Trygg kommun. Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygg kommun. Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande"

Transkript

1 Trygg kommun Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande

2

3 Innehållsförteckning Förord... 4 Upplägg och användning... 5 Ordlista med nyckelbegrepp... 6 Del 1 Trygg Kommun - samhällsbyggande i Sollefteå Kommun 1. Beskrivning av projektet Mål och upplägg... 7 Arbetssätt Medborgarnas möjlighet till inflytande Samråd Medborgarnas röster Reflektionsfrågor Trygghet Trygghet som jämställdhetsfråga Trygghet i Sollefteå Åtgärder Reflektionsfrågor Trafik och säkerhet Kollektivtrafiken Fotgängare Trafiksäkerhet Åtgärder Reflektionsfrågor Kulturmiljöer Gatunamn Skulpturer Reflektionsfrågor Programarbete Analys av Program för upprustning av stadsparken Reflektionsfrågor Del 2 Kunskap och reflektion grund för jämställt samhällsbyggande 1. Utgångspunkt för jämställdhetsarbetet Politiska mål och lagar Jämställdhet Genus och genusordning Reflektionsfrågor Jämställdhetsintegrerat samhällsbyggande Synliggöra kvinnors och mäns villkor Reflektionsfrågor Jämställdhetsintegrerad kommunpolitik Nämdens arbete Reflektionsfrågor Checklista beslutsunderlag Arbetsplatskultur som främjar jämställdhet Ifrågasätta normer Reflektionsfrågor Vi blickar framåt! Källor... 38

4 Förord Sedan många år har Sollefteå kommun prioriterat arbetet med den offentliga miljön, vårt gemensamma vardagsrum. Ett exempel är det program för ett trevligare centrum som genomfördes i Sollefteå Vi fortsätter nu på samhällsbyggnadskontoret arbetet med centrumupprustning under kommande år, genom program för trevligare centrum i Långsele, Junsele, Näsåker och Ramsele. I Sollefteå finns också ett program för upprustning av Sollefteå stadspark vars första etapp påbörjas För detta arbete har samhällsbyggnadskontoret sammanfört en arbetsgrupp, Centrumgruppen, på 6-7 medarbetare från kontorets olika avdelningar. Gruppen speglar våra insatser från planering till drift och underhåll. Inom kommunen pågår ett kontinuerligt jämställdhetsarbete och det som genomförts på vår förvaltning har varit kartläggning av löner ur ett jämställdhetsperspektiv. När samhällsbyggnadskontoret så fick möjlighet att delta i Boverkets kampanj såg vi ett tillfälle att bredda vårt jämställdhetsarbete. Då den gemensamma miljön ska vara inbjudande för alla i samhället strävar vi efter att identifiera olika gruppers önskemål. En aspekt vi inte tidigare uppmärksammat var just jämställdhet och trygghet. Vi utformade därför projekten Trygg kommun och Trygga stråk. Dessa projekt innefattar utarbetandet av ett metodmaterial om hur vi ska jämställdhetsintegrera vårt samhällsbyggande samt fysiska åtgärder. Centrumgruppen har varit fokus för arbetet med trygghet och jämställdhetsfrågor, där vi vid varje möte har rapporterat från de bägge projekten och diskuterat dessa frågor. Jämställdhet kan vid första anblicken tyckas enkelt, män och kvinnor ska ha lika villkor. Men jämställdhet innehåller en mängd komplexa frågor och genom projekten vi deltagit i har vi ökat vår kunskap och medvetenhet om vad jämställdhet kan innebära och hur vi kan arbeta i samhällsbyggandet för att bidra till ett jämställt samhälle. Vi kan nu peka på vissa påtagliga förbättringar, framför allt ökad säkerhet genom buskröjning i stadsparken, bättre belysning, och trivsamma gångtunnlar med såväl konstnärligt snickeri som bra belysning. Att i jämställdhetsarbetet gå vidare från kvantitativa arbetssätt till kvalitativa är en utmaning. Det innebär ett mer reflekterande arbetssätt utan färdiga lösningar. Metodmaterialet som tagits fram kommer att vara ett bra stöd i vårt arbete med att bli kunnigare och uppnå ett bättre, mer heltäckande resultat. Det allra viktigaste är våra attityder och att bredda sättet att tänka. Vi försöker hålla ögonen öppna för nya frågor och att vara lyhörda såväl i det fortsatta arbetet med centrumförnyelsen som i övriga arbetsuppgifter. Gunilla Rudehill, kommunarkitekt Sollefteå

5 Upplägg och användning Detta metodmaterial har utarbetats inom ramen för projektet Trygg kommun som genomförts av samhällsbyggnadskontoret i Sollefteå kommun. Vi som drivit projektet har tagit fasta på att materialet både ska vara ett bra stöd i samhällsbyggnadskontorets arbete och ett stöd i att utveckla tankesättet kring jämställdhet i samhällsbyggandet. Metodmaterialet har därför utformats i två delar. Den första delen har fokus på Sollefteå och innehåller kartläggning och analys av samhällsbyggandet i kommunen. Denna del är mer konkret och direkt kopplad till det arbete med samhällsbyggande som bedrivs vid Sollefteå kommuns samhällsbyggnadskontor. Den andra delen har fokus på att öka kunskap och medvetenhet kring jämställdhet i samhällsbyggandet. Denna del är mer allmänt hållen och kopplad till fakta och forskning när det gäller jämställdhetsperspektiv på samhällsbyggande. Varje avsnitt i boken beskriver först kartläggning och/eller fakta på respektive område. Därefter följer ett antal reflektionsfrågor som kan användas under samhällsbyggandets olika processer. Tanken är att de som arbetar i de olika processerna under arbetets gång tillsammans ska kunna diskutera utifrån reflektionsfrågorna för att på så sätt få med ett jämställdhetsperspektiv i samhällsbyggandets olika delar. Allra först i metodmaterialet kommer en ordlista med nyckelbegrepp som kan underlätta användandet av materialet. Ordlistan kan först läsas igenom och vara utgångspunkt för användandet av metodmaterialet, och därefter ett stöd att återvända till när du som läsare stöter på nya ord eller begrepp. Vårt uppdrag har varit att utforma ett metodmaterial som samhällsbyggnadskontoret konkret ska kunna använda för att jämställdhetsintegrera samhällsbyggandet. Under projektets gång har en insikt vuxit fram hos oss om att det också behövs kunskap om och reflektion kring genus och jämställdhet kopplat till samhällsbyggande, för att vi verkligen ska kunna jämställdhetsintegrera i det vardagliga arbetet med samhällsbyggande. Detta metodmaterial fokuserar därför mycket på att reflektera och diskutera kring olika delar i samhällsbyggande under pågående arbetsprocesser, istället för att vara en checklista som i efterhand kan användas för att kontrollera att jämställdhetsperspektivet är med. Johanna Engström, kulturanalytiker Ulrika Auno, genuspedagog Sollefteå Materialet ska vara ett bra stöd i samhällsbyggnadskontorets arbete med att utveckla tankesättet kring jämställdhet i samhällsbyggandet 5

6 Ordlista med nyckelbegrepp I texten förekommer ett flertal ord och begrepp som kan behöva förklaras och förtydligas. Nedan följer därför vår ordlista. Gå gärna tillbaka till denna när du läser och stöter på ord du funderar över. Genus Genus handlar om att vi tillskriver kvinnor och män olika egenskaper utifrån de föreställningar vi har om vad det innebär att vara kvinna eller man. Detta begrepp kan förstås som det sociala könet, sättet som vi gör kön på i samhället. Vi skapar hela tiden normer för vad som anses kvinnligt och manligt genom exempelvis kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen, egenskaper och så vidare. Vad som uppfattas som manligt och kvinnligt ser olika ut i olika kulturer och tidsepoker och är därmed föränderligt. Att arbeta med ett genusperspektiv kan innebära att utmana normer i form av invanda rutiner i samhällsbyggandet. Jämlikhet Innebär alla människors lika värde och att alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet Jämlikhet mellan kvinnor och män att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Detta innebär att ett genusperspektiv ska finnas med som en naturlig del i allt arbete inom en organisation. Mångfald Mångfald innebär en blandning av människor med olika kunskaper, färdigheter, erfarenheter, bakgrunder och personligheter. Mångfaldsarbetet i Sollefteå kommun består av flera olika delar; likabehandling, kompetens och resurser samt integration. Normer Normer kan förklaras som underförstådda förväntningar eller regler i en social gemenskap. De avgör vad som är önskvärt/naturligt/normalt eller oönskat/onaturligt/onormalt. Produktion Lönearbete, det vill säga framställande av varor och tjänster. Social reproduktion En sammanfattande term för framförallt obetalt arbete, men i viss mån även betalt, i form av vård och omsorgsarbete i vid bemärkelse. Det rymmer också omtanke och kärlek till de närmaste. Trygghet Trygghet i denna text handlar om frihet; frihet att själv kunna röra sig i det offentliga rummet utan att känna rädsla eller oro. Staden tillhör alla människor och alla människor i vår kommun har rätt att känna sig trygga i sin utemiljö, oavsett kön. Otrygghet begränsar människors rörelsefrihet och därmed möjligheter i livet. 6

7 Del 1 Trygg kommun samhällsbyggande i Sollefteå Kommun 1. Beskrivning av projektet Trygg Kommun är ett projekt som drivits av Samhällsbyggnadskontoret och finansierats av Boverket via Länsstyrelsen. Inom projektet har inflytande, trygghet i stadsmiljön, fysisk planering, trafik och kulturmiljöer studerats allt utifrån ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv. I projektet har kommunens genuspedagog och projektanställd kulturanalytiker arbetat i samverkan med kommunarkitekt och fysisk planerare. Samhällsbyggnadskontorets centrumgrupp, som består av representanter från kontorets olika avdelningar, har fungerat som referensgrupp för projektet. I centrumgruppen har jämställdhet i allmänhet och projektet i synnerhet diskuterats för att på så sätt förankra projektets olika delar och lägga en grund för jämställdhetsintegrerat samhällsbyggande. Mål och upplägg Projektet är en del av kommunens arbete mot verksamhetsplanens övergripande mål för medborgare och brukare; En framtidskommun att bo och leva i. I detta arbete ska kommunen bland annat utveckla en jämställd planering och införliva trygghets- och säkerhetsaspekter i planeringen, så att boendemiljön och utemiljön utvecklas och utformas med tanke på trygghet. Att arbeta fram detta metodmaterial kring jämställdhet och trygghet i samhällsbyggande följer därför kommunens verksamhetsinriktning. Projektets mål har varit att ta fram ett metodmaterial som ska fungera som ett stöd för jämställdhetsintegrerat samhällsbyggande i Sollefteå kommun. Projektet kan delas in i tre stadier: Kartläggningar av stadsmiljö, upplevd trygghet, trafik, kulturmiljö, inflytande och planprogram Analys av ovanstående delar Framtagning av metodmaterial utifrån kartläggning och analys 7

8 Arbetssätt Metodmaterialet bygger på underlag som arbetats fram inom projektet. För att få fram underlag och material kring trygghet och jämställdhet i Sollefteå har vi genomfört ett antal aktiviteter. När samhällsbyggnadskontoret bjudit in till samråd gällande program för kommunens tätorter har vi studerat och granskat i vilken utsträckning kvinnor och män aktivt deltar i samråden. Vid dessa tillfällen har vi genomfört observationer som framför allt fokuserat på kvinnors och mäns talutrymme vid samrådstillfällena. För att belysa fysiska miljöer ur ett trygghetsperspektiv har vi genomfört olika typer av trygghetsvandringar i Sollefteå stad. Vårt mål med dessa vandringar har varit att nå ut till många olika medborgare som bor eller vistas i Sollefteå stad för att tillvarata deras upplevelser, erfarenheter och åsikter. Att aktivt söka sig till grupper av människor som inte alltid uttalar sig i offentliga sammanhang är en strategi i arbetet för ett mer jämställt samhällsbyggande. Vi började med att arrangera vandringar där människor i grupp, tillsammans med oss i projektet, promenerade en utvald sträcka genom centrum. Under vandringarna, som oftast genomfördes efter mörkrets inbrott, diskuterade vi de platser vi passerade utifrån ett trygghetsperspektiv. För dem som ville fanns möjligheten att gå vandringen själv. Informationsblad med frågor och vandringssträcka fanns då att hämta på biblioteket samt på kommunens hemsida. Ibland var det svårt att få till en faktisk vandring. Då genomförde vi istället vad vi kallade mentala trygghetsvandringar där vi träffade människor i grupp och samtalade om platser i Sollefteå ur ett trygghetsperspektiv. En stor del i arbetet med att ta fram underlag för metodmaterialet har varit att analysera aktuellt program över stadsparken. I analysen har vi strävat efter att belysa i vilken mån kvinnors och mäns villkor och förutsättningar beaktas i programmet för stadsparken. I detta analysarbete har vi också tagit hjälp av chefer för olika avdelningar på samhällsbyggnadskontoret. För att lyfta fram medborgarnas åsikter har vi även utarbetat och genomfört en enkät om stadsmiljö, inflytande, trygghet och trafiksäkerhet. Enkäten fanns i elektronisk form på kommunens hemsida under några månader och delades också ut i pappersform till sammanlagt cirka 1000 medborgare. Särskilt försökte vi då nå boende i centrumkärnan, 8

9 ungdomar i högstadie- och gymnasieålder, pensionärer och människor med annan etnisk bakgrund än svensk. Enkäten besvarades av cirka 300 kommunmedborgare Andelen kvinnor som besvarade enkäten var något större än andelen män. Vi har även studerat Sollefteå kommuns gatunamn ur ett jämställdhetsperspektiv och jämfört hur många gator/vägar som är döpta efter män och traditionellt manliga domäner och hur många som är döpta efter kvinnor och traditionellt kvinnliga domäner. För att ta del av fler människors erfarenheter och upplevelser har vi fört diskussioner med och intervjuat organisationer i kommunen, så som Lokalt Resurscentrum, Brottsofferjouren och Kvinnojouren. För att förankra arbetet med jämställdhetsintegrering i verksamheten, har vi kontinuerligt lyft frågor och idéer till diskussion i Centrumgruppen. Där vi även har genomfört övningar för att öka kunskap och medvetenhet kring jämställdhetsfrågor. Efter att dessa olika arbetsinsatser genomförts har vi analyserat det insamlade materialet ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är dessa arbetsinsatser och analyser som ligger till grund för detta metodmaterial. Detta metodmaterial bygger på underlag som arbetats fram inom projektet, genom att projektteamet studerat samråd, ordnat trygghetsvandringar, genomfört enkät om stadsmiljö och analyserat planprogram ur ett jämställdhetsperspektiv 9

10 2. Medborgarnas möjlighet till inflytande Samråd Plan- och bygglagen ger medborgarna stora möjligheter till inflytande, men vid samråd är det vanligt med en överrepresentation av män. Detta mönster kunde också skönjas vid de samråd kring program för tätorterna i Sollefteå kommun som genomfördes under hösten Medborgarna i de fyra tätorterna utgörs av ungefär hälften kvinnor och hälften män på varje ort. Vid två av samråden deltog betydligt fler män än kvinnor, vid ett av samråden var gruppen män något större än gruppen kvinnor och vid ett av samråden var gruppen kvinnor något större än gruppen män. Vid samråden observerades samtalen kring de föreslagna programmen för tätorterna. När antalet yttranden från respektive grupp satts i relation till antalet deltagare i respektive grupp visade observationerna att gruppen kvinnor och gruppen män yttrade sig ungefär lika mycket. Yttrandena som gjordes under samråden var dock av olika karaktär, såtillvida att gruppen mäns uttalanden ofta var längre och gruppen kvinnors var kortare. Mycket viktigt är dock att notera att i gruppen män var det en handfull individer som uttalade sig, medan det i gruppen kvinnor var ännu färre individer som stod för yttrandena. Detta innebär att det finns en risk att många människors, både kvinnors och mäns, åsikter inte kommer fram vid ett samråd. Med detta som utgångspunkt är det viktigt att reflektera kring olika former för samråd som en del i jämställdhetsarbetet. Val av tid och plats för samrådet liksom hur inbjudan utformas är grundläggande för att kvinnor och män ska komma till samrådet. Hur samtalet under samrådet utformas är avgörande för att kvinnor och män ska komma till tals. I stora grupper är det många människor, både kvinnor och män, som drar sig för att ta ordet. För att få många människor att yttra sig kring ett förslag är det viktigt att reflektera kring hur samtalet läggs upp. 10

11 Exempelvis går det att direkt efter presentationen dela in deltagarna i mindre grupper och be dem diskutera programmet. I mindre grupper uttalar sig fler personer. Varje grupp skulle kunna anteckna synpunkter och lämna till representanterna för samhällsbyggnadskontoret. Därefter går det att avsluta med ett samtal i stor grupp om programmet. När människor i en mindre grupp fått möjlighet att sätta ord på sina tankar blir det sedan fler som uttalar sig i den stora gruppen. För att ytterligare stödja samtalet i den mindre gruppen är ett alternativ att förbereda ett antal rubriker eller frågor som samtalet skulle kunna kretsa kring. På så sätt säkerställs också att samhällsbyggnadskontoret får den respons som behövs för att kunna vidareutveckla programmet. Det kan också vara bra att avsätta extra tid efter samrådet då det är vanligt att fler, både kvinnor och män, vågar komma till tals i ett mer informellt sammanhang. Samråd med medborgare är en inflytandeform som kan användas inom samhällsbyggnadskontorets alla verksamheter, inte bara vid programarbete. För att ge fler människor möjlighet till inflytande kan alternativa former av samråd genomföras. Ett exempel på en alternativ samrådsform är att ställa upp ett stånd/en husvagn eller dylikt på en central plats på orten och låta människor stanna till och spontant komma med kommentarer. Genom att ta kontakt med exempelvis olika föreningar på orten kan samhällsbyggnadskontoret också komma i kontakt med olika grupper av människor och på så sätt ge dem möjlighet till inflytande. Ytterligare ett alternativ för att öka möjligheter till inflytande är att redan innan arbetet med att utforma ett program påbörjas bilda en referensgrupp som består av lika många kvinnor som män och representanter från alla åldrar och olika etniska grupper. Referensgruppen kan bidra med idéer och synpunkter i utformandet av programmet. 11

12 Medborgarnas röster Knappt hälften av dem som svarat på Trygg kommuns enkät om stadsmiljö anser att medborgarna i Sollefteå kommun ges möjlighet till inflytande, även om större delen av denna grupp anser att det skulle kunna finnas fler möjligheter att påverka. Om det fanns fler forum för inflytande svarar 20 % att de skulle engagera sig mer i stadsmiljöfrågor. Denna grupp utgörs av en större andel män än kvinnor. Ytterligare nästan 50 % svarar att de kanske skulle engagera sig mer i stadsmiljöfrågor om det fanns fler forum. Denna grupp utgörs av en större andel kvinnor än män. I svaren på enkäten anger 50 % att de aldrig eller sällan upplever att de kan vara med och påverka utvecklingen av stadsmiljön. Ytterligare 30 % anger att de inte vet om de upplever att de kan vara med och påverka. Det går inte att se några skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Däremot visar enkäten att fler män än kvinnor ofta brukar tycka till när tillfälle ges, medan fler kvinnor än män anger att de aldrig eller sällan brukar tycka till när tillfälle ges. En större andel kvinnor än män brukar aldrig på eget initiativ komma med egna förslag till samhällsbyggnadskontoret eller till politiker, medan dubbelt så stor andel män som kvinnor ofta eller ibland kommer med förslag på eget initiativ. I enkäten gavs möjlighet att ge förslag på förbättringar av stadsmiljön och förändringar för ökad trygghet. Av dem som lämnat förslag på förbättringar av stadsmiljön är dubbelt så många kvinnor som män. Av dem som lämnat förslag på hur tryggheten kan ökas är nära två tredjedelar kvinnor och en tredjedel män. Gruppen kvinnor har på så sätt i högre utsträckning nyttjat möjligheten till inflytande i enkätform genom att tycka till och komma med egna förslag. Har du förslag på förbättringar av Sollefteå centrum? Att använda stadsparken till mer aktiviteter för allmänheten som till exempel vinter/julmarknad, helgmys med exempelvis varmkorv, våfflor, skidspår för de minsta och skridskoåkning. Ur enkäten 12

13 Reflektionsfrågor Medborgares inflytande När i processen vill vi ge medborgarna möjlighet till inflytande? Varför just då? Vilken/vilka former för inflytande kan vi använda oss av? Vilken/vilka nya former kan vi prova? Hur ger vi kvinnor respektive män samma möjligheter till inflytande? Hur säkerställer vi detta? Hur kan vi göra samråd attraktiva för både kvinnor och män? Hur väljer vi tid och plats för samrådet? Hur fungerar tid och plats för kvinnor respektive män? Hur utformar vi inbjudan till samråd? Tilltalar den både kvinnor och män? Hur skapar vi möjligheter för många individer, både kvinnor och män, att uttrycka sig vid samråd? Hur utformar vi enkäter så att både kvinnor och män stimuleras att besvara dem? Egna reflektioner 13

14 3. Trygghet Inom samhällsbyggande har vi möjlighet att arbeta för ökad upplevelse av trygghet i staden. Att planera och arbeta för upplevd trygghet hos alla medborgare innebär att öka möjligheterna för människor i kommunen att leva jämställda liv. Trygghet som jämställdhetsfråga Trygghet handlar om frihet, frihet att själv kunna röra sig i det offentliga rummet utan att känna rädsla eller oro. Staden tillhör alla människor och alla människor i vår kommun har rätt att känna sig trygga i sin utemiljö, oavsett kön. Otrygghet begränsar människors rörelsefrihet och därmed möjligheter i livet. Genom att planera för en tryggare miljö kan vi hjälpa människor att leva mera jämställda liv, eftersom vi skapar förutsättningar för alla att röra sig fritt i stadsmiljön. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU 2009) känner en majoritet av befolkningen i Sverige sig trygga när de vistas ute en sen kväll. Trots detta är upplevd otrygghet idag ett problem för många människor, framförallt för kvinnor. Enligt NTU 2009 anger 26 % av kvinnorna att de känner sig ganska eller mycket otrygga eller att de avstår från att gå ut på grund av otrygghet. Motsvarande siffra för män är 6 %. Kvinnor ändrar också, i högre utsträckning än män, sitt beteende som en följd av upplevd otrygghet. Kön samverkar dessutom med andra faktorer i kvinnors liv, exempelvis är kvinnor med annan etnisk bakgrund än den svenska mer oroliga för att utsättas för brott och känner sig mer otrygga ute en sen kväll. Detsamma gäller för äldre kvinnor, som i högre utsträckning än yngre undviker att gå ut sent på grund av att de känner sig otrygga. Personer som bor i flerfamiljshus uppger oftare otrygghet än personer i villa (NTU 2009). 14

15 Trygghet i Sollefteå Enligt enkätundersökningen som gjordes för projektet Trygg Kommun känner de flesta medborgare i Sollefteå sig trygga ute i centrum efter klockan Dock menar drygt 16 % av de svarande att de inte känner sig så trygga eller upplever sig mycket otrygga, och av dessa är flertalet kvinnor. Var femte kvinna undviker dessutom att vistas utomhus på grund av otrygghet, jämfört med var 26:e man som gör detsamma. Vissa platser i Sollefteå centrum upplevs som mer otrygga än andra, vilket framkom både under trygghetsvandringarna och i enkätsvaren. Bland dessa kan nämnas stadsparken, gångtunneln vid stadsparken och busstationen med tillhörande väntsal. Betydligt fler kvinnor än män upplever dessa platser som otrygga och nästan hälften av de svarande kvinnorna undviker dessa platser i jämförelse med knappt 10 % av männen. Fler män (36%) än kvinnor (13%) menar också att det inte finns platser i Sollefteå som upplevs som otrygga. Både i enkätundersökningen och under trygghetsvandringarna gavs många förslag från medborgare på hur Sollefteå centrum kunde förbättras ur ett trygghetsperspektiv. Flera av dessa har rört vikten av bra belysning. Belysning är ett verktyg i arbetet med att öka människors upplevelse av trygghet. Med hjälp av ljusstyrka, färg, placering och typ av armatur kan en känsla av trygghet förmedlas till medborgarna. Andra trygghetsfaktorer som föreslagits är människor, gärna poliser eller vakter, i rörelse, prioriterad snöröjning av gång- och cykelstråk, markerade cykelbanor, musik i gångtunnlar, utnyttjande av tomma skyltfönster, röjning av tät vegetation samt att undvika att skapa avskildhet. Under trygghetsvandringar och i enkäten framkom även upplevelser och förslag kring andra platser i kommunen än just Sollefteå centrum. 15

16 Åtgärder Det som redan nu genomförts för att öka känslan av trygghet i staden är gallring i Stadsparken för bättre sikt och färre gömställen. Flera gångtunnlar har dessutom fått ny belysning och utsmyckning i trä. 16

17 Reflektionsfrågor Trygghet Hur planerar och utformar vi miljön för att öka tryggheten hos kommunens alla medborgare? Hur kan vi använda belysning för att skapa en ökad upplevelse av trygghet? Finns det platser som kvinnor eller män undviker att vistas på? I så fall varför? Hur kan vi skapa en trygghetskänsla här? Hur kan vi göra platsen tryggare? Vilka känslor väcker denna plats dagtid/nattetid/sommar/vinter? Är belysningen bra och ändamålsenligt? Hur gör vi platsen trygg året om, dygnet runt? Hur är insynen på denna plats? Ger utformningen av platsen möjligheter till genomströmning alternativt uppsikt? Hur kan denna plats utformas så att upplevelsen av trygghet ökas? Hur kan vi göra det lätt att hitta till och orientera sig i området? Hur bygger vi trygga gång- och cykelbanor oavsett tid på dygnet? Hur bygger vi gång- och cykelbanor där människor tryggt kan ta sig fram oavsett tid på dygnet? Egna reflektioner 17

18 4. Trafik och säkerhet I dag ser kvinnors och mäns resmönster generellt lite olika ut. Även om kvinnor och män gör ungefär lika många resor, är mäns sträckor betydligt längre än kvinnors varje dag. Män kör också i högre utsträckning bil medan kvinnor åker mer kollektivt. Kvinnors arbetsplatser ligger oftare närmare hemmet än mäns. Mäns resande är i högre grad kopplat till arbete medan kvinnors resande innehåller fler delmål så som service och inköp. Eftersom män och kvinnor generellt använder olika färdmedel och typer av ressätt blir det ur ett jämställdhetsperspektiv viktigt att reflektera kring vad som prioriteras och hur vi kan göra för att skapa bättre förutsättningar för människor att leva mer jämställda liv. Kollektivtrafiken De flesta som svarat på enkäten som Trygg Kommun genomfört anger att de aldrig eller sällan nyttjar kollektivtrafiken, 32 % gör det dock mer ofta eller dagligen. I undersökningen är män den grupp som oftare åker kollektivt, vilket går ifrån nationella kartläggningar. Troligtvis beror detta på att andelen svarande mellan år var hög i Trygg Kommuns undersökning, där statistiken visar att det framförallt är dessa ålderskategorier som dagligen åker kollektivt och att andelen män i denna grupp var förhållandevis hög. De flesta anser att busshållsplatsernas placering och utformning är bra. Mer än dubbelt så stor andel män som kvinnor anser att busshållplatsernas utformning är mycket bra. I enkäten uppger 14 % att utformningen av busshållsplatserna är mindre bra eller dålig. Enligt undersökningen påverkar dock inte utformningen av busshållplatserna nyttjandet av kollektivtrafiken i nämnvärd utsträckning. Busshållplatsernas placering påverkar det kollektiva åkandet för en liten del av dem som svarat medan flertalet anser att de inte gör det. Placeringen påverkar kvinnors nyttjande av kollektivtrafiken i något högre utsträckning än mäns. För en del har busslinjernas dragning betydelse för nyttjandet av kollektivtrafiken, medan det för mer än hälften av de svarande inte har det. Dubbelt så hög andel kvinnor som män anser att busslinjernas dragning påverkar nyttjandet. 18

19 Fotgängare Av dem som svarat känner 89 % sig trygga som fotgängare i stadstrafiken, medan 5 % känner sig otrygga. En större andel män känner sig mycket trygga som fotgängare i stadstrafiken. De flesta kvinnor känner sig ganska trygga. Fler kvinnor än män känner sig otrygga eller mycket otrygga som fotgängare i stadstrafiken. Trafiksäkerhet Av de svarande menar 40 % att det finns platser i Sollefteå som inte är trafiksäkra, både för fotgängare och för bilförare. Exempel som återkommer är gatukorsningen nedanför Resecentrum, korsningen vid Statoil, rondellen vid nya bron samt övergångsstället vid Appelbergs. Det syns inga större skillnader mellan kvinnors och mäns svar. Åtgärder Ett förslag på förbättring av trafiksäkerheten som kom fram under en trygghetsvandring i projektet är den konkava spegel som nu satts upp i korsningen nedanför Resecentrum för att skapa bättre sikt för fotgängare. 19

20 Reflektionsfrågor Trafik och säkerhet För vem/vilka planerar och bygger vi nu? Vem/vilka utgör normen i vårt samhällsbyggande? Hur kan vi planera och bygga en trafikmiljö som är anpassad och säker för fotgängare/bilförare/ cyklister/kvinnor/män? Hur påverkar detta förslag/denna förändring fotgängare/cyklister/de som åker kollektivt/bilförare/ kvinnor/män? Vilka vägar prioriteras i samhällbyggnadskontorets verksamhet? Gång/cykelvägar eller bilvägar? Vilka konsekvenser får detta för kvinnor och män? Hur ska vi prioritera för att skapa förutsättningar för kvinnor och män att leva jämställda liv? Var snöröjer vi först? Vilka konsekvenser får det för fotgängare/bilförare/kvinnor/män? Hur kan vi planera snöröjningen så att kvinnor och män ges lika möjligheter att ta sig fram i staden? Hur utformar vi busskurer på ett sätt som skapar trivsel, tillgänglighet och trygghet? Egna reflektioner 20

21 5. Kulturmiljöer En del i jämställdhetsprojektet Trygg Kommun har varit att studera kulturmiljöer, med utgångspunkt att staden tillhör alla medborgare och därför bör representera en mångfald av människor. Fokus i undersökningen lades på gatunamn och skulpturer. Reflektionsfrågorna inkluderar dock även andra delar av begreppet kulturmiljö, så som utsmyckningar och kulturpersonligheter. Gatunamn När vi studerat Sollefteå kommuns gatunamn framträder ett tydligt mönster. Mannen och den offentliga sfären har länge varit en norm och finns därför representerat i betydligt högre utsträckning än kvinnan och den privata sfären. Sollefteå har också under en längre period varit en militärstad med två regementen. Denna traditionellt manliga arena har gett flera avtryck på gatunamnen. Av de totalt 342 gatunamnen i Sollefteå kommun går 46 tydligt att koppla till män eller traditionellt manliga yrken. Några exempel är Einar Edströms väg, Industrivägen, Soldatvägen och Kungsgatan. Endast fem gatunamn kan på liknande sätt länkas till kvinnor, till exempel Gunillagatan och Ingrid Thulins stig. När nya vägar planeras är denna obalans viktig att ha i åtanke eftersom staden bör representeras av alla sina invånare och inte bara av hälften. Sedan år 2001 har 23 nya gator/vägar namngetts i Sollefteå kommun. Fem av dessa, nämligen Gösta Frohms backe, Olle Lingvalls väg, Gamla Verkstadsvägen, Flottarvägen och Ivans väg, är tydligt kopplade till män eller traditionellt mansdominerade yrken. Endast en väg, Märtavägen, går tydligt att sammankoppla med kvinnor. 21

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Integrering av mångfald och jämställdhet. En handbok för Sollefteå kommun

Integrering av mångfald och jämställdhet. En handbok för Sollefteå kommun Kunskap Verktyg Medvetenhet Aktion Integrering av mångfald och jämställdhet En handbok för Sollefteå kommun Förord Förord Sollefteå kommun står inför en stor utmaning. Inom en tioårsperiod kommer en tredjedel

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI. Hela Sverige ska leva

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI. Hela Sverige ska leva 2008/2009 JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för riksorganisationen Hela Sverige ska leva Jämställda Bygder Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Stortorget 7 SE - 111 29 Stockholm Tfn: 08-24 13 50 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011

Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Näringsliv och samhällsbyggnad 2011:11 Dnr 801-1524-11 Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011 Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Förord 3 Inledning 4 SLL:s verksamhet gentemot länets invånare 7 SLL som arbetsgivare 9 Strategier 10 Anvisningar för införande av SLL:s jämställdhetspolicy

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret,

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret, Medvetet Personligt Kursstart i mars 2013! Vårt mål är att du vågar ta steg i ditt ledarskap och liv du inte trodde var möjligamen bara till 100%! För en bättre värld. Vi vänder oss till dig som idag har

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys 1 Förord Till dig som ska leda utbildningen Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys för förtroendevalda,

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Jämställdhet en fråga för revisorer

Jämställdhet en fråga för revisorer Jämställdhet en fråga för revisorer Förord Jämställdhet är en fråga om rättvisa och en del av det kommunala uppdraget. Alla invånare har rätt att få del av likvärdig kommunal service oavsett kön, etnisk

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Praktiskt idag Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00 Skomakarlåda, Saffrandoftande fisk- och skaldjursgryta samt broccoligratäng Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Hagfors kommun Våren 2013

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer