Trygg kommun. Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygg kommun. Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande"

Transkript

1 Trygg kommun Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande

2

3 Innehållsförteckning Förord... 4 Upplägg och användning... 5 Ordlista med nyckelbegrepp... 6 Del 1 Trygg Kommun - samhällsbyggande i Sollefteå Kommun 1. Beskrivning av projektet Mål och upplägg... 7 Arbetssätt Medborgarnas möjlighet till inflytande Samråd Medborgarnas röster Reflektionsfrågor Trygghet Trygghet som jämställdhetsfråga Trygghet i Sollefteå Åtgärder Reflektionsfrågor Trafik och säkerhet Kollektivtrafiken Fotgängare Trafiksäkerhet Åtgärder Reflektionsfrågor Kulturmiljöer Gatunamn Skulpturer Reflektionsfrågor Programarbete Analys av Program för upprustning av stadsparken Reflektionsfrågor Del 2 Kunskap och reflektion grund för jämställt samhällsbyggande 1. Utgångspunkt för jämställdhetsarbetet Politiska mål och lagar Jämställdhet Genus och genusordning Reflektionsfrågor Jämställdhetsintegrerat samhällsbyggande Synliggöra kvinnors och mäns villkor Reflektionsfrågor Jämställdhetsintegrerad kommunpolitik Nämdens arbete Reflektionsfrågor Checklista beslutsunderlag Arbetsplatskultur som främjar jämställdhet Ifrågasätta normer Reflektionsfrågor Vi blickar framåt! Källor... 38

4 Förord Sedan många år har Sollefteå kommun prioriterat arbetet med den offentliga miljön, vårt gemensamma vardagsrum. Ett exempel är det program för ett trevligare centrum som genomfördes i Sollefteå Vi fortsätter nu på samhällsbyggnadskontoret arbetet med centrumupprustning under kommande år, genom program för trevligare centrum i Långsele, Junsele, Näsåker och Ramsele. I Sollefteå finns också ett program för upprustning av Sollefteå stadspark vars första etapp påbörjas För detta arbete har samhällsbyggnadskontoret sammanfört en arbetsgrupp, Centrumgruppen, på 6-7 medarbetare från kontorets olika avdelningar. Gruppen speglar våra insatser från planering till drift och underhåll. Inom kommunen pågår ett kontinuerligt jämställdhetsarbete och det som genomförts på vår förvaltning har varit kartläggning av löner ur ett jämställdhetsperspektiv. När samhällsbyggnadskontoret så fick möjlighet att delta i Boverkets kampanj såg vi ett tillfälle att bredda vårt jämställdhetsarbete. Då den gemensamma miljön ska vara inbjudande för alla i samhället strävar vi efter att identifiera olika gruppers önskemål. En aspekt vi inte tidigare uppmärksammat var just jämställdhet och trygghet. Vi utformade därför projekten Trygg kommun och Trygga stråk. Dessa projekt innefattar utarbetandet av ett metodmaterial om hur vi ska jämställdhetsintegrera vårt samhällsbyggande samt fysiska åtgärder. Centrumgruppen har varit fokus för arbetet med trygghet och jämställdhetsfrågor, där vi vid varje möte har rapporterat från de bägge projekten och diskuterat dessa frågor. Jämställdhet kan vid första anblicken tyckas enkelt, män och kvinnor ska ha lika villkor. Men jämställdhet innehåller en mängd komplexa frågor och genom projekten vi deltagit i har vi ökat vår kunskap och medvetenhet om vad jämställdhet kan innebära och hur vi kan arbeta i samhällsbyggandet för att bidra till ett jämställt samhälle. Vi kan nu peka på vissa påtagliga förbättringar, framför allt ökad säkerhet genom buskröjning i stadsparken, bättre belysning, och trivsamma gångtunnlar med såväl konstnärligt snickeri som bra belysning. Att i jämställdhetsarbetet gå vidare från kvantitativa arbetssätt till kvalitativa är en utmaning. Det innebär ett mer reflekterande arbetssätt utan färdiga lösningar. Metodmaterialet som tagits fram kommer att vara ett bra stöd i vårt arbete med att bli kunnigare och uppnå ett bättre, mer heltäckande resultat. Det allra viktigaste är våra attityder och att bredda sättet att tänka. Vi försöker hålla ögonen öppna för nya frågor och att vara lyhörda såväl i det fortsatta arbetet med centrumförnyelsen som i övriga arbetsuppgifter. Gunilla Rudehill, kommunarkitekt Sollefteå

5 Upplägg och användning Detta metodmaterial har utarbetats inom ramen för projektet Trygg kommun som genomförts av samhällsbyggnadskontoret i Sollefteå kommun. Vi som drivit projektet har tagit fasta på att materialet både ska vara ett bra stöd i samhällsbyggnadskontorets arbete och ett stöd i att utveckla tankesättet kring jämställdhet i samhällsbyggandet. Metodmaterialet har därför utformats i två delar. Den första delen har fokus på Sollefteå och innehåller kartläggning och analys av samhällsbyggandet i kommunen. Denna del är mer konkret och direkt kopplad till det arbete med samhällsbyggande som bedrivs vid Sollefteå kommuns samhällsbyggnadskontor. Den andra delen har fokus på att öka kunskap och medvetenhet kring jämställdhet i samhällsbyggandet. Denna del är mer allmänt hållen och kopplad till fakta och forskning när det gäller jämställdhetsperspektiv på samhällsbyggande. Varje avsnitt i boken beskriver först kartläggning och/eller fakta på respektive område. Därefter följer ett antal reflektionsfrågor som kan användas under samhällsbyggandets olika processer. Tanken är att de som arbetar i de olika processerna under arbetets gång tillsammans ska kunna diskutera utifrån reflektionsfrågorna för att på så sätt få med ett jämställdhetsperspektiv i samhällsbyggandets olika delar. Allra först i metodmaterialet kommer en ordlista med nyckelbegrepp som kan underlätta användandet av materialet. Ordlistan kan först läsas igenom och vara utgångspunkt för användandet av metodmaterialet, och därefter ett stöd att återvända till när du som läsare stöter på nya ord eller begrepp. Vårt uppdrag har varit att utforma ett metodmaterial som samhällsbyggnadskontoret konkret ska kunna använda för att jämställdhetsintegrera samhällsbyggandet. Under projektets gång har en insikt vuxit fram hos oss om att det också behövs kunskap om och reflektion kring genus och jämställdhet kopplat till samhällsbyggande, för att vi verkligen ska kunna jämställdhetsintegrera i det vardagliga arbetet med samhällsbyggande. Detta metodmaterial fokuserar därför mycket på att reflektera och diskutera kring olika delar i samhällsbyggande under pågående arbetsprocesser, istället för att vara en checklista som i efterhand kan användas för att kontrollera att jämställdhetsperspektivet är med. Johanna Engström, kulturanalytiker Ulrika Auno, genuspedagog Sollefteå Materialet ska vara ett bra stöd i samhällsbyggnadskontorets arbete med att utveckla tankesättet kring jämställdhet i samhällsbyggandet 5

6 Ordlista med nyckelbegrepp I texten förekommer ett flertal ord och begrepp som kan behöva förklaras och förtydligas. Nedan följer därför vår ordlista. Gå gärna tillbaka till denna när du läser och stöter på ord du funderar över. Genus Genus handlar om att vi tillskriver kvinnor och män olika egenskaper utifrån de föreställningar vi har om vad det innebär att vara kvinna eller man. Detta begrepp kan förstås som det sociala könet, sättet som vi gör kön på i samhället. Vi skapar hela tiden normer för vad som anses kvinnligt och manligt genom exempelvis kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen, egenskaper och så vidare. Vad som uppfattas som manligt och kvinnligt ser olika ut i olika kulturer och tidsepoker och är därmed föränderligt. Att arbeta med ett genusperspektiv kan innebära att utmana normer i form av invanda rutiner i samhällsbyggandet. Jämlikhet Innebär alla människors lika värde och att alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet Jämlikhet mellan kvinnor och män att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Detta innebär att ett genusperspektiv ska finnas med som en naturlig del i allt arbete inom en organisation. Mångfald Mångfald innebär en blandning av människor med olika kunskaper, färdigheter, erfarenheter, bakgrunder och personligheter. Mångfaldsarbetet i Sollefteå kommun består av flera olika delar; likabehandling, kompetens och resurser samt integration. Normer Normer kan förklaras som underförstådda förväntningar eller regler i en social gemenskap. De avgör vad som är önskvärt/naturligt/normalt eller oönskat/onaturligt/onormalt. Produktion Lönearbete, det vill säga framställande av varor och tjänster. Social reproduktion En sammanfattande term för framförallt obetalt arbete, men i viss mån även betalt, i form av vård och omsorgsarbete i vid bemärkelse. Det rymmer också omtanke och kärlek till de närmaste. Trygghet Trygghet i denna text handlar om frihet; frihet att själv kunna röra sig i det offentliga rummet utan att känna rädsla eller oro. Staden tillhör alla människor och alla människor i vår kommun har rätt att känna sig trygga i sin utemiljö, oavsett kön. Otrygghet begränsar människors rörelsefrihet och därmed möjligheter i livet. 6

7 Del 1 Trygg kommun samhällsbyggande i Sollefteå Kommun 1. Beskrivning av projektet Trygg Kommun är ett projekt som drivits av Samhällsbyggnadskontoret och finansierats av Boverket via Länsstyrelsen. Inom projektet har inflytande, trygghet i stadsmiljön, fysisk planering, trafik och kulturmiljöer studerats allt utifrån ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv. I projektet har kommunens genuspedagog och projektanställd kulturanalytiker arbetat i samverkan med kommunarkitekt och fysisk planerare. Samhällsbyggnadskontorets centrumgrupp, som består av representanter från kontorets olika avdelningar, har fungerat som referensgrupp för projektet. I centrumgruppen har jämställdhet i allmänhet och projektet i synnerhet diskuterats för att på så sätt förankra projektets olika delar och lägga en grund för jämställdhetsintegrerat samhällsbyggande. Mål och upplägg Projektet är en del av kommunens arbete mot verksamhetsplanens övergripande mål för medborgare och brukare; En framtidskommun att bo och leva i. I detta arbete ska kommunen bland annat utveckla en jämställd planering och införliva trygghets- och säkerhetsaspekter i planeringen, så att boendemiljön och utemiljön utvecklas och utformas med tanke på trygghet. Att arbeta fram detta metodmaterial kring jämställdhet och trygghet i samhällsbyggande följer därför kommunens verksamhetsinriktning. Projektets mål har varit att ta fram ett metodmaterial som ska fungera som ett stöd för jämställdhetsintegrerat samhällsbyggande i Sollefteå kommun. Projektet kan delas in i tre stadier: Kartläggningar av stadsmiljö, upplevd trygghet, trafik, kulturmiljö, inflytande och planprogram Analys av ovanstående delar Framtagning av metodmaterial utifrån kartläggning och analys 7

8 Arbetssätt Metodmaterialet bygger på underlag som arbetats fram inom projektet. För att få fram underlag och material kring trygghet och jämställdhet i Sollefteå har vi genomfört ett antal aktiviteter. När samhällsbyggnadskontoret bjudit in till samråd gällande program för kommunens tätorter har vi studerat och granskat i vilken utsträckning kvinnor och män aktivt deltar i samråden. Vid dessa tillfällen har vi genomfört observationer som framför allt fokuserat på kvinnors och mäns talutrymme vid samrådstillfällena. För att belysa fysiska miljöer ur ett trygghetsperspektiv har vi genomfört olika typer av trygghetsvandringar i Sollefteå stad. Vårt mål med dessa vandringar har varit att nå ut till många olika medborgare som bor eller vistas i Sollefteå stad för att tillvarata deras upplevelser, erfarenheter och åsikter. Att aktivt söka sig till grupper av människor som inte alltid uttalar sig i offentliga sammanhang är en strategi i arbetet för ett mer jämställt samhällsbyggande. Vi började med att arrangera vandringar där människor i grupp, tillsammans med oss i projektet, promenerade en utvald sträcka genom centrum. Under vandringarna, som oftast genomfördes efter mörkrets inbrott, diskuterade vi de platser vi passerade utifrån ett trygghetsperspektiv. För dem som ville fanns möjligheten att gå vandringen själv. Informationsblad med frågor och vandringssträcka fanns då att hämta på biblioteket samt på kommunens hemsida. Ibland var det svårt att få till en faktisk vandring. Då genomförde vi istället vad vi kallade mentala trygghetsvandringar där vi träffade människor i grupp och samtalade om platser i Sollefteå ur ett trygghetsperspektiv. En stor del i arbetet med att ta fram underlag för metodmaterialet har varit att analysera aktuellt program över stadsparken. I analysen har vi strävat efter att belysa i vilken mån kvinnors och mäns villkor och förutsättningar beaktas i programmet för stadsparken. I detta analysarbete har vi också tagit hjälp av chefer för olika avdelningar på samhällsbyggnadskontoret. För att lyfta fram medborgarnas åsikter har vi även utarbetat och genomfört en enkät om stadsmiljö, inflytande, trygghet och trafiksäkerhet. Enkäten fanns i elektronisk form på kommunens hemsida under några månader och delades också ut i pappersform till sammanlagt cirka 1000 medborgare. Särskilt försökte vi då nå boende i centrumkärnan, 8

9 ungdomar i högstadie- och gymnasieålder, pensionärer och människor med annan etnisk bakgrund än svensk. Enkäten besvarades av cirka 300 kommunmedborgare Andelen kvinnor som besvarade enkäten var något större än andelen män. Vi har även studerat Sollefteå kommuns gatunamn ur ett jämställdhetsperspektiv och jämfört hur många gator/vägar som är döpta efter män och traditionellt manliga domäner och hur många som är döpta efter kvinnor och traditionellt kvinnliga domäner. För att ta del av fler människors erfarenheter och upplevelser har vi fört diskussioner med och intervjuat organisationer i kommunen, så som Lokalt Resurscentrum, Brottsofferjouren och Kvinnojouren. För att förankra arbetet med jämställdhetsintegrering i verksamheten, har vi kontinuerligt lyft frågor och idéer till diskussion i Centrumgruppen. Där vi även har genomfört övningar för att öka kunskap och medvetenhet kring jämställdhetsfrågor. Efter att dessa olika arbetsinsatser genomförts har vi analyserat det insamlade materialet ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är dessa arbetsinsatser och analyser som ligger till grund för detta metodmaterial. Detta metodmaterial bygger på underlag som arbetats fram inom projektet, genom att projektteamet studerat samråd, ordnat trygghetsvandringar, genomfört enkät om stadsmiljö och analyserat planprogram ur ett jämställdhetsperspektiv 9

10 2. Medborgarnas möjlighet till inflytande Samråd Plan- och bygglagen ger medborgarna stora möjligheter till inflytande, men vid samråd är det vanligt med en överrepresentation av män. Detta mönster kunde också skönjas vid de samråd kring program för tätorterna i Sollefteå kommun som genomfördes under hösten Medborgarna i de fyra tätorterna utgörs av ungefär hälften kvinnor och hälften män på varje ort. Vid två av samråden deltog betydligt fler män än kvinnor, vid ett av samråden var gruppen män något större än gruppen kvinnor och vid ett av samråden var gruppen kvinnor något större än gruppen män. Vid samråden observerades samtalen kring de föreslagna programmen för tätorterna. När antalet yttranden från respektive grupp satts i relation till antalet deltagare i respektive grupp visade observationerna att gruppen kvinnor och gruppen män yttrade sig ungefär lika mycket. Yttrandena som gjordes under samråden var dock av olika karaktär, såtillvida att gruppen mäns uttalanden ofta var längre och gruppen kvinnors var kortare. Mycket viktigt är dock att notera att i gruppen män var det en handfull individer som uttalade sig, medan det i gruppen kvinnor var ännu färre individer som stod för yttrandena. Detta innebär att det finns en risk att många människors, både kvinnors och mäns, åsikter inte kommer fram vid ett samråd. Med detta som utgångspunkt är det viktigt att reflektera kring olika former för samråd som en del i jämställdhetsarbetet. Val av tid och plats för samrådet liksom hur inbjudan utformas är grundläggande för att kvinnor och män ska komma till samrådet. Hur samtalet under samrådet utformas är avgörande för att kvinnor och män ska komma till tals. I stora grupper är det många människor, både kvinnor och män, som drar sig för att ta ordet. För att få många människor att yttra sig kring ett förslag är det viktigt att reflektera kring hur samtalet läggs upp. 10

11 Exempelvis går det att direkt efter presentationen dela in deltagarna i mindre grupper och be dem diskutera programmet. I mindre grupper uttalar sig fler personer. Varje grupp skulle kunna anteckna synpunkter och lämna till representanterna för samhällsbyggnadskontoret. Därefter går det att avsluta med ett samtal i stor grupp om programmet. När människor i en mindre grupp fått möjlighet att sätta ord på sina tankar blir det sedan fler som uttalar sig i den stora gruppen. För att ytterligare stödja samtalet i den mindre gruppen är ett alternativ att förbereda ett antal rubriker eller frågor som samtalet skulle kunna kretsa kring. På så sätt säkerställs också att samhällsbyggnadskontoret får den respons som behövs för att kunna vidareutveckla programmet. Det kan också vara bra att avsätta extra tid efter samrådet då det är vanligt att fler, både kvinnor och män, vågar komma till tals i ett mer informellt sammanhang. Samråd med medborgare är en inflytandeform som kan användas inom samhällsbyggnadskontorets alla verksamheter, inte bara vid programarbete. För att ge fler människor möjlighet till inflytande kan alternativa former av samråd genomföras. Ett exempel på en alternativ samrådsform är att ställa upp ett stånd/en husvagn eller dylikt på en central plats på orten och låta människor stanna till och spontant komma med kommentarer. Genom att ta kontakt med exempelvis olika föreningar på orten kan samhällsbyggnadskontoret också komma i kontakt med olika grupper av människor och på så sätt ge dem möjlighet till inflytande. Ytterligare ett alternativ för att öka möjligheter till inflytande är att redan innan arbetet med att utforma ett program påbörjas bilda en referensgrupp som består av lika många kvinnor som män och representanter från alla åldrar och olika etniska grupper. Referensgruppen kan bidra med idéer och synpunkter i utformandet av programmet. 11

12 Medborgarnas röster Knappt hälften av dem som svarat på Trygg kommuns enkät om stadsmiljö anser att medborgarna i Sollefteå kommun ges möjlighet till inflytande, även om större delen av denna grupp anser att det skulle kunna finnas fler möjligheter att påverka. Om det fanns fler forum för inflytande svarar 20 % att de skulle engagera sig mer i stadsmiljöfrågor. Denna grupp utgörs av en större andel män än kvinnor. Ytterligare nästan 50 % svarar att de kanske skulle engagera sig mer i stadsmiljöfrågor om det fanns fler forum. Denna grupp utgörs av en större andel kvinnor än män. I svaren på enkäten anger 50 % att de aldrig eller sällan upplever att de kan vara med och påverka utvecklingen av stadsmiljön. Ytterligare 30 % anger att de inte vet om de upplever att de kan vara med och påverka. Det går inte att se några skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Däremot visar enkäten att fler män än kvinnor ofta brukar tycka till när tillfälle ges, medan fler kvinnor än män anger att de aldrig eller sällan brukar tycka till när tillfälle ges. En större andel kvinnor än män brukar aldrig på eget initiativ komma med egna förslag till samhällsbyggnadskontoret eller till politiker, medan dubbelt så stor andel män som kvinnor ofta eller ibland kommer med förslag på eget initiativ. I enkäten gavs möjlighet att ge förslag på förbättringar av stadsmiljön och förändringar för ökad trygghet. Av dem som lämnat förslag på förbättringar av stadsmiljön är dubbelt så många kvinnor som män. Av dem som lämnat förslag på hur tryggheten kan ökas är nära två tredjedelar kvinnor och en tredjedel män. Gruppen kvinnor har på så sätt i högre utsträckning nyttjat möjligheten till inflytande i enkätform genom att tycka till och komma med egna förslag. Har du förslag på förbättringar av Sollefteå centrum? Att använda stadsparken till mer aktiviteter för allmänheten som till exempel vinter/julmarknad, helgmys med exempelvis varmkorv, våfflor, skidspår för de minsta och skridskoåkning. Ur enkäten 12

13 Reflektionsfrågor Medborgares inflytande När i processen vill vi ge medborgarna möjlighet till inflytande? Varför just då? Vilken/vilka former för inflytande kan vi använda oss av? Vilken/vilka nya former kan vi prova? Hur ger vi kvinnor respektive män samma möjligheter till inflytande? Hur säkerställer vi detta? Hur kan vi göra samråd attraktiva för både kvinnor och män? Hur väljer vi tid och plats för samrådet? Hur fungerar tid och plats för kvinnor respektive män? Hur utformar vi inbjudan till samråd? Tilltalar den både kvinnor och män? Hur skapar vi möjligheter för många individer, både kvinnor och män, att uttrycka sig vid samråd? Hur utformar vi enkäter så att både kvinnor och män stimuleras att besvara dem? Egna reflektioner 13

14 3. Trygghet Inom samhällsbyggande har vi möjlighet att arbeta för ökad upplevelse av trygghet i staden. Att planera och arbeta för upplevd trygghet hos alla medborgare innebär att öka möjligheterna för människor i kommunen att leva jämställda liv. Trygghet som jämställdhetsfråga Trygghet handlar om frihet, frihet att själv kunna röra sig i det offentliga rummet utan att känna rädsla eller oro. Staden tillhör alla människor och alla människor i vår kommun har rätt att känna sig trygga i sin utemiljö, oavsett kön. Otrygghet begränsar människors rörelsefrihet och därmed möjligheter i livet. Genom att planera för en tryggare miljö kan vi hjälpa människor att leva mera jämställda liv, eftersom vi skapar förutsättningar för alla att röra sig fritt i stadsmiljön. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU 2009) känner en majoritet av befolkningen i Sverige sig trygga när de vistas ute en sen kväll. Trots detta är upplevd otrygghet idag ett problem för många människor, framförallt för kvinnor. Enligt NTU 2009 anger 26 % av kvinnorna att de känner sig ganska eller mycket otrygga eller att de avstår från att gå ut på grund av otrygghet. Motsvarande siffra för män är 6 %. Kvinnor ändrar också, i högre utsträckning än män, sitt beteende som en följd av upplevd otrygghet. Kön samverkar dessutom med andra faktorer i kvinnors liv, exempelvis är kvinnor med annan etnisk bakgrund än den svenska mer oroliga för att utsättas för brott och känner sig mer otrygga ute en sen kväll. Detsamma gäller för äldre kvinnor, som i högre utsträckning än yngre undviker att gå ut sent på grund av att de känner sig otrygga. Personer som bor i flerfamiljshus uppger oftare otrygghet än personer i villa (NTU 2009). 14

15 Trygghet i Sollefteå Enligt enkätundersökningen som gjordes för projektet Trygg Kommun känner de flesta medborgare i Sollefteå sig trygga ute i centrum efter klockan Dock menar drygt 16 % av de svarande att de inte känner sig så trygga eller upplever sig mycket otrygga, och av dessa är flertalet kvinnor. Var femte kvinna undviker dessutom att vistas utomhus på grund av otrygghet, jämfört med var 26:e man som gör detsamma. Vissa platser i Sollefteå centrum upplevs som mer otrygga än andra, vilket framkom både under trygghetsvandringarna och i enkätsvaren. Bland dessa kan nämnas stadsparken, gångtunneln vid stadsparken och busstationen med tillhörande väntsal. Betydligt fler kvinnor än män upplever dessa platser som otrygga och nästan hälften av de svarande kvinnorna undviker dessa platser i jämförelse med knappt 10 % av männen. Fler män (36%) än kvinnor (13%) menar också att det inte finns platser i Sollefteå som upplevs som otrygga. Både i enkätundersökningen och under trygghetsvandringarna gavs många förslag från medborgare på hur Sollefteå centrum kunde förbättras ur ett trygghetsperspektiv. Flera av dessa har rört vikten av bra belysning. Belysning är ett verktyg i arbetet med att öka människors upplevelse av trygghet. Med hjälp av ljusstyrka, färg, placering och typ av armatur kan en känsla av trygghet förmedlas till medborgarna. Andra trygghetsfaktorer som föreslagits är människor, gärna poliser eller vakter, i rörelse, prioriterad snöröjning av gång- och cykelstråk, markerade cykelbanor, musik i gångtunnlar, utnyttjande av tomma skyltfönster, röjning av tät vegetation samt att undvika att skapa avskildhet. Under trygghetsvandringar och i enkäten framkom även upplevelser och förslag kring andra platser i kommunen än just Sollefteå centrum. 15

16 Åtgärder Det som redan nu genomförts för att öka känslan av trygghet i staden är gallring i Stadsparken för bättre sikt och färre gömställen. Flera gångtunnlar har dessutom fått ny belysning och utsmyckning i trä. 16

17 Reflektionsfrågor Trygghet Hur planerar och utformar vi miljön för att öka tryggheten hos kommunens alla medborgare? Hur kan vi använda belysning för att skapa en ökad upplevelse av trygghet? Finns det platser som kvinnor eller män undviker att vistas på? I så fall varför? Hur kan vi skapa en trygghetskänsla här? Hur kan vi göra platsen tryggare? Vilka känslor väcker denna plats dagtid/nattetid/sommar/vinter? Är belysningen bra och ändamålsenligt? Hur gör vi platsen trygg året om, dygnet runt? Hur är insynen på denna plats? Ger utformningen av platsen möjligheter till genomströmning alternativt uppsikt? Hur kan denna plats utformas så att upplevelsen av trygghet ökas? Hur kan vi göra det lätt att hitta till och orientera sig i området? Hur bygger vi trygga gång- och cykelbanor oavsett tid på dygnet? Hur bygger vi gång- och cykelbanor där människor tryggt kan ta sig fram oavsett tid på dygnet? Egna reflektioner 17

18 4. Trafik och säkerhet I dag ser kvinnors och mäns resmönster generellt lite olika ut. Även om kvinnor och män gör ungefär lika många resor, är mäns sträckor betydligt längre än kvinnors varje dag. Män kör också i högre utsträckning bil medan kvinnor åker mer kollektivt. Kvinnors arbetsplatser ligger oftare närmare hemmet än mäns. Mäns resande är i högre grad kopplat till arbete medan kvinnors resande innehåller fler delmål så som service och inköp. Eftersom män och kvinnor generellt använder olika färdmedel och typer av ressätt blir det ur ett jämställdhetsperspektiv viktigt att reflektera kring vad som prioriteras och hur vi kan göra för att skapa bättre förutsättningar för människor att leva mer jämställda liv. Kollektivtrafiken De flesta som svarat på enkäten som Trygg Kommun genomfört anger att de aldrig eller sällan nyttjar kollektivtrafiken, 32 % gör det dock mer ofta eller dagligen. I undersökningen är män den grupp som oftare åker kollektivt, vilket går ifrån nationella kartläggningar. Troligtvis beror detta på att andelen svarande mellan år var hög i Trygg Kommuns undersökning, där statistiken visar att det framförallt är dessa ålderskategorier som dagligen åker kollektivt och att andelen män i denna grupp var förhållandevis hög. De flesta anser att busshållsplatsernas placering och utformning är bra. Mer än dubbelt så stor andel män som kvinnor anser att busshållplatsernas utformning är mycket bra. I enkäten uppger 14 % att utformningen av busshållsplatserna är mindre bra eller dålig. Enligt undersökningen påverkar dock inte utformningen av busshållplatserna nyttjandet av kollektivtrafiken i nämnvärd utsträckning. Busshållplatsernas placering påverkar det kollektiva åkandet för en liten del av dem som svarat medan flertalet anser att de inte gör det. Placeringen påverkar kvinnors nyttjande av kollektivtrafiken i något högre utsträckning än mäns. För en del har busslinjernas dragning betydelse för nyttjandet av kollektivtrafiken, medan det för mer än hälften av de svarande inte har det. Dubbelt så hög andel kvinnor som män anser att busslinjernas dragning påverkar nyttjandet. 18

19 Fotgängare Av dem som svarat känner 89 % sig trygga som fotgängare i stadstrafiken, medan 5 % känner sig otrygga. En större andel män känner sig mycket trygga som fotgängare i stadstrafiken. De flesta kvinnor känner sig ganska trygga. Fler kvinnor än män känner sig otrygga eller mycket otrygga som fotgängare i stadstrafiken. Trafiksäkerhet Av de svarande menar 40 % att det finns platser i Sollefteå som inte är trafiksäkra, både för fotgängare och för bilförare. Exempel som återkommer är gatukorsningen nedanför Resecentrum, korsningen vid Statoil, rondellen vid nya bron samt övergångsstället vid Appelbergs. Det syns inga större skillnader mellan kvinnors och mäns svar. Åtgärder Ett förslag på förbättring av trafiksäkerheten som kom fram under en trygghetsvandring i projektet är den konkava spegel som nu satts upp i korsningen nedanför Resecentrum för att skapa bättre sikt för fotgängare. 19

20 Reflektionsfrågor Trafik och säkerhet För vem/vilka planerar och bygger vi nu? Vem/vilka utgör normen i vårt samhällsbyggande? Hur kan vi planera och bygga en trafikmiljö som är anpassad och säker för fotgängare/bilförare/ cyklister/kvinnor/män? Hur påverkar detta förslag/denna förändring fotgängare/cyklister/de som åker kollektivt/bilförare/ kvinnor/män? Vilka vägar prioriteras i samhällbyggnadskontorets verksamhet? Gång/cykelvägar eller bilvägar? Vilka konsekvenser får detta för kvinnor och män? Hur ska vi prioritera för att skapa förutsättningar för kvinnor och män att leva jämställda liv? Var snöröjer vi först? Vilka konsekvenser får det för fotgängare/bilförare/kvinnor/män? Hur kan vi planera snöröjningen så att kvinnor och män ges lika möjligheter att ta sig fram i staden? Hur utformar vi busskurer på ett sätt som skapar trivsel, tillgänglighet och trygghet? Egna reflektioner 20

21 5. Kulturmiljöer En del i jämställdhetsprojektet Trygg Kommun har varit att studera kulturmiljöer, med utgångspunkt att staden tillhör alla medborgare och därför bör representera en mångfald av människor. Fokus i undersökningen lades på gatunamn och skulpturer. Reflektionsfrågorna inkluderar dock även andra delar av begreppet kulturmiljö, så som utsmyckningar och kulturpersonligheter. Gatunamn När vi studerat Sollefteå kommuns gatunamn framträder ett tydligt mönster. Mannen och den offentliga sfären har länge varit en norm och finns därför representerat i betydligt högre utsträckning än kvinnan och den privata sfären. Sollefteå har också under en längre period varit en militärstad med två regementen. Denna traditionellt manliga arena har gett flera avtryck på gatunamnen. Av de totalt 342 gatunamnen i Sollefteå kommun går 46 tydligt att koppla till män eller traditionellt manliga yrken. Några exempel är Einar Edströms väg, Industrivägen, Soldatvägen och Kungsgatan. Endast fem gatunamn kan på liknande sätt länkas till kvinnor, till exempel Gunillagatan och Ingrid Thulins stig. När nya vägar planeras är denna obalans viktig att ha i åtanke eftersom staden bör representeras av alla sina invånare och inte bara av hälften. Sedan år 2001 har 23 nya gator/vägar namngetts i Sollefteå kommun. Fem av dessa, nämligen Gösta Frohms backe, Olle Lingvalls väg, Gamla Verkstadsvägen, Flottarvägen och Ivans väg, är tydligt kopplade till män eller traditionellt mansdominerade yrken. Endast en väg, Märtavägen, går tydligt att sammankoppla med kvinnor. 21

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

KS 18 6 NOVEMBER 2013

KS 18 6 NOVEMBER 2013 KS 18 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2013-10-08 Diarienummer KSN-2013-0227 Kommunstyrelsen Motion av Johan Lundqvist (MP) om jämställdhetsanalys av vinterväghållningen

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Integrering av mångfald och jämställdhet. En handbok för Sollefteå kommun

Integrering av mångfald och jämställdhet. En handbok för Sollefteå kommun Kunskap Verktyg Medvetenhet Aktion Integrering av mångfald och jämställdhet En handbok för Sollefteå kommun Förord Förord Sollefteå kommun står inför en stor utmaning. Inom en tioårsperiod kommer en tredjedel

Läs mer

Jämställdhetsenkät sammanställning

Jämställdhetsenkät sammanställning Jämställdhetsenkät sammanställning Under 2014 spred vi en enkät till de som definierar sig som kvinnor och som bor på landsbygden. Den ställde frågor som utformades efter riksdagens fyra jämställdhetspolitiska

Läs mer

J Ä M S T Ä L L D H E T

J Ä M S T Ä L L D H E T I I JÄMSTÄLLDHET 2 Fällor och missuppfattningar om jämställdhet Att jämställdhet handlar om biologi Att jämställdhet skapas i harmoni Att jämställdhet kommer på frivillig väg Att alla har samma definition

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin,

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin, Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, anne-charlott.callerstig@oru.se Fredagsakademin, 2016-10-21 1 Forskning om implementering inom offentlig förvaltning Vilka

Läs mer

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun KS 93-557 Policy kring jämställdhet för Skövde kommun Antaget av kommunfullmäktige 26 juli 1993, 54 Uppdaterad av personalavdelningen år 2005, 2008 och 2014 INNEHÅLL A. Inledning. 3 B. Jämställdhetspolicy

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN ETT JÄMSTÄLLT LÄN Strategi för jämställdhetsintegrering EN RESA VI ALLA MÅSTE GÖRA TILLSAMMANS INTRO När vi talar om jämställdhet De nationella jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet,

Läs mer

Jämställdhet och Entreprenöriellt förhållningssätt. Inger Jarnkvist Schalander

Jämställdhet och Entreprenöriellt förhållningssätt. Inger Jarnkvist Schalander Jämställdhet och Entreprenöriellt förhållningssätt Inger Jarnkvist Schalander PROGRAM 8 juni 2010 Tanumsfönster 11.00 12.00 Presentationer, utbildningsmaterialet, fakta, terminologi och andra grundkunskaper.

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Vänsterpartiets förslag till Verksamhetsplan 2017 För Överförmyndarnämnden Framtiden finns i Eskilstuna kommun tillsammans utvecklar vi en socialt hållbar kommun Vänsterpartiet gör skillnad 1 Framtiden

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Kvalitetsredovisning ht -09 - vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Bilaga 5, KF 6/ Sidan 1 av 6 Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Modell 1. Bakgrund och syfte KS förväntas anta förslag till strategi under hösten 2015. För tillämpning krävs informations-

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Monica Forsman, Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen

Läs mer

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi 2014-2019 Innehåll Inledning... 3 Regeringens jämställdhetsmål... 3 Länsgemensam jämställdhetsstrategi för Gävleborgs län... 3 CEMR-deklarationen... 3 Nulägesanalys...

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Jämställdhet. Teknik- och servicenämnden. Teknik- och servicenämnden

Jämställdhet. Teknik- och servicenämnden. Teknik- och servicenämnden Jämställdhet Mål för jämnställdhetspolitiken i Sverige Samma makt för män och kvinnor att påverka samhället och sitt eget liv En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun 10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Vem leder hemarbetet?

Vem leder hemarbetet? Vem leder hemarbetet? Kerstin Alnebratt, föreståndare Nationella sekretariatet för genusforskning www.genus.se De jämställdhetspolitiska målen Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

makequality bas Mål B1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet

makequality bas Mål B1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet makequality bas Mål B1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet B1.1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete* för en jämställd

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Jämställdhetsplan för vård- och omsorgsförvaltningen

Jämställdhetsplan för vård- och omsorgsförvaltningen Jämställdhetsplan för vård- och omsorgsförvaltningen 2013-2014 Datum: 2013-11-18 Handläggare: Dnr: Johanna Wennerth VON/2013:71-029 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-05, 116 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Jämställdhet på dagordningen. Planera för ett tryggt och jämställt samhälle

Jämställdhet på dagordningen. Planera för ett tryggt och jämställt samhälle Jämställdhet på dagordningen Planera för ett tryggt och jämställt samhälle 1 Titel: Jämställdhet på dagordningen Planera för ett tryggt och jämställt samhälle Tryck: DanagårdLITHO AB Upplaga: 1 Antal ex:

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin

Läs mer

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Syfte med en översiktsplan är att: Ange övergripande mål och inriktningar för planeringen Identifiera strategiska områden Utveckla genomförande strategier

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer