Kollektivt avtal. mellan STUDIEFRÄMJANDET, RIKSFÖRBUNDET och SKOGS OCH LANTBRUKSTJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET

Transkript

1 Kollektivt avtal mellan STUDIEFRÄMJANDET, RIKSFÖRBUNDET och SKOGS OCH LANTBRUKSTJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET

2 2

3 Innehåll 1 Avtalets omfattning 4 2 Tjänstebeskrivningar 4 3 Anställnings ingående 4 4 Anställnings upphörande 5 5 Förtroendeförhållande 8 6 Förhandlingsordning 9 7 Rese /Traktamentsersättning 10 8 Arbetstid 10 9 Minskning av ordinarie arbetstid Arbetstidsredovisning Ersättning för förskjuten arbetstid Helgersättning Övertid Mertid Övertidskompensation Lön för del av löneperiod Sjuklön och föräldralön Repetitions, civilförsvarsutbildning Semester Ledighet för studier Tjänstledighet för annan tjänst Löneavdrag vid tjänstledighet Ledighet för flyttning Anhörigs bortgång Ledighet vid läkarbesök Avtalsförsäkringar Företagshälsovård Giltighetstid 22 Sjuklön mm (Bilaga A) 24 Semesterbestämmelser (Bilaga B) 35 Utdrag ur Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstidens förläggning (Bilaga C) 39 3

4 Kollektivt avtal mellan Studiefrämjandet, Riksförbundet och Skogs och Lantbrukstjänstemannaförbundet 1 AVTALETS OMFATTNING Detta avtal gäller å ena sidan Studiefrämjandet, Riksförbundet jämte dess distrikt och avdelningar samt å andra sidan i 2 angivna tjänstemän, vilka är medlemmar i Skogs och Lantbrukstjänstemannaförbundet. 2 TJÄNSTEBESKRIVNINGAR De tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet är: 1. Verksamhetsledare (stadgeenligt godkänd för distrikt respektive avdelning). 2. Handläggande tjänstemän (med eget verksamhets och/eller ekonomiskt ansvar, delegerat av verksamhetsledare). 3. Övriga tjänstemän. Råder ovisshet om anställningens art, skall förhandlingar ske mellan Studiefrämjandet och Skogs och Lantbrukstjänstemannaförbundet. 3 ANSTÄLLNINGS INGÅENDE Överenskommelse om anställning skall ske skriftligen. Därvid anges befattning, lönevillkor, anställningsform, arbetstidsmått, verksamhetsområde, stationeringsort samt övriga anställningsvillkor av betydelse. Skriftlig befattningsbeskrivning bör upprättas i samband med anställningen, vilken därefter regelbundet ses över och vid behov revideras. 4

5 Anställning gäller tills vidare, om ej annat har överenskommits. Vikariats, objekts och annan tidsbegränsad anställning skall klart anges. Med vikariat avses: att tjänsteman ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och Studiefrämjandets Tjänstemannaförening (STF), uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts. Utöver de i LAS 5 nämnda fallen kan avtal om tidsbegränsad anställning träffas efter lokal överenskommelse mellan arbetsgivaren och Studiefrämjandets Tjänstemannaförening. Vid nyanställning, som avses gälla tills vidare, får överenskommelse träffas om provanställning omfattande: Verksamhetsledare: högst 12 månader Handläggande tjänsteman respektive övriga tjänstemän: högst 6 månader Vill endera parten avbryta provanställningen före utgången av den överenskomna prövotiden, eller i samband med att denna utlöper, skall meddelande härom lämnas till motparten minst en månad innan anställningen avses upphöra. Har så ej skett övergår provanställningen i en tillsvidareanställning. 4 ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE Anställning som löper tills vidare kan sägas upp av arbetsgivare eller tjänsteman för att upphöra efter nedan angiven uppsägningstid. Anmärkningar: Anställning för viss tid (t ex vikariat) och andra tidsbegränsade anställningar upphör utan föregående uppsägning vid den över 5

6 enskomna anställningstidens utgång eller när det överenskomna arbetet slutförts. Uppsägning skall för såväl arbetsgivare som tjänsteman ske skriftligen. 1. Uppsägningstid för tjänstemän Verksamhetsledare och handläggande tjänstemän: Övriga tjänstemän: 3 månader 1 månad 2. Uppsägningstid för arbetsgivare Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. För arbetsgivaren gäller följande uppsägningstider i månader, beroende på tjänstemannens anställningstid. Anställningstid Uppsägningstid 0 år 3 år 3 månader 4 år 4 månader 5 år 5 månader 6 år 6 månader Har tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid skall uppsägningstiden enligt denna punkt förlängas med sex månader. Den förlängda uppsägningstiden gäller inte för tjänsteman som fyllt 65 år. Övergångsregel Tjänsteman som anställts före och som fyllt 45 år har 6 månaders uppsägningstid vid uppsägning före den 1 januari

7 3. Turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist Uppstår fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, i de fall flera tjänstemän har jämställda arbetsuppgifter och likvärdiga yrkeskvalifikationer, anställningstidens längd och, vid lika anställningstid, åldern vara avgörande för företräde till fortsatt anställning. Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställes turordningen för varje driftsenhet för sig. Parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera arbetsgivarens krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag och ovannämnda bestämmelser om den s k turordningskretsen skall fastställandet av turordning ske med avsteg från nyssnämnda bestämmelser. Parterna skall därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att arbetsgivarens behov av kompetens särskilt beaktas liksom arbetsgivarens möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning. Det förutsätts att parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras. Därvid noterar parterna att ovannämnda bestämmelser om den s k turordningskretsen utgör ett sådant avsteg. Parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla. Det åligger parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser. Enas inte arbetsgivaren och Studiefrämjandets Tjänstemannaförening, äger Studiefrämjandet, Riksförbundet och Skogs och 7

8 Lantbrukstjänstemannaförbundet, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer. Anmärkning 1: Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen. Anmärkning 2: Om beräkning av anställningstidens längd, se 3 lagen om anställningsskydd. Tjänsteman, som gjort sig skyldig till allvarlig försummelse i tjänsten, må tilldelas varning. Övriga frågor rörande anställningens upphörande regleras av lagen om anställningsskydd (förhandling, överläggning, omplacering, varsel och underrättelse m m). 5 FÖRTROENDEFÖRHÅLLANDE Förhållandet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen grundar sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Tjänsteman skall i möjligaste mån tillvarata Studiefrämjandets intressen. Full diskretion skall iakttas rörande Studiefrämjandets inre angelägenheter. Uppgifter beträffande olika ärenden, utredningar, förhandlingar etc får således icke delges obehöriga. Tjänsteman uppmanas att iaktta sparsamhet med Studiefrämjandets medel. En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Tjänsteman som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag skall först samråda med arbetsgivaren. Tjänsteman har rätt att mottaga statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag. 8

9 6 FÖRHANDLINGSORDNING Arbetsgivare och tjänsteman skall genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd söka ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist. Tvist rörande tolkning eller tillämpning av lag eller detta avtal uppkommer först sedan styrelsen för den lokala fackliga organisationen, Studiefrämjandets Tjänstemannaförening eller Skogs och Lantbrukstjänstemannaförbundet biträtt tjänstemannens uppfattning och anmält detta till arbetsgivaren. Lokal förhandling Förhandling rörande tolkning eller tillämpning av lag eller avtal föres i första hand mellan arbetsgivaren och Studiefrämjandets Tjänstemannaförening. Central förhandling Kan uppgörelse ej träffas vid lokal förhandling ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att påkalla förhandling mellan Studiefrämjandet, Riksförbundet och Skogs och Lantbrukstjänstemannaförbundet (nedan kallade förbunden). Då ärendets beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter ger anledning därtill må, om något av förbunden så begär, central förhandling upptagas direkt utan föregående lokal förhandling. Kan tvistefråga icke lösas genom förhandlingar mellan förbunden har part som så önskar att hänskjuta tvisten till behandling av domstol. Därest förbunden är ense därom, kan tvist, vilken lämpligen ej bör dragas inför domstol, hänskjutas till avgörande i en särskild skiljenämnd. Detta gäller även tvist huruvida uppsägning har skett på saklig grund eller icke. 9

10 Studiefrämjandet, Riksförbundet och Skogs och Lantbrukstjänstemannaförbundets skiljenämnd skall bestå av fem ledamöter. Organisationena utser vardera två ledamöter samt gemensamt den femte ledamoten, vilken tillika skall vara ordförande. För de av organisationerna utsedda ledamöterna utses på samma sätt lika antal suppleanter. Skiljenämnden är beslutsmässig när fem ledamöter eller suppleanter är närvarande. Nämndens beslut är bindande för berörda parter. 7 RESE /TRAKTAMENTSERSÄTTNING Bilersättning Vid beordrad tjänsteresa med egen bil utgår ersättning efter lokal överenskommelse. Traktamenten Vid tjänsteresa med övernattning utgår traktamente enligt de förutsättningar och med de normalbelopp som Skatteverket fastställt för avdrag avseende ökning i levnadskostnaden vid förrättningar i Sverige. 8 ARBETSTID De i avtalet angivna arbetstidsreglerna gäller i stället för arbetstidslagens bestämmelser. EU:s arbetstidsdirektiv om arbetstidens förläggning gäller. Parterna vill särskilt uppmärksamma direktivets viloregler, se bilaga C. 8.1 Ordinarie arbetstid och sammanlagd arbetstid Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 37,5 timmar i genomsnitt per vecka under en begränsningsperiod om högst sex månader. 10

11 Den sammanlagda arbetstiden under varje period om 7 dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Med övertid avses sådan arbetstid som vid heltidsanställning överstiger den ordinarie dagliga arbetstiden. Med mertid avses sådan arbetstid som överstiger en deltidsanställd tjänstemans ordinarie dagliga arbetstid (upp till heltid). Tjänsteman skall om möjligt ej åläggas utföra arbete på mer än högst 20 normalt arbetsfria dagar under året (lördagar samt sön och helgdagar). 8.2 Reglerad arbetstid En tjänsteman med reglerad arbetstid har ett av arbetsgivaren i förväg fastställt arbetstidsschema med angivna klockslag för arbetsdagens början och slut, eller flexibel arbetstid med fastställda tidsintervall för arbetsdagens början och slut. Vid reglerad arbetstid ges ersättning för förskjuten arbetstid, helgersättning, övertid/mertid. Arbetstidens förläggning Hänsyn ska tas till såväl verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål vid arbetstidens förläggning. Inriktningen ska vara att så långt det är möjligt beakta att tjänstemannen har möjlighet att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt. Vid ändring av tjänstemannens arbetstid kan det behövas en skälig övergångsperiod. Arbetsgivaren ska informera berörd tjänsteman minst 14 dagar innan ändringen genomförs. 11

12 8.3 Målstyrd arbetstid Målstyrd arbetstid gäller för tjänstemän i chefsställning, såsom verksamhetsledare, distriktschefer, sektionschefer eller motsvarande. En tjänsteman med målstyrd arbetstid har frihet att själv förlägga sin arbetstid utifrån verksamhetens krav och behov. Ersättning för förskjuten arbetstid, helgersättning, övertid/mertid utges inte till tjänsteman med målstyrd arbetstid. I stället ges en schablonmässig kompensation i form av högre lön. Tjänstemän som har målstyrd arbetstid är undantagna från arbetstidsavtalets bestämmelser, 9 15 samt bilaga C. Förutsättningar för målstyrd arbetstid Arbetsgivaren och tjänstemannen ska regelbundet under året stämma av arbetstidens omfattning ur ett arbetsmiljöperspektiv. I samband med utvecklingssamtalet, då arbetsgivaren och tjänstemannen för en dialog om verksamhetens mål och utveckling samt fastställer mål för tjänstemannen kommande verksamhetsår, ska också förutsättningarna för målstyrd arbetstid övervägas. Enskild överenskommelse om målstyrd arbetstid För tjänstemän med frihet att förlägga sin arbetstid utifrån verksamhetens art, eller där arbetsgivaren inte kan kontrollera arbetstiden, kan enskild överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen träffas om målstyrd arbetstid. En överenskommelse om målstyrd arbetstid ska vara skriftlig och ange lönepåslagets storlek. Överenskommelsen gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönere 12

13 vision. Arbetsgivare eller tjänsteman som vill att en sådan överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan. 9 MINSKNING AV ORDINARIE ARBETSTID Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag fredag minskas den ordinarie arbetstiden med den tid arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen varit vardag. Midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställes med helgdag. Den på arbetsplatsen fastställda dagarbetstiden minskas också vissa helgdagsaftnar enligt följande: Dag Timmar Trettondagsafton 4 Skärtorsdagen 4 Valborgsmässoafton 4 Dag före Kristi Himmelfärdsdag 4 Dag efter Kristi Himmelfärdsdag 7,5 Dag före Alla Helgons dag 4 Den 23 december som infaller på fredag 4 Tjänsteman äger rätt till en dags ledighet med bibehållen lön, de år som Nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag, under förutsättning att anställningen består denna dag. Utläggning av ledighet sker under det aktuella kalenderåret efter överenskommelse mellan arbetsgivare och tjänsteman. Anmärkning: Minskningen av den ordinarie arbetstiden görs i proportion till tjänstemannens sysselsättningsgrad. 13

14 10 ARBETSTIDSREDOVISNING Det åligger tjänstemannen att avge tidrapporter enligt de direktiv som arbetsgivaren lämnar. 11 ERSÄTTNING FÖR FÖRSKJUTEN ARBETSTID 1. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbetstid som förläggs utanför den vid tjänstemannens arbetsställe gällande ordinarie arbetstiden. Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 2 nedan. Ersättning utgår endast under förutsättning att den förskjutna arbetstiden är beordrad på förhand eller, där så ej kunnat ske, godkänts i efterhand av arbetsgivaren. 2. Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande: kl 18 till kl 06 vardagar månadslönen 540 från kl 06 lördagar, från kl 17 trettondagsafton och dagarna före 1 maj, Kristi Himmelfärdsdag och månadslönen Alla Helgons Dag till kl påföljande vardag samt från kl 06 till kl 17 nyårsafton samt från kl 06 pingst, midsommaroch julafton samt från kl 17 skär månadslönen torsdagen och nyårsafton till 150 kl 06 första vardagen efter respektive helger 14

15 Anmärkning: Med månadslön avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. För deltidsanställd tjänsteman ska lönen uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. 3. Ersättning för förskjuten arbetstid kan ej utges samtidigt med helgersättning eller övertidskompensation. 12 HELGERSÄTTNING Är tjänsteman beordrad att såsom medverkande vid kurs, konferens eller informationsmöte fullgöra arbete på lördag, söndag, helgdag eller eljest arbetsfri dag erhåller denne ersättning för sådan dag med 375 kronor per dag. Denna ersättning kan ej utges samtidigt med ersättning för förskjuten arbetstid eller övertidskompensation. Anmärkning: Med medverkande avses kurs eller konferensledare, föredragshållare eller motsvarande. 13 ÖVERTID Övriga tjänstemän enl 2 må åläggas högst 200 timmar övertid per år. Ytterligare övertid kan tas ut efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och Studiefrämjandets Tjänstemannaförening. 14 MERTID Tjänsteman med deltidsanställning må åläggas högst 200 timmar mertid per år. Ytterligare mertid kan tas ut efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och Studiefrämjandets Tjänstemannaförening. 15

16 15 ÖVERTIDSKOMPENSATION Mom 1 Övertids och mertidskompensation Kompensation för arbete på övertid respektive mertid utgår enligt bestämmelserna i denna paragraf under förutsättning att arbetet har beordrats på förhand eller, där beordrande på förhand ej kunnat ske, godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet i form av ledig tid (kompensationsledighet). Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten skall utläggas. Övertidskompensation kan ej utges samtidigt med ersättning för förskjuten arbetstid eller helgersättning. Mom 2 Övertidskompensationens storlek Tjänstemän med reglerad arbetstid erhåller övertidsersättning per timme enligt följande: a) för övertidsarbete kl helgfria måndagar fredagar s k enkel övertid: månadslönen 94 b) för övertidsarbete på annan tid s k kvalificerad övertid: månadslönen 72 16

17 Anmärkningar: Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midsommar, jul och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på annan tid. Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Divisorerna i a) och b) har nedjusterats så att de inbegriper semesterlön. Vid tillämpning av divisorerna i a) och b) ska tjänstemannens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utges med 1,5 timme och för övertidsarbete, som avses under b) med 2 timmar för varje övertidstimme. Kompensationsledighet ska uttas i så nära anslutning till övertidsarbetet som det praktiska arbetet medgiver, dock senast inom 12 veckor. Kan så inte ske ska, om inte annan överenskommelse föreligger, övertidsersättning utgå. Mom 3 Kompensation vid mertidsarbete Tjänstemän med reglerad arbetstid erhåller kompensation för mertidsarbete enligt följande. Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges ersättning per överskjutande timme med månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden Anmärkningar: Divisorn är nedjusterad så att den inbegriper semesterlön. 17

18 Med månadslön avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad. Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar. Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas. Om mertidsarbete pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande befattning vid i organisationen, utges övertidskompensation enligt mom 2. I stället för ersättning enligt ovan kan kompensation för mertidsarbete, om arbetsgivaren så medger, utgå i form av ledighet av motsvarande längd. 16 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begreppet dagslön (och månadslön) se SJUKLÖN och FÖRÄLDRALÖN Vid sjukdom, föräldralön och vid ledighet med tillfällig föräldrapenning utgår lön enligt bilaga A. 18

19 18 REPETITIONS, CIVILFÖRSVARSUTBILDNING För tid som tjänsteman fullgör repetitions eller civilförsvarsutbildning görs för varje dag löneavdrag utgörande 90 % av en dagslön. Löneavdraget beräknas på samma sätt som sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen enligt bilaga A. 19 SEMESTER Semesterledighet och semesterlön utgår enligt bilaga B. 20 LEDIGHET FÖR STUDIER Tjänsteman kan efter ansökan beviljas ledighet för studier med bibehållen lön under högst en vecka per år. Sådan ledighet kan beviljas om studierna helt eller delvis är till nytta i tjänstemannens arbete och under förutsättning att arbetet så medger. Studieresultaten skall på lämpligt sätt redovisas. Anmärkning 1: Under tid för beordrad utbildning bibehålles löneförmåner enligt detta avtal samt utgår i förekommande fall rese och traktamentsersättning. Sådan utbildning är bl a inom Studiefrämjandet fastställd introduktionsutbildning. Anmärkning 2: Arbetsgivaren skall bereda nyanställd tjänsteman möjlighet att delta i Studiefrämjandets centralt och/eller regionalt anordnade introduktionsutbildning. Det åligger likaledes tjänsteman att delta i sådan beordrad introduktionsutbildning. 21 TJÄNSTLEDIGHET FÖR ANNAN TJÄNST Tjänsteman skall om möjligt beredas tjänstledighet för att pröva annan tjänst inom Studiefrämjandet. 19

20 22 LÖNEAVDRAG VID TJÄNSTLEDIGHET När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet utan rätt till lön görs avdrag enligt följande. 1. Ledighet del av dag Om tjänstemannen är tjänstledig del av dag görs avdrag per timme med: Månadslönen Ledighet högst 5 arbetsdagar Om tjänstemannen är tjänstledig under en period om högst 5 arbetsdagar skall för varje arbetsdag som tjänstemannen är tjänstledig avdrag göras med: Månadslönen Ledighet längre än 5 arbetsdagar Om tjänstemannen är tjänstledig under en period längre än 5 arbetsdagar skall för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen. Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x Månadslön = den aktuella månadslönen. Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang fasta lönetillägg per månad. 4. Ledighet hel kalendermånad Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader skall tjänstemannens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. 20

21 Beträffande ledighet i samband med graviditet, barns födelse och adoption respektive med tillfällig föräldrapenning, se bilaga A. 23 LEDIGHET FÖR FLYTTNING Tjänsteman som byter arbetsgivare inom Studiefrämjandet får med bibehållen lön använda 2 arbetsdagar för flyttningen. Lönekostnaden härför betalas av den nye arbetsgivaren. 24 ANHÖRIGS BORTGÅNG Vid nära anhörigs bortgång har tjänsteman, om omständigheterna fordrar det, rätt till högst en veckas tjänstledighet med bibehållen lön. Anmärkning: Med nära anhörig avses i första hand make, maka, sambo, barn, föräldrar, mor, far och svärföräldrar, syskon eller personer som för den anställde kan likställas med dessa. 25 LEDIGHET VID LÄKARBESÖK Tjänsteman äger rätt att besöka läkare, distriktssköterska, tandläkare och optiker på ordinarie arbetstid utan löneavdrag. Detsamma gäller kort behandling (högst en dag vid varje behandlingstillfälle), efter remiss, på sjukvårdsinrättning ansluten till försäkringskassesystemet. Anmärkning: Ledigheten skall om möjligt förläggas i anslutning till arbetstidens början eller slut. 26 AVTALSFÖRSÄKRINGAR De vid varje tidpunkt gällande avtalen mellan Svenskt Näringsliv och PTK avseende ITP plan, tjänstegrupplivförsäkring (TGL), trygghetsför 21

22 säkring vid arbetsskada (TFA) skall äga giltighet inom avtalsområdet. Omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK gäller enligt särskild överenskommelse inom avtalsområdet. Det åligger den lokala arbetsgivaren att teckna ovan nämnda försäkringar. 27 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Företagshälsovård bör inrättas så snart resurser och praktiska möjligheter härför föreligger. För arbetsplats som ej anslutits till företagshälsovården gäller att tjänsteman har rätt till ett läkarbesök per år för allmän hälsokontroll. Arbetsgivaren betalar för sådant läkarbesök. 28 GILTIGHETSTID Detta avtal gäller från och med den 1 mars 2012 till och med den 28 februari 2014 och därefter för ett år i sänder om uppsägning inte sker senast två månader före den 28 februari Framställs begäran om förhandling före den 1 januari 2014 gäller avtalet därefter med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Protokollsanteckning: Arbetsgivare med deltidsanställd personal uppmanas se över tjänsteomfattning och mertid under de senaste åren för befattningshavarna och vid behov justera omfattningen av aktuella deltidstjänster. 22

23 Stockholm STUDIEFRÄMJANDET, RIKSFÖRBUNDET jämte dess distrikt och avdelningar Tjia Torpe Bertil Jonsson Lars Jonsson SKOGS OCH LANTBRUKSTJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET Swante Holm Elna Larsson Helena Olander Tobias Starborg 23

24 BILAGA A SJUKLÖN mm Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom 1:1 Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3 6. Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Mom 1:2 När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart det kan ske, meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning av smittbärare. Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 1 st SjLL). 24

25 Mom 2 Försäkran och läkarintyg Mom 2:1 Tjänstemannen skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning han arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 SjLL). Mom 2:2 Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 2 st SjLL). Om arbetsgivaren så begär skall tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Mom 3 Sjuklönens storlek Mom 3:1 Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan. Sjukdom t o m 14 kalenderdagen per sjukperiod: Mom 3:2 För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med månadslönen x 12 för den första frånvarodagen 52 x veckoarbetstiden (karensdagen) i sjuklöneperioden 25

26 respektive med 20% x månadslönen x 12 fr o m den andra frånvarodagen 52 x veckoarbetstiden i sjuklöneperioden Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete med schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön för den andra och tredje frånvarodagen med 80% av den ersättning för förskjuten arbetstid som tjänstemannen gått miste om. Anmärkningar: 1. För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent redan fr o m den första frånvarodagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden. 2. Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, skall avdraget även för den första frånvarodagen beräknas enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen. Definition av månadslön och veckoarbetstid: Månadslön den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen nedan. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4.3 x veckolönen.) Med månadslön avses i detta moment: fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad. 26

27 den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, bonus eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras. Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0 4 avrundas nedåt och 5 9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen: Mom 3:3 För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande varvid med månadslön utöver vad som anges i mom 3:2 även avses förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt Skatteverkets anvisningar. För tjänsteman med månadslön upp till 7,5 prisbasbelopp (pbb): 90% x månadslönen x För tjänsteman med månadslön över 7,5 pbb: Sjukavdrag görs per dag med 90% x 7,5 pbb + 10% x (månadslönen x 12) 7,5 pbb

28 Protokollsanteckning Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande: Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad tjänstemannen fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid. Anmärkning: Den ovan angivna lönegränsen utgör 7,5 x gällande prisbasbelopp/12. Prisbasbeloppet 2012 = kr, varför lönegränsen är månadslön om högst kr. Sjukavdraget per dag får ej överstiga: den fasta kontanta månadslönen x Månadslönen den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen efter mom 3:3. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4.3 x veckolönen.) Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel: fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift eller övertidstillägg) garanterat minimiprovision eller liknande Mom 3:4 Sjuklönetidens längd Huvudregel Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden skall arbetsgivaren utge sådan till honom: för grupp 1: t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. 28

29 Tjänstemannen tillhör grupp 1: om han varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, eller om han övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar. Tjänstemannen tillhör grupp 2 i övriga fall. Undantag 1 Om tjänstemannen under en tolvmåndersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om tjänstemannen därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas ej av ovanstående begränsningsregel. Undantag 2 Om sjukpension enligt ITP planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön. Mom 4 Vissa samordningsregler Mom 4:1 Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan. 29

30 Mom 4:2 Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 4:3 Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden. Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten. Mom 5:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen i fråga. Mom 5:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen i fråga. Mom 5:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. 30

31 Mom 5:5 Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om respektive i den utsträckning tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom 5:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, skall arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. Mom 5:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden: om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller om tjänstemannens oförmåga är självförvållad, eller om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffats. Anmärkningar: 1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension se mom 3:4 undantag. 2. Rätten till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden för tjänsteman som uppnått pensionsåldern gäller endast om särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. 3. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler se mom 4. 31

32 Mom 6 Föräldralön Mom 6:1 En tjänsteman som är ledig på grund av graviditet eller i samband med barns födelse eller adoption, har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om: tjänstemannen varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, samt tjänstemannens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten Mom 6:2 Föräldralön utgörs av en månadslön minus 30 föräldralöneavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om tjänstemannen har varit anställd i ett men ej i två år i följd två månadslöner minus 60 föräldralöneavdrag beräknat per dag så som vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om tjänstemannen har varit anställd två år i följd eller mer tre månadslöner minus 90 föräldralöneavdrag beräknat per dag så som vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om tjänstemannen har varit anställd i tre år i följd eller mer fyra månadslöner minus 120 föräldralöneavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om tjänstemannen varit anställd i fyra år i följd eller mer Om tjänstledigheten blir kortare än en, två, tre respektive fyra månader, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar. Föräldralöneavdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön över eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som 10 x pbb 12 32

33 För tjänsteman med månadslön upp till 10 prisbasbelopp (pbb): 90% x månadslönen x För tjänsteman med månadslön över 10 pbb: 90% x 10 pbb + 10% x (månadslönen x 12) 10 pbb Mom 6:3 Föräldralönen utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att tjänstemannen har fortsatt sin anställning i tre månader efter tjänstledigheten. Mom 6:4 Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad. Mom 6:5 Under tjänstledighet för graviditet eller i samband med barns födelse eller adoption görs avdrag enl. 22. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när hon/han saknar sådan rätt. Mom 7 Ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag per frånvarotimme med månadslönen x x veckoarbetstiden 33

34 Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela kalendermånader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som organisationen använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta begreppet kalendermånad mot avräkningsperiod. Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön, se mom 3:2 respektive mom 3:3. Mom 8 Smittbärare Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande t o m 14:e kalenderdagen. För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag per timme med månadslönen x x veckoarbetstiden Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3 dock att för lönedelar över 7,5 prisbasbelopp skall avdrag göras med månadslönen x x veckoarbetstiden Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön, se mom 3:2 respektive 3:3. 34

35 BILAGA B SEMESTERBESTÄMMELSER Tjänstemans semesterförmåner varmed avses semesterledighet, semesterlön och semesterersättning utgår enligt lag med de avvikelser och tillägg som framgår av följande bestämmelser. 1. Semesterår och intjänandeår Med semesterår avses kalenderår. Kalenderår som närmast föregår semesteråret utgör intjänandeår. Anmärkning: Lokalt kan mellan arbetsgivaren och den anställde överenskommas om annat semesterår och/eller intjänandeår än kalenderår. 2. Semesterns längd antal dagar Verksamhetsledare och handläggande tjänstemän Övriga tjänstemän Fr o m det år tjänstemannen fyller 40 år 3. Förläggning av semesterledighet Semesterns förläggning bestämmes genom överenskommelse mellan arbetsgivare och tjänsteman. Kan parterna ej enas skall semesterledigheten förläggas så, att tjänstemannen får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni augusti. Även utan stöd av avtal får sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det. 35

36 Vid utläggning av sparad semester skall som huvudregel gälla att denna förlägges i samband med uttagande av den ordinarie semestern. Därest svårigheter föreligger att tillämpa denna regel må undantag därifrån göras. Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och tjänstemannen skall överenskomma om hur ovannämnda sparade överskjutande semesterdagar skall utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta. Av semesterdagar som utlägges under visst semesterår skall, om ej annat avtalas mellan arbetsgivare och tjänsteman, dagar som är förenade med semesterlön utgå först. Sparade semesterdagar som är hänförliga till olika semesterår skall uttas i den ordning de intjänats. 4. Semesterlön för ordinarie semester Semesterlön utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen samt ett semestertillägg för varje betald semesterdag om: 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad. 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang ersättning för förskjuten arbetstid, helgersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till rörliga lönedelar ska ej hänföras övertids eller mertidstillägg. I divisorerna för dessa beräkningar har redan hänsyn tagits till semesterlönens värde. Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid under intjänandeåret. 36

37 Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden. 5. Semester för nyanställda Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för huvudsemestern eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag skall vara skriftlig. Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag skall ej göras om anställningen upphört på grund av 1. arbetstagarens sjukdom, eller 2. förhållande som avses i 4 tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd, eller 3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen. Anmärkning: Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 tredje stycket semesterlagen. 6. Semester utan semesterlön För varje uttagen semesterdag utan semesterlön göres avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. 37

38 7. Semesterlön för sparad semester Vid uttag av sparad semester beräknas semesterlönen för dessa dagar på samma sätt som för ordinarie semester samma år. (Se avsnitt 4.) 8. Semesterersättning Upphör tjänsteman att vara anställd hos arbetsgivaren innan han har erhållit den semesterlön som han har intjänat, skall tjänstemannen erhålla semesterersättning. Semesterersättning utgöres av intjänad semesterlön som inte utgetts i samband med semesterledighet beräknad som 5,4 % av den aktuella månadslönen per outtagen semesterdag plus 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. För sparade semesterdagar skall semesterersättning beräknas som om de hade uttagits under det semesterår då anställningen upphörde. 9. Utbetalning av semesterlön och semesterersättning Under semesterledighet utgår ordinarie månadslön efter avdrag för förekommande semesterdagar utan lön. Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern. Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut. Semesterersättning skall utbetalas till tjänstemannen utan oskäligt dröjsmål och om möjligt en månad efter anställningens upphörande. 38

39 BILAGA C Utdrag ur Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden. KAPITEL 2 MINIMIPERIODER FÖR VILA ANDRA BESTÄMMELSER OM ARBETSTIDENS FÖRLÄGGNING Artikel 3 Dygnsvila varje arbetstagare får minst elva timmars sammanhängande ledighet per 24 timmarsperiod. Artikel 4 Raster varje arbetstagare då arbetsdagen är längre än sex timmar får en rast. Artikel 5 Veckovila varje arbetstagare under varje period om sju dagar får minst 24 timmars sammanhängande ledighet plus den elva timmars dygnsvila som avses i artikel 3. Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden berättigar det får en ledighet om minst 24 timmar tillämpas. Artikel 6 Begränsning av veckoarbetstiden b) den genomsnittliga arbetstiden under varje sjudagarsperiod inklusive övertid inte överstiger 48 timmar. 39

40 Studiefrämjandet, Riksförbundet Tel: E post: info@studieframjandet.se Idea Arbetsgivareförbundet för ideella organisationer Tel: Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet Tel: E post: info@slf.a.se Studiefrämjandets Tjänstemannaförening c/o Tobias Starborg Tel E post: tobias.starborg@studieframjandet.se 40 Original: Thomas Östlund produktion. Illustration: Ninni Oljemark. Tryck: Norra Skåne Offset, maj 2012