Mötesanteckningar Strategi Säkrare Båtliv 2020

Transkript

1 1(7) Handläggare Lina Petersson Datum Mötesanteckningar Strategi Säkrare Båtliv 2020 Datum: 17 juni 2011 Tid: Kl Plats: First G, Göteborg # Välkomnande och inledning av Erik Eklund, Transportstyrelsen. Kort presentation av deltagarna. PPT-presentation Hur ser projektplanen ut, vad har vi gjort och vad ska vi göra framöver? - Projektet inleddes med uppstartsmöte i Häringe. - Varje fokusgrupp har haft två/tre möten för att komma fram till långsiktiga mål 2020 samt aktiviteter år Därefter har en handlingsplan sammanställts för respektive fokusgrupp. - Dagens uppföljningsmöte, med presentationer av respektive grupps handlingsplan. - Hur ska vi gå vidare härifrån? Alla fokusgrupper redovisade sitt arbete och deltagarna kommenterade och diskuterade utfallet och stödjer innehållet som står med vissa tillägg. # Redovisning grupp Samarbete PPT-presentation Mats Rosander, Transportstyrelsen. Prioriterade punkter att ha uppnått till 2020, i ett bör-läge ; - Definierat ansvarsområde - Gemensam målbild av hur ett säkert båtliv ser ut - Ansvarsområdet framgår tydligt av och är väl känt i myndighetens uppdrag - Ansvarsområdet är väl känt hos allmänheten - En gemensam olycksdatabas - En levande plan rullas årligen - Nytt forum/arbetsgrupp på detta område har skapats Dessutom; - Tekniskt samarbete har utvecklats, bl.a. forskning Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Box Norrköping Besöksadress: Östra Promenaden 7 Telefon: Telefax:

2 Datum Dnr./Beteckning 2(7) - Gemensamt tänk - Definierade gränssnitt - Brett åtagande i skola/förskola - Gemensamma budgetredovisningar för att få en helhetsbild Gruppen förtydligade att bör-läget är till år 2020 innebär inte att vi kan vänta till dess med att agera, vi måste börja arbeta med detta nu. Aktiviteter; 1- Alla intressenter i samarbetet måste vilja samarbeta 2- Intresse- och ansvarsområdet båtliv tydliggörs, varje myndighets ansvar för olycksförebyggande arbete framgår av styrande dokument. 3- Ansvarsområden/gränssnitt mellan aktörer måste definieras Dessutom; - MSB ser gärna att ett mer omfattande Vattensäkerhetsråd inrättas - Båtliv i EU-perspektiv, större satsning internationellt vad gäller turism pågår - Status att vara delaktig i samarbetet - Båtlivsorganisationerna bör spela en mer aktiv roll/ha större mandat i samarbete Gruppen har inte tagit ställning till de ekonomiska behoven/frågan om resurser för strategiarbetet. Detta bör dock tas med i slutrapporten till departementet och motiveras med en samhällsekonomisk kalkyl vad är människoliv värda? # Redovisning grupp Fall överbord Presenterades av Per Berkhuizen, Svenska Kryssarklubben. Gruppen har haft tre möten. Förslag till åtgärder; - Svårt att arbeta med frågan när det inte funnits tillräckligt underlag/information om hur olycksbilden ser ut. Behövs en olycksdatabas för att få en tydlig bild av läget och hur man ska agera, vi kan dock inte vänta på detta utan måste arbeta parallellt med andra åtgärder/aktiviteter som sedan kan komma att behöva justeras när fler fakta inkommer. - Måste aktivera de system som finns idag och se till att erforderliga resurser avsetts - Måste börja med skolbarnen, det är ett viktigt arbete och bör ha mer resurser - Även nå ut till skolbarnens föräldrar samt mor- och farföräldrar för att påverka deras attityder till båtsäkerhet.

3 Datum Dnr./Beteckning 3(7) - Informera om sådant som är relevant för respektive målgrupp med riktade insatser vilka risker utsätter man sig för i en båt/vid vatten? - Olyckor i insjöar, en oorganiserad grupp användare som måste nås på andra vägar. - I befintliga utbildningar, t.ex. förarbevis, behövs även en praktisk del där man får prova på hur man ska agera vid fall överbord. - Transportstyrelsen ska ta fram gemensamt material som samtliga inom samarbetet kan instämma i. - Informera om vikten av att bära flytväst, alltid för alla. - Kantringsskydd i små båtar. Svårt att ta sig upp i båten igen om stege saknas/är bristfällig. Bör vara krav på båtens utrustning, t.ex. att man ska kunna ta sig ombord från vattnet även om man är ensam. Vid konstruktionskrav bör det ingå i standardiseringsarbetet. - Säkringsutrustning för att förhindra skador p.g.a. bommen. Finns det enklare/billigare lösningar för detta? - Det finns en lista på Transportstyrelsen.se med säkerhetsutrustning, vilken bör anpassas efter olika båttyper. - Bör finnas en s.k. räddningsstege i alla båtar, finns enkla varianter med ett steg i två tampar för små fiskebåtar. - Det finns nödsändare, t.ex. PLB samt VHF och mobiler till hjälp vid olyckor, men ofta har man inte tid att vänta på räddning vid fall överbord. Det pågår ett arbete inom IMO med tekniskt samarbete för PLB, vilket dock handlar mest om handelsfartyg p.g.a. kostnaderna. # Redovisning grupp Olycksutredning & analys Inledande PPT-presentation och filmklipp av Jonas Eklund, Utbildarna. Jörgen Zachau, Transportstyrelsen, redogjorde för gruppens rapport. - Det finns idag en olycksdatabas hos Transportstyrelsen där arbete pågår för tillfället med att lägga in information om fritidsbåtsolyckor. - Utredningsenheten, som arbetar med olycksdatabasen, håller på att rekrytera en person som ska arbeta med att utreda och analysera just fritidsbåtsolyckor. Enheten ska göra djupdykningar i dödsolyckorna, men även försöka utreda de övriga fallen. - Det pågår ett samarbete mellan sjö- väg- och järnvägsavdelningen om hur man skaffar basinformation om olyckor. - Databasen beräknas kunna utökas med ca 100 olyckor per år. Transportstyrelsen är beroende av andra organisationer och myndigheter för att få in informationen, och behöver hjälp bl.a. från övriga i detta strategiarbete. - En olöst fråga är angående sekretessen, vilket behöver utredas vidare, hur förhåller sig denna sekretess mellan olika aktörer?

4 Datum Dnr./Beteckning 4(7) - Transportstyrelsen kommer inom kort skicka ut ett brev till samtliga polismyndigheter med en upplysning om deras skyldighet att informera Transportstyrelsen vid olyckor med fritidsbåt. - Det är svårare att komma åt olyckor som inte medfört dödsfall, eller fall där man är rädd att man ska bli åtalad för brott. Transportstyrelsen bör upplysa allmänheten om att myndigheten inte har någon gererell åtalsplikt. - Förslag Att analysen i första hand är tänkt som internt dokument som stöd, men det finns dock intresse externt att få ta del av denna information, t.ex. genom Fakta om båtliv. - Förslag Att göra mätningar under högsäsongen med sommarjobbare som ringer runt till anmälda sjöräddningsfall och tar reda på mer information om olyckan, t.ex. om de hade flytväst. - Förslag Att Transportstyrelsen arbetar fram ett formulär med ett antal basfrågor som ska besvaras vid olyckor, vilken bör kunna komplettera befintliga formulär hos Polis och Kustbevakning. - Det inträffar många incidenter som inte varit sjöräddningsfall och ingen myndighet har varit inblandad. Hur kommer vi åt dessa erfarenheter? Här kan medierna kanske vara till hjälp. - Ett pilotprojekt startar i oktober av Transportstyrelsen, där ett formulär lämnas till sju akutmottagningar som ska fyllas i av alla som varit med om en trafikolycka Har du skadat dig i trafiken på land eller till sjöss? Denna folder ska delas ut under ett års tid och sedan utvärderas. - Dykningsolyckor har under senare år varit få, men bör inte glömmas bort i detta strategiarbete. Bör vara med i Transportstyrelsens dokument samt föras in i databasen. - Frågan är vad som ska gälla för skridskoåkare och båtar som åker på is. Dessa bör inte uteslutas i arbetet och bör dessa finnas representerade i Sjösäkerhetsrådet? Redovisning grupp Kunskap Inledande PPT-presentation och filmklipp av Jonas Eklund, Utbildarna. Lina Petersson, Transportstyrelsen, visar PPT-presentation från gruppens handlingsplan. Mål inför 2020 är att minska antalet olyckor i de kategorier där de flesta olyckorna sker; - Fritidsfiskarna - Olyckor i hamn - Kollisioner - Grund- och landkörningar

5 Datum Dnr./Beteckning 5(7) - Kanot och kajak Aktiviteter år för att nå målen till 2020 är; 1- Informationsfolder till hamnar och båtägare om upplysningar och information som underlättar vistelsen i hamn. Exempel på information är angående stegar vid bryggor, båtstegar och faran vid skuttet i land. 2- Informationsfolder angående användning av kanoter, både för svenska och utländska användare. Exempel på information är vad man kan behöva tänka på när man är ute och paddlar, väderförhållandens påverkan osv. 3- Arbeta för ökad användning av mobil i vattentät påse med i båten, samt bättre täckning. 4- Påskynda arbetet med korrigering av sjökorten, samt bättre utmärkning av vanliga kollisionsställen. 5- Arbeta för ökad användning av flytoverall, samt upplysa om övrig utrustning och klädsels betydelse för säkerhet på sjön. Exempelvis genom att SSRS genomför tester av olika säkerhetsprodukter och redovisar resultaten härav. 6- Införa frivilligt manövreringsintyg för samtliga båtar information om hur min båt fungerar och hur man agerar vid olika situationer med den. Föreslå för båttillverkarna att bifoga viss information/utbildning till båtköpet för vad som gäller den specifika båten. Exempelvis NFB nytt intyg? 7- Samordna mätning av båtanvändandet så det går att se var många båtar befinner sig vid vilka tidpunkter. Exempelvis genom frivilligorganisationers hjälp som redan befinner sig på lämpliga platser. 8- Upplysa om de risker som följer när man är ute ensam med båten. Vikten av klädsel, utrustning, kunskap osv. 9- Arbeta för att skolundervisningen förbättras och förtydligas. Behövs mer resurser. 10- Arbeta för en lösning av farledsfrågan, behövs mer resurser. Samtliga grupper har konstaterat att det är väldigt viktigt att satsa på en bättre insats i skolan för att informera om bad-, båt- och isvett. Det är ett förebyggande arbete som påverkar allmänhetens attityder och höjer kunskapsnivån på området. I januari 2011 påbörjades nytt material som nu finns tillgängligt för skolors åk 1-3. Kommunerna är ålagda att ha med sim-, båt- och isvett i undervisningen, vilket ligger under Idrott och hälsa i läroplanen. Detta behöver dock följas upp bättre och en undersökning 2010 visade på ett dåligt resultat. Problem att många kommuner inte anser sig vara

6 Datum Dnr./Beteckning 6(7) berörda eftersom de saknar kust, de bör dock upplysas om att området även inkluderar sjöar och andra inre vatten. SKL bör vara med i strategiarbetet, samt eventuellt Skolverket? Det är ett problem att det inte finns resurser för att ta hand om farlederna, det behöver vidtas åtgärder och utmärkningen behöver förbättras. I Norge har man gjort nya farleder för fritidsbåtar så de inte behöver trängas med handelsfartygen. Hos Sjöfartsverket pågår ett arbete med att ta fram en farledsstrategi, dock har fritidsbåtsföreträdare inte varit med i diskussionerna. # Vägen framåt Hur ska vi nu arbeta vidare med strategiarbetet, utifrån fokusgruppernas rapporter och redovisningar? Det har sedan tidigare funnits några olika alternativ för det fortsatta arbetet; 1- Att arbeta vidare i samma grupper som under våren 2- Fokusgrupperna Människa, båt/farkost, infrastruktur och räddning 3- Fokusgrupperna Förebyggande, regler/tillsyn och avhjälpande En diskussion kring hur arbetet ska drivas framåt har hållits och det har framkommit olika synpunkter på hur arbetet bör bedrivas. Bl.a. framhölls att det i fortsättningen skulle vara Sjösäkerhetsrådet som skulle hålla i denna strategi. Andra åsikter var att dela upp i nya grupper på mer specifika områden som brand/kollision etc. Det som gruppen enades om var att gruppindelningen skulle behållas för att färdigställa arbetet och sedan fanns det möjlighet att i rapportern gruppera/referera till de andra sätten att skära arbetet. Förslag - Att en grupp Sjösäkerhetsrådet arbetar vidare och leder det fortsatta strategiarbetet där handlingsplan ska tas fram. Det är en känd huvudman och ett naturligt fora för säkerhetsfrågor. Bör Sjösäkerhetsrådet utökas med medlemmar från strategiarbetet, eller kan man ha arbetsgrupper under rådet som mer konkret arbetar vidare med frågorna? Förslag Att samtliga deltagare bör gå hem till sin myndighet/organisation och ta reda på om man är intresserad av att jobba med denna fråga, sedan kan vi gemensamt ta fram en strategi för hur vi kan arbeta vidare. Förslag Att det innan den 23 september tas fram en skriftlig avsiktsförklaring som samtliga deltagare kan ta ställning till på hemmaplan och få förankrad internt, sedan skriva under och gå igenom denna förklaring den 17 september. Det är i så fall viktigt att veta vilka resurser som kommer krävas av respektive myndighet och organisation.

7 Datum Dnr./Beteckning 7(7) Efter diskussioner i gruppen så enades vi om följande tidplan; - 1/7 Transportstyrelsen ska senast den 1 juli skicka ut följande dokument: Mötesanteckningar från dagens möte, presentationer från dagens möte, en konsoliderad rapport där alla fyra fokusrapporter är inkluderade samt med tydliga instruktioner för vad som ska kompletteras av grupperna, förslag till avsiktsförklaring som syftar till att påbörja förankringsarbetet högre upp i respektive organisation för att säkerställa att slutresultatet kommer få den tyngd som vi alla önskar. - 17/6-23/9 Alla fyra fokusgrupper ska återsamlas och förtydliga och förbättra rapporten framförallt inom handlingsplanen som måste bli mer konkret och tydlig och skicka in resultatet senast 23 september. - 23/9 Alla deltagande organisation/myndighet ska skicka in avsiktsförklaringen till Transportstyrelsen. - 30/9 Utskick av stomme på en första projektintern remiss - 15/10 sista dag för remissvar - 17/11 Stormöte inför sista remissrundan i Stockholm - 20/11 förankringsremiss ut - 12/12 sista dag för remissvar - 29/2 leverans till Näringsdepartementet