Projekt Fyrklövern Kv Vilunda 6:39

Transkript

1 Projekt Fyrklövern Kv Vilunda 6:39 Nybyggnad av bostäder Riskbedömning Utgåva Martin Wier Lina Åteg Anders Karlsson Brandingenjör/ Brandingenjör/ Brandingenjör civilingenjör riskhantering civilingenjör riskhantering Handläggare Handläggare Internkontrollerande Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B Stockholm Organisationsnr: Tel: Styrelsen har sitt säte i Stockholm Fax: info@brandkonsulten.se

2 2 (39) Kv Vilunda 6:39, nybyggnad av bostäder, detaljerad riskbedömning Utgåva 2 Uppdragsgivare: Stena Fastigheter Bygg AB Upprättad av: Martin Wier Brandingenjör/civilingenjör riskhantering Lina Åteg Brandingenjör/civilingenjör riskhantering Internkontrollerad av: Anders Karlsson Brandingenjör Utgåva MW & LÅ AK Utgåva MW & LÅ AK Version Datum Utförd av Kontrollerad av Vilunda 6-39, detaljerad riskbedömning, utgåva

3 3 (39) Sammanfattning I anslutning till studerat planområde finns riskkällor i form av farligt godstransporter på Mälarvägen som är en sekundär transportled för farligt gods samt transporter på Ekebovägen till en närliggande bensinmack. Dessa riskkällor har studerats som en del i arbetet med att ta fram en ny detaljplan för området. Riskbedömningen har utförts som en detaljerad analys där beräkningar och bedömningar primärt legat till grund för resultaten. Riskbedömning och föreslagna riskreducerande åtgärder har utgått från ett minsta avstånd av 13 m mellan byggnader och vägbana vilket varit en förutsättning för området utifrån tidigare utförd riskbedömning gjord för hela programområdet benämnd Riskhänsyn i detaljplan kv Fyrklövern Upplands Väsby, upprättad av Tyréns I situationsplan daterad understiger avståndet 13 m mellan byggnader och Mälarvägen där det planeras en ny infart till bostadsområdet. Att ett minsta avstånd av 13 m uppnås är något som kommunen behöver säkerställa i samband med projektering av Mälarvägen. Transporterna av farligt gods regleras inte på de vägar som är klassade som farligt godsleder och kan i framtiden öka eller komma att omfatta fler ämnesklasser. I anslutning till planområdet finns en bensinstation som är placerad i korsningen Mälarvägen Ekebovägen. Med hänsyn till att avståndet mellan bebyggelse och lossningsplats överstiger 37 m samt att övriga riktlinjer från MSB och Länsstyrelsen avseende avstånd mellan bensinstation och bostad uppfylls har inte bensinstationen bedömts påverka risknivån för området. Med hänsyn till områdets närhet till väg med transporter av farligt gods hamnar risknivån inom ALARP för individrisk och samhällsrisk. Brandkonsulten AB bedömer därför att riskreducerade åtgärder ska genomföras för att risknivån för detaljplaneområdet ska anses vara acceptabel. De riskreducerande åtgärder som föreslås bedöms vara skäliga att vidta för aktuellt planområde. Nedanstående punkter ska implementeras vid detaljprojektering av byggnader och omgivande mark: Utrymningsvägar ska primärt vara utformade så att det går att utrymma bort från Mälarvägen och Ekebovägen. Alternativa utrymningsvägar får dock finnas i den fasad som vetter mot Mälarvägen och Ekebovägen för att säkerställa utrymningen vid en brand i byggnaderna. Att det ska finnas ett utrymningsalternativ som vetter bort från Mälarvägen och Ekebovägen gäller både för bostäder och lokaler i markplan. Marken mellan byggnaderna, Mälarvägen och Ekebovägen utformas så att stadigvarande vistelse ej uppmuntras. Fasaderna mot Mälarvägen och Ekebovägen utförs i obrännbart material. Eventuella andra fasta konstruktioner som trappor och liknande som vetter mot Mälarvägen och Ekebovägen ska också utföras i obrännbart material. Under förutsättning att ovanstående riskreducerande åtgärder utförs bedöms risknivån som acceptabel för området. Vilunda 6-39, detaljerad riskbedömning, utgåva

4 4 (39) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Underlag Avgränsningar Styrande dokument och riktlinjer Metod Riskanalys Riskvärdering Tillämpningar i denna riskbedömning Beskrivning av berört planområde och dess närhet Byggnadsbeskrivning Områdesbeskrivning Identifiering av skyddsobjekt Identifiering av riskkällor Transport av farligt gods Analys och värdering av risker Frekvensberäkning Konsekvensberäkning Individrisk Samhällsrisk Riskreducerande åtgärder Kommentarer och värdering av risknivå efter åtgärder Hantering av osäkerheter Slutsats Referenser Bilaga A Frekvensberäkningar Transporter av farligt gods på väg Frekvens för trafikolycka med farligt godsfordon Bilaga B Analys av konsekvenser vid olycka med brandfarlig vätska Beräkning av infallande strålning Dimensionerande skada Resultat Slutsats och diskussion Bilaga C Analys av konsekvenser vid olycka med brandfarlig gas på Mälarvägen och Ekebovägen Vilunda 6-39, detaljerad riskbedömning, utgåva

5 5 (39) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Civilingenjörerna i riskhantering Martin Wier och Lina Åteg, Brandkonsulten AB, har på uppdrag av Stena Fastigheter Bygg AB genomfört en riskbedömning för nybyggnation av bostäder i Upplands Väsby. Bostäderna i kv Vilunda 6:39 är en del av projekt Fyrklövern som omfattar ett större område som ska förtätas. Rapporten är en del i arbetet med att ta fram en ny detaljplan över området. Området kommer att innefatta ca 16 bostadshus på mellan 4-6 våningar, vilket innebär ca 430 lägenheter. Denna version av riskbedömningen utgör en mindre revidering av tidigare underlag. Revidering har framförallt utförts med anledning av en tillkommande huskropp samt några förtydliganden. Ändringar mot tidigare underlag markeras med kantlinje i höger marginal. Riskbedömningen har internkontrollerats av brandingenjör Anders Karlsson, Brandkonsulten AB. 1.2 Syfte Riskbedömningen syftar till att identifiera och redogöra för vilka potentiella risker avseende farligt gods-transporter, bensinstationer, farlig verksamhet etc som kan påverka personsäkerheten vid nybyggnad av bostäder samt vid behov presentera förslag på riskreducerande åtgärder, vilka innebär en för ändamålet acceptabel risknivå. Målet med riskbedömningen är att skapa ett beslutsunderlag för detaljplaneärende med avseende på olycksrisker. Rapporten ska presentera de förutsättningar kring vilka en ny detaljplan för det aktuella planområdet kan genomföras. 1.3 Underlag Underlag för riskbedömningen har varit: - Ritningsunderlag upprättat av Strategisk Arkitektur, daterat Platsbesök. - Riskbedömning Riskhänsyn i detaljplan kv Fyrklövern Upplands Väsby, upprättad av Tyréns Möte med Stena Fastigheter AB samt arkitekter Avgränsningar De risker som studeras behandlar endast personsäkerhetsrisker med avseende på liv och hälsa för personer som vistas i aktuellt planområde. Det innebär att inga miljörisker, eventuella skador på egendom eller uppsåtliga händelser har beaktats. Riskbedömningen i denna rapport är avgränsad till att endast behandla olycksrisker som kan leda till negativa effekter på människors liv. Eventuella hälsoeffekter som uppkommer till följd av normal vardaglig vistelse inom planområdet beaktas inte. Riskobjekt som ligger långt ifrån ( 150 m) berörda byggnader har inte beaktats i analysen. 1.5 Styrande dokument och riktlinjer Styrande dokument finns i form av olika lagstiftningar med tillhörande förordningar och föreskrifter samt riktlinjer och rekommendationer som anger när en riskanalys/riskutredning/riskbedömning ska eller bör utföras.

6 6 (39) Som stöd och som underlag till riktlinjer för värdering av risker används rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapportens rekommendationer används som riktlinjer avseende risker i den fysiska planeringen i Stockholms län. I rapporten framgår bl a följande rekommendationer avseende bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. Inom 100 m från transportled för farligt gods ska risksituation bedömas vid exploatering. 25 m närmast vägen bör lämnas byggnadsfritt. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse och placering av personintensiva verksamheter närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. Sedan 2006 har länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län enats om att risker ska beaktas och bedömas inom 150 m från farligt godsled i samband med detaljplaneprocessen. Följande rekommendationer anges i rapporten avseende bebyggelse intill bensinstationer. Inom 100 m från en bensinstation med medelstor försäljningsvolym ska alltid risksituationen och olägenheterna för människor och miljö analyseras och bedömas. I nyplaneringsfallet (ny bebyggelse eller ny bensinstation) bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 m från bensinstationen till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. Detta avser en bensinstation med medelstor försäljningsvolym av fordonsbränsle. Ur både risk-, miljö- och hälsoskyddssynpunkt bör ett minimiavstånd på 50 m alltid hållas från bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus samt samlingsplatser utomhus där oskyddade människor uppehåller sig (t ex ute-servering, lekplats m m). Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 50 m från en bensinstation om de ska inrymma människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning men också med hänsyn till luftföroreningarnas långsiktiga påverkan på människor. Om försäljning av biogas sker eller kan komma att ske i framtiden krävs oftast ett längre skyddsavstånd än för bensin. Vid ny bebyggelse som inrymmer svårutrymbara lokaler ska ett avstånd på minst 100 m hållas. Byggnad bör med hänsyn till brand- och explosionsrisk (oberoende av försäljningsvolym för fordonsbränsle) inte uppföras inom ett avstånd av 25 m från: 1. Tankfordonets lossningsplats. 2. Avluftningsanordningar från bensincistern. 3. Tankställe där fordon tankas (pump). En riskbedömning som identifierar och analyserar eventuella risker och som visar på att en tolerabel/acceptabel risknivå kan erhållas, innebär att avsteg kan göras från de rekommenderade avstånden. Utöver ovanstående finns riktlinjer i rapporten Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur, Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor samt Boverkets Byggregler som är relevanta för projektet.

7 7 (39) 2 Metod Denna riskbedömning är upprättad med vägledning i en grundläggande modell för riskhantering framtagen av den Internationella elektrotekniska kommissionen. Modellen som visas i Figur 1 är framtagen som ett stöd för riskhantering inom tekniska system men kan i dess fundamentala delar anses vara applicerbar även för riskutredningar i exempelvis detaljplaneärenden. Figur 1: Modell för riskhantering, återskapad från IEC (1995, s.41)(författarens översättning). Enligt IEC:s modell kan riskhantering delas upp i två block; riskbedömning och riskreduktion. Riskbedömningen består i sin tur dels av en riskanalys, dels en riskvärdering. 2.1 Riskanalys Omfattning och riskidentifiering Riskanalysen syftar till att definiera systemet/området som ska analyseras, identifiera risker samt göra en inledande uppskattning av desamma. I detaljplaneärenden avgränsas normalt riskanalysen till att endast omfatta det berörda planområdet. I samband med definiering av systemet/området görs också en identifiering av skyddsobjekt, dvs de byggnader eller verksamheter inom planområdet gentemot vilka riskexponeringen ska utredas. Det kan röra sig om personintensiva lokaler, bostäder eller andra verksamheter som innebär en stadigvarande vistelse av människor. Vidare sker en identifiering av riskkällor, dvs potentiella verksamheter, transporter etc i områdets omgivning, vilka i samband med en viss oönskad händelse kan utgöra en fara för de personer som vistas inom det berörda området. Exempel på riskkällor kan vara transporter av farligt gods, bensinstationer, järnvägar etc. Riskidentifieringen omfattar en beskrivning av respektive riskkälla samt en initial bedömning av deras möjliga bidrag till den övergripande riskbilden. Den initiala bedömningen kan sägas utgöra en grovsållning bland riskkällorna för att identifiera vilka av dem som erfordrar en mer detaljerad analys Riskuppskattning Riskuppskattningen är den huvudsakliga och mer detaljerade utredningen kring riskerna och dess förutsättningar. Riskuppskattningen ska beskriva hur riskerna kan initieras samt karaktären och frekvensen på dess skadliga konsekvenser, med syftet att presentera ett mått på risknivån.

8 8 (39) Riskuppskattningen baseras ofta på kvantitativa analyser såsom frekvens och konsekvensanalyser men kan även utgöras av kvalitativa resonemang. Det senare kan exempelvis vara aktuellt i de fall där kvantitativ information är otillräcklig. I sådana situationer kan dock samråd med sakkunniga anses motsvara en rimlig nivå. Det finns flera olika sätt att presentera risk. De vanligaste är individ- och samhällsrisk. Individrisk beskriver risken för att en individ omkommer och uttrycks i en frekvens per år. Individrisk redovisas vanligen i form av riskkonturer på en karta eller i form av ett diagram som visar risknivån som funktion av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk återspeglar risken för ett helt område och resultatet beror på antalet personer som kan tänkas påverkas av risken. Samhällsrisk inkluderar samtliga personer som kan tänkas vistas inom ett område oavsett hur långvarig vistelsen är. Samhällsrisk redovisas ofta med en s k FN-kurva, där FN står för frequency number. FNkurvan beskriver sambandet mellan ackumulerad frekvens och antal omkomna. 2.2 Riskvärdering Allmänt Riskvärderingen innebär att de risker som identifieras och uppskattas i riskanalysfasen ska värderas och tolkas. Syftet med detta är att utreda huruvida riskerna är för stora eller kan anses vara acceptabla med hänsyn till den planerade verksamheten, och sedermera även fastställa om riskreducerande åtgärder krävs eller ej. Riskvärderingen grundas på fyra grundläggande principer: 1. Rimlighetsprincipen - en verksamhet bör inte leda till risker som är rimliga att undvika. 2. Proportionalitetsprincipen - de totala riskerna förknippade med en verksamhet bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till verksamhetens fördelar. 3. Fördelningsprincipen - riskerna förknippade med en verksamhet bör vara skäligt fördelade i samhället i relation till nyttan med verksamheten. 4. Principen om undvikande av katastrofer - risker bör hellre realiseras i mindre olyckor med begränsade konsekvenser än tvärtom. För att underlätta riskvärderingen krävs någon form av acceptanskriterier. En del i detta består vanligen av att risker delas in i tre kategorier; generellt acceptabla, acceptabla under vissa förutsättningar och oacceptabla risker. En sådan uppdelning skapar två gränser; en gräns som avgör upp till vilken nivå risker generellt sett anses vara acceptabla och en gräns över vilka risker som inte får existera. I området mellan dessa två gränser, även kallat ALARP-området (as low as reasonably practicable) ska risker göras så små som möjligt med rimliga åtgärder. Risker som ligger nära den övre gränsen kan exempelvis tänkas accepteras antingen om riskreduktion är omöjlig, eller om kostnaderna för riskreduktionen är oproportionerligt stora. Risker som ligger nära den nedre gränsen kan tänkas accepteras om kostnaden för riskreducerande åtgärder överstiger nyttan. Figur 2 visar de tre kategorierna för värdering av risk.

9 9 (39) Figur 2: Konceptet med de två gränserna för acceptabla/oacceptabla risker, samt ALARPområdet Acceptanskriterier Sverige har i dagsläget inga nationellt fastlagda kriterier för acceptabla eller oacceptabla risker. Davidson m fl har dock tagit fram förslag på acceptanskriterier avseende undre, respektive övre gränsen enligt resonemanget ovan. Dessa är enligt följande. Individrisk Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: 10-7 per år. Samhällsrisk Övre gräns för ALARP-området: F=10-4 per år för N=1. Övre gräns för område med huvudsakligen acceptabla risker: F=10-6 per år för N=1. Lutning på FN-kurva: -1 (då antalet döda (N) ökar med en tiopotens minskar den ackumulerade frekvensen med en tiopotens). Övre gränsvärde för möjliga konsekvenser: Inget. Undre gränsvärde för tillämpning av kriterier: N= Tillämpningar i denna riskbedömning Denna riskbedömning görs i huvudsak kvantitativ med stöd i kvalitativa bedömningar och resonemang. En riskbedömning för en större del av området Projekt Fyrklövern har utförts av Tyréns Brandkonsulten AB har använt sig av statistik på antal transporter av farligt gods från Tyréns riskbedömning. Övriga beräkningar och resultat har dock inte använts. Det gör att resultatet och förslag på riskreducerande åtgärder kan skilja sig åt. En förutsättning för denna riskbedömning är att bebyggelse inte hamnar närmare än 13 m från Mälarvägen eller Ekebovägen. Möjlighet till ett närmare avstånd är något som måste detaljstuderas.

10 10 (39) 3 Beskrivning av berört planområde och dess närhet 3.1 Byggnadsbeskrivning Aktuellt område kommer att innefatta 16 bostadshus på mellan 4-6 våningar, vilket innebär ca 430 lägenheter. Några av bostäderna är tänkta att utformas som loftgångshus där loftgångarna vetter mot bostadsgården. Några av bostäderna är tänkta att utformas med ett centralt trapphus, se fig 3 och fig 4. Inga av husen har trapphus som vetter mot Mälarvägen. I området finns idag också en förskola som eventuellt kommer att flyttas till ett annat läge inom området. Då det inte är fullständigt klarlagt hur bostadskropparna ska placeras i området kan det förändras under arbetets gång. Riskbedömning kan i samband med detta behöva revideras. Figur 3. Figuren visar en illustrationsbild över hur bostadsområdet är tänkt att se ut. Figur 4. Figuren visar en skiss på hur utformningen av bostadshusen är tänkta att se ut. Byggnaderna placeras så att 13 m byggnadsfritt mellan väg och byggnad uppnås.

11 11 (39) 3.2 Områdesbeskrivning Byggnaderna planeras i kv Vilunda 6:39 på en yta som idag endast är bebyggd av garage. Den nya markanvändningen erfordrar därför en ny detaljplan med bl a en riskbedömning som underlag med hänsyn till kringliggande riskkällor. Intilliggande byggnader utgörs främst av bostadshus och förskola. Intill aktuellt området går Mälarvägen som utgör en sekundär led för farligt gods. I områdets närhet finns också en bensinstation, se fig 5. Avståndet till dessa riskkällor understiger 150 m. Enligt Tyréns (2013) finns inga andra riskkällor inom 150 m från området. Brandkonsulten har inte heller identifierat några kompletterande riskkällor. Nya byggnader Bensinstation Figur 5. Redovisar området på plankarta. Byggnadens placering i förhållande till bensinmack Mälarvägen och Ekebovägen. I anslutning till berört planområde passerar Mälarvägen. Byggnaderna placeras så att närmaste avstånd mellan Mälarvägen och byggnad uppgår till ca 13 m, se fig 6. En tillkommande byggnad mot föregående version syns längst ner till höger i figuren. Avståndet mellan ny byggnad och Ekebovägen uppgår till minst ca 13 m. Avståndet mellan Mälarvägen och den nya bebyggelsen understiger 13 m där det planeras en ny infart till bostadsområdet Att ett minsta avstånd av 13 m uppnås är något som kommunen behöver säkerställa i samband med projektering av Mälarvägen Marken mellan området och Mälarvägen ligger på ungefär samma höjd och sluttar inte nämnvärt i någon riktning. Figur 6. Figuren visar byggnadernas placering i området. Närmaste avstånd mellan byggnad och Mälarvägen ska uppgå till minst ca 13 m.

12 12 (39) Öster om området ligger en bensinstation (Statoil). Mellan Statoil och området går Ekebovägen där lokala leveranser av drivmedel sker till bensinstationen. Fig 7 nedan visar området med bensinmack i förhållande till Ekebovägen och aktuellt område. Bensinstationen ligger på en platå som ligger något högre än Ekebovägen. Observera dock att den nya huskroppen som vetter mot Ekebovägen inte åskådliggörs i denna figur. Avstånd mellan det nya bostadshuset och Ekebovägen understiger inte 13 m, vilket är det närmaste avstånd som denna riskbedömning utgår ifrån. Figur 7. Figuren visar byggnadernas placering i området i förhållande till bensinstation och Ekebovägen. Ny bostadskropp som vetter mot Ekebovägen åskådliggörs dock endast i fig6 och placeras inte närmare än 13 m från Ekebovägen. 4 Identifiering av skyddsobjekt I analysen utgör det nya planområdet med bostäder skyddsobjekt. Övriga byggnader eller verksamheter ingår inte som skyddsobjekt i analysen. 5 Identifiering av riskkällor Brandkonsulten AB har kartlagt de riskkällor som påverkar risknivån för det aktuella planområdet. Riskkällorna beskrivs i korthet i nedanstående avsnitt. De riskkällor som är aktuella att studera närmare är (<150 m från skyddsobjektet) transporter av farligt gods samt en bensinstation (Tyréns, 2013). 5.1 Transport av farligt gods Bensinstation I anslutning till aktuellt planområde transporteras farligt gods på Mälarvägen som är en sekundär transportled. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under exempelvis transporter. Begreppet transport innefattar såväl förflyttning av godset som lastning och lossning samt kortare förvaring och hantering i samband med transport. Farligt gods kan enligt ADR-S 1, vilket är ett internationellt regelverk gällande farligt godstransporter på väg och i terräng, delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. 1 ADR-S, Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg, SRVFS 2004:14.

13 13 (39) Tabell 1. Klassificering och ämnestyp. Klass Ämne 1 Explosiva ämnen och föremål, t ex sprängämnen, ammunition, krut, fyrverkerier. 2 Gaser, t ex gasol, kväve, ammoniak. Delklass 2.1: brandfarliga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med bokstaven F). Delklass 2.2: icke brandfarliga, icke giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med bokstaven A eller O). Delklass 2.3: giftiga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med bokstaven T, dvs T, TF, TC, TO, TFC och TOC). 3 Brandfarliga vätskor, t ex bensin, olja. 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva okänsliggjorda explosivämnen. 4.2 Självantändande ämne. 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5.1 Oxiderande ämne, t ex natriumklorat, väteperoxid och kaliumklorat. 5.2 Organiska peroxider. 6.1 Giftiga ämnen, t ex färgämne, pesticider toxiner. 6.2 Smittförande ämnen, t ex genetiskt modifierade mikroorganismer, medicinskt eller kliniskt avfall. 7 Radioaktiva ämnen, t ex uranmalm, kontaminerat material, medicinska preparat. 8 Frätande ämnen, t ex syror eller basiska ämnen. 9 Övriga farliga ämnen och föremål, t ex miljöfarliga ämnen, genetiskt modifierade mikroorganismer, upphettade ämnen. Mälarvägen är en sekundär transportled för farligt gods, vilket möjliggör transporter av samtliga typer av farligt gods. Sekundära transortleder ska ej nyttjas som genomfartsleder utan är avsedda för lokala transporter av farligt gods från det primära vägnätet. Det finns några olika verksamheter/målobjekt dit transporter av farligt gods sker på Mälvarvägen. Tyréns (2013) har i sin riskbedömning gjort en riskinventering/grovanalys för området. Det är stor spridning på hur ofta transporter sker till de olika verksamheterna. Några verksamheter får leveranser några gånger i veckan och några verksamheter får endast några leveranser per år. Enligt Tyréns riskinventering är det transporter till bensinstation din-x på Edsvägen 10, AB Marabou, Skanska maskin, Edsby gård samt Vilundaverket som utgör en riskkälla för området. Sammanlagt sker ca en transport med brandfarlig gas och sju transporter med brandfarlig vätska per vecka på Mälarvägen förbi aktuellt område. I Tyréns rapport tas inte transporterna till bensinstation Statoil som är placerad i korsningen Mälarvägen Ekebovägen med som riskkälla för området. Till Statoil sker leveranser av brandfarlig vätska ca fyra ggr/vecka och leveranser av brandfarlig gas (fordonsgas) ca en ggr/vecka. Då transporterna förväntas ske på Ekebovägen som ligger i anslutning till området så bedömer Brandkonsulten AB att dessa transporter också utgör en riskkälla för området.

14 14 (39) Bensinstation I anslutning till planområdet finns bensinstation Statoil som är placerad i korsningen Mälarvägen Ekebovägen. Enligt Länsstyrelsens riktlinjer bör ett minimiavstånd på 50 m alltid hållas från bensinstation till bostäder, daghem och liknande verksamheter ur risksynpunkt. Tänkt bebyggelse invid Ekebovägen placeras på ett avstånd som understiger 50 m till bensinstationsområdet. De potentiella riskerna med stationsområdet behöver därför studeras mer i detalj för att visa om den planerade bebyggelsen är lämplig ur ett riskperspektiv. Potentiella risker med en bensinstation är framförallt lossningsplatsen, bränslepumpar, bränslecisterner ovan mark samt avluftningsanordningar från bränslecisternar. På aktuellt stationsområde finns inga bränslecisterner med klass 1-vätska ovan mark. Dock finns en bränslecistern med fordonsgas placerad ovan mark. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en handbok där det framgår rekommenderade minsta avstånd mellan olika objekt och utrustning vid bensinstationer och A-byggnader (bostad kontor m m) (MSB, 2008) m till lossningsplats för tankfordon m till mätarskåp. - 6 m till pejlförskruvning m till avluftningsrör till cistern. Nedanstående analys utgår från att byggnader hamnar som närmast på ett avstånd av 13 m till Ekebovägen. Stationsbyggnaden och tillhörande bränslepumpar är då placerade på ett avstånd av ca 90 m till tänkt bebyggelse och uppfyller således ovanstående riktlinjer. Avstånd till bränslecistern med fordonsgas uppgår till ca 100 m och uppfyller således riktlinjerna. Det är endast lossningsplatsen för klass 1-vätska som understiger Länsstyrelsens riktlinjer om 50 m till bostäder. Dock uppfylls Msb:s riktlinjer om minst 25 m. Riskerna med lossningsplatsen är ett läckage i samband med påfyllning och att den pöl som bildas antänder. En stor pölbrand kan på relativt långa avstånd ge höga strålningsnivåer. Denna rapport är avgränsad till att endast behandla olycksrisker som kan leda till negativa effekter på människors liv. Den dimensionerande skadan från strålningsnivåer är därför satt till 15 kw/m 2, vilket är den strålningsnivån då det finns en risk att antändning av material kan ske med pilotlåga. Strålningsnivån är då också så hög att det inte går att utrymma förbi ett område som utsätts för denna strålning. På ett avstånd som överskrider 37 m understiger strålningsnivån 15 kw/m 2 från en stor pölbrand på 500 m 2. En pölbrand på 500 m 2 motsvarar en pöl med diametern 25 m, vilket bedöms som ett mycket osannolikt olycksscenario. Med hänsyn till att avståndet mellan bebyggelse och lossningsplats överstiger 37 m samt att övriga ovanstående riktlinjer uppfylls bedömer Brandkonsulten AB att den inte utgör en sådan stor risk att vidare analys erfordas. 5.2 Analys och värdering av risker Utifrån den riskinventering som gjorts har endast transporter av farligt gods på Mälarvägen och Ekebovägen bedömts utgöra så stor risk att vidare bedömning erfordras. Övriga risker bedöms tillföra försumbart litet bidrag till den totala risknivån i området och hanteras inte vidare.

15 15 (39) Transport av farligt gods på Mälarvägen och Ekebovägen En olycka på Mälarvägen eller Ekebovägen där ett fordon som transporterar farligt gods är inblandad kan leda till utsläpp vilket kan påverka berört planområde. Är ämnet brandfarligt kan antändning av ett utsläpp leda till höga strålningsnivåer mot byggnader i området. Brandfarlig vätska utgör överlägset störst andel av alla transporter. Därefter är transporter med brandfarlig gas vanligast. Transporter av frätande ämnen sker på Mälarvägen till ett målobjekt varannan vecka. Med hänsyn till risken för personskador inom berört område kan dock frätande ämnen anses utgöra en liten risk då personer inom konsekvensområdet vid utsläpp är relativt litet samt att det sker ett fåtal transporter. Brandfarlig vätska och brandfarlig gas kan därför anses utgöra störst risk för personskador inom planområdet. En olycka med någon av dessa två klasser kan anses täcka in övriga scenarier då risken bedöms vara avsevärt högre. De scenarier som kommer att analyseras vidare är: A.1 Olycka med transport av brandfarlig vätska som leder till utsläpp och antändning. A.2 Olycka med transport av brandfarlig gas som leder till utsläpp och antändning. Följande scenarier har analyserats och bedömts avseende sannolikhet och/eller konsekvens då det bedöms ha betydelse för risknivån i området. Övriga scenarier har bedömts ge så pass litet bidrag till risknivån att de inte behövt analyseras vidare. 6 Frekvensberäkning Nedanstående tabell redovisar frekvenser för respektive scenario som kan påverka planområdet samt har erfordrat detaljerad analys. Fullständiga beräkningar redovisas i bilaga. I beräkningarna har olycka på Mälarvägen och olycka på Ekebovägen studerats oberoende av varandra. Tabell 2. Frekvenser för respektive skadefall Mälarvägen. Typ av farligt gods Andel Skadefall Sannolikhet för resp skadefall Sannolikhet för antändning/vindriktning Total olycksfrekvens med utsläpp och skada Brandfarlig vätska 0,8 Brandfarlig gas 0,2 Litet 0,33 0,1 3,66E-07 Mellan 0,33 0,1 3,66E-07 Stort 0,33 0,2 7,32E-07 Litet 0,33 0,1 9,14E-08 Mellan 0,33 0,1 9,14E-08 Stort 0,33 0,2 1,83E-07 Bleve* 0, ,77E-09

16 16 (39) Tabell 3. Frekvenser för respektive skadefall Ekebovägen. Typ av farligt gods Andel Skadefall Sannolikhet för resp skadefall Sannolikhet för antändning/vindriktning Total olycksfrekvens med utsläpp och skada Brandfarlig vätska 0,8000 Brandfarlig gas 0,2000 *För Bleve är sannolikheten för antändning inräknad i skadefallet. Litet 0,33 0,1 2,01E-07 Mellan 0,33 0,1 2,01E-07 Stort 0,33 0,2 4,01E-07 Litet 0,33 0,1 5,01E-08 Mellan 0,33 0,1 5,01E-08 Stort 0,33 0,2 1,00E-07 Bleve* 0, ,52E-09 Sannolikhet för antändning givet en farligt gods-olycka har antagits till 0,1-0,2 beroende på scenario. Sannolikhet för skadefall har antagits i enlighet med index för farligt godsolycka i VTI-modellen. 7 Konsekvensberäkning Kriterier för vad som definierats som konsekvensområde samt vilka ämnen som använts som dimensionerande framgår av respektive bilaga. Bedömningarna av konsekvensområden är utförda primärt med avseende på individrisken (konsekvensområde). Samhällsrisken är mycket grovt bedömd för varje enskild händelse. För både samhällsrisk och individrisk har olycka på Mälarvägen och olycka på Ekebovägen studerats oberoende av varandra. Därefter görs en sammanvägning av de båda riskkällorna för att få den totala riskbilden i området. Tabell 4. Konsekvensområde för respektive skadefall Mälarvägen. Typ av farligt gods Brandfarlig vätska Brandfarlig gas Skadefall Total olycksfrekvens med utsläpp och skada Konsekvensområde [m] Litet 3,66E-07 <10 Mellan 3,66E Stort 7,32E Litet 9,14E-08 <10 Mellan 9,14E Stort 1,83E Bleve 2,77E

17 17 (39) Tabell 5. Konsekvensområde för respektive skadefall Ekebovägen. Typ av farligt gods Brandfarlig vätska Brandfarlig gas Skadefall Total olycksfrekvens med utsläpp och skada Konsekvensområde [m] Litet 2,01E-07 <10 Mellan 2,01E Stort 4,01E Litet 5,01E-08 <10 Mellan 5,01E Stort 1,00E Bleve 1,52E Individrisk Beräknade individrisker inom det undersökta området ligger inom ALARP-zonen både i närheten av Mälarvägen och i närheten av Ekebovägen vilket innebär att skäliga åtgärder ska vidtas för att minska risknivån. Det kan konstateras att individrisken sjunker nämnvärt först 37 m från vägkanten. Individrisk Mälarvägen och individrisk Ekebovägen redovisas i tabell 6 och tabell 7. Individrisken redovisas också i diagram för ett avstånd på m från riskkällan. Tabell 6. Individrisk för respektive konsekvensområde Mälarvägen. Avstånd [m] Frekvens ,83E ,38E ,28E ,28E ,18E ,86E ,77E-09 Tabell 7. Individrisk för respektive konsekvensområde Ekebovägen Avstånd [m] Frekvens ,00E ,54E ,04E ,04E ,03E ,02E ,52E-09

18 18 (39) Individrisk Mälarvägen 1,00E-04 1,00E-05 Frekvens 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 Individrisk Övre gräns acceptabla risker Övre gräns ALARP 1,00E Avstånd [m] Figur 8. Figuren visar individriskbidraget från Mälarvägen för planområdet. 1,00E-04 Individrisk Ekebovägen 1,00E-05 Frekvens 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 Individrisk Övre gräns acceptabla risker Övre gräns ALARP 1,00E Avstånd [m] Figur 9. Figuren visar individriskbidraget från Mälarvägen för planområdet. Det som kan konstateras utifrån ovanstående resultat är att en sammanvägning av riskerna från de båda riskkällorna (Mälarvägen och Ekebovägen) får en mycket liten påverkan på den totala individrisken i området. Om ett bostadshus skulle hamna både 13 m från Mälarvägen och Ekebovägen skulle individrisken i den punkten bli ca 2,0E-06 (1,28E ,04E-07), vilket kan likställas med individrisken i närheten av Mälarvägen. Genom att närmare studera siffrorna kan det utläsas att det är scenarier som berör transport med brandfarlig vätska som har överlägset störst påverkan på individrisken. Det kan också konstateras att byggnaderna överhuvudtaget inte påverkas av kritiska strålningsnivåer från de två mest sannolika skadefallen litet och mellan utsläpp för brandfarlig gas. Strålningsnivåerna överstiger kritiska nivåer framförallt vid ett stort utsläpp av brandfarlig vätska och brandfarlig gas vilket bedöms vara ett mycket osannolikt skadefall.

19 19 (39) Skäliga åtgärder för att minska konsekvensen bör dock ändå vidtas eftersom risknivån hamnar inom ALARP. För att bedöma vad som är skäliga åtgärder behöver dock en sammanvägning göras utifrån samhällsrisk och kostnad/nytta. Åtgärdsförslag presenteras i kapitel Samhällsrisk Beräknad samhällsrisk ligger inom ALARP-zonen för de korrigerade gränsvärdena för det undersökta området. (Acceptanskriterierna har halverats i enlighet med riktlinjer i Värdering av risk med hänsyn till att den undersökta vägsträckan är 0,5 km, dvs 50 % av 1 km). Detta innebär att skäliga åtgärder ska vidtas för att minska risknivån. I tabell 8 visas den sammanvägda samhällsrisken där riskkällorna från Mälarvägen och Ekebovägen har slagits ihop. Tabell 8. Samhällsrisk med bedömt antal döda för respektive scenario. Typ av farligt gods Skadefall Frekvens Antal döda Konsekvensområde Brandfarlig vätska, Mälarvägen Brandfarlig gas, Mälarvägen Brandfarlig vätska, Ekebovägen Brandfarlig gas, Ekebovägen Litet 3,66E-07 0 <10 Mellan 3,66E Stort 7,32E Litet 9,14E-08 0 <10 Mellan 9,14E Stort 1,83E Bleve 2,77E Litet 2,01E-07 0 <10 Mellan 2,01E Stort 4,01E Litet 5,01E-08 0 <10 Mellan 5,01E Stort 1,00E Bleve 1,52E

20 20 (39) FN-kurva Frekvens 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 FN Övre kriterie korr Nedre kriterie korr 1,00E Antal döda Figur 10. Figuren visar en FN-kurva för aktuellt område. Samhällsrisken i området ligger inom den zon där skäliga åtgärder ska vidtas för att minska risknivån. De scenarier som har hög frekvens ger upphov till få antal döda vilket gör att samhällsrisken som helhet ligger inom det område där skäliga åtgärder ska vidtas för att minska risknivån. Att bedöma antal döda för respektive scenario är svårt. Det som kan utläsas i fig 10 är dock att det finns utrymme för en mycket mer konservativ bedömning utan att FN-kurvan hamnar högre än ALARP. De åtgärder som bedöms som skäliga att vidta för att minska risknivån presenteras i kapitel 8, riskreducerande åtgärder. Åtgärderna som presenteras anses skäliga i förhållande till den riskreducerande effekt som uppnås. 8 Riskreducerande åtgärder Nivåerna för individ- och samhällsrisk ligger inom den zon där skäliga åtgärder ska vidtas för att minska risknivån. Då det endast transporteras brandfarlig vätska och brandfarlig gas ska åtgärderna anpassas för att minska konsekvensen vid en sådan olycka. Riskbedömning och föreslagna riskreducerande åtgärder har utgått från ett minsta avstånd av 13 m mellan byggnader och vägbana vilket varit en förutsättning för området utifrån tidigare utförd riskbedömning gjord för hela programområdet benämnd Riskhänsyn i detaljplan kv Fyrklövern Upplands Väsby, upprättad av Tyréns I situationsplan daterad understiger avståndet 13 m mellan byggnader och Mälarvägen där det planeras en ny infart till bostadsområdet.. Att ett minsta avstånd av 13 m uppnås är något som kommunen behöver säkerställa i samband med projektering av Mälarvägen. De nedan föreslagna riskreducerande åtgärderna anses av Brandkonsulten AB vara rimliga att vidta med hänsyn till kostnad och riskreducerande effekt. Åtgärderna är nödvändiga för att risknivån i området med hänsyn till den nya detaljplanen ska anses acceptabla. Utrymningsvägar ska primärt vara utformade så att det går att utrymma bort från Mälarvägen och Ekebovägen. Alternativa utrymningsvägar får dock finnas i den fasad som vetter mot Mälarvägen och Ekebovägen för att säkerställa utrymningen vid en brand i byggnaderna. Att det ska finnas ett utrymningsalternativ som vetter bort från Mälarvägen och Ekebovägen gäller både för bostäder och lokaler i markplan.

21 21 (39) Marken mellan byggnaderna och Mälarvägen och Ekebovägen utformas så att stadigvarande vistelse ej uppmuntras. Fasaderna mot Mälarvägen och Ekebovägen utförs i obrännbart material. Eventuella andra fasta konstruktioner som trappor och liknande som vetter mot Mälarvägen och Ekebovägen ska också utföras i obrännbart material. Under förutsättning att ovanstående riskreducerande åtgärder utförs bedöms risknivån som acceptabel för området. 8.1 Kommentarer och värdering av risknivå efter åtgärder Det kan konstateras att risknivåerna inom det undersökta området hamnar inom ALARP för både individrisk och samhällsrisk, vilket innebär att skäliga åtgärder ska vidtas. De föreslagna åtgärderna bedöms minska risknivåerna för samtliga skadefall och minskar då också både individ- och samhällsrisk. Eftersom risknivåerna inom ALARP endast utgörs av transport med brandfarlig vätska och gas har åtgärder vidtagits som bedömts vara effektiva för att minska konsekvenserna för just dessa scenarier. Åtgärderna har bedömts vara relativt enkla att genomföra för en reducerad riskbild, dvs åtgärderna är skäliga i förhållande till dess riskreducerande effekt. Strålningen från en uppkommen pölbrand eller från en gasbrand skulle kunna nå byggnader och orsaka skador på personer som vistas inom området. Det är endast de största utsläppen samt BLEVE som vid beräkning visat sig påverka byggnaderna till den grad att personer omkommer. De största utsläppsscenarierna är dock inte särskilt sannolikt, och en pölbrand med storleken 500 m 2 ska framförallt ses som en känslighetsanalys. Beräkningar för infallande strålning mot byggnader vid olycka med petroleumprodukt på Mälarvägen eller Ekebovägen redovisas i Bilaga B. Beräkningen visar att infallande strålning mot byggnader överstiger det antagna gränsvärdet 15 kw/m 2 endast för en mellanstor och en stor pölbrand. För en mellanstor pölbrand understiger värdet 15 kw/m 2 15 m från riskkällan. För de övriga scenarierna är stålningsnivån mot byggnaderna lägre än 15 kw/m 2. En av de föreslagna åtgärderna är att fasaderna som vetter mot vägen ska utföras i obrännbart material. Fasaderna kommer att fungera som ett initialt strålningsskydd för de personer som befinner sig i byggnaderna. Fasadens utförande ska följas upp i detaljprojekteringen av byggnaderna för att säkerställa att den blir utförd enligt beskrivningen. Glas är obrännbart material men har oftast mycket sämre strålningsreducerande effekt än täta partier. Alla typer av glas har dock en strålningsreducerande effekt men i olika omfattning beroende på glasets tjocklek etc. Glaset är även olika mycket strålningsreducerande beroende på vilken våglängd strålningen som träffar glasytan har. Moderna glaskonstruktioner med bra ljud- och klimategenskaper reducerar också värmestrålning på ett effektivt sätt. Tester för glaskonstruktioner med 3-glasfönster har visat sig ha en bra strålningseducerande effekt som ofta kan likställas med reduktionen i brandklassade E30-fönster. Moderna glaskonstruktioner bedöms också sitta kvar i infästningar under tillräckligt lång tid för att personer i byggnaden ska hinna uppfatta riskkällan och påbörja utrymning vid en pölbrand på utanförliggande vägavsnitt. Det kommer dessutom sannolikt endast vara mindre fönsterpartier och inte en glasad fasad då det är bostadshus som ska byggas närmast vägen. Med hänsyn till detta bedömer Brandkonsulten AB att brandklassade fönster inte är en skälig åtgärd i fasaderna som vetter mot Mälarvägen och Ekebovägen. Vidare vetter inga fönster i trapphus mot Mälarvägen eller Ekebovägen.

22 22 (39) En annan åtgärd är att personer ska kunna utrymma bort från riskkällan, dvs utrymning får inte endast ske mot Mälarvägen och Ekebovägen. Det gör att personer i byggnaderna på ett enkelt sätt kan utrymma bort från riskkällan och ta sig till en plats där strålningsnivån understiger gränsvärdet 15 kw/m 2. Detta bedöms som en effektiv åtgärd för risker med en eventuell brand på Mälarvägen då strålningsnivåer påverkas mycket av avstånd och infallsvinklar. Beräkningarna är konservativa och visar på den punkt där strålningsnivån är som allra högst på ett visst avstånd från pölbranden. I verkligheten kan det räcka med att förflytta sig bort från branden eller åt sidan för att strålningsnivån ska understiga gränsvärdet 15 kw/m 2. För personer inomhus fungerar byggnadernas fasad som strålningsskärm och personerna har då större möjlighet att själva sätta sig i säkerhet vid en olycka. Risknivån gränsvärdet mellan byggnader och vägbana och denna yta ska utformas så att stadigvarande vistelse inte uppmuntras. Sammantaget anser Brandkonsulten AB att skäliga riskreducerande åtgärder har föreslagits för att minska risknivån i området i enlighet med Värdering av risk. De föreslagna åtgärderna bedöms minska risknivåerna för samtliga skadefall samt minska både individ- och samhällsrisk. Sannolikheten för att en olycka inträffar på vägen är svårt att påverka varför fokus har lagts på reducering av konsekvens. 9 Hantering av osäkerheter Vid analys av risker måste osäkerheter i indata och bedömningar särskilt beaktas. I arbetet med aktuella bedömningar har detta inneburit att statistikuppgifter avseende mängder transporterat farligt gods beaktats med försiktighet. Denna bedömning ger en stor osäkerhet avseende transporterade ämnesklasser och transportmängder, då det inte finns någon begränsning av vad som får transporteras på en transportväg för farligt gods, vilket innebär att andra ämnen och mängder kan transporteras i framtiden jämfört med vad som transporteras idag. Det är dock inte sannolikt att stora mängder transporteras med hänsyn till att det endast är en sekundär transportled för farligt gods. När det gäller bedömningar av konsekvenser är det viktigt att beakta att dessa utgår från erfarenheter inom Brandkonsulten AB utifrån litteraturstudier, tidigare utförda riskanalyser och bedömningar, arbete inom kommunal räddningstjänst m m. För en läsare av denna riskbedömning är det därför viktigt att beakta att resultatet skulle kunna skilja sig åt om någon annan utfört analysen.

23 23 (39) 10 Slutsats Brandkonsulten AB bedömer att vissa vid projekteringen riskreducerade åtgärder ska genomföras för att risknivån ska anses acceptabel. Nedanstående punkter ska implementeras vid detaljprojektering av byggnaderna och omgivande mark: Utrymningsvägar ska primärt vara utformade så att det går att utrymma bort från Mälarvägen och Ekebovägen. Alternativa utrymningsvägar får dock finnas i den fasad som vetter mot Mälarvägen och Ekebovägen för att säkerställa utrymningen vid en brand i byggnaderna. Att det ska finnas ett utrymningsalternativ som vetter bort från Mälarvägen och Ekebovägen gäller både för bostäder och lokaler i markplan. Marken mellan byggnaderna och Mälarvägen och Ekebovägen utformas så att stadigvarande vistelse ej uppmuntras. Fasaderna mot Mälarvägen och Ekebovägen utförs i obrännbart material. Eventuella andra fasta konstruktioner som trappor och liknande som vetter mot Mälarvägen och Ekebovägen ska också utföras i obrännbart material. I planbeskrivningen ska hänvisning göras till denna riskbedömning för utformning av planområdet. De föreslagna åtgärderna bedöms minska risknivåerna för både individ- och samhällsrisk. Under förutsättning att ovanstående riskreducerande åtgärder utförs bedöms risknivån som acceptabel för området.

24 24 (39) 11 Referenser Länsstyrelserna (Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands Län). (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Olsson, S. & Wasting, M. (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transport av farligt gods samt bensinstationer. Rapport 2000:1, Stockholm: länsstyrelsen i Stockholms län. Slettenmark, O. (2003). Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur? Rapport 15:2003, Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Räddningsverket, (2008). hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Davidsson, G., Lindgren, M., & Mett, L. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Statens räddningsverk. SRV, (1996). Farligt Gods, riskbedömning vid transport. B20-194/96. Räddningsverket. (2006). Kartläggning av farligt godstransporter, September Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. (2008). Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Tyréns, (2013). Riskhänsyn i Detaljplan Kv Fyrklövern Upplands Väsby. Stockholm. Nordin, C. (2014) Gatuingenjör, Kontoret för samhällsbyggnad i Upplands Väsby kommun, telefonsamtal och mail augusti 2014.

25 25 (39) Bilaga A Frekvensberäkningar Transporter av farligt gods på väg I anslutning till aktuellt planområde transporteras farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under exempelvis transporter. Begreppet transport innefattar såväl förflyttning av godset som lastning och lossning samt kortare förvaring och hantering i samband med transport. Farligt gods kan enligt ADR-S, vilket är ett internationellt regelverk gällande farligt godstransporter på väg och i terräng, delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. Farligt godstransporter kan utgöras av explosiva varor, gaser (brännbara, giftiga etc), brandfarliga vätskor etc. Normalt är att ca 70 % av farligt godstransporterna utgör brandfarliga vätskor, medan övriga transporter huvudsakligen utgörs av gaser (brännbara, giftiga etc) explosiva varor och oxiderande ämnen. En medeltransport av farligt gods bedöms vara brandfarlig vätska. En transport med brandfarliga vätskor brukar normalt omfatta ca 40 ton. Mälarvägen är en sekundär transportled för farligt gods, vilket innebär att vägen inte ska nyttjas som genomfartsled för farligt gods. Farligt godstransporterna som sker på vägavsnittet sker istället till olika målobjekt i området. Transporter sker också på Ekebovägen för leveranser av drivmedel till Statoil. Frekvens för trafikolycka med farligt godsfordon I detta avsnitt presenteras en frekvensanalys avseende trafikolyckor med farligt godsfordon. Den erhållna frekvensen anger det förväntade antalet trafikolyckor per år där farligt godstransporter är inblandade. Det beräknade värdet kan därmed användas som en grundläggande parameter i den vidare analysen av samtliga scenarier som innefattar olyckor med farligt godstransporter på Mälarvägen och Ekebovägen. Observera att detta endast innebär frekvensen för trafikolycka och inkluderar farligt godstransporter och inte utsläpp och/eller eventuella följdverkningar av olyckan. För att kunna göra en beräkning av frekvens för farligt godsolycka på väg enligt VTImodellen krävs information kring tre huvudsakliga kategorier; 1) det totala antalet singel- och kollisionsolyckor på det aktuella vägavsnittet, 2) det totala trafikflödet på vägavsnittet (även kallat årsmedeldygnstrafik, ÅDT) samt 3) andelen fordon av det totala trafikflödet som är skyltade med farligt gods. Antal singel- och kollisionsolyckor Antalet singel- och kollisionsolyckor på vägavsnittet kan om tillräcklig statistik saknas skattas med hjälp av en metod framtagen av SRV (1996). Beräkningen sker enligt nedan. O = oooooooooo tttttttttttt (Ekv 1) där; O = antalet förväntade singel- och kollisionsolyckor Olyckskvot = tabellvärde baserat på bebyggelse, vägtyp och hastighetsbegränsning. TTTTTTTTTTTT = ÅDD 365 väggggggg lännn i kkkkkkkkk 10 6 (Ekv 2)

26 26 (39) Totala trafikflödet (ÅDT) Årsmedelsdygnstrafiken för Mälarvägen har hämtats från Tyréns riskbedömning (Tyréns, 2013) och årsmedeldygnstrafiken för Ekebovägen har erhållits av Gatuingenjör Carina Nordin på Kontoret för samhällsbyggnad i Upplands Väsby kommun (Nordin C, 2014). Uppskattat ÅDT för Mälarvägen är fordon. Uppskattat värde för Ekebovägen är fordon. Vägdelen där vägavsnitten passerar berört planområde har uppskattats till 500 m. Brandkonsulten AB är medveten om att avståndet är kortare i verkligheten, men för att vara konservativ och för att underlätta beräkningsgången har 500 m antagits. VTImodellen som använts vid beräkningarna utgår från 1 km vägsträcka. Andelen fordon som är skyltade med farligt gods Transporter med brandfarliga vätskor utgör det största antalet transporter förbi aktuellt planområde. En medeltransport av farligt gods bedöms därför utgöras av brandfarliga vätskor. En transport med brandfarliga vätskor brukar normalt omfatta ca 40 ton. Sammanlagt sker ca en transport med brandfarlig gas och sju transporter med brandfarlig vätska per vecka på Mälarvägen förbi aktuellt område (Tyrens, 2013). Till Statoil sker leveranser av brandfarlig vätska ca fyra ggr/vecka och leveranser av brandfarlig gas (fordonsgas) ca en ggr/vecka (Tyrens, 2013). Beräkning av antalet trafikolyckor med farligt gods För att slutligen skatta frekvensen för trafikolyckor med farligt godsfordon används nedanstående beräkning (SRV, 1996). OOOOOOO mmm fffffff gggggggggg/år = O((Y X) + (1 Y)(2X X 2 )) (Ekv 3) där; O = antalet olyckor på vägavsnittet = Ekv 1. Y = andelen singelolyckor på vägavsnittet (tabellvärde). X = andelen transporter skyltade med farligt gods. Området inom vilket olycksfrekvensen analyseras betraktas som tätort. Det aktuella avsnittet av vägen betraktas som gata/väg och har hastighetsbegränsningen 50 km/h. Enligt tabellvärden i SRV (1996) ger detta en olyckskvot på 1,2 och andel singelolyckor på 0,15. Vägavsnittet förbi planområdet är ca 500 m.