I miljöguiden vill vi även uppmärksamma några exempel på goda miljöinsatser, Våra goda exempel. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I miljöguiden vill vi även uppmärksamma några exempel på goda miljöinsatser, Våra goda exempel. INNEHÅLLSFÖRTECKNING"

Transkript

1 9 MILJÖSIDOR De flesta av oss har insett att vi måste göra något åt de miljöproblem vi har idag. Din insats för miljön är en förutsättning för att problem i vår kommun, Småland, Sverige och i hela världen skall kunna lösas. För att kunna hjälpa till krävs det information och kunskap om hur man skall göra. Genom att bla handla miljömedvetet, minska energianvändningen, sortera avfallet, kompostera, städa och tvätta på ett så miljömedvetet sätt som möjligt kan Du göra en stor insats! I miljöguiden vill vi även uppmärksamma några exempel på goda miljöinsatser, Våra goda exempel. Har du frågor, tips, idéer eller synpunkter om miljösidorna eller miljöarbete i allmänhet är du välkommen att kontakta samhällsbyggnadssektorns exp , INNEHÅLLSFÖRTECKNING Agenda Miljöpolicy 11 Svenska Miljömål 13 Gröna Nyckeltal 13 De fyra systemvillkoren 17 Vedeldning 18 Energi i ditt hus 19 Källsortering av avloppsvatten 20 Tvätta miljöanpassat 24 Tänk på vad du handlar! 25 Sortera i färger 26 Tänk på vad du slänger! 28 Kompostering 30 Fjärrvärme är en skön värme 33 Energi och klimat berör oss alla 34 Våra goda exempel Eksjö kommuns LOkala NAturvårdsinsatser (LONA) 35 Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik 36 Retro 37 Hälsans Stig 38 Ett skräp om dagen 39 Cykelvänliga Eksjö 40 Eksjö Naturskyddsförening 41 FOBO - Alla kan odla ekologiskt 42

2 10 Lokal Agenda 21 - ett samarbete mellan Dig och kommunen Vi har alla hört talas om världens begränsade resurser, den ojämnt fördelade välfärden över jorden, att något snabbt måste göras och att alla måste hjälpa till. Men hur ska det gå till? Svaren finns bara delvis men stora krafter är i gång för att lägga upp en strategi hur både DU och ALLA ANDRA ska hitta en miljövänlig livsstil för att förändra samhället till det bättre. Tänk globalt - handla lokalt Det som startade detta nytänkande på allvar var FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Där skrevs konventioner om bl.a klimat och biologisk mångfald. Där upprättades även ett globalt handlingsprogram inför det 21:a århundradet, därav namnet Agenda 21. Innebörden i programmet är att vi med samlade krafter, steg för steg, ska arbeta oss fram mot ett samhälle som är hållbart. När statscheferna från världens alla hörn lämnade Rio hade de ett budskap med sig hem. Arbetet måste starta i varje land och föras ner på lokal nivå, till människorna för att få dem att förstå vad som måste göras. Den svenska regeringen har fått alla Sveriges kommuner att påbörja Agenda 21-arbetet på ett eller annat sätt. Det viktiga är att kommunernas egna invånare blir inblandade i denna process som ska ge oss ett mer miljöanpassat samhälle. I september 2002 samlades än en gång ledare från världens länder till en ny konferens om Agenda 21 på temat Hållbar utveckling, där framtiden behandlades såväl ur ett ekologiskt, ekonomiskt som socialt perspektiv. Representanter från regeringar, kommuner och frivilligorganisationer träffades i Johannesburg i Sydafrika i FN:s regi för att redovisa sina erfarenheter och lägga upp en fortsatt strategi för framtiden. De övergripande frågorna kretsade kring fattigdomen, miljöförstöringen och den ojämlika fördelningen av makt och resurser. Ändrade produktions- och konsumtionsmönster och fattigdomsbekämpning är avgörande för en hållbar globalisering. Frågor som särskilt behandlades och fattades beslut kring var vatten, energi, hälsa, jordbruk och biologisk mångfald. Det är bara att konstatera att fast mycket redan görs återstår ännu mycket mer att göra! Samordnare för Agenda 21-arbetet i Eksjö kommun är Sven-Åke Svensson på Planeringsavdelningen, Eksjö kommun, Eksjö, tel: ,

3 11 Miljöpolicy för Eksjö kommun Bruksanvisning för ett uthålligt samhälle Eksjö kommun har antagit en miljöpolicy, när kommunfullmäktige beslutade därom i oktober Den ska vara en hjälp i det vardagliga arbetet och en vägledning i alla beslut som berör kommunens verksamheter. Policyn som kallas Bruksanvisning för ett uthålligt samhälle undertecknades av den politiska ledningen i Eksjö kommun. Vårt gemensamma mål De fyra systemvillkoren är påverkbara av människan och grundläggande för hela vår tillvaro på jorden. Kränker vi dem orsakas miljöproblem av överlevnadskaraktär. Med insikt i dessa villkor får vi respekt för de yttre gränserna för människans aktiviteter. Vi lär oss också vilka förändringar som måste ske för att skapa en uthållig värld. Systemvillkoren 1. Vi får inte gräva upp och använda olja, metaller och mineraler i snabbare takt än de återskapas i jordskorpan. 2. Vi får inte sprida stabila och naturfrämmande ämnen som freoner, DDT och dioxiner i naturen. Dessa konstgjorda ämnen kan inte naturen bryta ner. 3. Vi måste sluta tränga undan växter och djur. Den gröna naturen är motorn i kretsloppet och den som återskapar nya resurser. Mångfalden av växter och djur gör ekosystemen stabila. 4. Vi måste fördela jordens resurser rättvist, så att jordens hela befolkning kan leva gott. Därför måste vi sluta slösa med energi och material. Eksjö - en eko-kommun Eksjö kommun har sedan 1993 arbetat för att bli en eko-kommun och har försökt skapa sig en profil med hjälp av de förutsättningar som finns i kommunen. Arbetet med Lokal Agenda 21 inriktas på att sprida kunskap om positiva exempel med utgångspunkt från kretsloppstänkandet och vår önskan om en uthållig värld. Vi har ett utåtriktat arbetssätt där vi både påverkar och blir påverkade av vår omgivning. Genom att skapa insikt om vårt levnadssätt och dess konsekvenser ska kommunen förutse hur miljö- och resursfrågorna kommer att utforma vår framtid. Kommunen driver en mångsidig verksamhet och med ett målmedvetet agerande ska vi föregå med gott exempel. Med hjälp av vårt breda kontaktnät ska vi sprida erfarenheter, kunskap och uppmuntran. Med samma synsätt på problematiken kan vi på ett bättre sätt arbeta tillsammans i samma riktning. Vi vill att vår kommun ska bygga utifrån ett... kretsloppstänkande och god hushållning med våra resurser där alla känner ansvar. Med ny kunskap och genom samverkan visar vi med goda exempel hur vår framtid ska se ut. Mot bakgrund av vunna erfarenheter skapas ett uthålligt samhälle på naturens villkor där människor värderar en god hälsa och ett välbefinnande högt.

4 12 Vi tror på framtiden! Målet når vi genom att utbilda våra anställda och delge våra medborgare kunskaper om hur vi kan förändra samhället. Kommunen ska befrämja en ny livsstil genom engagemang och uppmuntran, ge förutsättningar och stimulans till de verksamheter som uppfyller framtidens villkor. Våra mål ska nås, steg för steg. Utbildningen ger ringar på vattnet ute i samhället: den ger upphov till inspiration, erfarenhetsutbyte, försöksverksamhet och experimentlusta. Vi kommer hela tiden att ställas inför krav på åtgärder, där vi måste vara tydliga och göra väl genomtänkta vägval. En grön ekonomi Vi lär oss att mäta nya ekonomiska vinster, när sparade resurser är sparade pengar. Vi ska visa det vi alla känner på oss idag - miljö och natur har ett värde - ekologi och ekonomi hör ihop. Vi får inte kränka naturen, vi får inte leva över våra tillgångar. Vi ska få samhället att inse att våra insatser är bra för individen, samhället och för världen i sin helhet. En grund att bygga på! Kommunens verksamheter ska bedrivas i enlighet med naturens villkor. Det uthålliga samhället växer fram ur: Personligt engagemang Insikt genom kunskap Miljöanpassade inköp Naturens mångfald Förnyelsebar energi Återanvändning Miljöbokslut Internationellt samarbete Kommunmedborgarna ska tydligt kunna se hur kretsloppstänkande och känslan för naturens mångfald styr kommunens handlande där kommunen själv med dess politiker och personal blir goda föredömen för alla andra. De insatser vi lyckas med kommer att sporra oss till nya framgångar och så fortsätter det i en positiv spiral. Att vara delaktig i förändringarna är bästa sättet att skapa framtidstro. Visst går saker och ting att förändra! När vi tagit de första stegen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle är det viktigt att noga följa upp om det blev som vi tänkt oss. Kanske har vi lärt oss tänka annorlunda, reviderat vårt sätt att arbeta för att kunna ta oss an nästa steg. Vi ska möta framtiden genom att göra en återblick på vad vi gjort, lära av erfarenheterna, för att till sist nå vårt långsiktiga mål. Nya dimensioner Det finns många värden i livet vi kan locka fram som ger ett innehållsrikare liv. Att arbeta mot gemensamma mål bryter isolering, skapar trygghet och kontakter mellan människor och ger arbetet en social dimension. En framgång i arbetet kan vi nå genom att ge ett stöd uppifrån och skapa en kraft underifrån. Vi känner att vi har nått en vändpunkt. De fyra systemvillkoren ger oss ständigt nya insikter om hur vi ska förändra det samhälle och den värld vi lever i.

5 13 Vi har alltför länge misshushållat med naturens resurser. Nu står vi inför en vändpunkt. Framtiden ställer krav på oss alla. Såväl politiker och kommuninvånare som företag och organisationer måste engageras. Vår bestämda uppfattning är att miljöpolicyn ger vägledning och inspiration åt alla. Den kan lära oss att se möjligheterna. Naturen sätter gränser för hur mycket resurser vårt samhälle får använda eller omsätta. För att kunna skapa ett uthålligt samhälle är det av största vikt att vi alla är medvetna om detta. Eksjö, oktober 1996 Östen Johnsson Ingemar Gustafsson Anders Gustafsson Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens ordförande 1:e vice ordf 2:e vice ordf Svenska miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 10. Hav i balans & levande kust 2. Frisk luft och skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv 9. Grundvatten av god kvalitet Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner Föreningen Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som bildades Då bestod föreningen av en handfull kommuner men sedan dess har föreningen växt och nu finns det c:a 70 ekokommuner och aktiviteterna sjuder mer än någonsin! Medlemskommunerna representeras av en tjänsteman och en politiker i ledande ställning vilket innebär att miljöfrågorna lyfts upp i kommunernas högsta ledning. I kommunens bokslut ingår de gröna nyckeltal som är gemensamma för Sveriges Ekokommuner (SEkom). Eksjö kommun är sedan föreningen bildades medlem i föreningen. Med hjälp av tolv olika gröna nyckeltal ska jämförelser kunna göras mellan kommunernas miljöarbete men man ska även kunna följa hur kommunens egna resultat utvecklas. Nyckeltalen spänner över kommunen som geografiskt område men berör även kommunen som organisation. Resultatet från år 2006 har nu inrapporterats. Central statistik omfattar samtliga SEkoms medlemmar. Resultat av övriga nyckeltal har inrapporterats från kommuner. De gröna nyckeltalen blir nu en värdemätare för den egna kommunen, dels som en utgångspunkt för hur det hållbara samhället utvecklas, dels en jämförelse med sina kollegor ute i landet. Ansvaret för att få fram nyckeltalen vilar på respektive verksamhet i kommunen. Eftersom bokslutet ska tas fram, tryckas och fastställas relativt tidigt under påföljande år, kommer inte all statistik att finnas tillgänglig. Därför kommer vissa uppgifter att presenteras med ett års förskjutning. Inom kommunen krävs oftast nya rutiner i sifferhanteringen för att få fram rätt siffror.

6 14 Symbolernas betydelse Symbolerna som används är, glad, neutral eller sur gubbe, som visar om Eksjö kommun ligger bättre till, är lika bra eller sämre än genomsnittet i ekokommunerna. Det som också kan inverka på gubbens utseende är om kommunen ligger sämre till än jämförelsekommunerna men ändå visar på en god utveckling och vice versa. Övrig information finns i tillhörande kommentar. CO2-utsläpp för försålda fossila bränslen i kommunen (ton/invånare). Visar hur fossilbränsleberoende energianvändningen är i kommunen - är ett mått på miljömålet Begränsad klimatpåverkan (Källa: SCB). Folkmängd 2004: a) CO2-utsläpp från industrisektorn per invånare b) CO2-utsläpp från övriga sektorer per invånare a) Låga utsläpp, under medel b) Höga utsläpp, över medel Kommentar: Senast tillgängliga siffror kommer från SCB och avser år Mängd farligt avfall för hushållen (kg/inv.) Ska visa kommuninvånarnas förmåga att omhänderta och sortera ut kemiska produkter - är ett mått på miljömålet Giftfri miljö (Källa: Eksjö Energi AB) Stor insamlad mängd, över medel Kommentar: Nyckeltalet är svårtolkat. En hög andel insamlad mängd kan dels uppfattas som att invånarna är bra på att lämna in farligt avfall, dels att mycket kemikalier är i omlopp i samhället. Andel jordbruksmark med miljöstöd för ekologisk odling (%) Visar andelen a) ekologiskt odlad mark enligt EU:s stödregler och b) KRAV-kontrollerad odlingsareal jordbruksmarksareal jämfört med totalarealen åkermark i kommunen - är ett mått på miljömålen Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. (Källa: Jordbruksverket/KRAV) a) Hög andel, över medel b) Låg andel, under medel Kommentar: Andelen ekologiskt odlad mark enligt EU: s regler stiger, både arealen och i procent samtidigt som den totala åkerarealen sjunker. Andelen KRAV-ansluten mark sjunker för närvarande. Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom certifiering (FSC eller PEFC) - är ett mått på miljömålet Levande skogar (FSC, Södra). Hög andel, över medel Kommentar: Eksjö kommun är en skogrik kommun men också en kommun där arbetet med certifiering har varit framgångsrik. Omfattar såväl statlig, kommunal, kyrklig som privat mark totalt är 72 % den totala skogsarealen certifierad, fördelat på PFC 11 % och PEFC 61 %. All kommunägd skogsmark (1325 ha) är certifierad enligt PEFC.

7 15 Andel skyddad natur (%) Visar hur skyddet av värdefulla naturmiljöer utvecklas inom kommunen genom naturreservatsbildning och biotopskydd - är ett mått på miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap. (Källa: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen) Positiv utveckling, men låg andel Kommentar: Andelen skyddad mark är låg i såväl Jönköpings län som i Eksjö kommun. Under senare år har arbetet med att skydda natur resulterat i flera nya reservat. Såväl ett utvidgat Skurugata som det kommunala Klinten har kommit till. Idag finns det sju naturreservat och sex biotopskydd. Bedömningen är att trenden är positiv eftersom hela Skedhultsområdet står i tur att bli naturreservat. Skötselplan ska tas fram under Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att källsortera avfall för återvinning - är ett mått på miljömålet God bebyggd miljö. (Källa: Förpackningsinsamlingen) Hög insamlad mängd, över medel. Kommentar: Uppgifterna kommer från organisationen Förpackningsinsamlingen, som ansvarar för att förpackningar av olika slag återvinns. Total mängd hushållsavfall exkl. producentansvar (kg/invånare) Visar den mängd hushållsavfall per person i kommunen som årligen hanteras för slutligt omhändertagande. I begreppet hushållsavfall ingår avfall som går till biologisk behandling, förbränning och deponi samt grovsopor är ett mått på miljömålet God bebyggd miljö. (Källa: Vetlanda Energi och Teknik AB/Eksjö Energi AB) Låg total mängd, under medel Kommentar: Innefattar mängden hushållsavfall som går till biologisk behandling, förbränning och deponi med fördelningen 21/49/ 30%. Dessa uppgifter varierar kraftigt mellan kommunerna beroende på avfallssystem. Tungmetaller i avloppsslam (mg/kg/ TS) Visar trenden av halten tungmetaller som bly (Pb), kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg) i avloppsslammet är ett mått på miljömålen Giftfri miljö, God bebyggd miljö. (Källa: Eksjö Energi/VA-avd.) Bly (Pb),över medel Kadmium (Cd), över medel Kvicksilver (Hg), medel Kommentar: Metallhalterna i slam understiger gällande gränsvärden: Pb 100; Cd 2; Hg 2,5 mg/kg TS.

8 16 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Visar en del av kommunens interna arbete för minskad klimatpåverkan. Visar andelen förnybar energi för el och värme i kommunala lokaler. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden - är ett mått på miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Hög andel, över medel Kommentar: Merparten av kommunens lokaler värms upp med fjärrvärme, som under 2006 baserade sig på biobränslen, utsorterat avfall och olja enligt fördelningen 25,2-74,5-0,3 %. Resultatet varierar beroende på hur bränslemixen ser ut. Eksjös nya avfallpanna medför att en större andel avfall förbränns. Enligt Sekoms definition betraktas inte utsorterat avfall som återvunnen energi, mer än den del som är biomassa - (22 %). Ur Eksjös perspektiv är det ändå en energiresurs att räkna med. El köps in från norska Kraft & Kultur, dotterbolag till Troms Kraft, som bara levererar el som produceras med vind och vattenkraft. Det kan nämnas att under de tre senaste åren har åtgången av energi för uppvärmning sänkts med 10 % och elanvändningen minskat med 20 % genom effektivisering. Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Visar den fossila energi som åtgår per årsarbetare för tjänsteresor i kommunen - är ett mått på miljömålen Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan. Låga värden, under medel Kommentar: Transportenergin i kwh har räknats ut genom omvandling av det totala antalet körda mil till kwh. Totalt antal körda mil uppgår till mil. Antalet årsarbetare innefattar ordinarie personal och projektanställda, dock inte vikarier och timanställda (1527 personer). CO2 utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Nyckeltalet visar klimatpåverkan från tjänsteresor med bil är ett mått på miljömålet Begränsad klimatpåverkan. (Källa: Personalavd. m.fl. avd.) Låga värden, under medel Kommentar: Antalet körda mil har räknats om till utsläpp av CO2. Förbrukningen av drivmedel har varit: bensin 98 m 3, diesel 9,2 m 3 och etanol 11,2 m 3 vilket innebär att 9,7 % av drivmedlen är förnyelsebara (etanol). Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Visar kommunens bidrag till minskad kemikalieanvändning och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. KRAV eller motsvarande gäller som verifiering av att produkterna håller ekologisk standard är ett mått på miljömålen Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap. Låg andel, under medel Kommentar: Kommunen har under 2006 ingående diskuterat frågan och beslut togs om att köpa in ekologisk mjölk till skolorna under Totalsumman för inköp av livsmedel var 11,1 miljoner kronor, andelen ekologiska livsmedel var 0,15 %. Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Visar de skolor/förskolor som arbetar systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell som utmärkelsen Miljöskola, Grön Flagg eller ISO /EMAS är ett mått på miljömålet God bebyggd miljö. Låg andel, under medel Kommentar: Grevhagsskolan är den enda skolan i kommunen som är certifierad och utgör 1 av 26 enheter. Sedan några år tillbaka uppfyller den villkoren för utmärkelsen Grön Flagg.

9 17 De fyra systemvillkoren För att ett samhälle ska kunna fortleva måste kretsloppsprincipens villkor vara uppfyllda t.ex att solen måste lysa. Detta kan vi inte påverka, men det finns fyra systemvillkor som är påverkbara av människan. Kränkningen av dessa orsakar de miljöproblem som har karaktären av överlevnadsfrågor. Villkoren är: Systemvillkor 1 Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen Det betyder att: Ändliga lagerresurser såsom olja, metaller och andra mineraler inte får förbrukas och spridas ut som ökande halter av föroreningar. Den nuvarande förbrukningen har en yttersta gräns som beror på tillgängligheten. Men materia försvinner inte, varför det är spridningen och ackumuleringen av avfallet med dess miljöförstörande och hälsovådliga inverkan som kommer att sätta stopp först - inte tillgängligheten. Systemvillkor 2 Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen Det betyder att: Vi får inte tillverka och sprida långlivade och naturfrämmande ämnen och produkter. Halten av dessa s k molekylsopor kommer hela tiden att öka i naturen, så länge som vi fortsätter att sprida dessa ämnen. Varje ämne och varje molekylär restprodukt har en belastningsgräns som, på grund av komplexiteten i naturen, inte kan förutsägas och som inte får överskridas. Systemvillkor 3 Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas Det betyder att: Naturens produktiva ytor inte får systematiskt skadas eller undanträngas. Det krävs utrymme, rent fysiskt, för att naturens kretslopp ska fungera och för att naturens mångfald ska kunna bevaras. Genom nu pågående utarmning av gröna ytor minskar kontinuerligt vår potential att bedriva en uthållig samhällsekonomi som tillfredsställer mänskliga behov. Detta underminerar på sikt vår överlevnadskapacitet eftersom vi i framtiden, i ett mer energisnålt samhälle, kommer att få ett ökat beroende av produktiv grönska för produktion av t.ex föda och biobränsle. Systemvillkor 4 Effektiv och rättvis resursomsättning för att tillgodose mänskliga behov Det betyder att: Naturens kretslopp har en begränsad kapacitet som inte får överskridas av våra krav på resursomsättning. Det finns en maximal nivå för jordens livsmedelsproduktion och omsättningen av jordens resurser och därmed för jordens totala befolkning respektive resurs-omsättning per capita. Naturens kapacitet att förse oss med nya resurser, respektive processa vårt avfall, får inte överskridas. Den dag vi inte kan förbruka våra lagerresurser längre kommer allting att bli en kamp om förnybara råvaror och ytor samt om rent vatten och ren luft, med risk för våld och krig med oöverskådliga hälsoeffekter till följd.

10 18 Vedelda på rätt sätt! Modern utrustning - förutsättning för bra miljö både ute och inne Tips till dig som skall byta eller nyinstallera vedpanna! Välj en miljögodkänd panna. Den har hög verkningsgrad och låga utsläpp. Installera tillräcklig ackumulatorvolym - ej mindre än 1500 liter. Satsa på reglercentral och shunt-automatik. Ger en jämn innetemperatur oavsett väderlek. Rådfråga sotaren innan du väljer panna. Vedeldarens årskalender Följer du årskalendern nedan så har du goda förutsättningar att lyckas få veden torr till eldningsperioden. Visste du att torr ved ger 20% mer värme än sur ved? Hugg veden på vintern. Lägst fukthalt i trädet. Förvara veden inomhus någon vecka eller månad före eldning. Kapa och klyv under tidig vår. 5 cm kortare än eldstaden max 10 cm grovt. Stapla veden luftigt under tak på sensommaren före höstregnen. Soltorka under vår och sommar. Eldningsteknik De största utsläppen sker vid upptändning och då man fyller på ytterligare ved. Tänd upp med fina stickor och papper så att du snabbt får upp temperaturen. Fyll på ved först då du fått upp en ordentlig glödbädd. Börja med ett lager finhuggen ved. Stapla veden tätt. Elda med bra drag. Stryper du draget minskar verkningsgraden och utsläppen ökar.

11 19 Hushålla med energin i ditt hus! Energi i form av el och bränsle kommer att bli en allt större bristvara i framtiden och priset kommer därmed att gå upp. All form av energianvändning ger negativa effekter på vår miljö. Därför är det ur såväl miljösynpunkt som ekonomisk synvinkel viktigt att vi lär oss hushålla med energi. Använd förnyelsebar energi i första hand * Begränsa rumstemperaturen till ca 20 C, en grads sänkning sparar 5%. * Kontrollera att värmetermostaterna på radiatorerna stänger vid inställd temperatur. * Anpassa klädseln efter rådande rumstemperatur och aktivitet. * Duscha (5 min) istället för att bada. * Skölj inte disk under rinnande varmt vatten. * Fyll alltid disk- och tvättmaskinen. * Avfrosta frysen 1-2 gånger per år. * Dammsug kondensorn på baksidan av kylen och frysen en gång per år. * Släck lampor som inte behövs. * Använd lågenergilampor i armaturer som lyser länge, framförallt utomhus. * Täta fönster och dörrar men lämna ovansidan otätad i sovrum (gäller endast om väggventil saknas i rummet). * Tilläggsisolera på vinden. * Montera 3:e rutan eller byt den inre rutan mot energiglas. * Förse värmesystemet med automatik, styrning med ute- eller innegivare. * Inreglera värmesystemet. * Ekonomisota och trimma pannan. * Begränsa tappvarmvattentemperaturen till 50 C, i varmvattenberedare min. 60 C. * Anslut diskmaskinen till kallvatten. * Installera lågflödesblandare och snålspolande toaletter. * Injustera ventilationssystemet. * Ventilera bort fukten från bad, tvätt och kök via frånluft. * För energistatistik, avläs olje-, vatten- och elmätarna varje månad. Har Du frågor om energi och energibesparing - kontakta Kurt Jansson, Bygg- och mätavdelningen, tel: Tänk på att den sparade energin är den miljövänligaste energin. Prioritering vid val av uppvärmning 1. Fjärrvärme/närvärme 2. Biobränsle, pellets och ved 3. Markvärmepump, ex berg Elförbrukningen i ett medelsvenskt, eluppvärmt småhus på ca 150 kvadratmeter. Hushållet består av fyra personer kwh för uppvärmning kwh för tappvarmvatten kwh för hushållsel.

12 20 Källsortering av avloppsvatten Information från Eksjö Energi AB:s VA-avdelning BAKGRUND Ett uthålligt näringskretslopp kräver att de näringsämnen och värdefulla spårämnen som våra livsmedel absorberar från kulturmark, trädgårdsland etc återföres i ett ständigt kretslopp. För att möjliggöra och långsiktigt säkerställa sådana kretslopp krävs att ovidkommande dvs skadliga ämnen ej tillföres avloppsvattnet. Diskmedel, rengöringsmedel och tvättmedel innehåller ett stort antal kemiska föreningar vars verkan i naturen ej är klarlagd varför de tills vidare måste betraktas som föroreningar. Det är därför viktigt att användandet av sådana medel minimeras. Om och när Du måste använda olika typer av kemiska preparat- t.ex. diskmedel, rengöringsmedel och tvättmedel- så använd i första hand de som är miljömärkta. Störningar i reningsanläggningar, pumpstationer mm kan även förorsaka att näringsämnena bräddas till våra sjöar och vattendrag. Detta medför sanitära olägenheter samtidigt som värdefulla näringsämnen och spårämnen slösas bort och istället förvandlas till en miljöbelastning. Vissa utsläpp i den allmänna spillvattenanläggningen medför ökade drifts- och underhållskostnader. Sådana ökade kostnader drabbar alltid konsumenterna själva eftersom va-verkets verksamhet till största delen är självfinansierande. Beträffande Farligt avfall och Riskavfall skall detta läggas i därför uppställda anordningar vid kommunens Miljöstationer. Hit skall även trasor som är nedsmutsade med bensin eller annan brandfarlig produkt, efter att de har genomfuktats med vatten och förslutits i en plastpåse lämnas. Med anledning av ovanstående har va-verket upprättat nedanstående anvisningar beträffande källsortering av avloppsvatten eftersom det är Du som abonnent som har möjlighet att åstadkomma den förbättring som är önskvärd.

13 21 Hushållsavloppsvatten Förteckning Avfettningsmedel Bekämpningsmedel Bensin Bilschampo Biltvätt Blöjor Bomullstussar Diskmedel Fett Fotogen Fotokemikalier Färgrester Håravfall Kattsand Anvisningar Får endast användas inom anläggning som är utrustad för att omhänderta denna typ av produkter. Se även under Biltvätt. Får ej spolas ner i avloppet oavsett vilken typ av medel det är. Skall lämnas till Miljöstation. Får ej spolas ner i avloppet. Bensin som använts för rengöringsändamål e dyl skall lämnas till Miljöstation. Använd endast miljömärkta fabrikat. Det är ej tillåtet att tvätta bilar så att tvättvatten avleds till närmaste rännstensbrunnar i gatan eller till brunnar inom tomtmark med liknande funktion och får därmed ej avledas till allmän dagvattenanläggning eller till öppet vattendrag. Rännstensbrunnarna avleder inte det förorenade vattnet till reningsverk utan vanligtvis direkt till närmaste vattendrag. Utföres biltvätt hemma bör detta ske på gräsyta som dels kan infiltrera tvättvattnet och dels ta upp näringsämnen och föroreningar i biomassan. Om samma gräsyta användes ofta bör biomassan från denna - t.ex. gräsklipp - ej läggas i kompost som avses att användas i köksträdgård utan köras till deponi eftersom biomassan sannolikt innehåller förhöjda halter av kadmium och andra miljöföroreningar. Blöjor och dyl får inte spolas ner i avloppet. De skall läggas i soporna (brännbart). Bomullstussar får ej spolas ner i avloppet. De skall läggas i soporna (brännbart). Orsaken är att bomullstussarna ofta är förorenade på olika sätt samt att fibrerna ställer till problem i slamtömningsprocessen. Använd miljögodkända diskmedel och ta för vana att ej överdosera. Undvik att spola ner stekfett och/eller annat fett i avloppet. Låt fettet svalna och paketera därefter och lägg det i hushållskomposten eller lämna det i som komposterbart i soporna. Fett som spolas ner i ledningsnätet fälls ut i ledningarna och ger upphov till syrebrist. Risken för bildning av illaluktande svavelväte ökar. Fettet bidrar dessutom till att andra föroreningar i avloppsvattnet klibbar ihop och ökar därmed risk för avloppsstopp och översvämningar såväl på den egna anläggningen som den kommunala. Får ej spolas ner i avloppet. Fotogen som använts för rengöringsändamål e dyl skall lämnas till Miljöstation pga brandrisken. Får ej spolas ner i avloppet. Skall lämnas till Miljöstation. Får ej spolas ner i avloppet. Detta gäller även t.ex. penselrengöring vid användande av vattenlösliga färger. Låt färgen sedimentera och häll försiktigt av vattnet. Färgresterna lämnas till Miljöstation. Får ej spolas ner i avloppet. Håravfall - oavsett om det rensas bort från hårborste eller rensas bort ur vattenlås till tvättställ, badkar etc- skall läggas i kompost eller soporna (brännbart). Håravfall klumpar lätt ihop sig och kan orsaka stopp i reningsverk och ge upphov till störningar i slamrötningsprocesserna. Håravfall ökar även risken för avloppsstopp eftersom det armerar andra föroreningar som transporteras i ledningsnätet. Kattsand och dyl får ej spolas ner i avloppet eftersom sanden mm orsakar stopp i såväl den enskilda som kommunala anläggningen. Kattsanden kan med fördel komposteras. Om kompost inte finns skall sanden läggas i soporna (deponirest).

14 22 Klädesplagg Kondomer Kvicksilvertermometrar Trosor, kalsonger, strumpor och andra liknande föremål får ej spolas ner i avloppet. Plaggen fastnar i pumpar och rensgaller och förorsakar därmed driftsstörningar och ökade kostnader. De kan även förorsaka stopp i ledningsnät och orsaka kostsamma översvämningar. Får ej spolas ner i avloppet. Läggs i soporna. Består ej av organiskt, nedbrytbart material. Kvicksilver får ej spolas ner i avloppet eftersom det är ett kraftigt miljögift. Använd endast termometrar som inte innehåller kvicksilver, lämna de gamla till Miljöstation. Lacknafta Linolja Livsmedel Mediciner Får ej spolas ner i avloppet. Skall lämnas till Miljöstation. Trasor etc med linolja får ej spolas ner i avloppet. På grund av självantändningsrisk skall de dränkas in med vatten och paketeras i tätslutande plastpåse samt därefter läggas i soporna (brännbart). De livsmedel som vi förtär utgör av förklarliga skäl grunden för såväl vårt eget välbefinnande som det avloppsvatten som lämnar våra bostäder. Ju bättre kvalité våra livsmedel har desto bättre hälsa kan vi förvänta oss själva och desto bättre blir de avfallsprodukter som sänds vidare i näringskretsloppet. Ett önskemål är därför att ni väljer Era livsmedel med omsorg - gärna KRAV-märkta - eller från egen odling/uppfödning etc som producerats enligt miljövänliga grundprinciper. På detta sätt bidrar Ni till att bryta en ond cirkel genom att skapa ett positivt näringskretslopp. Får ej spolas ner i avloppet. Lämnas åter till Apoteket. Mensskydd Metallföremål Matoljor Oljor Plastprodukter Bindor, tamponger, trosskydd mm får ej spolas ner i avloppet. Läggs i soporna (brännbart). Metallföremål får ej spolas ner i avloppet. Sådana föremål kan skada pumpar och andra installationer. Får ej spolas ner i avloppet. Gamla och/eller använda matlagningsoljor bör Ni samla på t.ex. plastflaska som kan lämnas till Miljöstation med påskrift som anger innehållet i flaskan. Har Ni kompost kan oljan fördelas i denna under förutsättning att komposten är tillräckligt stor och att syresättningen tillgodoses på tillfredsställande sätt. Rester av smörj-, spill- och eldningsolja mm får ej spolas ner i avloppet. Skall lämnas till Miljöstation. Oljorna stör bl a de mikrobiologiska processerna i reningsanläggningarna. Får ej spolas ner i avloppet. Plast utgör ej organiskt material och kan således ej brytas ner i reningsverk. Plastprodukter fastnar i ledningar, pumpar och rensgaller och förorsakar driftsstörningar av olika slag. Plastförpackningar lämnas till Återvinningsstation.

15 23 Putstrasor, trassel Rakblad Rengöringsmedel Sopkärl Sprutspetsar Tapetklister Thinner Tobak mm Tops, tandpetare Tvättmedel Putstrasor och trassel får ej spolas ner i avloppet eftersom de förorsakar olika former av driftsstörningar. Är trasor och trassel nedsmutsade med någon form av kemiska preparat skall de läggas i soporna (brännbart). Rakblad får ej spolas ner i avloppet eftersom de kan skada såväl personal som pumpar och andra installationer. Rakblad utgör Riskavfall. Rakbladen skall paketeras och lämnas i soporna som deponirest. Får ej spolas ner i avloppet. Rengöres något i hushållet med kemiska preparat skall avtorkning ske med t.ex. hushållspapper som läggs i soporna (brännbart). Samma regler gäller som för biltvätt. Samma regler gäller som för rakblad. Får ej spolas ner i avloppet. Skall läggas i soporna (brännbart). Får ej spolas ner i avloppet. Skall lämnas till Miljöstation. Cigarettfimpar, tobaksaska, snus etc får ej spolas ner i avloppet. Läggs i soporna (brännbart). Tobak innehåller kadmium. En stor del av avloppsslammets innehåll av kadmium kommer sannolikt från cigarettfimpar, snus etc. Får ej spolas ner i avloppet. Ska läggas i soporna (brännbart). Tops och tandpetare fastnar i pumpar och rensgaller och förorsakar därmed driftsstörningar och ökade kostnader. Använd miljögodkända tvättmedel och ta för vana att ej överdosera. (Se Tvätta miljöanpassat ) OM VI ALLA GÖR VÅRT BÄSTA SÅ FÅR VI EN BÄTTRE MILJÖ, MINDRE OLÄGENHETER OCH DESSUTOM UPPNÅS DETTA TILL EN LÄGRE KOSTNAD FÖR ALLA. Om Du är osäker om hur Du skall göra så ring gärna oss på VA-verket, , eller

16 24 Det finns många olika sätt att tvätta på. Tvätta miljöanpassat! Man brukar säga att vi idag lägger ner lika mycket tid på att tvätta kläder som vår mormors mor gjorde - trots att de inte hade tvättmaskiner, torktumlare och andra tekniska hjälpmedel. Vi tvättar idag tio gånger mer än innan tvättmaskinen fanns i våra hem! Nuförtiden är tvätten den hushållssyssla där vi använder mest kemikalier! En del av kemikalierna fastnar i kläderna, vissa fastnar i avloppsreningsverkens slam medan andra slinker rakt ut i naturen. För att avloppsreningsverkens slam skall kunna användas som gödningsmedel krävs det att slammet inte innehåller höga halter av miljöskadliga ämnen. När du ska byta vitvaror välj A-klassade maskiner (energisnåla/vattensnåla) Med några enkla knep går det att tvätta på ett mer miljöanpassat sätt: sortera tvätten, inte bara efter färg utan också efter hur smutsig tvätten är. En tröja som enbart är svettig och inte smutsig behöver inte tvättas i hög värme under lång tid med mycket tvättmedel. Det räcker oftast med en enkel uppsköljning eller ett enklare tvättprogram utan förtvätt! använd enbart tvättmedel som är märkta med Svanen eller Bra miljöval. tvätta bara med full maskin. överdosera inte. Tag reda på om ditt vatten är hårt eller mjukt och titta sedan på tvättmedelspaketet hur mycket medel som behövs. använd bara tvättmedel med blekmedel när du tvättar hårt smutsad tvätt eller vittvätt. låt tvätten om möjligt torka utomhus så spar du energi! undvik fläckborttagningsmedel. Det finns många gamla husmorsknep för fläckborttagning sköljmedel är i de allra flesta fall en onödig produkt som bidrar till ökad kemikalieanvändning. Det kommunala vattnets hårdhet i Eksjö kommun (dh, tyska hårdhetsgrader) Eksjö 3,8 Hult 5 Höreda 9,5 Värne 5,5 Hjältevad 1,5 Bellö 1,5 Mariannelund 2,5 Mycket mjukt <2 Mjukt 2,0-4,9 Medelhårt 5,0-9,8 Hårt 9,9-21,0 Mycket hårt >21

17 25 Tänk på vad Du handlar! Som kund i en butik kan man påverka vad som säljs i butiken. Om man tänker på vad man handlar kan man enkelt både handla miljöanpassat och undvika att bära hem sopor! Några tips och råd: 1. Köp helst varor som inte är förpackade - om alternativ finns. Köp i lösvikt! 2. Använd returförpackningar där det är möjligt. 3. Välj varor i återvinningsbara förpackningar. 4. Undvik dubbelförpackade varor och särskilt sådana varor där man har använt många olika material i förpackningen. (Går ej att återanvända.) 5. Använd tygkasse. 6. Köp i första hand varor som är märkta med Svanen, Bra Miljöval eller KRAV (se bilder). 7. Köp i första hand varor som har transporterats korta sträckor, gärna lokala produkter! 8. Säg till din handlare om det är något du tycker är fel eller saknas i butiken! Visste du att....bra miljöval sätter miljöhänsyn främst och är världens enda miljömärke som kontrolleras av en oberoende natur- och miljöorganisation...när Svanen utvecklar krav för en ny produktgrupp bedöms produktens miljöpåverkan under hela livscykeln...krav säger nej till genmodifierad mat ytterligare ett skäl till att välja KRAV-märkt...EU-blomman vill uppmärksamma produktens miljöbelastning från råvara till avfall, men produkten måste vara minst lika bra som likvärdiga produkter på marknaden. Vill Du ha råd och information som hjälper dig att välja rätt? Kontakta miljöavdelningen, Naturskyddsföreningen eller fråga i din affär. Miljömärkning Tyvärr vimlar marknaden av märken som många gånger kan vara vilseledande. Vill Du handla miljövänligt behöver Du egentligen bara känna till 4 märken, vilka Du också kan lita på. Ytterligare en märkning kan vara aktuell om du vill visa solidaritet med och ge ett stöd till små producenter i den fattiga delen av världen - rättvisemärkt (Fairtrade). BRA MILJÖVALS NYA SYMBOL Produkten uppfyller Naturskyddsföreningens miljökrav. SVANEN: Den officiella nordiska miljömärkningen. Produkten uppfyller Nordiska Rådets Miljökrav. KRAV: Livsmedlet är ekologiskt producerat enligt Kontrollföreningen för ekologisk odling. Inga bekämpningsmedel eller konstgödsel används. EU-BLOMMAN EU:s symbol för miljövänliga varor, en allt vanligare märkning i våra butiker. RÄTTVISEMÄRKT: Ger ett bidrag till en rättvis världshandel - ofta kombinerad med KRAV.

18 26 Tiderna förändras och så även avfallshanteringen. När lagar och regler skärps måste närliggande kommuner gå samman och hitta gemensamma lösningar. Det är just det som har hänt i Eksjö. Under våren 2003 infördes ett nytt sorteringssystem i Eksjö kommun. Tillsammans med Vetlanda, Sävsjö och Uppvidinge kommuner sorteras numera vårt avfall i tre påsar. Organiskt avfall grön påse Brännbart avfall röd påse Deponirest valfri påse Vad händer efter insamlingen? Påsarna lämnas i avfallskärlet som vanligt. När hämtning skett körs de blandade påsarna till ett sorteringsverk på avfallsdeponin Flishult i Vetlanda. Där sorteras påsarna optiskt. Ett rullband tar påsarna förbi en färgkamera. Kameran ser vilken färg en påse har och sorterar den rätt. Varje färg har en egen container. Därefter läggs innehållet i den gröna påsen i en s.k. planreaktor, där biogas utvinns och jord/mull bildas. Den röda påsen körs till Eksjö Energi, där den bränns och blir till värme i fjärrvärmenätet. Deponiresten, avfall som ej går att använda, hamnar på Vetlandas avfallsdeponi, som är godkänd för detta. Gysjödeponin i Eksjö är nedlagd. Den källsortering som hittills har pågått kommer att fortsätta. Det innebär att det mesta av ditt avfall ska lämnas till återvinningsstationerna. Mer information finner du i Sorteringsguide (se - välj Miljö). I den gröna påsen lägger du t.ex. grönsaks-, kött-, och fruktrester, kaffesump, smutsat hushållspapper, tepåsar, fiskrester dvs allt organiskt material som lätt kan brytas ner. I den röda påsen lägger du t.ex. mjukplast, gummi, träföremål, chipspåsar av aluminiumplast, snus och fimpar, dammsugarpåsar, blöjor, kuvert, pappers-, och pappsaker som inte är förpackningar. I den valfria påsen lägger du mindre saker som blir över efter att farligt avfall, elektronik, förpackningar, komposterbart och brännbart har sorterats ut. Den valfria påsen får ha vilken färg som helst utom grön eller röd. Exempel: porslin, keramik, proppar, dricksglas, muggar, blomkrukor. Så här använder Du påsarna! Hemma i hushållet sorterar du i tre påsar. Avfallet lämnas i ihopknuten påse, eftersom avfallet ska sorteras maskinellt efter färger. Dessutom kan löst avfall orsaka skada på människor och utrustning. Knyt ihop påsen med två knutar annars riskerar avfallet att trilla ut. De olika påsarna lägger du sedan i avfallskärlet inget löst avfall får ligga där. Röda och gröna påsar får du kostnadsfritt från renhållningsentreprenören.

19 27 Så i fortsättningen kommer Eksjöborna att lämna sitt komposterbara avfall samt deponiresten till Vetlanda där det tas omhand, medan Eksjö får ta emot den brännbara delen från övriga kommuner, Vetlanda, Sävsjö, Uppvidinge. Under 2005 togs en ny avfallspanna i bruk. Den nya anläggningen har stor kapacitet och kommer att kunna ta emot utsorterat hushålls- och industriavfall. Påsarna Röd påse har små hål för att kunna pressas samman. Den gröna är lite mindre eftersom komposterbart material inte får stå för länge. Den valfria påsen kan vara vilken som helst förutom en grön eller röd. Det kan vara en vit eller en plastpåse från mataffären. Vill du ha fler påsar knyter du en påse runt avfallskärlets handtag. Knyt en grön om du vill ha gröna, en röd för röda. Nästa gång renhållaren tömmer kärlet får du en rulle med påsar i den önskade färgen. Bor du i flerbostadshus finns det ett gemensamt lager med påsar i fastigheten. Förvara oåtkomligt för barn Tänk på risken för kvävning. Förvara påsarna oåtkomliga för barn. Planera under diskbänken Det finns att köpa olika uppsättningar sorteringskärl som kan placeras under diskbänken - snurror, på skenor eller att hänga upp. Du är säkert redan van vid att källsortera plast, plåt och kartonger mm. Nu gäller det att disponera om utrymmena så att kärlen för de vanligaste soporna finns närmast till hands. För en bättre sortering tänk på att: Efter en tids erfarenheter av den nya avfallshanteringen ser man vissa svagheter. De svaga punkterna ska vi förbättra genom att. - inte lägga något löst avfall i kärlet. Tänk på att påsarna ska sorteras optiskt på ett rullband. - återvinna många av de förpackningar som idag läggs i den röda påsen. - du knyter ihop påsarna ordentligt det behövs två hårda knutar. - när du ställer ut ditt kärl vid hämtning, vänd alltid kärlets handtag mot gatan, det underlättar arbetet för entreprenören. Tack för att du sorterar du gör en viktig miljöinsats! Om något är oklart kan du få ytterligare information genom Eksjö Energi AB, tel: , RagnSells, eller Miljöavdelningens exp /

20 28 Tänk på vad du slänger! Varje Eksjöbo skapar varje år i snitt 350 kilo hushållsavfall inklusive grovsopor. Glas, textil, metall, hårdplast och papper är nästan en tredjedel av allt som slängs, men den största delen som slängs är det som kallas komposterbart avfall. Komposterbart avfall är köks- och trädgårdsavfall. Med andra ord kan det sägas att allt som en gång varit levande, dvs organiskt, är komposterbart material. Glas, textil, metall, hårdplast och papper finns det insamling av runt om i kommunen i sk återvinningsstationer. Vad Du måste göra är att sortera bort dessa material ur soppåsen och istället lägga dem i återvinningsstationerna. Det komposterbara avfallet tar du själv bäst hand om! Det är inte särskilt svårt, du får tips och råd under rubriken kompostering. Avfallshämtningen sker en gång varannan vecka i hela kommunen. Man ges möjlighet att anpassa avfallshämtningen efter sitt behov genom att välja storlek på sopkärl. Man kan välja ett sopkärl med volymen 80 l, 130 l eller 190 l. Det är även möjligt att dela sopkärl med närboende (gäller 80-liters kärl). Om du komposterar får ditt avfall lättare plats i ett litet kärl. Genom att erbjuda allmänheten ett antal återvinningsstationer och sorteringsterminaler kan var och en hjälpa till att minska kommunens avfallsmängder och därmed hushålla med naturens resurser. Resterande avfall som ska läggas i avfallskärlet sorteras i tre påsar i olika färger: grön - komposterbart, röd - brännbart, valfri påse - deponirest. (se Sortera i färger ). Naturligtvis får man även i fortsättningen själv kompostera den organiska delen - se information om kompostering. Återvinningsstationer I anslutning till livsmedelsaffärerna i tätorterna inom Eksjö kommun finns återvinningsstationer utställda. För dessa ansvarar organisationen Förpackningsinsamlingen. I återvinningsstationerna samlas för närvarande in glas, sorterat i färgat glas och ofärgat glas, plåt exempelvis plåtburkar, förpackningar av papper, tidningar, förpackningar av hårdplast samt batterier. Det som samlas in vid återvinningsstationerna samlas in därför att någon kan återvinna materialet. Exempel på sådan återvinning är glas som samlas och skickas till ett glasbruk där det blir till nya flaskor eller burkar och plåt som skickas till ett smältverk där bl.a. armeringsjärn tillverkas. Sorteringsterminaler En sorteringsterminal är en anläggning där du som privatperson och boende i kommunen kostnadsfritt kan lämna sorterat avfall. I Eksjö kommun finns två sorteringsterminaler, en vid Eksjö Energis anläggning på Östra Industriområdet i Eksjö, "Renen", och en vid avloppsreningsverket i Ingatorp. Den nya sorteringsterminalen Renen invigdes hösten 2006, samtidigt som Gyesjön avvecklades. Vägbeskrivning: Kör Kvarnarpsvägen (Östra Industriområdet), förbi avfarten till Borgmästare Munthes väg - sväng därefter vänster - kör raksträckan, Hässelåsgatan, fram till Rogers Bil - ta vänster - den nya gatan, Svarvgatan, som leder fram till terminalen. Gatan som går direkt mot Eksjö Energi, Telegatan, leder inte till terminalen. Sorteringsterminalen fungerar så att du kör upp på en brygga varifrån du själv sorterar avfallet i rätt container eller behållare. Insamling sker av följande fraktioner - brännbart (trä, papper, plast, textil), möbler (resårmöbler, soffor, sängar), skrot (järnskrot, rör, plåt, balkar), impregnerat virke (slipers, telestolpar), övrigt (keramik, porslin, sten, grus), glas (färgat/ ofärgat), plåtförpackningar, förpackningar av hårdplast, elektronik (elartiklar med sladd eller batteri, glödlampor, lysrör, lågenergilampor), vitvaror och farligt avfall. I framtiden kan även andra material komma att sorteras ut.

21 29 Grovavfall Hämtning kan ske vid grind genom budning - möjligheten att lämna avfallet vid kommunens sorteringsterminaler kvarstår. Vitvaror med freoner Exempel på sådana vitvaror är kylskåp och frysar. Dessa skall lämnas för särskilt omhänder-tagande. Lämna dessa i så oskadat skick som möjligt till en sorteringsterminal eller genom budning hos renhållningsentreprenören. Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som kan orsaka skada på människor, djur eller natur. Exempel på sådant avfall är lösningsmedel, oljor, oljefilter, bekämpningsmedel, fotokemikalier, färgrester och kvicksilvertermometrar. En box som miljöfarligt avfall kan samlas i, har delats ut till samtliga hushåll i kommunen. Ni som bor i flerbostadshus har fått en box per trappuppgång eller motsvarande. Hantering av farligt avfall kan ske dels genom att det hämtas på fastigheten efter budning, dels genom att det kan lämnas vid sorteringsterminalerna Renen och Ingatorp. Nyheter i den kommunala renhållningen Ny upphandling av renhållningen har gjorts för perioden De förändringar som särskilt bör nämnas är: * Källsorterad grovsopshämtning vid grind sker genom budning. * Möjlighet att få trädgårdsavfall hämtat vid grind. * Hämtning av farligt avfall i samband med att soptunnan töms ska alltid budas. * Bemannade återvinningscentraler * Vid återvinningscentralerna Renen och Ingatorp möts den besökande av grindar och en bom. När du första gången kommer till terminalen får du aktivera ditt ID-kort (t.ex. körkortet) vilket innebär att du som kommuninvånare gratis har tillgång till terminalen. Detta kan ske via Internet eller på Eksjö Energis kontor. Du får en kod som tillsammans med ID-kortet sedan släpper in dig (ang. hemsidan se adress nedan). Vad gäller detaljutformningen i den nya renhållningen hänvisas till: Öppettider - sorteringsterminalerna Renen Månd-fred Onsdag :a lördagen i varje månad 8-12 Ingatorp Måndag Torsdag :a lördagen i varje månad 8-12

22 30 Fritidshus Avfallshämtningen vid fritidshus sker varannan vecka under perioden maj-september. Även fritidshusen kan välja storlek på sopkärlen. Latrin Detaljerna kring latrinhanteringen är inte klar då ny renhållningsordning för Eksjö kommun håller på att tas fram. I likhet med tidigare regler får eget omhändertagande ske genom kompostering i behållare med tät botten, tätt lock och med sidor som förhindrar att innehållet rinner ut och förorenar omgivningen. Kontakta miljöavdelningen för mer information, tel / Om du idag inte har latrinhämtning och önskar sådan, kontakta renhållningsentreprenören (se nedan). Skatter och regler i avfallshanteringen Regeringen har i sin strävan att kretsloppsanpassa avfallshanteringen infört en deponiskatt för det material som måste läggas på deponi, 435 kr/ton. Sedan 2002 har kommunerna inte fått lägga brännbart material på deponi. En förbränningsskatt har införts, som är låg för den som samtidigt producerar el. Skatten för Eksjös anläggning är 90 kr/ton. Förbud mot deponering gäller även för organiskt avfall sedan Hanteringen måste anpassas till dessa regler, vilket kommer att göra avfallshanteringen betydligt dyrare i framtiden. Som en konsekvens av nya regler och krav har nya rutiner införts för avfallshanteringen i Eksjö sedan våren I samarbete med Vetlanda, Sävsjö, Uppvidinge kommuner sorteras numera avfallet i tre fraktioner (grön, röd och valfri påse), som sedan optiskt skiljs åt för vidare behandling: komposterbart, brännbart och icke brännbart (se vidare Sortera i färger ). Vart vänder jag mig i avfallsfrågor? RagnSells, tel Eksjö Energi AB, tel Miljöavdelningen, tel / Kompostering Fyra ingredienser för att komposten ska fungera bra: * syre - en viss nedmyllning av matavfallet bör ske, det syresätter komposten, nedbrytningen går snabbare och dålig lukt förhindras. * vatten - komposten ska vara lagom fuktig, den ska kännas som en urkramad disktrasa, är den för torr - tillsätt vatten, är den för fuktig - blanda i torvströ, sågspån eller liknande material. * energi - det avfall du lägger i komposten ger den energi som behövs för att nedbrytningsprocessen ska komma igång, blanda gärna köksavfall med trädgårdsavfall, helst finfördelat. * värme - en fungerande kompost producerar egen värme, under den kallare delen av året är det viktigt att ta vara på denna värme genom att kompostbehållaren isoleras, antingen att använda en färdigisolerad behållare eller att klä på den med något isolermaterial under vintern. Tänk även på att det avfall som du lägger i komposten bör vara finfördelat. Detta påskyndar nedbrytningen och det är lättare att ta hand om den färdiga produkten. använd strö i komposten tex torv, sågspån eller liknande. Använd rikligt med strö. En bra nedbrytning ger också ett bra slutresultat. Materialet kommer ju din trädgård till godo senare. ordna det praktiskt under diskbänken. Ersätt din sophink med flera små behållare - det finns särskilda sorteringskärl för detta. Det komposterbara avfallet kan sedan lätt tömmas i komposten.

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun fev.se/atervinning Det finns mycket att tjäna på att återvinna och återanvända. Falun är en av Sveriges bästa kommuner när det gäller återvinning

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

SOPSORTERINGS SKOLAN

SOPSORTERINGS SKOLAN SOPSORTERINGS SKOLAN Spara gärna denna sorteringsguide för ökad trevnad i våra miljöhus. REGLER OM SOPSORTERING Kostnadseffektivt Sopsortering är inte bara bra för miljön utan också för plånboken. Genom

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Fortsätt sortera sopor som tidigare. Lägg bara till en bra rutin Släng soppåsarna i två olika

Läs mer

FARLIGT AVFALL. Läs mer på: www.sopor.nu www.el-kretsen.se www.naturvardsverket.se www.rvf.se www.sakab.se

FARLIGT AVFALL. Läs mer på: www.sopor.nu www.el-kretsen.se www.naturvardsverket.se www.rvf.se www.sakab.se Läs mer på: www.sopor.nu www.el-kretsen.se www.naturvardsverket.se www.rvf.se www.sakab.se Piteå Renhållning & Vatten 0911 931 00 info@pireva.se Www.pireva.se FARLIGT AVFALL 26 000 ton farligt avfall samlas

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

AVFALL TILL SORTERING

AVFALL TILL SORTERING AVFALL TILL SORTERING Brännbart och obrännbart avfall t ex: Planglas Porslin och dricksglas Gummi Metallskrot Trä Plast (Förpackningar sorteras i särskilda kärl om sådana finns.) Farligt avfall Gips Impregnerat

Läs mer

AVFALL TILL SORTERING

AVFALL TILL SORTERING AVFALL TILL SORTERING Brännbart och obrännbart avfall som inte sorteras hos kunden. Föremål av t ex: Planglas Porslin Plast, gummi Trä Metall Farligt avfall Gips Impregnerat trä Dammande material (t ex

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö!

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! Ett hållbart samhälle bygger på att allt avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem så även i Lysekil Lysekils

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

KÄLLSORTERING AV HUSHÅLLSSOPOR

KÄLLSORTERING AV HUSHÅLLSSOPOR ELMERÅS PRODUKTION 2004 RISBERGS KÄLLSORTERING AV HUSHÅLLSSOPOR DIN KOMMUN I SAMARBETE MED LILLA EDET FÄRGELANDA TROLLHÄTTAN UDDEVALLA VÄNERSBORG MELLERUD Det är ren lögn att alla källsorterade sopor blandas

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen! Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen! Dina matrester blir biogas och biogödsel Av alla sopor du slänger är nästan hälften matrester, det kan vara till exempel potatisskal, fiskben eller kaffesump.

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Här kan du lämna ditt avfall

Här kan du lämna ditt avfall Här kan du lämna ditt avfall Återvinningscentral På återvinningscentralen lämnar du grovavfall, farligt avfall, elavfall, batterier, sådant som är återanvändningsbart, samt förpackningar och tidningar.

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Ditt matavfall blir drivmedel Nu ska hela Alvesta kommun börja att sortera sitt matavfall. Planerad start blir mellan hösten 2017 och våren 2018.

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 Miljöguide Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 MILJÖGUIDE Miljöguide Hushållen står för nära hälften av de totala utsläppen i Sverige. Nästan allt vi gör påverkar miljön mer eller mindre och hushållen bidrar

Läs mer

Grön skola kriterier 2010-09-23

Grön skola kriterier 2010-09-23 2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar. Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus. orebro.se/avfall

I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar. Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus. orebro.se/avfall I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus orebro.se/avfall Sortering i köket 1. Vik ut påsen, platta till den i botten och placera den i

Läs mer

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN Vad är avfall? Allt blir förr eller senare avfall. Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS, BRUNA PÅSEN LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR BIOGAS OCH NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushålls avfall

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

TROLLHÄTTAN ENERGI. Avfallsguiden

TROLLHÄTTAN ENERGI. Avfallsguiden TROLLHÄTTAN ENERGI Avfallsguiden Här kommer information om hur sopsorteringen fungerar i Trollhättan. Trollhätteborna är bäst i Sverige på att sortera sitt avfall, men vi kan fortfarande bli bättre. Ju

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR TILL BIOGAS OCH NY NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushållsavfall består

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ordning på matresterna

Ordning på matresterna Spara gärna detta häfte! Sorteringsanvisningar Ordning på matresterna tips på hur du sorterar matavfall 2 Tack! Du bidrar till en bättre miljö Matavfall kan rötas till energirik biogas och användas som

Läs mer

AVFALLSLISTA för Varbergs Bostad

AVFALLSLISTA för Varbergs Bostad Sidan 1 av 8 AVFALLSLISTA för Varbergs Bostad 1 Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GROVAVFALL FRÅN BYGG, FÖRVALTNING OCH HYRESGÄSTER Träavfall 3 Trädgårdsavfall 3 Tryckimpregnerat virke 3 Fyllnadsmaterial

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn.

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn. VATTEN & AVLOPP Dricksvatten Tillgång till vatten är en förutsättning för att samhället ska fungera. Rent vatten är livsviktigt - som dricksvatten och för att sköta den personliga hygienen och förhindra

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Älvsbyns Energi AB, Älvsbyns kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR ÄLVSBYNS KOMMUN Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Älvsbyns Energi AB. Denna renhållningstaxa gäller

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk > Ett viktigt uppdrag - att spara resurser och skydda miljön Kunder Idéer Miljö Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. ska

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Sorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan

Sorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan Sorteringsanvisningar - Miljöstation Slottsmöllan Slottsmöllans miljöstation består av 10 fraktioner uppdelade på två miljöstationer. Miljöstationen uppfyller boverkets krav, handikappsanpassad och ISO

Läs mer

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa Enbostadshus och fritidshus Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun 2015-2016 Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun Antagen av Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad

Läs mer

ÅTERVINNINGSCENTRAL RETUREN

ÅTERVINNINGSCENTRAL RETUREN ÅTERVINNINGSCENTRAL RETUREN Här sorterar du ditt hushållsavfall för återvinning Öppettider: Måndag-Onsdag 08.00-20.00 Torsdag-Lördag 08.00-15.00 Alla helgdagar ( röda dagar ) är återvinningscentralen stängd,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

SORTERA DINA SOPOR RÄTT

SORTERA DINA SOPOR RÄTT SORTERA DINA SOPOR RÄTT Information och tips för dig som bor i hyresrätt s er t or s Olika sopor SORTERA SÅ HÄR Följ pilen och se vad i dina sopor som ska sorteras ut och var det ska lämnas. Som du snart

Läs mer