Manus till bildserie om. hållbar utveckling och miljö i hemmet

Transkript

1 Manus till bildserie om hållbar utveckling och miljö i hemmet Materialet har sammanställts av Förbundet Agenda 21 i Västmanland, och har sitt ursprung i ett studiematerial från miljökontoret i Göteborg (Miljövetenskap i bild), samt Mälarenergi. I manuset finns dels ett talarmanus, men också förslag på fortsatta diskussionspunkter och lämpliga tillbehör som kan tas med och visas upp. Frågor besvaras av Förbundet Agenda 21 på tel eller mail: kansliet@fa21.se. Se även vår hemsida:

2 1. Miljön är allas ansvar Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljömål som riktar sig till alla: privatpersoner, kommuner, företag, myndigheter, föreningar och organisationer. Miljömålen handlar om miljömässig, social och ekonomisk utveckling. Att se till att vi har en bra miljö att ge vidare till våra barn är var och ens ansvar, för vi är många som ska dela på de gemensamma resurserna. De svenska miljömålen handlar om luften, vattnet, klimatet, djur och natur m.m. 2. Var rädd om vattnet Jorden kallas den blå planeten och jordytan är till 72% täckt av vatten. Det vatten som vi har idag är samma vatten som alltid har funnits. Det vatten som vi dricker idag är samma som dinosaurierna drack för miljontals år sedan. Vattnet cirkulerar genom att avdunsta från haven och bilda moln, det regnar ner från molnen och återförs sedan till haven igen genom floder och vattendrag. Tyvärr är det väldigt lite vatten som är tillgängligt. Endast ca 1 % av vattnet finns tillgängligt i sjöar, vattendrag, våtmarker och som ytligt grundvatten. I vissa delar av världen är det väldigt ont om vatten. I Sverige har vi relativt mycket vatten och vatten av bra kvalitet, men vi måste vara rädda om det eftersom vattnet är vårt viktigaste livsmedel. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att det också i framtiden finns tillgång till vatten av hög kvalitet. 3. Vattenreningsverket Mer än 2 miljoner människor får sitt vatten från Mälaren. I Västerås pumpas vattnet från Mälaren till Badelundaåsen utanför stan, där vattnet filtreras genom marken. Genom filtreringen får vattnet bättre smak och dessutom blir temperaturen jämnare, inte för kallt på vintern och inte för varmt på sommaren. Därefter pumpas vattnet till vattentornet som används som lager och ser till att det finns vatten tillgängligt hela tiden. Det används ju mycket mer vatten på t ex morgonen än på natten. Ifrån vattentornet förs vattnet vidare ut till alla hushåll. Hur mycket vatten gör ni av med hemma? Vad används vattnet till? I genomsnitt gör en svensk av med cirka 200 liter vatten per dygn. Det mesta går åt till disk, tvätt och hygien, bara ca 10 liter/dygn används att dricka och till matlagning. 4. Drick kallvatten Vattnet som kommer ur kranen håller mycket hög kvalitet och det testas noggrant så det inte innehåller några farliga ämnen. För livsmedel är det dock bara det kalla vatten som kommer ur ledningarna som är godkänt. Använd därför bara kallt vatten att dricka och till matlagning. På morgonen när man tar

3 vatten, eller ifall man inte tagit vatten på länge, är det bra att skölja ur kranen en stund, så man får färskt vatten. 5. Det är samma vatten i alla kranar När vattnet pumpas ut till samhället är det samma vatten som pumpas till köket, badrummet och tvättstugan. När vattnet är förbrukat går allt avloppsvatten i stora tunnlar under marken till vattenreningsverket. Allt vatten vi gör av med hamnar på samma ställe, där det renas innan det släpps tillbaka ut till Mälaren. I vattenreningsverket renas vatten med hjälp av filter och mikroorganismer i stora bassänger. Reningsverken är konstruerade för att ta emot vatten från toaletten, duschen, tvättstugan och köket, men ingenting annat får slängas i avloppet. Varför är vattenreningsverket viktigt, vilken är dess funktion? Diskutera t ex sjukdomsspridning, övergödning, Mälaren som badsjö. 6. Toaletten är ingen papperskorg Reningsverken har en mycket viktig funktion. Men de är bara anpassade för att ta hand om sånt som kommer från kroppen och toalettpapper. Ingenting annat får slängas i toaletten! Hushållspapper, bomullspinnar, tamponger och annat som slängs i toaletten gör att avloppen korkar igen och innebär problem för reningsverken. Ha därför en papperskorg stående på WC, för att kunna slänga dessa saker. Cigarettfimpar är extra viktiga att inte slänga i avloppen eftersom dessa inte bara kan leda till stopp i avloppet, utan också innehåller den giftiga metallen kadmium. Reningsverken klarar inte av att rena bort kadmium, utan det kommer finnas kvar i det slam som bildas, och kan därmed leda till problem senare. 7. Inget miljöfarligt avfall i avloppet! Spola aldrig ned lösningsmedel, färg, mediciner eller andra kemikalier. De ämnena kan man inte rena i reningsverken. De tar istället död på de bakterier som hjälper till att rena vattnet. Skadliga ämnen kan hamna i reningsverkets restprodukter och i havet. Lämna batterier i batteriholkar och till miljöstationer, överblivna mediciner och gamla kvicksilvertermometrar till apoteket och allt annat miljöfarligt avfall till en miljöstation. Ta gärna med en påse för överbliven medicin (finns att hämta på apoteket) och visa. Beskriv också var närmsta miljöstation/återbruk finns.

4 8. Dosera rätt En mycket stor del av vattnet används till tvätt och hygien. Varje svensk använder ca 12,5 kg disk-, tvätt- och rengöringsmedel varje år, som också når våra reningsverk. Eftersom tvättmedlet innehåller kemikalier, är det bra att försöka göra av med så lite tvättmedel som möjligt, både för miljön och för plånboken. I Västmanland är vattnet generellt mjukt. Det gör att tvättmedel och tvål löddrar lätt, och att det därför inte behövs så mycket. Det räcker med att ta den lägsta rekommenderade dosen på paketet. Detsamma gäller diskmedel. Dessutom är det bra att välja miljömärkta alternativ. För disk- och tvättmedel är det framför allt symbolerna bra miljöval och svanen som man ska leta efter. Då vet man att dessa produkter innehåller mindre mängd miljöskadliga ämnen. Det är dock viktigt att även dessa doseras rätt. Även om de är mindre skadliga, så ska de användas med måtta! Ta med ett gammalt paket och visa vad det står och visa med ett decilitermått hur mycket medel det handlar om. 9. Kemikalier i hemmet Förutom rengöringskemikalier använder vi allt mer kemikalier i vårt dagliga liv. Varje dag använder vi tandkräm, tvål, schampo, skönhetsprodukter, disk- och tvättmedel, läkemedel och mycket mer i våra hem. Dessutom innehåller mycket av den mat vi äter kemikalierester från bekämpningsmedel. En stor del av dessa kemikalier rinner ut i våra avlopp. Vissa av dessa kemikalier kan tas omhand i rengöringsverken, medan andra åker rakt ut i sjön och där de kan bidra till problem för växter och djur. Ta gärna med några produkter från hemmet som används regelbundet? Vet ni vad som finns i produkten, vad säger innehållsförteckningen? 10. Vad kan man göra för att minska användandet av vardagskemikalier Genom att leta efter produkter med bra miljöval eller svanen så väljer man alternativ som är innehåller mindre olika kemikalier och som är de minst farliga. Överdosera inte! Följ anvisningarna på förpackningarna. Vi har mjukt eller medelmjukt vatten i Västmanland, så de går inte åt så mycket. Detta gäller t ex också för diskmaskinstabletter, som är gjorda för hårt vatten. En halv tablett räcker - det är både bättre för miljön och blir billigare! För att göra det tydligare så kan ledaren här ta med en diskmaskintablett som exempel och dela på, likaså visa med mått hur mycket tvättmedel som är lagom.

5 Gå igenom och se ifall alla kemikalier behövs? Varje ny produkt innebär nya kemikalier i avloppet. T ex fungerar vanligt diskmedel utmärkt för fönstertvätt och det räcker oftast med ETT rengöringsmedel för både golv, badrum och kök - inga specialprodukter är normalt nödvändiga. Såpa är ofta ett bra alternativ, det är en naturprodukt och är märkt med bra miljöval. Undvik klorin som kan brytas ner till miljögift i reningsverken. Det finns idag andra medel som har samma blekande förmåga, men är bättre för miljön. 11. Kemikalier i kläder Idag används mycket kemikalier för produktion av kläder, handdukar och andra textilier. Bomull, som är en av de vanligaste textilfibrerna, är en mycket vattenkrävande växt och dessutom används stora mängder bekämpningsmedel i produktionen. Ofta odlas bomullen i fattiga länder och där det råder brist på vatten, så att människorna som bor nära bomullsfälten drabbas. De får mindre vatten att dricka och deras dricksvatten förorenas av kemikalier. Ytterliggare kemikalier används när de producerade tygen sedan ska tvättas och färgas. T ex används över 100 olika kemikalier för produktionen av ett par jeans! Vid transporten av kläderna från de fattiga länderna hit till oss rika besprutas dessa med ytterligare kemikalier för att inte mögla under transporten. Så när textilierna, kläderna eller skorna väl når till våra butiker, kan de ha en mängd olika kemikalier i sig. Varje år inträffar det att människor får allergiska reaktioner pga rester av kemikalier i nyinköpta kläder. För att undvika att utsätta sig för dessa kemikalier kan man: Tvätta kläderna innan de används första gången. Det är speciellt viktigt med underkläder och kläder till barn. Köpa begagnade kläder från t ex Myrorna, Röda Korset, Stadsmissionen eller via internet. Då har kläderna redan använts och tvättats, och det är inte lika mycket kemikalier kvar. Att köpa second hand är också bra för miljön eftersom vi använder samma plagg längre och på så sätt ökar livslängden. Mindre slöseri! Välj miljömärkta kläder. Då har produktionen gått till på ett sjysstare sätt. Mindre kemikalier har använts och de som används är mindre giftiga. 12. Fairtrade - Rättvisemärkt Mycket av de varor vi konsumerar idag, t ex kläder, mat och leksaker, är tillverkade i fattiga länder. Här finns inte samma lagar rörande arbetsmiljö och löner, så människorna jobbar ofta långa dagar och får väldigt lite betalt. Dessutom förekommer barnarbete, det är ofta dålig arbetsmiljö och de anställda har lite att säga till om.

6 Ifall man väljer att köpa Fairtade-certifierade varor, t ex mat och kläder, så garanteras arbetarna högre lön och barnen får gå i skolan. Fairtrade-varor kan vara dyrare, men genom at köpa dessa varor så gör man en solidarisk handling och visar att man bryr sig om de personer som producerar de varor vi konsumerar. Ta gärna med någonting, t ex choklad eller te/kaffe och bjud på. Diskutera vilka varor det finns som är Fairtradecertifierade, var kan man köpa dessa? 13. Vad är växthuseffekten? Vänstra bilden: Har ni varit inne i ett växthus någon gång? Solen värmer upp huset, och det är varmare inuti än utanför. Precis så fungerar den naturliga växthuseffekten, den gör så att solens värme stannar kvar kring jorden och värmer upp planeten. Den naturliga växthuseffekten är livsviktig för allt levande! Genom vår skyddande atmosfär har vi en medeltemperatur på jorden som är ca +15 grader och om vi inte hade haft den skulle det varit runt -18 grader i genomsnitt. Högra bilden: Ser ni att växthusskiktet blivit tjockare? Genom att bränna så kallade fossila bränslen, t ex kol och olja, har vi människor gjort att det nu finns mer växthusgaser i atmosfären. Detta gör att mer av solens värme stannar kvar och att klimatet blir varmare. Det är framför allt de högre halterna av koldioxid som lett till den ökade växthuseffekten. Diskutera när man använder kol och olja och hur kan man minska användningen av dessa. Vilka alternativ finns? 14. Var i hemmet används energin? Förbränning av kol, olja och naturgas används för att få energi (uppvärmning, el, transporter). Diskutera var i hemmet vi gör av med energi, t ex genom matlagning, varmvatten, uppvärmning, transporter m.m. Förbered inför nästa bild: hur kan man minska sin energikonsumtion? 15. Vad kan man själv göra? 1 Försök välja kollektivt åkande (bil, tåg) eller cykel framför att åka bil. Åk annars flera i samma bil och försök göra flera ärenden med bilen om man ändå använder den. Sopsortera. Genom att återvinna och använda samma saker flera gånger sparas mycket energi. Det behöver nyproduceras mindre och mindre resurser går åt.

7 Handla begagnat. Att använda samma saker flera gånger är bra ur miljö- och energisynpunkt. På samma sätt kan man lämna in kläder som man tröttat på eller vuxit ur, så kan någon annan ta över dem. 16. Vad kan man själv göra? 2 Spara både pengar och miljö genom bättre energianvändning. Några enkla tips man kan använda sig av hemma är: Använd vattenkokare för att koka upp vatten. Det går snabbare och drar därmed mindre energi än att koka upp vatten på spisen. Släck lamporna i de rum där ingen är. Stäng av elektriska apparater direkt på apparaten och inte via fjärrkontroll. Många apparater (t ex TV, stereo, m.fl.) har standby-lägen där de drar ström även när de inte används. Genom att använda lock vid matlagning behövs mycket mindre energi. Att torka tvätten på linor utomhus är gratis, jämfört med torktumling som drar energi. Att vädra på vintern gör att mycket varmluft, som det åtgått energi för att värma upp, vädras ut. Ifall man ska vädra under vinterhalvåret bör detta därför göras mycket kort, så att så lite varmluft som möjligt försvinner. Andra tips är att sänka inomhustemperaturen, byta till lågenergilampor, värma mat i mikrovågsugn istället för i vanlig ugn, använda kastruller med flat botten som passar spisplattorna, använda motorvärmare till bilen på vintern och att tvätta kläder i så låg temperatur som möjligt. 17. Vad kan man själv göra? 3 Att de apparater man har är i gott skick är också viktigt för att hålla nere energiförbrukningen. Frosta av frysen regelbundet. Genom att få bort islagret på köldelementen kan dessa arbeta bättre och mindre energi åtgår. Passa på att frosta av när det är kallt ute. Ställ ut de ni har i frysen på balkongen i papperspåsar medan frysen avfrostas. Det ger också möjlighet att se vad som faktiskt finns i frysen och kanske slänga en del gammalt som blivit liggande. Att ha rätt temperatur i kyl och frys är också viktigt för energiförbrukningen. I kylen skall det vara max +8 C men inte under +4 C. I frysen skall det normalt vara -18 C. Kontrollera temperaturen med en termometer. Varje grad lägre än - 18 C i frysen ökar energiförbrukningen med 5%. 18. Energi och mat Låt deltagarna gissa hur mycket mat var och en konsumerar på ett år (håll för övre högra hörnet). I genomsnitt konsumerar (äter och dricker) en person i

8 Sverige under en livstid mer än kg (=70 ton) mat och dryck. Det blir mellan 2 och 3 kg per person och dag. Vad tror ni det streckade fältet längst ner är? Det produceras mer mat än så, eftersom det finns ett betydande svinn genom hela livsmedelskedjan. En stor del av hushållens livsmedel slängs bort, ca 100 kg ätliga livsmedel per person och år. All den mat som produceras påverkar miljön både lokalt och globalt. Mat som slängs ger miljöbelastning utan nytta. 19. Hur kan man äta energisnålt? Genom våra val i butiken kan vi påverka miljön och klimatet. Ät mindre kött: Konsumtionen av kött har ökat kraftigt, och sedan 1980-talet har konsumtionen av kött ökat med 50%. Produktionen av slaktdjur är väldigt påfrestande för miljön. För att producera 1 kg kött går det åt 10 gånger mer energi än att producera 1 kg grönsaker. Börja med att byta ut en dag i veckan (två måltider) till vegetariska. Välj säsongsanpassat: Idag vill folk ha tillgång till alla råvaror jämt. Men detta leder till sämre kvalitet och smak. T ex smakar vintertomater betydligt mindre och innehåller också mindre näringsämnen, än tomater producerade på sommaren. Välj istället rotfrukter, som potatis, morötter och palsternackor, vilka kan odlas på sommaren men kan lagras med bibehållen kvalitet ända till på våren. (Här är det bra att visa exempel på rotfrukter och svenska råvaror). Välj ekologisk mat: Ekologisk mat är producerad utan bekämpningsmedel eller konstgödsel. Dessutom finns ett långsiktigt och hållbart perspektiv, att man ska kunna producera under överskådlig framtid. Genom att välja ekologisk mat undviks risken att få i oss rester av bekämpningsmedel genom kosten, och bidrar också till att främja mer långsiktigt uthållig livsmedelsproduktion. Undvik slöseri: Idag slänger svenskarna oerhörda mängder mat. All mat vi köper har krävt stora mängder energi vid produktionen, och genom att slänga maten är det rent resursslöseri. Att köpa lagom stora förpackningar, använda rester till att göra nya rätter eller spara maten till matlådor är tips på hur man kan minska slöseriet. 20. Hur vet man att en vara i affären är ok? Bäst före-dag ska vara skrivet i en särskild ordning: dag, månad, år. På mjölkpaketet på bilden finns inget år angivet, det är för att mjölk bara har någon veckas hållbarhet.

9 Livsmedel märkt med bäst före-dag ska hålla god kvalitet ytterligare en tid efter angivet datum. Det gäller bara om förpackningen är obruten och förvarad på rätt sätt (vid rätt temperatur). Dina sinnen säger mycket om kvalitén på maten. Lukta, smaka på mjölken. Smakar den som den brukar? Eller känner du en sur doft? Då kanske det är dags att hälla ut mjölken. Källa: Livsmedelsverket: Hur vet man att en vara i affären är ok? Vissa mycket känsliga livsmedel som t ex köttfärs och färsk kyckling måste vara märkta med sista förbrukningsdag. Sista förbrukningsdag är den sista dag som dessa livsmedel beräknas kunna ätas upp, om de har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. Efter uttrycket sista förbrukningsdag ska datum skrivas i en särskild ordning: dag, månad, år. Livsmedel med sista förbrukningsdag får inte säljas efter det datumet. Källa: Livsmedelsverket: Allemansrätten I Sverige har vi fantastiska möjligheter att komma ut i naturen genom Allemansrätten. Det innebär att alla kan ta del av vår gemensamma natur och utnyttja den för vandring, skidåkning och rekreation. Man får vara överallt, även på privat mark, men inte inne på någons tomt. Man får sova över i tält var som helst och göra upp eld. Men det är en frihet under ansvar. Lämna inga sopor och var försiktig med eld. Det är ok att plocka pinnar från marken och elda, men inte att bryta från levande träd. Ledorden är Inte störa-inte förstöra För mer information: Allemansrätten för alla Det går att ladda ner pdf-filer med information om allemansrätten från naturvårdsverkets hemsida. Information finns på 15 språk samt lätt svenska. 24. FSC och biologisk mångfald En viktig funktion som allemansrätten har är att ge möjlighet för människor att komma ut i naturen och njuta av den rikedom som den innebär. Men på grund av bland annat intensivt skogsbruk och ökad exploatering av marken (t ex

10 utbyggnad av städer) har många djur och växter försvunnit. Därför har det inrättats naturreservat, för att bevara skyddsvärd natur. En viktig del av naturen är den biologiska mångfalden alltså att det skall finnas en artrikedom, att alla växter och djur har en plats. Ett sätt att ta vara på den biologiska mångfalden i affären är genom att handla trävaror som är märkta med FSC forest stewardship council. Då vet man att hänsyn har tagits vid avverkningen samt att en vissa areal har avsatts till reservat. FSC tar också vara på minoriteters intressent, t ex avverkar man inte i skogsområden där det bor ursprungsbefolkningar som är beroende av skogen för att upprätthålla sin livsstil. 25. Miljön hemma Lika viktigt som att tänka på den omkringliggande miljön är att man har en behaglig inomhusmiljö. Att ha fräch luft inomhus gör att man känner sig piggare och gör också att huset mår bättre. Något av det viktigaste är att se till att den fuktiga luften från matlagning och dusch sugs ut. Detta sker genom ventilationen i köket och badrummet. När ventilationen är på sugs den gamla luften ut och behöver ersättas med ny. Därför är det viktigt att bostadens friskluftintag är öppet. Detta sitter ofta ovanför fönstret och skall normalt sett stå öppen, för att frisk luft skall komma in när gammal luft sugs ut med ventilationen i kök och badrum. För att se till att fukten i badrummet verkligen försvinner ut kan man tänka på att låta dörren stå på glänt när ingen är där och att skrapa av vatten från väggar och golv när man duschat klart. Att låta vattnet ligga kvar på golvet kan på sikt bidra till att det bildas fuktproblem i golv och väggar, vilket kan leda till mögel. Mögel kan vara giftigt och orsaka andningsproblem.