Kostnadsskillnader i äldreomsorgen. Vad beror de på?

Transkript

1 Kostnadsskillnader i äldreomsorgen Vad beror de på?

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad januari

3 Förord Äldreomsorgen är socialtjänstens största verksamhet. Frågan om hur äldres framtida behov av vård och omsorg ska kunna tillgodoses och finansieras när antalet äldre ökar har diskuterats under lång tid. Samhällets resurser är begränsade. Med en så effektiv resursanvändning som möjligt kan man få ut mer för pengarna. Äldreenheten och ekonomiska sekretariatet på Socialstyrelsen arbetar gemensamt med att belysa hur kostnaderna för äldres vård och omsorg fördelas och utvecklas. Många analyser av den officiella statistiken har visat att det finns stora kommunala skillnader i kostnader för äldreomsorg. En del beror på att äldres behov av vård och omsorg varierar. Men kostnadsskillnaderna tyder också på att det kan finnas möjligheter att utforma och driva verksamheten på ett mera kostnadseffektivt sätt. Denna rapport redovisar kommunala skillnader i olika förhållanden som skulle kunna påverka kostnaderna för äldreomsorgen. I rapporten presenteras även en tänkbar modell som skulle kunna förklara kostnadsskillnaderna för äldreomsorg. De statistiska analyserna är baserade på befintliga uppgifter om kommunerna. Ytterligare modeller samt arbetet bakom dessa presenteras i en separat rapport. Rapporten har skrivits av Matilda Hansson vid Socialstyrelsens ekonomiska sekretariat. Medförfattare har varit Karin Mossler och Kristina Stig, också vid ekonomiska sekretariatet. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp där även Lennarth Johansson vid Socialstyrelsens äldreenheten och Anders Norrlid, Rådet för främjande av kommunala analyser, har ingått. Anna Lundberg, ekonomiska sekretariatet, har skrivit underlag till sammanfattningen. Gun Alm Stenflo, SCB, har på uppdrag av arbetsgruppen genomfört ett antal statistiska analyser av kostnadsskillnaderna för äldreomsorgen och bidragit med värdefull kunskap. Värdefulla synpunkter har lämnats av Ulf Larsson vid ekonomiska sekretariatet. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till diskussion om kommunala likheter och skillnader i utformning av äldreomsorg och om möjligheten att utveckla verksamheten och få ut mer av pengarna. Åsa Börjesson Avdelningschef Socialtjänstavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...8 Variationer mellan kommunerna...8 Analys av variabler...9 Bättre kunskapsunderlag...10 Möjligheter till påverkan...11 Inledning...13 Äldreomsorgen idag...14 Kostnader för vård och omsorg om äldre...16 Kommunernas kostnader för äldreomsorgen...17 Kommunala kostnadsskillnader...19 Kommunernas åtagande varierar...20 Regionala kostnadsskillnader...22 Kostnadsskillnader beroende på befolkningsstorlek...23 Strukturella kostnadsskillnader...24 Varför varierar kostnaderna?...26 Strukturella förhållandens inverkan på kostnader...27 Indikatorer på ohälsa och funktionsnedsättning...31 Kommunens styrning, planering och prioritering...36 Kommunens ekonomiska förutsättningar...36 Konkurrerande verksamheter...36 Äldreomsorg och verksamhetsform...38 Olika typer av kommuner...40 Konkurrensutsatt verksamhet...43 Styrning, ledning, organisation och personal...45 Regressionsanalysen...46 Skilda resultat med olika kostnadsmått...46 Svaga samband...46 Regressionsmodeller...47 Slutsatser och diskussion...53 Förbättrat kunskapsunderlag...53 Kommunerna har stort handlingsutrymme

6 Referenser...59 Bilaga 1 Ytterligare en regressionsmodell...62 Bilaga 2 En modell för behov av äldreomsorg...64 Bilaga 3 Tabeller

7 7

8 Sammanfattning Hur äldres framtida behov av vård och omsorg ska kunna tillgodoses och finansieras när antalet äldre ökar är en fråga som länge har diskuterats. Äldreomsorgen är idag den största verksamheten inom socialtjänsten men kostnaderna skiljer sig mellan kommunerna. Dessa kostnadsskillnader tyder på att det kan finnas möjligheter att utforma äldreomsorgen på ett mer kostnadseffektivt sätt. Kostnaderna påverkas troligen av många olika faktorer, t.ex. strukturella och demografiska förhållanden och kommunernas sätt att prioritera och bedriva verksamheten. Strukturella och demografiska förhållanden kan t.ex. gälla de äldres hälsa och funktionsförmåga, andelen äldre män och kvinnor i olika åldrar och andra faktorer som kommunen på kort sikt inte kan påverka. Det behövs ytterligare kunskap om vad som påverkar äldreomsorgens kostnader för att kunna ta tillvara och utnyttja samhällets begränsade resurser på ett effektivt sätt. Denna rapport redovisar statistiska analyser av befintliga data och utgör ett försök att öka kunskapen kring vad som påverkar kostnaderna för äldreomsorgen. Syftet är också att stimulera till diskussion om kommunala likheter och skillnader i utformning av äldreomsorg och om möjligheten att utveckla verksamheten för att få ut mer av befintliga resurser. Variationer mellan kommunerna Drygt 1,5 miljoner personer var 65 år eller äldre vid årsskiftet 2004, vilket motsvarade 17 procent av den totala befolkningen i Sverige. Cirka 15 procent av den äldre befolkningen eller personer fick äldreomsorg under Både antalet äldre som fick insats och vilka insatser de fick varierade mellan åldrarna. De flesta i äldreomsorgen återfanns i åldersgruppen år. Kommunerna har olika traditioner när det gäller vilka insatser som erbjuds de äldre. Under de senaste åren har en omstrukturering i insatserna skett. Antalet personer med hemtjänst och korttidsvård har ökat medan antalet äldre i särskilt boende och med dagverksamhet har minskat. Kostnaderna för vård och omsorg av äldre uppskattas till cirka 158 miljarder kronor eller 6,5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) under Kostnaderna var ungefär lika stora för kommunernas äldreomsorg som för landstingens hälso- och sjukvård för äldre. Kostnaderna för landstingens hälso- och sjukvård till äldre har ökat kontinuerligt sedan 2000 medan kostnaderna för insatserna inom den kommunala äldreomsorgen ökade fram till 2002 för att därefter minska. Av kommunernas totala kostnader stod vård och omsorg av äldre för drygt en femtedel. Av kostnaderna för socialtjänst var 54 procent äldreomsorg. Personalkostnader utgjorde cirka 60 procent av kostnaderna för äldreomsorgen. Kostnaderna för särskilt boende utgjorde i genomsnitt 66 procent av äldreomsorgens kostnader medan insatser i hemtjänsten utgjorde 23 pro- 8

9 cent. Övriga 11 procent var kostnader för t.ex. korttidsvård och ej behovsprövad öppenvård. Socialtjänsten tilldelades mer resurser 2004 jämfört med 2000 men resurserna till äldreomsorgen minskade. Kostnaderna för en verksamhet kan speglas på olika sätt beroende på vilka kostnadsmått som används. En kommun med en hög kostnad enligt ett mått kan ha en låg kostnad enligt ett annat. Kostnad per invånare är det kostnadsmått som oftast används t.ex. vid jämförelser mellan verksamheter. I denna rapport har kostnad per invånare över 65 år varit i fokus. Kostnaderna för äldreomsorgen varierade stort mellan landets kommuner, både räknat i kronor per invånare över 65 år och i kronor per person med insats. Kostnaden för 2003 varierade mellan cirka och kronor per invånare över 65 år, dvs. kostnaden var ungefär dubbelt så stor i kommunen med de högsta kostnaderna för äldreomsorgen jämfört med kommunen med de lägsta kostnaderna. Analys av variabler Analyserna i denna studie har baserats på den stora mängd statistik som har samlats in. I stort sett all den statistik som finns tillgänglig nationellt för kommunerna och som skulle kunna tänkas påverka kostnaderna för äldreomsorgen har studerats. Uppgifterna gäller 2003 eller närmast tillgängliga år och har studerats utifrån hur de skiljer sig åt mellan kommunerna och hur de samvarierar med kostnaderna för äldreomsorgen. De flesta variabler visade mycket svag samvariation med kostnaderna för äldreomsorgen. Bland de tre kostnadsmått som användes kostnad per invånare, kostnad per invånare över 65 år och kostnad per person i äldreomsorgen var sambanden med kostnaderna genomgående starkast för kostnad per invånare och svagast, näst intill obefintliga, för kostnad per person i äldreomsorgen. Samband kan antingen vara positiva eller negativa. Med positiva samband menas att ett högt värde i den ena variabeln innebär ett högt värde i den andra och vise versa. Med negativt samband menas att den ena variabeln har ett lågt värde när den andra har ett högt och vice versa. Sambanden kan vara statistiska samband och inte orsakssamband, dvs. det går inte att säga att den ena variabelns värde orsakar värdet i den andra. Kortfattat kan genomgången av samband sammanfattas enligt följande punkter, trots att sambanden är mycket svaga: Positivt samband med kostnad per invånare över 65 år, dvs. kostnaden ökar med: Andel äldre i befolkningen, andel äldre med låg disponibel inkomst, andel i äldreomsorgen, andel äldre i särskilt boende, andel äldre med hemtjänst, andel äldre med långt till serviceort, andel ensamstående äldre, andel äldre med långt till närmsta barn och antal årsarbetare per person i äldreomsorgen. Negativt samband med kostnad per invånare över 65 år, dvs. kostnaden minskar med: Andel äldre med eftergymnasial utbildning, befolkningstäthet, befolkningsförändring , andel barn och unga i befolkningen, andel i yrkesverksam ålder i befolkningen och genomsnittlig månadslön för personer inom verksamhetsområdena äldre och funktionshinder. 9

10 Inget tydligt samband med kostnad per invånare över 65 år: Könsfördelning bland de äldre i befolkningen, andel utomnordiskt födda äldre i befolkningen, återstående medellivslängd, antal vårdtillfällen per äldre, antal vårddagar per äldre, läkemedelskostnad per äldre, kommunens resultat före extraordinära poster och köp av verksamhet från privata vårdgivare. För att ta reda på om det var flera variabler som hade samband med kostnaderna för äldreomsorgen användes metoden regressionsanalys. Med en regressionsanalys kan man studera om och vilka variabler som har samband med en annan variabel. Om sambanden är orsakssamband kan inte avgöras genom en regressionsanalys utan den visar endast om det finns statistiska samband. I en regressionsanalys skapas regressionsmodeller där en kombination av variabler förklarar en annan variabel, den beroende variabeln. I detta arbete har en mängd olika regressionsmodeller tagits fram. I flera av dessa förklarade de ingående variablerna cirka procent av den beroende variabeln, kostnad per invånare över 65 år, trots att de ingående variablerna i modellerna skiljer väsentligt. Kontroller av modellerna visade att de inte var stabila, dvs. de förändrades om ett annat år användes eller om de testades på två slumpmässigt utvalda grupper av kommuner. I modellen som presenteras förklaras kostnad per invånare över 65 år till stor del av andelen äldre med äldreomsorg, vilket är logiskt. Ju fler personer som finns i äldreomsorgen desto högre är kostnaderna. En ytterligare analys visade att inga av de andra studerade variablerna kan förklara variationerna i andelen äldre med äldreomsorg. En annan variabel som visat sig vara en viktig faktor för äldreomsorgens kostnader är antal årsarbetare per person i äldreomsorgen, vilket inte heller är förvånande. Det skulle dock vara mer intressant att studera de ingående delarna, t.ex. sjukskrivningar, arbetsmiljö, arbetsförhållanden och organisation, mer i detalj men det har inte varit möjligt med den statistik som finns tillgänglig idag. Utöver sjukfrånvaro och organisation borde antal årsarbetare påverkas av behov av äldreomsorg. Inga av de variabler som samlats in verkar kunna förklara variationerna i antal årsarbetare per person i äldreomsorgen. I många analyser har det visat sig att om hänsyn tas till om kommunerna ligger i Norrland eller inte så ges en bättre förklaringsgrad, så även i denna analys. Om uppgifter om befolkningstäthet, befolkningsstorlek och andel över 65 år i befolkning inkluderas i regressionsmodellen förklarar dock inte region något ytterligare av kostnaderna. Utifrån den regressionsanalys som gjorts är det svårt att utläsa några tydliga slutsatser av vilka faktorer som förklarar kostnaderna för äldreomsorgen. Det kan bero på de mycket komplexa samband som påverkar kostnaderna och de brister som finns i de statistiska uppgifterna. Dessa brister är bland annat att det saknas statistik över vissa väsentliga faktorer och kvaliteten i de tillgängliga uppgifterna. Bättre kunskapsunderlag Det behövs bättre kunskapsunderlag för att kunna analysera och förklara vad kostnadsskillnaderna inom äldreomsorgen beror på och hur de kan påverkas. Som analysen visat kan inte den befintliga statistiken förklara kostnaderna för äldreomsorgen så att det är möjligt att veta vad som påverkar kostnader- 10

11 na och varför det skiljer mellan kommunerna. Det saknas bland annat statistik som beskriver förhållandena i kommunen, t.ex. det behov som finns och vilka insatser som ges och deras kvalitet och resultat samt hur verksamheten är organiserad och styrd. Dessa uppgifter är nödvändiga för att kunna följa upp verksamheten på både nationell och lokal nivå. Det behövs också studier på individnivå över tid av äldres sammanlagda vårdkonsumtion, av deras hälsa och av deras vårdbehov. Det behövs både studier om sambandet mellan hälsa och behov av vård och omsorg och om kostnader för den offentligt finansierade vården samt analyser av effekterna av insatser av olika utformning och kvalitet på kostnader och vårdbehov. Det är också viktigt att lägga ett fördelningsperspektiv på kostnaderna för äldres vård och omsorg en liten grupp äldre med allvarlig sjuklighet står för en hög andel av kostnaderna. Det behöver vidare undersökas vilken roll insatser av och kostnader för den kommunala äldreomsorgen spelar för hälso- och sjukvården och vice versa. Möjligheter till påverkan Trots att det finns brister i det statistiska underlaget tyder analysen på att kostnaderna till största del inte förklaras av strukturella och geografiska förhållanden vilket leder till slutsatsen att äldreomsorgens kostnader kan påverkas. Senare års debatt om prioriteringar har nästan uteslutande gällt vad som görs. Det har varit fokus på möjligheten att minska kostnaderna genom att begränsa det offentliga åtagandet; att dra ner på verksamheten. Att dra ner på verksamheten är inte det enda sättet att minska kostnaderna. Hur verksamheten bedrivs spelar stor roll. Genom att fokusera på att förbättra effektiviteten kan kostnaderna minskas utan att verksamheten behöver dras ner. Ofta sätts kvalitet och kostnader i motsatsförhållande till varandra men god kvalitet kan ofta uppnås till måttliga eller låga kostnader. Kostnaderna kan påverkas på flera olika sätt kommunerna har ett stort handlingsutrymme för att kunna organisera och leda sin verksamhet så effektivt som möjligt. Tradition och historiska förhållanden styr i hög grad äldreomsorgens utformning och därmed kostnaderna. Det gäller t.ex. ledning, organisation, kompetens, vad som görs och hur verksamheten bedrivs, ambitionsoch kvalitetsnivån och om det finns långsiktigt inriktade verksamheter som rehabilitering och förebyggande insatser. Några exempel på områden där kunskap finns om att kommunerna kan påverka kostnaderna både på kort sikt och genom ett mer långsiktigt arbete tas upp i rapporten. Ofta prioriteras förebyggande verksamhet ner av resursskäl. Men skulle en del av resurserna läggas på förebyggande verksamhet skulle de akuta insatserna kunna minska på sikt. Identifiering av riskgrupper och tidig upptäckt av sjuklighet kan minska framtida kostnader. T.ex. kan fallskador både i hemmet, i särskilt boende och i samhället förebyggas. Att förbättra hela kedjan i läkemedelsanvändningen en gemensam läkemedelslista för att minska kvalitetsbrister då äldres läkemedel ordineras av flera olika förskrivare, bättre följsamhet och uthämtning av recept innebär att de äldres hälsa förbättras samtidigt som kostnaderna skulle kunna minska. Kostnaderna för äldreomsorgen kan också påverkas genom att förändra den optimala verksamhetsmixen mellan främst särskilt boende och stöd för att bo hemma. 11

12 För att få ett effektivt resursutnyttjande för stöd, vård och omsorg behövs vidare ett sektorsövergripande perspektiv. Det finns välfärdsvinster för den enskilde och effektivitetsvinster för samhället att hämta i t.ex. bättre samverkan både mellan socialtjänst och sjukvård och inom respektive huvudmans olika verksamheter. Lokal uppföljning och kommunala jämförelser kan utgöra en utgångspunkt för djupare studier av orsakerna bakom de skillnader som observeras och därmed för ett förbättringsarbete i den egna kommunen eller i landstinget. 12

13 Inledning Det har länge diskuterats hur äldres framtida behov av vård och omsorg ska kunna tillgodoses och finansieras när antalet äldre ökar. Redan idag är äldreomsorgen den största verksamheten inom socialtjänsten men kostnaderna för äldreomsorgen skiljer mellan kommunerna. Kostnaderna för äldreomsorgen påverkas av det behov av hjälp som de äldre i en kommun har och av de kommunala förutsättningarna att tillgodose detta behov men också av hur kommunerna väljer att prioritera och utforma verksamheten. Många analyser har visat att det finns stora kommunala skillnader i kostnader för äldreomsorg. Tidigare studier har, med begränsad framgång, försökt förklara orsakerna till kostnadsvariationerna mellan kommunernas äldreomsorg. Statistiska analyser har visat det självklara förhållandet att ju fler äldre personer en kommun har, desto mer kostar äldreomsorgen utslaget på alla kommuninvånare. Studier som bara analyserat gruppen äldre invånare har haft svårare att förklara skillnader i insatser och kostnader för äldreomsorg (1, 2). En avhandling har visat att endast en liten del av de kommunala skillnaderna i täckningsgrad kunde förklaras av strukturella, politiska och ekonomiska förhållanden eller organisation (3). De stora kommunala kostnadsskillnaderna tyder på att det kan finnas möjligheter att utforma och driva verksamheten på ett mera kostnadseffektivt sätt. Denna rapport försöker, med hjälp av statistiska analyser, belysa vad som påverkar kostnaderna för äldreomsorgen. Rapporten inleds med en översiktlig presentation av äldreomsorgen idag och kostnaderna för olika delverksamheter Därefter kommer en redovisning av kommunala skillnader i kostnader 2003 som följs av en redovisning av det statistiska underlaget och den regressionsanalys som genomförts. Det statistiska underlaget och regressionsanalysen presenteras närmare i en särskild rapport. 13

14 Äldreomsorgen idag Demografiska förhållanden har förstås stor betydelse för äldreomsorgens omfattning och totala kostnader. Den 31 december 2004 var drygt 1,5 miljoner personer i befolkningen 65 år eller äldre, vilket motsvarade 17 procent av den totala befolkningen. Av befolkningen 65 år och äldre var 31 procent 80 år och äldre (5 procent av totala befolkningen). År 2004 fick personer äldreomsorg, vilket motsvarade 15 procent av befolkningen 65 år och äldre. Inom äldreomsorgen ges insatser dels inom ordinärt boende, dels i särskilt boende. Under 2004 fick drygt hälften av de äldre med äldreomsorg hjälp i det ordinära boendet t.ex. med insatser som hemtjänst och dagverksamhet. Andel i äldreomsorgen av befolkningen över 65 år samt andel per verksamhetsform av äldreomsorgen 2004 Ej äldreomsorg 84% Äldre omsorg 15% Hem tjänst 56% (9%) Särskilt boende 44% (7%) Källa: Äldre vård och omsorg, Socialstyrelsen. Figur 1: Andel i äldreomsorgen av befolkningen över 65 år samt andel per verksamhetsform av äldreomsorgen Procent. Antalet äldre som får insatser i äldreomsorgen varierar med åldern. De flesta återfanns 2004 i åldrarna år vilket kan förklaras av att många också hade äldreomsorg samtidigt som de var relativt många i åldersgruppen. Vilka insatser som är vanligast varierade också med åldern. År 2004 hade de flesta med äldreomsorg i åldrarna år hemtjänst. Först i åldergruppen 90 år och äldre har mer än hälften av de äldre plats i särskilt boende. 14

15 Antal Antal äldre med äldreomsorg 2004 Särskilt boende Hemtjänst år år år år år 95-w år Källa: Äldre vård och omsorg, Socialstyrelsen. Figur 2: Antal äldre med äldreomsorg efter verksamhetsform Antal. Även andelen äldre med äldreomsorg varierar med åldern, men mönstret är ett annat än för antalet äldre. Det var endast en liten andel yngre pensionärer som hade någon typ av äldreomsorg 2004 medan de flesta som var 90 år och äldre fanns i äldreomsorgen. Andelen äldre med hemtjänst eller plats i särskilt boende ökar med åldern. Andel av befolkningen år Andel av befolkningen 80 år och äldre 20% 95% 3% 2% 63% 17% Hemtjänst Särskilt boende Utan äldreomsorg Hemtjänst Särskilt boende Utan äldreomsorg Källa: Äldre vård och omsorg, Socialstyrelsen samt Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. Figur 3: Andel av befolkningen fördelat per verksamhetsform för år respektive över 80 år Procent. 15

16 Kommunerna har olika traditioner när det gäller vilka insatser som erbjuds de äldre. Vissa kommuner har en hög andel i särskilt boende medan andra kommuner i större utsträckning erbjuder hemtjänst. Förekomsten av sjuklighet och funktionsnedsättningar som påverkar behovet av äldreomsorg kan också variera mellan kommunerna. På senare år har det skett en omstrukturering i insatser från särskilt boende till hemtjänst. Antalet personer med hemtjänst har ökat liksom korttidsvård medan antalet äldre i särskilt boende och dagverksamhet har minskat. Sammantaget har antalet personer med hemtjänst eller särskilt boende minskat något under En ökning har dock skett i åldersgrupperna år och 90 år och äldre. Kostnader för vård och omsorg om äldre De totala kostnaderna för äldres vård och omsorg 2004 har uppskattats till 158 miljarder kronor, vilket motsvarade 6,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Vård och omsorg om äldre bedrivs både av kommunerna och landstingen. Kommunerna ger äldreomsorg i ordinärt och särskilt boende medan landstingen ger de äldre hälso- och sjukvård. Kommunernas äldreomsorg kostade cirka 80 miljarder kronor under På nationell nivå finns inga uppgifter om landstingens kostnader för äldres vård och omsorg men en uppskattning har gjorts utifrån uppgifter från Region Skåne för Uppgifterna från Region Skåne visade att cirka 37 procent av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård inom landstingets ansvarsområde var kostnader för äldres hälso- och sjukvård, inklusive läkemedel. Det motsvarar ungefär 79 miljarder kronor. Läkemedel är en av de stora kostnadsposterna för landstingens vård av äldre. Landstingens läkemedelskostnader för äldre uppskattas till mellan 8 9 miljarder kronor, vilket motsvarade drygt 10 procent av de totala kostnaderna för landstingen Läkemedelsanvändningen är omfattande hos äldre och har ökat under senare år. De som är 75 år och äldre utgör knappt tio procent av befolkningen men konsumerar mer än en fjärdedel av alla mediciner i Sverige. (4) Mellan 2000 och 2004 ökade kostnaderna för äldres vård och omsorg. I fasta priser ökade kostnaderna med knappt 4 miljarder kronor vilket motsvarade en ökning med 2,5 procent. I förhållande till BNP har kostnaderna för äldres vård och omsorg ökat med 0,6 procentenheter. Kostnaderna för landstingens hälso- och sjukvård till äldre har stadigt ökat sedan 2000 medan kostnaderna för insatserna inom den kommunala äldreomsorgen ökade fram till 2002 men har sedan dess minskat. 16

17 Miljarder kronor 84 Kostnader för äldre Landsting Kommun År Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag och Nationalräkenskaperna, Statistiska centralbyrån, SCB. Socialstyrelsens beräkningar. Figur 4: Kostnader för landstingens hälso- och sjukvård till äldre och kommunernas äldreomsorg års priser. Miljarder kronor. Kommunernas kostnader för äldreomsorgen Kommunernas kostnader för äldreomsorgen uppgick 2004 till cirka 80 miljarder kronor. Det motsvarade drygt en femtedel av kommunernas totala kostnader och 54 procent av kommunernas kostnader för socialtjänst. Ungefär 60 procent av äldreomsorgens kostnader utgjordes av personalkostnader, 11 procent av köp av verksamhet, 8 procent av lokal- och fastighetskostnader och resterande 21 procent utgjorde övriga kostnader. Huvuddelen av kostnaderna gäller verksamheten särskilt boende. En mer utförlig beskrivning av äldreomsorgens kostnader finns i publikationen Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2005 som Socialstyrelsen publicerade 2006 (5). Kostnadsandelar av socialtjänsten och äldreomsorgen Övrig socialtjänst 46% Äldreomsorg 54% Särskilt boende 66% (36%) Hemtjänst 23% (12%) Övrig verksamhet 3% (2%) Korttidsvård 6% (3%) Öppen verksamhet 2% (1%) Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag, Vård och omsorg, Statistiska centralbyrån, SCB. Figur 5: Äldreomsorgens andel av socialtjänstens kostnader samt verksamhetsformernas andel av äldreomsorgens kostnader Procent. 17

18 Socialtjänstens andel av kommunernas totala kostnader exklusive affärsverksamhet ökade något under perioden medan äldreomsorgens andel minskade något. Detta visas också i äldreomsorgens andel av socialtjänstens kostnader. Mellan 2000 och 2004 minskade kommunernas kostnader för äldreomsorgen med 1,5 miljarder kronor i fasta priser, vilket motsvarade knappt 2 procent. Trots att de totala kostnaderna för äldreomsorgen har minskat så ökade kostnaderna för insatser i ordinärt boende, dvs. hemtjänst, korttidsvård, kommunal hemsjukvård och dagverksamhet. Kostnaderna för denna verksamhet har ökat med drygt 17 procent under perioden Dessa förändringar speglar den omstrukturering som pågår i kommunerna mot att fler får vård i det ordinära boendet samtidigt som antalet platser i särskilt boende minskar. Fler sjukvårdsinsatser ges också i det egna hemmet med allt mer kvalificerad vård. Kostnaden per person med insats har ökat mellan både för insatser i ordinärt boende och i särskilt boende. Kostnaderna ökade mest för i insatser i ordinärt boende, med nästan 30 procent, medan ökningen i särskilt boende endast var två procent. Tabell 1: Utveckling av äldreomsorgens kostnad samt kostnad per person 1 för olika verksamhetsformer års priser. Miljarder kronor, kronor och procent. Insats Kostnad 2004, mdkr Förändring , mdkr Förändring , procent Kostnad per person 2004, kr Förändring , procent Vård och omsorg i 2 ordinärt boende 25,6 3,8 17, ,7 Vård och omsorg i särskilt boende 52,6-4,2-7, ,9 Öppen verksamhet 1, Summa äldreomsorg 79,6-1,5-1, Kostnad per person med insats den 1 oktober, vägt medelvärde. 2 Kostnaden inkluderar hemtjänst, korttidsvård, kommunal hemsjukvård och dagverksamhet. Värdet för 2004 baseras på 286 kommuner Källa: Jämförelsetal för socialtjänsten, Socialstyrelsen samt Kommunernas räkenskapssammandrag och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. 18

19 Kommunala kostnadsskillnader Kostnaderna för äldreomsorgen varierade stort mellan landets kommuner, både räknat i kronor per invånare över 65 år och i kronor per person i äldreomsorg. Medianen, dvs. den kostnad som lika många kommuner ligger under som över uppgick 2003 till kr. Kostnaden per invånare över 65 år för 2003 var ungefär dubbelt så stor i kommuner med högst kostnad som i den med lägst kostnad. Skillnaderna i kostnad per person med insats var också mycket stora. För kommuner med högst kostnad per person med hemtjänst var kostnaden cirka sju gånger högre än kommuner med lägst kostnad. Medianen uppgick 2003 till cirka kronor. Kostnaden per person i särskilt boende var i kommunen med högst kostnad cirka tre gånger högre än i kommunen med lägst kostnad. Medianen var kronor. I genomsnitt var kostnaden per person drygt två gånger så stor för en person i särskilt boende som för en person med hemtjänst. Tabell 2: Kommunala variationer för olika kostnadsmått Kronor Kostnadsmått Antal Min Min* Median Max* Max kommuner Kostnad för äldreomsorg per invånare över 65 år Kostnad för äldreomsorg per person i äldreomsorgen 1 Kostnad för hemtjänst per person med hemtjänst Kostnad för särskilt boende per person i särskilt boende * De fem lägsta respektive högsta värdena har exkluderats. 1 Per person i äldreomsorgen avser personer i särskilt boende och personer med hemtjänst. 2 Kostnaden avser ordinärt boende dvs. hemtjänst, korttidsboende, kommunal hemsjukvård och dagverksamhet. Källa: Äldre vård och omsorg, Socialstyrelsen och Kommunernas räkenskapssammandrag och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. Som framgår av tabellen ovan varierade de kommunala kostnaderna. Beroende på vilka kostnadsmått som används vid jämförelsen kan resultaten variera. Frågeställningen måste avgöra valet av kostnadsmått. Är syftet att se hur verksamheten prioriteras i kommunen kan t.ex. socialtjänstens andel av kommunens totala kostnader vara ett användbart mått. Även om socialtjänsten får en stor del av kommunens budget kan budgeten vara liten eller stor i förhållande till antalet kommuninvånare. Därför behöver resurserna ofta också relateras till antalet invånare vilket kan göras genom måttet kostnad 19

20 per invånare. Detta mått ger ett resursfördelningsperspektiv som gör det möjligt att jämföra resurserna mellan olika kommunala verksamheter. Svagheten med detta kostnadsmått är att kostnaden kan framstå som hög eller låg beroende på rena demografiska förhållanden. Två kommuner kan ha exakt lika stor total kostnad för äldreomsorg och exakt lika många äldre personer men den ena kommunen har fler barn än den andra. Då blir kostnad per invånare lägre eftersom samma kostnad divideras med fler invånare. Av denna anledning används kostnad per invånare varken i den statistiska analysen eller i regressionsanalysen i denna rapport. Det finns inga uppgifter om hur många i respektive kommun som är i behov av vård och omsorg. Som en approximation för detta studeras kostnaden per invånare över 65 år. En hög kostnad per person i äldreomsorgen kan bero på flera påverkbara förhållanden. Kommunen kan ha en hög ambitionsnivå för äldreomsorgen, en hög andel äldre med stora behov eller vara mindre effektiv än andra kommuner. Fördelning av äldreomsorgens kostnader i Borlänge kommun Det finns tyvärr inte någon statistik på individnivå vare sig över antalet olika insatser från den kommunala äldreomsorgen eller kostnaderna för dessa. Men Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att ta fram personnummerbaserad statistik för bland annat personer med äldreomsorg. En studie har gjorts av hur kostnaderna för personer med äldreomsorg under 2002 fördelas i Borlänge kommun. Av studien framgår bland annat att många av de äldre får äldreomsorg till låga kostnader. Det var stora kostnadsskillnader per person i äldreomsorgen, från några tusen kronor per år till en och en halv miljon. Drygt 30 procent av de äldre i äldreomsorgen förbrukade 80 procent av resurserna. En mindre andel äldre, 1 procent, hade kostnader över kronor. Personer i äldreomsorgen med högst vårdkostnader bodde i ordinärt boende. De hade inte bara hemtjänst utan flera andra insatser t.ex. korttidsvård, dagverksamhet och matleveranser. Många, 44 procent, hade sammanlagda kostnader under kronor. De var 80 år och äldre och fick hemtjänst, larm och matdistribution. Det framhölls i rapporten att föreställningen att alla över 80 år har en hög vårdkonsumtion måste nyanseras. Det kan vara större skillnader inom en åldersgrupp än mellan åldersgrupper. (6) Kommunernas åtagande varierar Kommunerna har olika åtaganden som kan påverka kostnaderna för äldreomsorgen. Ett sådant åtagande gäller hemsjukvården. Kommunerna ansvarar för all hemsjukvård i särskilt boende. När Ädelreformen genomfördes 1992 fick kommunerna möjlighet att överta ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende från landstingen. Ungefär hälften av landets kommuner har idag ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende även om kommunerna i två län endast delvis har tagit över ansvaret. Kostnaderna för hemsjukvård i ordinärt boende ingår som en del i äldreomsorgens kostnader för de kommuner som övertagit ansvaret för hemsjukvården. För en del kommuner som inte har ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende har landstingen delege- 20

21 rat ansvaret till kommunen. Landstinget betalar då en ersättning till kommun för denna verksamhet och belastar då inte kommunens kostnader för äldreomsorg. Kommunens ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende 2003 Inget ansvar och inga kostnader för kommunen 1 Delvis ansvar och kostnader för kommunen 2 Ansvar och kostnader för kommunen kommuner kommuner kommuner. Källa: Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Figur 6: Kommunernas ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Kommuner som helt eller delvis har övertagit både ansvar och kostnader för hemsjukvård i ordinärt boende förväntas ha högre kostnader för äldreomsorgen än i kommuner där landstinget fortfarande betalar för den hemsjukvård som sker i ordinärt boende. Uppgifter visade dock att det inte var några större skillnader i kostnader mellan de kommuner som hade ansvar och de som inte hade ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. En förklaring till detta kan vara att en stor del, 69 procent, av de personer som hade hemsjukvård också hade hemtjänst. Tabell 3: Kostnad per invånare över 65 år för kommuner med respektive utan ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Kronor. Min Min* Median Max* Max Kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Kommuner utan ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende * De fem lägsta respektive högsta värdena har exkluderats. Källa: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL samt Kommunernas räkenskapssammandrag och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. 21

22 Regionala kostnadsskillnader Kostnaderna för äldreomsorgen skiljer sig åt mellan de olika regionerna i Sverige. Både kostnaden per invånare och kostnaden per invånare över 65 år var i genomsnitt högst i Norrland och lägst i Svealand. Kostnaden per person i äldreomsorgen var lägst i Svealand medan Norrland och Götaland hade ungefär samma kostnad. Tabell 4: Genomsnittlig 1 kostnad för olika kostnadsmått per region Kronor. Götaland Svealand Norrland Kostnad per invånare Kostnad per invånare över 65 år Kostnad per person i äldreomsorgen Median Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. Det var framförallt kommuner i Norrland som hade höga kostnader per invånare över 65 år medan storstadsregionernas kommuner hade låga kostnader. Kostnad per invånare över 65 år 2003 Under kronor per invånare över 65 år kronor per invånare över 65 år 2 Över kronor per invånare över 65 år kommuner kommuner kommuner. Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. Figur 7: Kostnad per invånare över 65 år

23 Kostnadsskillnader beroende på befolkningsstorlek Av landets kommuner har 25 procent mindre än invånare. Dessa små kommuner är spridda över hela landet och hade 2003 i genomsnitt högre kostnader för äldreomsorgen än större kommuner. I genomsnitt skiljde det nästan kronor per invånare över 65 år mellan kommunerna med mindre än invånare och kommuner med över invånare. Tabell 5: Genomsnittlig 1 kostnad för äldreomsorg med olika kostnadsmått efter kommunstorlek Kronor. Under invånare invånare Över invånare Kostnad per invånare Kostnad per invånare över 65 år Kostnad per person i äldreomsorgen Median Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. Små kommuner Kommuner i Norrlands inland och i skogslän hade i genomsnitt högre kostnad per invånare 65 år och äldre än andra små kommuner. Samma mönster syntes för kostnad per invånare. Kostnaden per person i äldreomsorgen var något högre för de små kommunerna än för övriga kommuner. Kostnaden per person i särskilt boende i små kommuner i Norrlands inland var drygt 10 procent högre än i andra små kommuner. Däremot var kostnaden per person med hemtjänst i ordinärt boende 22 procent lägre i små kommuner i Norrlands inland än kostnaderna i andra små kommuner. För övriga små kommuner var skillnaderna små inom såväl särskilt boende som hemtjänst i förhållande till genomsnittet. Stora kommuner En tredjedel av landets kommuner har fler än invånare. De finns till största del i Syd- och Mellansverige samt efter Norrlandskusten. En indelning i tre kommungrupper enligt Sveriges Kommuner och Landstings gruppering visade att förorts- och pendlingskommuner i genomsnitt hade lägst kostnad per invånare över 65 år. Därefter kom övriga stora kommuner. Storstäder och större städer hade i genomsnitt högre kostnader än de andra kommunerna med fler än invånare och ligger i nivå med kommunerna som hade mindre än invånare. Förorts- och pendlingskommuner hade även lägst genomsnittlig kostnad per invånare. Högst genomsnittlig kostnad per invånare hade kommuner med mindre än invånare För kostnad per person i äldreomsorgen syntes ett annat mönster. Övriga stora kommuner samt storstäder och större städer hade de lägsta kostnaderna medan förortskommuner och kommuner med färre än invånare hade relativt höga kostnader per person i äldreomsorgen. 23

24 Strukturella kostnadsskillnader I det kommunalekonomiska utjämningssystemet omfördelas pengar mellan kommunerna för att ta hänsyn till strukturella skillnader som påverkar äldreomsorgen. Med hjälp av utjämningssystemets modell kan en standardkostnad för respektive kommun beräknas. Standardkostnaden kan kort beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha om den bedrev verksamheten på en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn tagen till kommunens strukturella förhållanden. Standardkostnaden för äldreomsorg baseras på åldersstruktur indelad i femårsintervall, könsfördelning, yrkesbakgrund, civilstånd och utomnordisk bakgrund. Dessa faktorer avser att spegla skillnader i hälsa och vårdbehov och bygger på fältstudier i ett antal kommuner. Glesbygdskommuner får särskilda tillägg då de har merkostnader för resor inom hemtjänsten och för att behovet av institutionsboende och särskilt boende är större på grund av bebyggelsestrukturen. (7) Kostnaderna för äldreomsorgen förväntas skilja mellan kommunerna eftersom de strukturella förhållandena är olika vilket påverkar kostnaderna. Kostnad per invånare över 65 år jämfört med standardkostnaden 2003 Mycket låg kostnad 1 Övriga kommuner 2 Mycket hög kostnad 3 Uppgift saknas procent av kommunerna procent av kommunerna procent av kommunerna kommuner. Källa: Jämförelsetal för socialtjänsten, Socialstyrelsen. Figur 8: Kostnad per invånare över 65 år jämfört med standardkostnad per invånare över 65 år De redovisade kostnaderna per invånare över 65 år varierade mellan cirka kronor och kronor. Standardkostnaden varierade ungefär på samma sätt, mellan kronor per invånare över 65 år. Skillna- 24

25 den mellan den redovisade kostnaden och standardkostnaden för respektive kommun visar dock mycket stora skillnader. Variationerna sträcker sig från 26 procent lägre kostnad till 64 procent högre kostnad än standardkostnaden. Det kan finnas flera olika orsaker till att den redovisade kostnaden skiljer sig från standardkostnaden, bland annat tar inte utjämningssystemet hänsyn till skillnader i servicenivå, effektivitet, kostnadsredovisning och uppgiftsfördelning. Dessutom kan inte alla strukturella skillnader beaktas. Finns det något som utmärker de kommuner som hade betydligt högre eller lägre redovisad kostnad än standardkostnaden? De kommuner som hade redovisat en betydligt högre kostnad återfinns i norra Sverige, men i viss mån även i södra och mellersta Sverige. Det var främst små kommuner upp till invånare som hade högre kostnad än standardkostnaden, framförallt i Norrlands inland och skogslän. Kommuner över invånare hade en betydligt lägre kostnad än standardkostnaden. Tabell 6: Jämförelse mellan genomsnitt 1 av kostnad per invånare över 65 år och standardkostnad per invånare över 65 år efter folkmängd Antal, kronor och procent. Folkmängd Antal kommuner Redovisad kostnad per invånare 65 ω år, kr Standardkostnad per invånare 65 ω år, kr Skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad, procent , , , , , , , , ,9 1 Median Källa: Jämförelsetal för socialtjänsten, Socialstyrelsen. 25

26 Varför varierar kostnaderna? De kommunala kostnadsskillnaderna påverkas troligen av det behov av hjälp som de äldre i en kommun har och av de kommunala förutsättningarna att tillgodose detta behov men också av hur kommunerna väljer att prioritera och utforma verksamheten. Demografiska förhållanden som andelen äldre män och kvinnor i olika åldrar borde påverka behovet av äldreomsorg i en kommun bland annat eftersom de äldres hälsa och funktionsförmåga varierar med åldern. Även andra demografiska förhållanden som andelen ensamboende äldre borde också påverka behovet. Demografiska förhållanden är svåra för kommunen att förändra på kort sikt. De kommunala förutsättningarna att producera äldreomsorg, t.ex. geografiska förhållanden, varierar också och påverkar troligen kostnaderna för både särskilt boende och hemtjänst. Kommunen beslutar över äldreomsorgens inriktning och resurser. Uppfattningar om vad som ryms inom det samhälleliga åtagandet, vilka behov som ska tillgodoses av socialtjänsten och finansieras med offentliga medel varierar mellan kommuner och över tid. Har kommunen för lite resurser i förhållande till de behov som finns måste kommunen prioritera eller ransonera; t.ex. göra en strängare bedömning, placera i kö eller ge avslag. Vilka insatser som erbjuds, till vilken kvalitet och vilken information om insatserna som finns borde påverka både efterfrågan av äldreomsorg och kostnaderna för denna. Behovet av äldreomsorg kan tillgodoses på många olika sätt. Efterfrågan på kommunalt finansierade insatser varierar antagligen dels beroende på vilken information personen har och hur den personen bedömer äldreomsorgens kvalitet jämfört med priset, dels på vilka andra möjligheter som kan tillgodose behovet. Det kan gälla informellt stöd av familj och närstående, frivilligorganisationer eller av att kunna köpa tjänster privat. Ansvarsfördelning mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst liksom landstingens sätt att bedriva hälso- och sjukvård har troligen också betydelse både för de äldres behov av och efterfrågan på äldreomsorg samt dess kostnader. Resultatet av äldreomsorg kan troligen också förändra behovet av stöd. En väl genomförd rehabilitering, bostadsanpassning och hjälpmedel bör kunna minska behovet av personalinsatser och stöd. Livsstil, levnadsvanor och boendeförhållanden borde också kunna påverka behovet av insatser. 26

27 Äldreomsorgens kostnader Långsiktigt påverkbara förhållanden Relativt kortsiktigt påverkbara förhållanden Äldres behov av äldreomsorg Befolkningsstruktur: ålder, kön och civilstånd De äldres hälsa och funktionsförmåga Boendesituation Andra strukturella förhållanden Geografi Politisk ambitionsnivå Biståndsbedömning Utbud av insatser (form, mängd, kvalitet, pris) Resurser i form av pengar, personal/kompetens, lokaler Personalens arbetsmiljö Styrning, planering och organisation Arbetssätt Ansvarsfördelning mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst Stöd av anhöriga och närstående Frivilliginsatser och privat utförda tjänster Figur 9: Tänkbara förhållanden som kan påverka kommunens kostnader för äldreomsorgen. Strukturella förhållandens inverkan på kostnader För att kunna utveckla och utforma äldreomsorgen så att begränsade resurser tillvaratas och utnyttjas på ett effektivt sätt behövs kunskap om vad som påverkar äldreomsorgens kostnader. Idag finns ingen statistik över vilket behov av stödjande insatser som de äldre i kommunerna har. Därför behöver indikatorer på behov av äldreomsorg användas i de statistiska analyserna. Demografiska förhållanden är en grundläggande indikator på behov. Tidigare studier har visat att andelen äldre i olika åldrar, de äldres könsfördelning samt andelen utrikes födda äldre påverkar behovet av offentligt finansierad äldreomsorg. Som indikator på förekomst av ohälsa och funktionsnedsättning kan de socioekonomiska variablerna utbildning och inkomst användas. Vidare undersöks om sjuklighet och läkemedelsanvändning samvarierar med äldreomsorgskostnader. Behov kan vidare tillgodoses på olika sätt; av kommunen, av anhöriga, av landstingets hälso- och sjukvård och av frivilliga eller privata aktörer. Kommunens möjlighet att producera äldreomsorg påverkas också av geografiska förhållanden. Nedan beskrivs hur dessa indikatorer samvarierar med kommunens äldreomsorgskostnader. 27

28 Demografiska förhållanden Åldersstruktur Andelen äldre skiljer sig åt mellan kommunerna. Andelen över 80 år var i mediankommunen knappt 6 procent, men varierade mellan cirka 2 9 procent i kommunerna. Tabell 7: Andel i befolkningen, år respektive över 80 år. 31 december Procent. Min Min* Median Max* Max Andel år i befolkningen 7,1 8, Andel 80 år och äldre i befolkningen 1,7 2,3 5,9 8,4 9,1 * De fem lägsta respektive högsta värdena har exkluderats. Källa: Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. Studier har påvisat att ohälsa och funktionsförmåga varierar med åldern (8). Baserat på detta förväntas en kommun med en hög andel äldre ett stort behov av äldreomsorg vilket skulle innebära höga kostnader för äldreomsorgen både totalt, per invånare och per invånare över 65 år. Av diagrammet framgår att det som väntat var ett positivt samband mellan andelen äldre i befolkningen och kostnaden per invånare 65 år och äldre Kostnad per invånare över 65 år, kr Andel i befolkningen över 65 år, % Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. Figur 10: Kostnad per invånare över 65 år och andel i befolkningen över 65 år Könsfördelning Det finns fler kvinnor än män i den äldre befolkningen. Vid 65 års ålder är invånarna i kommunerna relativt jämt fördelade mellan kvinnor och män. I åldersgruppen 90 år och äldre fanns det i genomsnitt drygt 2 kvinnor per man. Männens kortare medellivslängd och att gifta kvinnor i regel är yngre än sina män leder till tydliga könsskillnader i boendet. Tre av fyra hemmaboende män 65 år och äldre var sammanboende jämfört med färre än häften av kvinnorna (9). Det påverkar behovet av äldreomsorg. 28

29 Antal kvinnor/man :e percentilen Median (50:e percentilen) 10:e percentilen Ålder Källa: Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB. Figur 11: Antal kvinnor per man i olika åldrar över 65 år. 31 december Andelen äldre kvinnor varierade också mellan kommunerna, framförallt i de högre åldrarna. Vissa kommuner hade en relativt jämn könsfördelning medan andra kommuner hade en stor övervikt av kvinnor. I genomsnitt var 63 procent av befolkningen över 80 år kvinnor 2003, men andelen varierade mellan procent. Data visar inte några tydliga samband mellan könsfördelning och kostnader för äldreomsorgen. En anledning kan vara att kostnaderna för respektive kön inte är kända. Det är heller inte känt om och i så fall i hur stor utsträckning som kostnadsskillnaderna mellan könen varierar mellan kommunerna, givet ett visst behov. I den genderanalys som gjorts gällande den kommunalekonomiska utjämningen för äldreomsorgen framgår att äldreomsorgens kostnader för män och kvinnor är olika givet ålder, civilstånd och svårighetsgrad av ohälsa (7). För att få kunskap om hur könsfördelningen påverkar kostnaderna behövs mer detaljerad statistik, bland annat gällande behov och kostnader för män och kvinnor med olika behov och civilstånd. Anhörigas insatser Studier visar att ensamboende äldre personer har sämre hälsa än sammanboende (7). Man kan förvänta sig att kommuner som har en hög andel ensamstående äldre också har höga kostnader för äldreomsorgen. Detta kan bland annat bero på att samboende har större möjlighet att få informellt stöd av sin partner vid ohälsa än ensamboende (10). Andelen ensamstående äldre skiljer sig åt mellan kommunerna. I genomsnitt var 68 procent av personerna över 80 år ensamstående 2003, men varierade mellan procent. Det är en betydligt högre andel äldre kvinnor som är ensamstående än andelen män. Av männen över 80 år var i genomsnitt 44 procent ensamstående Motsvarande siffra för kvinnorna var hela 81 procent. Data visar som förväntat ett positivt samband. 29