Stockholms malmar. Expansion, religion och makt uttryckt i materiell kultur under 1600-talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholms malmar. Expansion, religion och makt uttryckt i materiell kultur under 1600-talet"

Transkript

1 Stockholms malmar Expansion, religion och makt uttryckt i materiell kultur under 1600-talet Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Christoffer Litzell Handledare: Ing-Marie Back Danielsson

2 Stockholms malmar Expansion, religion och makt uttryckt i materiell kultur under 1600-talet Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Christoffer Litzell Handledare: Ing-Marie Back Danielsson

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar Introduktion Tidigare forskning Bakgrund, teori och metod 3 2 Undersökning Det nya Sverige En ny stat växer fram En ny stad växer fram Kungen, makten och religionen Topografi De nya kyrkorna och livet runt dem Tre nya kyrkor Hedvig Eleonora Vikten av det kyrkliga rummet 21 3 Analys sammanfattning 23 4 Tolkning 25 5 Slutsatser 27 6 Sammanfattning 28 7 Referenser 30 Abstract: This paper is about the great expansion of Stockholm during the17th century. As Sweden grew into a European super power, so did Stockholm grow into a large capital, worthy such a country of great power. How did this happen, where did the people come from and who were they? This is also a period of time where religion was perhaps the most dominant power throughout the world. The paper aims to look at how the monarchs of this time could use the religion through material culture to justify their own power and influence and how this could be seen in this expansion. The importance of religion in everyday day life for these people are looked at, primarily by looking at the building of the Hedvig Eleonora church in the new part of town called Östermalm. Bild framsida: Vädersolstavlan, äldsta kända bild över Stockholm. Källa: 1

4 1 Inledning Jag har tidigare skrivit en uppsats som berör Stockholm under medeltid och stadens expansion utifrån Stadsholmen och mot Södermalm (Litzell 2011). Denna uppsats hade ett religiöst perspektiv och ville visa på vilken viktig del religiös materiell kultur är i människors liv och hur det kan påverka deras vilja att flytta och bosätta sig på andra platser. Med denna uppsats vill jag fortsätta detta påbörjade arbete men flytta fokus från medeltidens Södermalm till den tidigmoderna expansionen mot Norrmalm och Östermalm. Det var också en tid då kungamakten i Sverige växte sig som starkast i Sverige och jag tror man kan se spår även efter det i dåtidens religiösa materiella kultur. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att nå en ny och fördjupad förståelse för hur religionen och dess materiella uttrycksformer såsom kyrkor och kapell används för att omvandla Stockholms malmar från ogästvänlig åkermark till mer attraktiv yta för bosättningar. En förståelse önskas också nås för hur religionen och Kronan legitimerade varandras makt och hur sambandet mellan dessa två starka faktorer såg ut. 1.2 Frågeställningar - Varför exploderade plötsligt Stockholms befolkningsmängd så? - Hur kunde sambandet mellan religion och makt se ut, hur användes de för att legitimera varandra? - Kan man se samma mönster som på Södermalm, att befolkningen följde med en religiös expansion? - Varför kan religiösa byggnader vara av sådan vikt när det kommer till var man vill bo, vad säger det om dåtidens människor? 1.3 Introduktion Medan Stockholms befolkning under medeltiden och den tidigmoderna perioden kom att öka stadigt så expanderade man ut ifrån Stadsholmen, det som idag är mer känt som bara Gamla stan. Den allra första expansionen skedde framförallt söderut mot Åsön även känd som Södermalm, och jag har i en tidigare uppsats visat på vilken vikt jag tror att framförallt religionen kan ha spelat i detta. Bland annat som ett sätt att höja områdets dragningskraft för att få folk att faktiskt flytta utifrån staden. Stockholm kom senare att växa till sig otroligt snabbt under framförallt 1600-talet och befolkningen mångdubblades i staden. Och medan befolkningen på Södermalm ökade så kom man 2

5 nu också i större utsträckning att flytta ut på de andra malmarna kring själva staden. Jag vill bland annat belysa även detta i samma religiösa ljus, och se om man kan urskilja något mönster med att man använder kyrkor och heliga platser för att få folk villiga att bosätta sig på en viss plats. Stockholm har även en intressant topografi med sina många öar och inte alltid helt perfekt mark att bosätta sig på så jag vill även undersöka hur detta har spelat in i expansionen. Och med de enorma ändringar som Sverige gick igenom vid denna tid är det nog omöjligt att inte samtidigt att följa ett litet politiskt perspektiv heller. 1.4 Tidigare forskning Det har skrivits en hel del om Stockholm vilket är ganska självklart, och givetvis även om den här perioden. Men det mesta av litteraturen berör framförallt gatunätsregleringen som skedde i Stockholm. Exempel på bra sådan litteratur är Stormaktstidens Stockholm tar gestalt: gaturegleringen i Stockholm av Linnea Forsberg (2001). Kyrkan och religionen pratas det om men det förs inte några speciella kopplingar till just hur de har använts för att legitimera den kungliga makten i staden. Kopplingen mellan människor och kyrkorna är tydlig medan jag finner att kopplingen kungen och människorna med kyrkorna som mellanhand inte alls är lika tydlig i litteraturen. Ett problem som måste överkommas är att väldigt mycket i den tidigare Stockholmsforskningen är av historiskt slag och mindre av rent arkeologiskt. Det kan göra att jag får använda mig utav kartor mer och kanske rent generell stadsarkeologisk litteratur och ställa denna i förhållande till den historiska litteratur som jag använder om Stockholm som stad. 1.5 Bakgrund, teori och metod Religionen har under mänsklighetens historia alltid spelat en väldigt stor roll i människors liv, om detta råder det nog inte någon större oklarhet kring. Hur religionen har tett sig och sett ut har däremot varierat från tid och plats. Min uppsats som kommer beröra Stockholm under dess stora expansiva perioder kommer då titta närmare på kristendomen och hur den påverkade människors lii Sverige. Dom antagligen mest tydliga materiella spår från denna tid vi har idag är kyrkorna, dessa kyrkor fyllde en viktig roll i Sverige inte bara ur ett strikt religiöst perspektiv men i ett glesbefolkat Sverige var kyrkorna de stora samlingsplatserna för folk som kom från trakten, och det var även i kyrkorna som folk fick reda på nyheter om saker som hände ute i världen. De hade enorma sociala funktioner och var ett viktigt verktyg för staten. Kyrkans roll inne i staden fyllde till mycket samma funktioner. Teorin jag kommer arbeta efter är religionen som ett maktbegrepp, ett sätt för staten att 3

6 med detta falska medvetande kunna kontrollera och påverka hur sitt folk ska tänka och agera. Begreppet falskt medvetande hör i sin tur till den mer övergripande marxistiska teorin historiematerialism som förklarar hur all mänsklig utveckling kan förklaras av materiella faktorer (Olsen 2003: ). Hur religionen kan motivera folk att ta beslut och få folk att göra saker de kanske inte alltid egentligen vill. Ute på malmarna kring Stadsholmen kryllar det utav kyrkor, kyrkor som fyller ett behov både för staten och för folket som kom att flytta dit. I början av talet skedde det enorma politiska förändringar i Sverige, när nationen blev en stormakt. Mycket utav hur riket styrdes centraliserades till Stockholm och denna kraftiga befolkningsökning detta förde med sig tvingade folket att flytta ut på malmarna. Min huvudsakliga metod genom detta arbete kommer bestå av att studera kartor och källor som beskriver Stockholm under 1600-talet. Jag använder mig av topografiska planer och stadsplaner, och utifrån dessa försöker jag sedan göra en rumslig analys av Stockholm utbredning och ställa detta i relationen till kyrkorna. Då mycket av mitt material som tidigare nämnts är mer historiskt än arkeologiskt i sin natur så gör det även att jag måste ta hänsyn till den aspekten. Kartor kan komma att bli viktigare och jag gör försök att jämföra historiska källor och historieinriktad litteratur med det man kan se idag och försöker dra slutsatser utifrån det. 2 Undersökning 2.1 Det nya Sverige En ny stat växer fram För att kunna förstå vilka saker som skedde i Stockholm och varför dessa saker skedde, och vad som möjliggjorde detta måste man först se på Sverige som nation. Sverige hade från och med Gustav Vasa ( ) börjat gå från en medeltida stat, om man ens kan kalla dessa riken för stater, med väldigt lösa gränser och laglöshet, att förändras in till en så kallad tidig-modern stat. Med fasta gränser, en propaganda som byggde väldigt mycket på nationalism som också det var något väldigt nytt, och framförallt med all byråkrati, kom det att krävas en allt större och mer effektiv statsmakt. Men Sverige gick inte enbart från att vara en medeltida stat till en tidig-modern, man gick även från att vara ett litet fattigt och glesbefolkat rike i norra Europa till att bli en europeisk stormakt, även om man dock fortfarande var glesbefolkat och ofta fattigt. Att under så otroligt många år nästan konstant ligga i krig någonstans i Europa krävde mycket, och man behövde 4

7 kontroll på sin befolkning och man behövde deras lojalitet och offervilja. Det var också någonting man verkligen lyckades med. Svenska bönder var oftast mer än beredda på att ställa upp för riket när man blev inkallad, till en viss del tror jag säkert man kan tillskriva deras okunskap om vad som väntade dem ifall de gick ut krig men det var ändå ganska nytt (Holm 2007: 57-58). Hur man gjorde det är en stor del av bakgrunden till min uppsats och den teori som ligger bakom. Man får återigen gå tillbaka och se på en stor förändring i Sveriges historia, reformationen. Efter Gustav Vasa hade infört protestantismen som den officiella kristna läran i Sverige (Lindkvist & Sjöberg 2003: 213) så kom kyrkan att kanske få ett till och med större inflytande över människornas liv. Sverige var extremt religiöst och ingen vågade sätta sig emot gud eller kyrkorna. Statsmakten var säkert medveten om att, som jag tror, folket hade större tillit och tro på den lokala prästen och gud än vad de hade till kungen som var en person de aldrig sett och till nationen Sverige, som de antagligen fortfarande inte kände någon riktig lojalitet emot. Kyrkan blev då det här så kallade falska medvetande, som jag vill trycka mycket på, som kungen och staten kunde använda sig utav när man ville ha kontroll på sitt folk. Det var bara i kyrkan och från prästens läppar som de vanliga människorna fick reda på någonting om omvärlden och det var av dessa människor som de fick förklarat för sig om vad som var rätt och vad som var fel. Det handlade om vikten att vara lojal mot sin kung och sitt rike som gud hade givit dem. Religionen blev den ultimata propagandan i uppbyggnaden av Sverige (Nordberg 2007: 24-25). Det är lite av den absolut bakomliggande tanken jag har med min uppsats, religionen och kyrkorna som en del av Sveriges framväxt som nationalstat. Och jag har valt att skriva om Stockholm utav två anledningar, först och främst för att jag är ifrån staden och för att det verkligen var här som man kunde se denna framväxt som tydligast. Det var här byråkratin fanns och det var här statsmakten kom att ha sitt säte med kungen i centrum. Stockholm kom att växa ordentlig under en väldigt kort period och det var utåt på malmarna som detta skedde. Utöver detta framkommer även en till förändring i Sverige som kommer att spela stor roll i processen att behöva legitimera sin makt. Precis som med reformationen så skedde denna förändring under Gustav Eriksson Vasas tid. Det är hur Sverige ska styras, eller snarare hur nya kungar ska utses. Fram till Gustav I tid så var Sverige ett valrike, där varje kung hade blivit invald av adeln till sitt ämbete, men nu ändrades detta och Sverige blev ett arvsrike. Detta skedde 1544 och att det kunde ske just då och som det skedde verkar mycket bero på just vilken typ av kung Gustav I var och adeln ska inte ha vågat sätta sig emot honom. Adelns makt och inflytande skulle dock senare komma att öka och deras privilegier utökas som en följd av detta (Holm 2007:67). Man förstår ju att för senare kungar så måste det då blivit lite svårare att legitimera en makt man föds in i 5

8 än en som man blivit vald till, även om det säkert i deras huvuden inte fanns någon tvekan om att kronan var deras rättighet och att de var gudsman på jorden. Men de framtida regenterna skulle alltid komma att vara indragna i en hård maktkamp med adeln där de två olika sidorna hela tiden sökte att vinna mer och mer makt. Adeln ville utöka sina privilegier och kungarna sökte, i alla fall inofficiellt, envälde. Båda sidor skulle se framgångar där adeln fick Gustav II Adolf ( ) att skriva under en konungaförsäkran innan sin kröning som minskade konungens makt till fördel för adeln eller under Karl XI ( ) förmyndarregering var adeln som störst och mäktigast men sedan tappade nästan allt inflytande när Karl XI senare införde enväldet och med reduktionen minskade adelns makt drastiskt (Holm 2007:72). Men genom hela denna kamp så krävdes det hela tiden att kungen hade sitt stöd hos befolkningen, de vanliga bönderna, något som framförallt kunde åstadkommas med hjälp av kyrkan och gud som valt kungen att styra Sverige. Fig. 1. Ifyllda områden visar Sverige när det var som störst. Källa: sv.wikipedia.org/ 6

9 2.1.2 En ny stad växer fram Stockholm var i början av 1600-talet i mångt och mycket fortfarande en i högsta grad medeltida stad, sett till utseende och utformning. Husen låg där de alltid hade gjort och gårdarna låg visserligen på ett uttänkt vis men inte i på samma ordnade och strukturerade vis som nu skulle komma att bli fallet. Staden var inte längre lika befäst som den en gång var, ett direkt hot utifrån var inte längre lika överhängande som det varit under till exempel unionstiden. Men Stockholm hade ett utmärkt strategiskt läge vid Mälaren ur ett rent handelsperspektiv och de stora hamnarna var centrala i Stockholm. Men år 1620 var invånarantalet i Stockholm fortfarande inte högre än cirka människor och folk hade fortfarande inte i någon större grad flyttat ut ifrån Stadsholmen. Men på bara fyrtio år skulle det ske en explosion och expansion som saknar motstycke i stadens historia. Man gick från invånare till ungefär invånare. Alltså en fyrdubbling på bara ett fåtal decennier. En viktig aspekt till denna expansion i befolkningsmängd kom väldigt tidigt. År 1625 härjades Stockholm av en svår eldsvåda som ödelade stora delar av staden och inför återväxten beordrade kungen, Gustav II Adolf, att detta skulle göras efter ett rutnät. Ett rutnät med raka och jämna kvarter och som vi fortfarande ser idag. Detta rutnät kom att användas som mall när man senare byggde sig utåt på malmarna så även dessa nya stadsdelar kom att ta denna form. Man kan nog säga att det är här Stockholm går från att vara en medeltida stad till att bli en tidig modern stad (Selling 1981: ). Fig. 2 Den äldsta kartan över Stockholm visar staden vid sekelskiftet tal. Källa: sv.wikipedia.org/ 7

10 Denna plötsliga reglering av Stockholm var dock nog inte alltid så populär och välkommen hos befolkningen. När man bestämde sig för att börja med denna reglering så var Norrmalm väldigt tidigt ute för upprustning. Men de människor som redan bodde här var ofta fattiga och levde i enkla trähus som kanske inte alltid låg så bra till. Staten hade dock inte alltid speciellt mycket överseende med dessa utan de fick en måttlig summa i ersättning för sina bostäder som sedan revs ifall dessa ansågs ligga i vägen för det nya rutnätet. Och bodde man i trähus längs det som skulle komma att bli de nya huvudvägarna så vara det bara att riva dessa och istället bygga nya i sten (Selling 1981: 236). Efter cirka år 1680 så kom Stockholms befolkningsökning dock att stagnera och vad man kan se så bör befolkningsmängden vid så sent som 1688 inte ha varit högre än den var 1676 när den var som högst vid denna tidpunkt. Då hade Stockholm cirka invånare (Jansson 1991:270). Att stagnationen skedde vid just denna tidpunkt finner jag lite underlig, då de skånska krigen precis tagit slut och Sverige för första gången på en väldigt lång period såg en längre tid av fred. Denna stagnation följdes sen inte heller utav en vidare befolkningsökning utan snarare en tillbakagång i stadens invånarantal. Detta bör nog bero till viss del de kommande svåra krigen i Stora nordiska kriget ( ) men kanske framförallt på att pesten kom tillbaka till Sverige och drabbade hela landet väldigt svårt (Selling 1981:259). Om man då sätter Stockholm i perspektiv med övriga Sverige så kan man se hur staden blev nästan oproportionerligt stor. Ifall man jämför staden med övriga städer inom det området som än idag är Sverige så hade ingen annan stad över 5000 invånare, Stockholm var alltså nästan 12 gånger större än de näst följande städerna i storleksordning (Jansson 1991:23). Inom stormaktsområdet fanns det ett antal större städer bland annat var Riga väldigt tidigt en stor stad med en befolkningsmängd uppemot redan tidigt av århundradet. Men det är samtidigt viktigt att sätta Sverige i relation till övriga stora nya moderna stater i Europa, där man i många fall fortfarande låg långt efter och inte var mycket mer än en outvecklad nation i Europas nordliga utmarker. London och Paris rörde sig bägge runt en halv miljon invånare och mångdubblade alltså Stockholm i storlek (Jansson 1991:23). 8

11 Fig. 3: Stockholm 100 år senare sekelskiftet 1600 och 1700-tal. Källa: sv.wikipedia.org/ Kungen, makten och religionen Jag tror att när det kommer till Stockholms expansion så har den något gemensamt med alla processer i alla typer av utveckling i mänsklig historia, och det handlar om vad som ligger bakom utvecklingen. En tanke om maktutövning eller sätt att visa på sin makt, eller stärka, eller i alla fall bara bibehålla den makt man redan har. Detta tror jag gäller i alla fall allt som sker som är av signifikans. I Sverige, precis som resten av Europa så fanns det två stycken stora makthavare, staten och kyrkan. I denna uppsats så gör jag ingen skillnad på kungen och adeln. De hade allt som oftast samma mål och det var även långa perioder med förmyndarregeringar när det var adeln som styrde och när det väl fanns en kung var han oftast om inte helt, näst intill enväldig. Kyrkan å sin sida verkar ha levt i en slags symbios med staten där den drar mycket av sin makt från den stat som den själv legitimerar. Det var vid den nya konungens kröning som detta skedde, något som var otroligt viktigt under en tid då folket var så enormt religiösa. Om människorna inte trodde att konungen hade gud på sin sida och att han var guds man på jorden skulle människorna med all sannolikhet inte alls vara lika välvilligt inställda mot honom och han skulle inte ha deras viktiga stöd (Söörberg 2007:141). Hela samhällshierarkin vid denna tidpunkt byggde på guds ord där kungen som var ledare för den världsliga makten inte kunde ifrågasättas i sina beslut och makt. Att sätta sig upp emot kungen var samma sak som att sätta sig emot gud vilket skulle föra med sig att man blev bestraffad. Inte bara individen utan hela nationen i sig för att man brutit denna pakt med gud 9

12 (Söörberg 2007:146). Det här var så klart ett bra sätt att kunna förklara olika typer av katastrofer som uteblivna skördar, pestepidemier samt militära nederlag. Det måste ha varit väldigt smidigt för staten och kungen att få folket att tro att olika missöden är deras egna fel. Nu är det väl väldigt möjligt att de själva trodde det också men det ändrar ingenting. Vad jag tror vi kan se om vi tittar in i denna värld är en bild av hur kungen hade ett enormt behov av inte bara få sina undersåtars lojalitet och stöd men även kunna behålla den. Det är ju nästan lite smärre fantastiskt hur 1600-talets alla krig och de bördor de förde med sig inte ledde till ett enda omfattande bondeuppror. Bara 100 år tidigare så var det ju helt annorlunda i stugorna och man tog till högaffeln för i stort sett allting som man tyckte förtryckte dem. Hur för detta samman med temat på min uppsats då? Jo, jag tror att om man studerar planen för de nya stadsdelarna som byggdes så kan man nog se vilken central del de nya kyrkorna kom att få eller i de fall där de redan existerade hur staden planerades runt omkring dem. Som vi minns som jag skrivit tidigare så tror jag kyrkorna hade två stycken väldigt praktiska funktioner utöver sina gudstjänster och liknande. Kyrkor fick folk att känna sig trygga och när en kung uppför en storslagen kyrka i staden måste det vara bra för moralen hos befolkning, nu blir säkert gud nöjd med oss. För kungen betyder de nya kyrkorna då en gladare befolkning, och de ger dem även en bra plats att sprida sin information, det vill säga ofta propaganda till människor som litar blint på varje ord som kommer ur prästens mun. Vad var det då som faktiskt kom ut ur prästens mun under predikan? Som tidigare snuddats vid så handlade det väldigt mycket om vad som hänt i riket eller vad som var aktuellt i riket. Men man kan börja med att utgå från att när det händer någonting dåligt, ja då är det guds straff för Sveriges syndiga befolkning och om det går bra så är det en gudagåva. Men det kan vara av intresse att faktiskt också förklara varför just kyrkorna var såpass viktiga som de var för att nå ut till folket. Under denna period så var det väldigt ovanligt att folk kunde läsa, och ute på landsbygden var det i stort sett ingen av den vanliga befolkningen som klarade av detta så naturligt blev det att information bara kunde framföras och vidarebefordras muntligt. Det var också kyrkplikt i Sverige, eller i alla fall de som inte dök upp vid gudstjänsten blev dömda till att göra det, vid denna tidpunkt. Så i praktiken så var det så för alla och alla i socknen skulle infinna sig i kyrkan varje vecka (Ullberg 2007:168). Det gör det väldigt enkelt att förstå varför det faktiskt var genom kyrkan man kunde få denna genomslagskraft som annars skulle vara helt omöjlig. 10

13 Fig. 4. Kung Karl X på en medalj. Källa: Jansson (1991: 231). Så vad kunde då sägas lite mer exakt under dessa predikningar? Jag tänkte titta på samma predikan som Sylvia Ullberg gjort i sin uppsats Segern vid Narva En gudagåva (2007) fast med lite andra glasögon än vad hon hade. Det är Simon Isogaeus predikan i Klara kyrka efter segern vid Narva. Jag går inte in i samma detalj i predikan som hon gjorde för det är inte huvudsatsen i min uppsats men jag lyfter ut saker som jag tycker är viktigt. Han inleder sin predikan med att jämföra Sveriges befolkning med Israels befolkning, alltså guds utvalda folk, något som såklart åhörarna måste ha gillat väldigt mycket och sätter dem i rätt sinne. Han fortsätter där efter att då jämföra kungen, i detta fall Karl XII ( ), med Moses och hur han åberopat guds hjälp för att vinna mot fienden. Precis som med Moses hade gud hjälpt honom och det svenska folket. Alltså bland det första som görs är att sammanlänka kungen med en stor kristen och biblisk profil, hur mer kan man visa på vilken gudomlig rätt kungen har på sin sida, och när man precis har haft sådan lycka, vem kan säga emot? Jämförelserna med Moses är många och han beskriver precis hur konungen efter segern agerat precis som Moses hade gjort efter hans seger mot Amalekiterna, hur han väljer att tacka gud för att de blivit bönhörda på samma vis. Efter detta så är det väldigt tydligt att mycket i hands predikan kommer att handla om just kungen och hans roll som Sveriges ledare och hans roll som guds man på jorden som inte går att ifrågasättas. Han pratar om vilket svårt och mödosamt jobb kungen har att tjäna riket och gud. Det är hans plikt att skydda och sörja för folkets välfärd och säkerhet. Det blir väldigt tydligt att han framhåller Karl XII som en föredömlig kung ur denna aspekt och beskriver varför det är så viktigt att konungen föregår med ett gott exempel för resten av befolkningen, skulle konungen sakna tro skulle resten av befolkningen bli lidande. Skulle inte konungen kunna stå vid sitt ord så skulle det skapa oro och osäkerhet i landet. Allt det här hjälper till att bygga upp bilden av hur viktig och oersättlig en god kung är för riket. I en tacksägningspredikan är det alltså kungens vikt för Sverige som får det största utrymme och han lyfts verkligen 11

14 fram som en enorm och viktig man. Även Sveriges tidigare stormaktskonungar från Gustav Vasa fram till Karl XI lyfts fram på detta vis. Dessa goda konungar, precis som Karl XII jämförs också med tidigare kungar som anses vara goda, kungar från bibeln så som Moses, David, Salomon och Josua men också tidiga kristna romerska kejsare som Konstantin och Theodosius. Framförallt bibliska men alltså också tidiga kristna romerska kejsare. Att dra paralleller mellan regenten och tidigare välkända och framförallt bibliska karaktärer verkar alltså vara något väldigt starkt förekommande. Det är ju i sig ganska enkelt att förstå att det är ett bra sätt att få en befolkning som kanske inte alltid vet så mycket själva att förstå vikten i det man säger. Är Sveriges kung lika stor och stark som dessa människor så måste han verkligen vara speciellt, och den länken han verkar vara med gud och med gud på hans sida är gud automatiskt på Sveriges sida. En enda titt på en predikan vid slutet av denna epok visar alltså mer än väl på hur prästerna och kyrkan användes för att stärka moralen och höja lojaliteten och stödet till kungen. Även om allting hela tiden återkopplades till gud så verkade kungen ta det största rummet och vara den allra viktigaste personen. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte alltid var så goda tider och alla predikningar var inte av denna sort, men när någonting hade gått galet var det inte kungens fel inte. Gud straffade befolkningen om de levde i synd och inte följde Mose-lag och de tio budorden, och det var inte enskilda individer som bestraffades, nej det var hela nationen som då levde i synd och det var en kollektiv bestraffning de hade dragit på sig (Ullberg 2007:168). Till exempel svältår utan skördar eller sjukdomsepidemier som pesten. Men religionen som en så stor och tung faktor för att legitimera kungamakt, i alla fall till den så vida graden jag anser att den måste ha haft och försöker visa på med hjälp av den här uppsatsen är något som med hand växte fram under 1600-talet. I början av den tidigmoderna tiden ska religionen ha spelat en ytterst liten roll när det kom till just legitimering av makt (Hallenberg 2003:38). Istället ska det ha varit ett antal andra faktorer som spelade och var mycket tyngre på denna tid, dessa var beskydd, fred och ordning samt materiell säkerhet som beskrivs som de tre stora sätten. Varför det är så är ingenting som fokuseras på i min uppsats och jag kommer inte heller att gå in på dessa, däremot är det intressant och jag känner att jag måste argumentera för varför jag tror att det ändrades så mycket under en period på bara 100 till 200 år. Den allra största orsaken tror jag man får tillskriva ändringarna från valrike till arvsrike. När Gustav Vasa tog makten så gjorde han det som en adelsman som hade störtat den danska kungen, ett scenario som måste göra det omöjligt för honom att använda argumentet att gud satt honom på jorden för att leda Sverige. Om något har han avsatt en kung, en person som är vald av gud att sättas på jorden för att styra över en nation, och i så fall måste han bevisa varför han har gjort rätt i att avsätta honom och vad den danska kungen gjort 12

15 för orätt och inte längre förtjänar att vara kung. I hans fall var det kanske inte heller speciellt svårt att göra just detta precis efter Stockholms blodbad (1520). Istället måste han nu bevisa varför han är värdig den positionen han har, Gustav Vasa är lite unik i just detta avseende att han faktiskt erövrat kronan (Hallenberg 2003:22). Fig. 5. Gustav Vasas grav i Uppsala Domkyrka. Källa: sv.wikipedia.org/ De svenska kungarna som kom före hade visserligen inte fötts till sitt ämbete men de hade istället blivit valda av resten av den svenska adeln och därigenom fått sin legitimitet. En svårare fråga som också kan vara relevant är ifall religionen har blivit viktigare i Sverige under perioden eller inte och om det i så fall kan ha spelat in på det. Det kan vara svårt att säga men det vi helt klart vet är i alla fall att Sverige har gått från att vara en katolsk nation till en protestantiskt men jag tror inte det påverkat hur viktig religionen ska ha varit eller dess inflytande endast hur den utövades. Jag tror inte att det ska ha varit på det viset att religionen ska ha blivit så viktig över de näst kommande åren då den redan måste ha hållit en såpass hög ställning i samhället, men efter att Drottning Kristina ( ) hade abdikerat och konverterat till katolicismen så ändrades det religiösa klimatet i Sverige något och kraven på religionstvång och hårdare religion stadgar ökade (Söörberg 2007:145). Runt om i landet tror jag dock inte att det ändrade speciellt mycket, jag har fått en bild av Sverige som extremt religiöst innan och efter denna händelse således drar jag här slutsatsen att den allra största anledningen till att gud och religion får en såpass viktig del för kungamakten är att det sätter att legitimera sin makt på ändras. När man blir vald kung kommer legitimiteten från folket men när man föds som kung och ingen annan har någonting att säga till om då måste legitimiteten komma uppifrån. 13

16 2.2.1Topografin När Stockholm under och 1400-talet hade börjat sträcka sig utåt, bort från Stadsholmen var det i allra flesta fall mot Åsön, dagens Södermalm som detta skedde. Södermalm är väldigt bergigt och inte alltid väldigt enkelt att bygga runt, men det var ändå det bästa alternativet i sitt läge till staden. Norrmalm hade istället något annat som gjorde en expansion hit väldigt krånglig, något som man än idag kan se spår efter om man vet var man ska titta och är medveten om det. Brunkebergsåsen skär rakt igenom Norrmalm och delar den nästan i två delar och när man byggde här så var man helt enkelt tvungna att anlägga de nya kvarteren på vardera sida om den. Idag är Brunkebergsåsen inte något större problem i landskapet och är helt överbyggd och still stora delar bort byggd där Kungsgatan skär rakt igenom den. Men det var samtidigt runt den som folket först började bosätta sig på Norrmalm, men det var väldigt sporadiskt. Bodar och stugor, förvaring av fisk och smedjor var sådant man kunde se här. Även en och annan väderkvarn kunde synas på denna plats. Så tidigt som på 1200-talet grundades även St Klara Kloster vid i närheten av åsen, på samma plats som St Klara kyrka står idag (Eklund 1975:8). Det här klostret är långt före min period och har inte speciellt mycket med min uppsats att göra men det kan vara intressant att ha det som ännu ett exempel på att expansion verkar alltid följa kyrkliga byggnader, och att behovet av att ha dem i närheten verkar vara av sådan ytterst stor betydelse. Fig. 6. Topografisk karta över Stockholm Källa: sv.wikipedia.org/sv.wikipedia.org/ 14

17 På denna karta från 1637 som nästan helt saknar byggnader kan vi istället se vilka tydliga naturliga landmärken som finns i Stockholmsområdet istället. Vi kan också se att det här är precis i början av Stockholms stora expansion, bland annat är Östermalm fortfarande till mestadels åkermarker och Kungsholmen är obebyggd istället ser man där istället vilken typ av mark och terräng det finns. Om sakers tydlighet på kartan motsvarar dåtidens uppfattning om vad som var av intresse och påverkan på området så förstår man snabbt också precis vilket problem eller i alla fall utmaning Brunkebergsåsen måste ha varit under 1600-talet. Den är enormt stor på kartan och antagligen det första som de flesta som tittar på den lägger märke till. All bebyggelse norr om Stadsholmen måste således ha skett med väldigt mycket hänsyn till denna rullstensås. En intressant aspekt med denna karta är också att de ända byggnader som faktiskt är utsatta på den är slottet Tre Kronor samt stadens kyrkor. Som jag återkommer till senare i uppsatsen så nämner jag att en av orsakerna bakom kyrkornas placering är deras funktion som riktmärken i staden och även om de kyrkorna som syns här ligger före mitt intresseområde och inte är aktuella ur mitt maktperspektiv så visar de kanske just på den aspekten. När jag tittar på den där kartan slås jag också av tanken att läget för Stockholm är inte speciellt bra utöver just Stadsholmen som låser Mälaren. Ur ett expansionsperspektiv så är området runtomkring staden väldigt bergigt och svårforcerat vad det verkar, både i söder och i norr. 2.3 De nya kyrkorna och livet runt dem Tre nya kyrkor Det kom att byggas tre stycken nya storslagna kyrkor i Stockholm under 1600-talet, och det är dessa som jag i denna del tänker titta närmare på. Jag tänker nämna alla tre, men fördjupa mig speciellt i en av dessa kyrkor. Vilka är då dessa kyrkor och var kan man finna dem? Jo, det är Katarina kyrka på Södermalm, det är Ulrika Eleonora på Kungsholmen samt Hedvig Eleonora på Östermalm (Svenska Kyrkan 2008: 26). En snabb reflektion man kan ha när man tittar på dessa kyrkor och de namn som har givits dem är att till skillnad från de äldre kyrkorna som oftast bar på olika helgons namn så har dessa nya tidens kyrkor istället fått kungliga namn. Katarina var mor till Karl X, Hedvig Eleonora var hans fru och Ulrika Eleonora var Karl XI fru (Svenska kyrkan 2008: 27). En personlig tanke när jag ser denna utveckling av namn så kopplar jag det snabbt tillbaka till tanken på religion som ett sätt att hävda makt och hur man kunde göra detta. Jag tror man var väl medveten 15

18 om att folket i första hand såg till gud som den absoluta toppen i auktoritetshierarkin och man kanske ville försöka på något sätt slå sig in där mer än man gjort tidigare. Om man ger dessa kyrkor kungliga namn kanske människorna börjar associera kyrkan med den världsliga makten lika mycket som man gjord med den spirituella. Kungen var ju trots allt bara guds man på jorden och även han hade sin plats. Det skulle vara intressant att se ifall detta med att plötsligt byta sättet man döper kyrkorna är en trend som man kan se går över hela Sverige under 1600-talet eller om det är något som är speciellt för Stockholm, jag kommer inte titta på detta i denna uppsats men jag tror att det inte alls behöver vara så. Stockholm var den viktigaste platsen och staden i riket och således kan man väl tänka sig att kyrkorna som uppfördes här var de största och mest betydelsefulla som byggdes under denna tid, i alla fall bland dessa. Så om dessa var de viktiga kyrkorna så var det de mest prestigefyllda kyrkorna att ha sitt namn på. Att låta en ståtlig stor kyrka i rikets huvudstad bära drottningens namn samtidigt som en mindre kyrka ute på landet fick ett kristet namn kanske också bara det sa en del om vilka ambitioner och vilken syn man hade på sig själv i rikets topp. När det kommer till dessa kyrkor har jag valt att framför allt fokusera på en enskild kyrka och studera denna lite mer och försöka dra egna slutsatser om vad jag tror den kan ha betytt och påverkat livet runtomkring kyrkan. Den kyrka jag valt att lägga fokus på är Hedvig Eleonora kyrka på Östermalm. Bakgrunden till detta val är att Katarina på Södermalm och Ulrika Eleonora på Kungsholmen inte ligger i områden jag känner är lika relevanta till min undersökning som Hedvig Eleonora. Kungsholmen var en stadsdel som inte expanderades alls i samma omfattning som Östermalm och Norrmalm under denna tid och Södermalm hade man redan tidigare börjat bosätta sig på. Men med detta sagt så är jämförelsen mellan dem av stor vikt då de speglar tiden på samma sätt och det byter inte att mycket man kan säga om Hedvig Eleonora inte går att applicera på dessa kyrkor också. Jag tror det kan vara väldigt svårt att säga exakt vad dessa människor tyckte och tänkte om dessa kyrkor, men jag tror man kan få väldigt stora ledtrådar av dem. Det känns helt klart som att de var enorma maktsymboler och det som finns efterlämnat åt oss idag kan ge oss en tydlig bild över ett Sverige där nästan allting cirkulerade kring kristendomen och fruktan för gud. När man tänker på dessa kyrkors placering så får man samtidigt tänka på att det byggdes i en tid då man inte kunde, eller i alla fall i normala fall inte byggde vanliga hus speciellt höga. Så dessa stora konstruktioner måste ha kommit att stå ut väldigt tydligt. Så i de nya stadsdelarna som växte ut kring Stadsholmen så lär de ha rest sig upp som enorma landmärken och bara det måste ha varit en viktig del att bygga dessa nya kvarter och bosättningar runtomkring (Andersson 1997:36). Så jag tror att det är viktigt att komma ihåg hela tiden att medan de hade sina väldigt viktiga spirituella och världsliga funktioner så måste de ha kommit att ha rent praktiskt funktioner också. Det är nog alltid 16

19 väldigt viktigt att hela tiden se till dessa aspekter också och ha dem i bakhuvudet när man försöker sig på någon form av analys när det kommer till vad som helst. Fig. 7. Gravering över Stockholm från Man får en tydlig blick över alla kyrktorn. Källa sv.wikipedia.org/ Ingenstans i litteraturen jag har läst har jag hittat någon exakt förklaring till varför just dessa tre kyrkor fick drottning eller prinsessnamn. Den kungliga aspekten av namnen har jag redan talat om men varför drottningnamn? Två stycken av kyrkorna byggdes under livstiden av drottningarna de var nämnda efter. Dessa var drottningarna Hedvig Eleonora och Ulrika Eleonora. Prinsessan Katarina hade avlidit tidigt på århundradet medan kyrkan som bar hennes namn inte stod klar förrän precis innan sekelskiftet. Då det inte var någon ovanlighet under denna tid att personer skänkte pengar till konstruktionen av kyrkor och i gengäld fick sitt namn på dem så kan det antagligen inte varit så i alla fall i alla dessa fall, och sedan namngivningen följer en viss trend så är det inte helt osannolikt att det fanns andra orsaker bakom namngivningarna än bara gåvor. Nu ska det dock klargöras att det med allra största säkerhet finns dokumenterade anledningar till varför dessa kyrkor fick de namn som de faktiskt har men det hindrar en inte från att spekulera i mer bakomliggande orsaker. En tanke som jag har är att medan kungarna ofta är representativa för kriget och makten och våld och ofta ute på krigståg i Europa så är drottningarna ofta hemma, och representerar den kanske lite mer lugna och fridfulla sidan av kungamakten. Att låta kyrkorna representera detta när de alla stod klara kan ha varit en anledning. Kyrkor med kungliga namn som Adolf Fredrik Kyrka är senare under en tid då Sverige inte var indragna i lika mycket krig och kungen oftast själv inte var med ute på slagfältet såsom stormaktskungarna hade varit på sin tid Kanske hade. En kung som låg ute i fält hela under stora delar av sin livstid hade nog inte lika mycket tid på att tänka hur en kyrka ska döpas eller ens vetskap om att de uppfördes, något som mycket väl kan ha fallit på den monarken som fortfarande fanns hemma till hands. Jag tror detta kan vara en bra förklaring till 17

20 varför kyrkor döps efter drottningar under en tid då kungen sällan är hemma och sen döps efter kungar som faktiskt spenderade mycket av sin regeringstid hemma i Stockholm Hedvig Eleonora Innan Hedvig Eleonora byggdes så tillhörde människorna som bodde på Norrmalm St: Jacobs församling. St: Jacob var en liten kyrka som låg på samma plats där Stadsmuseum ligger idag. Att invånarna norr om Stockholm ström skulle tillhöra denna församling bestämdes år 1653 och innan detta hade man tillhört Solnas Församling. Dock gick man till St Jacob redan innan detta skedde. Det är också viktigt att titta på vilken typ av människor som flyttade in dessa nya områden, och på Östermalm var det framförallt flottan och admiralitetet, men det var de civila människorna som tillhörde St Jacobs församling då flottan nu fick sin sin egen församling. Det var St Jacobs församling som skulle komma att bli Hedvig Eleonora församling lite senare (Kilström 1987:27). Själva byggandet av kyrkan bestämdes år 1665 och konstruktionen kom igång 1669 och byggdes efter ritningar gjorda utav Riksarkitekten Jean De La Vallée. Den kyrka som Riksarkitekten hade ritat och börjat bygget av kom dock aldrig att slutföras på grund av ekonomiska problem, och kyrkan fick stå i sin halvfärdiga skepnad i nära 50 år innan byggandet återigen kunde återupptas. Man kunde alltså inte inviga en helt färdigställd kyrka förrän år 1737 (Kilström 1987:37). Detta är ett faktum som jag känner att jag måste problematisera i förhållande till syftet med min uppsats innan jag forsätter när kyrkan var klar är egentligen en ganska bra period efter kanske just det förloppet som jag tittar på. Men beslutet att resa kyrkan togs väldigt tidigt och den halvfärdiga kyrkan stod på platsen vilket måste inneburit en viss betydelse. Folket som bodde i området tillhörde under tiden som sagt en annan församling under tiden och jag tror inte att just det faktum vilken kyrkoförsamling man tillhörde spelade allt för stor roll. Det är också värt att nämnas att när det blev klart att kyrkan inte skulle komma att byggas färdigt med en gång så byggde man en provisorisk kyrka av trä på området. Detta var en kyrka som vid flertalet tillfällen fick byggas ut för att få plats med alla människor. På grund av valet av material till denna kyrka så kom det oftast att bli kallad för just brädkyrkan. Den fick stå kvar ända till år 1737 när den färdigbyggda kyrkan av sten, det vill säga Hedvig Eleonora officiellt invigdes och den togs ner. Brädkyrkans placering på kyrkområdet var i det nordöstra hörnet där idag Storgatan och Artillerigatan möts (Lundmark 1920: ). Så för att återkoppla till min tidigare problematisering angående att Hedvig Eleonora inte stod klar förrän långt senare så kan ju här visas att det faktiskt uppfördes en kyrka på området under tiden, om än en något mindre och glamorös sådan. Jag tror att bara närvaron av kyrkan spelade en stor roll. 18

21 Fig. 8. Hedvig Eleonora Kyrka så som den ser ut idag. Källa: sv.wikipedia.org/ Vi vet väldigt mycket idag om vilka människor som till största delen utgjorde befolkning i områdena runt Hedvig Eleonora, och det är då framförallt båtsmän och flottans folk och deras familjer som flyttade hit. Mycket av inflytandet från att det var just denna samhällsklass som bodde här lever kvar idag i form av namn, framförallt gatunamn som lever kvar än idag, det är namn som Kaptensgatan, Artillerigatan, Skeppargatan och Riddargatan (Lundmark 1920:146). Gatunamn är ju överlag ett väldigt bra och säkert sätt att förstå en stadshistoria och veta vilken typ av människor som bodde och arbetade i områdena. I just det här fallet har då flottans lämnat kvar flertalet gator med mer eller mindre militära namn. Det är väldigt intressant hur det verkar som att man kan få en väldigt bra blick över de politiska och sociala strömningarna i Sverige om man tittar på hur gatorna döptes i Stockholm har jag märkt då detta inte är något unikt för just min specifikt valda undersökningsperiod. De två nya stora stadsdelarna som verkligen växte fram på 1600-talet hade då militära gatunamn som på Östermalm medan man på Norrmalm kan finna gator med namn som spelar på kungamakten som Kungsgatan. 19

22 Om man istället tittar på en stadsdel som Vasastaden som inte växte fram förrän 1800-talets slut så var Sverige som nation helt annorlunda, stormakten var sedan länge förlorad, Sverige hade överhuvudtaget inte befunnit sig i krig sedan Finska Kriget ( ). Kungamakten var försvagad och det var väldigt starka nationella strömningar i landet precis som i övriga Europa. Man måste ha tittat tillbaka på det ärorika Sverige och dess historia med stolthet. Hur tror jag då att man ser det på de nya gatunamnen i den nya stadsdelen? I Vasastaden hittar vi gator med namn som Odengatan, Torsgatan, Frejgatan, Birkagatan, Vikingagatan och Valhallavägen. Den stora nya kyrkan som byggs i stadsdelen döps också efter det som sågs, och ses som Sveriges landsfader, Gustav Vasa. Här har man alltså helt valt att fokusera på Sveriges historia när man döper gatorna så gatunamn verkar helt klart vara något som genom tiden har gått i mode och man kan tydligt se spåren efter vad man politiskt och socialt ansåg vara viktiga saker att lyfta fram och jag antar ära med namn på stora viktiga gator. Men utöver de historiska källorna vi har om människorna på Norrmalm vid den här tiden tror jag vi har något annat som kan tala mycket om dessa människor och vilka de var mycket tydligare. Stadsarkeologi framförallt i större städer kan vara lite knepigt och vart man får vända sig då är till platser som inte ändras allt för mycket genom åren, bland annat just kyrkor men också sådant som hör till dessa kyrkor. I detta fall tänker jag på kyrkogårdar och den nya kyrkgården som Hedvig Eleonora fick. Den kringliggande marken precis runt kyrkan var allt för liten och illa anpassad för sitt ändamål så en ny plats utsågs för att bli kyrkgård. Denna plats ligger idag vid Stureparken, som är belägen i korsningen av Östermalmsgatan och Sturegatan. På sin tid var denna plats känd som Ladugårdslandet. Behovet för denna kyrkogård ökade kraftigt på den senare delen av 1600-talet. Sverige blev, som tidigare nämnt, indraget i ett blodigt krig med Danmark och den höga dödligheten bland flottans män, som bebodde denna del av staden, betydde att det snabbt behövdes platser att begrava dessa på. Man kom ett antal år senare under den långa fredstiden under Karl XI att öppna kyrkogården för stadens fattiga och kyrkogården fick namnet fattigkyrkogården. År 1710 kom man också att stänga kyrkogården då det inte längre fanns någon plats att begrava de otaliga offer som skördades när pesten härjade Stockholm (Lundmark 1920:156). Så utifrån detta kan man ju dra en del slutsatser, och Östermalm som statsdel verkar inte ha haft samma status som överklassområde på den tiden som den kanske har idag. Här bodde de oftast fattiga båtsfolken till stor del, och den stora kyrkogården som uppfördes i samband med planerna om den nya kyrkan kan vad jag ser det nästan jämföras med en massgrav för krigets offer. Även om dessa gravar i många fall under krigsåren måste ha varit symboliska då dessa människor bör ha förlist ute på haven och det inte kan ha funnits några kroppar att begrava. Att kyrkan också snabbt efter krigslutet förvandlades till en kyrkogård för fattiga måste ha dramatiskt sänkt statusen på området om det inte 20

23 redan var lågt. Sen tror jag det säger i alla fall en liten del om att just arbetet på själva huvudkyrkan avtog och ersattes med en temporär liten kyrka av träd. Den officiella orsaken till detta är ekonomiska och bristen på material (Kilström 1987:32) vilket såklart också stämmer. Men utifrån den bilden av Östermalm som kommer fram i litteraturen så tror jag kanske att kyrkan hade en väldigt låg prioritet att avslutas, den kanske hade planerats alldeles för ståtligt och pampig för vad det var värt under de åren. Man insåg att det inte var hållbart att lägga alla dessa resurser på människorna som bodde här, och jag tror inte heller att dessa människor hade några speciellt höga krav och förväntningar på platsen de hade sin gudstjänst, vilket leder oss in på det avslutande stycket. Fig. 9. Originalritning över hur Hedvig Eleonora skulle ha sett ut. Källa: Kilström 1987: Vikten av det kyrkliga rummet Det är hitåt jag känner att mycket av min uppsats har gått och jag ska försöka samla ihop mina tankar angående hur viktig det kyrkliga rummet var. Till att börja kan det vara bra att definiera det kyrkliga rummet då jag tror att det finns ett par olika definitioner av det. Men om man ska sammanfatta det enkelt så kan man dra ner det till två stycken som jag ser det, det spirituella rummet och det mer fysiska rummet, det arkeologiska. Så jag tänkte prata här lite om den sociala statusen och hur jag tror den kan ha spelat in och påverkat och tett s0ig. Att de sociala klyftorna under denna period var väldigt stora råder det nog ingen tvekan eller okunskap om, folk visste sin plats i samhället och det var enorma skillnader mellan bönder och borgar och mot adeln och 21

24 överklassen. I ett samhälle med dessa skillnader så är tron, och gudstjänsten en av få saker som det verkar som att alla människor har gemensamt något som gör det en väldigt intressant aspekt att titta på för då det är just det spirituella det måste ha haft gemensamt, var de gick i kyrkan och vem som utförde predikan måste å andra sidan skilt sig en del. Många av människorna som bodde på Östermalm eller Ladugårdslandet i anslutning till Hedvig Eleonora kyrka kom att under hela perioden byggnationen på huvudkyrkan stod still får nöja sig med den tidigare nämnda brädkyrkan. Människor som också ska ha varit väldigt konservativa och inte alls gillade dhes undeliga och kostbara structur och ville således inte att kyrkan skulle fullbordas på det först planerade viset något som ledde till att det finns ett antal skillnader mellan original ritningarna av kyrkan och den kyrka som senare kom att stå färdigbyggd. Den största skillnaden kom att bli i kupolen som både blev större och högre som man på toppen placerade en kupoltäckt lanternin som kröntes av en hög och smal spira. Det skedde även en del smärre ändringar med portalerna samt fönsteröppningarna (Kilström 1987:32). Jag tror inte man skulle få samma reaktion från folk från överklassen att en kyrka som skulle byggas åt dem skulle vara för underlig eller kostbar. Jag tror att det visar på hur fast man var i sina sociala klasser och hur man kände. Här tror jag då kan göras en intressant återkoppling till mitt teoretiska perspektiv på uppsatsen, om hur religionen styr människorna sätt att tänka, inte bara i hur kungen kan legitimera sin makt över landet men också hur människorna accepterar sin roll i samhällsordningen och inte gör något för att bryta den. En liten problematisering och kritik jag måste invända mot denna teori först och främst är att medan kungen och överklassen kan använda religionen för att legitimera sin makt och få människorna att vara nöjda med sin lott i livet och inte sträva efter mer så görs det både medvetet och under medvetet. Det är en lögn, men det är också en lögn de själva tror på. Jag tror man får vara försiktig med att tro att kungen stod och höll fram gud som sin sköld för att det passade honom, men han trodde med all säkerhet på det själv. Om man återigen återkopplar till vad jag skrev tidigare i uppsatsen om en specifik predikan som hyllade Karl XII efter segern vid Narva (1700) som gjordes i Klara kyrka utav Simon Isogaeus som var bland annat hovpredikant (Ullberg 2007:172). Med en sådan titel och status är det ingen man som kommer att hålla i predikan för vanliga människor, och som tidigare gåtts igenom så handlar nästan hela det här talet om hur det är att legitimera makt med hjälp av bibeln och kristendomen. Men även om den här predikan var för människor i de övre samhällsskikten så var det ett budskap som var generellt för hela perioden. 22

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Vikingatid medeltid - Norden började kristnas på 900- talet, under vikingatiden. - Norra (nuvarande) Sverige och Finland kristnades sist.

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Fakta om: Titel: Skamvrån akvarell ur Ett Hem, ca 1895 Konstnär: Carl Larsson, svensk, 1853 1919

Fakta om: Titel: Skamvrån akvarell ur Ett Hem, ca 1895 Konstnär: Carl Larsson, svensk, 1853 1919 Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2012 Karl XIV Johan Fredric Westin Ulrika Eleonora Jacques D Agar Drottning Kristina Sébastien Bourdon Gustav II Adolf Okänd konstnär Gustav I David Frumerie.

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan 2017 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om boken Enligt traditionen del 2 av ett tvådelat verk, där Lukasevangeliet är del 1. Tillsammans utgör de 27,5% av NT, mer

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Söndagen efter nyår årg

Söndagen efter nyår årg Söndagen efter nyår 2014-01-05 3 årg Och Herren lät sitt ord gå i fullbordan: jag efterträdde min far David på Israels tron, så som Herren hade lovat, och jag byggde huset åt Herrens, Israels Guds, namn.

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em. Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Mayanska jordbruksmetoderna

Mayanska jordbruksmetoderna Allmänt om Mayorna Mayalandet sträckte sig från sydöstra delen av Mexico till de allra västra delarna av Honduras. Området kan delas in i tre zoner. Enligt en forskning kom de första människorna som bosatte

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

I väntan på Livets krona

I väntan på Livets krona I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt

Läs mer

Renovera med Guds ord

Renovera med Guds ord Renovera med Guds ord Nehemja kap.7-8 Av: Johannes Djerf Efter några söndagars paus så har vi åter igen kommit tillbaka till Nehemja bok. Där nu alla stenar sitter på sin plats runt muren, den sista dörren

Läs mer

Historian om Sankta Claras kloster

Historian om Sankta Claras kloster Historian om Sankta Claras kloster Ture Turesson Bielke var en svensk adelsman, gift med en danska. Han levde på 1400-talet och ägde stora delar av Kalmar län och Blekinge län. Han var mycket rik och lånade

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

MEDELTIDEN. ca

MEDELTIDEN. ca MEDELTIDEN ca1050-1520 Medeltiden var en intensiv expansionsperiod, både materiellt och andligt. Under medeltiden utvecklades jordbruket i takt med att nya jordbruksmetoder och uppfinningar togs i bruk.

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap,

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla 1 Kyrkans kris hur mår Kristi kropp? Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla som var där. Det har med olika förväntningar och inte minst olika förförståelser att göra. För min del handlar

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

~~:~,~:,:::h :~.: bm Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska

Läs mer