till sugarna samt hållarna inuti Salivfontänens kant Tag en ny indränkt pappershandduk och torka: Brickbordet, alla handtag på skåp och lådor samt bänkytorna Visir/skyddsglasögon Kontrollera att Du inte missat någonting (ev. blodstänk vid salivfontänen) Vid behandling av patient med känd blodsmitta används samma hygienrutiner

12 TANDSKÖTERSKA/ASSISTERANDE 3:1 PERSONALS UPPGIFTER PÅ KLINIKSAL Vid arbetsdagens början: Sätt på el Torka alla ytor- använd pappershandduk fuktad med vatten. På de ytor där höggradigt rena instrument skall hanteras (brickbord, unit och arbetsyta för tandsköterskan) användes ytdesinfektion. Genomspola kopplingarna till bläster, hand- och vinkelstycke i minst 3 min., spola igenom vattnet vid patientmuggen några gånger. Ställ fram rostfri mugg till plockpincetten i varje behandlingsplats. Tag fram servett och avfallskopp. Kontrollera att det finns pappershanddukar, muggar, tvål, hand- och ytdesinfektionsmedel, handskar och munskydd, fyll på vid behov. Handdesinfektionsmedel skall användas före rent och efter orent arbete Under klinikpass: Studenterna skall få den hjälp och assistans de behöver Vid patientbyte se AVDUKNING 2 : 5 Vid arbetsdagens slut: Sug igenom suganläggning med rengöringsmedel, häll även rengöringsmedel i salivfontänen och torka rent. Följ tillverkarens anvisningar. Byt till rena silar, guldfångare och sugansatser. Hissa upp behandlingsstolen och ställ fotkontrollen intill stolen. Kontrollera att datorerna är avstängda innan Du stänger av el

13 OLYCKSTILLBUD 4:1 VAD GÖRA: Om Du stuckit, skurit Dig eller på annat sätt fått blod eller blodtillblandad kroppsvätska i öppet sår eller på slemhinna, rengör genast det skadade området med 70% sprit eller motsvarande. Om Du fått blod i mun, näsa, ögon eller på hud skölj rikligt med vatten eller fysiologisk koksaltlösning. Använd ögondusch. Om patienten behandlas på studentklinik genomför ansvarig grupplärare (tandläkare) en utredning. Tag reda på om patienten har eller har haft sjukdom med risk för blodsmitta. Notera olyckstillfället, händelseförloppet och persondata om patienten. Ansvarig tandläkare ringer Infektionskliniken, UMAS telefon för rådfrågning. Ring helst innan patienten lämnat avdelningen därigenom underlättas ev. provtagning Det inträffade skall alltid anmälas som arbetsskada. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER: Vid injektion tag av skyddshylsan försiktigt genom att vrida den och försiktigt dra av den. Lägg skyddshylsan på brickan. Efter injektion, för på hylsan med en hand mot brickkanten, s.k. enhandsgrepp. Efter behandlingens slut se till att skyddshylsan sitter på ordentligt, skruva av kanylen, tag bort ampullen och kasta allt i riskavfallsburken Byt aldrig ampull, tag en ny spruta! Vid patientarbete skall stor försiktighet iakttagas vid direkt överräckning av dubbeländade stickande/skärande instrument. Dessa instrument bör enbart hanteras av användaren. Ordning och reda på brickan minskar risken för stick- och skärskador.

14 SKÖTSEL AV UTRUSTNINGEN 5:1 PÅ KLINIKSAL UNIT Rengöring/desinfektion av uniten följ KaVos anvisningar. SUGSLANG OCH FONTÄNSKÅL Rengöring/desinfektion av sugar/slangar följ tillverkares anvisningar. Desinfektion, f.n. använder vi två preparat OROTOL PLUS och DEKASEPTOL GEL. OROTOL PLUS Instruktion: 2% brukslösning: 40 ml (fylld kork) hälls i sugflaskan, fyll upp med vatten till 2 l. 1 l hälls i salivfontänen Sätt sugslangarna på hållarna i Orotolflaskan så att resten av lösningen sugs upp. Plocka av ansatserna (som delas i 3 delar), guldfångaren samt silarna och diskdesinfektera dessa dagligen. OBS! OROTOL ULTRA IRRITERAR ÖGON OCH HUD ANVÄND SKYDDSHANDSKAR OCH SKYDDSGLASÖGON (se varuinformationsblad) DEKASEPTOL GEL Instruktion: Sugslangar 1. Sug kallt vatten stötvis ur en plastmugg. 2. Tryck ned doseringsanordningen en gång, med sugadaptern eller för hand. 3. Sug upp Dekaseptol gel ur doseringsanordningen. Fontänskål 1. Tryck ned doseringsanordningen en gång. 2. Häll Dekaseptol gel i fontänskålen. 3. Sprid Dekaseptol gel med en borste och låt verka. 4. Borsta och skölj.

15 VATTENRENINGSANLÄGGNING 5:2 Samtliga nya unitar har inbyggd vattenrening som utgörs av Oxygenol, som är en väteperoxidlösning med stabila silversalter. Ny lösning påfylls när indikeringssignal hörs. Töm först ut resterande gammal vätska i orena sterilen innan ny vätska fylls på. Flaskan med lösning är placerad vid unitens golvanslutning under lock. Observera att oxygenol har begränsad hållbarhet, utgångsdatum måste kontrolleras varje gång flaskan används. Manual för behandlingsenheten finns på varje avdelning.

16 PRINCIPER FÖR ARBETSGÅNG I DISK 6:1 OCH STERILISERINGSRUM ARBETSGÅNG PRINCIP 1. Orena produkter 2. Rengöring och desinfektion i diskdesinfektor C 3. Kontroll och instrumentvård 4. Höggradigt rena produkter åter till patientbehandling 5. Förpackning 6. Sterilisering i autoklav 7. Sterila produkter åter till patientbehandling DAGLIG DESINFEKTION AV ALLA ARBETSYTOR MED YTDESINFEKTIONSMEDEL HANDDESINFEKTIONSMEDLET SKALL FINNAS LÄTTILLGÄNGLIGT OCH SKALL ANVÄNDAS EFTER ORENT OCH INNAN RENT ARBETE

17 DISKRUM 7:1 Använd handskar och plastförkläde vid sortering av orent gods Instrumenten: De instrument som används under dagen läggs i lämpliga diskkorgar, perforerade brickor eller får ligga kvar på kassetternas inläggsbrickor beroende på vilken slags utrustning man har. Ledade instrument öppnas. För att undvika stick- och skärskador sortera inte orent gods. Stora instrument, som ej får plats på inläggsbrickan läggs i diskkorgar. Vänd koppar och muggar upp-och-ned. Skalpeller desinfekteras innan de demonteras och kastas. Skallpellskaft och Blakesknivar måste desinfekteraspå nytt efter avlägsnande av skalpellblad. Låsskruvar till Blakesknivar måste då vara avskruvade. Kassetterna: Bottenbrickorna och locken sorteras in i diskdesinfektorn. Hand- och vinkelstycken: Rengörs och desinfekteras i Lifetime/KaVos skötselapparat för handoch vinkelstycken se bruksanvisning Borr: Rostfria borr och diamanter körs först i diskdesinfektorn, därefter i ultraljudsbad för ytterliggare rengöring och åter igen diskdesinfektor. Kolstålborr bör betraktas som engångsartiklar. Kontaminerade borrställ diskdesinfekteras. Packa inte korgarna för fulla, fördela instrumenten jämnt så att vattnet kan nå alla instrument. Tänk på att det varma vattnet måste komma åt att desinfektera godset DISKDESINFEKTORERNA Dagligt underhåll: Kontrollera att diskarmarna snurrar. Kontrollera silarna och dyserna ofta, det är viktigt att det ej blir stopp. Kontrollera att det finns disk- och sköljmedel och att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken, kontrollera nivån) Kammaren rengörs vid behov. Silen tages ut och rensas

18 Loggbokspärm 7:2 Diskdesinfektorerna skall ha en loggbokspärm märkt Kvalitetssäkring av diskdesinfektor. Samla i pärmen: Alla apparathandlingar (t ex bruksanvisning, skötselanvisningar och dylikt) Dokument om service och reparationer Kurvan från temperaturkontrollen som utförs av servicetekniker en gång per år Signerade loggboksblad för dagliga kontroller Blad för avvikelserapportering Information om vilket disk- och sköljmedel samt dosering LIFETIME/KAVOS SKÖTSELAPPARAT FÖR HAND- O VINKELSTYCKEN Skötsel: följ tillverkarens anvisningar KEMISK DESINFEKTION Kemisk desinfektion används enbart till produkter som ej tål värme. I dessa fall används företrädesvis isopropylalkohol med tillsats av rengöringstensid och korrosionshämmare.

19 ULTRALJUDSAPPARATUR 7:3 Skötsel Använd alltid rengöringsvätska i ultraljudsbadet (enbart vatten innehåller inga rengörande eller rostskyddande ämnen). Låt locket vara på under rengöring. Detta för att motverka aerosoler och avdunstning samt för att reducera ljudnivån. Använd instrumentkorgar eller glasbägare vid rengöring. Låt aldrig instrument, glasbägare eller andra tillbehör stå direkt på botten av tanken då detta blockerar ultraljudsvågorna samt ökar slitaget av tanken. Det är rekommenderat att byta vätska dagligen eller vid behov Tvätta och torka ur tanken vid vätskebyte. Testa ultraljudsbadet genom att göra aluminiumtestet. Håll aluminiumfolie ner i badet under sek med maskinen påslagen. Det uppstår då hål i folien, desto fler hål ju bättre effekt i ultraljudsbadet.

20 STERILRUM RENT 8:1 HÖGGRADIGT RENT GODS Alla arbetsbänkar torkas av med ytdesinfektionsmedel Kontrollera skrivremsan innan godset tas ut ur diskdesinfektorn Noggrann handtvätt och handdesinfektion. Tänk på att aseptiken beror på hanteringsförfarandet. Aseptik = Bevara det rena rent Instrumenten granskas noggrant och de som ej är rena sorteras bort, återföres till diskrummet för rengöring och diskdesinfekteras på nytt Brickorna läggs, locken sätts på och kassetterna placeras ut på respektive platser Extra instrument och övrigt gods sätts ut på respektive platser Borr och diamanter granskas och läggs ner i borrläggen STERILISERING STERILISERING I AUTOKLAV Funktionskontroll av autoklavprogram sker i enlighet med gällande normer. Dessutom skall utrustningen besiktigas av fackman en gång per år. Före dagens steriliseringar görs en Bowie-Dick-Simulation Test Enligt europeisk och svensk standard för stora autoklaver, dvs de som rymmer mer än 54 liter, skall rutinkontroller med kemiskt integrerade indikatorer utföras dagligen. Alla processer registreras på skrivare, så att processen i efterhand kan kontrolleras. (SS-EN 554) Packa instrumenten i autoklavpåse av papper/plast och förslut. Märk förpackningen med förpackningsdatum,sista förbrukningsdag och signatur. Om spritpenna används, skriv utanför svetsen! När märketikett används, sätt den på plastsidan. Tungt gods placeras nederst i autoklaven eftersom gods med mer massa samlar på sig mer vatten än lättare gods. Papper/plastförpackningar placeras med plasten uppåt. Vid varje steriliseringsprogram skall en batch-test (Batch Monitoring Indicator System) placeras nederst i kammaren.

21 Kontrollera skrivarkurvan (tid, temperatur och tryck) och signera dokumentationen. 8:2 Kontrollera att förpackningarna är intakta och torra efter autoklaveringen. Icke intakta och synligt våta förpackningar packas om och steriliseras åter. FÖRVARING Höggradigt rena och sterila produkter skall förvaras: Fritt från fukt och damm I turordning efter datum Hanteras med desinfekterade händer alternativt plockpincett Höggradigt rent gods skall omdesinfekteras en gång i veckan. Sterilt gods omsteriliseras enligt datummärkning. Samtidigt rengörs skåp och lådor. HÅLLBARHETSTIDER I autoklavpåse av papper/plast som förslutits med tejp - 1 mån. I autoklavpåse av papper/plast som förslutits med svets - 6 mån. I packskynke - 1 mån Varje vecka: Rengör autoklaven enligt tillverkarens anvisningar dokumentera. Årlig kontroll: Upprepad processkontroll (UPQ) skall utföras årligen. Kontrollera att det planerade service och underhållsprogrammet genomförs och dokumenteras.

22 AVFALL 9 Se miljöpärm.

23 AVDELNINGSSPECIFIKA HYGIENRUTINER 10

24 STÄDRUTINER 11 Veckorutiner Sterilrummen: Bänkar, hyllor och skåp torkas med vatten och handdiskmedel Instrumentvagnar rengöres med pappershandduk och ytdesinfektionsmedel Förvaringskärl, extra instrument och kassetter mm omdesinfekteras Ultraljudsapparater rengöres med ytdesinfektionsmedel (torkas ur vid varje vätskebyte) Kontrollera utgångsdatum på sterilförpackade instrument Kliniksal: Bänkar, hyllor, skåp och lådor torkas med vatten och handdiskmedel Extra instrument, plastkorgar, burkar och kassetter tas ut för omdesinfektion Kontrollera utgångsdatum på dentala material (obs! ohärdad plast kastas i speciell behållare) och apoteksvaror (utgångna apoteksvaror returneras till apoteket) Genomräckningsskåpen torkas av med ytdesinfektionsmedel Påfyllning av instrument och material Kontrollera oljefiltret på uniten Följ och fyll i checklista! Vid lov Rengöres: Behandlingsstolar, operatörsstolar, sugslangar och lådinredningar Löstagbara brickbord och salivfontäner diskdesinfekteras Skarpa instrument inspekteras, kasseras alternativt skickas till slipning Depurationsinstrument skärps ( Glöm ej omdesinfektera kassetter och extra instrument)

25 OM SMITTSPRIDNING 12 Det är viktigt att komma ihåg att vissa infektionssjukdomar är som mest smittsamma innan de första symtomen visar sig eller innan de kan verifieras i någon provtagning. KONTAKTSMITTA DIREKT Innebär att smittkällan har fysisk beröring med den mottagliga individen/mottagliga vävnaden via blod, saliv eller andra sekret. T ex tandvårdspersonal som har sår på händerna. Från såren förs smittämnet över till patientens mun. KONTAKTSMITTA INDIREKT Vid indirekt överföring sker spridningen genom olika former av mellanled t ex personalens naglar, kläder, föremål, instrument, dörrhandtag. DROPP- OCH AEROSOLSMITTA Smittämnen överförs från en individ till en annan via luften i form av droppar eller aerosol, som bildas t ex vid tal, nysning och hosta men även från vattnet i unitens (tandläkarutrustningens) vattenledningssystem. Vid droppsmitta förekommer mikroorganismer i större eller mindre vätskedroppar, som t ex kontaminerar behandlande personals hud och kläder. Aerosol består av mycket små droppar eller partiklar som kan hålla sig svävande under lång tid och på det sättet möjliggör transport med luftströmmar. Ingångsporten för aerosolsmitta är näsa, mun eller öga. Smittämnen som tål uttorkning, t ex tuberkelbakterien, kan också samlas i dammpartiklar. RUTINER VID RISK FÖR BLODSMITTA Se internt meddelande nr 7/2001 En patient med blodburen smitta kräver inga extra smittskyddsrutiner under tandbehandling, under förutsättning att gällande hygienrutiner och rekommendationer följs. Tillägg Patient smittad av MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) som har öppna sår Boka in som sista patient på dagen, bör ej sitta i väntrummet Minimera antalet personer i behandlingsrummet t ex en tandläkare och två tandsköterskor. (tdl. o en tsk. sitter på sin plats + en tsk. back up, som hjälper till att hämta och ta fram saker). Personer med eksem eller fjällande hudsjukdom, sår eller infekterade nagelband skall ej medverka i behandlingen.

26

27 REFERENSLITTERATUR 13 Att förebygga infektioner i vården II Socialstyrelsens rapport SoS 1998:12 Hygien och smittskydd i tandvården Mikael Zimmerman, förlagshuset Gothia Hygienrutiner inom tandvården Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 8/2000 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1996:24 Lex Maria Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering SOSFS 2002:4 Medicintekniska produkter Socialstyrelsens författningssamling och allmänna råd om egentillverkning av medicintekniska produkter SOSFS 2001:12 Riskavfall Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:1 Skydd mot blodsmitta Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1986:23 Validering och rutinkontroll av steriliseringsprocesser Svensk Standard SS-EN 554- SIS HB 600

HYGIENRIKTLINJER FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ

HYGIENRIKTLINJER FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ HYGIENRIKTLINJER FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ Reviderad 2014 av Ingegärd Lundgren Svensson ALLMÄNT Goda hygienriktlinjer syftar till att: förebygga infektioner hos patienter hindra smittspridning mellan

Läs mer

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen? HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen? Smittskyddslagen fastslår att var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder ska medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar SFS-nr:

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter Rengöring och desinfektion av medicintekniska produkter Sköljrum Produkt som påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada eller funktionshinder Undersöka,

Läs mer

Handbok för Hälso- och sjukvård

Handbok för Hälso- och sjukvård Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Giltig fr o m 2005-12-01 Ersätter 2002-11-15 Sida 1(10) Revideras 2006-12-01 Framtaget av Metodkommittén Antaget av Hygienrutiner i kliniskt arbete för Folktandvården,

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning 2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Vårdhygieniska Argument

Vårdhygieniska Argument Vårdhygieniska Argument Ibland är det svårt att övertyga medarbetare om vikten av att praktisera basala hygienrutiner och förhålla sig till rätta klädregler. Trots att det reglerat i en författning (bindande

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården

Information till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Hygien- och smittskyddsrutiner för tandvården TANDHYG Innehåll Hygienrutiner Vad säger lag och rekommendationer...1 Allmänt...1 Basala hygienrutiner...1

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Egenkontroll vid piercing och tatuering Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat.

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat. Sida 1 av 6 Anvisning för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer 141203 Anvisning primärvård Föremål och instrument avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras efter användning i

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Spol- och diskdesinfektorer - kvalitetssäkring

Spol- och diskdesinfektorer - kvalitetssäkring Godkänt den: 2016-10-10 Ansvarig: Gäller för: Margareta Öhrvall Landstinget i Uppsala län Spol- och diskdesinfektorer - kvalitetssäkring Innehåll Spoldesinfektor...2 Diskdesinfektor...2 Praktiska råd...2

Läs mer

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer

Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Värmedesinfektion Föremål och instrument som är avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras

Läs mer

Välkommen till kursavsnittet Odontologisk Pofylaktik 2 - klinik termin 1

Välkommen till kursavsnittet Odontologisk Pofylaktik 2 - klinik termin 1 Kliniktillälle 1 Välkommen till kursavsnittet Odontologisk Pofylaktik 2 - klinik termin 1 Höstterminen 2010 Lena Karlsson 11 oktober 2010 1 Lena Karlsson Kursgivare Kurslitteratur Parodontit en introduktion

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se Hygienregler för Region Östergötland Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg www.regionostergotland.se God vårdhygien allas ansvar För att förhindra smittspridning ska alla som arbetar i

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården

Information till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Hygien- och smittskyddsrutiner för tandvården TANDHYG Innehåll Vad säger lag och rekommendationer.. 1 Tandvårdslagen (1985:125)...1 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården

Information till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Hygien- och smittskyddsrutiner för tandvården TANDHYG Innehåll Vad säger lag och rekommendationer...1 Tandvårdslagen (1985:125)...1 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar. - enligt Umeå-modellen. Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7

Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar. - enligt Umeå-modellen. Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7 Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar - enligt Umeå-modellen Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7 Bakgrund I de dentala unitarna finns ett system av rör, slangar och ventiler, som leder fram vatten

Läs mer

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler Piercing och tatuering hälsorisker samt gällande lagar och regler Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien.

Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. 1 Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare:Tanja Mladenovic Handledare:

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby DESINFEKTION AV AVTRYCK RISK Risken för smittspridning via tandtekniska laboratorium betecknas som låg Den lilla risk som finns skall elimineras Påverkar tandteknikernas arbetsmiljö Risk förknippas med

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.3 BESLUT OM FRISLÄPPANDE AV GODS OCH HA KUNSKAP OM DE BAKOMLIGGANDE ORSAKERNA TILL EN EVENTUELL RETUR AV DISKAT GODS

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Tipspromenad - Basala hygienrutiner 2

Tipspromenad - Basala hygienrutiner 2 Tipspromenad - Basala hygienrutiner 2 Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig

Läs mer

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Egenkontroll vid piercing och tatuering Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Enkla eller dubbla handskar

Enkla eller dubbla handskar Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Avgränsning... 4 Utförande och metod... 5 Resultat... 5 Allmänt... 5 Utformning av

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Basal vårdhygienrutin

Basal vårdhygienrutin - Hygienrutiner för hantering av använda hjälpmedel Gäller för Omsorgspersonal och legitimerad personal Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av MAS Dokumentansvarig Tekniskt ansvarig medicintekniker

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer