Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande:

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Säven, Sociala omsorgsförvaltningen, Bryggaregatan 15, plan 5, tisdagen den 9 juni, kl Sammanträdet förlängs med 1-1,5 timma då nämnden kommer att få ta del av ett av de önskade temaområdena som togs fram under dagarna på Hjortviken. Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl ca Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Rödgröna i sammanträdesrum Granen (plan 5), kl Alliansen i sammanträdesrum Tallen (plan 5), kl Sverigedemokraterna i sammanträdesrum Sälgen (plan5), kl YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Förhinder anmäls alltid till: Petra Grönhaug, tfn , eller via e-post: petra.gronhaug@boras.se

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Anna Christensen med Wiwi Roswall som ersättare, Justeringsdatum: fredagen den 12 juni 2015) 2. Sekretessärenden 2.1 Begäran om yttrande med anledning av ej verkställt beslut (Läggs på bordet) 2015/SON Administrativa ärenden: 3.1 Förvaltningschefen informerar 3.2 Månadsuppföljning och prognos tom maj (Bilaga) 2015/SON Muntlig information kring Budget Svar på remiss Ett gott liv var dag (Bilaga) 2015/SON Utvärdering Kastanjen (Bilaga) 2015/SON Remissvar på motion: Ställ krav på HLR-utbildning i (Bilaga) Funktionsnedsättningsomsorgen 2014/SON Anmälningsärenden: 4.1 Redovisning av delegationsbeslut (Bilaga) 4.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser (Bilaga) 5. Övrigt

3 1 (1) Dnr 2015/SON 0036 Handläggare Jonas Ringström Månadsuppföljning tom maj Sociala omsorgsnämnden har en budget på tkr för 2015, nämnden har också tillåtelse att använda tkr av ackumulerat resultat. Prognosen som är framtagen efter maj månad visar på en nettokostnad på samma belopp. Det innebär att nämnden ligger på ett prognostiserat nollresultat för I prognosen är alla reserver förbrukade så det krävs stor återhållsamhet och restriktivitet under resten året. Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa upprättad budgetuppföljning med helårsprognos och översända den till Kommunstyrelsen och Stadsrevisionen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST Borås Bryggaregatan 15 boras.se socialomsorg@boras.se

4 Månadsuppföljning maj Sociala omsorgsnämnden

5 1 Inledning Avvikelsen mot budget efter maj månad är minus tkr motsvarande siffra efter maj månad 2014 var ett överskott på tkr. Inom myndighetssidan finns obetalda kostnader som hör till perioden på ca tkr, (entreprenader, daglig verksamhet enligt LOV samt köpta tjänster av stadsdelarna). Nämnden har också erhållit priopengar för psykisk ohälsa motsvarande tkr för Nämnden har tillåtelse att använda tkr av det ackumulerade resultatet för kostnader av flytten till Vulcanus, i avvikelsen efter maj finns sådana engångskostnader på tkr. Kostnaderna för institutionsvård inom Individ- och familjeomsorg är inte i balans med budgetmålen. Det är externa placeringar som är kostnadsdrivande. Ett strukturarbete pågår för att i högre grad nyttja familjehemsvård och öppenvårdsinsatser vilket på sikt ger lägre kostnader. Inom närvårdssamverkan med grund i Hälso- och sjukvårdsavtalet och specifika överenskommelser pågår en översyn i VästKom. Översynen förväntas reglera samfinansiering för placeringar inom socialpsykiatrin vars kostnader idag nästan uteslutande bekostas av kommunen. Brist på bostäder försvårar för gruppen hemlösa. Viten gällande personer med LSS beslut som inte kan verkställas förväntas under året. Boendestödsinsatser ökar i antal med fler timmar. Ett arbete pågår för att nå högre effektivitet. Insatsen personlig assistans enligt LSS är relativt konstant, däremot finns en ökning i personlig assistans enligt SFB. Hög rörlighet på chefsnivå och i handläggargrupp LSS påverkar arbetsmiljön inom berörda verksamheter. 2 Nämndens verksamhet 2.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Statsbidrag Avgifter och övriga intäkter Summa intäkter Personal Lokaler Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning maj 2(10)

6 Tkr Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Resultatanalys Prognosen visar ett minusresultat på tkr för 2015, nämnden har tillåtelse att använda tkr av ackumulerat resultat. I resultatet efter maj finns kostnader inom myndighetssidan som inte är betalda men som hör till perioden på ca tkr. Exempel på dessa kostnader är boenden som drivs på entreprenad, daglig verksamhet enligt LOV och köpta tjänster av stadsdelarna. På motsvarande sätt har vi fordringar på Försäkringskassan och andra förutbetalda kostnader som väger upp det som inte är betalt. Avvikelsen mot budget är efter maj månad är minus tkr motsvarade siffra efter maj månad 2014 var plus tkr och 2014 års helårsresultat var ett överskott på tkr. Sociala omsorgsnämnden har fått tillåtelse att använda tkr av ackumulerat resultat till bl.a. engångskostnader i samband med flytt till Vulcanus och i avvikelsen efter mars finns sådana engångskostnader på ca tkr. Nettokostnadsökning i jämförelse med motsvarande period 2014 är 8,78 % och budgetramen har ökat med 3,7 % (inklusive volymökningar). 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Gemensam administration Intäkt Kostnad Nettokostnad IFO Vuxen Intäkt Kostnad Nettokostnad Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt Kostnad Nettokostnad Vård och omsorg i särskilt boende Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning maj 3(10)

7 Tkr Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Intäkt Kostnad Nettokostnad Insatser enl LSS och LASS Intäkt Kostnad Nettokostnad Övrig vård o omsorg för äldre och funktionshindrade Intäkt Kostnad Nettokostnad Buffert Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt Kostnad Nettokostnad Gemensam administration De åtgärder som gjordes förra året i samband med handlingsplan för anpassningsåtgärder ger resultat även i år och nämnden räknar med nollresultat trots en del engångskostnader i samband med flytten till Vulcanus. Nämnden har fått tillåtelse att använda tkr av ackumulerat resultat för bl a engångskostnader för Vulcanus. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning maj 4(10)

8 2.2.2 IFO Vuxen Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Efter de första fem månaderna finns ett underskott gentemot budget vad gäller institutionsvården, öppenvård för vuxna missbrukare samt köpta platser för funktionshindrade. Antal LVM har ökat något mot tidigare år och det är i dessa fall ofta svår samsjuklighet som ligger till grund för denna ökning. Den totala kostnaden för institutionsvården är ungefär på samma nivå jämfört med motsvarande period Åtgärder Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. Nämnden prövar att använda familjehem framför institutionsvård i större utsträckning, framförallt i komplexa ärenden där närhet till psykiatrins öppenvård är viktig. I ökad utsträckning anlitas extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Analys av verksamheten Ett av verksamhetens mål under 2015 kommer att vara att minska inflödet av personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Samverkan internt i kommunen samt externt inom regionen behöver utvecklas ytterligare. I närvårdssamverkan och i närvårdsområde Borås har bl.a. rutinen för gemensamma externa placeringar för personer som behöver vård i specifik miljö varit i fokus, denna behöver implementeras bättre i samverkan då få samfinansieringar förekommer Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Prognosen har ett underskott för entreprenaden Petersberg, kostnaderna kommer att ses över i den upphandling som ska genomföras Det finns även en tendens inom den Boendesociala enheten av ökade kostnader på grund av att stor omsättning av hyresgäster ökar skadegörelse och övriga omkostnader. Nämnden har fått ett uppdrag, utifrån Arbetslivsförvaltningens behov av tillfälligt akutboende för barnfamiljer under sommaren. Det innebär en ökad arbetsbelastning på den Boendesociala enheten som kräver omprioriteringar. Analys av verksamheten Det vräkningsförebyggande arbetet som samordnas av Sociala omsorgsförvaltningen i samverkan arbetar som en del i metodutvecklingen med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina kontrakt. Arbetet är en framgångsfaktor och nämnden tillför en tjänst under våren för att kunna fortsätta utveckla metoden. AB Bostäder har infört nya rutiner som ibland försvårar möjligheten att arbeta med snabba insatser. Arbetsmodellen tillsammans med öppenvårdsinsatser och boendestöd möjliggör att människor behåller sin bostad i större utsträckning. En svårighet är bristen på lägenheter generellt och "special" boenden Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning maj 5(10)

9 som passar målgruppen. I något fall innebär det istället ett behov av köpt extern plats. Samverkan med Lokalförsörjningsnämnden pågår. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först" pågår utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder och i samråd med dem ska metoden utvärderas hösten Området har rekryterat en ny enhetschef till Kaptensgatan och rekrytering pågår av en Enhetschef till socialpsykiatrin. Vakanserna har påverkat den redan hårda arbetsbelastningen inom enheterna. Natthärbärget Kastanjen stängde enligt planen I samband med öppnandet i oktober 2014 reviderades rutinerna med syfte att erbjuda fler hemlösa kommuninnevånare möjlighet att nyttja boendet. Boendet har haft en markant lägre beläggning under den senaste perioden. Arbetet att ta fram en överenskommelse mellan Borås Stad och idéburna organisationer kommer att göras centralt under Fritid och Folkhälsa och nämnden fortsätter samverkan med organisationer utifrån "Program mot hemlöshet". IFO/Insats har tillsammans med IFO/Myndighet och Socialpsykiatrins boendestöd fått ett uppdrag att se över våra insatser och vad som krävs för att vi internt ska kunna tillgodose brukarnas behov och därmed kunna minska köp av externa utförare Vård och omsorg i ordinärt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser av hemtjänst, korttidsboende, ledsagning, avlösning och boendestöd. Gällande beslut om boendestöd har det varit en viss ökning på antalet timmar inom boendestöd de senaste månaderna. Prognosen för helår visar på ett nollresultat för verksamheten. Analys av verksamheten Arbetet med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen fortgår och har givit en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognostiseringar. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats Insatser Boendestödet har fortfarande höga kostnader jämfört med budget. I stora drag handlar det om effektivitetsavvikelser då verksamheten inte klarar av att uppnå de 73 % brukartid som budgeten baseras på. Ett effektivitetsarbete påbörjades under hösten och börjar ge resultat genom minskade kostnader. Under hösten 2014 sammanfördes de två olika boendestödsgrupperna till en grupp och utgår från samma lokal i staden. Detta skapar i sig restider som försvårar uppfyllandet av budget 73 % brukartid. Införandet av ett verksamhetsstöd (TES) i februari har gett bättre kontroll på planeringen av insatser och även, i större utsträckning, på brukar/kringtid. Detta skapar förutsättningar att effektivisera verksamheten. På sikt kommer sammanslagningen av verksamheten skapa synergieffekter som förbättrar både kvalitet och effektivitet. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är begränsad till fyra platser, dessa är i stort sett fullbelagda under hela året. I dagsläget kan nämnden verkställa ytterligare ett beslut genom Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning maj 6(10)

10 att det finns en ledig lägenhet på ett särskilt boende. Nämnden köper också en plats hos extern vårdgivare. Kostnader för hjälpmedel följer inte budget, utskrivningar och inköp övervägs noga, vissa är dock nödvändiga utifrån den enskildes behov och säkerhet Vård och omsorg i särskilt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Antalet insatser och beslut om särskilt boende har sjunkit under året. I dagsläget finns dock personer med beslutad insats som ej kunnat verkställas, i avvaktan på boende erbjuds korttidsplats. Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. Analys av verksamheten För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter". Initiativ kommer också att tas kring samverkan med äldreomsorgen kring äldre personer med en psykisk funktionsnedsättning och deras behov av boende Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Varje enhetschef ska ha god kontroll över sin bemanningsplanering så att resurser används så optimalt som möjligt utan att kvalitén för brukare försämras. En översyn av bemanning kvällar- och nätter inom socialpsykiatrins boenden har genomförts. Den under 2014 planerade nattbemanningen skulle innebära att resurser kunde fördelas om inom verksamhetsområdet. Förändringen försköts bl.a. på grund av en inspektion från Arbetsmiljöverket samt krav på installation av nya larm på berörda enheter. Förändringen har genomförts from mars 2015 förutom för ett boende som måste ha kvar den tidigare bemanningen utifrån våld och hot. Den nya arbetstidsmodellen fungerar ännu inte fullt ut vilket innebär ökade poolkostnader och gör att prognosen inom socialpsykiatrins boenden visar på ett underskott på drygt kr. En enhet har även ökade kostnader på grund av byte av matleverantör. Enhetscheferna arbetar aktivt ute i på enheterna för att minska poolkostnaderna men det har även varit svårigheter för poolen att kunna erbjuda personal vilket inneburit dyrare lösningar. Starten av det nya boendet Serenadgatan som ersatte Badhusgatan har inneburit engångskostnader i form av flytt och möblemang. Projekteringen av ombyggnaden av Badhusgatan för att ersätta det boendet som vi har på entreprenad har påbörjats och innebär att vi har dubbla hyror. Analys av verksamheten Borås Stads införande av heltidstjänster och ny arbetstidsmodell har haft stor påverkan på personalplaneringen och vilka effekter det får på lång sikt kan vi inte riktigt se ännu. Inledningsvis har poolkostnaderna ökat då den flytande tiden försvann och vi har en utmaning i implementeringen av arbetstidsmodellen så att den används optimalt. För att modellen ska vara framgångsrik krävs det att verksamheten samverkar på ett sätt som vi ännu inte riktigt uppnått när det gäller personalplaneringen. Enhetschefernas möjligheter att arbeta med budgetavvikelsen har påverkats negativt av vakanser på chefssidan men alla tjänster ska vara tillsatta i oktober. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning maj 7(10)

11 2.2.5 Insatser enligt LSS och LASS Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Den största anledningen till avvikelsen är att det finns kostnader som inte är betalda men som tillhör perioden. Exempel på kostnader är hemtjänst från stadsdelarna, daglig verksamhet enligt LOV och externa boenden LSS. Personer som är beviljade personlig personlig assistans av Försäkringskassan (LASS) har under året varit 202 personer men det är budgeterat för 192 personer. Det innebär att ersättning för personlig assistans de 20 första timmarna till Försäkringskassan beräknas till tkr mot budget om antalet brukare ligger på samma nivå resten av året. Åtgärder Inom myndighetsutövningen har ett tydligare arbete påbörjats med att följa upp beslutade insatser och nyckeltal för att säkerställa en god intern kontroll. Beslut om insatser ska följas strikt av aktuell rättspraxis, beslut om eventuellt dubbla insatser som ex. särskilt boende och kontaktperson övervägs noga och följs upp oftare. Inom den gemensamma myndighetsutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan. Målgruppen har idag också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av boenden. Ett återkommande utvecklingsområde är att behålla samt rekrytera handläggare med rätt kvalifikationer. Verksamheten får lägga mycket resurser på att introducera nyanställda då personalrörligheten är hög Insatser Boendesektionen Analys av verksamheten Inom boendesektionen är en cheftjänst fortfarande vakant på grund av svårighet att rekrytera enhetschefer. Med anledning av ändrade behov av enhetschefer inom sektionen avvaktas rekrytering tills behovet blir av bestående karaktär. Teknikgatan som fördes över från socialpsykiatrin SoL-boende till LSS-boende öppnades enligt planerna i april månad. Byggnationen av den nya gruppbostaden på Kadriljgatan har påbörjats och kommer att öppna i september månad. Genomlysning och tät uppföljning av korttidsverksamheten kommer att fortsätta under våren då framtagna siffror visar fortsatt minskad efterfrågan av platser vilket resulterar i att tillgång och efterfrågan av antal platser inte stämmer överens. En omvärldsanalys behöver även göras för att få en uppfattning om kommande behov för målgruppen. En ny femte lägergrupp kommer att startas upp och bedrivs i en av korttidens lokaler, som inte har korttidsgäster en helg i månaden, efter den effektivisering som påbörjats. Planering pågår även att göra en fördelningsmodell för korttidsverksamheten med anledning av att det är en konstant rörlighet och förändring inom enheterna och resurserna behöver omfördelas under året. En ny träffpunkt planeras och eftersökning av lokal pågår. Under januari - maj månad har poolkostnaderna ökat stort i jämförelse med föregående år, sjukskrivningarna är av olika anledningar dels kroniska sjukdomar, olycksfall och infektionssjukdomar. Sjukskrivningstalen följs upp varje månad. De åtta Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning maj 8(10)

12 enheter som är pilotgrupper i nya arbetstidsmodellen har till stor del infört den och det visar att den kommer att leda till kostnadsökningar inom boendesektionen inkl. korttiden på grund av att de långa arbetspassen kortas ner. En uppskattning är ca 20 mnkr om det ska genomföras fullt ut. Det innebär att ca 1800 timmar inte kan läggas ut inom verksamheten då behovet av mer personal under dagtid på vardagar inte finns. Personlig assistans Analys av verksamheten Personlig assistans har en negativ prognos på tkr för Utmaningar framöver är att förbättra personalplaneringen så att organisationen blir ännu effektivare. Ett nytt och säkrare personalrapporteringssystem för att säkra och effektivisera debiteringen till Försäkringskassan för utförda assistanstimmar har köpts in och kommer att tas i bruk efter sommaren. Det innebär att vi kommer få våra pengar snabbare från Försäkringskassan. Analys och framtagande av bättre nyckeltal gällande hur mycket olika sorters assistansärenden kostar pågår. Av det vi tagit fram hittills kan vi konstatera att nattdelen i ett ärende med sovande jour i genomsnitt kostar ca 300 tkr per år eftersom vi ersätter vår personal med fler timmar enligt vårt kollektivavtal än vad Försäkringskassan ger ersättning för Övrig vård och omsorg för äldre o funktionshindrade Inom denna verksamhet köper nämnden daglig verksamhet av Arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. 3 Verksamhetsmått 3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Utfall Maj 2015 Budget 2015 Antal placerade personer med heldygnsvård Socialpsykiatri Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Utfall Maj 2015 Budget 2015 Antal personer med insatser inom psykiatrin Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning maj 9(10)

13 Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Utfall Maj 2015 Budget 2015 SoL Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Utfall Maj 2015 Budget 2015 Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende Funktionshinderverksamhet SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Utfall Maj 2015 Budget 2015 Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Utfall Maj 2015 Budget 2015 Antal personer med beslut om insats LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall Maj 2014 Utfall Maj 2015 Budget 2015 Antal personer med beslut om personlig assistans enligt LSS Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning maj 10(10)

14 BESLUT Datum Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 Remissvaren kommer att ge underlag för en ny handlingsplan som ska behandlas politiskt i Kommunstyrelsen, Stadsdel Öster och Sociala omsorgsförvaltningen i augusti Nämndens beslut: Sociala omsorgsnämnden ser positivt på att staden har tagit ett gemensamt initiativ i vård- och omsorgsfrågor. Det finns många gränsområden inom området och det är därför angeläget med förslag, som syftar till att ge medborgarna så bra service som möjligt, likvärdig var i kommunen man än bor och vilken åldersgrupp man än tillhör. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om att skapa tillgängliga bostäder för äldre och personer med funktionsersättning. Sociala omsorgsnämnden vill särskilt påpeka att förslaget även ska gälla bostäder för personer med social problematik, dvs. innefatta IFO Vuxens behov av olika boendelösningar. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om att utveckla Träffpunkt Simonsland till ett kontaktcenter/servicecenter för äldre och personer med funktionsnedsättning. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om att skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att ta del av Borås Stads fritids- och kulturutbud samt föreningslivet. Förslaget kan medföra att fler kan delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om att införa värdighetsgarantier som riktar sig till personer som får stöd inom funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin samt Arbetslivsförvaltningens dagliga verksamhet. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om att ge sysselsättning åt personer med psykiska funktionsnedsättningar och personer som tillhör LSS, personkrets 3. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker även förslaget om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete på reguljära arbetsmarkanaden. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker ställningstagande till arbetsgruppens förslag till definition om vad en Hälsosam organisation är i vård och omsorg, men har

15 2 synpunkter på formuleringen under rubriken Delaktighet. Meningen Medarbetare har handlingsutrymme över hur arbetsuppgifterna planeras och genomförs förslås ändras till Medarbetare har handlingsutrymme över hur arbetsuppgifterna planeras och kan påverka genomförandet. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om att utveckla informations- och kommunikationsteknik inom vård och omsorg. Sociala omsorgsnämnden har ett speciellt ansvar för olika grupper med funktionsnedsättning. För dessa är det viktigt att ny teknik på olika sätt kan stärka den enskildes självbestämmande och integritet i vardagen, dvs. i bostaden, i arbetet och på fritiden. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om kompetensförsörjningsplan för vård och omsorg i Borås Stad. Nämnden anser det positivt att kompetensförsörjningsplanen tas fram för hela Borås Stad. Det är angeläget att olika förvaltningar har samma standard när det gäller kompetens inom vård- och omsorgsområdet. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om översyn av äldreomsorgens kostnader samt fördelnings- och uppföljningssystem. Sociala omsorgsnämnden vill dock påpeka att ansvaret för det fortsatta utvecklingsarbetet även innefattar Sociala omsorgsnämnden, som har ansvar för hemtjänstinsatser för målgruppen år. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om att utveckla hemtjänstens arbetssätt vad gäller beställd tid och utförd tid. Sociala omsorgsnämnden vill dock påpeka att ansvaret för det fortsatta utvecklingsarbetet även innefattar Sociala omsorgsnämnden, som har ansvar för hemtjänstinsatser för målgruppen år. Nämndens yttrande i sammanfattning Sociala omsorgsnämnden saknar Arbetslivsnämndens delaktighet i projektet. Arbetslivsnämnden och Sociala omsorgsnämnden delar i viktiga vardagsfrågor ansvar för samma målgrupper. Det måste tydligare klarläggas att centrala politiska beslut som berör sysselsättning och förbättringsmöjligheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden berör båda nämnderna. Sociala omsorgsnämndens synpunkter på Handlingsplan förslag till politiska beslut. - Det fortsatta utvecklingsarbetet med att skapa tillgängliga bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning ska gälla alla grupper, där det fordras beslut för att få bostad. - Det fortsatta utvecklingsarbetet med Träffpunkt Simonsland mer ska inriktas på personer med funktionsnedsättning. - Att utveckla möjligheter för personer med funktionsnedsättning att ta del av Borås Stads fritids- och kulturutbud och föreningslivet är ett av de viktigaste förslagen för gruppen med funktionsnedsättningar. Det kan möjliggöra för fler att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. - Att få en bedömning av behovet för sysselsättning för gruppen med psykisk funktionsnedsättning och personkrets 3 (LSS 1 ) är en lika självklar rätt som möjligheten att få bedömning av behovet av vård- och omsorgsboende. - Sociala omsorgsnämnden har synpunkter på formuleringen under rubriken Delaktighet Meningen Medarbetare har handlingsutrymme över hur arbetsuppgifterna planeras och genomförs förslås förändras till Medarbetare har handlingsutrymme över hur arbetsuppgifterna planeras och kan påverka genomförandet. - Förbättringsarbeten inom äldreomsorgen gäller även Sociala omsorgsnämnden.

16 3 Nämndens yttrande i sin helhet Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i juni 2014 om en genomlysning av äldreomsorg och funktionshinderverksamheten i form av vård- och omsorgsprojektet Ett gott liv var dag. Projektet fick i uppdrag att presentera en handlingsplan i juni 2015 med förslag till åtgärder. Kommunstyrelsen formulerade målsättningen med projektet på följande sätt: Det övergripande målet med vård- och omsorgsprojektet är att ge medborgarna så bra service som möjligt som är likvärdig var i kommunen man än bor. Målet är att varje individ ska kunna leva ett tryggt liv och känna välbefinnande. Alla som behöver stöd bemöts med respekt, har inflytande över insatser och möter kompetent personal. Det ska vara kvalitet i varje möte med den enskilde. Projektarbetet har bedrivits med fem olika delprojekt och arbetsgrupper. Totalt har projektet träffat flera referensgrupper, mött 50 chefer och 150 medarbetare, genomfört sju medborgadialoger, träffat 20-talet handikappföreningar, pensionärsråden och funktionshinderrådet. Dessutom har ett stort antal brukare inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet intervjuats och samtal med anhöriga har genomförts. Yttrande från Sociala omsorgsnämnden Sociala omsorgsnämnden ser positivt på att staden har tagit ett gemensamt initiativ i vård och omsorgsfrågor. Det finns många gränsområden och det är därför angeläget med förslag som syftar till att ge medborgarna så bra service som möjligt, likvärdig var i kommunen man än bor och vilken åldersgrupp man än tillhör. Sociala omsorgsnämndens yttrande gäller dels synpunkter på handlingsplan med förslag som kräver politiska beslut, dels synpunkter på handlingsplan med förslag till verkställighet. Tyngdpunkten i yttrandet ligger på synpunkter på förslagen som kräver politiska beslut. Sociala omsorgsnämnden saknar Arbetslivsnämndens delaktighet i projektet. Arbetslivsnämnden och Sociala omsorgsnämnden delar i viktiga vardagsfrågor ansvar för samma målgrupper. I sysselsättningsfrågor ansvarar Sociala omsorgsnämnden för myndighetsutövning och Arbetslivsförvaltningen för utförande. Det måste tydligare klarläggas att centrala politiska beslut som berör sysselsättning och förbättringsmöjligheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden berör båda nämnderna. I materialet finns en otydlighet när det gäller begreppet samarbeta. I handlingsplanerna används olika begrepp och frågan är om det är samma innebörd. Begrepp som används är tillsammans med, i dialog med och samverka med. Sociala omsorgsnämndens yttrande angående handlingsplan förslag som kräver politiska beslut Projektet har tagit fram tio förslag i en handlingsplan. Förslagen syftar till att ge den enskilde ett tryggt liv och till att den enskilde ska känna välbefinnande. Skapa tillgängliga bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget men vill påpeka att förslaget ska gälla alla Sociala omsorgsnämndens målgrupper. Projektet har avgränsat sig gentemot IFO Vuxen, men inom IFO Vuxen finns personer som har stort behov av vård- och omsorg.

17 4 Sociala omsorgsnämnden vill lyfta fram meningen Mer flexibla boendeslösningar krävs för att täcka varierande behov av stöd på grund av ålder och/eller funktionsnedsättning. Flexibiliteten ska gälla alla grupper med behov av beslut enligt lagstiftning för att få bostad. Samma flexibla förhållningssätt gäller för gränsdragningar mellan olika grupper, t.ex. mellan LSS-boenden och äldreboenden och mellan LSS-boenden och psykiatriboenden. Sociala omsorgsnämnden ansvarar idag för olika målgrupper och kan differentiera mellan målgrupperna. Det är viktigt att Sociala omsorgsnämnden blir involverade i det fortsatta kartläggningsarbetet. Utveckla Träffpunkt Simonsland till ett kontaktcenter/servicecenter för äldre och personer med funktionsnedsättning. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget men vill påpeka att den fortsatta utvecklingen av Träffpunkt Simonsland mer ska inriktas mot och anpassas efter personer med funktionsnedsättning. Idag bedriver Sociala omsorgsnämnden en träffpunkt (Solrosen) inom Sociala omsorgsnämndens ramar, men frågan är om funktionshinderverksamheten ska ha detta ansvar, då denna verksamhet enbart välkomnar personer som har beviljade insatser. En träffpunkt för personer med funktionsnedsättning borde välkomna alla medborgare, oavsett de har insatser från funktionshinderverksamheten eller ej. Uppdraget ska ses utifrån ett medborgarperspektiv. Solrosens verksamhet borde inbegripas i Träffpunkt Simonslands verksamhet. Sociala omsorgsnämnden vill också påpeka att det i förslaget till handlingsplan, tydligare borde framgå att Sociala omsorgsnämnden ska ansvara för en lotsfunktion för personer med funktionsnedsättning, som ska knytas till Träffpunkt Simonsland. Utveckla möjligheter för personer med funktionsnedsättning att ta del av Borås Stads fritids- och kulturutbud samt föreningslivet. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget och anser att det är ett av de viktigaste förslagen för gruppen med funktionsnedsättningar. Förslaget kan möjliggöra för fler att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Tillgänglighet ska för den enskilde innebära att lokaler, information och verksamheter ska kunna användas av alla. Det kognitiva perspektivet måste uppmärksammas mer. Sociala omsorgsnämnden anser att ett följa-med kort skulle vara en självklarhet för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta med sig vänner, familjemedlemmar m.m. till olika tillställningar. Inför värdighetsgarantier som riktar sig till personer som får stöd inom funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin samt Arbetslivsförvaltningens dagliga verksamhet. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om värdighetsgarantier för gruppen personer med funktionsnedsättningar. En sådan garanti borde vara lika självklar för gruppen med funktionsnedsättningar som för gruppen äldre. Ge sysselsättning åt personer med psykiska funktionsnedsättningar och personer som tillhör LSS personkrets 1 3 p. Öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete på reguljära arbetsmarknaden. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker att personer med psykisk funktionsnedsättning och personer som tillhör LSS personkrets 1 3 p. ska ha samma möjligheter till biståndsbedömd sysselsättning och samma rätt till ersättning som personer som tillhör LSS personkrets 1 p. 1 och 2.

18 5 Att få sina behov av sysselsättning bedömda är en rättighet för personer med funktionsnedsättning likaväl som bedömning av behov av bostad. Biståndsbedömning ger också en möjlighet för kommunen att få en bild av om utbudet är tillräckligt och om det är rätt utbud efter personernas behov. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker att personer som står nära arbetsmarknaden ska få stöd i att våga pröva och att Arbetslivsnämnden får uppdraget att hantera denna fråga. Inom Arbetslivsnämnden finns ett upparbetat samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Ställningstagande till arbetsgruppens förslag till definition om vad en Hälsosam organisation är i vård och omsorg. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker ställningstagande till förslag till definition om vad en Hälsosam organisation är i vård och omsorg, men har synpunkter på formuleringen under rubriken Delaktighet. Meningen Medarbetare har handlingsutrymme över hur arbetsuppgifterna planeras och genomförs förslås förändras till Medarbetare har handlingsutrymme över hur arbetsuppgifterna planeras och kan påverka genomförandet. Utveckla informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom vård och omsorg Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om att utveckla informations- och kommunikationsteknik inom vård och omsorg. Sociala omsorgsnämnden har ett speciellt ansvar för olika grupper med funktionsnedsättning. För dessa är det viktigt att ny teknik på olika sätt kan stärka den enskildes självbestämmande och integritet i vardagen, dvs. i bostaden, i arbetet och på fritiden. En bra kombination av personligt stöd och nya tekniska möjligheter kan stärka den enskilde. Ta fram en kompetensförsörjningsplan för vård och omsorg Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget om kompetensförsörjningsplan för vård och omsorg i Borås Stad. Det är angeläget att olika förvaltningar så långt det är möjligt har samma standard när det gäller kompetens inom vård- och omsorgsområdet. Gör en översyn av äldreomsorgens kostnader samt förslag till fördelnings- och uppföljningssystem. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget men vill påpeka att det även är ett ansvar för Sociala omsorgsnämnden som ansvarar för insatser till personer år. Ansvaret för översynen bör ligga på Kommunstyrelsen, stadsdelsnämnderna och Sociala omsorgsnämnden. Utveckla hemtjänstens arbetssätt vad gäller beställd och utförd tid Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget men vill påpeka att uppdraget att utveckla hemtjänstens arbetssätt vad gäller beställd och utförd tid även berör Sociala omsorgsförvaltningen. Sociala omsorgsnämndens yttrande angående handlingsplan förslag till verkställighet Sociala omsorgsnämnden poängterar att de förslag som förts fram för verkställighet i Sociala omsorgsförvaltningen är angelägna förbättringsförslag som ska resultera i ett internt förbättringsarbete. Från de olika verkställighetsförslagen kan nämnas några förbättringsförslag: Kvalitetssäkra arbetet för vårdplan/genomförandeplan och samordnad individuell plan (SIP) Flera grupper och individer i målgruppen personer med funktionsnedsättning har komplexa behov och behöver insatser från andra vårdaktörer för att kunna få alla behov tillgodosedda och känna trygghet och välbefinnande. Sociala omsorgsnämnden anser det viktigt att i synnerhet utveckla arbetet med användandet av samordnad individuell plan (SIP).

19 6 Folkhälsofrämjande insatser förebyggande arbete Sociala omsorgsnämnden vill här lyfta fram att hälsan generellt är sämre hos personer med funktionsnedsättning. Detta kan ibland bero på att personerna är beroende av andra för att bevaka hälsoperspektivet för den enskilde och få behov tillgodosedda. Det är angeläget att all personal både inom äldre- och funktionshinderområdet bevakar hälsoperspektivet för den enskilde. Utöka anhörigstödet att även omfatta barn och ungdomar under 18 år. Sociala omsorgsnämnden poängterar att detta är en viktig fråga. När en förälder missbrukar, har psykiska svårigheter, lider av en allvarlig sjukdom eller när det förekommer våld i familjen så påverkas alla familjemedlemmar, inte minst barnen. Därför är det viktigt att ge barnet rätt stöd i ett tidigt stadium. Insatser riktade till vuxna runt barnen, inte minst föräldrarna, är ett sätt att stödja barnen. Målet är att barn som lever i familjer med olika former av problem ska ha en så god relation som möjligt med sina föräldrar. Men barnen kan också behöva speciellt stöd utifrån sin situation. På nationell nivå har olika former av stöd utvecklats till barn och ungdomar i utsatta situationer. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker att området Anhörigstöd för barn och ungdomar under 18 år utvecklas i Borås Stad. Tydliggöra ansvarsgränser mellan Sociala omsorgsförvaltningen och stadsdelarna. Sociala omsorgsnämnden poängterar att övergången vid 65 års ålder, måste genomföras med tydligt brukarfokus. Den enskilde ska känna sig trygg vid övergången. För vissa grupper som har haft boendestöd är det angeläget att den enskilde inte passiviseras efter fyllda 65 år. Det är annorlunda att få insatsen boendestöd, som kräver egen medverkan till att få hemtjänstinsatser, som inte har detta krav. Möjligheten att få behålla boendestöd bör lyftas fram tydligare både för den enskilde och för stadsdelarna. Fortsatt tillgänglighetsarbete med fokus på tillgänglighet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar För Sociala omsorgsnämnden är det angeläget att ur begreppet tillgänglighet lyfta fram det kognitiva perspektivet. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker att en central arbetsgrupp kompletteras med kompetens inom detta område. För gruppen med kognitiva funktionsnedsättningar är det angeläget att tillgängligheten ökas, gruppen stöter på problem varje dag med bristande tillgänglighet i samhället. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms innebära ekonomiska konsekvenser för Borås Stad. Att tillgänglighetsanspassa fritids- och kulturutbudet utifrån kognitivt, psykiskt och fysiskt perspektiv kommer att kräva ekonomiska resurser av flera förvaltningar. Föreslagen lots-funktion med utgångspunkt på Träffpunkt Simonland kommer också att innebära merkostnader. Borås 2025 Socialt perspektiv Genomförs de olika förslagen kommer fler personer att få möjlighet att leva som andra. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

20 Handlingsplan för verksamheten inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet Bakgrund Stadsrevisionen granskade under hösten 2013 styrning, ledning och uppföljning av äldreomsorgsverksamheten för att bedöma om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. En övergripande slutsats från revisionen var att verksamheten inte är likvärdig i kommunen, det finns skillnader i kvalitet och effektivitet. Stadsrevisionen har tidigare (2007) genomfört en granskning av förutsättningarna för chefs- och ledarskap i staden. Under hösten 2013 redovisades en uppföljning av granskningen i rapporten Förutsättningar för ledarskap i Borås Stad. Rapporten konstaterar sammanfattningsvis att väsentliga förbättringar av förutsättningarna skett men att ett utvecklingsarbete kvarstår. I januari 2015 redovisade Stadsrevisionen en rapport efter att ha granskat verksamheten personlig assistans med inriktning på den del som utreds, beviljas och verkställs. I rapporten framgår att handläggningen har utvecklats under 2014 men att det finns ytterligare utvecklingsområden. Kommunstyrelsens beslut om projektet Utifrån Stadsrevisionens rapport noterade Kommunstyrelsen att det inom flera områden fanns behov av ett både utvecklings- och ett samordningsarbete. Samtidigt noterades att vissa delar kan och bör göras på förvaltnings- och verksamhetsnivå, medan det inom andra områden krävs politiska beslut. Kommunstyrelsen beslutade i juni 2014 om en genomlysning av äldreomsorg och funktionshinderverksamhet i form av vård- och omsorgsprojektet Ett gott liv var dag. Projektet fick i uppdrag att presentera en handlingsplan i juni 2015 med förslag till åtgärder. Kommunstyrelsen formulerade målsättningen med projektet på följande sätt: Det övergripande målet med vård- och omsorgsprojektet är att ge medborgarna så bra service som möjligt som är likvärdig var i kommunen man än bor. Målet är att varje individ ska kunna leva ett tryggt liv och känna välbefinnande. Alla som behöver stöd bemöts med respekt, har inflytande över insatser och möter kompetent personal. Det ska vara kvalitet i varje möte med den enskilde. Handlingsplan Översänder förslag till handlingsplan som förutsätter politiska beslut. Handlingsplanen omfattar tio förslag som kräver politisk behandling. Handlingsplanen är för perioden augusti 2015 t.o.m. juni 2016 och bygger på arbetsgruppernas förslag samt förbättringsförslag från referensgrupperna.

21 Beslut av Handlingsplanen planeras tas i Kommunstyrelsen, sociala omsorgsnämnden samt Stadsdelsnämnden Öster i augusti månad. Borås Stad har i stora delar en bra verksamhet idag och projektet har visat på guldkorn i verksamheternas vardag men vi har också identifierat ett antal områden som kan förbättras och utvecklas. Det har varit ett stort engagemang i projektet och hos de åtta arbetsgrupper som varit igång under projekttiden. Under hösten har projektet träffat flera referensgrupper; mött 50 chefer och 150 medarbetare, genomfört sju medborgardialoger, träffat 20-talet handikappföreningar, pensionärsråden och funktionshinderrådet. Dessutom har ett stort antal brukare inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet intervjuats och samtal med anhöriga har genomförts. Det finns en förväntan hos arbetsgrupper, medarbetare och chefer på att förslag i handlingsplan och verkställighetsplan ska innebära förändringar, förbättringar och utveckling. Den verkliga utmaningen kommer nu när handlingsplanen och verkställighetsplanen ska genomföras. I detta arbete finns också möjligheten att göra skillnad inom vård och omsorg. Verkställighetsplan Under projektets gång har det också kommit fram en rad olika förslag till åtgärder som är verkställighet. Detta är förslag som inte kräver politiska beslut och bifogas för kännedom. Dessa förslag anses ligga inom ramen för verkställighet och förvaltningscheferna i berörda nämnder har ansvaret för genomförandet. Verkställighetsplanen är för perioden augusti 2015 t.o.m. juni 2016 och bygger på arbetsgruppernas förslag samt förbättringsförslag från referensgrupperna. Projektrapporter Varje projektledare skriver en delprojektrapport som kan vara ett bra underlag för områden som framgår i handlingsplan och verkställighetsplan. Dessa rapporter kan med fördel användas som ett fördjupande kunskapsmaterial. Rapporterna finns tillgängliga fr.o.m. 9 juni. Slutrapport En slutrapport kommer att tas fram för hela projektet. Den kommer inte att ha samma fördjupande karaktär men kommer att belysa de viktigaste områdena som genomförts i projektet och som finns med i handlingsplan och verkställighetsplan. Vissa områden har prioriterats i flera delprojekt varför vi i handlingsplan och verkställighetsplan och i slutrapporten valt att fokusera på de allra viktigaste förbättringsområdena utan att koppla dessa till något delprojektområde. Redovisning i särskild ordning Vissa områden inom delprojekten kommer att redovisas i särskild ordning, t.ex. uppföljning av avskaffandet av delade turer. Förbättringsbank Utöver det som framgår i handlingsplan och verkställighetsplan finns ytterligare förbättringsförslag från arbetsgrupper och referensgrupper. Dessa överlämnas till verksamheterna som en framtida förbättringsbank. Uppföljning Det kommer inledningsvis att ske en uppföljning i två steg av vård- och omsorgsprojektet. Under januari månad 2016 sker en avstämning av i vilken utsträckning och på vilket sätt arbetet kommit igång med handlingsplan respektive verkställighetsplan.

22 Dessutom blir det ett seminarium i juni 2016 för att följa upp effekter och resultat av handlingsplan och verkställighetsplan. Under seminariet redovisas hur långt arbetet kommit med förändrings-, förbättringsarbetet- och utvecklingsarbetet. Svante Stomberg Kommunchef Ingegerd Eriksson Projektledare

23 Handlingsplan förslag till politiska beslut Augusti 2015 juni 2016 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet JUNI 2014 JUNI 2015 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Skapa tillgängliga bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Det behövs säkra och trygga bostäder i lättillgänglig och aktiverande miljö. Mer flexibla boendelösningar krävs för att täcka varierande behov av stöd på grund av ålder och/eller funktionsnedsättning. Tillgängliga lägenheter bör användas på ett optimalt sätt. Kartlägg beståndet av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, t.ex. vård- och omsorgsboende, korttidsplatser, servicebostäder, övergångslägenheter, trygghetsboende, seniorboende, bokvämtlägenheter. Utreda särskilda behovet av boendelösningar för personer med funktionsnedsättningar. Presentera åtgärdsplan när det gäller ombyggnad, nybyggnad och eventuella nedläggningar. Hur möter Borås Stad framtidens behov och efterfrågan? Flexibla boendeformer, hur utvecklar vi befintliga boenden, kategoriboenden/profilboenden av olika slag. Se över anvisningsrätt. Vilka samarbetspartner behöver vi i denna process? Stadsdelsnämnden Öster. Östers kommungemensamma verksamhet, boendeplaneringssektionen i samarbete med Sociala omsorgsnämnden och övriga berörda kommunala nämnder och bolag. Långsiktig kartläggning och översyn startar september En kortsiktig plan presenteras i oktober Utveckla Träffpunkt Simonsland till ett kontaktcenter/servicecenter för äldre och personer med funktionsnedsättning. Brukare och anhöriga upplever att det är svårt att komma i kontakt med kommunen. Informationen ska vara kommungemensam och tydlig. För personer med funktionsnedsättning finns behov av någon form av guidefunktion då man har många kontakter. Ta fram ett förslag på hur Träffpunkt Simonsland kan utveckla sin verksamhet med ett kontaktcenter/servicecenter utifrån värdskap, information och stöd både på individuell och kommungemensam nivå samt frivilligcentral för äldre och personer med funktionsnedsättning. Stadsdelsnämnden Öster. Östers kommungemensamma verksamhet i samarbete med Sociala omsorgsnämnden. September 2015 juni 2016 Utveckla och hitta en struktur för kommunens frivilligverksamhet, det ger enskilda en meningsfull vardagoch en ökad livskvalitet. Eftersom en frivilligcentrals verksamhet ska utgå från medborgarnas behov och önskemål, så bidrar denna verksamhet till medborgarnas inflytande och delaktighet i samhället. Beskriv de funktioner som behövs för att möjliggöra detta: En lots/guideperson för personer med funktionsnedsättning (en tjänst som kan utvecklas under en tvåårig försöksverksamhet). En tjänst med funktionen att samordna frivilligverksamheten. 1

24 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Utveckla möjligheter för personer med funktionsnedsättning att ta del av Borås Stads fritids- och kulturutbud samt föreningslivet. Borås Stads kultur- och fritidsutbud är öppet för alla oavsett funktionsnedsättning men den enskilde upplever inte alltid att det är möjligt att använda och delta i verksamheten. Den enskilde ska inte ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. All verksamhet ska var inkluderanade vilket ska framgå av verksamhetens information. Tydliggör hur Borås Stads utbud av fritid och kultur är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Öka möjligheten för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att delta i befintligt utbud, t.ex. badresor och koloni. Utred möjligheten att införa ett följa med-kort som ger medföljande person gratis entré i kommunens lokaler och arrangemang. Kan vidgas även till privata arrangörer. Sociala omsorgsnämnden i samarbete med stadsdelsnämnder, Fritids- och folkhälsonämnden och Kulturnämnden. Start september 2015 Uppföljning juni 2016 Inför värdighetsgarantier som riktar sig till personer som får stöd inom funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin samt Arbetslivsförvaltningens dagliga verksamhet. Vi behöver klargöra förbättringsområden som avser bemötande, kompetens, kontinuitet, individuelllt anpassat stöd samt upppföljning av den enskildes insatser. I värdighetsgarantierna ska det framgå vilka regler som gäller för verksamheter som ger stöd till enskilda i funktionshinderverksamhet. Värdighetsgarantierna är skrivna och riktade till den som har stöd och insatser och blir ett komplement till Program för tillgänglighet och dess handlingsplan. Sociala omsorgsnämnden. Samarbete med andra berörda nämnder. Start september 2015 Uppföljning juni 2016 Ge sysselsättning åt personer med psykiska funktionsnedsättningar och personer som tillhör LSS personkrets 1 3 p. Öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete på reguljära arbetsmarknaden. Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer som tillhör LSS personkrets 1 3 p. ska ha samma möjlighet till biståndsbedömnd sysselsättning och samma rätt till ersättning som personer som tillhör LSS personkrets 1 1 och 2 p. Personer som står nära arbetsmarknaden ska få stöd i att våga pröva. Ta fram tillämpningsföreskrifter för beslut om sysselsättning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning och för LSS personkrets 1 3 p. Utred om habiliteringsersättning kan tillämpas för personer som beviljas sysselsättning enligt SoL. Utöka arbetet med praktikplatser. Samverkan med AF och FK för att underlätta för personer som får möjlighet till anställning. Sociala omsorgsnämnden i samarbete med Arbetslivsnämnden. September december

25 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Ställningstagande till arbetsgruppens förslag till definition om vad en Hälsosam organisation är i vård och omsorg. (Bilaga) Det blir tydligt vad äldreomsorg och funktionshinderverksamhet menar med en Hälsosam organisation. Tydligheten bidrar till möjligheten att vara en attraktiv arbetsgivare. Politiskt beslut i Stadsdelsnämnder och Sociala omsorgsnämnden. Definitionen kan därefter kompletteras med verktyg för att enklare kunna tas på APT. Stadsdelsnämnderna och Sociala omsorgsnämnden Hösten 2015 Utveckla informations och kommunikationsteknik ( IKT) inom vård och omsorg. Trygghet och service i hemmet med hjälp av digital teknik kommer att användas i framtiden som ett alternativ och/eller ett komplement till vård- och omsorgspersonalens fysiska tillsyn. Det kan finnas flera syften med att använda dessa metoder. Ett syfte kan vara att stärka den enskildes självbestämmande och integritet genom att hen i större utsträckning kan bestämma över sin vardag. Ett annat kan vara att förbättra säkerhe- ten för den enskilde och ge möjlighet att bo kvar i sitt boende och röra sig fritt i samhället. Gör en omvärldsanalys kring tekniska hjälpmedel och se hur andra gör för att möta den kommande generationens behov och önskemål. Med hänsyn till etiska ställningstagande avgöra vilka insatser/ikt lösningar Borås Stad ska erbjuda brukaren. Ta fram rutiner och riktlinjer för en individuell bedömning. Det är den enskildes samtycke, förutsättningar och behov som avgör om insatsen är lämplig. Utveckla förvaltarskapet när det gäller ny teknik och samla allt på ett ställe. Höj medvetandet hos personal och beslutsfattare om behovet av digitala tjänster och höj kunskapen om vilka möjligheter som finns. Planera för fortlöpande utbildningar för chefer och medarbetare längst ut i linjen för att man ska kunna använda systemen så effektivt som möjligt. Det räcker inte med utbildning vid införandet av ett nytt program. Personalomsättning, uppdateringar mm kräver fortlöpande och effektiva utbildningsinsatser annars innebär det merjobb och ineffektivt arbete. Uppgifter som inloggning, lösenord och tillgänglighet till datorer och smarta telefoner måste lösas enkelt och snabbt, så är inte alltid fallet. Tillgänglig teknik på boenden. Teknik som stöd i hemmet vid t.ex. tillsynsbesök. Utred att anställa en IKT-utvecklare. Stadsdelsnämnden Öster Östers kommungemensamma verksamhet i samarbete med Sociala omsorgsnämnden Utredning september december 2015 Genomförande under

26 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Ta fram en kompetensförsörjningsplan för vård och omsorg Vård och omsorg måste säkerställa verksamhetens behov av kompetens utifrån brukares och medborgares framtida behov. Säkerställa att det finns personal som har de kunskaper, förmågor och erfarenheter som krävs för att kunna ge ett bra stöd och en god service och omsorg. Ta fram en kompetensförsörjningsplan i syfte att skapa en långsiktig enhetlig och tydlig strategi för kompetensförsörjning utifrån vård- och omsorgsverksamhetens behov. Planen ska visa hur Borås Stad kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal med rätt kompetens och innehålla alla berörda yrkeskategorier inklusive chefer. Kommunstyrelsen i samarbete med stadsdelsnämnderna, Sociala omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden. September 2015 juni 2016 Gör en översyn av äldreomorgens kostnader samt förslag till fördelnings- och uppföljningssystem Kommunen har höga kostnader i förhållande till likvärdiga kommuner både när det gäller hemtjänst och vård- och omsorgsboende enligt uppgifter som framgår i kommundatabasen Kolada. Bättre resursutnyttjande, brukarens behov och bemanning måste vara kommunicerande kärl. Det är viktigt med likställighet av insatser för brukare. Gör en egenanalys av kostnaderna inom äldreomsorgen samt jämför med liknande kommuner. Titta över befintliga ersättningssystem. Föreslå målvärde och uppföljningsområden för att tydliggöra nivån för kommunens äldreomsorg. Kommunstyrelsen i samarbete med stadsdelsnämnderna. Analysen av vård och omsorgsboende redovisas i tertial 2, Analys av hemtjänsten redovisas under dec Förslag på produktionsersättningar till 2016 Utveckla hemtjänstens arbetssätt vad gäller beställd och utförd tid Ge biståndshandläggare och legitimerad personal en säker metod att beställa insatser av hemtjänsten utifrån ÄBIC (Äldres Behov I Centrum) /ICF (International Classification of Functioning). Utveckla ett förslag på modell för handläggning och beställning av hemtjänst och delegerad hemsjukvård som inte har fokus på tid utan utgår från den äldres behov. Utred vilka möjligheter planeringsmodulen TES har för att förbättra kontinuiteten i hemtjänst. Stadsdelsnämnden Öster. Östers kommungemensamma verksamhet i samarbete med berörda verksamheter i stadsdelsnämnderna och Sociala omsorgsnämnden. September december

27 Handlingsplan förslag till verkställighet Förvaltningens uppgift, inga politiska beslut krävs Augusti 2015 juni 2016 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet JUNI 2014 JUNI 2015 Förslag som är verkställighet Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Skapa lättillgängliga och tilltalande träffpunkter och öppna mötesplatser (avsedda för personer inom vård och omsorg). Mötesplatser och träffpunkter ska vara till för alla som önskar delta. Begränsningar ska inte finnas. Behov av träffpunkter för personer med psykiska funktionsnedsättningar och för personer som slutat på daglig verksamhet. Kartlägg öppna mötesplatser utifrån hur tillgängliga och tilltalande de är. Områden som behöver kartläggas är IT-tillgänglighet, fysisk tillgänglighet, finns hinder för deltagande utifrån ett omvårdnadsbehov, hur väl uppfyller innehåll/aktiviteter behov och önskemål. Utred behov av ny träffpunkt för personer med omfattande funktionsnedsättningar och utreda om befintliga träffpunkter för personer med psykiska funktionsnedsättningar kan utvecklas med mera aktiviteter. Förvaltningschefer, Stadsdelsförvaltningen Östers kommungemensamma verksamhet i samverkan med Sociala omsorgsförvaltningens boendeenhet. Kartläggning genomförs september till november Utredningsarbetet startar december Kvalitetssäkra arbetet för genomförandeplan, vårdplan/rehabplan och Samordnad individuell plan (SIP). Den enskilde ska vara delaktig och ha inflytande över hur stöd och insatser ges. Kontinuitet hur insatsen utförs ger trygghet. Kartlägg nuläge med hjälp av statistik i Viva. Ge förutsättningar för genomförande och uppföljning vid personalplanering. Ta fram vägledning för uppföljande samtal. Utveckla metoder för uppföljning av stöd och insatser för personer som saknar förmåga att uttrycka sin egen uppfattning i tal. Ta fram plan för utbildning till medarbetare både när det gäller dokumentationen men också de digitala verktygen. Förvaltningschefer. Samarbete måste ske mellan Stadsdelsförvaltningen Östers kommungemensamma verksamhet och Sociala omsorgsförvaltningen. Kartläggning hösten Införande SIP hösten

28 Förslag som är verkställighet Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Fortsatt tillgänglighetsarbete med fokus på tillgänglighet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Borås Stad har ett systematiskt tillgänglighetsarbete som bör kompletteras och utvecklas för att i större utsträckning möta behov hos personer med nedsatt kognitiv förmåga. Området tillgänglighetsanpassning för denna målgrupp är komplext. Utöka den kommungemensamma arbetsgruppen för tillgänglighetsfrågor med kompetens i området. Säkerställ att man har det kognitiva perspektivet när man arbetar med fysisk tillgänglighet. Utred om det finns behov av att fastställa standard och ansvar för tillgänglighetsanpassning av kommunikation och information i kommunen för att öka tillgänglighetsanpassningen av t.ex. webbplatsen. Förvaltningschefer. Samarbete mellan berörda förvaltningar. Start januari 2016 Folkhälsofrämjande insatser förebyggande arbete Folkhälsomyndighetens formulering om äldre: Hälsosamt åldrande är en process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskri- mineras på grund av ålder. Generellt är hälsan sämre hos personer med funktionsnedsättning, många har ansträngd ekonomi och upplever social isolering. Personer med funktionsnedsättning löper större risk att bli utnytttjade på olika sätt. Kartlägga befintliga samt ta fram förslag till nya inbjudande och hälsofrämjande utemiljöer med stimulerande aktivitetsplatser. Förmedla/informera om tips på aktiviteter som inte är så kostsamma. Utveckla stöd till den enskilda i att våga delta i ideela föreningars aktiviteter. Samverka med föreningar och frivilligorganisationer Fortsatt arbete med Schyssta rela- tioner inom Sociala omsorgsförvalttningen (SOF) erbjuds även inom socialpsykiatrin. Minska fallskador Förvaltningschefer stadsdelar, Sociala omsorgsförvaltningen och Fritid- och folkhälsoförvaltningen tillsammans med Stadsdelsförvaltningen Östers kommungemensamma verksamhet. Samverkan exempelvis mellan primärvård, SÄS, pensionärsorganisationer och funktionshinderföreningar. Start januari 2016, uppföljning juni

29 Förslag som är verkställighet Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Kortidvistelse och korttidstillsyn för ungdomar i personkrets LSS 1 1 p. som inte har en utvecklingsstörning. Dessa ungdomar har en autismspektrumstörning men går inte i särskolan. När de fyller 13 är det inte lämpligt att de är kvar på sitt vanliga fritids. Utred omfattning och behov för målgruppen. Utred om LSS- verksamheterna korttidstillsyn och korttidsvistelse samordnas för denna målgrupp. Förvaltningchef SOF Utredning september december 2015 Utveckla former för anhörigstöd på särskilda boendeformer inom äldre och funktionshinderverksamheten Stödet till anhöriga ser idag olika ut på särskilda boendeformer. Se anhöriga som en resurs. Utred och ta fram förslag på hur anhörigstöd och anhörigråd ska formas på särskilda boendeformer. Förvaltningschefer Januari juni 2016 Kommungemensam äldreomsorg i samarbete med Sociala omsorgsförvaltningen Förvaltningschef SOF Start september 2015 uppföljning juni 2016 Kvalitetssäkra funktionshinderverksamhetens myndighetsutövning och ärendeprocess från ansökan om insats till beslut De som har behov av stöd måste känna till olika insatser och hur man kan söka. De sökande och deras företrädare ska känna sig väl bemötta och välinformerade under hela handläggningprocessen. Barn och ungdomars perspektiv ska tydligt framgå i ärendeprocessen. Anordna öppna informationstillfällen med olika teman tillsammans med den planerade lotsen. Utarbeta rutiner för kommunikation med den sökande under ärendeprocessen, uppge ungefärlig handläggningstid, motivera och förklara beslut så att den enskilde kan förstå, och vid behov erbjuda personligt möte vid avslag. Ta fram förslag på olika arbetssätt för att ge barn och ungdomar större möjlighet att vara delaktiga vid ansökan och planering av av stöd. Erbjud tillgänglig information inom funktionshinderverksamheten vid erbjudande om boende, val av daglig verksamhet eller planering av boendestöd och personlig assistans. Förståelse är grunden för att kunna vara delaktig och för att kunna påverka vid val av boende och sysselsättning och vid planering av stöd och insatser. Utveckla anpassad information till den enskilde, både skriftlig och muntlig. Samla kompetens kring alternativa kommunikationssätt för förvaltningens olika målgrupper. Utred möjligheten att tillsätta en tjänst som kommunikatör inom SOF. Förvaltningschef SOF September december

30 Förslag som är verkställighet Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Förbättra samverkan inom kommunen och med andra vårdgivare underlätta vårdens övergångar. Patientens behov av samordning överbryggar gränserna mellan olika professioner, huvudmän och vårdnivåer. Genom att arbeta i team blir det tydligare vilka behov patienten har. Det ökar patientens delaktighet och motivation och arbetet blir mer strukturerat. Utveckla arbetssätt för att underlätta en väg in i hemsjukvården, trygg hemgångsmodellen, tvåpartskommunikation i IT-system, telefon- och videovårdplaneringar, läkare i hemsjukvården, samverkan inom organisationen och likställighet i Borås Stad. Vidareutveckla arbetet som sker i närvårdssamverkan. Ta fram statistik vad gäller IT-system, undvikbar slutenvård, minskade återinläggning, antal hembesök. Kartläggning behövs för mer lika arbete. Förvaltningschefer, Stadsdelsförvaltningen Östers kommungemensamma verksamhet och MAS tillsammans med berörda verksamheter i stadsdelarna. I samverkan med SÄS och primärvård (närvårdssamverkan) men också FoU Sjuhärad. Kartläggning för mer lika arbete hösten 2015 Utöka anhörigstödet att även omfatta barn och ungdomar under 18 år. Anhöriga under 18 år ingår inte anhörigkonsulenternas uppdrag. Utred varför anhörigstödet i Borås Stad inte omfattar barn och ungdomar under 18 år. Förvaltningschefer Start januari 2016 Utred hur anhörigstöd till syskon och barn till personer med funktionsnedsättning kan anordnas. Tydliggöra ansvarsgränser mellan Sociala omsorgsförvaltningen och stadsdelarna. De gränsdragningar som 2005 fastställdes mellan kommundelsnämnderna och Sociala omsorgsnämden behöver revideras för att motsvara nuvarande organisation och verksamheter. De som har stöd kan känna sig otrygga vid byte av verksamhet vid 65 år. Personal inom äldreomsorgen saknar ibland kompetens för att ge stöd till personer som kommer från socialpsykiatrin eller funktionshinderverksamheten. Tydliggör vad funktionshinderverksamhet enligt SoL för personer under 65 år omfattar. Tydliggör gränserna i förhållande till IFO och äldreomsorg. Ökad samverkan för den enskildes bästa. Rutiner för att underlätta för den enskilde och personal när stödet tas över av äldreomsorgen. Förvaltningschefer. Samarbete mellan stadsdelarna och Sociala omsorgsförvaltningen. Start januari

31 Förslag som är verkställighet Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Ta fram en kommungemensam plan för införande av vårdpreventivt arbetssätt inom äldreomsorgen Öka trygghet och säkerhet för enskild, likställighet och rättsäkerhet i hela kommunen. Att arbeta för att förebygga fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen är viktigt för äldres hälsa och välbefinnande. Öka användandet av bedömningsinstrument och riskbedömningar: Senior Alert, aktivitetsbedömningar, funktionsbedömningar, MMSE, BPSD, symtomskattningar, läkemedelsgenomgång. Arrangera en inspirationsdag för vårdpreventivt arbetssätt. Stadsdelschefer, Stadsdelsförvaltningen Östers kommungemensamma verksamhet, MAS, tillsammans med berörda verksamheter i stadsdelarna. Inspirationsdag för vårdpreventivt arbetssätt våren 2016, förberedelse hösten Ge tydlig information till brukare inom äldreomsorgen gällande rättigheter, möjligheter och begränsningar Tydlighet/samma information till brukare och närstående. Utse en arbetsgrupp som tar fram ett utförligt och tillgängligt informationsmaterial som kan lämnas på hembesök, vårdplaneringar, uppsökande verksamhet m. m. Viktigt att det är samma för hela staden. Stadsdelsförvaltningen Östers kommungemensamma verksamhet tillsammans med berörda verksamheter i stadsdelarna September december 2015 Ta fram kompetensöverföringsmodell för sjuksköterskor Kommungemensam bemanningsprocess för vård och omsorg Arbeta med definitionen av Hälsosam organisation Förbättrad rekrytering, behov av redskap för att nyanställd ska få hjälp och stöd att komma in i yrkesrollen och känna trygghet. Alla arbetsplatser inom vård och omsorg ska arbeta med optimerad bemanning Det blir tydligt vad äldreomsorg och funktionshinderverksamhen menar med en Hälsosam organisation och bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Kartlägg hur vi på bästa sätt kan ge stöd till nyrekryterade sjuksköterskor att komma in i yrkesrollen och känna trygghet. Ta fram förslag på metoder t.ex. mentorskap Kommunchef, förvaltningschefer September december 2015 Implementera processen Förvaltningschefer Påbörjat, klart december 2015 Behandlas på arbetsplatträffar (APT), enklare verktyg (samtalskort) finns för genomförande. Förvaltningschefer Start januari

32 Förslag som är verkställighet Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Ta fram medarbetaröverenskommelse för vård och omsorg. Stärk utvecklingssamtalets roll från ett dokumenterat samtal till en tydlig överenskommelse mellan medarbetare och chef som innebär ett förtydligande av arbetsgivarens ansvar för förutsättningarna för medarbetarskapet och den ömsesidiga förväntan som finns mellan chef och medarbetare. Tydliggörande av förväntan, krav, förutsättningar m.m. från både arbetsgivare och medarbetare. Medarbetaröverenskommelse för vård och omsorg arbetas fram. Underlag för detta finns i arbetsgruppens rapport. Förvaltningschefer Start september 2015 Gå igenom rehabiliteringskedjan och tydliggör bl.a. ansvarsfördelning, se över arbetsformer och pröva funktionsbaserad indelning. Tar tid för chefer. Många ärenden. Knyta till funktion istället för person. Utredning Kommunchefen, förvaltningschefer Start januari 2016 Förbättra arbetsplatsträffarna när det gäller deltagande, form och innehåll. Möten i olika former är nödvändiga inslag i verksamheten. Av alla möten så har arbetsplatsträffarna (APT) en särställning eftersom de berör samtliga medarbetare. Delaktighet och inflytande är en väsentlig del i arbetsmiljön och medarbetarnas engagemang, kunskaper och kompetens är viktiga för att utveckla verksamheten på ett bra sätt. En väl fungerande APT är en viktig förutsättning för en hälsosam organisation. Det finns goda exempel i kommunens verksamhet att dra nytta av. Många frågor belastar APT, pröva om andra forum behövs för verksamhetsfrågor. Utredning Kommunchefen, förvaltningschefer Start september

33 Förslag som är verkställighet Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Stärk och utveckla chefsöverenskommelsen Överordnad chef ska ta ansvar för att säkerställa att underordnad chef har förutsättningar och stöd för att lösa sitt uppdrag och att det finns tillräcklig överensstämmelse mellan uppdrag, budget övriga resurser och förväntat resultat. Ansvaret ska dokumenteras i chefsöverenskommelsen. Tydliggör och slå fast principer och motiv för verksamhetsstöd. De ska vara indivuella, dokumenterade, utgå från behov, följas upp och omprövas och innefatta alla de åtgärder som underställd chef kan behöva för att lösa sitt uppdrag, Varje chef ska ha en individuell plan. Skapa förutsättningar för chefer att reflektera över vardagssituationer, pröva och ompröva, söka kunskap som stärker förmågan att agera i nya situationer. Det verktyg som finns för att klarlägga och tydliggöra ansvaret är Borås Stads chefsöverenskommelse. Chefsöverenskommelsen är i grunden bra men den måste succesivt få ett utvecklat och förstärkt innehåll i enlighet med förslaget. Överordnade chefer ska ta ett tydligt ansvar. Dokumenteras i chefsöverenskommelsen som förutsättning och stöd för underordnad chef. Fungerar olika idag, förslaget säkerställer kvalitet och effektivitet. Bra pusselbit vid rekryteringar. Öppenhet och likabehandling skapar förutsättningar för uppdraget. Det verktyg som finns för att klarlägga och tydliggöra ansvaret är Borås Stads chefsöverenskommelse. Chefsöverenskommelsen bör få ett utvecklat och förstärkt innehåll i enlighet med förslaget. Högt tempo idag, ingen tid för eftertanke och reflektion. Arbetas succesivt in i chefsöverenskommelsen. Arbetas succesivt in i chefsöverenskommelsen. Arbetas succesivt in i chefsöverenskommelsen. Förvaltningschefer Påbörjas september 2015 Förvaltningschefer Påbörjas september 2015 Förvaltningschefer Start januari 2016 Förbättra verksamhetsstödet Förbättra innehåll och utformning av verksamhetsstödet. Det är avgörande för att lösa uppdrag och uppgift. Det kan vara samordnare, planerare, biträdande enhetschef utifrån chefens behov. Otillräckligt idag, ibland slumpmässigt utformat. Stöd för chefen att lösa uppdrag måste förbättras. Verksamhetsstöd i form av fysisk person för chefer ska ha riktvärdet 0,5 årsarbetare/30 årsarbetare. Kravprofil ska tas fram. Förvaltningschefer Förberedelser september december 2015, genomförande startar januari 2016 Skapa bättre förutsättningar för framförhållning och planering. Jobba smart, strukturerat, transparent, undvika kollisioner med andra enheters aktiviteter, koll på läget. Ta fram årshjul (aktivitetskalender) för planering, genomförande och uppföljning för (enhets)chefer. Förvaltningschefer September december

34 Förslag som är verkställighet Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Behovsanpassa HR och ekonomistöd Många HR- och ekonomiuppgifter utförs idag av första linjens chefer, det har skett en förskjutning av uppgifter och genomförande av olika processer till enhetschefer. Utredning av HR och ekonomistöd genomförs för att bättre avlasta och stödja enhetschefer och verksamhet. Kommunchef, förvaltningschefer September december 2015 Ta fram chefshandbok med väsentliga processer, riktlinjer och rutiner ska finnas på intranätet Öka chefers kunskap om förutsättningarna för att leda och fördela arbetet och lämna uppdrag till medarbetare inklusive skillnad mot delegation i kommunalrättslig mening Jobba smart, inte uppfinna hjulet på nytt, enkelhet, tillgängligt Kompetenshöjande insats, bättre resursutnyttjande Ta fram chefshandbok Kommunchef, förvaltningschefer September december 2015 Utbildningsaktivitet Kommunchef Hösten 2015 Frågor kring fastigheter och bilansvar utreds med målsättningen att de ska ha en annan tillhörighet än hos enhetschefer Stärk fortlöpande arbetet i ledningsgrupper Förbättrad tillgänglighet till chef på röda dagar och helger. Verksamheten bedrivs dygnet runt, alla dagar, året runt. Bättre resursutnyttjande Utredning Förvaltningschefer September 2015 juni 2016 Stärker samverkan, stöd i chefsuppgift Utbildning Förvaltningschefer Start våren 2016, uppföljning juni 2016 Trygghet för medarbetare, bättre arbetsmiljö för chefer (idag ständigt på pass) utanför arbetstid utan ersättning. Utredning av chefsstöd till personal vid röda dagar och helger t.ex. telefonjour. Förvaltningschefer September december 2015 Sprid kunskapsöversikten Problematisering av äldreomsorgsarbetet i organisationen från kommunens jämställdhetssamordnare. Rekrytering, introduktion Chefer inom vård och omsorg ska rekryteras av en gemensam rekryteringsgrupp. Rekrytera flera chefer samtidigt, introducera och placera. Presentation av aktuell forskning och professionsfrågor. Stärker yrkesstoltheten. Effektivitet och kvalitet i rekrytering säkerställs i högre grad. Snabbare och bättre beredskap för att möta chefsavgångar. Chefer behöver ej ta dubbla chefsuppdrag. Utrymme för särskilda uppdrag hos befintliga chefer slutade 13 chefer. Seminarier Kommunchef Under 2016 Gemensam grupp med olika kompetenser sätts samman. Rekryteringsgruppen rekryterar, introducerar och placerar. Kommuncehfen, förvaltningschefer Förberedelse september december 2015, start årskiftet

35 Förslag som är verkställighet Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Nyanställda chefer ska ges 1 månads verksamhetsintroduktion innan de börjar med ordinarie chefsarbetsuppgifter. Introduktionsprogrammet ska vara gemensamt över stadsdels- och förvaltningsgränser. Fungerar väldigt olika idag. Säkerställer effektivitet och kvalitet. Bra pusselbit i rekrytering. Introduktionsprogram tas fram. Förvaltningschefer Förberedelse september december 2015, start 2016 Samordna äldreomsorgens och funktionshinderverksamhetens rekrytering av semestervikarier. Inte ovanligt att samma sökande finns i båda verksamheterna. Förvaltningsgemensam rekryteringsgrupp. Förvaltningschefer September december 2015 Utveckla möjligheter och förmåga att kommunicera Diskutera beskrivningen av vård och omsorgsverksamhetens kommunikationssystem med bl.a. aktörer, kanaler och budskap. Förbättra flödet och dialogen i kommunikationssystemet i och mellan olika nivåer. Det finns idag medarbetare som är skeptiska till vad och vilken information som når den politiska nivån i verksamheten. Samtala och medvetandegör nämnder, förvaltningsledning, arbetsplatsträffar. Förvaltningschefer September 2015 juni 2016 Köp in feedbackverktyg och coachningsverktyg som kan användas för att stärka chefers kommunikation. Enhetschefernas roll är central och de behöver verktyg och förutsättningar för att förbättra kommunikationen i sina arbetsgrupper. Redan idag äger Borås Stad ett verktyg som heter budskapsverktyget. Inköp och därefter utbildning av kommunikatörer och HR-specialister som sedan kan stötta chefer. Kommunchefen Start september 2015 Starta pilotarbetsplatser för att testa hur kommunikativa insatser kan stärka en arbetsplats. Det finns inget övergripande stöd för enhetscheferna för hur de med kommunikation som verktyg kan skapa positiv kultur och klimat på arbetsplatserna. Pröva på en arbetsplats inom stadsdelarna och en inom Sociala omsorgsförvaltningen. Kommunchefen samt förvaltningschefer September 2015 februari

36 Definition av Hälsosam organisation Det har varit en väsentlig fråga att definiera vad en Hälsosam organisation är i äldreomsorg och funktionshinderverksamhet. Med hjälp av enhetschefer m.fl. och ett stort antal synpunkter från arbetsplatsträffar har en definition arbetats fram. Den ger möjlighet att faktiskt kommunicera vad som avses med Hälsosam organisation. Med enkla hjälpmedel kan definitionen ge arbetsplatsträffarna förutsättningar att på ett systematiskt, konkret och effektivt sätt arbeta vidare med förståelse för verksamhetens uppdrag, delaktighet och kunskap och erfarenheter. En hälsosam organisation har friska arbetsplatser och en miljö som har positiva effekter på medarbetare, chefer och verksamhet Förståelse för verksamhetens uppdrag I äldreomsorg- och funktionshinderverksamheten i Borås Stad bidrar alla medarbetare till ökad förståelse och kännedom om uppdrag och mål. Medarbetare och chefer har ett gemensamt ansvar för att arbetsuppgifter blir hanterbara utifrån verksamhetens behov. Chefer har ett särskilt ansvar för helhetssyn och för att uppdragen är tydliga. Gemensam förståelse hjälper oss att forma värdegrunden, de normer och förhållningssätt som verksamheten präglas av. Alla handlar utifrån sin nuvarande förståelse för uppdrag och mål och det är när olika uppfattningar och sanningar möts som vi tillsammans utvecklar en gemensam förståelse, t.ex. för hur vi bemöter brukare, närstående eller vad vi har för rutiner och varför vi har just de rutinerna. Delaktighet Vi arbetar tillsammans, vi tar vara på varandras olikheter samtidigt som både medarbetare och chefer tar och ger ansvar. Trygghet och tillit till varandra ger utrymme att våga och vilja säga vad man tycker och att bli lyssnad på. Detta är förutsättningar för att t.ex. arbetsplatsträffen är ett öppet, lärande och utvecklande forum och uppfyller de krav som samverkan ställer. Medarbetare och chefer har förtroende för varandra och varandras kompetens. Medarbetare har handlingsutrymme över hur arbetsuppgifterna planeras och genomförs. Alla medarbetare har rätt till återkoppling och bekräftelse på sitt arbete. Kunskaper och erfarenheter I äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten finns det utrymme att lära av varandra. Kreativitet, nytänkande och innovationer hos medarbetare och chefer tas tillvara. Utbyte med andra arbetsplatser uppmuntras både inom vår egen organisation och hos andra för att se andra arbetssätt, ifrågasätta egna, pröva nytt och hitta nya vägar till förbättringar. Fortbildning och kompetensutveckling sker fortlöpande som en del i arbetet med att stärka yrkesroll och professionalism. Det bidrar till att höja yrkets konkurrenskraft. Medarbetare har individuella kompetensutvecklingsplaner. Tid för reflektion, handledning och planering ger möjlighet att ta till sig ny kunskap och erfarenhet.

37 BESLUT Datum Diarienummer 2015/SON0073 Sida 1(3) Sociala omsorgsnämnden Vanja Myrén Mottagare Sociala omsorgsnämnden Utvärdering av Härbärget Kastanjen Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att utöka antalet nätter som varje person får använda härbärget, under 30 dagar, från max 8 nätter till 12 nätter samt godkänna utvärderingen och lägga den till handlingarna. Nämndens yttrande i sammanfattning Målet att fler personer ska kunna bruka platserna har uppnåtts och antalet kommuninnevånare har också ökat vilket var syftet med de förändringar som nämnden beslutade om i september Beläggningen har dock from oktober 2014 tom april 2015 varit låg jämfört med den förra perioden. Nyttjandegraden har totalt minskat från 85% till 39% med högst beläggning i februari och mars. Antalet personer som bott på Kastanjen har varit 162 unika individer varav 36 kommuninnevånare och 126 i gruppen övriga. Totalt antal övernattningar har varit 1314 varav 444 kommuninnevånare och 870 för gruppen övriga. Utöver den låga beläggningen har boendet fungerat utifrån syftet och verksamheten har inte haft några tillbud avseende hot och våld under perioden. Det är inte optimalt att härbärget nyttjas i så liten omfattning även om nämnden uppnått de mål som sattes upp. Uppdelningen av platser och begränsningen av antalet nätter som en person kan bo på härbärget, under en 30 dagars period, har fått till effekt att de som tidigare använde boendet som ett mer permanent boende inte längre har möjlighet att göra detta. Beläggningen under perioden visar att det större antal individer som bor där oftast brukar platserna sporadiskt under månaden. Förvaltningens bedömning är att om härbärget ska få en högre nyttjandegrad måste antalet nätter som varje person har utökas. Nämndens yttrande i sin helhet Kommunfullmäktige gav i Program mot hemlöshet, Sociala omsorgsnämnden uppdrag att arbeta mot programmets utvecklingsmål. Ett av utvecklingsmålen var att starta upp ett härbärge för hemlösa som kunde drivas i egen regi eller i samverkan med andra. Sociala omsorgsnämnden begärde hos LFF om anpassning av Kastanjen 1, Badhusgatan till ett härbärge eftersom det fanns tomma lokaler i anslutning till Badhusgatans boende. Efter godkännande av LFN beslöt Sociala omsorgsnämnden om driftstart

38 2 Målgrupp för härbärget var alla personer över 18 år i en hemlös situation som vistades i Borås Stad. Det beslutades vidare att insats via härbärget, att få en sovplats, inte biståndbedöms och att ingen identifiering skulle ske av namn och/eller personnummer för berörda personer som får sovplats. Härbärget skulle hållas stängt från den 1 maj till 30 september. Bemanningsbehovet bedömdes till fyra habiliteringspersonal. Den totala kostnaden för verksamheten med sju månaders öppethållande beräknades till totalt 2,4 mnkr. I samband med beslutet om driftstart framhöll nämnden vikten av uppföljning varje månad i samband med nämndens sammanträden och en utvärdering av verksamheten när härbärget stängts för säsongen. Vid utvärderingen i juni 2014 framkom att platserna nyttjats av i stort sett samma personer under hela vintern och att dessa inte var kommuninnevånare. Nämnden fattade då beslut att i samband med nyöppnandet begränsa antalet nätter för varje person i gruppen övriga samt dela upp platserna i åtta för kommuninnevånare och åtta för övriga. Begränsningarna har varit att man sover ett visst antal nätter i härbärget och däremellan får varje person ordna sin nattvila själv. Det innebär att alla med behov vid akut hemlöshet har möjlighet till att få sovplats några tillfällen varje månad. Det betyder också att de personliga ombuden lättare kan garantera de kommuninnevånare som är i en hemlös situation löfte om plats på härbärget. Utvärdering Målet att fler personer ska kunna bruka platserna har uppnåtts och antalet kommuninnevånare har också ökat vilket var syftet med de förändringar som nämnden beslutade om i september Beläggningen har dock from oktober 2014 tom april 2015 varit låg jämfört med den förra perioden. Nyttjandegraden har totalt minskat från 85 % till 39 % med högst beläggning i februari och mars. Antalet personer som bott på Kastanjen har varit 162 unika individer varav 36 kommuninnevånare och 126 i gruppen övriga. Totalt antal övernattningar har varit 1314 varav 444 kommuninnevånare och 870 för gruppen övriga. Utöver den låga beläggningen har boendet fungerat utifrån syftet och verksamheten har inte haft några tillbud avseende hot och våld under perioden. Det är inte optimalt att härbärget nyttjas i så liten omfattning även om nämnden uppnått de mål som sattes upp. Uppdelningen av platser och begränsningen av antalet nätter som en person kan bo på härbärget, under en 30 dagars period, har fått till effekt att de som tidigare använde boendet som ett mer permanent boende inte längre har möjlighet att göra detta. Beläggningen under perioden visar att det större antal individer som bor där oftast nyttjar platserna sporadiskt under månaden. Förvaltningens bedömning är att om härbärget ska få en högre nyttjandegrad måste antalet nätter som varje person har utökas. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv En förändring som innebär en högre beläggning skulle endast få en smärre ekonomisk påverkan.

39 3 Borås 2025 Socialt perspektiv Kastanjen är en möjlighet för personer som hamnat i en akut bostadslöshet att få tak över huvudet utan att behöva få ett bistånd. Förändringen kan innebära att platserna nyttjas mer optimalt. Ev. reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

40 REMISSVAR Datum Diarienummer 2014/SON126 Sida 1(2) Handläggare Susanne Sprigg Områdeschef Kommunstyrelsen Ställ krav på HLR utbildning i funktionsnedsättningsomsorgen Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0346 Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden avstyrker ett generellt beslut om HLR utbildning för alla medarbetare inom funktionshinderverksamheten. Sociala omsorgsnämnden menar att samtliga medarbetare inom verksamheten inte har behov av HLR utbildning gentemot målgruppen funktionsnedsatta. Sociala omsorgsnämnden avstyrker även en inventering av personalens utbildning kring HLR eftersom utbildningsinsatser inom kompetensområdet inte är ett prioriterat område inom nämndens uppdrag. Kunskapen i HLR finns redan inom nämndens ansvar inom enheten för hälso- och sjukvård. Ansvariga chefer inom nämndens olika verksamhetsområden ansvarar för medarbetarnas kompetensutveckling och det är också de som avgör om medarbetarna behöver HLR utbildning beroende på brukarnas behov. För de medarbetare som är/blir aktuella för särskild utbildningssatsning i HLR samverkar aktuell enhetschef med enheten för hälso- och sjukvård för att tillgodose utbildningsbehovet. Nämndens yttrande i sin helhet Sociala omsorgsnämnden medger att HLR utbildning är ett viktigt verktyg för att hjälpa personer med plötsligt hjärtstopp, ett tillstånd som kan inträffa var som helst i samhället. I Sverige drabbas årligen ca personer av plötsligt hjärtstopp. Majoriteten av hjärtstoppen inträffar i bostaden, medan flygplatser, järnvägsstationer, gym/stora idrottsanläggningar och arenor, färje-/båtterminaler, stora köpcentra med stort genomflöde av människor, stora arbetsplatser och äldrecentrum/serviceboenden tycks vara de publika platserna med tätast förekomst av hjärtstopp (Läkartidnigen ). Det är en övergripande samhällsfråga att se till att ett snabbare omhändertagande sker av personer som drabbats, den senaste statistiken visar att ca 300 personer som drabbas utanför sjukhus överlever.

41 2 Funktionsnedsatta personer är inte överrepresenterade i gruppen som drabbas. För personer med hjärtfel, funktionsnedsatt eller ej, krävs särskild kompetens i HLR hos medarbetarna och dessa erhåller vid behov adekvat utbildning inom kunskapsområdet. I motionen framställer skribenterna att det är mer anmärkningsvärt att personal som jobbar med omsorgen för funktionsnedsatta saknar denna utbildning. Nämnden har en annan uppfattning då de kommunala insatserna till nämndens olika målgrupper i första hand inte handlar om hälso- och sjukvårdsinsatser utan om service och stöd för att nå målet ett gott liv var dag. Den verksamhet som i första hand i så fall har ett större behov av kompetensen är äldreomsorgen där det enligt Läkartidningen ( ) är en hög frekvens utifrån kända sjukdomar hos målgruppen äldre. Enligt uppgift från ansvariga i stadsdelarnas äldreomsorg finns inget mål att alla medarbetare ska genomgå utbildning i HLR. I anslutning till projektet Ett gott liv var dag finns flera förbättrings- och utvecklingsområden för att höja kvaliteten för brukarna. Dessutom föreslås ett antal insatser för att förbättra arbetssituationen och arbetsmiljön för chefer och medarbetare. Nämnden menar att dessa förbättringsområden är en prioritering långt före en utbildning i HLR då det handlar om att fördela personella och ekonomiska resurser till bästa nytta. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson ordförande Annika Andersson förvaltningschef

42 MOTION Ställ krav på HLR-utbildning i funktionsnedsättningsomsorgen I Sverige drabbas ungefär personer av plötsligt hjärtstopp varje år. På närmare 5000 av dessa hinner man påbörja behandling. Det är dock bara runt 500 personer som räddas till livet utanför sjukhusens omsorg. I Borås stad saknar många inom personalen HLR-(hjärt och lungräddning)-utbildning, men än mer anmärkningsvärt är att personal som jobbar med omsorgen för funktionsnedsatta saknar denna utbildning. Borås stad har redan idag upphandlat HLR-utbildare som håller i kurser inom HLR, men ändå så saknas kompetensen hos många av dom anställda inom funktionsnedsättningsomsorgen. En del av de anställda har inte undersköterskeutbildning och saknar därför tillräcklig kunskap kring HLR. Moderaterna i Borås anser att detta är ett arbetsmiljöproblem för personalen. För de drabbade kan det även vara skillnaden mellan liv och död. Moderaterna vill därför att Borås stad inventerar vilka i personalen som har genomfört kursen och utbildar omsorgspersonal som saknar HLR-utbildning. Om utbildningen av samtliga inom funktionsnedsättningsomsorgen kan leda till att ett liv kan rädda, till att en människa kan överleva ett hjärtstopp, så är det en framgång. Vi bör ge alla anställda inom detta yrkesområde möjligheten att kunna göra sitt yttersta för att rädda en annan människas liv. Med hänvisning till ovanstående förslår vi Kommunfullmäktige besluta att: - Uppdra åt Sociala omsorgsnämnden att inventera personalens utbildning kring HLR. Samt verka för att all personal inom funktionsnedsättningsomsorgen på en regelbunden basis ska genomföra en HLR-utbildning. Mattias Karlsson (M) Annette Carlson (M)