Översiktsplan Arboga kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktsplan Arboga kommun"

Transkript

1 Översiktsplan Arboga kommun Antagandehandling,

2 2

3 Att bygga Arbogas framtid mitt i en spännande historia är en utmaning Arboga kommun är en plats med en rik och intressant historia och en lika spännande framtid. Detta ställer utmanade krav på hur vår fysiska miljö ska utformas, både i tätort och på landsbygd. Vi ska utnyttja våra fördelar och styrkor men samtidigt värna om och bevara vår särart och våra starka kulturella och historiska värden. Denna översiktsplan är en plan för Arboga kommuns utveckling, en brygga mellan vad som byggts i det förflutna och vad som kan komma att bli av i framtiden. Översiktsplanen är ett verktyg i det dagliga arbetet och är vägledande i utvecklingen av vår framtid. Arbetet med översiktsplanen har involverat och engagerat många invånare, organisationer och intressenter. Detta engagemang borgar för delaktighet och förankring bland oss som lever och verkar i Arboga kommun. I vår snabbt föränderliga värld pekar vi med detta ut en färdriktning där vi försöker hantera alla de initiativ, idéer, möjligheter, problem och risker som påverkar oss. Översiktsplanen hjälper oss att behålla inriktningen, att planera och bygga en långsiktig och hållbar kommun där vi kan inspireras av det förflutna, av nuet och av våra framtidsmöjligheter. Det här är ett arbete som berör Arboga från förr, i dag och i framtiden! Olle Ytterberg Kommunstyrelsens ordförande, Arboga kommun 3

4 Innehållsförteckning Inledning 5 Planeringsförutsättningar 8 Mellankommunala frågor 12 Riksintressen 13 Allmänna intressen 16 Befolkning 17 Bebyggelse 20 Kommunikation och infrastruktur 23 Offentlig service 28 Näringsliv och besökare 30 Kultur, fritid och rekreation 34 Natur och areella näringar 38 Sjöar och vattendrag 41 Kulturmiljö och kulturarv 44 Teknisk försörjning 49 Miljö- och riskfaktorer 52 Mark- och vattenanvändning 56 Ordlista, källor, underlagsmaterial 66 Miljökonsekvensbeskrivning Barnkonsekvensbeskrivning Granskningsyttrande från Länsstyrelsen Bilaga Bilaga Bilaga Översiktsplan Arboga kommun Projektledare: Rebecka Andersson, samhällsplanerare, och Anna Lina Nordquist, planarkitekt Projektgrupp: representanter från respektive förvaltning Styrgrupp: kommunledningsgruppen Ledningsgrupp: kommunstyrelsens arbetsutskott och tekniska förvaltningens arbetsutskott Foto: Arboga kommun Arboga kommun Smedjegatan Arboga

5 Inledning Översiktsplanen är kommunens långsiktiga vision för hur mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen behandlar frågor som var vi ska bygga, hur miljö- och riskfaktorer ska beaktas och hur stad och landsbygd ska utvecklas på lång sikt. Översiktsplanen ska främja en långsiktigt hållbar hushållning med resurser samt goda miljöförhållanden. Planeringen ska tillgodose en god livsmiljö. Översiktsplan Arboga kommun syftar till att skapa ett långsiktigt helhetsperspektiv på kommunens utveckling. Den ska fungera som en vision och ett handlingsprogram. Översiktsplanen ska finnas tillgänglig för kommuninvånarna. Det är också viktigt att översiktsplanen blir ett användbart material för politiker och tjänstemän i det dagliga arbetet. Arboga kommuns översiktsplan sträcker sig till år Översiktsplan i varje kommun Enligt Plan- och bygglagen ska varje kommun ha en kommuntäckande översiktsplan. Kommunfullmäktige ska minst en gång under varje mandatperiod ta ställning till översiktplanens aktualitet. Till exempel kan nya regler och ändrade förutsättningar i kommunen innebära att mål och strategier behöver formuleras om och nya avvägningar behöver göras, vilket kan vara skäl till att omarbeta översiktsplanen. Arboga kommuns senast gällande översiktsplan var från år Kommunfullmäktige beslutade i slutet av år 2004 att en ny kommunomfattande översiktsplan skulle arbetas fram och ersätta den gamla. Organisation Projektorganisationen i arbetet med Översiktsplan Arboga kommun har bestått av en politisk ledningsgrupp, en styrgrupp och en projektgrupp. Ledningsgruppen har utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott tillsammans med tekniska nämndens arbetsutskott, vilka har svarat för den politiska förankringen i arbetet. Styrgruppen har utgjorts av kommunledningsgruppen. Det praktiska arbetet har letts av två projektledare och skett i en projektgrupp bestående av en representant från varje förvaltning. Arbetet har också drivits i mindre grupper på respektive förvaltning. Planprocessen Planarbetet inleddes med att ta fram ett program för översiktsplanen som under oktobernovember år 2007 skickades ut på samråd. Under översiktsplanens olika samrådsskeden har bland annat regionala och statliga myndigheter, grannkommuner, politiska partier, föreningar och kommuninvånare fått möjlighet att lämna synpunkter. Program för Översiktsplan Arboga kommun Efter programskedet fortsatte arbetet med att ta fram ett samrådsförslag till översiktsplanen med tillhörande kartor. Under juli - september år 2008 var samrådsförslag till Översiktsplan Arboga kommun föremål för samråd. 56 yttranden kom in. Efter samrådet har yttrandena bemötts och sammanställts i en samrådsredogörelse. Under hösten år 2008 bearbetades samrådsförslaget och ett slutgiltigt planförslag färdigställdes. Utställningshandling Översiktsplan Arboga kommun ställdes ut under mars - april år Inkomna synpunkter sammanställdes och kommenterades i ett utlåtande och ett fåtal revideringar i översiktsplanen gjordes efter utställningen. I Miljöbalken finns krav på miljöbedömningar, vilka omfattar översiktsplaner. Frågor som kan innebära risk för betydande miljöpåverkan ska 5

6 redovisas i en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I Översiktsplan Arboga kommun redovisas MKB i en särskild bilaga. Medborgarinflytande Den fysiska miljön spelar stor roll för hur människor lever sina liv. Därför är det viktigt att de som vill får vara med och påverka sin närmiljö och tycka till om kommunens framtid. Kommuninvånarnas synpunkter och den kunskap de besitter om sin omgivning är till god hjälp i kommunens planering. I arbetet med Översiktsplan Arboga kommun har det arbetats med olika former av medborgarinflytande. Under en vecka i oktober år 2007 fanns politiker och tjänstemän från kommunen på plats i en ÖP-stuga i Arbogas centrum för att informera om översiktsplanarbetet, men framförallt för att ta del av invånarnas förslag till och synpunkter på kommunens utveckling. Cirka 400 synpunkter och förslag mottogs under denna vecka och aktiviteten var uppskattad både av kommuninvånarna och av kommunens tjänstemän och politiker. Inkomna synpunkter har varit ett viktigt underlagsmaterial till översiktsplanen. Under hösten år 2007 anordnades också tre medborgarmöten i Arboga stad, Medåker och Götlunda i syfte att skapa en dialog med kommuninvånarna. Mötena var något mindre välbesökta än ÖP-stugan men gav möjlighet till en mer fördjupad dialog kring kommunens utveckling i respektive ort. Såväl kommunens styrkor och svagheter som dess möjligheter och hot diskuterades. Under samrådstiden hösten 2008 fortsatte dialogen med kommuninvånarna i form av möten i Arboga stad, Medåker och Götlunda samt ett par dagar med ÖP-stugan i Arboga centrum. Kungliga Tekniska Högskolan har drivit ett forskningsprojekt under åren med stöd av Riksantikvarieämbetet, där Arboga kommun har varit pilotkommun. Projektets syfte har varit att diskutera användbara metoder i den kommunala planeringen för att dra nytta av kommuninvånarnas syn på kulturmiljöns värde. Under hösten år 2006 skickades en enkät ut till kommuninvånare med frågor om vad de tycker om sin stad/kommun. Enkätresultatet har använts som underlagsmaterial till översiktsplanen. Resultat från KTH-enkäten Under planarbetets gång har även referensgrupper i form av intresseorganisationer och föreningar varit rådgivande. Arboga kommun har bland annat tolv kommunala råd som varit remissinstanser. Medborgardialog vid ÖP-stugan Fördjupad översiktsplan-tematiskt tillägg En översiktsplan ska gälla under en lång tid framöver och bör därför inte vara alltför detaljerad. Mer detaljerade redovisningar kan göras i en fördjupning av översiktsplanen eller i andra särskilda utredningar. En fördjupad översiktsplan innebär en mer detaljerad redovisning av ställningstaganden inom ett visst 6

7 avgränsat område, till exempel tätorter, stadsdelar eller verksamhetsområden. Planeringsfrågor som inte tidigare har tagits upp i översiktsplanen kan behandlas som tematiska tillägg. Genom tematiska tillägg kan man belysa en specifik fråga över hela kommunens yta, till exempel vindkraft och översvämningsområden. Genom att arbeta med tillägg till översiktsplanen kan planen hållas aktuell i väntan på en omarbetning. En fördjupad översiktsplan eller ett tematiskt tillägg fungerar som ett komplement till den kommunomfattande översiktsplanen. Översiktsplan-detaljplan En översiktsplan är inte juridiskt bindande för enskilda personer eller myndigheter. Planen uttrycker kommunens viljeinriktning gällande mark- och vattenanvändning samt hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Den är vägledande för efterföljande beslut. Planen är också en överenskommelse med staten om hur kommunens riksintressen ska beaktas. En mer specifik reglering av markens användning görs i detaljplaner. En detaljplan ger rätt att nyttja mark och vatten i enlighet med planbestämmelserna och den är juridiskt bindande för enskilda personer och myndigheter. befolkning till miljö- och riskfaktorer. Respektive avsnitt inleds med en kort och allmän beskrivning av nuläget. Därefter anges översiktsplanens mål, som ska läsas som om det är år En beskrivning följer med eventuella rekommendationer och förslag för avsnittet. Slutligen anges övergripande strategier som är framtagna för att uppnå avsnittets mål. Mark- och vattenanvändning redovisar olika kartor. Ordlista, källor och underlagsmaterial beskriver termer och vilka källor och underlagsmaterial som har använts i översiktsplanarbetet. Miljökonsekvensbeskrivning ger en samlad bedömning av de miljökonsekvenser som Översiktsplan Arboga kommun kan ge upphov till. I Översiktsplan Arboga kommun redovisas miljökonsekvensbeskrivningen i en särskild bilaga. Barnkonsekvensbeskrivningen har gjorts under arbetet med Översiktsplan Arboga kommun för att säkra att hänsyn tas till barns behov. Barnkonsekvensbeskrivningen redovisas i en särskild bilaga. Granskningsyttrandet från Länsstyrelsen redovisas i en särskild bilaga. Läsanvisningar Översiktsplan Arboga kommun består av flera avsnitt: Inledning beskriver översiktsplanens syfte och hur planprocessen går till. Planeringsförutsättningar redogör kort om Arboga kommuns historia och de nationella, regionala samt kommunala visioner och mål som ligger till grund för planeringen. Mellankommunala frågor beskriver några mellankommunala samarbeten. Riksintressen redogör vad ett riksintresse är, vilka som finns i kommunen och kommunens ställningstagande. Allmänna intressen beskriver vad ett allmänt intresse är. Därefter följer elva avsnitt, alltifrån 7

8 Planeringsförutsättningar Att Arboga kommun ser ut som den gör idag grundar sig på stadens historiska utveckling. Arboga stad är en av Sveriges äldsta städer. Stadens strategiska läge och handel gjorde tidigt staden betydande både politiskt, kyrkligt och ekonomiskt. Under medeltiden intog staden en framträdande plats i Sverige och här ägde flera viktiga politiska och kyrkliga möten rum. Mest känt är det riksmöte från år 1435 som av äldre forskning benämns som Sveriges första riksdag. Utanför Heliga Trefaldighetskyrkan vid Järntorget står Engelbrektstatyn och tillsammans med Sten Stures obelisk i Stureparken påminner de om Arboga stads storhetstid under medeltiden. Arboga stads tillväxt förklaras av rollen som handels och omlastningsplats för järn som upprätthållits från medeltiden och fram till nyare tid. Arbogaån, som rinner genom staden, var en mycket betydande transportled och gjorde staden till en viktig utskeppningshamn. Fram till nuvarande Kapellbron var så långt västerut man kunde segla från Mälaren. Arbogaån gör här en krök och därav namnet Arboga som härstammar från ordet Åbåge. Här skulle senare huvudvägen genom Västmanland passera, men viktigare än den var säkerligen närheten till Bergslagen. Arboga stad blev den naturliga utskeppningshamnen för det eftertraktade järnet från Nora och Lindesberg. Stadens betydelse avtog dock på 1600-talet i och med uppkomsten av nya städer och handelsplatser i Bergslagen. Konstverket Järnvågen vid Arbogaån Även Hjälmare kanal, som förbinder Arbogaån med Hjälmaren, bidrog till att Arboga stad förlorade sin viktiga roll som handelsplats. Kring 1800-talets mitt stärktes stadens ställning igen i och med tillkomsten av järnvägen. Arboga stad blev, när järnvägslinjen till Örebro invigdes år 1857, den första staden i länet med järnvägsförbindelse. Den egentliga tillväxten i kommunen kom inte igång igen förrän vid industrialiseringen i slutet av 1800-talet då flera små och medelstora industrier kopplade till hantverk, livsmedel och annan handel etablerades. Efter en tid av ekonomisk kris på 1920-talet kom beslutet år 1942 att anlägga Kungliga flygförvaltningens verkstad i Arboga stad. Det blev början på en mer tekniskt avancerad produktion som sedan har utvecklats vidare till flera högteknologiska företag. Under denna period skedde en kraftig befolkningsökning i staden och i mitten på 1950-talet hade befolkningen nästan fördubblats från till invånare. Fram till år 1990 var befolkningsutvecklingen svagt positiv i kommunen. Stora arbetsplatsnedläggningar i slutet av 1990-talet fick till följd att antalet invånare minskade. Idag har Arboga kommun cirka invånare. Arboga kommun, regionen och omvärlden Arboga kommun ligger i mitten av triangeln mellan de tre större städerna Örebro, Eskilstuna och Västerås. Kommunen ingår i Västmanlands län och gränsar i väster till Örebro län och i sydost till Södermanlands län. I nordost gränsar kommunen till Köpings och Kungsörs kommuner och i södra delen till Hjälmaren. Avståndet till de större städerna är 40 km till Örebro, 44 km till Eskilstuna, 52 km till Västerås och 155 km till Stockholm. Arboga stad förlades där vatten- och landkommunikationerna möttes och kommunens fortsatta utvecklingspotential utgår i det strategiska läget mitt i västra Mälarregionen. Kommunikationerna har förbättrats sedan 1990-talet vilket möjliggjort en ökad pendling till närliggande arbetsmarknader. Motorväg har byggts mellan Örebro och Köping och förbättringar har gjorts på järnvägarna Mälarbanan och Svealandsbanan. Tillsammans med Europavägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. De förbätt- 8

9 rade pendlingsmöjligheterna möjliggör en fortsatt regionförstoring. Idag tenderar människor alltmer att bosätta sig, arbeta, handla eller utföra aktiviteter utan att någon hänsyn tas till kommungränser. I Stockholm Mälarregionen förväntas befolkningen öka med invånare till år För att Arboga kommun ska kunna ta del av befolkningstillväxten måste kommunen erbjuda goda boendemiljöer och kommunikationer samt en bra samhällsservice. Kartbild över Arboga kommun i regionen Det går inte att förutspå hur framtiden kommer att se ut. Desto viktigare är det att planera för en flexibel och långsiktig samhällsutveckling som kan anpassas efter morgondagens behov och efterfrågan. Utvecklingen i kommunen påverkas inte bara av vad som beslutas på lokal nivå utan också av vad som händer i övriga landet och omvärlden. Regionfrågor kring Stockholm Mälarregionen är högst aktuella liksom frågor på global nivå gällande klimatförändringar, lågkonjunkturer och strukturomvandlingar inom näringslivet. Lagstiftning samt nationella, regionala och kommunala mål Den lagstiftning som styr den översiktliga planeringen är Plan och bygglagen och Miljöbalken. Nedan beskrivs de lagar, mål och visioner som har varit vägledande i arbetet med Översiktsplan Arboga kommun. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft år 1987 och reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner och bygglov. Regeringen har ett antal gånger sett över lagen och de senaste lagändringarna trädde i kraft 1 januari år Bland annat har förtydligande gjorts att en översiktsplan kan ändras både genom fördjupningar och tillägg vilket innebär att det blir enklare att förändra delar av en aktuell översiktsplan. Med ett tillägg kan planeringsfrågor som inte tidigare har tagits upp i översiktsplanen behandlas över hela kommunens yta. Miljöbalken Den 1 januari år 1999 trädde Miljöbalken i kraft. Lagen utgör en samordnad, bred och skärpt miljölagstiftning för en hållbar utveckling, med syfte att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att: Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Den biologiska mångfalden bevaras Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 nationella mål för miljökvaliteten vilka i huvudsak ska vara uppnådda till år Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för landets miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Målet för det miljöpolitiska arbetet är att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Miljökvalitetsmålen är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt 9

10 Säker strålningsmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Våren år 2005 beslutade länsstyrelsen i Västmanlands län om regionala miljömål. Miljömålen för länet är desamma som för riket, förutom hav i balans, levande kust och skärgård samt storslagen fjällmiljö som utgår av förklarliga skäl. Under år 2008 gjordes en uppföljning av länets miljömål. Länsstyrelsens samlade bedömning är att ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att nå länets miljömål. Nationella folkhälsomål År 2003 antog riksdagen nationella mål för folkhälsan. Under år 2008 förnyades den nationella folkhälsopolitiken varvid formuleringarna av målområdena ändrades något. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsomålen är: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Arboga kommun arbetar på flera sätt med att åstadkomma en god och jämlik hälsa för alla invånare. Varje år tas ett lokalt välfärdsbokslut fram som bygger på de fem första nationella målen och som beskriver det allmänna hälsotillståndet hos kommuninvånarna. Transportpolitiska mål De nationella transportpolitiska målen består av ett övergripande mål samt sex delmål. Det övergripande nationella målet är: Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet Delmålen är: Ett lättillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet, säker trafik God miljö Positiv regional utveckling Ett jämställt vägtransportsystem Vägverket, Banverket och länsstyrelsen har upprättat långsiktiga planer för bland annat nationell respektive regional transportinfrastruktur för perioden Regeringen har samtidigt gett Vägverket och Banverket i uppdrag att ta fram en gemensam trafikslagsövergripande plan för perioden Handikappolitiska mål År 2000 antogs regeringens proposition: Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Den nationella handlingsplanen spänner över alla samhällsområden och visar att handikappolitiken är ett sektorsövergripande politikområde. De handikappolitiska målen är mångfald, delaktighet och jämlikhet. Arboga kommun har tagit fram Handikappolitiskt program för Arboga kommun En kommun för alla, från år I programmet anger kommunen att åtgärder för funktionshindrade ska integreras i samhällsplaneringen, vilket innebär att dessa frågor ska vägas in redan från början vid all kommunal planering. Ambitionen är att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning och att göra Arboga till en kommun för alla. Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling år Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer: 10

11 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne Arboga kommun har genom konventionen om barns rättigheter ansvar för att se till att alla barn och unga får sina rättigheter tillgodosedda. Barnperspektivet ska lyftas fram vid tyngre beslut som berör barn eller deras livsmiljö. Genom att integrera en barnkonsekvensbeskrivning i arbetet säkras att hänsyn tas till barns behov. En barnkonsekvensbeskrivning har gjorts på Översiktsplan Arboga kommun. Regionalt utvecklingsprogram Ett regionalt utvecklingsprogram för Västmanlands län har tagits fram i samverkan med länets kommuner, landsting, Västmanlands kommuner och landsting samt andra myndigheter och organisationer. Programmet visar vilka insatser som ska prioriteras för att stärka länets tillväxt och skapa förutsättningar för en hållbar regional utveckling. Sex insatsområden har valts ut: En god vardag Livslångt lärande Företagande och arbete Ett effektivt transportsystem Energi för framtiden Regional identitet Arboga kommuns övergripande visioner och mål För att förtydliga viljan med planeringen för Arboga kommun antog kommunfullmäktige fyra övergripande visioner (se ruta nedan). Kommunfullmäktige antog samtidigt sju strategiska målområden som är viktiga för kommunens verksamheter att utvecklas inom och som ska genomsyra arbetet med översiktsplanen. Områdena är: boende, livsmiljö, service och tillgänglighet, näringsliv, besökare, utbildning samt kommunikationer. Kommunens dokument Visioner, strategiska områden, övergripande mål och ekonomisk plan sträcker sig över en treårsperiod men uppdateras årligen och är det mest styrande dokumentet. Översiktsplan Arboga kommun bygger på de politiskt antagna visionerna och målen för hur kommunen ska utvecklas. Inom kommunen finns ett flertal olika planeringsdokument som anger mål och riktlinjer för olika verksamheter. I de flesta fall behandlar dessa dokument bara en sektor medan översiktsplanen behandlar helheten. I arbetet med översiktsplanen har aktuellt underlagsmaterial i form av till exempel planer och utredningar legat till grund och styrt planförslagets utformning. I vissa fall hänvisas det till detta material i Översiktsplan Arboga kommun i respektive avsnitt. Längst bak i dokumentet redovisas underlagsmaterial och källor som har använts i arbetet med Översiktsplan Arboga kommun. Arboga kommuns varumärke lyder: Arboga - plats för inspiration! Varumärket symboliserar att Arboga både är en fysisk och mental plats för inspiration. Inspirationen genomsyrar mycket och har löpt som en röd tråd i Arboga, historiskt sett och fram till idag. I arbetet med Översiktsplan Arboga kommun är det viktigt att bevara och utveckla den inspirerande miljön i linje med varumärket. Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig Arbogabon är trygg med stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden Arbogas företag kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. För företagaren finns här en kreativ miljö och mycket god service byggd på nära samverkan mellan företag och samhälle Kommunen har en lugn tillväxt med över invånare år 2020 där jämlikhet och jämställdhet stärks under planperioden 11

12 Mellankommunala frågor Arboga kommun är beroende av sin region och detta kräver ett samarbete över gränserna. Delar av kommunens angränsande län Örebro och Södermanland tillhör den regionala arbetsmarknaden och det är kommunens vilja att ytterligare utveckla det regionala samarbetet. Kommunens geografiska läge med närhet till större städer och ett väl fungerande transportsystem är därmed mycket viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen är med i partnerskapet Stockholm Business Alliance (SBA). SBA har som syfte att fördjupa och utveckla det näringspolitiska arbetet i Stockholmsregionen och målet är att bli norra Europas ledande tillväxtregion år Arboga kommun medverkar i Mälardalsrådet som är en ideell intresseorganisation för kommuner och landsting i Stockholm Mälarregionen. Mälardalsrådet ska främja utvecklingen av Stockholm Mälarregionen som en attraktiv region i Europa. Kartbild över Arboga kommun Kommunen önskar fortsätta utveckla samarbeten med andra kommuner när det gäller mellankommunala frågor, till exempel frågor kring kommunikation och infrastruktur. Andra områden där samarbeten över kommungränser är viktiga är till exempel turism och lokalisering av vindkraft. Ett fortsatt samarbete är också viktigt med de kommuner som ingår i Hjälmaren och Arbogaåns av- och tillrinningsområden. Många frågor inom offentlig verksamhet är ofta av kommunöverskridande karaktär. Samverkan med andra kommuner finns inom flera verksamhetsområden, till exempel ingår kommunen i Västra Mälardalens kommunalförbund tillsammans med kommunerna Köping och Kungsör. Förbundet ansvarar bland annat för kommunernas räddningstjänst och behov av beredskap vid kriser och större olyckor samt för Arboga kommuns renhållning och avfallshanteringen. 12

13 Riksintressen Riksintressen skyddas enligt Miljöbalken kap 3 och 4. Riksintressen är områden som bedöms vara betydelsefulla ur ett nationellt perspektiv och där staten har inflytande över besluten. Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är skyddsvärd och att det utpekade värdet inte får skadas av annan verksamhet. Ett riksintresse väger alltid tyngre än eventuella motstående lokala allmänintressen. Om det finns motstridiga riksintressen ska länsstyrelsen göra en avvägning och prioritera det riksintresse som bäst främjar en långsiktig hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Länsstyrelsen ansvarar för att bevaka att riksintressena redovisas och beaktas i den fysiska planeringen. Översiktsplanen ska enligt Plan- och bygglagen redovisa områden som är av riksintresse och ange hur kommunen avser att tillgodose riksintressena enligt Miljöbalken. Om kommunen har en annan uppfattning än staten ska det framgå i översiktsplanen. I Arboga kommun finns riksintressen för kulturmiljövård, naturvård, friluftsliv, yrkesfiske och kommunikation. Enligt Miljöbalkens bestämmelser ska dessa områden skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar deras värden. I Sverige är Natura 2000-områden skyddade med stöd av Miljöbalken och är klassade som riksintressen. Det krävs tillstånd för att bedriva verksamhet inom ett Natura 2000-område eller för att vidta åtgärder som på ett betydligt sätt kan påverka dess miljö. Riksintresseområdena har stor betydelse för Arboga kommuns identitet och utveckling, därför är det av stor vikt att områdena bevaras och skyddas för framtiden. Riksintresse för kulturmiljövård Arboga stadskärna Arboga stadskärna är en småstadsmiljö vars uttryck för riksintresset är den ovanligt regelbundna medeltida stadsplanen, klosterkyrkan och de ovanligt många bevarade medeltida stenbyggnaderna och stenkällarna. Tomtstrukturen och de bebyggda åstränderna, de välbevarade borgargårdarna från och talet och det medeltida kulturlagret är också av riksintresse. Hjälmare kanal Hjälmare kanal är en hel kanalmiljö med landets äldsta kanal, som stod färdig år Kanalens äldre sträckning från 1600-talet har stort kommunikationshistoriskt intresse. Nuvarande kanaldragning från år ligger öster om den gamla. Järnäs Järnäs är ett odlingslandskap med medeltida anor och många bevarade och ålderdomliga strukturer kring Järnäs gårdar vilket är unikt för länet. Området har spår från bronsålder och här finns bland annat gravfält med rösen, resta stenar och treuddar. I området ingår även stora delar torrlagd mark sedan Hjälmaresänkningen åren Läs mer om kulturmiljövård i avsnitt Kulturmiljö och kulturarv. Kommunens ställningstagande Arboga stadskärna, Hjälmare kanal och Järnäs är områden som bedömts ha så höga kulturvärden att de är viktiga för hela landet. Riksintresseområdena återspeglar den historiska utvecklingen och har stor betydelse för Arboga kommuns identitet. Kommunen betraktar områdena som stora tillgångar och mycket värdefulla. Arboga stadskärna ska skyddas och bevaras i samspel med utvecklingen av handel, turism och näringsliv. Bebyggelsen ska vårdas och underhållas samt ny bebyggelse ska anpassas till befintlig miljö. Vid prövning av bygglov ska särskild hänsyn tas till de kulturhistoriska värdena. En byggnadsordning för stadskärnan finns och är det dokument genom vilket alla förändringar i stadskärnan bedöms och som syftar till att de offentliga rummens karaktärer vårdas och stärks. Hjälmare kanal och Järnäs ska skyddas och bevaras i samspel med utvecklingen av turism och friluftsliv. Det är viktigt att odlingslandskapet inte växer igen och att ny bebyggelse anpassas till befintliga miljöer. Landskapsförändrade åtgärder bör inte medges i områdena. 13

14 Vid förändringar inom riksintresseområdena för kulturmiljövård ska det kulturhistoriska värdet prövas genom upprättande av detaljplaner eller områdesbestämmelser. Riksintresse för naturvård Södra Hammaren, skärgårdslandskapet Valenområdet, Kalkugnsberget och Åsen från Lungers udde och söderut, är av riksintresse för naturvård. Läs mer om naturvård i avsnitt Natur och areella näringar. Kommunens ställningstagande Områdena visar på landskapets utveckling och naturens mångfald ur ett nationellt perspektiv. Riksintresseområdena bedöms vara en stor resurs för kommuninvånarnas möjlighet till friluftsliv, naturupplevelser och rekreation. Turism och friluftsliv tillåts utvecklas men mark- och vattenanvändningen bör förbli densamma. Kommunen ska i sin planering skydda områden med höga naturvärden och bevara orörda miljöer. Åtgärder som kan försämra naturmiljön ska undvikas. I skogsbruket ska avverkningar anpassas till topografi och landskapsbild. Särskild hänsyn ska tas till friluftsoch naturvårdsintressen. Några av områdena är formellt skyddade som naturreservat och Natura 2000-område. Riksintresse för friluftsliv Hjälmaren och Arbogaån är av riksintresse för friluftsliv, bland annat för fritidsfiske, båtsport, kanoting och natur och kulturstudier. Kommunens ställningstagande Arbogaån och Hjälmaren har höga naturkvaliteter och stora attraktions- och upplevelsevärden för kommuninvånare och besökare. Riksintresseområdena är resurser för bland annat turism, friluftsliv och invånarnas rekreationsmöjligheter samt en tillgång för kommunens egen utveckling. Särskild hänsyn ska tas till detta när bedömning av exploatering eller andra ingrepp i denna miljö görs. Riksintresse för yrkesfiske Hjälmaren är klassad som riksintresse för yrkesfisket. Kommunens ställningstagande Hjälmaren har ett stort attraktionsvärde för kommunen. Det är viktigt att upprätthålla Hjälmarens vattenkvalitet för att främja yrkesfisket. Eventuella åtgärder som muddring, grävning, fyllning eller liknande ska ske med stort hänsynstagande till områdets betydelse för fisket. Mark- och vattenområden som har stor betydelse för yrkesfisket eller vattenbruk ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försämra näringarnas bedrivande. Riksintresse för kommunikation Järnvägarna Mälarbanan och Svealandsbanan samt europavägarna E18 och E20 är av riksintresse för kommunikation. Läs mer om kommunikation i avsnitt Kommunikation och infrastruktur. Kommunens ställningstagande Europavägarna och järnvägarna är av nationell betydelse för transportsektorn. Tillgången till kommunikationsstråken är av stor betydelse för kommunens utveckling och möjligheten att bo och verka i kommunen. Arboga kommun vill fortsätta verka för en fortsatt utbyggnad av Europavägarna och utbyggnad av järnvägsnätet för att öka tågkapaciteten och punktligheten. Ny bebyggelse eller verksamheter bör inte tillkomma i nära anslutning till Europavägarna eller järnvägen på ett sätt som kan äventyra trafiksäkerheten eller människors hälsa. Kommunens samhällsplanering får inte försvåra infrastrukturens möjligheter att utvecklas. Natura 2000-områden Natura 2000-områden är områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv och som har utpekats som särskilda skydds- och bevarandeområden. Syftet med Natura 2000 är att bevara vissa naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om och som är av gemensamt intresse. I Sverige är områdena klassade som riksintressen. I Arboga kommun finns fyra Natura 2000-områden; Najfallet, södra Hammaren, Kalkugnsberget och Nyby. För alla åtgärder inom Natura 2000-områden krävs tillstånd från länsstyrelsen. Kommunens ställningstagande Natura 2000-områdena är av stor betydelse för kommunen. För varje område finns en beva- 14

15 randeplan. Inom områdena är det förbjudet att utan tillstånd bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka dess utpekade värde. Det är viktigt att påpeka att tillståndsplikt även kan gälla för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför området, då betydelse inte är var verksamheten är lokaliserad utan den effekt den har på Natura 2000-området. 15

16 Allmänna intressen Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de allmänna intressena. Allmänna intressen är intressen som gör anspråk på mark och vatten och är gemensamma för många kommuninvånare. Avsnitten om allmänna intressen är de mest omfattande i Översiktsplan Arboga kommun och berör elva olika områden. Det gemensamma för avsnitten är hur en positiv utveckling i kommunen ska främjas och hur ett långsiktigt hållbart samhälle ska skapas. Det är ofta nödvändigt att göra avvägningar och att väga olika intressen mot varandra för att uppnå kommunens viljeinriktning. När det gäller avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen görs det oftast i samband med att en ny detaljplan upprättas eller vid en bygglovsansökan i enlighet med Plan- och bygglagen, eller vid ett beslut enligt annan lagstiftning. Om ett riksintresse står i konflikt med ett allmänt intresse ges alltid riksintresset företräde. 16

17 Befolkning Kommuninvånarnas ålderssammansättning kommer fram till år 2020 att förändras då andelen äldre ökar väsentligt. Kommunens strategiska läge i Mälarregionen tillsammans med bättre kommunikationsmöjligheter förväntas medföra en ökad inflyttning. För att fler ska vilja bo och leva i kommunen behövs attraktiva boendemiljöer, tillgång till arbete och bra kommunikationer samt bra service och en god livsmiljö. En god livsmiljö är viktig för att människor ska känna stolthet över den plats de bor på, det bidrar också till att människor är beredda att ta ett större ansvar för sin omgivning. Översiktsplanens mål Befolkningen i Arboga kommun upplever en god livsmiljö och har ökat till invånare år 2020 Demografi I Arboga kommun bor cirka invånare. Befolkningen är starkt koncentrerad till Arboga stad där cirka invånare bor. I de två tätorterna Götlunda och Medåker bor cirka 280 respektive 230 invånare. Resterande cirka personer är bosatta på den omgivande landsbygden.* Sedan år 2005 beror minskningen av antalet invånare till stor del på att födelsenettot är negativt, vilket i sin tur beror på att befolkningen i familjebildande ålder har minskat. Andelen barn och ungdomar under 19 år är idag 23 procent av kommuninvånarna. Unga vuxna i åldern år utgör endast 5 procent. 22 procent av invånarna är i familjebildande ålder, år, och gruppen år utgör 27 procent. Andelen äldre som uppnått pensionsåldern är idag 22 procent av invånarna. Under de kommande åren väntas åldersgruppen år öka kraftigt. Årligen tas statistik fram för befolkning, sysselsättning och pendling uppdelad på kvinnor och män. Varje år upprättas en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen visar befolkningens utveckling i olika åldrar och är ett stöd för pla- neringen av kommunens olika verksamheter. Prognosen omfattar kommunen som helhet men även delområdesprognoser för olika delar i kommunen Målprognos invånare år 2020 Arboga kommuns vision om en befolkning på invånare år 2020 förutsätter en ökning med cirka 50 personer varje år. För att förverkliga visionen krävs en nettoinflyttning mellan personer per år, för att motverka födelsenettot. Folkhälsa Under det senaste decenniet har fokuseringen på hälsofrågor ökat i takt med att de så kallade ohälsotalen i samhället har ökat. I Arboga kommun finns ett brett synsätt på folkhälsoarbetet. Kommunen arbetar för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för alla invånare och skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. En trygg och säker livsmiljö är ett område som prioriteras. Varje år tas ett lokalt välfärdsbokslut fram i kommunen. Välfärdsbokslutet är en beskrivning av det allmänna hälsotillståndet hos kommuninvånarna och bygger på de för kommunen fem prioriterade målområdena inom folkhälsa (se sidan 10). Välfärdsbokslutet ger en bild av samhällsutvecklingens riktning i kommunen och är ett viktigt underlag för politiska beslut och ekonomiska prioriteringar. * Avser

18 Sociala förhållanden Utbildningsnivå Tillgång till högre utbildning och en meningsfull sysselsättning är viktiga faktorer för att människor ska kunna utvecklas och må bra. Utbildningsnivån bland kommuninvånarna är något lägre än i riket. Cirka 25 procent av kommuninvånarna i åldern år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 35 procent för riket. Andelen högutbildade är något högre bland kvinnor än bland män. Arbetssökande I början av år 2009 var 3,6 procent av befolkningen i åldern år öppet arbetssökande. I riket som helhet var antalet vid samma tidpunkt 3,7 procent. Integration I Arboga kommun är drygt åtta procent av invånarna utrikesfödda. Män och kvinnor med utländsk bakgrund tillför nya kompetenser och möjligheter som är viktiga för kommunens utveckling. bygglagen att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i byggnader dit allmänheten har tillträde samt på allmänna platser. Kravet gäller dels kommunen som fastighetsägare av offentliga lokaler och allmänna platser som torg och gator, dels privata ägare till exempelvis restauranger och affärslokaler. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren eller näringsidkaren. Senast utgången av år 2010 ska alla enkelt avhjälpta hinder vara undanröjda. Arboga kommun har inventerat allmänna platser och offentliga lokaler i Arboga stad. Ett åtgärdsprogram kommer att tas fram för att prioritera åtgärderna. Med tanke på den kulturhistoriskt känsliga stadsmiljön krävs varsamma åtgärder. I den fysiska planeringen är det viktigt att motverka segregation. Det kan bland annat göras genom att bostadsområden rymmer olika boendeformer och lägenhetsstorlekar så att människor i olika åldrar och familjesammansättningar blandas. Jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet är en fråga om rättvisa mellan kvinnor och män och jämlikhet är en fråga om rättvisa mellan olika grupper i samhället. I den fysiska planeringen kan det handla om tillgången till mötesplatser och kommunikationer samt utformningen av bebyggelsemiljöer. Tillgänglighet Tillgänglighet är viktig för alla människor i samhället, kanske särskilt för funktionshindrade, äldre och barn. Arboga är en stad med gamla byggnader och miljöer som skapades i en tid då man inte planerade för människor med funktionshinder. Idag har förhållningssättet till tillgänglighet förändrats vilket ställer nya krav på samhället. Lagkraven har också successivt skärpts. Från den 1 juli år 2001 kräver Plan- och Gångbro i Arboga stad Trygghet Att känna trygghet i sin vardag är av stor betydelse för hur man rör sig i det offentliga rummet. En enkätundersökning som genomfördes i samband med en kartläggning av brottssituationen i Arboga kommun våren år 2005 visade att majoriteten av kommuninvånarna känner sig trygga, dock kunde stadskärnan upplevas otrygg kvällstid. I dialogen med kommuninvånarna under översiktsplanarbetet har det framförts synpunkter på att stadskärnan upplevs som ödslig och otrygg kvällstid. När rädslan och känslan av otrygghet gör att människor avstår från aktiviteter blir det ett problem. Ett led i att förbättra 18

19 känslan av trygghet är att skapa en levande stadskärna med fler människor i rörelse. För att tydligare lyfta fram det brottsförebyggande arbetet har Arboga kommun skapat ett lokalt brottsförebyggande råd med syfte att förebygga brott och därmed öka tryggheten för invånarna i Arboga kommun. Strategier för Befolkning Möjliggöra ökad inflyttning så att andelen yngre och barnfamiljer är högre år 2020 än idag Befrämja aktiviteter som stimulerar folkhälsan för alla kommuninvånare Beakta jämställdhets- och integrationsperspektivet i den fysiska planeringen Verka för att öka tillgängligheten till allmänna platser och lokaler Utforma miljöer så att människor känner trygghet att röra sig ute alla tider på dygnet 19

20 Bebyggelse Arboga kommun har många unika bebyggelsemiljöer såväl i staden som på landsbygden. I Arboga stad syns tydliga årsringar i bebyggelseutvecklingen, alltifrån en välbevarad medeltida stadskärna till dagens villor och industriområden i stadens utkant. Tillsammans med det strategiska läget i Mälardalen och närheten till Hjälmaren ger detta goda förutsättningar för kommunen att utvecklas i en positiv riktning. Översiktsplanens mål Arboga kommun erbjuder en inspirerande mångfald av attraktiva och trygga boendemiljöer God gestaltning God gestaltning är av grundläggande betydelse för upplevelsen av den byggda miljön. Kommunen har ett rikt kulturlandskap med gammal bebyggelse och många välbevarade kulturmiljöer. Den gamla bebyggelsen är ofta utformad i nära samspel med landskapet och naturen. I dessa miljöer är det betydelsefullt att ny bebyggelse placeras på samma sätt som den befintliga för att bevara områdets ursprungskaraktär. På landsbygden ska ny bebyggelse utformas och lokaliseras så att den harmonierar med landskapet och den befintliga bebyggelsen. Det bör även beaktas vid nybyggnation av lantbrukets ekonomibyggnader. Bebyggelse vid Älholmen I kulturmiljöer ska nya byggnader inpassas med stor hänsyn till befintlig vegetation och terräng. Byggnaderna ska noggrant utformas med avseende på form, färg och material. Det är viktigt att beakta platsens historiska identitet och karaktär. Läs mer om bebyggelse i Kulturmiljö och kulturarv. God boendemiljö Det är av stor vikt att skapa goda boendemiljöer eftersom de direkt påverkar människors trivsel och hälsa. Med tanke på kommunens förväntade befolkningsutveckling, invånare år 2020, är goda boendemiljöer i såväl nya bostadsområden som befintliga av betydelse. Hög boendekvalitet, god tillgänglighet, närhet till natur och kultur samt till social och kommersiell service är bidragande faktorer till en god boendemiljö. Mindre tätorter Bebyggelsen i kommunen är starkt koncentrerad till staden Arboga och de två mindre tätorterna Götlunda och Medåker. Götlunda ligger cirka tolv kilometer väster om Arboga stad och i tätorten bor idag cirka 280 personer. Befolkningen har varit relativt konstant de senaste tio åren. Andelen medelålders och äldre har ökat. I tätorten finns förskola, skola, biblioteksfilial, bensinstation, bilhandel samt ett äldreboende. Bostadsbeståndet består till stor del av småhus. Från Götlunda finns bussförbindelser till Arboga stad och Örebro. Medåker är beläget cirka tio kilometer nordväst om Arboga stad och i tätorten bor idag cirka 230 personer. Befolkningen minskade under en period men under de senaste åren har antalet barnfamiljer ökat. I Medåker finns förskola, skola och ett ideellt drivet bibliotek. En idrottsförening driver en sportanläggning med elljusspår och fotbollsplan. Bostadsbeståndet utgörs till största delen av småhus och gårdar. Från Medåker finns bussförbindelse till Arboga stad. En fortsatt utveckling av boende och verksamheter i de mindre tätorterna är betydelsefull för kommunens utveckling. Det är också angeläget att förstärka befolkningsunderlaget för att kunna upprätthålla befintlig service, därför måste bra boendemiljöer erbjudas både till äldre som vill bo kvar i sin invanda närmiljö och till barnfamiljer. 20

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Gällande planer och policys

Gällande planer och policys Planförutsättningar Gällande planer och policys Planer enligt PBL Områden med detaljplan eller områdesbestämmelser Detaljplan reglerar var, hur och för vilket ändamål man får bygga inom planområdet. Planen

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

20. Konsekvensbeskrivning

20. Konsekvensbeskrivning 20. Konsekvensbeskrivning Översiktsplanens konsekvenser ska lätt kunna utläsas. I det här kapitlet behandlas ekonomiska, sociala och ekologiska följder av planen. Texten är utarbetad av stadsarkitektkontoret

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

1(8) Dnr: Venus, Sirius och. Mars. Datum: Datum och beslut: Text

1(8) Dnr: Venus, Sirius och. Mars. Datum: Datum och beslut: Text 1(8) Dnr: Mars. Venus, Sirius och Datum: 2015-02-17 Datum och beslut: Text Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetens övergripande mål och strategier... 4 2 Beställare... 5 3 Mål... 5 3.1 Effektmål...

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

5.7 Gällande planer och policys

5.7 Gällande planer och policys Planförutsättningar 5.7 Gällande planer och policys Planer enligt PBL Områden med detaljplan eller områdesbestämmelser Detaljplan reglerar var, hur och för vilket ändamål man får bygga inom planområdet.

Läs mer

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39. DEL 2 Vad är egentligen en översiktsplan? 38 Mål 39 Sida ViISION OCH MÅL Stolthet och attraktivitet 39 Vision 41 Värdegrund och nyckelord 41 VISION OCH MÅL Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050

Läs mer

Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund

Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund 2016-05-18 Dnr 2016/422-KS-249 Mikael Forsberg planarkitekt Västerås stad Pernilla Lindström översiktsplanerare Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Uppdragsbeskrivning Ortsanalys och utvecklingsplan för

Läs mer

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder 4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Kommunstyrelsens prioriterade mål

Kommunstyrelsens prioriterade mål 2011 2014 Antaget: Kommunfullmäktige 2013-10-14 36 Kommunstyrelsens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer