FORSKNINGENS RELEVANS OCH NYTTA FÖR SAMHÄLLET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNINGENS RELEVANS OCH NYTTA FÖR SAMHÄLLET"

Transkript

1 Seminarium 18 september 2013 FORSKNINGENS RELEVANS OCH NYTTA FÖR SAMHÄLLET Vetenskapsrådet, Vinnova, Innovationskontoret Hur ska vi mäta kvalitet? 20 procent av forskningsmedlen ska kvalitetsutvärderas och konkurreras om, ur ett lärosätesperspektiv, inte bara enskilda forskare DÄRFÖR ÄR DET NYTTIGT MED FORSKNING Mille Millnert, Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet har fått ett uppdrag från regeringen att göra ett kvalitetsbaserat fördelningssystem mellan lärosätena. Varför är forskningen nyttig? Genom forskningen kommer kunskap. Kunskap nyttig. Att den är forskningsbaserad, vetenskapligt grundad gör inte saken sämre. Vad vet vi idag genom forskningen? Hur stort universum är, hur gammalt det är, hur livet uppstod. All kunskap växer snabbare än det någonsin har gjort. Dagens forskare bygger vidare på vad företrädarna har gjort. Såväl kunskaperna som frågorna växer. Är ständig tillväxt möjlig? Hur ska vi fördela värdet av det som produceras? Det har vi inget bra svar på. Det är en mänsklig drift att skaffa mer kunskap. Vi måste veta mer. Inte bara forskningsresultat är viktigt, utan också den vetenskapliga metoden, det vetenskapliga förhållningssättet är viktigt. En framgångsfaktor för forskning är inte bara pengar, utan man måste ha en viss typ av öppet, liberalt samhälle för att det ska bli bra. Ett samhälle där man får tänka fritt. Excellence with impact ett bra uttryck. Genomslag ska forskningen ha. Forskningen måste spridas, omsättas och förnyas på något sätt. Det kan räcka med att forskningen berikar det mänskliga medvetandet. Det ser oerhört olika ut inom olika områden. Vi kommer att behöva tolka det olika inom olika områden. Det behöver bedömas av människor, inte av indikationer. Samverkan kan vara en viktig form, men också motverkan. Vi studerar de system som finns. Vi kommer att lära oss av dem och de knäckfrågor de upptäckt. Hur ska en strategi för ett universitet se ut? Man behöver definitivt en strategi. Man har begränsade resurser att fördela. Forskarna som ska finnas i systemet behöver ett någorlunda stort basanslag och en horisont för att de ska kunna finnas vid forskningsfronten. Oordning ökar om man inte tillför energi. Det finns en stark kraft mot utjämning. Gör man inte en aktiv strategi går det mot en utjämning. Och pengar räcker inte för någon. En strategi behövs för att förhindra utjämningen. En strategi för att se hur man rekryterar, hur man befordrar, fördelar resurser och hur man avvecklar det som inte producerar. Det universitet som gör detta kommer att stå väldigt starkt i framtiden. Ingår konst? Svar ja!

2 Universiteten konkurrerar om de unga och duktiga, men det gör även andra delar av samhället, inte bara universitetet. Har vi möjlighet att vara konkurrenskraftiga? Vad är nytta? Finns det någon forskning som inte är nyttig? Det är nyttigt för samhället, men viktigt för forskarna att kollektivt motivera det. Det kan vara att man berikar det mänskliga kunnandet. Det behöver inte vara att det leder till någon produkt eller så. Var ska pengarna komma ifrån? Basförsörjning till universiteten mer från forskningsråden. SAMVERKAN SOM FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR FORSKNING OCH INNOVATION Johanna Adami, direktör och chef för avdelningen Hälsa, Vinnova Fortsätta hålla Sverige framgångsrik. The next supermodel kallas det när tidningen The Economist, lyfter fram de nordiska ländernas innovationssystem och samverkan på sin förstasida, februari Rubrik: Why the world should look at the Nordic countries. Sveriges innovationsmyndighet Vinnova Stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta. Korta fakta om myndigheten: Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning och utveckling är ca 2,2 miljarder kronor 2013 Nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling Cirka 200 personer med kontor i Stockholm och Bryssel Generaldirektör är Charlotte Brogren Svensk forskning och innovation i siffror: Vi ligger nummer 4 på världslistan när det gäller hur stor del av vår BNP som går till forskning och innovation. Näringslivets andel minskar. Alla pratar innovation och forskning. Asien är nu uppe i USAs nivå när det gäller satsning på forskning. Som pyttelitet land måste vi se: Hur kan mitt forskningsområde lösa samhällsutmaningar på global nivå? Ska staten bestämma vad jag ska forska på? Det behöver inte vara en motsättning. Åtta procent av den totala kakan är behovsmotiverad forskning. Det behöver inte vara motsatsförhållande till fri forskning. VINNOVAS STRATEGISKA OMRÅDEN: Utmaningsdriven och gränsöverskridande samverkan. Utmaningsdriven innovation Samverkansprogram Internationella samarbeten Förnyelse av kunskapsområden. Hälsa Transport och miljö Tjänster och IKT Produktion och arbetsliv

3 Stärkt innovationskraft hos utvalda målgrupper. Innovationskraft i offentlig verksamhet Innovativa SMF Kunskapstriangeln Individer och innovationsmiljöer Var kan Sverige komma med strategiska lösningar här? Rollen Vinnova har är att koppla, katalysera och stimulera. Vad är samverkan? Kan vi mäta samverkan? Vad finns det för goda exempel? Vi har samarbetat inom en rad områden. Strategiska forskningsområden. Företag kan gå i konkurs. Men man kan säga att ni får potentiellt bidrag, men vi vill kolla upp och stämma av om ett år. Skapa samverkanskonstellationer. Samlar företag från olika branscher, stora och små företag, tvärdisciplinär forskning från universitet, högskolor, forskningsinstitut, offentlig sektor, ideella organisationer eller branschorganisationer. Internationella partners är välkomna om det gynnar projektet. Utveckling av samverkansuppgiften. I bred dialog med universitet och högskolor ta fram en modell. Uppdragsforskning Industrin beställer Akademin utför Industrin betalar Strategiska Forskningsområden (SFO) Akademin beslutar om forskningsagenda Industrin inbjuds Akademin utför Staten betalar Samverkansprogram Akademin, industrin och offentlig sektor beslutar, utför och betalar gemensamt. Process: Dialog, samråd & best practise, samt modellutveckling. Vi jobbar över tid, fram till 2016 med att utveckla en modell. Bidra till strategier. Ledningarna i hela Sverige, alla universitet och högskolor bjöds in att söka bidrag, och alla som sökte fick. Alla kom inte in med ansökningar. Det handlar om att samverka med andra universitet, med andra aktörer, offentlig sektor, näringslivet. Det måste finnas karriärbefrämjande faktorer. Ingrid Elam, Konstnärliga fakulteten: Vad är innovation för er? Ofta svårt att se innovation utanför fältet medicin, naturvetenskap, teknik: omprövar Vinnova sina begrepp? Johanna Adami, Vinnova: Ja! Den torra definitionen är en innovation är någonting som är i bruk, som används på något sätt. Det kan vara en metod. Det kan hamna inom det konstnärliga eller

4 humanistiska området. Det kan vara affärsmodeller eller produkter. Sociala innovationer, där finns en oerhört stor potential. Begreppet breddas. Vi arbetar med innovationer för tillväxt. INLÄGG FRÅN FORSKARE OCH TJÄNSTEMÄN Maria Anwret, professor och senior rådgivare, Sahlgrenska akademin Utifrån&in perspektiv. Utmaningen vi står inför nu är att det finns oerhört mycket pengar i systemet. Hur ska vi förvalta dessa pengar? Det är här nyttan kommer in. Hur gör vi ifrån Göteborgs universitets perspektiv för att öka vår konkurrenskraft och attraktionskraft. Relevans och nytta i det korta perspektivet, kanske gör nytta för stunden. Hur man bygger konkurrenskraft långsiktigt. Förändringsarbete med givande och tagande. Med målet att öka konkurrenskraft. Man måste våga identifiera vissa områden. Särskilt när vi har en så komplett miljö som vi har i Göteborg. Professionalitet och ledarskap är oerhört viktigt. Vi behöver vara transparenta och identifiera våra styrkor. Synlig attraktionskraft som gör omgivningen nyfiken, som upptäcker nya områden. Målet är långsiktigt. Man måste göra vissa ställningstaganden. Man måste förstå varför man gör det här, men lyfta fram styrkor. Allt hänger ihop som i ett ekosystem. Ledarskapet måste vara tydligt, transparent och inkluderande på alla nivåer. Det är jätteviktigt. Hur såg det ut igår hur ska det se ut imorgon? Det vi pratar om idag är beroende på hur det såg ut igår. Om man inte syns, så hittar ingen ens in här man hittar inte den kunskap man söker. Man måste våga bli mer strategisk. Nytta och relevans: kunskap måste exponeras utåt. Annars tas den inte om hand. Om kunskapen exponeras och tas om hand så blir den relevant. Och förvaltas på rätt sätt. Det leder ofta till samhällsnytta. Det globala engagemanget: Man kan initiera olika program för tillväxtnytta i tredje världen. Inom Life Science har vi initierat ett förändringsarbete där vi identifierat områden. Vi har kompetens att förverkliga de områden vi tagit fram. Naturvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin, Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset står bakom detta strategiska område. Det kommer att leda till nytta och relevans. Ett Life Science cluster kommer att växa fram. Konkurrenskraft får vi genom att prioritera. Vilket kräver ett starkt ledarskap och transparens. Det genererar ännu mer kunskap. Miljön för att få det här att hända är väldigt relevant, för att verka och utveckla Life Science, som leder till processer som ger samhällsnytta. JAN BORÉN, professor, Sahlgrenska akademin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin. För oss är det ganska lätt att diskutera nytta. Förståelse av sjukdomsmekanismer, förebygga och behandla. Utbildar läkare så de kan utvärdera nya behandlingsprinciper. Lätt att se, men svårt att räkna nytta. Mycket av arbetet är nationella och internationella samarbeten. Vid vilket universitet ska man lägga pluspoängen? Inte alltid lätt att veta vad som är nytta i det långa loppet.

5 Samverkan med sjukvård. Vi måste bli bättre på samarbete med läkemedelsindustrin. Nu drar industrin ner på storleken på forskningen. Nu ökar man samverkan istället, med universitet, med starka forskargrupper och med mindre företag. Men universiteten måste nu vara redo att satsa för att bygga upp miljöer där forskare får samfinansiering och kan samverka. De som gör det kommer med tåget, övriga står kvar på perrongen och ser tågen gå förbi nu. Universiteten måste ta en större del i samhällsdebatten. Vi måste våga prioritera och vi måste våga exkludera. Något vi idag undviker att göra. Vi måste ha attraktiva miljöer. Ge yngre forskare möjlighet att blomstra, och vi har ett problem med gender. ANNIKA HÄRENSTAM, professor, Samhällsvetenskapliga fakulteten, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Vi måste bygga strukturer och system för att få verkstaden att fungera ihop med vad staten och våra universitetsledningar vill. Vilka åtgärder ska man kunna vidta för att visa upp det vi redan gör? Vi måste bli bättre på att kommunicera. Hur vi ska kunna bli bättre på att visa upp. Vi måste ha incitament strukturer för det. Det finns en kulturfråga. Det finns en kultur som tycker att den forskare som är mycket ute och pratar inte är en lika bra forskare. Hur ska vi få mer av det som faktiskt kan nyttiggöras. Hur vi släpper in, att vi bjuder in omvärlden. Akademin har hög legitimitet. Många vill prata med forskare. Viktigt att vi har en struktur man kan hitta i. När det handlar om huruvida jag kan få pengar för en månad till. Satsa på att bygga upp struktur för samverkan, idag är det inte riktigt fint. Svårt att som forskare orka. Man ska jobba med att få pengar för att samverka. Vi har en lång väg att gå. Glöm inte bort verkstadsgolvet. LENA ERIKSSON, forskare, Humanistiska fakulteten, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Att mäta ansvar och att mäta ansvarsfullt. Kan man mäta nytta och samhällsansvar? Mätpunkter: Accountability och governmentality Att redogöra för och motivera (skattefinansierad) verksamhet Att med hjälp av standardiserade mätverktyg och auditprocesser forma (skattefinansierad) verksamhet Performativitet och penningincitament. Men hur vet vi att vi är på rätt väg? Vilka åtgärder bör vi ta redan nu för att på sikt kunna öka konkurrenskraft och visa på relevans och nytta i forskning? Hawthorne effekten och hundar (inte katter) Det finns en självbild hos akademiker: vi forskare är som en hord katter som ska vallas. Men nej, vi akademiker är mer som cirkushundar. Metrisk motsättning mellan samhällsansvar och internationalisering.

6 Det finns en motsättning mellan internationaliseringsdrivet, där vi ska sträva efter att publicera oss i internationella tidskrifter: Någon annanstans är bra. Men kanske ska vi publicera i Sverige också? Men, man bör inte springa på två bollar samtidigt. Hur kan man mäta detta? Vad det nu är som ska mätas? SARA DAHLBERG, affärsjurist och biträdande enhetschef, Forskning och innovationskontoret. Vi måste vara tydliga med vilken kunskap vi tar med oss in i ett samarbete. Och vara säkra på att vi förfogar över den kunskapen. Vi måste ha koll på vad som skapas i olika samarbeten. Vem som har rätt till vad, och vad jag själv förfogar över. Så man inte lovar bort samma saker flera gånger. Vi kan inte lova bort exempelvis infrastruktur så vi inte kan fortsätta med vår forskning inom området, till exempel databaser. Vi måste hantera att gå in i komplexa strukturer. Vi behöver hitta ett sätt att hantera den balansgång det innebär att vi i Sverige har ett lärarundantag. Att man har dubbla roller, att man är statligt anställt, men äger sitt resultat. Vi måste hitta ett system för det och kunna hantera det. Vi saknar pusselbitar från regering och riksdag. På samverkanssidan står det väldigt lite skrivet. Det är knivigt med sekretessfrågor eftersom vi är en myndighet och lyder under en offentlighetsprincip. Det finns en brist på styrning från statligt håll. Det görs väldigt lite på departementsnivå än så länge. Ifrån verksamhetsstödshållet samarbetar Forsknings och innovationskontoret, Innovationscentrum och GU Holding i ett utvecklingsarbete, för att ta ansvar hur vi verkar för nyttiggörande. Det krävs ett tydliggörande av förväntningar utifrån för att vi ska ta vara på ett ansvarsfullt sätt. PANEL Samtliga, samt Ludde Edgren, enhetschef Forskning och innovationskontoret Johanna Adami, Vinnova: det har inte funnits tydlighet kring samverkansuppgiften. Men nu har vi 200 miljoner öronmärkta pengar till det här. Ni behöver ta fram hur kriterierna ska se ut. Det finns en rädsla för indikatorer som om det är ettor och nollor. Vi måste se att det är just det arbetet vi ska göra tillsammans. Komma överens om hur vi mäter med en viss index. Vi har också öronmärkta pengar för att främja mobilitet. Mille Millnert, Vetenskapsrådet: Vi kommer aldrig att lyckas fullt ut med att mäta kvalitet. Vi kommer att mäta projektioner av kvalitet. Det är dödsdömt att anpassa sig efter det ena eller andra systemet. Man får hoppas att man lyckas mäta det som är viktigt. Fråga: Om vi går hårt på nytta och innovation så kommer vi att få kort tidsperspektiv. Hur ska vi använda våra resurser på bästa sätt? Inom eller mellan universiteten. Johanna Adami, Vinnova: Nytta som kortsiktigt? Nej, vi kan gå hundra år tillbaka och se hur vi har hittat lösningar på problem, tekniska innovationer. Till exempel har antalet trafikolyckor minskat. Man gjorde upp strategier, det är ett fyrtioårsperspektiv. Och vad är sociala innovationer? Vi pratar inte marknadsföring i min värld. Som forskningsfinansiär tittar vi inte på det sättet.

7 Maria Anwret, Sahlgrenska akademin: det är ju tidigare forskning som lett fram till det här. Den medicinska forsningen går ner idag. Hur ska vi kunna kapitalisera forskningen som görs idag och fortsätta vara ledande. Det är det som är vår utmaning. Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet: Vi börjar hela tiden prata om sociala innovationer så tar det två minuter och så är vi på medicinska och tekniska innovationer igen. Johanna Adami, Vinnova: Det här med sociala innovationer är ju nytt för oss på Vinnova. Vi var en teknikmyndighet. Men det vi säger till alla aktörer som vill vara med och lösa det här: beskriv för oss. Det har en extremt stor tillväxtpotential. Annika Härenstam: Sociala innovationer, det är en jätteutmaning. Vi ska lyfta upp Sverige och de nordiska länderna här, berätta att vi har varit väldig bra på det exempelvis med folkrörelser, hur facken jobbar, hög läskunskap, ombudsman... vi är kända ute i världen för det här. Nu bygger vi in konkurrens som motverkar samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv och universitet. Här tappar vi vår kompetens. Helena Lindholm Schulz: Tidsperspektivet. Vi kan bara veta vad som är nyttigt på lång sikt. Nästan all forskning är nyttig på lång sikt. Men vi vet inte när. Ornitologi var ganska fånigt, tills fågelinfluensan slog till, islamologi var fånigt till 11 september slog till och Jan Hjärpe var med i varenda tv studio. Hur ska vi veta att den forsning som bedrivs idag är nyttig. Vad är nytta? Den frågan behöver fördjupas. Vi pratar om innovation social innovation är ett begrepp som används som om vi inte haft det tidigare, som varit nyttig för välfärd men kanske inte alltid för tillväxt. Frågan om tillväxt alltid är nytta för välfärd. Johanna Adami, Vinnova: Vi måste utvärdera de som får ta del av våra medel. Det finns en modell idag. Vi vet att det är viktigt med samverkan för att vara attraktiva i den globala konkurrensen. Om vi inte går in i det här gemensamt så är det ett hot mot vår tillväxt och bibehållna konkurrenskraft. Vi jobbar oerhört traditionellt inom universitet och högskola. Vi måste se hur de jobbar i andra länder och dra nytta av den kunskapen. Jan Borén, Sahlgrenska akademin: Det vi måste satsa på är bra forskning, excellent forskning. Undvik i det längsta att dela ut medel med en massa specialutlysningar, med inriktning mot olika länder etc. Undvik för mycket skräddarsydda varianter och satsa på skräddarsydd forskning. Forskare lägger mycket tid på att paketera om sina ansökningar i olika varianter tar oerhört mycket tid! Mille Millnert, Vetenskapsrådet: De fall du räknar upp har vi gjort på direkt regeringsuppdrag. Vi ägnar oss inte åt det själva. Johanna Adami, Vinnova: Vi har haft en snårskog på Vinnova. Det viktiga är att vi synkroniserar oss i hela forskningssystemet. Vi har samrådsgrupper. Vi har definierat tre stora paraplyer under vilka områden vi ska ha. Mikael Olausson, Sahlgrenska akademin: Nyttan om vi inte kan lösa det i en operationssal ska vi försöka lösa det i ett forskningssamarbete. Det kräver att idéerna får uppmärksamhet. Jag efterlyser ett bra system i att plocka upp grundforskare, kliniker etc.

8 Ola Sigurdsson, Humanistiska fakulteten: Går det att planera nytta? Och om det inte går att planera nytta, hur gör man då? Margareta Wallin Peterson, vicerektor med ansvar för samverkan och innovation: Våra fakultetsanslag är jättemycket pengar och 20 procent är jättemycket pengar. Nyttiggörande: vems ansvar är det och hur långt går det ansvaret? Hur långt ska ansvaret sträcka sig, hur ska vi bygga stödstrukturer för att stötta? Vem tar vilken roll? När vi jobbar med att bygga upp kudden. Ludde Edgren, Forsknings och innovationskontoret: Trycket blir på nyttiggörande. Man anpassar sig mot utlysningen. Vad för jag in i projektet, och får jag kontroll över det och kan jag forska vidare på det? Kan jag visa upp det för nästa chefsnivå och nästa chefsnivå. Maria Anwret, Sahlgrenska akademin: Vi problematiserar samverkan. Vi gör ju inget annat än samverkar. Nu finns det pengar att söka och då ska vi passa in samverkan i en ram och anpassa oss till spelet. Vi behöver bestämma att det här vill vi som universitet stå för. Jag tycker att generellt känns det som vi problematiserar hela frågeställningen för att det finns pengar. Jan Borén, Sahlgrenska akademin: Vilken forskargrupp har inte samverkan? De som inte samverkar drar inte in några pengar och finns snart inte kvar. Satsa där det finns, tappa inte tid utan kör på. Annars har tåget gått. Medicinska fakulteten kanske har en särskild sits här. För oss är samverkan inte ett problem. Vi har både samverkan och samarbete. Annika Härenstam, Samhällsvetenskapliga fakulteten: Det ser ut olika på olika håll inom universitetet. På Samhällsvetenskapliga fakulteten är det inte lika lätta att hitta samverkansformer. Jag gillar ordet genomslag. Det passar bättre. Lena Eriksson, Humanistiska fakulteten: Kan man planera nytta? Hur vi kan eller bör mäta saker och vilka konsekvenser det får för olika typer av fält. Så att inte allting sipprar rakt ner till cirkushundarna och att vi inte behöver sitta och paketera om oss efter hur utlysningarna ser ut. Johanna Adami, Vinnova: De goda exemplen ta fram dem! Vad är formen, så vi kan se dem och få fram fler! De uppdrag vi har fått, två regeringsuppdrag som vi ska göra i samråd med varandra. Vi fördelar ju inte medlen. Men vi ska ha en väl förankrad modell. Vi har några år på oss. Mille Millnert, Vetenskapsrådet: vi har en modell för omfördelning idag som ingen förstår. Och som är ganska oduglig. Den var helt indikatoruppbyggd, vilken var en stor nackdel. Vi har fått uppdraget att utveckla den. Med starka inslag av peer review. Hur jobbigt, och hur dyrt, kommer det att vara? Men om det tar mycket forskartid är det en nackdel. Kan man nå en förbättring så är det jättestora pengar. Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet: Utbildning är vår största samverkan!

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014

Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014 . Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014 2014-12-08 Anna Lipkin, Konkurrensverket Nina Widmark, VINNOVA Snabbfakta VINNOVA Stimulera Statlig myndighet under Näringsdepartementet

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Samhälleliga utmaningar: Nyttiggörande och kunskapens roll Universitetsledningen Helena Lindholm Institution enhet avdelning Namn Horizon 2020: Ramprogram

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot) Anpassa sidfoten 1. Klicka Sidhuvu Infoga. Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Välkommen till Informationsmöte om Vetenskap med och för samhället, Horisont 2020

Välkommen till Informationsmöte om Vetenskap med och för samhället, Horisont 2020 Välkommen till Informationsmöte om Vetenskap med och för samhället, Horisont 2020 Maria Hagardt, Nationell kontaktperson Twitter: @vinnova.se #VIH2020, #Swafs, #RRI, #H2020 Webb: www.vinnova.se/swafs2016

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten Så fungerar Västra Götalandsregionen Politiskt styrd VGR styrs av förtroendevalda politiker. De 149 ledamöterna i regionfullmäktige väljs

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

Behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet

Behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2013-04-15 2013-01710 Reviderad 2013-04-24 Behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet En utlysning inom det strategiska området Produktion och arbetsliv. 1 Sammanfattning

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Koppla. Stimulera. Katalysera

Koppla. Stimulera. Katalysera Snabbfakta Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning och utveckling är 2 376 miljoner kronor 2013 Nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling Drygt

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Aktuellt från VINNOVA

Aktuellt från VINNOVA Aktuellt från VINNOVA Sjöfartsforum 8 november 2012 Marit Werner Bild 1 VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet Bild 2 FÖRDELNING PER LÄN miljoner kronor investerade VINNOVA i svensk FoI 2011 1 000 800

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Innovationskraft i offentlig verksamhet. Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april

Innovationskraft i offentlig verksamhet. Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april Innovationskraft i offentlig verksamhet Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet - Innovation för tjänster och produkter! - Innovation för processer

Läs mer

Attraktionskraft för hållbar tillväxt. med stöd av

Attraktionskraft för hållbar tillväxt. med stöd av Attraktionskraft för hållbar tillväxt med stöd av Välkommen till Ökad regional attraktionskraft Björn O. Nilsson vd IVA Nyckelområden för ökad konkurrens- och attraktionskraft Carl Bennet vd Carl Bennet

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar

Läs mer

Utmaningsdriven innovation - Initiering 2013

Utmaningsdriven innovation - Initiering 2013 UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 121109 2012-01384 Reviderad Utmaningsdriven innovation - Initiering 2013 En utlysning inom programmet Utmaningsdriven innovation - samhällsutmaningar som tillväxtmöjligheter

Läs mer

Vi är Sveriges Ingenjörer

Vi är Sveriges Ingenjörer Vi är Sveriges Ingenjörer 2 Medan våra medlemmar utvecklar Sverige så utvecklar vi dem Våra ingenjörers visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG

UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. HAR DU EN IDÉ ELLER VILL UTVECKLA DITT FÖRETAG? I Uppsala är vi många företagsfrämjande aktörer som kan hjälpa dig vidare

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program

Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program 1 (15) UTLYSNING Datum Preliminärt utkast version 2013-02-01 prel ver 1 Reviderad Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program Erbjudande att med utgångspunkt i

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Kompetenscentrum 2017- Steg 1

Kompetenscentrum 2017- Steg 1 UTLYSNING 1 (14) Kompetenscentrum 2017- Steg 1 Skiss 1 Inledning VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta. VINNOVAs vision är

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

UTLYSNING 1 (6) VINNVÄXT 2016 Skiss

UTLYSNING 1 (6) VINNVÄXT 2016 Skiss UTLYSNING 1 (6) Datum Diarienummer 2015-02-20 2015-00027 VINNVÄXT 2016 Skiss Inbjudan att inkomma med skisser för uppbyggnad och utveckling av innovationsmiljöer inom strategiska områden av betydelse för

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Utlysning av Berzelius Center 2005

Utlysning av Berzelius Center 2005 Utlysning av Berzelius Center 2005 Ett samarbete mellan och 2005-06-21 1. Inledning... 2 2. Utlysningen... 2 2.1 BAKGRUND TILL UTLYSNINGEN... 2 2.2 UTLYSNINGENS MÅL OCH BUDGET... 2 2.3 UTLYSNINGENS INRIKTNING...

Läs mer

STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I

STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I Statlig AKADEMISKA MILJÖER Analys av statens styrning för att tydliggöra universitetets förutsättningar, skyldigheter och möjligheter att bedriva samverkan

Läs mer

Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar. Jonny Ullström. Bild 1

Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar. Jonny Ullström. Bild 1 Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar Jonny Ullström Bild 1 Tidshorisont för uppföljning, utvärdering och effektmätning Effekter Samhällsekonomiska effekter Effektlogikprövning:

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Tar din kommun tillvara på digitaliseringens möjligheter? INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN 2017

Tar din kommun tillvara på digitaliseringens möjligheter? INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN 2017 SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN 2017 Tar din kommun tillvara på digitaliseringens möjligheter? INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN 2017 KVALITETSMÄSSAN DEN 14 16 NOVEMBER 2017 SVENSKA

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer