Vård till äldre med omfattande vårdbehov, uppföljning
|
|
- Kurt Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vård till äldre med omfattande vårdbehov, uppföljning Landstinget Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat Granskningsresultat... 6 Pågående utvecklingsarbete... 6 Policy/riktlinjer/vårdprogram/avtal... 7 Vårdplanering och informationsöverföring... 7 Rehabiliteringsbedömning från sjukhuset i samband med utskrivning... 8 Läkemedelsgenomgång... 8 Hälso- och sjukvårdsuppdraget för Övrigt... 8 Kommunernas synpunkter... 9 Revisionell bedömning of 12
3 Sammanfattning Revisorerna i Landstinget Halland har gett Komrev inom PwC i uppdrag att genomföra en uppföljningsgranskning av vården till äldre med omfattande vårdbehov. Tidigare granskning som genomfördes tillsammans med kommunernas revisorer år 2006 visade att det fanns ett utvecklat samarbete mellan huvudmännen kring vården av äldre men också att det fanns ett antal förbättringsområden bl.a. samverkan mellan ansvariga läkare, informationsöverföring, tillgång till specialistkompetens, vårdplanering. Revisorerna i landstinget Halland vill nu följa upp de delar i tidigare granskning som berörde landstinget. Revisionsfråga: Är den vård som landstinget ger aktuell målgrupp ändamålsenlig? I granskningen framkommer att det har gjorts förbättringar i insatserna till äldre med omfattande vårdbehov men att det fortfarande finns brister som kvarstår sedan föregående granskning samt att det fortfarande på sjukhusen saknas den helhetssyn som behövs för äldre med omfattande vårdbehov. Genomgående framhålls i granskningen att den gemensamma journal som nu finns mellan sjukhus och primärvård underlättat och säkrat informationsöverföringen mellan vårdnivåer. Det nyligen införda IT-stödet för vårdplanering bedöms förbättra kommunikationen mellan vårdnivåerna. Primärvårdsläkaren deltar fortfarande i stort sett aldrig i vårdplaneringen och kontakter mellan sjukhusläkare och primärvårdsläkare förekommer sällan. Möjligheten till hembesök av läkare under dagtid är begränsad. Vår bedömning är att en del besök och inläggning på sjukhusen kunde undvikits om hembesök genomförts. Mer samlade överväganden av de äldres totala läkemedelsbehandling görs oftast inte i samband med utskrivning från sjukhuset. Rehabiliteringsbedömningar inför utskrivning sker men dock ännu inte i full omfattning för målgruppen. Det av landstinget beslutade kravet inför år 2011 om att rehabiliteringsbedömning ska göras bedömer vi kan förbättra denna situation. Av vad som framkommit i granskningen har vården förbättrats och fungerar i många delar bra men det kvarstår ännu områden som brister. Vår bedömning är att vården ännu inte kan bedömas som helt ändamålsenlig. Sedan föregående granskning har det dock initierats ett antal utvecklingsaktiviteter i syfte att förbättra vården för äldre med omfattande vårdbehov bl.a. som en följd av de stimulansmedel som tillskjutits från staten. Alla delar är ännu ej genomförda men flertalet beräknas ske under En stor del av det utvecklingsarbete som pågår sker i nära samverkan mellan kommuner, primärvård och sjukhus. Vår bedömning är att dessa projekt kan ge förutsättningar för att förbättra vården för äldre med omfattande vårdbehov och ge dessa en ändamålsenlig vård baserad på en helhetssyn i hela vårdkedjan. 3 of 12
4 Bakgrund Revisorerna i Landstinget Halland tillsammans med revisorerna i länets kommuner genomförde år 2006 en granskning av vården till äldre med omfattande vårdbehov. Granskningen visade att det fanns ett utvecklat samarbete mellan huvudmännen kring vården av äldre men också att det fanns ett antal förbättringsområden bl.a. samverkan mellan ansvariga läkare, informationsöverföring, tillgång till specialistkompetens, vårdplanering. Revisorerna i Landstinget Halland vill nu göra en uppföljningsgranskning. Revisionsfråga: Är den vård som landstinget ger aktuell målgrupp ändamålsenlig? Metod och genomförande Granskning har skett genom dokumentstudier samt via intervjuer med hälso- och sjukvårdsdirektör, verksamhetschefer vid 6 vårdvalsenheter varav en i privat regi geografiskt fördelade över länet, samt med verksamhetsområdeschefer alt läkare alt vårdutvecklare och avdelningschefer vid sjukhusen (medicin och ortopedi). Synpunkter har också inhämtats från 5 av kommunerna i länet via medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Granskningen har inte omfattat kommunernas verksamhet som vid föregående granskning. Rapporten har sakgranskats av berörda tjänstemän. Granskningsresultat 2006 Nedan redovisas i sammanfattningen av granskningen från Granskningen visar att det finns ett utvecklat samarbete mellan huvudmännen i Halland kring vården av de äldre både i det operativa arbetet och på ledningsnivå. Det finns ett stort engagemang från alla parter för att kunna ge bra vård. De intervjuade äldre upplever i stort vården positiv. Men det finns också ett antal områden som har behov av förbättring. Den målgrupp som studerats har ofta en mångfasetterad problembild. Sjukhusets specialiserade vård är oftast inriktad på att åtgärda den aktuella sjukdomen och vårdtiderna är korta. Helhetssyn och åtgärder för att förebygga att den äldre återinläggs på sjukhuset ges litet utrymme. Direkt kommunikation mellan sjukhusläkare och primärvårdsläkare saknas oftast, trots att helhetsansvaret för den äldres situation oftast överlåts till den senare. 4 of 12
5 I granskningen har vi särskilt uppmärksammat på följande: - Informationsöverföringen från kommunerna i samband med att äldre läggs in på sjukhus är i många fall bristfällig. Informationsöverföringen vid utskrivning vad gäller den medicinska epikrisen sker ibland upp till 2-3 veckor efter utskrivning, vilket ger risk för felaktig medicinsk bedömning och dubbelarbete. Rehabiliteringspersonal på sjukhusen överför muntlig information men skriftlig sådan saknas i stor utsträckning. Samtliga parter involverade i vården ägnar mycket tid åt att söka information i olika skeden. - Vårdplaneringen på sjukhuset genomförs inte alltid gemensamt mellan patient, sjukhuspersonal och kommunal personal utan delas upp på grund av tidsbrist. Primärvårdsläkaren deltar i stort sett aldrig i vårdplaneringen eller i diskussion kring den fortsatta vården. Flera av de intervjuade äldre uppger också att de inte varit föremål för vårdplanering. -Vårdplaneringen och informationsöverföringen vid sjukhusvård är tidskrävande och innefattar många moment. Det finns anledning att överväga ett IT-stöd för kommunikation och dokumentation mellan huvudmännen för att säkra att rutinerna följs. - Läkarmedverkan i särskilt boende beskrivs fungera bra, men möjligheten till hembesök saknas i stort sett. Vår bedömning är att en del besök och inläggning på sjukhusen kunde undvikits om hembesök genomförts. - Genomgång av de äldres läkemedel görs i särskilt boende inom ramen för ett projekt i samarbete mellan apotek, primärvård och kommun. Mer samlade överväganden av de äldres totala läkemedelsbehandling görs oftast inte i samband med utskrivning från sjukhuset. Det finns brister i uppdatering av aktuell läkemedelslista och det förkommer olika uppgifter i läkemedelslista och i journalanteckningar. - Tillgång till geriatrisk specialistkompetens saknas. - Rehabiliteringsbedömning i samband med sjukhusvistelse görs i viss utsträckning vid sjukhuset i Halmstad men sällan vid sjukhuset i Varberg. Det finns möjlighet att ge rehabilitering efter sjukhusvistelse men rehabresurserna är begränsade och kraftig prioritering får göras. - Det finns relativt god tillgång på korttidsvård i länet, men tillgången begränsas tidvis av att personer i behov av permanent särskilt boende blockerar platser. - I kommunerna förekommer upprättad genomförandeplan i begränsad omfattning. För den aktuella målgruppen är en samlad aktuell genomförandeplan angelägen för att säkra att all personal får kännedom om aktuella insatser och att de genomförs som planerat. Genomförandeplanen ger också förutsättningar för att systematiskt följa upp och utvärdera vårdinsatserna. Flera av de intervjuade äldre känner inte till vem som är deras kontaktperson och vart de ska vända sig med eventuella klagomål. 5 of 12
6 Granskningsresultat 2010 Pågående utvecklingsarbete Staten har sedan år 2006 tilldelat stimulansmedel till kommunerna och landstinget för att utveckla vården av äldre med omfattande vårdbehov. I maj år 2010 lämnade landstinget och kommunerna i Halland in en gemensam avsiktsförklaring rörande en stärkt regional struktur till stöd för kunskapsutveckling inom äldreområdet. Ansökan innebar att medel om två miljoner kr tilldelades länet för gemensamma regionala utvecklingsledare. Den statliga satsningen är treårig och i Halland rör det sig om tre tjänster. En tjänst ska fokusera på demensvård och värdighetsgarantier, en på rehabilitering och förebyggande arbete och en ska ha fokus på kvalitetsregister, öppna jämförelser och IT-strategin. Stimulansmedel erbjöds även till ett antal försöksverksamheter med tema Förbättringsarbete med den äldre i centrum där ett helhetsperspektiv ska vara vägledande. Från Halland lämnades en ansökan men Halland beviljades inga medel för detta. Stimulansmedel har även avsatts för att förstärka två nationella kvalitetsregister; Senior Alert (se nedan) och Palliativa registret. Medel tilldelas landsting och kommuner för varje registrering som görs i registret. Inom landstinget har uppdrag lämnats att utarbeta förslag till utvecklingsarbete vilket bl.a. resulterade i fem delprojekt som redovisades i slutet av år Syftet med dessa projekt är att möta de äldres behov tidigt i vårdkedjan samt att undvika akutmottagningsbesök och inläggning på sjukhus om det inte finns medicinska behov för detta. Landstingsstyrelsen fördelade i december 2010 stimulansmedel om 5617 kkr till förvaltningarna för genomförande med krav på återredovisning senast De fem delprojekten omfattar: A) Utveckling av öppen retur för en specifik målgrupp B) Förbättrad läkarmedverkan C) Kvalitetssäkrat omhändertagande på akutmottagningarna D) Utvecklat uppdrag inom ambulanssjukvården E) Spridning av arbetsmetod för att identifiera riskpatienter, Senior Alert Anslutning till Senior Alert har påbörjats under En utredning kring rehabiliteringen i länet kallad Rehabutbud på lika villkor har också genomförts under Denna utredning har inte särskild koppling till äldre med omfattande vårdbehov utan gäller alla patienter med rehabiliteringsbehov. Dock framhålls i denna utredning att sjukhusens rehabklinik ska göra rehabiliteringsbedömningar och rapportera dessa till primärvården inför utskrivning. Krav på specificerade rehabkompetenser införs i modellbeskrivningen för vårdvalsverksamheten från år of 12
7 Policy/riktlinjer/vårdprogram/avtal Sedan föregående granskning har ett nytt samverkansavtal tecknats mellan landstinget och kommunerna i länet kring bl.a. hemsjukvård och läkarmedverkan. Avtalet innebär att all personlig omvårdnad i hemmet utförs av kommunerna. Läkarmedverkan från vårdvalsverksamheten har utökats något. Inför år 2011 har beslut tagits om utökad läkarmedverkan för korttidsvåden. I huvudsak uppges att det nya avtalet om hemsjukvård fungerar bra vad gäller gränsdragning förutom i Halmstadsområdet där primärvård och kommun ibland har olika tolkning av avtalet. Något gemensamt vårdprogram mellan kommun och landsting kring äldre med omfattande vårdbehov finns inte. Vid sjukhuset i Varberg finns sedan ett par år en rutin (Multisjuka och multisviktande äldre - Identifiering) där patienter som är 75 år och äldre bedöms på akutmottagningen med en identifieringsmall. Denna rutin används dock inte längre, men delar av denna finns med som en del i ett av de delprojekt som redovisats ovan. Vårdplanering och informationsöverföring Sedan föregående granskning har ett IT-stöd för vårdplanering införts, Meddix, som är gemensamt mellan landstinget och kommunerna. IT-stödet innebär att kommunikationen mellan huvudmännen vid vårdplanering inte längre behöver genomföras med fax-rutiner. I granskningen uppges att det ännu är nytt men på sikt bedömer de intervjuade att detta är ett bra hjälpmedel även om mycket informationsöverföring fortfarande sker per telefon. I Meddix finns en bilaga som ska utvecklas till en rehabbedömning men den används inte ännu. Primärvården uppger att det ofta är kort framförhållning inför vårdplaneringen på sjukhusen och att distriktssköterskorna ibland har svårt att delta. Många frågor får tas per telefon. Men man uppger att den gemensamma journalen har underlättat mycket. Informationsöverföringen mellan sjukhusen och primärvården sker numera genom det gemensamma journalsystemet VAS som införts i landstingets samtliga verksamheter och hos vissa privata vårdgivare inom vårdvalsverksamheten. Primärvården uppger att detta har förbättrat och snabbat upp informationen. Sjukhusen uppger att man ibland vill ta direktkontakt med primärvårdsläkaren men att det är svårt att nå dessa per telefon. Vid flera av sjukhusklinikerna uppges att deras rehabpersonal ofta medverkar vid vårdplaneringen. Sjukhusens strokeenheter genomför oftast en mer omfattande vårdplanering inför utskrivning. En svårighet som lyfts fram av sjukhusen är att någon av kommunerna håller hårt på 5-dagarsgränsen vid utskrivningsplanering även för personer som redan har kommunala insatser eller bor på särskilt boende. För patienten, som inte längre behöver specialistvård eller som inkom till sjukhuset med problematik som snabbt åtgärdats, är det inte en bra situation att stanna kvar på sjukhuset. Det är oftast bättre för den äldre att återvända till särskilt boende eller hemmet. Det finns också problem i vissa kommuner med att ta emot i korttidsvård eller särskilt boende. 7 of 12
8 Rehabiliteringsbedömning från sjukhuset i samband med utskrivning Från sjukhusen framhålls att de korta vårdtiderna gör det svårt att alltid hinna med en rehabbedömning och att detta främst görs vid speciella behov. Kontakt tas dock ofta direkt mellan sjukhusens rehabpersonal och kommunens för informationsöverföring. Ortopedkliniken i Varberg uppger att rehabbedömning alltid görs inför utskrivning. Vid sjukhusens strokeenheter görs alltid en rehabbedömning och en rehabplan som kommuniceras med primärvård och kommunen inför utskrivning. Dock framhålls att det finns en svårighet att fullfölja rehabiliteringen eftersom vissa kommuner och i viss mån primärvården har begränsade resurser. Från primärvården framhålls att det förekommer att patienter från sjukhuset har en rehabbedömning men inte generellt för målgruppen. Läkemedelsgenomgång I Halland har sedan några år genomförts strukturerade läkemedelsgenomgångar i kommunernas särskilda boenden med medverkan av apotekare. Läkemedelsgenomgångar har påbörjats för personer som bor i eget boende och har kommunala insatser. Läkemedelsgenomgångarna har även innefattat utbildning till kommunens personal i läkemedelsfrågor. Sjukhusen uppger att det ofta är svårt att hinna med en bra läkemedelsgenomgång vid korta vårdtider men att man ibland rekommenderar primärvården viss läkemedelsjustering. Strokeenheterna gör en läkemedelsgenomgång inför utskrivning. Primärvården uppger att det hittills inte förekommer någon mer strukturerad läkemedelsgenomgång när patienter skrivs ut från sjukhuset. Sådan görs av primärvårdens läkare. Informationen om aktuella läkemedel har underlättats med VAS. Avsaknad av en läkemedelsmodul i VAS och att uppdatering inte alltid sker vid ny ordination gör dock att överblicken av aktuell medicinering fortfarande inte är helt bra. Hälso- och sjukvårdsuppdraget för 2011 I Hälso- och sjukvårdsuppdraget för år 2011 under rubrik Säkrad vårdkedja för fortsatt rehabilitering har angetts: Driftnämnderna för sjukhusen ska i samverkan med uppdragstagare inom Vårdval Halland införa en rutin med syfte att alla nyinsjuknade strokepatienter samt alla övriga patienter med fortsatt rehabiliteringsbehov överrapporteras till den vårdenheter hon/han tillhör för uppföljande läkarbesök, rehabiliteringsbedömning och vid behov behandling. Övrigt Från primärvården framhålls att behovet av helhetssyn på problematiken för äldre med omfattande vårdbehov inte alltid beaktas av sjukhusen. Det framkommer också att vissa patienter förs till akutmottagningen utan att det föreligger medicinska skäl. Orsaken kan vara att anhöriga kräver ett sjukhusbesök trots att jourläkare bedömt att åtgärder kan vidtas på hemmaplan. 8 of 12
9 Från sjukhusen efterlyses att det i kommunerna skulle finnas någon form av äldreakut dit personer utan hemsjukvård kan vända sig om hemsituationen inte fungerar. Ibland leder en sådan situation till besök på akutmottagningen utan att det är medicinskt motiverat och patienten får inte den hjälp den egentligen behöver. Från vissa av kommunerna framhålls att de har möjlighet till viss akutinsats alternativt trygghetsplats inom sina korttidsenheter. Det framgå r i vissa av intervjuerna på sjukhusen och i primärvården att man inte känner till de pågående utvecklingsprojekten eller har mycket begränsad information om dessa. Kommunernas synpunkter I stort uppfattar kommunerna att insatserna till äldre med omfattande vårdbehov fungerar bra. Samverkan med sjukhusen och primärvården är oftast god. IT-stödet Meddix för vårdplanering uppges ha underlättat planeringen och informationsöverföringen. En styrka i systemet är även att viss grundinformation om patienten finns om denne skickas från kommunen till sjukhuset. Kommunerna ser dock behov av att det för äldre med omfattande vårdbehov även görs en vårdplanering av primärvård och kommun på hemmaplan dvs när patienten skrivits ut. En sådan vårdplanering kan bl.a. planera för insatser för att förhindra akuta inläggningar. Läkarkontakterna mellan sjukhus och primärvård uppges inte fungera helt bra även om de förbättrats med en gemensam journal. Det görs oftast inte någon samlad rehabbedömning på sjukhusen inför utskrivning undantaget strokepatienter. Vissa av kommunerna har rehabpersonal i sina vårdplaneringsteam och uppger att dessa ställer frågor till sjukhuset för att få en uppfattning om eventuellt rehabbehov. Kommunerna har inte sett tecken på någon systematisk läkemedelsgenomgång inför utskrivning från sjukhuset. De läkemedelsgenomgångar som genomförts i kommunernas särskilda boenden uppges ha gett ökad kunskap hos omvårdnadspersonalen och samarbetet mellan läkare och apotekare har varit positivt. Den gemensamma journalen mellan sjukhus och primärvård har gjort att det numera inte ofta förekommer dubbla läkemedelslistor. Det finns dock en viss problematik kring E-dos (för patienter som har dosdelade läkemedel). Vid sjukhusvård och ändrad medicinering är det primärvården som ska ordinera till E-dos. Detta gör att det ibland blir fördröjning av att aktualisera denna läkemedelslista vilket är ett riskmoment. Kommunerna uppger att det kan vara svårt att vid oförutsedda händelser få läkarmedverkan till hemmet under dagtid. 9 of 12
10 Revisionell bedömning I granskningen framkommer att det har gjorts förbättringar i insatserna till äldre med omfattande vårdbehov men att det fortfarande finns problematik på vissa områden. Vår analys har utgått från resultatet i föregående granskning och de områden som där särskilt uppmärksammades som berör landstingets verksamhet. Genomgående framhålls i granskningen att den gemensamma journal som nu finns mellan sjukhus och primärvård underlättat och säkrat informationsöverföringen mellan vårdnivåer. Det nyligen införda IT-stödet för vårdplanering bedöms redan nu och främst på sikt förbättra kommunikationen mellan vårdnivåerna. Primärvårdsläkaren deltar fortfarande i stort sett aldrig i vårdplaneringen på sjukhuset eller i diskussion kring den fortsatta vården. Kontakter mellan sjukhusläkare och primärvårdsläkare förekommer sällan. Möjligheten till hembesök av läkare under dagtid är begränsad. Vår bedömning är att en del besök och inläggning på sjukhusen kunde undvikits om hembesök genomförts. Mer samlade överväganden av de äldres totala läkemedelsbehandling görs oftast inte i samband med utskrivning från sjukhuset. Rehabiliteringsbedömningar inför utskrivning sker men dock ännu inte i full omfattning. Det av landstinget beslutade kravet inför år 2011 om att rehabiliteringsbedömning ska göras bedömer vi kan förbättra denna situation. I granskningen framhålls att det fortfarande på sjukhusen saknas den helhetssyn som behövs för äldre med omfattande vårdbehov. Revisionsfrågan för denna granskning var: Är den vård som landstinget ger aktuell målgrupp ändamålsenlig? Av vad som framkommit i granskningen har vården förbättrats och fungerar i många delar bra men det kvarstår ännu områden som brister. Vår bedömning är att vården ännu inte kan bedömas som helt ändamålsenlig. Sedan föregående granskning har det dock initierats ett antal utvecklingsaktiviteter i syfte att förbättra vården för äldre med omfattande vårdbehov bl.a. som en följd av de stimulansmedel som tillskjutits från staten. Alla delar är ännu ej genomförda men flertalet beräknas ske under En stor del av det utvecklingsarbete som pågår sker i nära samverkan mellan kommuner, primärvård och sjukhus. Dock framhålls att primärvården och kommunerna behöver engageras mer i genomförandet för att få en sammanhållen vårdkedja. Vår bedömning är att dessa projekt kan ge förutsättningar för att förbättra vården för äldre med omfattande vårdbehov och ge dessa en ändamålsenlig vård baserad på en helhetssyn i hela vårdkedjan. 10 of 12
11 2011-xx-xx 11 of 12
12 Christel Eriksson 12 of 12
Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merVård i livets slut, uppföljning
Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2
Läs merÄldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Jönköpings län. De mest sjuka äldre (multisjuka) Christel Eriksson Kerstin Svensson
Revisionsrapport Christel Eriksson Kerstin Svensson Landstinget i Jönköpings län Jean Odgaard Namnförtydligande Christel Eriksson Namnförtydligande Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merREVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003
REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3
Läs merYttrande över revisionsrapport Granskning av styrningen av vården för de mest sjuka äldre (multisjuka)
YTTRANDE 2012-03-28 LK11-0357 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Yttrande över revisionsrapport Granskning av styrningen av vården för de mest sjuka äldre (multisjuka) Inledning Landstingets
Läs merÄldre med omfattande vårdbehov Hallandsgemensam revision
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov Hallandsgemensam revision Landstinget Halland Varbergs kommun Falkenbergs kommun Halmstads kommun Hylte kommun Laholms kommun Mars 2007 Christel Eriksson
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merUppföljning palliativ vård
Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merRevisionsrapport* Regionvård. Landstinget Halland. November 2006 Christel Eriksson
Revisionsrapport* Regionvård Landstinget Halland November 2006 Christel Eriksson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...5 GENOMFÖRANDE...5 GRANSKNINGSRESULTAT...5 REVISIONELL BEDÖMNING...9
Läs merRevisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin
Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merPersonlig assistans Kvalitet i bemötande
Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merTrygg hemgång Halland 2014
Trygg hemgång Halland 2014 Tillämpningsområde: Hallands sjukhus, Vårdval Halland, Kommunerna Halland Bakgrund och syfte Utskrivnings- och uppföljningskedjan Trygg hemgång i korthet Identifiering av patienter
Läs merBilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan
Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt
Läs merUppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Läs merHandlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.
Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.
Läs merAvtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län
Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på
Läs merÖverenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Läs merSunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5
Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden
Läs merInformationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Läs merAvtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer
Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Läns-LAKO 2014-02-14 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på
Läs merLänsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m
Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...
Läs merSamordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.
Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merHandlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet
Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet 2011-2013 Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Bakgrund I december 2009 träffade regeringen och Sveriges kommuner och landsting,
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merYttrande över Revision - granskning avseende hemsjukvården i Halland
Beslutsförslag 1 (3) Socialnämnden Socialförvaltningen Lena Brosché, 0340-889 06 Yttrande över Revision - granskning avseende hemsjukvården i Halland Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. Förslag
Läs merStyckevis och delt- Om vården och omsorgen till multisjuka som bor kvar i egna hemmet Remissyttrande över revisionsrapport
Beställaravdelning äldreomsorg Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (7) 2006-04-12 Dnr 105-2006-504 SDN 2006-04-27 Handläggare: Eva Lindström Tfn: 508 06 321 Bromma stadsdelsnämnd Styckevis
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Läs mer70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning
70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning Ambulanssjukvården idag: Högre kompetens Sortering av
Läs merRevisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström
Revisionsrapport Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Oktober 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merÖppna jämförelser; landstingets arbete med
Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merREVISIONSRAPPORT. Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland
REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland December 2003 Ove Lindholm www.pwcglobal.com/se www.komrev.se
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merHässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merKvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning
Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merUppsala kommun, Mobilt närvårdsteam
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala
Läs merHalmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning
Revisionsrapport Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning Halmstads kommun Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Bo Thörn certifierad kommunal revisor Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merAktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen
Läs merFörslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merKundfordringar en uppföljande granskning
Kundfordringar en uppföljande granskning Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017 03 22 16REV47 2(7) Sammanfattning I vår tidigare granskning av kundfordringar uppmärksammades ett antal risker och
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Kontaktperson Charlotte Bliesener Falkenström Avgränsning: Genomförandeplanen
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 39-55
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 39-55 Tid: 2016-05-18, kl 08:00-09:45 Plats: Sal C, Regionens hus 45 Svar till revisionen uppföljning av granskningar 2010-2013 Diarienummer:
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merProjekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre
Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merResultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012
Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade
Läs merNationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer
Nationella riktlinjer - höftfrakturer Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 5 1.1
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser
Inga onödiga sjukhusvistelser Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen
Läs merEn tillgänglig och ändamålsenlig vård - De mest sjuka äldre
www.pwc.se Revisionsrapport En tillgänglig och ändamålsenlig vård - De mest sjuka äldre Christel Eriksson Certifierad kommunal revisor Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Landstinget i Jönköpings
Läs merAtt få med läkarna på tåget
Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering
Läs merRIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 2 Reviderad: 2018-06-01 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-06-18-2018-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merBilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan
Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande
Läs merVerksamhetsplan för 2010
Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merAugusti Rapport Granskning av Hemsjukvården Härnösands kommun
Augusti 2015 Rapport Granskning av Hemsjukvården Härnösands kommun Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Granskningsresultat 6 3. Bedömning och rekommendationer 11 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund
Läs merStyckevis och delt - Om vård och omsorg till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet
Äldre och funktionsnedsatta hìåöëüçäãéåë ëí~çëçéäëñ êî~äíåáåö Handläggare: Kerstin Ohlsson Tfn: 08 508 08 031 qà åëíéìíä í~åçé páçnesfommsjmqjnn aåênmqjnmpjms Kungsholmens stadsdelsnämnd sammanträde 06
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs merJournalföring i tandvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring i tandvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017-06-14 17REV24 2(11) Sammanfattning Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten.
Läs merRevisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merHur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen
Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Kommunikation Ansvar och roller Personcentrerat Evidens-/kunskapsbaserat Landstinget Kommunen Primärvård Socialtjänst Specialistvård Hemsjukvård
Läs merÄldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI- OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-01 Handläggare: Ulla Fredriksson Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 12 april 2011 Äldre med sammansatta
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merDatum Granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre. Sammanfattande granskningsrapport
Revisionskontoret Jan-Åke Leijon Yrkesrevisor 044-309 32 08 jan-ake.leijon@skane.se GRANSKNINGSRAPPORT Datum 2007-03-14 1 (11) Granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre Sammanfattande granskningsrapport
Läs merStrategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018
Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med
Läs merStandardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen
Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs mer