Att tänka efter före seminarium om sociala investeringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att tänka efter före seminarium om sociala investeringar"

Transkript

1 Att tänka efter före seminarium om sociala investeringar Sunderby folkhögskola Yvonne Stålnacke, kommunalråd i Luleå, inleder. Citat: Det finns skillnader som beror på sociala faktorer. Så gott som genomgående har de med kort utbildning en sämre hälsa än de med längre utbildning. Detta påverkar även dödligheten. De med kort utbildning har en kortare livslängd. Det som är positivt är att det går att göra något med politiska beslut. Marmotkommissionen kom fram till, citat, det är oetiskt att inte göra något. Orättvisorna beror på dålig politik. Nu finns beslut på att bilda en nationell kommission. Hur ska vi minska skillnaderna? Hur följer vi upp och ser så att vi gör rätt saker för en hälsa på lika villkor, som är vårt uppdrag? Att se sociala insatser, inte som kostnader utan som investeringar, är en utmaning. Vi behöver lära oss av andra goda exempel. Det är oerhört viktigt att vi i ledningen är tydliga med att det är ett viktigt arbete. Vi har startat en resa i Norrbotten för sociala investeringar där vi utbildat i socioekonomiska beräkningar och den resan behöver vi fortsätta.

2 Sociala investeringar- idémässig bakgrund och förutsättningar för genomförande. Lennart Nygren, professor i socialt arbete Umeå univers itet Lennart Nygren gav en samlad och grundlig genomgång av utvecklingen av forskningsområdet sociala investeringar, definitioner av begreppet och en översikt av litteraturen på området. Lennart började tidigt med ämnet sociala investeringar. Han började som lärare och utvecklade ett intresse för samhällsekonomiska beräkningar. Han berättar att intresset för samhällsekonomiska kalkyler med tidiga insatser var större förr, för att svalna av i ungefär tio år innan det kom på tapeten igen. För tre år sen fick Lennart en förfrågan från Umeå kommun om att medverka vid sociala investeringsprojektet inom kommunens fond på 120 miljoner kronor. Lennart deltog i projektet barnavårdskarriärer som drevs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Där studerades kostnaderna i relation till det arbete som kommunerna gör med barn som behöver särskilt stöd. Journalerna från 20 individer studerades. Arbetet med kodningen var omfattande och insatser och risktecken kartlades. SKL:s ekonomer har räknat på kostnaderna för individerna inkl. arbetstid för personalen. En rapport om det finns på webben: De 20 personernas journaler visar att det ser väldigt olika ut. Kostnaderna kan komma sent eller tidigt eller dela upp sig i perioder. De visar ett exempel på ekonomiutvecklingen vid utanförskap.

3 Om sociala investeringar som tankemodell Hur har modellen kommit till? Lennart visar framväxten i olika länder. Det är lätt att säga och låter klokt att tidiga insatser ger vinster på sikt. Det görs redan mycket idag som till exempel skola och fritidsverksamhet som samhället satsar i, som kan liknas vid sociala investeringar. Lennart: Vi har inga mått på effekterna av det, men vi kan tänka oss att plocka bort dessa generella insatser och vad det skulle ge för effekter. Det är svårt att identifiera tidiga insatser och se vilka insatser det är som lönar sig. Vi måste hela tiden prioritera och hantera en begränsad budget och värdera olika insatsers effekter mot andra insatser. Men sociala investeringar ses som komplement till reguljär verksamhet. Det är viktigt att kunna visa att en insats har gett exempelvis sju gånger pengarna tillbaka, men det är också viktigt att tänka på att det inte bara handlar om pengar utan om mänskliga vinster. I början ska vi identifiera ett val mellan en eller flera åtgärder. Vi ska identifiera dessa insatsers effekter, för den som är berörd och alla andra. Hela samhället påverkas. En effektiv insats innebär vinster för alla medborgare i samhället. Det finns alltså lite olika definitioner av begreppet sociala investeringar, för att koppla till det tidigare stycket. Det som SKL står för är att en social investering är en insats som sätts in i tidig ålder eller i en process för att uppnå bättre utfall för individer och för att spara kostander för samhället. Den svenska diskussionen har landat i detta. Tydligare information finns i Lennarts powerpointpresentation. Litteratur som finns är skrifter från SNS och Skandia, som också finns att läsa om i Lennarts powerpoint och som är fritt tillgängliga på nätet. Sociala investeringar internationellt Lennart talar om exempel från USA, England, Kanada med flera. Avancerade beräkningar görs på Washington state institute of public policy. Utomlands handlar det mer om sociala företag som anställer folk och kan motverka utanförskapet på det sättet. Det förekommer privata finansiärer som investerar i program för att få avkastning. Sådana program finns t.ex. i fängelser. Det har vi inte sett i Sverige så mycket idag. Vad är sociala investeringar? Lennart drar ett antal punkter som definierar. Se hans powerpoint. Bland annat ska en satsning handla om ett specifikt problem eller en specifik målgrupp. Ofta är det förebyggande, men även rehabiliterande, även om vi är mera fästa vid tidiga insatser. Insatsen ska vara långsiktig. En praktisk faktor är att det sällan görs beräkningar på längre sikt än fem eller tio år, fastän man skulle kunna ha ett perspektiv på 50 eller 100 år, vilket vore mera givande. Att definiera målgrupper är klurigt, eftersom det är svårt att se en helt likformig grupp där individerna har samma behov, grupperna är komplexa. I ett projekt där man jämförde mellan ett område med insatser och ett kontrollområde var en enstaka individ orsak till att kostnaderna steg i det område där insatserna gjordes.

4 Generellt finns lika många tjejer och killar i utsatthet. Av tjejerna får en högre andel slutbetyg och det innebär en större möjlighet att få en bättre hälsa. Bland killarna finns större risker för ohälsa på grund av att de inte får slutbetyg i lika hög grad. Grundläggande frågor: Vem ska ta risken med en investeringsfond? Ska fonden göra det eller ska verksamheten ta risken om det inte blir någon ekonomisk vinst? Det är viktigt att reda ut när man inrättar en social investeringsfond. Det finns också en risk som snarare är en regel att vinsten hamnar på något annat ställe än där insatserna görs. Det ska vi ha en tanke om hur vi ska hantera. Vill vi ha små enskilda projekt eller brett över hela organisationen? På SKLs webbsida finns verktyg för hur man gör en social investeringskalkyl: vesteringar.2258.html En ekonomisk kompetens är givande i verksamheterna som jobbar med folkhälsa och sociala investeringar, en ekonom som kan verksamheten. Lennart talar sedan om kalkyler för att räkna hem investeringar. Först och främst ska alla kostnader vara kända. Det går att göra rimliga uppskattningar, sannolikheter. Vi räknar också med diskonteringsränta vilket har att göra med inflationen och andra saker. Lennart trycker igen på att en samhällsekonomisk kompetens är värdefull i sammanhanget. Sociala investeringsfonder: Fondmodellen, varför väljer vi den? Därför att det handlar om humankapital och investeringar. Vi får också tydlighet och kontroll och möjlighet att hålla koll på pengarna. Vi får långsiktigheten som finns i en fond och återföringen som är en viktig faktor och som också finns i fondmodellen. Vi kan tänka oss att vi beskattar verksamheterna på de tänkta vinsterna och återför det till fonden. Alternativt att vi inte låter verksamheterna få så mycket pengar som de skulle ha fått, utan det återförs i fonden. Frågor till Lennart Jonas Brännberg, rättvisepartiet socialisterna: Är det rimligt att varje kommun ska göra en uppföljning som är så pass detaljerad, eller ska vi börja göra investeringar och göra förenklad uppföljning för att på det sättet spara pengar, nu när vi har en del kunskap om vad som är effektivt? Lennart menar att det inte är så komplicerat att göra uppföljningen för någon med ett ekonomiskt öga. Det finns exempel där kommuner har gjort generella beräkningar och det har fungerat. Kommunerna emellan kan också samverka om den typen av kompetens, det vore positivt.

5 Organisering och styrning av sociala investeringar (via videolänk) Robert Jonsson, ekonomie doktor i företagsekonomi, Linköpings universitet, postdoktor vid Centrum för kommunstrategiska studier Roberts stora poäng är att det finns ett antal grundläggande frågor som kommunerna behöver ställa sig och besvara innan de ger sig i kast med sociala investeringar. I sitt föredrag pratar han om många av frågorna, till exempel Vad vill vi med sociala investeringar? och lämnar åt kommunerna att besvara dem, med ett visst stöd. Robert och hans kollega Erik Jannesson står bakom rapporten Organisering och styrning av sociala investeringar som finns på webben: Roberts powerpoint är också omfattande och informationsrik, läs mer där. Robert: På den tekniska sidan finns driftbudget och investeringsbudet. Det finns inte på den sociala sidan och är ett hinder för att tänka längre än näsan räcker. Kommunerna måste fundera på om de vill se på investeringarna kommunalekonomiskt istället för samhällsekonomiskt, och vad satsningarna innebär för olika verksamheter och chefer. Det har gett bra resultat att tänka på det sättet. Här drar man skillnaden mellan om man arbetar med kommunen som en organisation eller som ett geografiskt område. Organisation = givande med kommunalekonomiskt tänk. Geografiskt = givande med samhällsekonomiskt tänk

6 Av vilka skäl kan kommunerna jobba med sociala investeringar? Orsaken till att kommunerna vill jobba med sociala investeringar är en viktig fråga som rapporten tar upp. Det är vanligt att stöta på svårigheter i det kommunala arbetet, men om de exempelvis ser att skälet är att de vill ha ett resursfördelningssystem som kompletterar traditionellt budgetarbete inom välfärdsområdet så är det lättare att jobba vidare. Rapporten har bidragit med en kunskapsmodell som bland annat visar att ledarskapet uppifrån är mycket viktigt. Robert liknar det vid ett aktivt föräldraskap. En illustration av kunskapsmodellens olika delar finns i Roberts powerpoint och i rapporten. Robert återkommer till frågan om varför kommunerna vill jobba med sociala investeringar. Ett argument är att sociala sidan måste ha en investeringsbudget eftersom det är nödvändigt. Robert menar att få kommuner tänker igenom grundskälet, men att de däremot har tänkt mycket på hur de vet om de gör rätt investeringar. Aktivt ägarskap Det är nödvändigt för att få ut något mer ur sociala investeringar än bara bra projekt i sig. Var placeras förvaltningen av investeringarna? För att jobba brett är det en poäng i att ha det högt upp i organisationen. Det skapar en legitimitet och underlättar att kommunicera kring frågan, så att gemene man förstår och sociala investeringar kan bli något som många tar till sig. Lärandet efter varje genomfört projekt är också viktigt och något som gör att investeringarna leder till mer än avslutade projekt som var jättebra. Hur jobbar vi med det lärande som har skett? Det har funnits brister i hur kommunerna jobbar med det i ägarskapet av fonderna. Den grundläggande poängen är att vi som kommuner ska besvara och verkligen tänka igenom ett antal frågor och svaren på dessa kan vi få viss hjälp med men de ska komma från oss. Beviskedjan Robert och Erik har tagit fram en beviskedja med ett antal steg där det sista steget är Värdeskapande. Kedjan är ett sätt att mäta av hur organiseringen av sociala investeringar funkar i den aktuella kommunen. Beviskedjan finns i rapporten och i Roberts powerpoint. Frågor Bjarne Stenquist: Har ni studerat organisationskultur och ledningskultur i nya sociala projekt? Robert svarar att det viktiga är att projekten i sig fungerar men lärandet är en nyckelfaktor. Vi vill studera det här mer. Hur fungerar övergångsfasen från lyckade projekt till att bli en del av verksamheten, frågar sig Robert.

7 Avbrott för funderingar med fritt samtal i grupper. Fem minuter. Frivilligt att anteckna. Några grupper ger en kort reflektion: Jonas Brännbergs grupp: Vi behöver se över hur vi klarar av utvärderingar och utveckla det. För Luleås del så behöver vi får ner det aktiva ägarskapet och få ett lärande i organisationen. För Gällivare borde vi förbereda organisationen med att ha utbildningar och få igång folk på det sättet, bland annat. Bjarnes grupp: Redan när man lägger upp ett projekt kan man ha vissa utvärderingsparameterar. Som t.ex. Sportoteket i Luleå hur mycket lånas ut av det som lämnats in? Kan vi se ett ökat deltagande på friluftsdagarna? Redan i början av projektet kan man sätta upp lite sunt-förnuftparametrar som man kan mäta och att vara medveten redan från starten. Lunch

8 Sociala investeringar i praktiken; några exempel från Malmö Bjarne Stenquist, utvecklingssekreterare Enheten FoU och social hållbarhet Malmö stad Bjarne arbetar på stadskontoret på nämnd enhet inom tre olika projekt: En om överenskommelse med civilsamhället. En om förbättrade samarbetsformer med akademin och bland annat Malmö universitet. Samt i en grupp som gör en långsiktig och kontinuerlig uppföljning om kommissionens rekommendationer. Bjarne har arbetet inom bygga om-dialogen, ett socialt investeringsprojekt kring miljonprogrammen. Innan detta var han föreläsare, utbildare och journalist. Bjarne börjar från början. Hjulet uppfanns för år sedan. Resväskan för 200 år sedan. Rullande resväska för 40 år sedan. Varuhuset Macys i New york sålde den första resväskan för 40 år sedan. Innovationer handlar ofta om att kunna kombinera ihop saker som redan finns, på ett nytt sätt. Sverige byggde lägenheter på tio år, , det är unikt i världen av dessa hus finns i Malmö. Vi har väldiga uppskjutna investeringsbehov i bostäder. Det är viktigt att använda investeringarna till mer än att bara rädda fastigheterna, för där finns en potential. Bjarne visar en bild med färgade områden på en karta, resursfattiga blå områden som dominerar över några få orangea resursstarka. En total överlappning finns mellan miljonprogramsområdena och de socialt utsatta människorna.

9 Bjarne: Vi har en geografisk koncentration av segregation och utsatthet i de områdena. Vi letade efter fastighetsägare som kunde använda det uppdämda investeringsbehovet för att även uppnå sociala effekter. Tre privata fastighetsägare hittades. De ägde lägenheter i Lindängen. Vi ställde frågan, hur mycket behöver ni investera på ett ungefär för att nå dels 50 % energireduktion och social förbättring och standardhöjning? Det skulle kosta 1,1 miljard. Och det är lika med ca 550 jobb i byggbranschen. Det skulle dock tvinga fram en hyreshöjning som blir så pass hög att människor måste flytta. Vi beräknade hur mycket som saknades i budgeten för att slippa hyreshöjningar över 20% på tre år. Den summan var 600 miljoner. Det är en anledning till att få investeringar görs, ekonomin går inte att räkna hem. Hittills har två modeller använts, massiva kapitaltillskott från kommunen eller kommunalt bostadsbolag eller massiva hyreshöjningar på 50% eller mer. Den tredje vägen? Finns den? Det är inte bara en fråga om byggnader utan om människor, fattigdom och växthusgaser. Vi behöver en upprustning, energireduktion, energieffektiviteten och ett bättre liv. Den totala samhällskostnaden Bjarne: Då började vi räkna på den totala samhällskostnaden i Lindängen som har invånare. Olika samhällsaktörers insatser i området var ca 2 miljarder per mandatperiod. Hälften av pengarna är uteblivna skatteintäkter. Det som är reala kostnader är investeringar i de välfärdssystem som står för utbetalningarna plus transfereringar. Finns det ett sätt att göra investeringen på 600 miljoner så att vi senare tjänar tillbaka det? Under åtta års tid? Hur många personer behöver gå från permanent utanförskap till permanent innanförskap under 8 år? Det rörde sig om 138 personer på 16 år, en av tjugo personer av de dryga personer av de arbetslösa men arbetsföra i Lindängen. Bjarne nämner frågan om vilka effekter vi får om olika aktörer börjar tänka utöver ett budgetår. Tre kluster av aktörer fanns: byggbranschen, offentliga aktörer samt finansmarknaden. Möjligheterna att sätta upp en fond undersöktes och det var svårt. Men ett litet bolag, Trianon, fick en del av ett EUbidrag för energieffektivisering. De bestämde sig för att investeringarna skulle ge maximalt med nya jobb för hyresgästerna. 8 personer är idag anställda i bolaget Trianon. Efter det skapades ytterligare 12 ettåriga anställningar hos alla entreprenörer som kopplades till projekten. T.ex. fick entreprenörerna som byggde om tvättstugor det uppdraget på villkoret att de anställde någon från området hos sig. Trianon ansåg att det var bra affärer och gjorde bostadsområdet bättre och mera attraktivt. Det sände en viktig signal i området om att arbete är fullt möjligt. MKB, Sveriges största kommunala bostadsbolag, har också börjat med sociala klausuler i sina kontrakt. Andra har följt efter med enklare former av jobb och sysselsättning som sommarjobb och praktikplatser. Det har inte byggts en enda bostad i Lindängen på 37 år trots en stor inflyttning. För tio dagar sedan satte Trianon spaden i marken för nya bostäder i Lindängen. Det byggs på kommunal mark med tomträttsavgäld på 99 år. Det har varit en så pass hög tomträttsavgäld där att invånare i Lindängen inte skulle ha haft möjlighet att bo med de priserna.

10 Bjarne: Trianon sa, ge oss en lägre tomträttsavgäld, så förbinder vi oss att 25% av arbetskraften i bygget ska tas från arbetslösa Lindängenbor. För kommunen innebar det att på kort sikt förlora inkomster men att på längre sikt få en bra deal ekonomiskt och mänskligt. Allt detta har ingått i ett socialt investeringspaket i Lindängen. Bland annat allaktivitetshuset i anslutning till skolan i Lindängen, där det finns två anställda och övriga frivilliga som bland annat är ungdomar från området. Trots förväntningarna på stök och förstörelse har skadegörelsen minskat. Skolresultaten har också blivit bättre. Man har också startat en lokal där delar av arbetsförmedlingen och socialförvaltningen finns, framtidens hus, som har öppna dörrar och finns nära individerna med behov. Under 2010 gick 23 personer från arbetslöshet till arbete. Kurvan har stigit och 2014 var det 77 personer. Andelen som går till studier har också ökat. Upplevelsen finns nu att staden har åtagit sig Lindängen. Ett råd är att jobba med den här typen av konstellationer och med tydliga åtaganden från kommunen och staden. Staden måste kunna gå före och markera att man tror på den här typen utav områden. Det här lägger också grunden för en mycket aktivare medborgare. Allaktivitetshuset och framtidens hus gör enbart aktiviteter som kommer på förslag av lindängenborna. Och så provar man och om det inte funkar lägger man ner. Ett råd är att våga prova och våga ta emot input. Det kan lägga grunden till klimatet som kommissionen pratar om. Det allra viktigaste för minskade klyftor är att individen får en tro på sin egen förmåga att förändra sitt liv. Det som brukar kallas för en känsla av sammanhang. Då behöver vi, staden, skapa processer som är trovärdiga och som kan leverera det här. Egentligen vi jobbat med många dimensioner i Lindängen, men det är ett stort plus att använda sig av de fastighetsaktörer som ser potentialen hos bostadsbeståndet bortom gips och betong. Rekommendationerna från kommissionen har en enorm sprängkraft om de tas på allvar. De sätter hela det kommunala systemet under stress. Kunskapsallianser och demokratiserad styrning kräver att vi blir mindre upptagna av att kontrollera och tro att vi vet bäst och att sätta expertisen inom kommunen i ett sammanhang med andra som vill dra åt samma håll. En nylig uppföljning efter Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö visade att många verksamheter saknar verktyg för att följa kommissionens rekommendationer. Det som behövs är att ändra hela den kommunala styrningen. Ett år efter Malmökommissionen var kommissionen på allas läppar och fanns i huvudet på alla inom staden. Personerna som har jobbat länge med ett socialt investeringsperspektiv har fått mera råg i ryggen. En del saker har också hänt, till exempel har stadsteatern börjat förlägga föreställningar ute i skolor för att ge alla lika tillgång till estetiska verksamheter. Uppföljning av insatser i Malmö Förut har staden byggt gågator, p-platser och vattenverk. Nu börjar vi bygga samhälle. Malmö stad står i början på en process. Men om den ska kunna genomföras på ett bra sätt kommer det krävas att staden faktiskt börjar lära sig av vad den gör. Vi skapar en systematik som vi kan få fram genom att

11 börja skapa metoder för uppföljning som bygger på sunt förnuft utan att det blir en jätteapparat. Resultaten behöver också föras ut. Det jobbas med i Malmö via t.ex. kunskapsseminarier och kunskapscirklar som är en utveckling av forskningscirklar. Olika aktörer inom samhället som varit med om att ta fram olika initiativ för att förbättra i Kroksbäck har jobbat med det. Det har kommit önskemål om att få fram team med aktörer från offentligt och privat håll och även om att få en bra beskrivning av de aktuella problemen som ska åtgärdas, för att se till att inte lösningarna blir fel. Bjarne: Det var nästan ett standardsvar från förvaltningarna att de inte kommer att lyckas med sina uppdrag att uppnå jämlik hälsa om de ska fortsätta vara inlåsta i ettårsbudgetar. Hur tacklar vi det med kommunallagen? De begräsningarna och kraven på en budget i balans varje år kommer att slå mot en del av de framgångsrika projekten. Ett slutord är att om vi ska lära vilka metoder som är bäst för att uppnå jämlik hälsa så måste vi också få göra fel i liten skala, alltså satsa på fel saker. Det är en fråga om lednings- och organisationskultur. Sociala investeringar är verkligen en fråga om lärande. Frågor Yvonne Stålnacke: Jag är jätteintresserad av hur ni lyckades öppna skolorna i Lindängen, vilken metod använde ni när ni gjorde det? Bjarne: Vi talar om två skolor, i stadsområdet söder. Det har inte skett på motsvarande sätt i andra stadsområden. Då var skolan en del utav stadsområdets ansvarsområde som hade rådighet. Efter det har skolorna centraliserats, på grund av dåliga skolresultat. Men det fanns rådighet och man provade. Om det inte går så går det inte, då har vi testat, tänkte man. Och skolorna sköttes bra så det var inget problem. Jonas brännberg: Malmö växer. Lindängen ligger centralt och är charmigt. Finns risk för en gentrifieringsprocess (social statushöjning av ett område genom påkostade nybyggen eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens) i detta att ni förändrar stadsdelen? Bjarne: Gentrifieringen i Lindängen har inte kommit så långt. Det är inte ett hot i Malmös mest utsatta bostadsområden. Men lyckas insatserna så kommer andra att flytta in och hyrorna höjs etcetera. Men vi måste ha de redskap vi har för att se till att redan utsatta inte trycks ut ur områdena. Det måste fastighetsägarana jobba med. Och nyckeln är att de ser att sociala investeringar är del av ett modernt och framgångsrikt fastighetsförvaltare. Och att vi kan skapa gemensamma målbilder med fastighetsaktörer. Lennart Nygren: Tack för intressanta synpunkter. Personerna som får anställning, vad händer sen, blir de kvar i arbete eller går de tillbaka till arbetslöshet? Bjarne: Samma sak här, bygga om-dialogen och anställningsfasen har bara varat i ett år. Men vi har i alla fall 8 fasta anställningar. Och en del ettåriga har förlängts. Trianon har gjort en deal med Peab att rekrytera personerna. För varje person som Peab inte rekryterar får de kr i vite. Så hur det sker över tid vet vi inte. Och Trianon har ett avtal med Malmö stad om att 10 årsarbetare uppfylls för att få den generösa tomträttsavgälden.

12 Erfarenheter av utvärdering av fyra projekt inom sociala investeringar i Umeå Ove Grape, universitetslektor i socialt arbete Umeå universitet och Anders Lindström, universitetslektor i socialt arbete Umeå universitet Umeå hade en social investeringsfond på 120 miljoner kronor. Fyra sociala projekt har utvärderats av följeforskarna Ove och Anders. De har försökt följa vanliga effekter som hälsoeffekter och skolnärvaro samt om målen har uppnåtts och de har gjort en samhällsekonomisk beräkning. Första projektet: Tillbaka till skolan. Visionen var att inte ha några hemmasittare kvar när projektet var slut. Projektet präglades av inre turbulens och en grupp som behövde hjälp att fungera. Man använde självbedömningstester för eleverna och ville utveckla en Umeåmodell för att hitta hemmasittare tidigare. Många av de här eleverna hade neuro- och psykiatriska funktionshinder eller var skärm- och spelberoende. Många låg hemma på sängen och var passiva. De två personerna som i slutändan jobbade i projektet var väldigt konkreta, gick hem och väckte ungdomarna och försökte anpassa skolsituationen efter de som varit borta länge från skolan. Sju hemmasittare var med i projektet. De fick psykologiskt stöd och praktiska tips. Umeåmodellen visade betydelsen av tidiga insatser och att få skolpersonal att uppmärksamma de tidiga tecknen och att reagera direkt. Och vikten av att anpassa skolsituationen och skolmiljö efter eleven så att glappet inte blir för stort, utan att det blir en introduktion och integration så att man känner att man kan komma in på ett humant sätt i skolmiljön. Man vill också motverka ingenmansland, d.v.s. glappet mellan familj och skolan, där eleven finns utan att någon tar ansvar för hen. Projektet skapade en bro mellan familj och skola med skjutsar och närvaro. Projektet slutade vid

13 årsskiftet Modellen har implementerats i Umeå och de 7 eleverna finns kvar i skolan med extra stöd. Modellen har marknadsförts i landet. Projekt 2: Pedagogiska stödteam Två team fanns redan i kommunen och ett tillkom med ekonomiskt stöd från fonden. Pedagogiska stödteam är ett projekt i skolan där lärarnas kompetens att identifiera destruktiva mönster hos eleverna ska utvecklas så att elever i problematiska skolsituationer ska kunna stöttasska. Resultatet fram till 2014 är att sju insatser är avslutade och tre fortfarande pågår. Skolpersonalen har sett teamen som en resurs och en avlastning. Teamen har pratat med eleverna som har fått berätta om sina upplevelser. Orsakerna till elevens problem reds ut. Lärarna får lära sig alternativa sätt att undervisa den som har problem. Teamet hjälper skolan med sin specialkompetens. Effekten av projektet har varit svår att bedöma, men de som har intervjuats har varit enbart positiva. Projekt 3. Hälsa, lärande, trygghet Detta var en formaliserad samarbetsstruktur med en mötesplattform och ett bestämt sätt att träffas, mellan socialtjänst, skola, elevhälsa och hälsocentraler. Det har varit svårt att uttala sig om effekterna långsiktigt. En del verksamhetsområden har varit svåra att ansluta till samarbetsstrukturen. Än så länge, 2014, har 113 barn lyfts upp i HLT-möten, i alla åldrar och med jämn könsfördelning. Familjernas deltagande var helt centralt. Projektet behövde familjernas medgivande och aktiva samarbete. Nu har man gått vidare till att utforma informationsmaterial att dela ut på hälsocentraler och på skolor. Ett mål är att föräldrarna ska se myndigheterna som en resurs att använda sig av. Det som var annorlunda med HLT jämfört med tidigare var att två utvecklingsledare fanns och att dessa behölls då de visade sig ha en mycket betydelsefull funktion för att upprätthålla en standard. Detta arbetades fram och var olika från område till område, som t.ex. var skolan metodinriktad, hälsocentralen var mer medicinskt inriktad etc. Projekt 4. Hikikomori Ordet betyder Den som drar sig undan. Projektet handlade om att nå hemmasittarna som redan har gått ut skolan och som saknar skolplikt och är upp till 25 år gamla. Den uppsökande verksamheten var aktiv. Broschyrer, affischer, webb och Ungdomstorget användes. Ungdomarna är hemma och uppe på nätterna och söker sig inte aktivt till sammanhang. Hikikomori fick bra kontakt med människor och har nu ett jämnt flöde med oroliga anhöriga, vänner och bekanta till hemmasittare och även hemmasittarna själva. Orsakerna till hemmasittandet har förutsättningslöst undersökts. Det kan ha rört sig om sociala problem, dåliga skolupplevelser eller diagnoser. Syftet har inte varit arbetslinjen, målet har inte varit att deltagarna ska få arbete. Målet har varit social rehabilitering och att få ut ungdomarna ur bubblan, ut ur hemmets väggar och att ge stöd att bygga upp en social funktionsförmåga. Ungdomarna har haft en låg tilltro till myndigheterna och det har projektet försökt förändra, utan större framgångar vad det verkar. Men man har fått väldigt bra resultat med de personer man har jobbat med. Flera av personerna har idag ett arbete och en del har gått vidare till studier. Resultat: Tillbaka till skolan: De sju eleverna finns i skolan. Skolan råder över eleverna. Umeåmodellen har implementerats. Pedagogiska stödteam: sju avslutade ärenden, tre under avslutning. De fortsätter att jobba och tanken är att det ska permanentas.

14 Hikikomori: medialt hög profil, goda resultat kortsiktigt, bra dockning till Ungdomstorget. Ungdomstorget har ett smörgåsbord av åtgärder som ungdomarna kan gå vidare till. Hälsa, lärande, trygghet: enligt alla informanter en mer effektiv och bättre modell än tidigare. Till exempel säger en ungdom: Nu behöver jag inte ha ont i magen längre, jag behöver inte oroa mig för vad som ska hända mig. De som är föremål för insatserna får återrapporteringar om vad som händer med deras ärende. Summering från Umeå: Positivt har varit att tidiga insatser är bra. Modeller och metoder för tidiga insatser får tid att utvecklas. Negativt har varit att kostnaderna har varit väldigt höga, 120 miljoner kronor. Politiker har styrt detta och inte så mycket tjänstemän. Det var en icke transparant beslutsprocess. Det har varit oklart varför vissa projekt har fått pengar och andra inte och det fanns en tröghet i att få loss information och data. Av det kan vi lära oss att det är väldigt bra om man även kan synka följeforskarnas roll. Forskarna upplevde att de uppfattades som ett hot inom vissa projekt på grund av oro för rationaliseringar, medan de var en resurs. Integrationen av projekt i övrigt arbete behövs eftersom en del av dessa har fungerat som stuprör utanför verksamheterna. Två av projekten är implementerade. Vissa politiker ansåg att det skulle ha varit bättre med större satsningar på reguljär verksamhet och ville ha mindre pengar till investeringar. Ett tips för uppföljning är också att ha med jämförelsegrupper från början. Pedagogiska stödteam och HLT kan benämnas som investeringar i reguljär verksamhet och då är de svåra att bedöma utifrån att verksamheten ska utvecklas. Frågor Fråga: Är arbetet avslutat i Umeå med sociala investeringar? Svar: Jag tror att man inte vill ha en fortsättning inom det som kallas sociala investeringar, men satsningar på ett annat sätt. Politikerintervjuerna har visat att det fanns en fundering, vissa kände sig utanför och var inte med i beredning och förstod inte varför det satsades på projekten. Det resulterade också i att det blev friktion mellan politiker och tjänstemän. Fråga: Fanns det någonting planerat kring implementering från början av investeringarna? Svar: Ja, HLT fick besked att de skulle matas in i den reguljära verksamheten, det var tydligt från början. Pedagogiska stödteam var redan en del av verksamheten. Hikikomori har fått fortsättning men det är osäkert. Fråga: Vilka metoder har man använt för att nå framsteg i Tillbaka till skolan? Svar: Hårt praktiskt arbete, engagemang, prata, locka ut ungdomar. Fråga: Hur kommer de andra formerna se ut för fortsättning av det här? Svar: Det vet vi inte. Politikerna har fått den frågan under utvärderingen i kommunfullmäktige, men då gavs inget svar.

15 Fråga: Går det att säga att en fortsatt satsning kommer att göras inom sociala investeringar? Svar: Vi kan bara gissa och då gissar vi att det kommer att kallas för något annat. Fråga: När jag lyssnar hör jag genomgående oklara mål för vad man ville uppnå, har det varit ett problem? Svar: Ja, det är rätt uppfattat. Som Robert pratade om är det viktigt att ta de första stegen och planera och fundera och det hade kommunen i Umeå inte gjort, man närmade sig potten med 120 miljoner och tog beslut som var ganska spontana. Barbro Müller förtydligar: De mesta av pengarna till fonden kom från ett överskott. Sen har Umeå gjort många andra investeringar ex inför Kulturhuvudstadsåret och den kommunala ekonomin är inte i balans, så de drog tillbaka fonden. Utbetalningarna från fonden var ca 50 miljoner. Umeå har en annan tradition, sk Tildamedel, där man tilldelar pengar gemenstat via fyra nämnder. Reflektion i grupp Frågan alla grupper får fundera på är, vad är nästa steg i er process för sociala investeringar? Gällivaregrupp: Vi känner att vi är på rätt väg. Vi har börjat med en förankringsprocess, ekonomiskt tänk, utbildning av tjänstemän och politiker. Vi har avsatt i år och nästa år. Det känns helt rätt att börja i den här processen. Ett råd till andra är gör förarbetet först innan ni börjar med att bevilja olika saker. Luleågrupp: Vi har kommit igång med en del satsningar och projekt och en del löpande. Vi är inspirerade att synka ihop kommunstyrelsen och på tjänstemannanivå pratade vi om behovet av samhällsekonomisk kompetens. Specifikt pratade vi om geografiska områden och att skapa

16 utvecklingsplaner för olika stadsdelar och vi behöver nog påminna oss själva om aktörssamverkan och att inte enbart fokusera på medborgardialog. Vi behöver också balansera mellan specifika projekt och det löpande arbetet och att förfina och förbättra. Lulebo- och Luleågrupp: Det krävs mer än pengar och projekt som drivs vid sidan av, vi måste komma åt att ändra arbetsformer och processer och få en helhetssyn. Vi har inte svar på hur vi gör detta tillsammans, men vi tror på det. Lulebo tänker mycket på de sociala kraven i upphandlingar, det var mycket intressant, det kommer vi att fundera vidare på. Bjarnes grupp: Mycket intressant med de olika berättelserna om sociala investeringar, särskilt Umeå. För ett par år sedan gjorde socialekonomen Ingvar Nilsson en turné genom landet, folk gjorde saker mycket snabbt och spontant och det får vi se som ett lärande. Nu får vi tänka efter och att bygga utvärderingsmodeller, inte jätteomfattande, men som ändå finns där som någon sorts uppföljning. Läs mer i bilagan sist i dokumentet, Sammanställning gruppuppgift. Avslutande reflektion Kajsa Myrberg, direktör för kommunförbundet i Norrbotten och Ulf Hyvönen, chef för FoUI, Kommunförbundet Norrbotten. Kajsa: Forskning, utveckling, samverkan och innovation är fyra områden som vi har berört idag. Kommunförbundet ska också jobba processinriktat. Det är en grundförutsättning för att kunna jobba med sociala investeringar. Definitionerna på sociala investeringar från det smala till det breda visar på komplexiteten och möjligheterna med fenomenet. En gång satt jag på ormberget här i Luleå och lyssnade på en föreläsning om att var tionde barn som föds i Sverige kommer att hamna i utanförskap. Jag såg barn komma uppför skidbacken i en lift. Var tionde barn, tänkte jag. Om vi kan göra något så att det blir färre än var tionde så bör vi göra det. Sedan drygt ett år har KFN en enhet för forskning och utveckling / innovation. Ulf är chef för den. Vi pratar mycket om samhällsbyggnad. Bilden som Malmö visar säger vad vi menar när vi använder det begreppet. Ulf: Definitionen av sociala investeringar är som en strategisk nyckel, ett smörjmedel som kan öppna upp kommunala processer. Vi har sett en del belägg idag för att det lönar sig att tänka efter före. Vi i Kommunförbundet ägs av kommunrna il länet och kan jobba nära verksamheterna med legitimitet och kontinuitet. Det gör att vi kan ge långsiktigt stöd. Ta hand om erfarenheterna, sa Robert. Det är viktigt. Starta nätverk, råd, kollegialt erfarenhetsutbyte och lärande så vidare. Att organisera kunskapsallianser som Bjarne pratade om var intressant. När kunskap från olika källor kommer ihop och tas om hand blir effekterna bättre. Vi har varit ute i elva av länets kommuner på en kunskapsresa. Att tänka i en uppföljning och utvärdering redan från starten är viktigt. Jag skickar med er att vi skulle kunna vara beredda att bistå i uppstart och planering av sociala investeringsprojekt, för det ligger i linje med vårt uppdrag. FoUI Norrbotten söker en medarbetare som ska fokusera på social hållbarhet och den tjänsten kan man söka till den 14 maj. Apropå hållbarhet och helhetssyn.

17 Välkomna att besöka vår hemsida, som börjar ta form, om ni behöver ta hjälp eller stöd av oss i projekt som rör sociala investeringar. Kajsa: Det är både bra att dela med oss av det som inte funkar, men väldigt bra att dela med oss av det som funkar. Meddela oss när ni gör riktigt bra saker så sprider vi det vidare utanför Norrbotten. Stort tack för den här dagen! Anteckningar av Malin Svedjeholm

18 LULEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltning Samhällsutvecklingskontoret Bilaga Barbro Müller Samhällsstrateg folkhälsa Sammanställning gruppuppgift Så går vi vidare med sociala investeringar Gällivare: Vi är på G. Beslut finns och riktlinjer. Pengar är avsatta. Implementering kvarstår. Luleå Tydligare styrning och aktivt ägarskap KS, KDL, samhällsekonom? Utvecklingsplaner vi får inte glömma aktörssamverkan, inte enbart medborgardialog Bättre återföring av utvärderingar, lärande organisation Tidlig problembild, syfte, mål, mått och plan för genomförande projektlogik Öppen kultur fånga upp idéer från organisationen och våga testa nytt Hur ska vi balandser mellan projekt och utvecklande v löpande verksamhet genom nya arbetssätt? Luleå Hur får man in det i en trång budget? Struktur för utvärderingar av sociala investeringar för alla Öppna upp för nya allianser sociala företag, samarbete med företag och civila samhället Tydliggöra uppdragen från början grundformuleringar, problematiseringar Göra det vi gör idag på ett klokare sätt? Klokt tänk från Robert med investeringsbudget och driftsbudget Gott exempel Lysmasken Nästa steg kan vi öka den sociala investeringsfonden? Att det ska komma mer samarbete ett helhetstänk behövs! Kommun näringsliv bolag och civilsamhälle. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun Rådstugatan Kommunledningsförvaltning Samhällsutvecklingskontoret DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅ

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

2015-10-02. Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond

2015-10-02. Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-10-02 Socialnämnden Dnr Son 2015/264, Kst 2015/176 Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden

Läs mer

Dagens agenda. Sociala investeringar som fenomen! Organisering och styrning av sociala investeringar (Bakgrund en historisk utveckling)

Dagens agenda. Sociala investeringar som fenomen! Organisering och styrning av sociala investeringar (Bakgrund en historisk utveckling) Dagens agenda Sociala investeringar som fenomen! Organisering och styrning av sociala investeringar (Bakgrund en historisk utveckling) En rapport om organisering och styrning av sociala investeringar!

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige

Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige Dokumentation: Ett gott liv fo r alla, utbildning fo r kommunfullma ktige 2015-08-28 Sunderby folkhögskola Anna Lindh Wikblad Vision Luleå 2050 Anna leder samhällsutvecklingskontoret, som är ett stöd för

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V). SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta

Läs mer

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga Styrning och ledning för sociala investeringar Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga Psynk psykisk hälsa barn och unga Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011 Navigatorcentrum Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff Östersund, 12 oktober 2011 Vi tar upp Ett samhällsekonomiskt perspektiv Resultat av utvärderingen

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2

GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2 GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2 Föreläsare: Tommy Johansson, kommunalråd Östra Göinge kommun tommy.johansson@ostragoinge.se Erik Lidberg, kommunchef Östra

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond Stadsledningskontoret Välfärdsutvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2015-10-01 Handläggare Johanna Barane Telefon: 08-508 29 473 Till Kommunstyrelsen Riktlinjer för Stockholms stads sociala

Läs mer

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se) Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Medarbetarsamtal vid KI

Medarbetarsamtal vid KI Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål

Läs mer

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR INBJUDAN Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR SKL erbjuder Dig och Din kommun att delta i Innovationsstafetten ett initiativ för att stödja innovationskraften i våra kommunala

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Jämlika Landskrona - Fyra områden

Jämlika Landskrona - Fyra områden Stadsledningskontoret Personalavdelningen 1(5) Datum Handläggare 2011-10-10 Hannes Frizén Jämlika Landskrona Under 2010 ansökte och beviljades Landskrona stad medel från svenska ESFrådet för att driva

Läs mer

Sveriges första sociala utfallskontrakt

Sveriges första sociala utfallskontrakt Sveriges första sociala utfallskontrakt För förbättrade skolresultat och minskad risk för återplacering för HVB- och SiS-placerade barn och unga Samarbete mellan Norrköpings kommun, Leksell Social Ventures,

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG?

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG? PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG? Insamlade perspektiv ifrån 35 samtal Arbetsmaterial för arbetet med att medskapa hållbara, systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering i Linköpings

Läs mer

Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket

Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket 1 Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket I samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting - SKL bjuder vi in till höstens möte med Nationella Healthy

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Att främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun

Att främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun Att främja arbetsintegrerande sociala företag exemplet Östersunds kommun Kommunens Tillväxtarbete Konkreta verktyg för att skapa ett socialt hållbart Östersund Främjande och förebyggande satsningar på

Läs mer

vad är det för vits med samordningsförbund problemet lösningen vitsen

vad är det för vits med samordningsförbund problemet lösningen vitsen vad är det för vits med samordningsförbund? problemet lösningen vitsen Vi vänder oss till alla er som har intresse för välfärdsfrågor. Syftet är att uppnå större förståelse för samordningsförbundens verksamhet

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI Måndag 29 juni Donnerska huset Aulan 8:00 9.30 SVN Är hållbart ledarskap i organisationer nyckeln till ett lyckat samhällsengagemang? Vi fokuserar på hållbart ledarskap och värderingar och lyfter fram

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel

Ansökan om utvecklingsmedel 1 (5) Handläggare: Gunilla Ericsson 2013-10-23 GN 2013.0176 Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Karlskoga Ansökan om utvecklingsmedel Sammanfattning Gymnasienämnden ansöker om utvecklingsmedel hos kommunstyrelsen

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr: För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Utbildningen Förenkla - helt enkelt För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Tillväxtverket erbjuder alla kommuner i Sverige en utbildning,

Läs mer

Implementering hur gör man (inte)?

Implementering hur gör man (inte)? Implementering hur gör man (inte)? Anna Melke Fil Dr Offentlig förvaltning Forskare FoU i Väst/GR 1 Dagens upplägg Vad krävs för att ett nytt förhållningssätt (som Hitta Rätt) verkligen ska införlivas?

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer