Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning - 4:e kvartalet 2000

Transkript

1 Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning - 4:e kvartalet 2000 Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:3 Statistiska centralbyrån Arbetsmarknadsstyrelsen 2001

2 Information about Education and Labour Market 2001:3 The situation of persons with disabilities on the labour market: 4 th quarter 2000 Statistics Sweden National Labour Market Board Producent Produced by Statistiska centralbyrån Avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Box Stockholm Förfrågningar SCB Inquiries Gunilla Ljunggren tfn: AMS Lennart Ålund tfn: Statistics Sweden ISSN ISBN Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

3 Förord Undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning genomförs nu för tredje gången. En pilotundersökning genomfördes 1996 och från och med 1998 har regeringen i regleringsbrev givit Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i uppdrag att vartannat år låta genomföra en undersökning om funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. AMS har därför av Statistiska centralbyrån (SCB) beställt denna undersökning. Uppläggningen har skett i samarbete mellan SCB, AMS, Näringsdepartementet, Rådet för arbetslivsforskning och Handikappombudsmannen (HO). Även Institutet för arbetsmarknads politisk utvärdering (IFAU) har tidvis ingått denna referensgrupp. Utgångspunkter för undersökningen har varit både den pilotundersökning som genomfördes 1996, med medel från Rådet för arbetslivsforskning, och den undersökning som genomfördes 1998 med medel från AMS och Rådet för arbetslivsforskning. Definitionen av funktionshinder har liksom tidigare utgått från FN:s definition som har konkretiserats och exemplifierats av Handikappombudsmannen. En utvärdering av de båda tidigare undersökningarna har lett till vissa förändringar i årets undersökning. Det formulär som framtagits för årets undersökning skiljer sig i stora delar från dem som använts vid de tidigare undersökningarna 1996 och Introduktionen har kortats ner och dessutom har tillägget... som påverkar det dagliga livet. tagits bort. Ordet funktionshinder har bytts ut mot ordet funktionsnedsättning och några frågor har strukits och ersatts med andra. En del av frågorna har bibehållits för att möjliggöra jämförelser bakåt i tiden. Frågorna om vilket funktionshinder man har och frågan om nedsatt arbetsförmåga har bibehållits i övrigt är formuläret förändrat för att kunna ge svar på frågor som nu ansetts angelägna.

4 Undersökningen utformades - liksom de två tidigare - som en tilläggsundersökning till SCB:s ordinarie Arbetskraftsundersökningar (AKU) under oktober, november och december 2000 och begränsades till fyra frågor - den första med en följdfråga och de två sista med vardera 8 följdfrågor - som ställdes efter avslutad AKU-intervju. Förutom att redovisa svaren på de frågor som ställs i formuläret redovisas, liksom i de tidigare undersökningarna, flera variabler som ingår i den ordinarie AKU. Genom sin koppling till AKU finns den undersökningens alla variabler tillgängliga, vilket gör att det finns ytterligare möjligheter att beskriva de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Ansvarig för undersökningens genomförande har varit Gunilla Ljunggren. För analys av resultat och rapportskrivning har Hans Eriksson, Inger Huggare, Marie-Louise Jädert-Rafstedt och Gunilla Ljunggren gemensamt ansvarat. Göran Råbäck har ansvarat för statistisk metod och tabellberäkningar. Maria Berg har bearbetat tabellerna till tabellbilagan. Tim Chamberlain har svarat för den engelska översättningen av sammanfattningen. Samtliga vid Statistiska centralbyrån i Stockholm. SCB och AMS vill rikta ett varmt tack till alla dem som medverkat och deltagit i undersökningen genom att lämna de uppgifter på vilka rapporten grundar sig. Stockholm i juni 2001 Ingrid Lyberg Statistiska centralbyrån Lennart Ålund Arbetsmarknadsstyrelsen

5 5 Innehåll sid Sammanfattning 7 Inledning 10 Syfte och uppläggning 10 Definitioner 11 Vilka ingår i undersökningen 11 Antal deltagare i undersökningen 12 Resultatredovisning 15 Andel med funktionsnedsättning i befolkningen 16 Fler än en ½ miljon har nedsatt arbetsförmåga 16 Rörelsehinder och astma/allergi är vanligast 17 Äldre än befolkningen i genomsnitt och kortare utbildning 20 Större andel i glesbygd 22 Sambandet mellan några centrala begrepp (AKU) 24 Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 25 Två tredjedelar är sysselsatta 25 3 av 5 med nedsatt arbetsförmåga arbetar deltid 29 Andelen fast anställda oförändrat hög 31 Andelen företagare motsvara genomsnittet för de sysselsatta i befolkningen 33 Fler än genomsnittet arbetar i kommunal sektor 34 Yrke 35 Relativt små regionala skillnader i sysselsättningsgrad 38 Behov av stöd och anpassning av arbetsförhållandena 40 Tre av fyra behöver stöd eller anpassade arbets förhållanden 40 Alla behövande får inte hjälp 42 Vad skulle de icke sysselsatta behöva hjälp med för att kunna arbeta? 43 Nedsatta arbetsförmåga och arbetshandikapp 45

6 6 sid Summary 46 Bilagor 49 1) Teknisk beskrivning 49 2) Definitioner av några centrala begrepp (från AKU) 56 3) Yrkesindelning enligt SSYK 58 4) H-regioner 63 5) Intervjuarinstruktion 65 6) Frågeformuläret 70

7 7 Sammanfattning Denna undersökning utgör en tilläggsundersökning till SCB:s ordinarie Arbetskratfsundersökningar (AKU) och bygger på intervjuer med personer under fjärde kvartalet Drygt var femte individ i befolkningen (21 %) mellan 16 och 64 år uppger att de har någon funktionsnedsättning. Andelen som uppger någon funktionsnedsättning har ökat från det förra undersökningstillfället Rörelsehinder och astma/allergi är liksom i de tidigare genomförda undersökningarna de två dominerande funktionsnedsättningarna. Knappt hälften (45 %) av dem som uppgivit att de har en funktionsnedsättning bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt. Detta är en minskning sedan förra undersökningen En större andel kvinnor än män uppger att deras arbetsförmåga är nedsatt. Sammantaget innebär den ökade andelen med funktionsnedsättning och den minskade andelen därav med nedsatt arbetsförmåga, att andelen av befolkningen i åldern år som har nedsatt arbetsförmåga är ungefär densamma i denna undersökning som i den föregående (9,8 respektive 10,5 %). Sysselsättning Andelen sysselsatta bland de funktionsnedatta har ökat från 55 procent 1996 till 67 procent Detta följer samma mönster som i befolkningen totalt, men ökningen är större. Andelen sysselsatta i befolkningen har ökat från 71 procent 1996 till 75 procent år Av dem som uppgett att funktionsnedsättningen också innebär att arbetsförmågan är nedsatt är endast 56 procent sysselsatta medan andelen sysselsatt bland de funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga är 76 procent.

8 8 Bland dem med någon funktionsnedsättning, liksom i befolkningen totalt, är det en större andel män än kvinnor som är sysselsatta. Av de sysselsatta som uppgett att de har någon form av funktionsnedsättning arbetar 73 procent heltid. Av dem som uppgett att funktionsnedsättningen även innebär att arbetsförmågan är nedsatt arbetar 61 procent heltid. Det är en signifikant större andel (87 %) av dem som uppger att de har funktionsnedsättning som är fast anställda än av dem som inte har någon funktionsnedsättning (85 %). Av dem med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är andelen fast anställda ännu högre, 89 procent. En större andel av dem med funktionsnedsättning arbetar inom kommunal sektor (23 %) än av dem som ej uppgivit någon funktionsnedsättning (19 %). Jämfört med dem som inte har någon funktionsnedsättning är det en signifikant lägre andel bland dem med funktionsnedsättning som återfinns i yrkesgrupperna ledningsarbete, arbete som kräver teoretisk specialistkompetens samt arbete som kräver kortare högskoleutbildning. Behov av stöd och anpassning Tre av fyra sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga behöver stöd eller anpassade arbetsförhållanden. Det är något vanligare bland kvinnor än bland män att man behöver hjälp eller anpassade arbetsförhållanden (knappt 80 procent av kvinnorna mot knappt 70 procent av männen). Av dem med astma/allergi eller hörselskada behöver två av tre hjälpåtgärder av något slag för att kunna arbeta. Motsvarande andel bland rörelsehindrade och personer med hjärt- och kärlsjukdomar är fyra av fem. För nära hälften av dem med nedsatt arbetsförmåga är två eller flera underlättande åtgärder nödvändiga för att de skall kunna arbeta. Ungefär en av tre får inte det stöd eller den anpassning som de anser sig behöva.

9 Möjligheterna att få stöd eller anpassning varierar och beror på vad man behöver. Svårast är att få personligt biträde eller anpassad arbetslokal, även om det är relativt få som uppger sig behöva det. Brist på anpassat arbetstempo eller anpassade arbetsuppgifter är det som drabbar flest. Av de icke sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga bedömer 35 procent att de skulle behöva anpassade arbetsuppgifter för att kunna förvärvsarbeta. Drygt 25 procent bedömer att arbetstempot skulle behöva anpassas för att de skulle kunna förvärvsarbeta och drygt 20 procent tror att arbetstiden skulle behöva anpassas. Många har behov av ett flertal åtgärder för att kunna arbeta. 9

10 10 Inledning Syfte och uppläggning Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i regleringsbrev från regeringen fått i uppdrag att genomföra en undersökning gällande de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden vartannat år. AMS har därför av Statistiska centralbyrån (SCB) beställt denna undersökning. Undersökning syftar till att ge en aktuell bild av arbetsmarknadssituationen för personer i Sverige med funktionsnedsättning. 1 Detta är den tredje undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, de båda tidigare genomfördes 1996 och Undersökningens uppläggning och rapportens inriktning har bestämts i samarbete mellan AMS, SCB, Näringsdepartementet, tidigare Rådet för arbetslivsforskning och Handikappombudsmannen. Även IFAU har tidvis ingått i denna grupp. Utgångspunkten har varit de båda tidigare genomförda undersökningar om de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden som SCB genomförde hösten 1996 och hösten Undersökningen utformades - liksom de tidigare undersökningarna - som en tilläggsundersökning till SCB:s ordinarie Arbetskraftsundersökningar (AKU) och gavs under oktober, november och december Frågorna ställdes liksom tidigare efter avslutad AKU-intervju. Genom sin koppling till AKU finns den undersökningens alla variabler tillgängliga, vilket gör att det finns möjligheter att beskriva de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden ur ett flertal aspekter. Utöver de bearbetningar som redovisas i denna rapport finns därför också möjligheter till ytterligare bearbetning av materialet. 1 Närmare 37 miljoner människor i Europa har enligt EU-uppgifter någon form av funktionshinder. I framtiden torde en möjlighet öppnas för att kunna göra säkrare jämförelser med andra länder. Våren 2002 kommer en gemensam undersökning att genomföras inom EU.

11 Definitioner Begreppen funktionsnedsättning och handikapp används ofta på ett oklart och förvirrande sätt. I FN:s standardregler säger man att begreppet funktionsnedsättning innefattar ett stort antal olika funktionshinder. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller -sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Definitionen av funktionsnedsättning har i den undersökning som nu genomförts kortats ner jämfört med den som använts i de båda tidigare undersökningarna. Beslutet att korta ner den togs i den tidigare nämnda referensgruppen som består av AMS, SCB, Näringsdepartementet, tidigare Rådet för arbetslivsforskning och Handikappombudsmannen. Även IFAU har tidvis ingått i denna grupp. Med funktionsnedsättning menas här att man kan ha nedsatt syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, rörelsehinder, allergi eller någon form av psykisk funktionsnedsättning. Det kan också vara att man har diabetes, hjärt-lungproblem, mag-tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något liknande. Efter det att personerna fått höra denna definition fick de frågan om de med den här definitionen tillhör gruppen som har en funktionsnedsättning. 11 Vilka ingår i undersökningen? De som svarade Ja på den inledande frågan om de tillhör gruppen med någon funktionsnedsättning - med den definition som ges i denna undersökning ingår i det datamaterial som ligger till grund för de resultat som här redovisas. De som svarat Ja fick också frågan vilken eller vilka funktionsnedsättningar de hade, de hade således möjlighet att ange fler än en funktionsnedsättning. Tabellerna visar därför andelen män respektive kvinnor som uppger att de har en viss funktionsnedsättning etc., oavsett om samma individ också har någon annan funktionsnedsättning. Eftersom varje individ således - i de tabeller som redovisas per funk-

12 12 tionsnedsättning eller grupp av funktionsnedsättningar - kan återfinnas på mer än ett ställe i tabellen innebär det att summeringen av kolumnprocenten kan överstiga 100 procent. Antal deltagare i undersökningen Totalt har av individerna i urvalet svarat på tilläggsfrågorna av individerna har svarat Ja, dvs. att de tillhör gruppen som har en funktionsnedsättning och har svarat Nej. Bortfall i undersökningen kan uppstå vid två tillfällen. Det första tillfället är under AKU-intervjun, dvs. de individer som inte kan/vill delta i AKU får inte heller tilläggsfrågorna och blir därmed bortfall både i AKU och i tilläggsundersökningen. Detta bortfall uppgick till 17,4 procent av undersökningens urval. Det andra tillfället är under inledningen av tilläggsfrågorna, dvs. de personer som deltagit i AKU, men som inte vill, eller kan, delta i tilläggsundersökningen. Detta bortfall uppgick till 2,5 procent. Totalt uppgår därmed bortfallet i undersökningen om funktionsnedsättning till 19,9 procent. Tabell 1 Urval och bortfall Antal % Antal 1998 % 1998 Antal 2000 % 2000 Urval till tillägget om funktionsnedsättning Totalt bortfall , , ,9 -därav bortfall AKU , , ,4 -därav bortfall i tillägget om funktionsnedsättning 657 1, , ,5 vägrar språksvårigheter övrigt Antal svarande i tillägget om funktionsnedsättning Av dem som svarat Ja på frågan om de tillhör gruppen som har en funktionsnedsättning är 236 intagna på anstalt, långvarigt sjuka eller vistas utomlands.

13 Frågeformuläret Det formulär som framtagits för årets undersökning skiljer sig i stora delar från dem som använts vid de tidigare undersökningarna 1996 och Dels har introduktionen kortats ner och dessutom har tillägget... som påverkar det dagliga livet. tagits bort. Dels har ordet funktionshinder bytts ut mot ordet funktionsnedsättning, och några frågor har strukits och ersatts med andra. Förändringen i introduktionen har genomförts för att underlätta för såväl intervjuperson som intervjuare, den tidigare introduktionen var lång. Dessutom ansågs att tillägget om påverkan i det dagliga livet gav en icke önskvärd begränsning. Ändringen i vokabulär har skett efter önskemål i referensgruppen. Förändringen då det gäller frågorna har skett för att kunna ge ytterligare specificerad information på några områden som bedömts väsentligt att få belysta. Tre frågor är dock i princip oförändrade. Det gäller frågan om vilken/vilka funktionsnedsättningar man har, om man anser någon av dessa vara huvudsaklig, liksom frågan om nedsatt arbetsförmåga. Skillnaden mot tidigare i dessa frågor är ordet funktionsnedsättning och en del ytterligare intervjuarförklaringar då det gäller klassificeringen av olika funktionsnedsättningar. 13 Två versioner För att få klarhet i om det trots de nämnda ändringarna går att göra jämförelser bakåt i tiden (med de båda tidigare undersökningarna från 1996 och 1998) gavs frågeformuläret i två olika versioner. En större andel av de tillfrågade (90 %) fick det nya förändrade formuläret med den kortare introduktionen (och utan tillägget...som påverkar det dagliga livet. ) och med ordet funktionsnedsättning. Resten (10 %) fick samma frågor, men med den tidigare använda längre introduktionen och med benämningen funktionshinder. I övrigt var versionerna identiska.

14 14 En analys av resultaten för de olika versionerna visade inte på någon signifikant skillnad mellan de båda versionerna. Av detta följer att vi ej kan dra slutsatsen att det föreligger något tidsseriebrott i förhållande till de tidigare genomförda undersökningarna. Det bedömdes därför att det gick att slå ihop de båda versionerna inför databearbetningen och betrakta dem som en enhet. Detta innebär att alla beräkningar i denna rapport är grundade på det hopslagna materialet från båda versionerna. För ytterligare diskussion hänvisas till den tekniska beskrivningen i bilagan.

15 15 Resultatredovisning Vad redovisas och hur Undersökningsresultaten gäller personer med funktionsnedsättning, med datainsamling under fjärde kvartalet I flera fall görs jämförelser med resultat från motsvarande undersökningar 1996 och I stor utsträckning görs också jämförelser med befolkningen som helhet. Samtliga tabeller och diskussioner i resultatredovisningen gäller antal och andelar som är uppräknade att gälla hela befolkningen i åldern år, eller delgrupper av den. Utöver den information som redovisas i den löpande texten med tillhörande tabeller eller diagram finns ytterligare tabeller att finna i en tabellbilaga. Förhoppningen är att man ska kunna använda rapporten dels för att få lättillgänglig viktig information genom att läsa den löpande texten, dels kunna använda den mer som en uppslagsbok. I tabellerna redovisas konfidensintervall för erhållna värden, vilket ger läsaren information om osäkerhetsintervallet runt det erhållna värdet. Ju färre antalet individer är som ligger till grund för ett värde, desto större blir konfidensintervallet, vilket innebär att osäkerheten i värdet blir större. Vid tolkandet av tabellerna är det därför viktigt att observera konfidensintervallen runt de separata värdena. Stjärnmarkeringar i tabellerna markerar att skillnaden är statistiskt säkerställd (signifikant). För ytterligare information om osäkerhet, bortfall, effekter av val av frågemetod m.m. hänvisas till avsnittet Teknisk beskrivning i bilagan.

16 16 Andel med funktionsnedsättning i befolkningen Fler än en ½ miljon har nedsatt arbetsförmåga Mer än var femte individ, 1,2 miljoner personer mellan 16 och 64 år, uppger att de, med den definition som ges i denna undersökning, har någon form av funktionsnedsättning. Av dessa säger knappt hälften, c:a personer, att funktionsnedsättningen innebär att deras arbetsförmåga är nedsatt. Det är en större andel av kvinnorna med funktionsnedsättning än av männen som uppger att deras arbetsförmåga är nedsatt. Cirka kvinnor och ungefär män i befolkningen mellan år har så allvarlig funktionsnedsättning att de bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt. Befolkningen Med funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning 21,4% 78,6% Kvinnor Män Kvinnor Män 21,7% 21,1% 78,3% 78,9% Med nedsatt Utan nedsatt arbetsförmåga arbetsförmåga 9,8% 11,6% Kvinnor Män Kvinnor Män 10,9% 8,7% 10,7% 12,4%. I den sysselsatta befolkningen som helhet har något mindre än var femte (19,2 %) någon funktionsnedsättning.

17 I jämförelse med 1998 års undersökning är andelen individer som svarat att de har någon funktionsnedsättning klart högre, vilket framgår av tabell 2 nedan. Andelen har dock under alla tre undersökningsåren pendlat runt 20 procent Tabell 2 Befolkningen totalt. Andel som svarat att de har/inte har något funktionshinder/någon funktionsnedsättning Funktionshinder/ funktionsnedsättning Ja 19,2 r 0,4 17,1 r 0,4 21,4 r 0,5 Nej 80,8 r 0,4 82,9 r 0,4 78,6 r 0,5 Summa 100, Samtidigt som andelen som uppgivit att de har en funktionsnedsättning av något slag har ökat, så har andelen därav som säger sig ha nedsatt arbetsförmåga minskat markant i jämförelse med 1998 års undersökning, från 61 till 45 procent. Sammantaget innebär detta att andelen av befokningen i åldern år som anser sig ha nedsatt arbetsförmåga förändrats relativt litet, från 10,5 procent 1998 till 9,8 procent år I 1996 års undersökning var samma andel 12,0 procent. Vi kan alltså observera en svagt nedåtgående trend i andelen med nedsatt arbetsförmåga, som kan bero på det allmänt sett förbättrade läget på arbetsmarknaden. Om fler får arbete kan fler komma underfund med att deras arbetsförmåga inte är nedsatt. Rörelsehinder och astma/allergi är de vanligaste funktionsnedsättningarna Fördelning i befolkningen som helhet Var sextonde person i befolkningen (6 %) har någon form av rörelsehinder, vilket är samma andel som det var i undersökningen Se Tekniska beskrivningen i bilagan för ytterligare kommentarer.

18 18 Astma/allergi eller annan överkänslighet lider var tjugonde person i befolkningen av (5 %). Tabell 3 Män och kvinnor med funktionsnedsättning i befolkningen fördelade efter typ av funktionsnedsättning, år Procent Tabellen läses uppifrån och ned, med utgångspunkt från kvinnor och män Funktionsnedsättning Män Kvinnor Sign Samtliga Astma/allergi eller annan överkänslighet 4,5 ± 0,3 5,7 ± 0,4 * 5,1 ± 0,2 Diabetes 1,6 ± 0,2 1,1 ± 0,2 * 1,3 ± 0,1 Dyslexi 0,6 ± 0,1 0,4 ± 0,1 0,5 ± 0,1 Dövhet 0,6 ± 0,1 0,4 ± 0,1 0,5 ± 0,1 Epilepsi 0,2 ± 0,1 0,2 ± 0,1 0,2 ± 0,1 Hjärt-/kärlsjukdom 1,6 ± 0,2 0,8 ± 0,1 * 1,2 ± 0,1 Hörselskada 2,7 ± 0,3 1,4 ± 0,2 * 2,0 ± 0,2 Mag-/tarmsjukdom 0,8 ± 0,1 1,1 ± 0,2 1,0 ± 0,1 Lungsjukdom 0,3 ± 0,1 0,1 ± 0,0 * 0,2 ± 0,0 Psoriasis 0,8 ± 0,1 0,9 ± 0,1 0,8 ± 0,1 Psykiskt funktionsnedsättning 0,8 ± 0,1 0,9 ± 0,1 0,8 ± 0,1 Psykisk utvecklingsstörning 0,1 ± 0,0 0,1 ± 0,1 0,1 ± 0,0 Rörelsehinder 5,5 ± 0,4 6,8 ± 0,4 * 6,2 ± 0,3 Stamning, språk-, tal- eller röststörning 0,2 ± 0,1 0,1 ± 0,1 0,1 ± 0,0 Synnedsättning/blindhet 2,6 ± 0,2 2,6 ± 0,2 2,6 ± 0,2 Annan 1,7 ± 0,2 2,5 ± 0,2 * 2,1 ± 0,2 Det är en större andel kvinnor än män i befolkningen som har rörelsehinder eller astma/allergi eller annan överkänslighet. Samtidigt är det en större andel män än kvinnor som har hörselskada, hjärtkärlsjukdom, diabetes eller lungsjukdom. I hela befolkningen har två av hundra (2 %) en hörselskada och en av hundra (1 %) lider av diabetes eller hjärt/kärlsjudom. Fördelning inom gruppen som angivit funktionsnedsättning Både i denna och i de tidigare undersökningarna är det de rörelsehindrade som utgör störst andel av dem med funktionsnedsättning. Var tionde har en hörselskada och var sjuttonde har diabetes. För båda dessa typer av funktionsnedsättningar har en ökningen skett mellan åren 1998 och 2000 med 3 respektive 2 procentenheter.

19 Liksom i befolkningen totalt är det en större andel män än kvinnor som uppger att de har hörselskada, hjärt/kärlsjukdom eller dövhet, medan kvinnorna i större utsträckning än männen uppger rörelsehinder och astma/allergi. Tabell 4 Män och kvinnor med funktionsnedsättning fördelade efter typ av funktionsnedsättning, år Procent Tabellen läses uppifrån och ned, med utgångspunkt från kvinnor och män Funktionsnedsättning Män Kvinnor Sign Samtliga Astma/allergi eller annan överkänslighet 21,3 ± 1,4 26,5 ± 1,5 * 23,9 ± 1,1 Diabetes 7,4 ± 0,9 5,1 ± 0,8 * 6,3 ± 0,6 Dyslexi 2,8 ± 0,6 1,9 ± 0,5 2,3 ± 0,4 Dövhet 2,8 ± 0,6 1,8 ± 0,5 * 2,3 ± 0,4 Epilepsi 1,1 ± 0,4 1,0 ± 0,4 1,1 ± 0,3 Hjärt-/kärlsjukdom 7,7 ± 0,9 3,9 ± 0,7 * 5,8 ± 0,6 Hörselskada 12,7 ± 1,2 6,4 ± 0,9 * 9,6 ± 0,7 Mag-/tarmsjukdom 4,0 ± 0,7 5,1 ± 0,8 4,5 ± 0,5 Lungsjukdom 1,5 ± 0,4 0,4 ± 0,2 * 1,0 ± 0,2 Psoriasis 3,6 ± 0,7 4,2 ± 0,7 3,9 ± 0,5 Psykiskt funktionsnedsättning 3,6 ± 0,7 4,3 ± 0,7 4,0 ± 0,5 Psykisk utvecklingsstörning 0,4 ± 0,2 0,6 ± 0,3 0,5 ± 0,2 Rörelsehinder 26,3 ± 1,5 31,5 ± 1,6 * 28,8 ± 1,1 Stamning, språk-, tal- eller röststörning 0,7 ± 0,3 0,6 ± 0,3 0,7 ± 0,2 Synnedsättning/blindhet 12,1 ± 1,1 12,0 ± 1,1 12,1 ± 0,8 Annan 7,8 ± 0,9 11,5 ± 1,1 * 9,6 ± 0,7 19 Äldre än befolkningen i genomsnitt Personer med funktionsnedsättning av något slag är, som väntat, betydligt äldre än befolkningen i genomsnitt. Många funktioner försämras ju med åldern och högre ålder innebär också att man utsatts för större risk att råka ut för olyckor som medfört nedsatt funktionsförmåga. Av de funktionsnedsatta är 41 procent i åldern år, vilket kan jämföras med 27 procent bland de icke funktionsnedsatta och 30 procent av befolkningen totalt i åldern år. Det finns ingen signifikant skillnad i ålder mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning, och förändringen sedan 1998 års undersökning är inte större än att den kan förklaras av slumpen.

20 20 Personer med någon funktionsnedsättning som också medför att de har nedsatt arbetsförmåga är avsevärt äldre än dem som anser att deras funktionsnedsättning inte påverkar deras arbetskapacitet. Åldersfördelningen bland personer i befolkningen år med respektive utan funktionsnedsättning, år Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kategori år år år Kategori 1: Personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Kategori 2: Personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga Kategori 3: Personer med funktionsnedsättning, samtliga Kategori 4: Personer utan funktionsnedsättning Kategori 5: Befolkningen totalt Drygt hälften av dem med nedsatt arbetsförmåga är 50 år eller äldre, jämfört med cirka 30 procent av dem som anser att deras arbetsförmåga inte är nedsatt. Åldersgruppen år utgör ungefär lika stor andel i båda kategorierna, i runda tal 40 procent, medan den yngsta gruppen, år, utgör cirka 10 procent av dem med nedsatt arbetsförmåga jämfört med cirka 30 procent av dem utan nedsatt arbetsförmåga. och kortare utbildning Drygt 2 av 10 med funktionsnedsättning har eftergymnasial utbildning, att jämföra med nära 3 av 10 av de icke funktionsnedsatta. Andelen med gymnasial utbildning är ungefär densamma i de båda kategorierna, medan de med funktionsnedsättning har en högre andel som enbart

21 har genomgått folk- eller grundskolan. Kvinnor med funktionsnedsättning har i betydligt högre grad än män eftergymnasial utbildning, 24 respektive 17 procent. 21 Utbildningsnivån bland personer med respektive utan funktionsnedsättning, år Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kategori Folk-/grundsk. Gymnasium Eftergymn. Utb. Uppg saknas Kategori 1: Personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Kategori 2: Personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga Kategori 3: Personer med funktionsnedsättning, samtliga Kategori 4: Personer utan funktionsnedsättning Kategori 5: Befolkningen totalt Att personer med funktionsnedsättning har kortare utbildning har flera orsaker. Vissa funktionsnedsättningar innebär helt enkelt att man inte kunnat tillgodogöra sig utbildning i samma mån som andra. Funktionsnedsättningar kan också vara en följd av brister i arbetsmiljön, och de drabbar personer med kort utbildning hårdast. Ytterligare en förklaringsfaktor är att personer med funktionsnedsättning är genomsnittligt äldre än befolkningen i allmänhet, vilket innebär att den normala utbildningstiden var kortare i deras ungdom. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har kortare utbildning än dem vars funktionsnedsättning inte innebär något handikapp på arbetsmarknaden. Andelen med gymnasial utbildning är ungefär densamma i båda kategorierna, men de med nedsatt

22 22 arbetsförmåga har i klart mindre omfattning eftergymnasial utbildning (16 %, jämfört med 24 % för personer utan nedsatt arbetsförmåga). Större andel med funktionsnedsättning i glesbygd Andelen personer med funktionsnedsättning är betydligt större i glesbygd än i storstäder. En indelning av landets kommuner efter befolkningens storlek och geografiska koncentration i s.k. H-regioner 3 visar att andelen med funktionsnedsättning var 18 procent i Stockholms län (exklusive Norrtälje) och 29 procent i de minsta och glesast befolkade kommunerna. Olikheter i befolkningens ålder och utbildningsnivå i regionerna förklarar 2-3 procentenheter av denna totala skillnad på 11 procentenheter. Andel av befolkningen med funktionsnedsättning i olika H-regioner, år Procent Procent Män Kvinnor H-region Vad den återstående skillnaden beror på kan man bara spekulera om. En faktor kan vara att näringslivs- och yrkesstrukturen är (och har varit) olika, vilket kan innebära att befolkningen utsatts för varierande 3 H-regionerna är inga geografiskt sammanhängande regioner utan en klassificering av landets kommuner dels efter befolkningens storlek, dels efter hur stor befolkning som bor inom en viss radie från kommunens centrum. H-region 1 utgörs av Stockholms län, exklusive Norrtälje, H-region 2 utgörs här av Göteborg med omgivande kommuner tillsammans med Malmö med omgivande kommuner. Regionerna 3-6 omfattar kommuner i en fallande skala av befolkningsstorlek och koncentration. För närmare precisering, se bilaga 4.

23 risker för att ådra sig skador eller sjukdomar under arbetslivet. En annan orsak skulle kunna vara att personer med funktionsnedsättning kanske inte flyttar i samma utsträckning som andra. Eftersom flyttströmmarna i allmänhet gått från glesbygd till tätbygd skulle de med funktionsnedsättning därigenom kommit att bli en ökande andel av de kvarboende i glesbygden. En indelning av landet i geografiskt sammanhängande landsdelar ger inte lika stora skillnader i andelen med funktionsnedsättningar. Lägst andel har Stockholms län med 18 procent och högst andel Norra Sverige (Norrland plus Värmlands och Dalarnas län) med 24 procent. Befolkningens storlek och koncentration har alltså större betydelse än var i landet regionen ligger. 23 Andel av befolkningen med funktionsnedsättning i olika delar av landet 4, år Procent Procent Män Kvinnor Sthlms län Mellan- Sverige Södra Sverige Landsdelar Västra Sverige Norra Sverige 4 Södra Sverige består av Blekinge och Skåne län, Västra Sverige av Hallands och Västra Götalands län, Norra Sverige av Norrland samt Värmlands och Dalarnas län och Mellan-Sverige av övriga län, exklusive Stockholms län. (Indelning enl. AMS).

24 24 Sambandet mellan några centrala begrepp (Hämtat från AKU) Befolkningen I arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Velat arbeta Ej velat arbeta* I arbete Tillfälligt frånv. hela veckan Kunde arbeta (latent arbetssökande) Förhindrad att arbeta *) Inklusive långvarigt sjuka, personer utomlands m.fl. AKU:s beskrivning av de olika begreppen återfinns i bilaga 2. Här nedan ges en sammanställning av de begrepp som i stor utsträckning används i rapporten. Sysselsatta omfattar personer i arbete (som under den vecka mätningen gjordes utförde något arbete under minst en timme) och personer som under mätveckan var frånvarande från arbetet. Dessutom inräknas personer som har skyddat arbete, beredskapsarbete, starta egetbidrag eller arbetar på utbildningsvikariat och personer som arbetar i Samhall eller är anställda med lönebidrag och rekryteringsstöd/individuellt anställningsstöd. Ej sysselsatta omfattar personer som är arbetslösa och personer som ej är i arbetskraften men velat arbeta, liksom de som ej velat arbeta. Dessa grupper markeras i diagrammet ovan med en ljusare grå färg. Arbetslösa omfattar personer som inte var sysselsatta under mätveckan men ville och kunde arbeta och även sökt arbete (skulle ha sökt arbete men var tillfälligt förhindrad att söka) under de senaste fyra veckorna (inklusive mätveckan). Det omfattar även personer som avvaktade nytt arbete med början inom fyra veckor.

25 25 Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Två tredjedelar är sysselsatta 60 procent av de personer som har något slag av funktionsnedsättning som innebär att arbetsförmågan är nedsatt deltar i arbetskraften. Motsvarande andel för dem där arbetsförmågan inte är nedsatt är cirka 80 procent, vilket är lika högt som för personer utan funktionsnedsättning. Även vad gäller arbetslösheten är personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga helt jämförbara med dem utan funktionsnedsättning (3,4 respektive 3,5 procent av dem i arbetskraften). För dem med nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten däremot betydligt högre, 7,8 procent. Männen har för alla kategorier en högre andel i arbetskraften än kvinnorna, men de är å andra sidan genomgående arbetslösa i högre grad än kvinnorna (se tabell B13 i tabellbilagan). Andel i arbetskraften av personer i åldern år med respektive utan funktionsnedsättning, år Män Kvinnor Procent Funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga Funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga Ej funktionsnedsatta Andelen sysselsatta bland de funktionsnedsatta ökat från 55 procent 1996 till 67 procent år Samtidigt har andelen sysselsatta i befolkningen totalt ökat från 71 procent 1996 till 75 procent år 2000.

26 26 Sysselsatta i befolkningen totalt respektive av de funktionsnedsatta totalt. Procent Procent Befolkningen Funktionsnedsatta År Att andelen sysselsatta bland dem med någon funktionsnedsättning har ökat kraftigt kan ha flera orsaker. En positiv orsak kan vara att det förbättrade arbetsmarknadsläget gjort att allt fler som tidigare inte hade något arbete nu har det. En annan orsak är troligen den ökande andelen individer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga. För dem med nedsatt arbetsförmåga öka de andelen sysselsatta från år 1996 till 1998 men låg på samma nivå år 2000 som 1998.

27 27 Andel sysselsatta inom respektive grupp. Procent Procent År Befolkningen totalt Funk.ned. utan nedsatt arb.förmåga Ej funktionsnedsatta Funktionsnedsatta totalt Funk.ned. med nedsatt arb.förmåga I befolkningen totalt är 75 procent sysselsatta. Av dem som uppger att de har funktionsnedsättning är andelen sysselsatta 67 procent, vilket är signifikant lägre än för dem som uppger att de inte har någon funktionsnedsättning. Tabell 5 Personer med funktionsnedsättning respektive ej funktionsnedsättning samt befolkningen totalt fördelade på sysselsatt/ej sysselsatt, år Procent Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Sign Befolkningen Sysselsatt 67,0 r 1,2 76,8 r 0,5 * 74,7 r 0,5 Ej sysselsatt 33,0 r 1,2 23,2 r 0,5 * 25,3 r 0,5 Samtliga 100,0 100,0 100,0 Gruppen med någon funktionsnedsättning är dock långt ifrån homogen. Av dem som uppgett att funktionsnedsättningen också innebär att

28 28 arbetsförmågan är nedsatt är endast 56 procent sysselsatta medan andelen sysselsatta bland de funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga är 76 procent. De som har en funktionsnedsättning som inte innebär att arbetsförmågan nedsatt är sysselsatta i lika stor utsträckning som dem utan någon funktionsnedsättning. Det avgörande för sysselsättningsgraden tycks således vara om man har en funktionsnedsättning som innebär att arbetsförmågan är nedsatt eller inte. Tabell 6 Män och kvinnor med funktionsnedsättning fördelade på sysselsatt/ ej sysselsatt, år Procent Män Kvinnor Sign Totalt Sysselsatt 69,3 r 1,2 64,7 r 1,7 * 67,0 r 1,2 Ej sysselsatt 30,7 r 1,2 35,3 r 1,7 * 33,0 r 1,2 Samtliga 100,0 100,0 100,0 Sysselsättningsgraden för män med funktionsnedsättning är högre än sysselsättningsgraden för kvinnor med funktionsnedsättning. För befolkningen totalt är också sysselsättningsgraden högre för män (77 %) än för kvinnor (73 %). Andelen sysselsatta som har någon funktionsnedsättning som medför att arbetsförmågan är nedsatt följer samma mönster. 58 procent av männen är sysselsatta jämfört med 55 procent av kvinnorna. I diagrammet på nästa sida kan utläsas att andelen sysselsatta kvinnor och män är ungefär lika hög i befolkningen totalt, bland dem som inte har någon funktionsnedsättning och bland dem som har någon funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga. Däremot är andelen sysselsatta betydligt lägre bland dem som har nedsatt arbetsförmåga.

29 29 Andel sysselsatta män och kvinnor inom respektive grupp, år Procent Funk.nedsatta med nedsatt arb.förmåga Män Kvinnor Funk.nedsatta utan nedsatt arb.förmåga Ej funktionsnedsatta Funktionsnedsatta totalt Befolkningen totalt Procent 3 av 5 sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga arbetar heltid Av de sysselsatta som uppgett att de har någon form av funktionsnedsättning arbetar 73 procent heltid. Det är en signifikant lägre andel än bland dem som inte har någon funktionsnedsättning där 80 procent arbetar heltid. Lika stor andel, 80 procent, arbetar heltid av dem med funktionshinder utan nedsatt arbetsförmåga. Av dem som uppgett att funktionsnedsättningen även innebär att arbetsförmågan är nedsatt är det en betydligt lägre andel som arbetar heltid, 61 procent. 31 procent har en deltid på mellan timmar/vecka. Andelen av dem med funktionsnedsättning som arbetar heltid har ökat från 68 procent 1996 till 73 procent år 2000, vilket troligen i stor utsträckning kan förklaras med ökningen av antalet funktionshindrade utan nedsatt arbetsförmåga.

30 30 Funktionsnedsatta fördelade på heltid/deltid för respektive år. Procent Procent Heltid 35- tim Deltid tim Deltid 1-19 tim År I tabell 7 kan också utläsas att den lägre andelen heltidssysselsatta bland dem med funktionsnedsättning i stort sett motsvaras av en högre andel med längre deltid, timmar. Tabell 7 Sysselsatta med funktionsnedsättning respektive ej funktionsnedsättning samt sysselsatta totalt fördelat på heltid/deltid, år Procent Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Sign Sysselsatta totalt Heltid 35- tim 72,8 r 1,3 79,6 r 0,6 * 78,3 r 0,5 Deltid 20-34tim 21,1 r 1,2 15,3 r 0,5 * 16,4 r 0,5 Deltid 1-19 tim 5,7 r 0,7 4,9 r 0,3 5,0 r 0,3 Uppgift saknas 0,4 r 0,2 0,2 r 0,1 0,3 r 0,1 100,0 100,0 100,0 Av samtliga sysselsatta i befolkningen är det männen (90 %) som i större utsträckning än kvinnorna (65 %) arbetar heltid. Samma förhållande gäller även för dem med någon funktionsnedsättning. 85 procent av männen med funktionsnedsättning arbetar heltid medan motsvarande andel för kvinnorna är 59 procent.

31 Tabell 8 Sysselsatta män och kvinnor med funktionsnedsättning fördelade på heltid/deltid, år Procent Män Kvinnor Sign Totalt Heltid 35- tim 85,2 r 1,4 59,4 r 2,0 * 72,8 r 1,3 Deltid tim 10,2 r 1,2 32,8 r 1,9 * 21,1 r 1,2 Deltid 1-19 tim 4,1 r 0,8 7,5 r 1,1 * 5,7 r 0,7 Uppgift saknas 0,5 r 0,3 0,3 r 0,2 0,4 r 0,2 100,0 100,0 100,0 31 Varannan kvinna (50 %) med någon funktionsnedsättning som också innebär att arbetsförmågan är nedsatt arbetar heltid. Motsvarande andel för männen är 74 procent. Andelen fast anställda oförändrat hög Andelen fast anställda av dem som har någon funktionsnedsättning har legat i stor sett oförändrad över de tre åren, mellan 86 och 88 procent. Andelen fast anställda av de sysselsatta i befolkningen totalt har legat på 85 procent över åren. Funktionsnedsatta respektive år fördelade på fast och tidsbegränsat anställda. Procent Procent År Fast anställd Tidsbegränsat anställd

32 32 Tabell 9 Sysselsatta med funktionsnedsättning respektive ej funktionsnedsättning samt sysselsatta totalt fördelade på fast/tidsbegränsat anställda, år Procent Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Sign Sysselsatta totalt Fast anställd 86,5 r 1,0 84,9 r 0,5 * 85,2 r 0,5 Tidsbegränsat anställd 13,5 r 1,0 15,1 r 0,5 * 14,8 r 0,5 100,0 100,0 100,0 Det är en signifikant större andel fast anställda bland dem som uppger att de har någon funktionsnedsättning än bland dem som inte har någon funktionsnedsättning. Av dem med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är andelen fast anställda ännu högre (89 %). Tabell 10 Fast respektive tidsbegränsat anställda kvinnor och män med funktionsnedsättning, år Procent Män Kvinnor Sign Totalt Fast anställd 88,0 r 1,4 85,0 r 1,5 * 86,5 r 1,0 Tidsbegränsat anställd 12,0 r 1,4 15,0 r 1,5 * 13,5 r 1,0 100,0 100,0 100,0 En större andel av männen än av kvinnorna med funktionsnedsättning är fast anställda. Samma förhållande råder bland övriga sysselsatta män (87 %) och kvinnor (83 %). Av dem som uppgett att arbetsförmågan är nedsatt är dock andelen fast anställda lika stor för män och kvinnor (89 %).

33 Andelen företagare motsvarar genomsnittet för de sysselsatta i befolkningen Av de sysselsatta i befolkningen totalt är c:a var tionde egen företagare. Andelen egna företagare är lika stor bland dem med som bland dem utan funktionsnedsättning. Funktionsnedsatta fördelade på anställda och företagare respektive år. Procent 33 Procent Bland dem som har någon funktionsnedsättning är det en signifikant större andel av männen (13 %) än av kvinnorna (5 %) som är egna företagare. Detta förhållande är jämförbart med det som råder för de Tabell 11 Sysselsatta med respektive utan funktionsnedsättning, samt sysselsatta totalt fördelade på anställd/företagare, år Procent Funktionsnedsättning År Ej funktionsnedsättning Sign Sysselsatta totalt Anställd Företagare Anställd 90,6 r 0,8 89,9 r 0,4 90,0 r 0,4 Företagare 9,1 r 0,8 9,8 r 0,4 9,6 r 0,4 Medhj.fam.medl. 0,3 r 0,2 0,3 r 0,1 0,3 r 0,1 100,0 100,0 100,0

34 34 sysselsatta i befolkningen totalt där 14 procent av männen och 5 procent av kvinnorna är egna företagare. Av dem som uppgett att arbetsförmågan är nedsatt är andelen egna företagare 19 procent för männen och 7 procent för kvinnorna. Tabell 12 Anställda respektive företagare, kvinnor och män med funktionsnedsättning, år Procent Män Kvinnor Sign Totalt Anställda 86,7 r 1,4 94,8 r 0,9 * 90,6 r 0,8 Företagare 13,0 r 1,3 4,9 r 0,9 * 9,1 r 0,8 Medhj.fam.medl. 0,3 r 0,2 0,3 r 0,2 0,3 r 0,2 100,0 100,0 100,0 Fler än genomsnittet arbetar i kommunal sektor De sysselsatta som har någon funktionsnedsättning fördelar sig på arbetsmarknadssektor på ungefär likartat sätt som de utan funktionsnedsättning. Dock arbetar en signifikant större andel av dem med funktionsnedsättning inom kommunal sektor än av dem som ej uppgivit någon funktionsnedsättning. Tabell 13 Sysselsatta med respektive utan funktionsnedsättning fördelade på olika sektorer, år Procent Sektor Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Sign Sysselsatta totalt Statlig 4,8 r 0,6 5,8 r 0,3 * 5,6 r 0,3 Kommunal 22,9 r 1,2 19,4 r 0,5 * 20,1 r 0,5 Landsting 5,6 r 0,7 6,1 r 0,3 6,0 r 0,3 Privat 66,7 r 1,3 68,7 r 0,6 68,3 r 0,6 100,0 100,0 100,0 Det motsatta förhållandet råder inom statlig sektor, där en signifikant större andel av dem utan funktionsnedsättning arbetar än av dem med funktionsnedsättning.

35 Tabell 14 Sysselsatta män och kvinnor med funktionsnedsättning fördelade på respektive sektor, år Procent 35 Sektor Män Kvinnor Sign Totalt Statlig 5,2 r 0,9 4,3 r 0,8 4,8 r 0,6 Kommunal 9,9 r 1,2 36,9 r 2,0 * 22,9 r 1,2 Landsting 1,5 r 0,5 10,0 r 1,2 * 5,6 r 0,7 Privat 83,4 r 1,5 48,7 r 2,0 * 66,7 r 1,3 100,0 100,0 100,0 Andelen sysselsatta med funktionsnedsättning inom privat respektive offentlig sektor har varit oförändrad mellan de tre åren. Funktionsnedsatta fördelade på sektor respektive år. Procent Procent Offentlig sektor Privat sektor År Yrke Det är en signifikant mindre andel av dem som har någon funktionsnedsättning än av dem utan funktionsnedsättning, som återfinns inom yrken som normalt kräver högre utbildning (ledningsarbete, arbete som kräver teoretisk specialistkompetens samt arbete som kräver kortare högskoleutbildning).

36 36 Det finns en större andel män än kvinnor med funktionsnedsättning inom ledningsarbete. Samtidigt finns det en större andel kvinnor än män med funktionsnedsättning i yrken som kräver teoretisk specialistkompetens. (Se tabellbilagan). Tabell 15 Sysselsatta med funktionsnedsättning respektive ej funktionsnedsättning fördelade på olika yrkesgrupper, år Procent Yrkesgrupper Sysselsatta med funktionsnedsättning utan funktionsnedsättning Sysselsatta i befolkningen totalt 1.Ledningsarbete 3,3 ± 0,5 4,9 ± 0,3 4,6 ± 0,3 2.Arbete som kräver teoretisk spec. komp. 14,4 ± 1,0 17,4 ± 0,5 16,8 ± 0,5 3.Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 17,3 ± 1,1 21,3 ± 0,6 20,5 ± 0,5 4.Kontors- o kundservicearbete 10,2 ± 0,9 10,4 ± 0,4 10,4 ± 0,4 5.Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 19,7 ± 1,1 17,9 ± 0,5 18,3 ± 0,5 6.Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 2,8 ± 0,5 1,8 ± 0,2 2,0 ± 0,2 7.Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 12,8 ± 1,0 10,4 ± 0,4 10,9 ± 0,4 8.Process och maskinoperatörs-, transportarbete 12,7 ± 1,0 10,8 ± 0,4 11,2 ± 0,4 9.Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 6,4 ± 0,7 4,8 ± 0,3 5,1 ± 0,3 10.Militärt arbete 0,3 ± 0,1 0,3 ± 0,1 0,3 ± 0,1 Samtliga 100,0 100,0 100,0

37 Nedanstående diagram visar andelen sysselsatta kvinnor och män inom olika yrkesgrupper som uppgett att de har någon funktionsnedsättning. 37 Sysselsatta män och kvinnor med funktionsnedsättning fördelat på olika yrkesgrupper, år Procent Yrkesgrupper 1 2 Män Kvinnor Procent Förklaring av Yrkesgrupper 1 Ledningsarbete 2. Arbete som kräver teoretisk spec. komp. 3. Arbete som kräver kortare högskoleutb 4. Kontors- o kundservicearbete 5. Service-, omsorgs- o försäljningsarbete 6. Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7. Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 8. Process och maskinoperatörs-, transportarbete 9. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 10. Militärt arbete Det kan konstateras att den signifikant mindre andel personer med funktionsnedsättning i yrken som normalt kräver högre utbildning (se tab 15) förstärks då man ser på de funktionsnedsatta där också arbetsförmågan är nedsatt.

38 38 Tabell 16 Sysselsatta män och kvinnor med funktionsnedsättning totalt, samt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga fördelade på olika yrkesgrupper, år Procent Yrkesgrupper Funktionsnedsättning Män Kvinnor Funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförm. Män Kvinnor 1.Ledningsarbete 4,2 ± 0,8 2,4 ± 0,6 3,2 ± 1,2 2,2 ± 0,9 2.Arbete som kräver teoretisk spec. komp. 12,4 ± 1,3 16,5 ± 1,5 10,4 ± 2,1 15,1 ± 2,2 3.Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 17,1 ± 1,5 17,6 ± 1,5 13,5 ± 2,4 15,3 ± 2,2 4.Kontors- o kundservicearbete 6,6 ± 1,0 14,1 ± 1,4 7,7 ± 1,8 15,0 ± 2,2 5.Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 7,8 ± 1,1 32,6 ± 1,9 6,6 ± 1,7 33,3 ± 2,9 6.Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 4,2 ± 0,8 1,2 ± 0,4 7,4 ± 1,8 1,3 ± 0,7 7.Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 23,0 ± 1,7 1,9 ± 0,6 26,0 ± 3,0 2,1 ± 0,9 8.Process och maskinoperatörs-, transportarbete 19,3 ± 1,6 5,7 ± 0,9 19,8 ± 2,7 6,5 ± 1,5 9.Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 5,0 ± 0,9 8,0 ± 1,1 5,1 ± 1,5 9,1 ± 1,8 10.Militärt arbete 0,5 ± 0,3 0,0 ± 0,0 0,3 ± 0,4 0,0 ± 0,0 Samtliga 100,0 100,0 100,0 100,0 Relativt små regionala skillnader i sysselsättningsgrad Vid en uppdelning av materialet i s.k. H-regioner 5 finner man att personer som har en funktionsnedsättning av något slag, men som inte anser sig ha nedsatt arbetsförmåga, förvärvsarbetar (är sysselsatta) i lika hög grad som dem som inte har någon funktionsnedsättning. Däremot är det en markant skillnad vad gäller sysselsättning mellan dem som bedömer att deras funktionsnedsättning medför att deras arbetsförmåga är nedsatt och övriga. 5 I bilaga 4 redovisas hur H-regionerna definierats och avgränsats.

39 Skillnaden mellan regionerna vad gäller sysselsättningsgrad hos dem med nedsatt arbetsförmåga är relativt små. De enda regioner som avviker märkbart från de övriga är H-regionerna 1 och 6. I H-region 1, dvs. Stockholms län exklusive Norrtälje, är andelen sysselsatta något högre än i de övriga regionerna, och i H-region 6, dvs. de minsta och glesast befolkade kommunerna, är andelen sysselsatta lägre. Andelen sysselsatta av personer med respektive utan funktionsnedsättning i olika H-regioner, år Procent 39 Procent H-region Funktionsneds, nedsatt arb.förmåga Funktionsneds, ej nedsatt arb.förmåga Ej funktionsneds.

40 40 Behov av stöd och anpassning av arbetsförhållandena Tre av fyra behöver stöd eller anpassade arbetsförhållanden Av de sysselsatta med funktionsnedsättning som också uppgivit att de har nedsatt arbetsförmåga behöver tre av fyra något slag av hjälp eller anpassning av arbetsförhållandena för att kunna förvärvsarbeta. Det är något vanligare bland kvinnor än bland män att man behöver hjälp eller anpassade arbetsförhållandena (knappt 80 procent av kvinnorna mot knappt 70 procent av männen). Av dem med astma/allergi eller hörselskada behöver två av tre hjälpåtgärder av något slag för att de ska kunna utföra sitt arbete. Motsvarande andel bland rörelsehindrade och personer med hjärt- och kärlsjukdomar är fyra av fem. Övriga grupper av funktionsnedsättningar är inte tillräckligt stora för att kunna redovisas vad gäller hjälpbehoven. Sysselsatta funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga fördelade efter antal åtgärder som behöver vidtas för att man skall kunna arbeta, år Procent Procent Män Kvinnor Antal åtgärder Sju konkreta åtgärder för att underlätta arbetet tas upp i undersökningen, nämligen personligt biträde, anpassade hjälpmedel, anpassning av arbetslokalen, anpassad arbetstid, anpassat arbetstempo, anpassade

41 arbetsuppgifter och transport till/från arbetet. Dessutom har de svarande haft möjlighet att ange om de har behov av något annat än det som räknats upp för att de ska kunna utföra sitt arbete. För nära hälften av de svarande är två eller flera av dessa underlättande åtgärder nödvändiga för att de skall kunna utföra sitt arbete. Vanligast är behov av anpassade arbetsuppgifter, anpassad arbetstid och anpassat arbetstempo. Mellan 30 och 40 procent av de sysselsatta behöver anpassning av dessa nämnda förhållanden. Omkring 20 procent behöver anpassade hjälpmedel av något slag. Däremot är det relativt få (färre än 10 procent) som behöver personligt biträde, särskild transport till/från arbetet eller anpassning av arbetsplatsen. Skillnaderna mellan män och kvinnor är relativt små. Endast beträffande anpassad arbetstid och anpassade hjälpmedel har kvinnorna ett signifikant större behov än männen. Andelen sysselsatta med behov av hjälp eller anpassning av arbetsförhållandena för att kunna utföra arbetet, år Procent 41 Personligt biträde Män Kvinnor Anpassade hjälpmedel Anpassad lokal Anpassad arbetstid Anpassat arbetstempo Anpassade arbetsuppgifter Transport till/från arbetsplatsen Ytterligare behov