Elevkårer - Varför lyckas vissa bättre än andra? Pelle Ekedahl och Jakob Hultgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevkårer - Varför lyckas vissa bättre än andra? Pelle Ekedahl och Jakob Hultgren"

Transkript

1 Elevkårer - Varför lyckas vissa bättre än andra? Pelle Ekedahl och Jakob Hultgren

2 Abstract 1. Inledning 1.1. Problemställning 1.2. Metod 1.3 Material och källkritisk diskussion Data för kvantitativ analys Litteratur 1.4. Avgränsning 2. Bakgrund 2.1. Elevrörelsen historiskt 2.2. Elevrörelsen idag 3. Resultat och analys 3.1. Kvantitativ undersökning Samband mellan akadamikerbakgrund och medlemsanslutning Samband mellan extern finansiering och andel medlemmar Samband mellan snittligt slutbetyg och medlemsanslutning Geografiska faktorers påverkan 3.2. Kvalitativ undersökning - Intervjuer med utvalda elevkårer Tullinge Gymnasiums elevkår Stjerneskolans elevkår Kungsholmens Gymnasiums elevkår 3.3. Analys av kvalitativ undersökning 4. Avslutning 4.1 Slutsats 4.2 Diskussion Bilaga 1,2,3

3 1. Inledning 1.1. Presentation Idag finns elevkårer på runt hälften av Sveriges gymnasieskolor. De har i viss mån ersatt elevråden, och tagit över ansvaret i att tillvarata sina medlemmars politiska, rättsliga, sociala och kulturella intressen på skolorna. Dock når inte alla elevkårer sin fulla potential, och bara en sjättedel av kårerna går att räkna som framgångsrika. Vad beror detta på? Är det en ren slump, baserat på driftiga individers, eller går det att se ett mönster? Kan det finnas samhälleliga faktorer som påverkar huruvida en elevkår blir framgångsrik? I denna rapport kommer vi titta närmare på några aspekter och se huruvida de påverkar, både genom att göra regressionsanalyser på data och intervjua framgångsrika elevkårer om vad som hjälpt dem Problemställning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns några samhälleliga eller lokala faktorer som påverkar en svensk elevkårs framgång, och om så är fallet, ta reda på vilka dessa kan vara Metod Vår undersökning är tvådelad, i form av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa analysen ämnar vi att med hjälp av relevant data utföra regressionsanalyser och med hjälp av dessa se om det finns några samband mellan de variabler vi ställt upp. I den kvalitativa kommer ett antal intervjuer med personer från utvalda elevkårer presenteras. Med dessa hoppas vi kunna gräva djupare i påverkande faktorer vi inte kan nå via den kvalitativa undersökningen. Urvalet av elevkårer har gjort med ambitionen att hitta framgångsrika elevkårer som arbetar utifrån olika förutsättningar. Kungsholmens elevkår är Stockholms största i medlemsstatistiken och var förra året nominerat till Årets Elevkår, en årlig tävling bland elevkårer. Kungsholmen representerar en etablerad och rutinerad elevkår i undersökningen. Stjerneskolans elevkår och Tullinge Gymnasies elevkår är båda nykonverterade elevkårer som lyckats växa starkt under några få år. Tullinge gymnasium representerar dessutom förortskolorna i undersökningen, såväl som Stjerneskolan representerar landsbygden. Alla dessa tre utgör tillsammans en bra undersökningsgrund för de faktorer vi söker.

4 En viss litteraturstudie har också gjorts, för att kunna ge en korrekt bakgrundsbild av elevrörelsen historiskt sett och idag. För att komplettera bakgrundsredogörelsen intervjuades Sveriges elevkårers ordförande Mattias Hallberg Material och källkritisk diskussion Data för kvantitativ analys Den data vi får fram på elevkårer i Sverige utgår ifrån Sveriges Elevkårers medlemsregister för Sveriges Elevkårer samlar en stor del av alla elevorganisationer i Sverige (förutom de som antigen är medlemmar i Sveriges Elevråd - SVEA eller inte alls är organiserade i en branschorganisation). Det innebär att det kan finnas elevkårer som inte är medlemmar hos Sveriges Elevkårer men ändå, rent hypotetiskt, har många medlemmar. Detta tros vara mycket osannolikt, då en stor elevkår tjänar väldigt mycket på att gå med i en branschorganisation. Datan om andelen föräldrar med akademiskt utbildade föräldrar baseras på data från Centrala studiestödsnämndens (CSN) studiemedelssystem för gymnasieelever. Detta antas vara en tillförlitlig källa, p.g.a. sin tillgång till all data kring svenska medborgare och deras möjlighet att sammanföra sin data med andra myndigheters register. Datan kring finansiering kommer också från Sveriges Elevkårer, som kommuner kan stödja för att indirekt stödja elevkårerna. Dock kan kommuner och andra finansiärer stötta elevkårerna på andra sätt, t.ex. direkta bidrag eller s.k. ungdomsombud. Därför blir inte siffrorna helt pålitliga men ger ändå ett hum om huruvida det fungerar Litteratur Den litteratur vi använt oss av kommer främst från Elevrörelsens förlag, som är Sveriges Elevkårers egna förlag. Böckerna som skrivs där är tendentiösa, då organisationen driver en agenda kring att det bör finnas en elevkår på varje gymnasieskola i Sverige. Dock är den en förlitlig källa när det gäller att redogöra för elevörelsens historia Avgränsning I vår kvantitativa undersökning kommer vi fokusera på elevkårer med en medlemsanslutning på över 70 %. Detta gör vi på grund av att vi anser att detta är en bra och lämplig gränsdragning kring om en elevkår har lyckats eller inte.

5 2. Bakgrund 2.1. Elevrörelsen historiskt Elevorganisationer har funnits lika länge som det funnits elever. Särskilt på de s.k. katedralskolorna var det vanligt med organisationer för förströelse och ekonomisk vinning. De så kallade gymnasistföreningarna skapades på gymnasierna i stiftsstäderna. Den första elevkåren grundades 1862 på Sven Eriksson-gymnasiet i Borås, dåvarande Tekniska läroverket, som ett sätt för eleverna att organisera sig, för att kunna föra en röst mot skolledningen, samt för att kunna göra mängdinköp av vissa saker. En typ av inköp som dessa organisationer gjorde var de så kallade gymnasistringarna. De var ringar som köptes in och bars under tiden man gick på gymnasiet. För varje år man klarade av köptes in ringar, motsvarande studentmössor i nutid. Dessa ringar köptes in gemensamt för att få ett bättre pris. Det är också därifrån uttrycket första ring kommer ifrån, som ett sätt att berätta vilken klass man går i, men då som att man klarat första ring om man gick andra året. 1 På de tekniska läroverken bildades elevkårer vars grad av organisation får betraktas som väl utvecklad. Man hade starka band med näringslivet, och utövade både ekonomisk verksamhet, påverkansarbete, samt även skoldanser och andra sociala aktiviteter grundas även TLE, som är elevkårerna på de tekniska läroverkens centralorganisation. 2 Efter andra världskriget anser politikerna att elever måste fostras i demokrati för att inte låta det som hände i Tyskland ske i Sverige. Därför bestämmer man att det på varje gymnasieskola i Sverige skall finnas ett elevråd, som blir ett sätt för alla elever att prova på representativ demokrati. Under senare delen av 40-talet skapas därför elevråd på skolor runt om i Sverige och 1952 skapas SECO - Sveriges Elevers Centralorganisation. Elevkårerna och elevråden jobbar under denna tid parallellt - elevkårerna på de tekniska gymnasierna och läroverken, samt elevråden på de allmänna är ett viktigt år för elevrörelsen. Då går Saco-lärarna i strejk och lämnar eleverna själva i en hel månad. Elevkårerna och elevråden tar då över undervisningen i skolan, och sköter då själva om skolan under en månad. Detta gav en stor skjuts till elevrörelsen ändrar SECO, efter mycket debatt under hela 60-talet, riktning och fokuserar nu på elevkårer med individuellt medlemskap. 1 Historia, Elevkåren Teknis, , hämtad , 2 Kessel, D., & Harris, M. (2009).Elevkårsboken. Stockholm: Elevrörelsens förlag. 3 Skolkonflikt och strejk 1966, SR Minnen, Publicerat torsdag 16 mars 2006

6 Under 70- och 80-talet blir elevrörelsen mer politisk och driver frågor om sexualundervisning och avskaffade betyg. En konflikt finns dock mellan de som vill ha fokus på politiska frågor och de som vill fokusera på det som förut mer drevs, det vill säga studiesocial verksamhet. Båda verksamheterna drevs, likväl som inköp av skolmaterial såsom pennor och miniräknare går SECO och Elevförbundet ihop och skapar Elevorganisationen, som jobbar för elevers rättigheter efter facklig modell, med individuellt medlemskap. 80-talet blir också inledningen på åter en konflikt mellan de grupper som förespråkar kollektiv anslutning istället för individuell. Konflikten pågår i många år, och kulminerar 1994 när Sveriges Elevråd - SVEA skapas som en reaktion på uteslutningen av elevråd släpper elevorganisationen in elevråd igen för att svara på kritiken, men då var det för sent talet kantas elevrörelsen av flest elevråd. Kritiken mot att det politiska arbetet blev allt starkare och 2001 tog man bort de två skrivelserna om avskaffande av betyg och friskolesystemet i det skolpoltiska programmet, för att 2005 ta bort det i sin helhet bytte organisationen namn till Sveriges Elevråds Centralorganisation, och fokus hamnade nu på formen det föreningsbaserade elevrådet, vilket liknar elevkårer till strukturen med fokuserar istället på föreningarnas vikt i det hela. Elevrådet skulle bara dela ut bidrag och repesentera rådsstrukturen på skolan godtog årsmötet ett principprogram som fastslog att elevers organisering på skolorna skall vara i elevkårer, självständigt från skolans strukturer. Då inleddes också det arbetet som gick ut på att stänga ner elevråden runt om på gymnasieskolorna i Sverige och istället få eleverna att själva starta upp egna organisationer som tillvaratar deras intressen Elevrörelsen idag Dagens gymnasiala elevrörelse innehåller två konkurrerande organisationsformer som båda kan anses ta tillvara på elevers gemensamma intressen; elevkårer och elevråd. Den sistnämnda var länge den vedertagna strukturen, men har på senare år utmanats av den alltmer växande elevkårsrörelsen. Skillnaderna dessa emellan är flera, men den mest relevanta får anses vara självständigheten. En elevkår är en självständig ideell organisation som verkar obunden från högre instanser. Ett elevråd skiljer sig i struktur från skola till skola, men allt som oftast handlar det om ett råd över vilket skolledningen styr och ställer. De demokratiska värdena förtydligas också i strukturen av en elevkår då de förtroendevalda väljes direkt av medlemmarna 4 Intervju med Mattias Hallberg, Sveriges elevkårers ordförande

7 på ett årsmöte. Elevrådsrepresenterna väljs klassvis och garanterar inte ett frivilligt engagemang eftersom platserna måste fyllas. De senaste åren har fler och fler elevråd konverterats till elevkårer, varpå trenden tydligt riktar sig åt att den strukturformen. Med ovanstående resonemang lagd till handlingarna har vi valt att fokusera på elevkårer i vår redogörelse för dagens elevrörelse. 5 Sveriges Elevkårer är en branschorganisation i vilken alla officiella elevkårer är medlemmar i. De har idag 322 medlemsföreningar som tillsammans skapar ett understöd av ca elever. Organisationen har som syfte att stärka deras medlemmar i deras arbete att skapa en mer givande skoltid. De fungerar inte bara som ett vägledande och utbildande verktyg för elevkårerna, utan också som en finansiell supporter. Sveriges Elevkårer får statligt bidrag vars storlek bestäms utifrån antal medlemsorganisationer. Elevkårerna får sedan en del av bidraget i relation till hur många medlemmar de lyckas värva på sin skola. Praxis inom elevkårssverige är att syftet formuleras till att skapa en mer givande skolgång genom att tillvarata medlemmarnas ekonomiska, ideella, sociala, akademiska och fackliga intressen. Med anledning av att syftet beror på medlemmarnas intressen kan elevkårerna skilja sig åt i vilken verksamhet de bedriver, men det finns givetvis ett mönster. Nästintill alla elevkårer erbjuder social verksamhet, främst i form av fester och dylika evenemang. Genom sin självständighet har elevkårerna större frihet i vilka sorts evenemang de genomför, och det är också i det sociala som många kårer har sin grund. Vidare bedriver många elevkårer påverkansarbete, oftast riktat mot skolledningen. Missnöjda elever framför sina klagomål till elevkåren som genom specifika representanter för deras talan emot högre instanser. Utöver detta erbjuder många elevkårer medlemsförmåner i form av rabatter på närliggande caféer, kulturaktiviteter och dylikt. Elevkåren som organisering är dock inte helt problemfri. Ett problem som många elevkårer tampas med osämja med skolledningen. När det skolledningsledda elevrådet konverterar till en elevkår reagerar många skolledningar negativt. Elevorganiseringen blir helt plötsligt en icke kontrollerbar motpart som är fria att forma sin verksamhet på egen hand. Ett utvecklat samarbete med skolledningen är vitalt för en lyckad elevkårsverksamhet, då en stor av del driften utgår ifrån detta. I många fall kan osämjan bero på en bristande tro på elevkårens förmåga. Denna skepticism förekommer ibland hos andra vuxna elevkåren interagerar med. 5 Kessel, D., & Harris, M. (2009).Elevkårsboken. Stockholm: Elevrörelsens förlag.

8 Kårer samarbetar ofta med företag kring fester, studentmösseförsäljning och dylikt. Dessa företag är vinstdrivande som tenderar att sätta överpriser i tron om att elevkårerna ej ska märka. 6 6 Intervju med Sveriges Elevkårers ordförande Mattias Hallberg

9 3. Resultat och analys 3.1. Kvantitativ undersökning Samband mellan akadamikerbakgrund och medlemsanslutning 7, 8 Skolverkets undersökning om studieresultat och social bakgrund slår fast att föräldrars utbildnings- och yrkesmässiga bakgrund influerar barnens personlighet såväl som framtid. Betygen, fortsatta studier och allmänna tankar om vad som är möjligt är alla tre faktorer som påverkas av om fadern studerat juridik eller snickeri. 9 Mot denna bakgrund har vi valt att undersöka huruvida det går att påvisa en korrelation mellan skolor med många barn till akademiker och elevkårer med medlemsanslutning. I diagrammet ovan ser vi en x-axel som 7 Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem SIRIS -( separata skolblad för varje enskild punkt) 8 Sveriges Elevkårers medlemsregister för Hallerdt, B. (1995).Studieresultat och social bakgrund: En översikt över fem års forskning. Stockholm: Skolverket.

10 visar elevkårer med högre anslutningsgrad är 70 % samt en y-axel som visar andel elever med akademikerföräldrar på skolorna kårerna tillhör. Denna regressionsanalys visar på korrelationen mellan hur hög andel av eleverna på en skola som har föräldrar med akademisk bakgrund (dvs har läst mer än 15 högskolepoäng) och hur hög andel medlemmar elevkåren på skolan har av eleverna. Korrelationen är relativt stark, +0,28, vilket innebär att det finns ett visst samband mellan hög andel akademiker och hög anslutningsgrad. Detta resultat skall dock inte enbart tolkas som en direkt korrelation parametrarna emellan, utan kan också påverkas utav andra faktorer, som gås igenom under detta. Akademiker bor främst i storstadskommuner, och dessa kommuner har även andra parametrar som påverkar medlemsanslutningen Samband mellan extern finansiering och andel medlemmar 11, 12 Ovan visas en regressionsanalys mellan andelen medlemmar i elevkåren och andelen lokal finansiering relativt Sveriges Elevkårers grundbelopp. Även här ser man att det finns en relativt stark korrelation, 0,25. Detta innebär att i de kommuner där det ges extra bidrag till elevkårer 10 Se bilaga 2 11 Sveriges Elevkårers finansieringsdata för Sveriges Elevkårers medlemsregister för 2014

11 finns det också bättre fungerande elevkårer. Dessa medel används till att utbilda elevkårsaktiva, skapa mötesplatser för dessa och dela ut böcker och material. Det är främst storstadsområden som bidrar med pengar till elevkårsutveckling Samband mellan snittligt slutbetyg och medlemsanslutning Slutbetyg representerar i denna rapport ett mått på en skolas studiemotivation, och det är av den avsikten vi valt att analysera det. Från början var vår tanke att undersöka ett samband mellan höga antagningspoäng till gymnasiet och hög anslutningsgrad. Tyvärr är antagningspoäng ett dåligt mått det vi ville undersöka, då spannet mellan högsta och lägsta varierar beroende på storlek av rådande konkurrens till gymnasieskolan, samt även viss betygsinflation över landet. Det data vi kunde hitta som var någorlunda lika runt om i landet är den om slutbetyg från gymnasieskolan. Regressionsanalysen visar på korrelationen mellan det genomsnittliga slutbetyget på skolorna i undersökningen (en andel av det högsta betyget t.ex i grafen skulle motsvara 15.0) och deras elevkårs anslutningsgrad. Här ser man ingen korrelation mellan höga slutbetyg och hög anslutningsgrad. 13 se bilaga 3 14 Gymnasieskolan - Antal elever som började 2011 eller senare, per skola, program och inriktning 2013, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem SIRIS, 15 Sveriges Elevkårers medlemsregister för , 15

12 Geografiska faktorers påverkan 16 Bilden ovan visar var de elevkårer med högst anslutningsgrad är belägna. De röda pilarna visar var kårer i spannet 80 % och uppåt befinner sig, och orangea cirklarna visar var kårer i spannet 80-60% befinner sig. Två kårer i Sundsvall och en i Umeå är visas ej på kartan. Det är tydligt att de framgångsrika elevkårerna är centrerade till Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, 16 Sveriges Elevkårers medlemsregister sorterat efter koordinater på skola.

13 Kristiansstad-Hässleholm, Kalmar, Uppsala, Linköping och Karlstad. Dessa områden är också alla områden med hög akademikertäthet, enligt vad som visas i statisiken från SCB Analys av kvantitativ undersökning Tre resultat från den kvantitativa undersökningen (akademikerbakgrund, extern finansiering och geografiska förutsättningar) har tydliga kopplingar till varandra. Resultatet kring akademikerbakgrund kan förklaras med påverkan från geografiska förutsättningar, eftersom akademiskt utbildade personer oftare återfinns i storstäderna. På samma sätt kan resonemanget vändas på, d.v.s att analysresultatet kring geografiska förutsättningar kan förklaras med den höga akademikertätheten. Vidare kan också storstadsfaktorn också förklaras med att kommuner och län i dessa områden har större kapital och genom dessa större möjligheter att stödja elevrörelsen ekonomiskt. Mot denna bakgrund kan vi konstatera att det blir problematiskt att slå fast huruvida alla faktorer tillsammans påverkar eller om bara några av dem gör det Kvalitativ undersökning - Intervjuer med utvalda elevkårer Tullinge Gymnasiums elevkår Anton Löwstedt är ordförande för Tullinge gymnasiums elevkår som startades för två år sedan, år Anton var med från början, först som styrelseledamot och nu som ordförande. Uppstarten av elevkåren har varit en utmaning konstaterar han, och hänvisar till de äldre elevernas ovilja att köpa ett nytt koncept som inte rådde på skolan när de började. Mot denna bakgrund pratar Anton om vikten av att fånga upp ettorna vid skolstarten, och hur detta var helt avgörande i etableringen av Tullinge Gymnasiums elevkår. De lyckades, och idag är det dem eleverna som sätter tonen. Anton påpekar att det fortfarande går att urskilja ett mönster hos ålderskullarna. Eleverna är som mest engagerade i ettan, för att sedan påbörja en resa uppåt i gymnasiet under vilken deras engagemang allt som oftast minskar med tiden. Anton menar att hans elevkårs verksamhet kan delas in i två delar - en som syftar till att skapa gemenskap och en som tar tillvara på elevinflytandet. Med detta menar han att de bedriver 17 Se bilaga 2.

14 social verksamhet i form av fester och andra sociala evenemang, samt påverkansarbete i vilket de bedriver elevernas talan emot skolledningen. I sitt arbete samarbetar Anton och hans styrelse ofta med skolans ledning, varpå jag undrar hur deras relation ter sig. Han menar att den är mycket god, och poängterar att elevkåren är en stor tillgång för skolan. Han talar om risken att elevinflytandet tolkas som en revolterande handling som syftar till att göra anspråk på makten i skolan, när det istället oftast handlar om diskussion kring vad som kan förbättras. Det är denna problematik många elevkårer lever med menar Anton, samtidigt som han gladeligen konstaterar att detta inte gäller hans kår. På Tullinge ger skolledningen istället mycket ansvar, både ekonomiskt och förtroendemässigt. Som exempel på detta visar han på direkta, finansiella bidrag samt hur elevkåren deltog i anställningsprocessen av skolans biträdande rektor. Slutligen förespråkar Anton vikten av enskilda individers engagemang. I uppstarten av Tullinges elevkår fanns det en grupp individer, i vilken Anton ingick, vars insats var avgörande i etableringen av organisationen. Detta menar Anton är en vital förutsättning i allra flesta fall, då elevkåren är uppbyggd och skapad av sina medlemmar Stjerneskolans elevkår Martin Svedlund är ordförande i elevkåren på Stjerneskolan som ligger i Torsby. Även denna kår startades 2011, och har sedan dess ökat sin aktivitet avsevärt. Skolan har ca 600 elever varav ca hälften av dem studerar idrottsliga program. I och med att Torsby är en tätort med ca invånare pratar Martin om vikten av att ge eleverna en möjlighet att aktivera sig utanför studierna. Däri menar han att elevkåren fyller en viktig funktion på skolan, främst att genom att se till att det alltid händer någonting roligt på skolan, som Martin själv uttrycker det. Det är deras primära verksamhet, som vi översätter till social verksamhet. Även här lyfts samarbete med skolledningen som en framgångsfaktor, eftersom det underlättat elevkåren snabba tillväxt. Vad det gäller den elevfackliga verksamheten hanteras den av ett institution vid namn elevfullmäktige, i vilken elevers klagomål hanteras och diskuteras. Elevkåren har aktivt hållit sig neutrala i frågor som tas upp det där, d.v.s. missnöje kring undervisningen i stort. Martin menar att detta har varit en effektiv arbetsfördelning, eftersom elevkåren då nästan enkom kan ägna sig åt gemenskapsfrämjande verksamhet. Styrelsen står för i stort sett allt aktivt engagemang i dagsläget, något som Martin förklarar genom att hänvisa till nystarten. Inom styrelsen är representationen från skolans olika program och årskullar väl fördelad, alla förutom ettorna är

15 representerade. Han tror att jämn representation är viktigt, och hävdar att det spär på alla elevers känsla av delaktighet i kåren. Trivseln på skolan är enligt nyligen publicerade undersökningar hög, och i samma enkät framförde många elever positiv respons på elevkårens ökade verksamhet. Martin förklarar framgången med det hängivna engagemanget hos vissa individer, och att dessa har lyft kårens ansikte utåt. Han trycker också på att de små ansträngningarna tillför mycket glädje hos eleverna, som i sin tur höjer kårens varumärke i gemene elevs ögon Kungsholmens Gymnasiums elevkår Henrietta Cahn är för närvarande vice ordförande i Kungsholmens Gymnasiums elevkår. Kungsholmen har en gedigen historia av elevorganisering, säger hon och hänvisar till att det funnits en elevorganisation sedan skolans start. Denna har pendlat struktureringsmässigt, mellan elevråd och elevkår, men är sedan 5 år tillbaka ordnad efter det senare. Under elevkåren finns ett antal föreningar vars historia är betydligt längre än den nuvarande elevkåren, vilket Henrietta använder för att påvisa hur stort engagemanget är på skolan. Kungsholmens elevkår är Stockholms största till storleken och medlemskapet innefattar i dagsläget alla skolans elever. Hur de har lyckats med detta menar Henrietta har flera förklaringar. Först och främst lyfter hon kårens ambition att inkludera alla medlemmar som en framgångsfaktor. Detta är något som de flesta elevkårer strävar efter, men sällan lyckas fullt ut med. Kungsholmen består av teoretiska program uppdelat i tre delar: en svensk sektion, en engelsk och en IB-sektion (International Baccalaurate). Detta innebär att det svenska språket blir en exkluderande faktor på skolan, varpå elevkåren arbetat hårt för att anpassa sig. Kungsholmen är Sveriges enda tvåspråkiga elevkår, vilket innebär att alla texter, filmer och protokoll de producerar måste finnas tillgängliga på både svenska och engelska. Henrietta menar att detta har varit avgörande för den oerhörda medlemsanslutningen. Till detta menar hon att deras verksamhet är tillräckligt bred för att inkludera alla, d.v.s. att alla kan dra nytta av kåren på något sätt. Även på Kungsholmen pekas det välutvecklade samarbete med skolledningen ut som en anledning till varför elevkåren lyckats. Henrietta berättar om hur ledningen tillhandahållit elevkåren tre olika rum i skolans lokaler, samt hur deras medarrangemang av öppet hus bl.a. resulterade i 100 fler sökande till skolans naturlinje. De lyckades att motivera blivande elever att

16 söka skolan genom att locka med elevkåren, och Henrietta menar att det är avgörande att etablera kårandan från årskurs 1. Kungsholmens elevkår är en av få kårer som aktivt tar avstånd från medlemsavgift, något som Henrietta menar kan ha bidragit till att medlemmarna känner stort förtroende för organisationen. När Henrietta tvingas peka ut en förutsättning som spelat störst roll i utvecklingen lyfter resonemanget om att med höga studieambitioner kommer ofta höga ambitioner överlag. Kungsholmen är ett av Stockholms mest populära gymnasium och eleverna är mycket studiemotiverade, vilket gör att de gärna också engagerar i skoltid utanför klassrummet. Hon menar även vissa individer har betytt extra mycket för kårens utveckling, särskilt i uppstartsprocessen. Personer som syns och innehar ett brett kontaktnät på skolan har större förutsättningar att nå ut till fler elever, vilket gör en kår som tidigare saknat individer som dessa då kan expandera och attrahera fler till att engagera sig Analys av kvalitativ undersökning Alla dessa tre elevkårer är exempel på framgångsrika elevorganisationer som lyckats skapa en bred medlemsanslutning, många aktiva medlemmar och en bred verksamhet. Deras förutsättningar skiljer sig, sett till antal elever, program, omgivning, m.m., men en del gemensamma parametrar går att finna. Den allra tydligast förekommande förutsättning för en lyckad kårverksamhet verkar vara en accepterande och samarbetsvillig skolledning. Alla tre undersökningsobjekt trycker på detta som en viktig faktor i sitt arbete, med hänvisan till det är mycket av verksamheten beror på detta samarbete. Den elevrättsliga verksamheten handlar i stort sett endast om dialog med denna motpart, varpå en grundläggande osämja försvårar halva arbetet. Jämn representation lyfts också fram som framgångsbringande faktor. Detta påstås, av både Henrietta och Martin, leda till medlemmarna känner sig inkluderade och delaktiga i kåren som organisation. Vidare talar både Henrietta och Anton om vikten av att inrätta idén om kåren från elevers intåg på skolan. Det är sedan dessa om elever som sätter tonen, och därför får denna prioritering anses vara vital i etableringen på skolan. Slutligen finns en avgörande företeelse framburen i samtliga intervjuer: vikten av enskilda, framstående individers engagemang. Dessa pekas ut som en viktig del i att bygga upp kårens varumärke och skapa en större spridning på skolan.

17 4. Avslutning 4.1 Slutsats Regressionsanalysen mellan föräldrars akademiska bakgrund och hög medlemsanslutning visar på en korrelation på ca +0,28. Detta innebär att det finns ett visst samband mellan dessa två fenomen, d.v.s. att om skolans elever har högutbildade föräldrar finns det större chans att skolans elevkår är resultatrik. Vår analys av de geografiska faktorerna visar tydligt att de framgångsrika kårerna framför allt återfinns i storstadsområden. Stockholmsområdet leder statistiken med 25 st, tätt efterföljda av Malmö-Lunds 13 och Göteborgs 5. Andra noterbara områden är Linköping, Hässleholm, Uppsala och Karlstad. Vidare kan de medel som kommuner satsar på elevkårer kan påstås påverka hur framgångsrik en elevkår blir. Att elevkårerna i dessa områden får utbildningar och extra stöd hjälper de i sitt arbete att bli en mer framgångsrik elevkår, verkar bidrar till att kåren blir bättre. Det är främst storstadskommuner som ger medel till elevkårsutveckling. Återigen betonas de fördelaktiga förutsättningar storstadscentrerade elevkårer upplever. Slutbetygen, som i vår analys representerar en skolas generella studiemotivation, visade sig vara en obetydlig faktor i en elevkårs jakt på framgång. Korrelationen var nästintill obefintlig, vilket gör att sambandet ej kan påstås vara avgörande. Det totala resultatet av vår kvantitativa undersökning leder oss till följande slutsats: andel barn med akademikerföräldrar, extern finansiering och geografiska förutsättningar kan alla konstateras spela in i elevkårens utveckling. Det finns tydliga kopplingar mellan dessa tre som gör det svårt att avgöra huruvida alla kan anses vara påverkande faktorer, eller om endast en eller två är det. Den kvalitativa undersökningen belyser påverkande faktorer vi ej kunde finna i den kvantitativa undersökningen. Skolledningssamarbetet visade sig vara en viktig beståndsdel i samtliga undersökningsobjekts verksamhet. Jämn representation är viktigt för att inkludera alla elever och på så sätt tydliggöra incitamentet för medlemskap. Att ta till vara på framstående individers och deras engagemang underlättar kårens spridning på skolans, såväl som förstaårselevers jämförelsevis stora vilja att engagera sig.

18 4.2 Diskussion Korrelationen mellan andel högutbildade föräldrar och hög anslutning kan förklaras på flera sätt. Skolverkets rapport demonstrerar därpå att barn med akademiskt bildade målsmän är mer sannolika att ägna sig åt fortsatta studier, prestera goda studieresultat samt inneha en grundläggande positivitet kring vad de kan åstadkomma. Med andra ord kan de påstås att dessa ungdomar tenderar att hemifrån få med sig ett större engagemang kring sin utbildning i stort. Detta engagemang kan appliceras på skolans elevorganisation, och på så sätt kan sambandet motiveras. Vice ordförande Henrietta Cahn resonerar just på detta vis kring Kungsholmens elevkårs goda resultat, och menar att fundamentala engagemanget varit utslagsgivande. Det ska dock påpekas att korrelationen inte är den starkaste, och att andra faktorer kan har förorsakat den. En alternativ förklaring skulle kunna formuleras via resultatet från analysen av de geografiska förutsättningarnas påverkan, i och med att arbetstillfällen för akademiker ofta påträffas i storstäderna. Varför storstadscentrerade elevkårer lyckas bäst kan även det ha flera anledningar. Det fria skolvalet kan ha påverkat elevkårernas uppkomst mycket. När det blir ett aktivt val vilken gymnasieskola man väljer kan det finnas det en större upplevd ägandekänsla (detta är min skola och jag vill göra den bättre) och då ge ett större incitament att engagera sig i en elevkår. Inom storstadsområden kan även en diffusion av kunskap och inspiration skapas, då rykten sprids snabbare i tätbefolkade områden. Vi ser även att det finns en korrelation mellan hur mycket kommunerna satsar på elevkårsutveckling och hur hög anslutningsgraden blir. Det är främst storstadskommuner som satsar pengar på att utveckla sina elevkårer, vilket också det kan vara en anledning till varför denna korrelation har uppstått. Elevkårer är viktiga för en skolas utveckling. Vi tror att det finns många fördelar med att ha en framgångsrik elevkår på skolan. Ett förbättrat elevfokus på viktiga frågor, ökad trivsel i skolan och en förbättrad skolanda. Vilka åtgärder kan man då som skolledare eller huvudman för att förbättra elevengagemanget på sin skola? Alla faktorer vi kommit fram till här går inte att ändra på, men vi tror inte att det är faktorerna i sig som avgör, utan vilka sideffekter den tar fram.

19 Introducera eleverna för elevkårskonceptet och de möjligheter som finns Saknar man en kultur av skolknutna aktiviteter som finns bland föräldrar med akademisk bakgrund tror vi det är viktigt att öppna upp ögonen på dessa elever och visa dem de möjligheter som finns med elevkårsarbete. Jobba med attityder hos skolledare och lärare Ofta har skolledare och lärare en negativ inställning till elevers fria organisering på gymnasieskolor. De är rädda att de skall bli ett hot mot rektorns auktoritet eller störa skolgången och lektionerna. Här måste elevkårerna centralt bli bättre på att visa de fördelar som en aktiv elevkår för med sig, både för skolans varumärke och för eleverna på skolan. Rikta om bidragen Idag får en kille som sportar i Stockholms län mer pengar från bidrag än någon annat område. Vi tror att det skulle göra mer skillnad om man riktade om bidragen och höjde de till verksamheter som utgår från landsbygden och förorter. På så sätt skulle elevkårer kunna stärkas i dessa områden. Få kommuner att förstå elevkårskonceptet Idag satsar många kommuner på så kallade ungdomsombud för att kanalisera och utveckla ungdomars engagemang i kommunen. Vi tror att det bästa sättet att engagera ungdomar är att ta utgångspunkt i samma gemensamma nämnare, sin egen skola. Korrelationen mellan stöd från kommuner och framgångsrika elevkårer är stark, och vi tror att fler kommuner måste stötta elevkårerna genom att tillhandahålla mer utbildning och stöd till elevkårerna i sin kommun. I en tid av större skolpendling och konkurrens mellan skolor är detta ett billigt sätt att stärka sina skolors varumärken. Utbildningarna måste vara mer universiella Ett problem idag är att även utbildningarna och sättet Sveriges Elevkårer riktar sig mot sina medlemmar är allt för inriktat på ett högskoleförberedande program i en storstad. För att kunna få med sig alla elever i Sverige måste arbetet att göra utbildningarna tillgängliga för alla bli bättre.

20 Bilaga 1 Register över elevkårer med 70 % + medlemsanslutning Anslutnings Andel föräldrar med akademisk Namn på elevkår grad bakgrund ABBE 73.13% 49.00% Berzans Elevkår % 78.00% Bromma Gymnasiums Elevkår 84.24% 75.00% C4 Elevkår 80.18% 57.00% Elevkåren vid Campeon Frigymnasium 79.23% 66.00% Elevkåren vid Rytmus % 65.00% Elevkåren vid Viktor Rydberg Gymnasium Djursholm 86.64% 92.00% Elevkåren vid Östra Real 79.48% 74.00% Elevrådet på Ingelstorpgymnasiet % 37.00% Folkungaskolans Fria Elevkår % 67.00% Franska skolans Elevkår 78.19% 84.00% Globala gymnasiets elevkår 94.98% 82.00% Grennaskolans Elevkår % 45.00% Gullviva Gymnasiums Fria Elevkår 97.37% 89.00% Gunillakåren 82.55% 81.00% Hedbergskas elevkår 75.23% 68.00% Hermods Elevkår % 55.00% HTS elevkår % 57.00%

VILKEN SERVICENIVÅ HAR MIN ELEVKÅR?

VILKEN SERVICENIVÅ HAR MIN ELEVKÅR? VILKEN SERVICENIVÅ HAR MIN ELEVKÅR? ABBE 73 46 63,01% 4,30% B3 ABSOLUTPLUS 354 8 2,26% 0,00% A1 af Chapman 496 155 31,25% 0,00% A2 Akademi Båstad Gymnasiums Elevkår 207 103 49,76% 0,00% A2 ALE 1356 244

Läs mer

Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad

Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad YTTRANDE 2013-01-10 Dnr: 322-1460/2012 KF/KS kansli, Stadshuset 105 35 STOCKHOLM Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad Sammanfattning tillstryker i stort förslaget till ny skolplan för

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd

Läs mer

Skolverket: Ok, då har vi tre bra spår att diskutera frågan.

Skolverket: Ok, då har vi tre bra spår att diskutera frågan. Skolverket träffar elevorganisationerna för att tala med dem om deras syn på delaktighet och inflytande. Vilka är framgångsfaktorerna och utmaningarna? Först träffar vi Mattias Hallberg från Sveriges Elevkårer.

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Bakgrund Sedan Kongressen 2012 har Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 6 respektive 10 vägledande principer. Principerna som lades fram 2012

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever

Läs mer

Proposition 3 En starkare ekonomi för en starkare elevrörelse

Proposition 3 En starkare ekonomi för en starkare elevrörelse Proposition 3 En starkare ekonomi för en starkare elevrörelse Sammanfattning För att nå den vision som elevkårerna i Sverige har ställt sig bakom behöver elevrörelsen en starkare ekonomi. För Sveriges

Läs mer

Stockholms Elevråd Beslut, information och principer

Stockholms Elevråd Beslut, information och principer Stockholms Elevråd Styrelse 2014 2015 Stockholms Elevråd Beslut, information och principer Stockholms Elevråds Principer Elevråd på grundskolan Elevrådet är en sammanslutning av elever för elever på en

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd - SVEAs verksamhet

Läs mer

Innehåll. 1 Vision. 1 Vad är strategin 1 Fokusområden 1 Mål 2 Nulägesanalys 3 Så når vi dit 4 Resultat

Innehåll. 1 Vision. 1 Vad är strategin 1 Fokusområden 1 Mål 2 Nulägesanalys 3 Så når vi dit 4 Resultat 2020 Sveriges Elevkårers vision är väldigt tydlig det ska finnas en framgångsrik elevkår på varje gymnasieskola i Sverige. Formuleringen är enkel, men för att nå dit krävs ett hårt arbete av alla inom

Läs mer

FRAMTIDENS LÄRANDE. Nagot som ger jobb? - en bok skriven på en timme av deltagare på Upptakt14

FRAMTIDENS LÄRANDE. Nagot som ger jobb? - en bok skriven på en timme av deltagare på Upptakt14 FRAMTIDENS LÄRANDE Nagot som ger jobb? - en bok skriven på en timme av deltagare på Upptakt14 OM BOKEN 2013 gick var fjärde ungdom utan jobb. Det vill vi göra någonting åt. Därför samlade vi deltagare

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO

Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO Styrelsens kvartalsrapport till medlemmarna kvartal 2, 2012 Kommentar från styrelsen 2 Kommentar från Generalsekreteraren 2 Verksamhetsrapport 3 Mål och utfall

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR Tillsammans gör vi Västsverige starkare ETT PÅGÅENDE BRAIN- DRAIN FÖR GÖTEBORG För att öka förståelsen för hur studenterna ser på sina utsikter har Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

Medlemsundersökning resultatet

Medlemsundersökning resultatet Medlemsundersökning resultatet Detta är en sammanställning där delar av frågor och svar plockats ut för att ge en så allsidig bild av enkäten och dess resultat som möjligt. Är någon intresserad av en helt

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Att driva en Önskabutik!

Att driva en Önskabutik! Att driva en Önskabutik! Önskakedjan FAKTA OCH SIFFROR Önskakedjan består av 35 butiker med ett 100-tal anställda och omsatte 2014 ca 167 mkr, exklusive moms. Butikerna finns idag i huvudsak i mindre städer

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Friskolereformens långsiktiga

Friskolereformens långsiktiga Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat Anders Böhlmark och Mikael Lindahl SNS 2012 12 04 Bakgrund Innan 1990 talsreformerna: mycket begränsade valmöjligheter, statligt styrd skola

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola!

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola! Engagerad Skoldemokrati Med s amarbete kommer man längst Elevers rättigheter Elevinflytande Medlemskapsansökan Engagerad Skoldemokrati Elevers rättigheter Med samarbete kommer man längst Elevinflytande

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Val av ny valberedning på två år Verksamhetsberättelse och bokslut Propositioner och motioner

Val av ny valberedning på två år Verksamhetsberättelse och bokslut Propositioner och motioner Startup 2014 Kongress och årsmöte Årsmöte 2011 Mandatperioderna blir två år långa för alla förtroendevalda Fattade beslut att överlåta Operation Dagsverke Kongress 2012 Vi blev valda till styrelsen på

Läs mer

Analys av resultat i åk 9. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Analys av resultat i åk 9. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Analys av resultat i åk 9 Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bakgrund Under många år har Ånge kommuns resultat i årskurs 9 varit fallande. Det är därför glädjande att kunna presentera denna rapport

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Verksamhetsplan juli 2014 - juni 2015. Sektionen för Energi och miljö

Verksamhetsplan juli 2014 - juni 2015. Sektionen för Energi och miljö juli 2014 - juni 2015 Sektionen för Energi och miljö Sektionen Sektionen börjar nu gå mot sin slutfas av växande, och programmet kommer under verksamhetsåret examinera sina första studenter. Det kommer

Läs mer

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer P6 Handläggare: Styrelsen Datum: 2016-03-02 Dnr: O412-6/1516 Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer Innehåll 1. Inledning... 2 2. Om LSU... 2 2.1 Medlemsvillkor...

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Kvartalsrapport Kvartal 4 2013

Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 Innehåll Förord 4 Generalsekreterarens kommentarer 5 Organisationen och elevrörelsen 6 Ekonomi 8 Inblick 10 Media 12 Årsmötet 14 Skolsmart 16 Tack 17 Medlemslista 18 2 3

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vanliga frågor från media och allmänheten

Vanliga frågor från media och allmänheten Vanliga frågor från media och allmänheten Frågor om skolvalen Vad är ett skolval? Ett skolval är ett val som arrangeras på en skola av elever eller av elever och lärare tillsammans. I ett skolval röstar

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3 Innehåll 1. Syfte... 1 2. Metod och urval... 1 3. Analys... 1 3.1 ACT now for climate justice och kunskapshöjning 1 3.2 Aktivisternas övriga aktiviteter... 1 3.3 Aktivisternas engagemang... 2 3.3 Aktivisternas

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan

Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan Förbundskontoret december 2010 Innehåll Inledning sid 3 Hur trogna är eleverna de program de har valt? Tabell 1 2 sid 3 5 Betygsutveckling

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-05-05 6 Jan Valeskog (S) om Stadsrevisionens omfattande kritik Jan Valeskog (S) har ställt följande frågor till mig: 1. Kommunledningen säger att resurserna

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Förslag till yttrande: Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 Ärende 9 UTB 2013-304, GyVF 2013-16

Förslag till yttrande: Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 Ärende 9 UTB 2013-304, GyVF 2013-16 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-10-14 Vår referens Katarina Falk katarina.falk@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande: Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Elevinflytande. Vilka möjligheter har svenska gymnasieelever att påverka sin skolgång?

Elevinflytande. Vilka möjligheter har svenska gymnasieelever att påverka sin skolgång? Elevinflytande Vilka möjligheter har svenska gymnasieelever att påverka sin skolgång? Gymnasiearbete 100 p Författare: Ebba Grape Handledare: Karin Jern Karlsson Medbedömare: Mattias Hallberg Katedralskolan

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer