Manus till bildserie om. hållbar utveckling och miljö i hemmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manus till bildserie om. hållbar utveckling och miljö i hemmet"

Transkript

1 Manus till bildserie om hållbar utveckling och miljö i hemmet Materialet har sammanställts av Förbundet Agenda 21 i Västmanland, och har sitt ursprung i ett studiematerial från miljökontoret i Göteborg (Miljövetenskap i bild), samt Mälarenergi. I manuset finns dels ett talarmanus, men också förslag på fortsatta diskussionspunkter och lämpliga tillbehör som kan tas med och visas upp. Frågor besvaras av Förbundet Agenda 21 på tel eller mail: Se även vår hemsida:

2 1. Miljön är allas ansvar Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljömål som riktar sig till alla: privatpersoner, kommuner, företag, myndigheter, föreningar och organisationer. Miljömålen handlar om miljömässig, social och ekonomisk utveckling. Att se till att vi har en bra miljö att ge vidare till våra barn är var och ens ansvar, för vi är många som ska dela på de gemensamma resurserna. De svenska miljömålen handlar om luften, vattnet, klimatet, djur och natur m.m. 2. Var rädd om vattnet Jorden kallas den blå planeten och jordytan är till 72% täckt av vatten. Det vatten som vi har idag är samma vatten som alltid har funnits. Det vatten som vi dricker idag är samma som dinosaurierna drack för miljontals år sedan. Vattnet cirkulerar genom att avdunsta från haven och bilda moln, det regnar ner från molnen och återförs sedan till haven igen genom floder och vattendrag. Tyvärr är det väldigt lite vatten som är tillgängligt. Endast ca 1 % av vattnet finns tillgängligt i sjöar, vattendrag, våtmarker och som ytligt grundvatten. I vissa delar av världen är det väldigt ont om vatten. I Sverige har vi relativt mycket vatten och vatten av bra kvalitet, men vi måste vara rädda om det eftersom vattnet är vårt viktigaste livsmedel. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att det också i framtiden finns tillgång till vatten av hög kvalitet. 3. Vattenreningsverket Mer än 2 miljoner människor får sitt vatten från Mälaren. I Västerås pumpas vattnet från Mälaren till Badelundaåsen utanför stan, där vattnet filtreras genom marken. Genom filtreringen får vattnet bättre smak och dessutom blir temperaturen jämnare, inte för kallt på vintern och inte för varmt på sommaren. Därefter pumpas vattnet till vattentornet som används som lager och ser till att det finns vatten tillgängligt hela tiden. Det används ju mycket mer vatten på t ex morgonen än på natten. Ifrån vattentornet förs vattnet vidare ut till alla hushåll. Hur mycket vatten gör ni av med hemma? Vad används vattnet till? I genomsnitt gör en svensk av med cirka 200 liter vatten per dygn. Det mesta går åt till disk, tvätt och hygien, bara ca 10 liter/dygn används att dricka och till matlagning. 4. Drick kallvatten Vattnet som kommer ur kranen håller mycket hög kvalitet och det testas noggrant så det inte innehåller några farliga ämnen. För livsmedel är det dock bara det kalla vatten som kommer ur ledningarna som är godkänt. Använd därför bara kallt vatten att dricka och till matlagning. På morgonen när man tar

3 vatten, eller ifall man inte tagit vatten på länge, är det bra att skölja ur kranen en stund, så man får färskt vatten. 5. Det är samma vatten i alla kranar När vattnet pumpas ut till samhället är det samma vatten som pumpas till köket, badrummet och tvättstugan. När vattnet är förbrukat går allt avloppsvatten i stora tunnlar under marken till vattenreningsverket. Allt vatten vi gör av med hamnar på samma ställe, där det renas innan det släpps tillbaka ut till Mälaren. I vattenreningsverket renas vatten med hjälp av filter och mikroorganismer i stora bassänger. Reningsverken är konstruerade för att ta emot vatten från toaletten, duschen, tvättstugan och köket, men ingenting annat får slängas i avloppet. Varför är vattenreningsverket viktigt, vilken är dess funktion? Diskutera t ex sjukdomsspridning, övergödning, Mälaren som badsjö. 6. Toaletten är ingen papperskorg Reningsverken har en mycket viktig funktion. Men de är bara anpassade för att ta hand om sånt som kommer från kroppen och toalettpapper. Ingenting annat får slängas i toaletten! Hushållspapper, bomullspinnar, tamponger och annat som slängs i toaletten gör att avloppen korkar igen och innebär problem för reningsverken. Ha därför en papperskorg stående på WC, för att kunna slänga dessa saker. Cigarettfimpar är extra viktiga att inte slänga i avloppen eftersom dessa inte bara kan leda till stopp i avloppet, utan också innehåller den giftiga metallen kadmium. Reningsverken klarar inte av att rena bort kadmium, utan det kommer finnas kvar i det slam som bildas, och kan därmed leda till problem senare. 7. Inget miljöfarligt avfall i avloppet! Spola aldrig ned lösningsmedel, färg, mediciner eller andra kemikalier. De ämnena kan man inte rena i reningsverken. De tar istället död på de bakterier som hjälper till att rena vattnet. Skadliga ämnen kan hamna i reningsverkets restprodukter och i havet. Lämna batterier i batteriholkar och till miljöstationer, överblivna mediciner och gamla kvicksilvertermometrar till apoteket och allt annat miljöfarligt avfall till en miljöstation. Ta gärna med en påse för överbliven medicin (finns att hämta på apoteket) och visa. Beskriv också var närmsta miljöstation/återbruk finns.

4 8. Dosera rätt En mycket stor del av vattnet används till tvätt och hygien. Varje svensk använder ca 12,5 kg disk-, tvätt- och rengöringsmedel varje år, som också når våra reningsverk. Eftersom tvättmedlet innehåller kemikalier, är det bra att försöka göra av med så lite tvättmedel som möjligt, både för miljön och för plånboken. I Västmanland är vattnet generellt mjukt. Det gör att tvättmedel och tvål löddrar lätt, och att det därför inte behövs så mycket. Det räcker med att ta den lägsta rekommenderade dosen på paketet. Detsamma gäller diskmedel. Dessutom är det bra att välja miljömärkta alternativ. För disk- och tvättmedel är det framför allt symbolerna bra miljöval och svanen som man ska leta efter. Då vet man att dessa produkter innehåller mindre mängd miljöskadliga ämnen. Det är dock viktigt att även dessa doseras rätt. Även om de är mindre skadliga, så ska de användas med måtta! Ta med ett gammalt paket och visa vad det står och visa med ett decilitermått hur mycket medel det handlar om. 9. Kemikalier i hemmet Förutom rengöringskemikalier använder vi allt mer kemikalier i vårt dagliga liv. Varje dag använder vi tandkräm, tvål, schampo, skönhetsprodukter, disk- och tvättmedel, läkemedel och mycket mer i våra hem. Dessutom innehåller mycket av den mat vi äter kemikalierester från bekämpningsmedel. En stor del av dessa kemikalier rinner ut i våra avlopp. Vissa av dessa kemikalier kan tas omhand i rengöringsverken, medan andra åker rakt ut i sjön och där de kan bidra till problem för växter och djur. Ta gärna med några produkter från hemmet som används regelbundet? Vet ni vad som finns i produkten, vad säger innehållsförteckningen? 10. Vad kan man göra för att minska användandet av vardagskemikalier Genom att leta efter produkter med bra miljöval eller svanen så väljer man alternativ som är innehåller mindre olika kemikalier och som är de minst farliga. Överdosera inte! Följ anvisningarna på förpackningarna. Vi har mjukt eller medelmjukt vatten i Västmanland, så de går inte åt så mycket. Detta gäller t ex också för diskmaskinstabletter, som är gjorda för hårt vatten. En halv tablett räcker - det är både bättre för miljön och blir billigare! För att göra det tydligare så kan ledaren här ta med en diskmaskintablett som exempel och dela på, likaså visa med mått hur mycket tvättmedel som är lagom.

5 Gå igenom och se ifall alla kemikalier behövs? Varje ny produkt innebär nya kemikalier i avloppet. T ex fungerar vanligt diskmedel utmärkt för fönstertvätt och det räcker oftast med ETT rengöringsmedel för både golv, badrum och kök - inga specialprodukter är normalt nödvändiga. Såpa är ofta ett bra alternativ, det är en naturprodukt och är märkt med bra miljöval. Undvik klorin som kan brytas ner till miljögift i reningsverken. Det finns idag andra medel som har samma blekande förmåga, men är bättre för miljön. 11. Kemikalier i kläder Idag används mycket kemikalier för produktion av kläder, handdukar och andra textilier. Bomull, som är en av de vanligaste textilfibrerna, är en mycket vattenkrävande växt och dessutom används stora mängder bekämpningsmedel i produktionen. Ofta odlas bomullen i fattiga länder och där det råder brist på vatten, så att människorna som bor nära bomullsfälten drabbas. De får mindre vatten att dricka och deras dricksvatten förorenas av kemikalier. Ytterliggare kemikalier används när de producerade tygen sedan ska tvättas och färgas. T ex används över 100 olika kemikalier för produktionen av ett par jeans! Vid transporten av kläderna från de fattiga länderna hit till oss rika besprutas dessa med ytterligare kemikalier för att inte mögla under transporten. Så när textilierna, kläderna eller skorna väl når till våra butiker, kan de ha en mängd olika kemikalier i sig. Varje år inträffar det att människor får allergiska reaktioner pga rester av kemikalier i nyinköpta kläder. För att undvika att utsätta sig för dessa kemikalier kan man: Tvätta kläderna innan de används första gången. Det är speciellt viktigt med underkläder och kläder till barn. Köpa begagnade kläder från t ex Myrorna, Röda Korset, Stadsmissionen eller via internet. Då har kläderna redan använts och tvättats, och det är inte lika mycket kemikalier kvar. Att köpa second hand är också bra för miljön eftersom vi använder samma plagg längre och på så sätt ökar livslängden. Mindre slöseri! Välj miljömärkta kläder. Då har produktionen gått till på ett sjysstare sätt. Mindre kemikalier har använts och de som används är mindre giftiga. 12. Fairtrade - Rättvisemärkt Mycket av de varor vi konsumerar idag, t ex kläder, mat och leksaker, är tillverkade i fattiga länder. Här finns inte samma lagar rörande arbetsmiljö och löner, så människorna jobbar ofta långa dagar och får väldigt lite betalt. Dessutom förekommer barnarbete, det är ofta dålig arbetsmiljö och de anställda har lite att säga till om.

6 Ifall man väljer att köpa Fairtade-certifierade varor, t ex mat och kläder, så garanteras arbetarna högre lön och barnen får gå i skolan. Fairtrade-varor kan vara dyrare, men genom at köpa dessa varor så gör man en solidarisk handling och visar att man bryr sig om de personer som producerar de varor vi konsumerar. Ta gärna med någonting, t ex choklad eller te/kaffe och bjud på. Diskutera vilka varor det finns som är Fairtradecertifierade, var kan man köpa dessa? 13. Vad är växthuseffekten? Vänstra bilden: Har ni varit inne i ett växthus någon gång? Solen värmer upp huset, och det är varmare inuti än utanför. Precis så fungerar den naturliga växthuseffekten, den gör så att solens värme stannar kvar kring jorden och värmer upp planeten. Den naturliga växthuseffekten är livsviktig för allt levande! Genom vår skyddande atmosfär har vi en medeltemperatur på jorden som är ca +15 grader och om vi inte hade haft den skulle det varit runt -18 grader i genomsnitt. Högra bilden: Ser ni att växthusskiktet blivit tjockare? Genom att bränna så kallade fossila bränslen, t ex kol och olja, har vi människor gjort att det nu finns mer växthusgaser i atmosfären. Detta gör att mer av solens värme stannar kvar och att klimatet blir varmare. Det är framför allt de högre halterna av koldioxid som lett till den ökade växthuseffekten. Diskutera när man använder kol och olja och hur kan man minska användningen av dessa. Vilka alternativ finns? 14. Var i hemmet används energin? Förbränning av kol, olja och naturgas används för att få energi (uppvärmning, el, transporter). Diskutera var i hemmet vi gör av med energi, t ex genom matlagning, varmvatten, uppvärmning, transporter m.m. Förbered inför nästa bild: hur kan man minska sin energikonsumtion? 15. Vad kan man själv göra? 1 Försök välja kollektivt åkande (bil, tåg) eller cykel framför att åka bil. Åk annars flera i samma bil och försök göra flera ärenden med bilen om man ändå använder den. Sopsortera. Genom att återvinna och använda samma saker flera gånger sparas mycket energi. Det behöver nyproduceras mindre och mindre resurser går åt.

7 Handla begagnat. Att använda samma saker flera gånger är bra ur miljö- och energisynpunkt. På samma sätt kan man lämna in kläder som man tröttat på eller vuxit ur, så kan någon annan ta över dem. 16. Vad kan man själv göra? 2 Spara både pengar och miljö genom bättre energianvändning. Några enkla tips man kan använda sig av hemma är: Använd vattenkokare för att koka upp vatten. Det går snabbare och drar därmed mindre energi än att koka upp vatten på spisen. Släck lamporna i de rum där ingen är. Stäng av elektriska apparater direkt på apparaten och inte via fjärrkontroll. Många apparater (t ex TV, stereo, m.fl.) har standby-lägen där de drar ström även när de inte används. Genom att använda lock vid matlagning behövs mycket mindre energi. Att torka tvätten på linor utomhus är gratis, jämfört med torktumling som drar energi. Att vädra på vintern gör att mycket varmluft, som det åtgått energi för att värma upp, vädras ut. Ifall man ska vädra under vinterhalvåret bör detta därför göras mycket kort, så att så lite varmluft som möjligt försvinner. Andra tips är att sänka inomhustemperaturen, byta till lågenergilampor, värma mat i mikrovågsugn istället för i vanlig ugn, använda kastruller med flat botten som passar spisplattorna, använda motorvärmare till bilen på vintern och att tvätta kläder i så låg temperatur som möjligt. 17. Vad kan man själv göra? 3 Att de apparater man har är i gott skick är också viktigt för att hålla nere energiförbrukningen. Frosta av frysen regelbundet. Genom att få bort islagret på köldelementen kan dessa arbeta bättre och mindre energi åtgår. Passa på att frosta av när det är kallt ute. Ställ ut de ni har i frysen på balkongen i papperspåsar medan frysen avfrostas. Det ger också möjlighet att se vad som faktiskt finns i frysen och kanske slänga en del gammalt som blivit liggande. Att ha rätt temperatur i kyl och frys är också viktigt för energiförbrukningen. I kylen skall det vara max +8 C men inte under +4 C. I frysen skall det normalt vara -18 C. Kontrollera temperaturen med en termometer. Varje grad lägre än - 18 C i frysen ökar energiförbrukningen med 5%. 18. Energi och mat Låt deltagarna gissa hur mycket mat var och en konsumerar på ett år (håll för övre högra hörnet). I genomsnitt konsumerar (äter och dricker) en person i

8 Sverige under en livstid mer än kg (=70 ton) mat och dryck. Det blir mellan 2 och 3 kg per person och dag. Vad tror ni det streckade fältet längst ner är? Det produceras mer mat än så, eftersom det finns ett betydande svinn genom hela livsmedelskedjan. En stor del av hushållens livsmedel slängs bort, ca 100 kg ätliga livsmedel per person och år. All den mat som produceras påverkar miljön både lokalt och globalt. Mat som slängs ger miljöbelastning utan nytta. 19. Hur kan man äta energisnålt? Genom våra val i butiken kan vi påverka miljön och klimatet. Ät mindre kött: Konsumtionen av kött har ökat kraftigt, och sedan 1980-talet har konsumtionen av kött ökat med 50%. Produktionen av slaktdjur är väldigt påfrestande för miljön. För att producera 1 kg kött går det åt 10 gånger mer energi än att producera 1 kg grönsaker. Börja med att byta ut en dag i veckan (två måltider) till vegetariska. Välj säsongsanpassat: Idag vill folk ha tillgång till alla råvaror jämt. Men detta leder till sämre kvalitet och smak. T ex smakar vintertomater betydligt mindre och innehåller också mindre näringsämnen, än tomater producerade på sommaren. Välj istället rotfrukter, som potatis, morötter och palsternackor, vilka kan odlas på sommaren men kan lagras med bibehållen kvalitet ända till på våren. (Här är det bra att visa exempel på rotfrukter och svenska råvaror). Välj ekologisk mat: Ekologisk mat är producerad utan bekämpningsmedel eller konstgödsel. Dessutom finns ett långsiktigt och hållbart perspektiv, att man ska kunna producera under överskådlig framtid. Genom att välja ekologisk mat undviks risken att få i oss rester av bekämpningsmedel genom kosten, och bidrar också till att främja mer långsiktigt uthållig livsmedelsproduktion. Undvik slöseri: Idag slänger svenskarna oerhörda mängder mat. All mat vi köper har krävt stora mängder energi vid produktionen, och genom att slänga maten är det rent resursslöseri. Att köpa lagom stora förpackningar, använda rester till att göra nya rätter eller spara maten till matlådor är tips på hur man kan minska slöseriet. 20. Hur vet man att en vara i affären är ok? Bäst före-dag ska vara skrivet i en särskild ordning: dag, månad, år. På mjölkpaketet på bilden finns inget år angivet, det är för att mjölk bara har någon veckas hållbarhet.

9 Livsmedel märkt med bäst före-dag ska hålla god kvalitet ytterligare en tid efter angivet datum. Det gäller bara om förpackningen är obruten och förvarad på rätt sätt (vid rätt temperatur). Dina sinnen säger mycket om kvalitén på maten. Lukta, smaka på mjölken. Smakar den som den brukar? Eller känner du en sur doft? Då kanske det är dags att hälla ut mjölken. Källa: Livsmedelsverket: 21. Hur vet man att en vara i affären är ok? Vissa mycket känsliga livsmedel som t ex köttfärs och färsk kyckling måste vara märkta med sista förbrukningsdag. Sista förbrukningsdag är den sista dag som dessa livsmedel beräknas kunna ätas upp, om de har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. Efter uttrycket sista förbrukningsdag ska datum skrivas i en särskild ordning: dag, månad, år. Livsmedel med sista förbrukningsdag får inte säljas efter det datumet. Källa: Livsmedelsverket: 22. Allemansrätten I Sverige har vi fantastiska möjligheter att komma ut i naturen genom Allemansrätten. Det innebär att alla kan ta del av vår gemensamma natur och utnyttja den för vandring, skidåkning och rekreation. Man får vara överallt, även på privat mark, men inte inne på någons tomt. Man får sova över i tält var som helst och göra upp eld. Men det är en frihet under ansvar. Lämna inga sopor och var försiktig med eld. Det är ok att plocka pinnar från marken och elda, men inte att bryta från levande träd. Ledorden är Inte störa-inte förstöra För mer information: 23. Allemansrätten för alla Det går att ladda ner pdf-filer med information om allemansrätten från naturvårdsverkets hemsida. Information finns på 15 språk samt lätt svenska. 24. FSC och biologisk mångfald En viktig funktion som allemansrätten har är att ge möjlighet för människor att komma ut i naturen och njuta av den rikedom som den innebär. Men på grund av bland annat intensivt skogsbruk och ökad exploatering av marken (t ex

10 utbyggnad av städer) har många djur och växter försvunnit. Därför har det inrättats naturreservat, för att bevara skyddsvärd natur. En viktig del av naturen är den biologiska mångfalden alltså att det skall finnas en artrikedom, att alla växter och djur har en plats. Ett sätt att ta vara på den biologiska mångfalden i affären är genom att handla trävaror som är märkta med FSC forest stewardship council. Då vet man att hänsyn har tagits vid avverkningen samt att en vissa areal har avsatts till reservat. FSC tar också vara på minoriteters intressent, t ex avverkar man inte i skogsområden där det bor ursprungsbefolkningar som är beroende av skogen för att upprätthålla sin livsstil. 25. Miljön hemma Lika viktigt som att tänka på den omkringliggande miljön är att man har en behaglig inomhusmiljö. Att ha fräch luft inomhus gör att man känner sig piggare och gör också att huset mår bättre. Något av det viktigaste är att se till att den fuktiga luften från matlagning och dusch sugs ut. Detta sker genom ventilationen i köket och badrummet. När ventilationen är på sugs den gamla luften ut och behöver ersättas med ny. Därför är det viktigt att bostadens friskluftintag är öppet. Detta sitter ofta ovanför fönstret och skall normalt sett stå öppen, för att frisk luft skall komma in när gammal luft sugs ut med ventilationen i kök och badrum. För att se till att fukten i badrummet verkligen försvinner ut kan man tänka på att låta dörren stå på glänt när ingen är där och att skrapa av vatten från väggar och golv när man duschat klart. Att låta vattnet ligga kvar på golvet kan på sikt bidra till att det bildas fuktproblem i golv och väggar, vilket kan leda till mögel. Mögel kan vara giftigt och orsaka andningsproblem.

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 Miljöguide Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 MILJÖGUIDE Miljöguide Hushållen står för nära hälften av de totala utsläppen i Sverige. Nästan allt vi gör påverkar miljön mer eller mindre och hushållen bidrar

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

EGNA VAL OCH EGET ANSVAR

EGNA VAL OCH EGET ANSVAR EGNA VAL OCH EGET ANSVAR INGEN KAN GÖRA ALLT, MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Vi hoppas att ni hade en kul och lärorik dag på Parken Zoo och Vattenreningsverket! Visst är djuren fina och betydelsefulla för ett

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön

Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön För renare sjöar och skärgård Små insatser gör stor skillnad för Östersjön. Så här kan du hjälpa till. Med alla larmrapporter om tillståndet i Östersjön tycker

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Hållbar utveckling är

Hållbar utveckling är Hållbar utveckling är en samhällsutveckling som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av flera ömsesidigt beroende

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Döp er hemplanet och skriv namnet på raden ovan.

Döp er hemplanet och skriv namnet på raden ovan. LOGGBOK 1 ... Döp er hemplanet och skriv namnet på raden ovan. Året är 3228, patrisisk tid. Ni lever på en planet som ligger i Pegasus stjärnbild. Er planet drabbades av en miljökatastrof för 200 år sedan

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER SKÖTSEL OCH STÄDNING Bostadens material och ytskikt är i regel tåliga och lätta att hålla rena. De flesta materialleverantörer har omfattande dokumentation om materialens egenskaper i olika avseenden,

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips!

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips! Klimateffekter Global uppvärmning är vetenskapligt accepterat Medeltemperaturen har ökat 0,7 grader sen 1880 Orsaken är omdebatterad

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Hushållskemikalier. Information 2010. Miljö & Teknik

Hushållskemikalier. Information 2010. Miljö & Teknik Hushållskemikalier Information 2010 Miljö & Teknik De flesta av oss använder dagligen kemikalier av olika slag. Det kan vara tvättmedel, rengöringsmedel, diskmedel, bil- eller båtvårdsprodukter, färger

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ödeshögs kommun från och med 2014-07-01 www.odeshog.se 1 Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Trivselregler: Vid akuta fall kontakta Grupplarm 044-10 38 50

Trivselregler: Vid akuta fall kontakta Grupplarm 044-10 38 50 Trivselregler: För att alla hyresgäster ska kunna trivas så bra som möjligt har vi här sammanställt våra trivselregler. Detta är reglerna som gäller i Invectus fastigheter. Inflyttning: Inflyttningsdag

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Planering och utformning av livsmedelslokal

Planering och utformning av livsmedelslokal Information Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2013-02-13 Sida 1(5 Planering och utformning av livsmedelslokal Innan du startar en livsmedelsverksamhet är det viktigt att tänka på hur lokalen ska vara utformad.

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Till dig som flyttar in

Till dig som flyttar in Till dig som flyttar in Rev datum 2011-10-10 Välkommen till oss på Invectus... Ni kommer i kontakt med oss via: Telefon 044-21 91 91 Mejl Info@invectus.net Hemsida www.invectus.net Brev Invectus AB Box

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Vårt. Viktiga Vatten Var och en kan dra sitt strå... OJ vilket gott vatten!!! Vad DU gör är SKITVIKTIGT!!! Många bäckar små...

Vårt. Viktiga Vatten Var och en kan dra sitt strå... OJ vilket gott vatten!!! Vad DU gör är SKITVIKTIGT!!! Många bäckar små... OJ vilket gott vatten!!! Vårt Vad DU gör är SKITVIKTIGT!!! Många bäckar små... Viktiga Vatten Var och en kan dra sitt strå... Stopp där! Vill inte du ha RENT vatten?!? Ööh... jo... Sjön är fin, tänk på

Läs mer

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL Start 3 november Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL 1 Säg hej till den gröna påsen! Äntligen har det blivit dags för alla boende i KSRR:s medlemskommuner att sortera ut sitt matavfall. Ett viktigt steg

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Naturliga städtips lika rent men snällare mot miljön

Naturliga städtips lika rent men snällare mot miljön April 2015 Naturliga städtips lika rent men snällare mot miljön har sammanställt en lista med tips på hur man kan städa naturligt med till exempel ättika, citron och såpa. Det blir lika rent, men är snällare

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn.

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn. VATTEN & AVLOPP Dricksvatten Tillgång till vatten är en förutsättning för att samhället ska fungera. Rent vatten är livsviktigt - som dricksvatten och för att sköta den personliga hygienen och förhindra

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Sammanställning från klotterplanken som fanns på varje anläggning under miljöveckan

Sammanställning från klotterplanken som fanns på varje anläggning under miljöveckan Sammanställning från klotterplanken som fanns på varje anläggning under miljöveckan Askim Stäng/vrid av duschstrålen när du tvålar och schamponerar in dig. Kompostera matavfall. Ta bussen till jobbet.

Läs mer

Tvätta rätt, det är lätt som en plätt!

Tvätta rätt, det är lätt som en plätt! Äsch, det går bort i tvätten! Tvätta rätt, det är lätt som en plätt! Känslan av nytvättat! Det finns få känslor som går upp mot att krypa ner mellan rena lakan. Eller för den delen, ta på sig en nytvättad

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Projektledning, layout och text: Charlotta Skredsvik-Raudberget, Marianne Brännman. Illustrationer:

Projektledning, layout och text: Charlotta Skredsvik-Raudberget, Marianne Brännman. Illustrationer: Dags att spola! Denna barnbok är framtagen av Jönköpings kommuns tekniska kontor i samarbete med Estetisk produktion på Flahultskolan under ledning av bildlärare Annette Ohlsson. Projektledning, layout

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 3/4-2015 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:192 Adress/ort: Tenorvägen 16, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer