Stockholms malmar. Expansion, religion och makt uttryckt i materiell kultur under 1600-talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholms malmar. Expansion, religion och makt uttryckt i materiell kultur under 1600-talet"

Transkript

1 Stockholms malmar Expansion, religion och makt uttryckt i materiell kultur under 1600-talet Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Christoffer Litzell Handledare: Ing-Marie Back Danielsson

2 Stockholms malmar Expansion, religion och makt uttryckt i materiell kultur under 1600-talet Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Christoffer Litzell Handledare: Ing-Marie Back Danielsson

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar Introduktion Tidigare forskning Bakgrund, teori och metod 3 2 Undersökning Det nya Sverige En ny stat växer fram En ny stad växer fram Kungen, makten och religionen Topografi De nya kyrkorna och livet runt dem Tre nya kyrkor Hedvig Eleonora Vikten av det kyrkliga rummet 21 3 Analys sammanfattning 23 4 Tolkning 25 5 Slutsatser 27 6 Sammanfattning 28 7 Referenser 30 Abstract: This paper is about the great expansion of Stockholm during the17th century. As Sweden grew into a European super power, so did Stockholm grow into a large capital, worthy such a country of great power. How did this happen, where did the people come from and who were they? This is also a period of time where religion was perhaps the most dominant power throughout the world. The paper aims to look at how the monarchs of this time could use the religion through material culture to justify their own power and influence and how this could be seen in this expansion. The importance of religion in everyday day life for these people are looked at, primarily by looking at the building of the Hedvig Eleonora church in the new part of town called Östermalm. Bild framsida: Vädersolstavlan, äldsta kända bild över Stockholm. Källa: 1

4 1 Inledning Jag har tidigare skrivit en uppsats som berör Stockholm under medeltid och stadens expansion utifrån Stadsholmen och mot Södermalm (Litzell 2011). Denna uppsats hade ett religiöst perspektiv och ville visa på vilken viktig del religiös materiell kultur är i människors liv och hur det kan påverka deras vilja att flytta och bosätta sig på andra platser. Med denna uppsats vill jag fortsätta detta påbörjade arbete men flytta fokus från medeltidens Södermalm till den tidigmoderna expansionen mot Norrmalm och Östermalm. Det var också en tid då kungamakten i Sverige växte sig som starkast i Sverige och jag tror man kan se spår även efter det i dåtidens religiösa materiella kultur. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att nå en ny och fördjupad förståelse för hur religionen och dess materiella uttrycksformer såsom kyrkor och kapell används för att omvandla Stockholms malmar från ogästvänlig åkermark till mer attraktiv yta för bosättningar. En förståelse önskas också nås för hur religionen och Kronan legitimerade varandras makt och hur sambandet mellan dessa två starka faktorer såg ut. 1.2 Frågeställningar - Varför exploderade plötsligt Stockholms befolkningsmängd så? - Hur kunde sambandet mellan religion och makt se ut, hur användes de för att legitimera varandra? - Kan man se samma mönster som på Södermalm, att befolkningen följde med en religiös expansion? - Varför kan religiösa byggnader vara av sådan vikt när det kommer till var man vill bo, vad säger det om dåtidens människor? 1.3 Introduktion Medan Stockholms befolkning under medeltiden och den tidigmoderna perioden kom att öka stadigt så expanderade man ut ifrån Stadsholmen, det som idag är mer känt som bara Gamla stan. Den allra första expansionen skedde framförallt söderut mot Åsön även känd som Södermalm, och jag har i en tidigare uppsats visat på vilken vikt jag tror att framförallt religionen kan ha spelat i detta. Bland annat som ett sätt att höja områdets dragningskraft för att få folk att faktiskt flytta utifrån staden. Stockholm kom senare att växa till sig otroligt snabbt under framförallt 1600-talet och befolkningen mångdubblades i staden. Och medan befolkningen på Södermalm ökade så kom man 2

5 nu också i större utsträckning att flytta ut på de andra malmarna kring själva staden. Jag vill bland annat belysa även detta i samma religiösa ljus, och se om man kan urskilja något mönster med att man använder kyrkor och heliga platser för att få folk villiga att bosätta sig på en viss plats. Stockholm har även en intressant topografi med sina många öar och inte alltid helt perfekt mark att bosätta sig på så jag vill även undersöka hur detta har spelat in i expansionen. Och med de enorma ändringar som Sverige gick igenom vid denna tid är det nog omöjligt att inte samtidigt att följa ett litet politiskt perspektiv heller. 1.4 Tidigare forskning Det har skrivits en hel del om Stockholm vilket är ganska självklart, och givetvis även om den här perioden. Men det mesta av litteraturen berör framförallt gatunätsregleringen som skedde i Stockholm. Exempel på bra sådan litteratur är Stormaktstidens Stockholm tar gestalt: gaturegleringen i Stockholm av Linnea Forsberg (2001). Kyrkan och religionen pratas det om men det förs inte några speciella kopplingar till just hur de har använts för att legitimera den kungliga makten i staden. Kopplingen mellan människor och kyrkorna är tydlig medan jag finner att kopplingen kungen och människorna med kyrkorna som mellanhand inte alls är lika tydlig i litteraturen. Ett problem som måste överkommas är att väldigt mycket i den tidigare Stockholmsforskningen är av historiskt slag och mindre av rent arkeologiskt. Det kan göra att jag får använda mig utav kartor mer och kanske rent generell stadsarkeologisk litteratur och ställa denna i förhållande till den historiska litteratur som jag använder om Stockholm som stad. 1.5 Bakgrund, teori och metod Religionen har under mänsklighetens historia alltid spelat en väldigt stor roll i människors liv, om detta råder det nog inte någon större oklarhet kring. Hur religionen har tett sig och sett ut har däremot varierat från tid och plats. Min uppsats som kommer beröra Stockholm under dess stora expansiva perioder kommer då titta närmare på kristendomen och hur den påverkade människors lii Sverige. Dom antagligen mest tydliga materiella spår från denna tid vi har idag är kyrkorna, dessa kyrkor fyllde en viktig roll i Sverige inte bara ur ett strikt religiöst perspektiv men i ett glesbefolkat Sverige var kyrkorna de stora samlingsplatserna för folk som kom från trakten, och det var även i kyrkorna som folk fick reda på nyheter om saker som hände ute i världen. De hade enorma sociala funktioner och var ett viktigt verktyg för staten. Kyrkans roll inne i staden fyllde till mycket samma funktioner. Teorin jag kommer arbeta efter är religionen som ett maktbegrepp, ett sätt för staten att 3

6 med detta falska medvetande kunna kontrollera och påverka hur sitt folk ska tänka och agera. Begreppet falskt medvetande hör i sin tur till den mer övergripande marxistiska teorin historiematerialism som förklarar hur all mänsklig utveckling kan förklaras av materiella faktorer (Olsen 2003: ). Hur religionen kan motivera folk att ta beslut och få folk att göra saker de kanske inte alltid egentligen vill. Ute på malmarna kring Stadsholmen kryllar det utav kyrkor, kyrkor som fyller ett behov både för staten och för folket som kom att flytta dit. I början av talet skedde det enorma politiska förändringar i Sverige, när nationen blev en stormakt. Mycket utav hur riket styrdes centraliserades till Stockholm och denna kraftiga befolkningsökning detta förde med sig tvingade folket att flytta ut på malmarna. Min huvudsakliga metod genom detta arbete kommer bestå av att studera kartor och källor som beskriver Stockholm under 1600-talet. Jag använder mig av topografiska planer och stadsplaner, och utifrån dessa försöker jag sedan göra en rumslig analys av Stockholm utbredning och ställa detta i relationen till kyrkorna. Då mycket av mitt material som tidigare nämnts är mer historiskt än arkeologiskt i sin natur så gör det även att jag måste ta hänsyn till den aspekten. Kartor kan komma att bli viktigare och jag gör försök att jämföra historiska källor och historieinriktad litteratur med det man kan se idag och försöker dra slutsatser utifrån det. 2 Undersökning 2.1 Det nya Sverige En ny stat växer fram För att kunna förstå vilka saker som skedde i Stockholm och varför dessa saker skedde, och vad som möjliggjorde detta måste man först se på Sverige som nation. Sverige hade från och med Gustav Vasa ( ) börjat gå från en medeltida stat, om man ens kan kalla dessa riken för stater, med väldigt lösa gränser och laglöshet, att förändras in till en så kallad tidig-modern stat. Med fasta gränser, en propaganda som byggde väldigt mycket på nationalism som också det var något väldigt nytt, och framförallt med all byråkrati, kom det att krävas en allt större och mer effektiv statsmakt. Men Sverige gick inte enbart från att vara en medeltida stat till en tidig-modern, man gick även från att vara ett litet fattigt och glesbefolkat rike i norra Europa till att bli en europeisk stormakt, även om man dock fortfarande var glesbefolkat och ofta fattigt. Att under så otroligt många år nästan konstant ligga i krig någonstans i Europa krävde mycket, och man behövde 4

7 kontroll på sin befolkning och man behövde deras lojalitet och offervilja. Det var också någonting man verkligen lyckades med. Svenska bönder var oftast mer än beredda på att ställa upp för riket när man blev inkallad, till en viss del tror jag säkert man kan tillskriva deras okunskap om vad som väntade dem ifall de gick ut krig men det var ändå ganska nytt (Holm 2007: 57-58). Hur man gjorde det är en stor del av bakgrunden till min uppsats och den teori som ligger bakom. Man får återigen gå tillbaka och se på en stor förändring i Sveriges historia, reformationen. Efter Gustav Vasa hade infört protestantismen som den officiella kristna läran i Sverige (Lindkvist & Sjöberg 2003: 213) så kom kyrkan att kanske få ett till och med större inflytande över människornas liv. Sverige var extremt religiöst och ingen vågade sätta sig emot gud eller kyrkorna. Statsmakten var säkert medveten om att, som jag tror, folket hade större tillit och tro på den lokala prästen och gud än vad de hade till kungen som var en person de aldrig sett och till nationen Sverige, som de antagligen fortfarande inte kände någon riktig lojalitet emot. Kyrkan blev då det här så kallade falska medvetande, som jag vill trycka mycket på, som kungen och staten kunde använda sig utav när man ville ha kontroll på sitt folk. Det var bara i kyrkan och från prästens läppar som de vanliga människorna fick reda på någonting om omvärlden och det var av dessa människor som de fick förklarat för sig om vad som var rätt och vad som var fel. Det handlade om vikten att vara lojal mot sin kung och sitt rike som gud hade givit dem. Religionen blev den ultimata propagandan i uppbyggnaden av Sverige (Nordberg 2007: 24-25). Det är lite av den absolut bakomliggande tanken jag har med min uppsats, religionen och kyrkorna som en del av Sveriges framväxt som nationalstat. Och jag har valt att skriva om Stockholm utav två anledningar, först och främst för att jag är ifrån staden och för att det verkligen var här som man kunde se denna framväxt som tydligast. Det var här byråkratin fanns och det var här statsmakten kom att ha sitt säte med kungen i centrum. Stockholm kom att växa ordentlig under en väldigt kort period och det var utåt på malmarna som detta skedde. Utöver detta framkommer även en till förändring i Sverige som kommer att spela stor roll i processen att behöva legitimera sin makt. Precis som med reformationen så skedde denna förändring under Gustav Eriksson Vasas tid. Det är hur Sverige ska styras, eller snarare hur nya kungar ska utses. Fram till Gustav I tid så var Sverige ett valrike, där varje kung hade blivit invald av adeln till sitt ämbete, men nu ändrades detta och Sverige blev ett arvsrike. Detta skedde 1544 och att det kunde ske just då och som det skedde verkar mycket bero på just vilken typ av kung Gustav I var och adeln ska inte ha vågat sätta sig emot honom. Adelns makt och inflytande skulle dock senare komma att öka och deras privilegier utökas som en följd av detta (Holm 2007:67). Man förstår ju att för senare kungar så måste det då blivit lite svårare att legitimera en makt man föds in i 5

8 än en som man blivit vald till, även om det säkert i deras huvuden inte fanns någon tvekan om att kronan var deras rättighet och att de var gudsman på jorden. Men de framtida regenterna skulle alltid komma att vara indragna i en hård maktkamp med adeln där de två olika sidorna hela tiden sökte att vinna mer och mer makt. Adeln ville utöka sina privilegier och kungarna sökte, i alla fall inofficiellt, envälde. Båda sidor skulle se framgångar där adeln fick Gustav II Adolf ( ) att skriva under en konungaförsäkran innan sin kröning som minskade konungens makt till fördel för adeln eller under Karl XI ( ) förmyndarregering var adeln som störst och mäktigast men sedan tappade nästan allt inflytande när Karl XI senare införde enväldet och med reduktionen minskade adelns makt drastiskt (Holm 2007:72). Men genom hela denna kamp så krävdes det hela tiden att kungen hade sitt stöd hos befolkningen, de vanliga bönderna, något som framförallt kunde åstadkommas med hjälp av kyrkan och gud som valt kungen att styra Sverige. Fig. 1. Ifyllda områden visar Sverige när det var som störst. Källa: sv.wikipedia.org/ 6

9 2.1.2 En ny stad växer fram Stockholm var i början av 1600-talet i mångt och mycket fortfarande en i högsta grad medeltida stad, sett till utseende och utformning. Husen låg där de alltid hade gjort och gårdarna låg visserligen på ett uttänkt vis men inte i på samma ordnade och strukturerade vis som nu skulle komma att bli fallet. Staden var inte längre lika befäst som den en gång var, ett direkt hot utifrån var inte längre lika överhängande som det varit under till exempel unionstiden. Men Stockholm hade ett utmärkt strategiskt läge vid Mälaren ur ett rent handelsperspektiv och de stora hamnarna var centrala i Stockholm. Men år 1620 var invånarantalet i Stockholm fortfarande inte högre än cirka människor och folk hade fortfarande inte i någon större grad flyttat ut ifrån Stadsholmen. Men på bara fyrtio år skulle det ske en explosion och expansion som saknar motstycke i stadens historia. Man gick från invånare till ungefär invånare. Alltså en fyrdubbling på bara ett fåtal decennier. En viktig aspekt till denna expansion i befolkningsmängd kom väldigt tidigt. År 1625 härjades Stockholm av en svår eldsvåda som ödelade stora delar av staden och inför återväxten beordrade kungen, Gustav II Adolf, att detta skulle göras efter ett rutnät. Ett rutnät med raka och jämna kvarter och som vi fortfarande ser idag. Detta rutnät kom att användas som mall när man senare byggde sig utåt på malmarna så även dessa nya stadsdelar kom att ta denna form. Man kan nog säga att det är här Stockholm går från att vara en medeltida stad till att bli en tidig modern stad (Selling 1981: ). Fig. 2 Den äldsta kartan över Stockholm visar staden vid sekelskiftet tal. Källa: sv.wikipedia.org/ 7

10 Denna plötsliga reglering av Stockholm var dock nog inte alltid så populär och välkommen hos befolkningen. När man bestämde sig för att börja med denna reglering så var Norrmalm väldigt tidigt ute för upprustning. Men de människor som redan bodde här var ofta fattiga och levde i enkla trähus som kanske inte alltid låg så bra till. Staten hade dock inte alltid speciellt mycket överseende med dessa utan de fick en måttlig summa i ersättning för sina bostäder som sedan revs ifall dessa ansågs ligga i vägen för det nya rutnätet. Och bodde man i trähus längs det som skulle komma att bli de nya huvudvägarna så vara det bara att riva dessa och istället bygga nya i sten (Selling 1981: 236). Efter cirka år 1680 så kom Stockholms befolkningsökning dock att stagnera och vad man kan se så bör befolkningsmängden vid så sent som 1688 inte ha varit högre än den var 1676 när den var som högst vid denna tidpunkt. Då hade Stockholm cirka invånare (Jansson 1991:270). Att stagnationen skedde vid just denna tidpunkt finner jag lite underlig, då de skånska krigen precis tagit slut och Sverige för första gången på en väldigt lång period såg en längre tid av fred. Denna stagnation följdes sen inte heller utav en vidare befolkningsökning utan snarare en tillbakagång i stadens invånarantal. Detta bör nog bero till viss del de kommande svåra krigen i Stora nordiska kriget ( ) men kanske framförallt på att pesten kom tillbaka till Sverige och drabbade hela landet väldigt svårt (Selling 1981:259). Om man då sätter Stockholm i perspektiv med övriga Sverige så kan man se hur staden blev nästan oproportionerligt stor. Ifall man jämför staden med övriga städer inom det området som än idag är Sverige så hade ingen annan stad över 5000 invånare, Stockholm var alltså nästan 12 gånger större än de näst följande städerna i storleksordning (Jansson 1991:23). Inom stormaktsområdet fanns det ett antal större städer bland annat var Riga väldigt tidigt en stor stad med en befolkningsmängd uppemot redan tidigt av århundradet. Men det är samtidigt viktigt att sätta Sverige i relation till övriga stora nya moderna stater i Europa, där man i många fall fortfarande låg långt efter och inte var mycket mer än en outvecklad nation i Europas nordliga utmarker. London och Paris rörde sig bägge runt en halv miljon invånare och mångdubblade alltså Stockholm i storlek (Jansson 1991:23). 8

11 Fig. 3: Stockholm 100 år senare sekelskiftet 1600 och 1700-tal. Källa: sv.wikipedia.org/ Kungen, makten och religionen Jag tror att när det kommer till Stockholms expansion så har den något gemensamt med alla processer i alla typer av utveckling i mänsklig historia, och det handlar om vad som ligger bakom utvecklingen. En tanke om maktutövning eller sätt att visa på sin makt, eller stärka, eller i alla fall bara bibehålla den makt man redan har. Detta tror jag gäller i alla fall allt som sker som är av signifikans. I Sverige, precis som resten av Europa så fanns det två stycken stora makthavare, staten och kyrkan. I denna uppsats så gör jag ingen skillnad på kungen och adeln. De hade allt som oftast samma mål och det var även långa perioder med förmyndarregeringar när det var adeln som styrde och när det väl fanns en kung var han oftast om inte helt, näst intill enväldig. Kyrkan å sin sida verkar ha levt i en slags symbios med staten där den drar mycket av sin makt från den stat som den själv legitimerar. Det var vid den nya konungens kröning som detta skedde, något som var otroligt viktigt under en tid då folket var så enormt religiösa. Om människorna inte trodde att konungen hade gud på sin sida och att han var guds man på jorden skulle människorna med all sannolikhet inte alls vara lika välvilligt inställda mot honom och han skulle inte ha deras viktiga stöd (Söörberg 2007:141). Hela samhällshierarkin vid denna tidpunkt byggde på guds ord där kungen som var ledare för den världsliga makten inte kunde ifrågasättas i sina beslut och makt. Att sätta sig upp emot kungen var samma sak som att sätta sig emot gud vilket skulle föra med sig att man blev bestraffad. Inte bara individen utan hela nationen i sig för att man brutit denna pakt med gud 9

12 (Söörberg 2007:146). Det här var så klart ett bra sätt att kunna förklara olika typer av katastrofer som uteblivna skördar, pestepidemier samt militära nederlag. Det måste ha varit väldigt smidigt för staten och kungen att få folket att tro att olika missöden är deras egna fel. Nu är det väl väldigt möjligt att de själva trodde det också men det ändrar ingenting. Vad jag tror vi kan se om vi tittar in i denna värld är en bild av hur kungen hade ett enormt behov av inte bara få sina undersåtars lojalitet och stöd men även kunna behålla den. Det är ju nästan lite smärre fantastiskt hur 1600-talets alla krig och de bördor de förde med sig inte ledde till ett enda omfattande bondeuppror. Bara 100 år tidigare så var det ju helt annorlunda i stugorna och man tog till högaffeln för i stort sett allting som man tyckte förtryckte dem. Hur för detta samman med temat på min uppsats då? Jo, jag tror att om man studerar planen för de nya stadsdelarna som byggdes så kan man nog se vilken central del de nya kyrkorna kom att få eller i de fall där de redan existerade hur staden planerades runt omkring dem. Som vi minns som jag skrivit tidigare så tror jag kyrkorna hade två stycken väldigt praktiska funktioner utöver sina gudstjänster och liknande. Kyrkor fick folk att känna sig trygga och när en kung uppför en storslagen kyrka i staden måste det vara bra för moralen hos befolkning, nu blir säkert gud nöjd med oss. För kungen betyder de nya kyrkorna då en gladare befolkning, och de ger dem även en bra plats att sprida sin information, det vill säga ofta propaganda till människor som litar blint på varje ord som kommer ur prästens mun. Vad var det då som faktiskt kom ut ur prästens mun under predikan? Som tidigare snuddats vid så handlade det väldigt mycket om vad som hänt i riket eller vad som var aktuellt i riket. Men man kan börja med att utgå från att när det händer någonting dåligt, ja då är det guds straff för Sveriges syndiga befolkning och om det går bra så är det en gudagåva. Men det kan vara av intresse att faktiskt också förklara varför just kyrkorna var såpass viktiga som de var för att nå ut till folket. Under denna period så var det väldigt ovanligt att folk kunde läsa, och ute på landsbygden var det i stort sett ingen av den vanliga befolkningen som klarade av detta så naturligt blev det att information bara kunde framföras och vidarebefordras muntligt. Det var också kyrkplikt i Sverige, eller i alla fall de som inte dök upp vid gudstjänsten blev dömda till att göra det, vid denna tidpunkt. Så i praktiken så var det så för alla och alla i socknen skulle infinna sig i kyrkan varje vecka (Ullberg 2007:168). Det gör det väldigt enkelt att förstå varför det faktiskt var genom kyrkan man kunde få denna genomslagskraft som annars skulle vara helt omöjlig. 10

13 Fig. 4. Kung Karl X på en medalj. Källa: Jansson (1991: 231). Så vad kunde då sägas lite mer exakt under dessa predikningar? Jag tänkte titta på samma predikan som Sylvia Ullberg gjort i sin uppsats Segern vid Narva En gudagåva (2007) fast med lite andra glasögon än vad hon hade. Det är Simon Isogaeus predikan i Klara kyrka efter segern vid Narva. Jag går inte in i samma detalj i predikan som hon gjorde för det är inte huvudsatsen i min uppsats men jag lyfter ut saker som jag tycker är viktigt. Han inleder sin predikan med att jämföra Sveriges befolkning med Israels befolkning, alltså guds utvalda folk, något som såklart åhörarna måste ha gillat väldigt mycket och sätter dem i rätt sinne. Han fortsätter där efter att då jämföra kungen, i detta fall Karl XII ( ), med Moses och hur han åberopat guds hjälp för att vinna mot fienden. Precis som med Moses hade gud hjälpt honom och det svenska folket. Alltså bland det första som görs är att sammanlänka kungen med en stor kristen och biblisk profil, hur mer kan man visa på vilken gudomlig rätt kungen har på sin sida, och när man precis har haft sådan lycka, vem kan säga emot? Jämförelserna med Moses är många och han beskriver precis hur konungen efter segern agerat precis som Moses hade gjort efter hans seger mot Amalekiterna, hur han väljer att tacka gud för att de blivit bönhörda på samma vis. Efter detta så är det väldigt tydligt att mycket i hands predikan kommer att handla om just kungen och hans roll som Sveriges ledare och hans roll som guds man på jorden som inte går att ifrågasättas. Han pratar om vilket svårt och mödosamt jobb kungen har att tjäna riket och gud. Det är hans plikt att skydda och sörja för folkets välfärd och säkerhet. Det blir väldigt tydligt att han framhåller Karl XII som en föredömlig kung ur denna aspekt och beskriver varför det är så viktigt att konungen föregår med ett gott exempel för resten av befolkningen, skulle konungen sakna tro skulle resten av befolkningen bli lidande. Skulle inte konungen kunna stå vid sitt ord så skulle det skapa oro och osäkerhet i landet. Allt det här hjälper till att bygga upp bilden av hur viktig och oersättlig en god kung är för riket. I en tacksägningspredikan är det alltså kungens vikt för Sverige som får det största utrymme och han lyfts verkligen 11

14 fram som en enorm och viktig man. Även Sveriges tidigare stormaktskonungar från Gustav Vasa fram till Karl XI lyfts fram på detta vis. Dessa goda konungar, precis som Karl XII jämförs också med tidigare kungar som anses vara goda, kungar från bibeln så som Moses, David, Salomon och Josua men också tidiga kristna romerska kejsare som Konstantin och Theodosius. Framförallt bibliska men alltså också tidiga kristna romerska kejsare. Att dra paralleller mellan regenten och tidigare välkända och framförallt bibliska karaktärer verkar alltså vara något väldigt starkt förekommande. Det är ju i sig ganska enkelt att förstå att det är ett bra sätt att få en befolkning som kanske inte alltid vet så mycket själva att förstå vikten i det man säger. Är Sveriges kung lika stor och stark som dessa människor så måste han verkligen vara speciellt, och den länken han verkar vara med gud och med gud på hans sida är gud automatiskt på Sveriges sida. En enda titt på en predikan vid slutet av denna epok visar alltså mer än väl på hur prästerna och kyrkan användes för att stärka moralen och höja lojaliteten och stödet till kungen. Även om allting hela tiden återkopplades till gud så verkade kungen ta det största rummet och vara den allra viktigaste personen. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte alltid var så goda tider och alla predikningar var inte av denna sort, men när någonting hade gått galet var det inte kungens fel inte. Gud straffade befolkningen om de levde i synd och inte följde Mose-lag och de tio budorden, och det var inte enskilda individer som bestraffades, nej det var hela nationen som då levde i synd och det var en kollektiv bestraffning de hade dragit på sig (Ullberg 2007:168). Till exempel svältår utan skördar eller sjukdomsepidemier som pesten. Men religionen som en så stor och tung faktor för att legitimera kungamakt, i alla fall till den så vida graden jag anser att den måste ha haft och försöker visa på med hjälp av den här uppsatsen är något som med hand växte fram under 1600-talet. I början av den tidigmoderna tiden ska religionen ha spelat en ytterst liten roll när det kom till just legitimering av makt (Hallenberg 2003:38). Istället ska det ha varit ett antal andra faktorer som spelade och var mycket tyngre på denna tid, dessa var beskydd, fred och ordning samt materiell säkerhet som beskrivs som de tre stora sätten. Varför det är så är ingenting som fokuseras på i min uppsats och jag kommer inte heller att gå in på dessa, däremot är det intressant och jag känner att jag måste argumentera för varför jag tror att det ändrades så mycket under en period på bara 100 till 200 år. Den allra största orsaken tror jag man får tillskriva ändringarna från valrike till arvsrike. När Gustav Vasa tog makten så gjorde han det som en adelsman som hade störtat den danska kungen, ett scenario som måste göra det omöjligt för honom att använda argumentet att gud satt honom på jorden för att leda Sverige. Om något har han avsatt en kung, en person som är vald av gud att sättas på jorden för att styra över en nation, och i så fall måste han bevisa varför han har gjort rätt i att avsätta honom och vad den danska kungen gjort 12

15 för orätt och inte längre förtjänar att vara kung. I hans fall var det kanske inte heller speciellt svårt att göra just detta precis efter Stockholms blodbad (1520). Istället måste han nu bevisa varför han är värdig den positionen han har, Gustav Vasa är lite unik i just detta avseende att han faktiskt erövrat kronan (Hallenberg 2003:22). Fig. 5. Gustav Vasas grav i Uppsala Domkyrka. Källa: sv.wikipedia.org/ De svenska kungarna som kom före hade visserligen inte fötts till sitt ämbete men de hade istället blivit valda av resten av den svenska adeln och därigenom fått sin legitimitet. En svårare fråga som också kan vara relevant är ifall religionen har blivit viktigare i Sverige under perioden eller inte och om det i så fall kan ha spelat in på det. Det kan vara svårt att säga men det vi helt klart vet är i alla fall att Sverige har gått från att vara en katolsk nation till en protestantiskt men jag tror inte det påverkat hur viktig religionen ska ha varit eller dess inflytande endast hur den utövades. Jag tror inte att det ska ha varit på det viset att religionen ska ha blivit så viktig över de näst kommande åren då den redan måste ha hållit en såpass hög ställning i samhället, men efter att Drottning Kristina ( ) hade abdikerat och konverterat till katolicismen så ändrades det religiösa klimatet i Sverige något och kraven på religionstvång och hårdare religion stadgar ökade (Söörberg 2007:145). Runt om i landet tror jag dock inte att det ändrade speciellt mycket, jag har fått en bild av Sverige som extremt religiöst innan och efter denna händelse således drar jag här slutsatsen att den allra största anledningen till att gud och religion får en såpass viktig del för kungamakten är att det sätter att legitimera sin makt på ändras. När man blir vald kung kommer legitimiteten från folket men när man föds som kung och ingen annan har någonting att säga till om då måste legitimiteten komma uppifrån. 13

16 2.2.1Topografin När Stockholm under och 1400-talet hade börjat sträcka sig utåt, bort från Stadsholmen var det i allra flesta fall mot Åsön, dagens Södermalm som detta skedde. Södermalm är väldigt bergigt och inte alltid väldigt enkelt att bygga runt, men det var ändå det bästa alternativet i sitt läge till staden. Norrmalm hade istället något annat som gjorde en expansion hit väldigt krånglig, något som man än idag kan se spår efter om man vet var man ska titta och är medveten om det. Brunkebergsåsen skär rakt igenom Norrmalm och delar den nästan i två delar och när man byggde här så var man helt enkelt tvungna att anlägga de nya kvarteren på vardera sida om den. Idag är Brunkebergsåsen inte något större problem i landskapet och är helt överbyggd och still stora delar bort byggd där Kungsgatan skär rakt igenom den. Men det var samtidigt runt den som folket först började bosätta sig på Norrmalm, men det var väldigt sporadiskt. Bodar och stugor, förvaring av fisk och smedjor var sådant man kunde se här. Även en och annan väderkvarn kunde synas på denna plats. Så tidigt som på 1200-talet grundades även St Klara Kloster vid i närheten av åsen, på samma plats som St Klara kyrka står idag (Eklund 1975:8). Det här klostret är långt före min period och har inte speciellt mycket med min uppsats att göra men det kan vara intressant att ha det som ännu ett exempel på att expansion verkar alltid följa kyrkliga byggnader, och att behovet av att ha dem i närheten verkar vara av sådan ytterst stor betydelse. Fig. 6. Topografisk karta över Stockholm Källa: sv.wikipedia.org/sv.wikipedia.org/ 14

17 På denna karta från 1637 som nästan helt saknar byggnader kan vi istället se vilka tydliga naturliga landmärken som finns i Stockholmsområdet istället. Vi kan också se att det här är precis i början av Stockholms stora expansion, bland annat är Östermalm fortfarande till mestadels åkermarker och Kungsholmen är obebyggd istället ser man där istället vilken typ av mark och terräng det finns. Om sakers tydlighet på kartan motsvarar dåtidens uppfattning om vad som var av intresse och påverkan på området så förstår man snabbt också precis vilket problem eller i alla fall utmaning Brunkebergsåsen måste ha varit under 1600-talet. Den är enormt stor på kartan och antagligen det första som de flesta som tittar på den lägger märke till. All bebyggelse norr om Stadsholmen måste således ha skett med väldigt mycket hänsyn till denna rullstensås. En intressant aspekt med denna karta är också att de ända byggnader som faktiskt är utsatta på den är slottet Tre Kronor samt stadens kyrkor. Som jag återkommer till senare i uppsatsen så nämner jag att en av orsakerna bakom kyrkornas placering är deras funktion som riktmärken i staden och även om de kyrkorna som syns här ligger före mitt intresseområde och inte är aktuella ur mitt maktperspektiv så visar de kanske just på den aspekten. När jag tittar på den där kartan slås jag också av tanken att läget för Stockholm är inte speciellt bra utöver just Stadsholmen som låser Mälaren. Ur ett expansionsperspektiv så är området runtomkring staden väldigt bergigt och svårforcerat vad det verkar, både i söder och i norr. 2.3 De nya kyrkorna och livet runt dem Tre nya kyrkor Det kom att byggas tre stycken nya storslagna kyrkor i Stockholm under 1600-talet, och det är dessa som jag i denna del tänker titta närmare på. Jag tänker nämna alla tre, men fördjupa mig speciellt i en av dessa kyrkor. Vilka är då dessa kyrkor och var kan man finna dem? Jo, det är Katarina kyrka på Södermalm, det är Ulrika Eleonora på Kungsholmen samt Hedvig Eleonora på Östermalm (Svenska Kyrkan 2008: 26). En snabb reflektion man kan ha när man tittar på dessa kyrkor och de namn som har givits dem är att till skillnad från de äldre kyrkorna som oftast bar på olika helgons namn så har dessa nya tidens kyrkor istället fått kungliga namn. Katarina var mor till Karl X, Hedvig Eleonora var hans fru och Ulrika Eleonora var Karl XI fru (Svenska kyrkan 2008: 27). En personlig tanke när jag ser denna utveckling av namn så kopplar jag det snabbt tillbaka till tanken på religion som ett sätt att hävda makt och hur man kunde göra detta. Jag tror man var väl medveten 15

18 om att folket i första hand såg till gud som den absoluta toppen i auktoritetshierarkin och man kanske ville försöka på något sätt slå sig in där mer än man gjort tidigare. Om man ger dessa kyrkor kungliga namn kanske människorna börjar associera kyrkan med den världsliga makten lika mycket som man gjord med den spirituella. Kungen var ju trots allt bara guds man på jorden och även han hade sin plats. Det skulle vara intressant att se ifall detta med att plötsligt byta sättet man döper kyrkorna är en trend som man kan se går över hela Sverige under 1600-talet eller om det är något som är speciellt för Stockholm, jag kommer inte titta på detta i denna uppsats men jag tror att det inte alls behöver vara så. Stockholm var den viktigaste platsen och staden i riket och således kan man väl tänka sig att kyrkorna som uppfördes här var de största och mest betydelsefulla som byggdes under denna tid, i alla fall bland dessa. Så om dessa var de viktiga kyrkorna så var det de mest prestigefyllda kyrkorna att ha sitt namn på. Att låta en ståtlig stor kyrka i rikets huvudstad bära drottningens namn samtidigt som en mindre kyrka ute på landet fick ett kristet namn kanske också bara det sa en del om vilka ambitioner och vilken syn man hade på sig själv i rikets topp. När det kommer till dessa kyrkor har jag valt att framför allt fokusera på en enskild kyrka och studera denna lite mer och försöka dra egna slutsatser om vad jag tror den kan ha betytt och påverkat livet runtomkring kyrkan. Den kyrka jag valt att lägga fokus på är Hedvig Eleonora kyrka på Östermalm. Bakgrunden till detta val är att Katarina på Södermalm och Ulrika Eleonora på Kungsholmen inte ligger i områden jag känner är lika relevanta till min undersökning som Hedvig Eleonora. Kungsholmen var en stadsdel som inte expanderades alls i samma omfattning som Östermalm och Norrmalm under denna tid och Södermalm hade man redan tidigare börjat bosätta sig på. Men med detta sagt så är jämförelsen mellan dem av stor vikt då de speglar tiden på samma sätt och det byter inte att mycket man kan säga om Hedvig Eleonora inte går att applicera på dessa kyrkor också. Jag tror det kan vara väldigt svårt att säga exakt vad dessa människor tyckte och tänkte om dessa kyrkor, men jag tror man kan få väldigt stora ledtrådar av dem. Det känns helt klart som att de var enorma maktsymboler och det som finns efterlämnat åt oss idag kan ge oss en tydlig bild över ett Sverige där nästan allting cirkulerade kring kristendomen och fruktan för gud. När man tänker på dessa kyrkors placering så får man samtidigt tänka på att det byggdes i en tid då man inte kunde, eller i alla fall i normala fall inte byggde vanliga hus speciellt höga. Så dessa stora konstruktioner måste ha kommit att stå ut väldigt tydligt. Så i de nya stadsdelarna som växte ut kring Stadsholmen så lär de ha rest sig upp som enorma landmärken och bara det måste ha varit en viktig del att bygga dessa nya kvarter och bosättningar runtomkring (Andersson 1997:36). Så jag tror att det är viktigt att komma ihåg hela tiden att medan de hade sina väldigt viktiga spirituella och världsliga funktioner så måste de ha kommit att ha rent praktiskt funktioner också. Det är nog alltid 16

19 väldigt viktigt att hela tiden se till dessa aspekter också och ha dem i bakhuvudet när man försöker sig på någon form av analys när det kommer till vad som helst. Fig. 7. Gravering över Stockholm från Man får en tydlig blick över alla kyrktorn. Källa sv.wikipedia.org/ Ingenstans i litteraturen jag har läst har jag hittat någon exakt förklaring till varför just dessa tre kyrkor fick drottning eller prinsessnamn. Den kungliga aspekten av namnen har jag redan talat om men varför drottningnamn? Två stycken av kyrkorna byggdes under livstiden av drottningarna de var nämnda efter. Dessa var drottningarna Hedvig Eleonora och Ulrika Eleonora. Prinsessan Katarina hade avlidit tidigt på århundradet medan kyrkan som bar hennes namn inte stod klar förrän precis innan sekelskiftet. Då det inte var någon ovanlighet under denna tid att personer skänkte pengar till konstruktionen av kyrkor och i gengäld fick sitt namn på dem så kan det antagligen inte varit så i alla fall i alla dessa fall, och sedan namngivningen följer en viss trend så är det inte helt osannolikt att det fanns andra orsaker bakom namngivningarna än bara gåvor. Nu ska det dock klargöras att det med allra största säkerhet finns dokumenterade anledningar till varför dessa kyrkor fick de namn som de faktiskt har men det hindrar en inte från att spekulera i mer bakomliggande orsaker. En tanke som jag har är att medan kungarna ofta är representativa för kriget och makten och våld och ofta ute på krigståg i Europa så är drottningarna ofta hemma, och representerar den kanske lite mer lugna och fridfulla sidan av kungamakten. Att låta kyrkorna representera detta när de alla stod klara kan ha varit en anledning. Kyrkor med kungliga namn som Adolf Fredrik Kyrka är senare under en tid då Sverige inte var indragna i lika mycket krig och kungen oftast själv inte var med ute på slagfältet såsom stormaktskungarna hade varit på sin tid Kanske hade. En kung som låg ute i fält hela under stora delar av sin livstid hade nog inte lika mycket tid på att tänka hur en kyrka ska döpas eller ens vetskap om att de uppfördes, något som mycket väl kan ha fallit på den monarken som fortfarande fanns hemma till hands. Jag tror detta kan vara en bra förklaring till 17

20 varför kyrkor döps efter drottningar under en tid då kungen sällan är hemma och sen döps efter kungar som faktiskt spenderade mycket av sin regeringstid hemma i Stockholm Hedvig Eleonora Innan Hedvig Eleonora byggdes så tillhörde människorna som bodde på Norrmalm St: Jacobs församling. St: Jacob var en liten kyrka som låg på samma plats där Stadsmuseum ligger idag. Att invånarna norr om Stockholm ström skulle tillhöra denna församling bestämdes år 1653 och innan detta hade man tillhört Solnas Församling. Dock gick man till St Jacob redan innan detta skedde. Det är också viktigt att titta på vilken typ av människor som flyttade in dessa nya områden, och på Östermalm var det framförallt flottan och admiralitetet, men det var de civila människorna som tillhörde St Jacobs församling då flottan nu fick sin sin egen församling. Det var St Jacobs församling som skulle komma att bli Hedvig Eleonora församling lite senare (Kilström 1987:27). Själva byggandet av kyrkan bestämdes år 1665 och konstruktionen kom igång 1669 och byggdes efter ritningar gjorda utav Riksarkitekten Jean De La Vallée. Den kyrka som Riksarkitekten hade ritat och börjat bygget av kom dock aldrig att slutföras på grund av ekonomiska problem, och kyrkan fick stå i sin halvfärdiga skepnad i nära 50 år innan byggandet återigen kunde återupptas. Man kunde alltså inte inviga en helt färdigställd kyrka förrän år 1737 (Kilström 1987:37). Detta är ett faktum som jag känner att jag måste problematisera i förhållande till syftet med min uppsats innan jag forsätter när kyrkan var klar är egentligen en ganska bra period efter kanske just det förloppet som jag tittar på. Men beslutet att resa kyrkan togs väldigt tidigt och den halvfärdiga kyrkan stod på platsen vilket måste inneburit en viss betydelse. Folket som bodde i området tillhörde under tiden som sagt en annan församling under tiden och jag tror inte att just det faktum vilken kyrkoförsamling man tillhörde spelade allt för stor roll. Det är också värt att nämnas att när det blev klart att kyrkan inte skulle komma att byggas färdigt med en gång så byggde man en provisorisk kyrka av trä på området. Detta var en kyrka som vid flertalet tillfällen fick byggas ut för att få plats med alla människor. På grund av valet av material till denna kyrka så kom det oftast att bli kallad för just brädkyrkan. Den fick stå kvar ända till år 1737 när den färdigbyggda kyrkan av sten, det vill säga Hedvig Eleonora officiellt invigdes och den togs ner. Brädkyrkans placering på kyrkområdet var i det nordöstra hörnet där idag Storgatan och Artillerigatan möts (Lundmark 1920: ). Så för att återkoppla till min tidigare problematisering angående att Hedvig Eleonora inte stod klar förrän långt senare så kan ju här visas att det faktiskt uppfördes en kyrka på området under tiden, om än en något mindre och glamorös sådan. Jag tror att bara närvaron av kyrkan spelade en stor roll. 18

21 Fig. 8. Hedvig Eleonora Kyrka så som den ser ut idag. Källa: sv.wikipedia.org/ Vi vet väldigt mycket idag om vilka människor som till största delen utgjorde befolkning i områdena runt Hedvig Eleonora, och det är då framförallt båtsmän och flottans folk och deras familjer som flyttade hit. Mycket av inflytandet från att det var just denna samhällsklass som bodde här lever kvar idag i form av namn, framförallt gatunamn som lever kvar än idag, det är namn som Kaptensgatan, Artillerigatan, Skeppargatan och Riddargatan (Lundmark 1920:146). Gatunamn är ju överlag ett väldigt bra och säkert sätt att förstå en stadshistoria och veta vilken typ av människor som bodde och arbetade i områdena. I just det här fallet har då flottans lämnat kvar flertalet gator med mer eller mindre militära namn. Det är väldigt intressant hur det verkar som att man kan få en väldigt bra blick över de politiska och sociala strömningarna i Sverige om man tittar på hur gatorna döptes i Stockholm har jag märkt då detta inte är något unikt för just min specifikt valda undersökningsperiod. De två nya stora stadsdelarna som verkligen växte fram på 1600-talet hade då militära gatunamn som på Östermalm medan man på Norrmalm kan finna gator med namn som spelar på kungamakten som Kungsgatan. 19

22 Om man istället tittar på en stadsdel som Vasastaden som inte växte fram förrän 1800-talets slut så var Sverige som nation helt annorlunda, stormakten var sedan länge förlorad, Sverige hade överhuvudtaget inte befunnit sig i krig sedan Finska Kriget ( ). Kungamakten var försvagad och det var väldigt starka nationella strömningar i landet precis som i övriga Europa. Man måste ha tittat tillbaka på det ärorika Sverige och dess historia med stolthet. Hur tror jag då att man ser det på de nya gatunamnen i den nya stadsdelen? I Vasastaden hittar vi gator med namn som Odengatan, Torsgatan, Frejgatan, Birkagatan, Vikingagatan och Valhallavägen. Den stora nya kyrkan som byggs i stadsdelen döps också efter det som sågs, och ses som Sveriges landsfader, Gustav Vasa. Här har man alltså helt valt att fokusera på Sveriges historia när man döper gatorna så gatunamn verkar helt klart vara något som genom tiden har gått i mode och man kan tydligt se spåren efter vad man politiskt och socialt ansåg vara viktiga saker att lyfta fram och jag antar ära med namn på stora viktiga gator. Men utöver de historiska källorna vi har om människorna på Norrmalm vid den här tiden tror jag vi har något annat som kan tala mycket om dessa människor och vilka de var mycket tydligare. Stadsarkeologi framförallt i större städer kan vara lite knepigt och vart man får vända sig då är till platser som inte ändras allt för mycket genom åren, bland annat just kyrkor men också sådant som hör till dessa kyrkor. I detta fall tänker jag på kyrkogårdar och den nya kyrkgården som Hedvig Eleonora fick. Den kringliggande marken precis runt kyrkan var allt för liten och illa anpassad för sitt ändamål så en ny plats utsågs för att bli kyrkgård. Denna plats ligger idag vid Stureparken, som är belägen i korsningen av Östermalmsgatan och Sturegatan. På sin tid var denna plats känd som Ladugårdslandet. Behovet för denna kyrkogård ökade kraftigt på den senare delen av 1600-talet. Sverige blev, som tidigare nämnt, indraget i ett blodigt krig med Danmark och den höga dödligheten bland flottans män, som bebodde denna del av staden, betydde att det snabbt behövdes platser att begrava dessa på. Man kom ett antal år senare under den långa fredstiden under Karl XI att öppna kyrkogården för stadens fattiga och kyrkogården fick namnet fattigkyrkogården. År 1710 kom man också att stänga kyrkogården då det inte längre fanns någon plats att begrava de otaliga offer som skördades när pesten härjade Stockholm (Lundmark 1920:156). Så utifrån detta kan man ju dra en del slutsatser, och Östermalm som statsdel verkar inte ha haft samma status som överklassområde på den tiden som den kanske har idag. Här bodde de oftast fattiga båtsfolken till stor del, och den stora kyrkogården som uppfördes i samband med planerna om den nya kyrkan kan vad jag ser det nästan jämföras med en massgrav för krigets offer. Även om dessa gravar i många fall under krigsåren måste ha varit symboliska då dessa människor bör ha förlist ute på haven och det inte kan ha funnits några kroppar att begrava. Att kyrkan också snabbt efter krigslutet förvandlades till en kyrkogård för fattiga måste ha dramatiskt sänkt statusen på området om det inte 20

23 redan var lågt. Sen tror jag det säger i alla fall en liten del om att just arbetet på själva huvudkyrkan avtog och ersattes med en temporär liten kyrka av träd. Den officiella orsaken till detta är ekonomiska och bristen på material (Kilström 1987:32) vilket såklart också stämmer. Men utifrån den bilden av Östermalm som kommer fram i litteraturen så tror jag kanske att kyrkan hade en väldigt låg prioritet att avslutas, den kanske hade planerats alldeles för ståtligt och pampig för vad det var värt under de åren. Man insåg att det inte var hållbart att lägga alla dessa resurser på människorna som bodde här, och jag tror inte heller att dessa människor hade några speciellt höga krav och förväntningar på platsen de hade sin gudstjänst, vilket leder oss in på det avslutande stycket. Fig. 9. Originalritning över hur Hedvig Eleonora skulle ha sett ut. Källa: Kilström 1987: Vikten av det kyrkliga rummet Det är hitåt jag känner att mycket av min uppsats har gått och jag ska försöka samla ihop mina tankar angående hur viktig det kyrkliga rummet var. Till att börja kan det vara bra att definiera det kyrkliga rummet då jag tror att det finns ett par olika definitioner av det. Men om man ska sammanfatta det enkelt så kan man dra ner det till två stycken som jag ser det, det spirituella rummet och det mer fysiska rummet, det arkeologiska. Så jag tänkte prata här lite om den sociala statusen och hur jag tror den kan ha spelat in och påverkat och tett s0ig. Att de sociala klyftorna under denna period var väldigt stora råder det nog ingen tvekan eller okunskap om, folk visste sin plats i samhället och det var enorma skillnader mellan bönder och borgar och mot adeln och 21

24 överklassen. I ett samhälle med dessa skillnader så är tron, och gudstjänsten en av få saker som det verkar som att alla människor har gemensamt något som gör det en väldigt intressant aspekt att titta på för då det är just det spirituella det måste ha haft gemensamt, var de gick i kyrkan och vem som utförde predikan måste å andra sidan skilt sig en del. Många av människorna som bodde på Östermalm eller Ladugårdslandet i anslutning till Hedvig Eleonora kyrka kom att under hela perioden byggnationen på huvudkyrkan stod still får nöja sig med den tidigare nämnda brädkyrkan. Människor som också ska ha varit väldigt konservativa och inte alls gillade dhes undeliga och kostbara structur och ville således inte att kyrkan skulle fullbordas på det först planerade viset något som ledde till att det finns ett antal skillnader mellan original ritningarna av kyrkan och den kyrka som senare kom att stå färdigbyggd. Den största skillnaden kom att bli i kupolen som både blev större och högre som man på toppen placerade en kupoltäckt lanternin som kröntes av en hög och smal spira. Det skedde även en del smärre ändringar med portalerna samt fönsteröppningarna (Kilström 1987:32). Jag tror inte man skulle få samma reaktion från folk från överklassen att en kyrka som skulle byggas åt dem skulle vara för underlig eller kostbar. Jag tror att det visar på hur fast man var i sina sociala klasser och hur man kände. Här tror jag då kan göras en intressant återkoppling till mitt teoretiska perspektiv på uppsatsen, om hur religionen styr människorna sätt att tänka, inte bara i hur kungen kan legitimera sin makt över landet men också hur människorna accepterar sin roll i samhällsordningen och inte gör något för att bryta den. En liten problematisering och kritik jag måste invända mot denna teori först och främst är att medan kungen och överklassen kan använda religionen för att legitimera sin makt och få människorna att vara nöjda med sin lott i livet och inte sträva efter mer så görs det både medvetet och under medvetet. Det är en lögn, men det är också en lögn de själva tror på. Jag tror man får vara försiktig med att tro att kungen stod och höll fram gud som sin sköld för att det passade honom, men han trodde med all säkerhet på det själv. Om man återigen återkopplar till vad jag skrev tidigare i uppsatsen om en specifik predikan som hyllade Karl XII efter segern vid Narva (1700) som gjordes i Klara kyrka utav Simon Isogaeus som var bland annat hovpredikant (Ullberg 2007:172). Med en sådan titel och status är det ingen man som kommer att hålla i predikan för vanliga människor, och som tidigare gåtts igenom så handlar nästan hela det här talet om hur det är att legitimera makt med hjälp av bibeln och kristendomen. Men även om den här predikan var för människor i de övre samhällsskikten så var det ett budskap som var generellt för hela perioden. 22

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa MEDELTIDEN Kristendomen införs under 1000-talet i Sverige och med den medeltiden. Medeltiden slutar med de religiösa och politiska förändringar

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke 1400-1700 var, politiskt sett, en tid då 1. det feodalt organiserade Europa blev nationalstaternas

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Samlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson

Samlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson Samlad makt De som kommer sjövägen till Stockholm ska inte känna några tvivel inför vad de ser. Detta är landets huvudstad och det är härifrån staten styrs. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

De fyra stegen för att uppnå alla mål. av Marcus Zacco www.detstorasteget.se

De fyra stegen för att uppnå alla mål. av Marcus Zacco www.detstorasteget.se De fyra stegen för att uppnå alla mål av Marcus Zacco www.detstorasteget.se De fyra stegen för att uppnå alla mål Alla har vi drömt. Vi drömmer än. Vi drömmer om en förändring. Men vi har alltid den där

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Programblad September - November 2015

Programblad September - November 2015 Programblad September - November 2015 Centrumkyrkan - i hjärtat av Dalarna Ge tillbaka! Gud vill att Hans mänsklighet skall lita på Honom, lägga all sin förtröstan och trygghet hos Honom. Det är bara då

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

Jag vill lära känna Kristus

Jag vill lära känna Kristus Jag vill lära känna Kristus Fil.3:1 11 Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja dagens predikan som är en del av vår vandring i filipperbrevet den här hösten, med ett klipp ifrån en film som heter oh, brother

Läs mer

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf Lyssna till herden Av: Johannes Djerf När vi skulle avsluta vår första alphakurs här i kyrkan så skulle vi avsluta vår termin med att be tillsammans, så som vi alltid brukade avsluta en kväll. Efter vår

Läs mer

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan.

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. Instuderingsfrågor kristendom NV10A - Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. 1. Berätta vad som hände under Jesu

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Värden hjälpte dem att skiljas

Värden hjälpte dem att skiljas Värden hjälpte dem att skiljas När Eva och Jake Palm skulle skiljas fick de hjälp av sin hyresvärd. Jake kunde flytta till en trea ett stenkast bort medan Eva bodde kvar. Det gjorde skilsmässan lättare.

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Jesus och Sackaios. Luk 19:1-27 - Predikan Söderhöjdskyrkan 8.08.10

Jesus och Sackaios. Luk 19:1-27 - Predikan Söderhöjdskyrkan 8.08.10 Jesus och Sackaios Luk 19:1-27 - Predikan Söderhöjdskyrkan 8.08.10 Inledning Lukt av intorkad svett och cigarettmättade kläder. Man känner även igen doften av gammal alkohol från mannen framför mig i kön

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer