Sexualiteter i ett Öresundsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sexualiteter i ett Öresundsperspektiv"

Transkript

1 Sexualiteter i ett Öresundsperspektiv

2 Författare: Jack Lukkerz och Emma Skarpås, RFSU Malmö Niklas Eriksson, RFSL Rådgivningen Skåne Handledare: Ronny Heikki Tikkanen, Göteborgs universitet Uppdragsgivare: Malmö Stad och Region Skåne Sättning: Johan Kimrin Illustration: Marco Vega Tryck: Holmbergs Tryckeri, Malmö Kontakt: Emma Skarpås, ISBN:

3 Sexualiteter i ett Öresundsperspektiv Författare: Jack Lukkerz och Emma Skarpås, RFSU Malmö Niklas Eriksson, RFSL Rådgivningen Skåne Handledare: Ronny Heikki Tikkanen, Göteborgs universitet.

4 Innehåll Förord 6 SAMMANFATTNING 7 Studiens bakgrund 7 Studiens syfte och tillvägagångssätt 7 Statistisk jämförelse mellan länderna 7 Webbenkät svenska respond enters sexual-vanor i Danmark 8 Webbenkät testning för hiv/sti 8 Lagstiftning 8 Intervjuer 9 Preventionsaktörer i Öresundsregionen 9 Förslag på framtida preventionsinsatser och fördjupad forskning 9 1. BAKGRUND 11 Inledning 11 Sexualitet i Öresundsregionen 11 Studien 12 Syfte och frågeställningar 12 Disposition METODOLOGISK BESKRIVNING 14 Kvalitativ metodgenomgång 14 Intervjuer med regionauter 14 Intervjuer med nyckelpersoner inom hiv/sti-prevention 15 Deltagande observation 15 Sekundärdata 15 Kvantitativ metodgenomgång 16 Webbenkät 16 Studiens avgränsningar 18 Förförståelse FORSKNINGSÖVERSIKT: SEXUELLA BETEENDEMÖNSTER I RELATION TILL RESOR 20 Sex utomlands 21 Riskpersonen 21 Resans längd 22 Frihet, anonymitet, sökande och verklighetsflykt 22 Genus och sexuell identitet 23 Droger 24 Säkrare sex-strategier EPIDEMIOLOGI OCH TESTNING I ÖRESUNDSREGIONEN 25 Epidemiologisk bevakning 25 Testning 27 Relationen Skåne Danmark LAGSTIFTNING I ÖRESUNDSREGIONEN 30 Smittskyddslagen i Sverige 30 Hiv & Brottsbalken i Sverige 31 Hiv & Straffeloven i Danmark 31 Sexköpslagen i Sverige 32 Prostitution i Danmark 32 Stripp- och pornografiska föreställningar Sverige 32 Kärleksinvandring till Sverige 33 Kärleksinvandring till Danmark 33 4

5 6. WEBBASERAD ENKÄT 34 Vilka har svarat 34 Om resande och Danmark 35 Sex och relationer över sundet 36 Testning och sundet 36 Sexuell praktik på andra sidan sundet 38 Sammanfattning SKÅNINGARS ERFARENHETER PÅ ANDRA SIDAN SUNDET 41 Föreställningar om och bilder av Danmark 41 Droger och alkohol 43 Anonymitet 44 Utbud, variation och tillgänglighet 45 Säkrare sex-strategier/skydd SEXFREKVENTA MILJÖER I DANMARK 48 Män som har sex med män 49 Kommersiella lokaler 49 Ideella/gratis arenor 50 Arenor för heterosexuella 51 Swingersklubbar 51 Strippklubbar 52 Massagekliniker 53 Regionspecifik migration 55 Annonser i dagspress PREVENTIONSAKTÖRER 56 Västra Öresund 56 Östra Öresund DISKUSSION 61 Epidemiologi 61 Testning i Danmark 62 Riskmiljö 64 Gränsdragningar och grad av sexuell förväntan 64 Nöjesetablissemang 66 Rusmedel 66 Strategiskt användande av skillnaderna i lagstiftningar 67 Kärleksinvandring till Danmark via Sverige 67 Anonymitet, smittspårning och integritet 67 Köp av sexuell tjänst 68 Kulturspecifika skillnader 68 Hiv en mer vardaglig infektion 68 Prevention 69 Fortsatt arbete REFERENSER 72 5

6 Förord Rapporten du håller i din hand är ett resultat av ett gemensamt arbete där fyra forskare varit delaktiga. Det övergripande syftet med studien har diskuterats gemensamt. Detsamma gäller det metodologiska upplägget. Även datainsamlingen har till stora delar skett gemensamt under fältresor till Köpenhamn. Jack Lukkerz har haft ansvaret för forskningsöversikten och han har även haft huvudansvaret för rapportens tre första kapitel. Emma Skarpås har ansvarat för datainsamlingen när det gäller epidemiologi och även haft huvudansvaret för webbenkäten. Materialet och skrivandet av kapitlet om lagstiftningar har Niklas Eriksson haft ansvar för. När det gäller kapitel sju till och med tio, har arbetet och skrivandet av dessa kapitel skett gemensamt i forskargruppen. Vi önskar trevlig läsning och hoppas att rapporten bidrar med kunskap som i förlängningen kommer att utveckla det preventiva och hälsofrämjande arbete som bedrivs i Öresundsregionen. Malmö Forskargruppen genom Ronny Heikki Tikkanen

7 SAMMANFATTNING Studiens bakgrund Sydsvenska Skåne och östdanska Själland utgör idag den så kallade Öresundsregionen. Här sker dagligen mer än personresor med bil eller tåg över Öresundsbron och årligen uppskattningsvis 25 miljoner personresor över Öresund. Många bor på en sida av sundet och arbetar eller studerar på den andra. Årligen gifter sig eller registrerar partnerskap mellan 130 och 200 personer födda i Sverige med en partner född i Danmark och tiotusentals individer har under 2000-talet flyttat till andra sidan sundet av skäl som förhållanden som innehåller kärlek och/ eller sex. Köpenhamn, Nordens största stad, ger ett brett utbud av mer eller mindre organiserade arenor för sexuella möten, som nattklubbar, pubar, strippklubbar, massagekliniker, gaysaunor, parker och swingersklubbar. Studiens syfte och tillvägagångssätt Studien, som är ett uppdrag av Malmö stad och Region Skåne, syftar till att undersöka smittorisker gällande hiv och STI (sexuellt överförbara infektioner) i Öresundsregionen. Metoden är så kallad metodtriangulering inklusive kvantitativ (webbenkät) och kvalitativ metod (intervjuer med regionauter samt nyckelpersoner inom det preventiva fältet) samt deltagande observationer (fältstudier). Även sekundärdata (tidigare forskning) utgör en del av kunskapsbasen. Tidigare forskning visar bl.a. på att resans längd, personens kön eller sexuella orientering, bruk av droger, känsla av social anonymitet eller frihet och tidigare erfarenheter av sexuell praktik eller testning är faktorer som påverkar sexuellt risktagande och strategier för säkrare sex. Allt detta är faktorer som tas med i analysen av den här studiens material. Statistisk jämförelse mellan länderna Som en del av studien har hiv/sti-relaterad statistik jämförts i regionen. Båda länderna följer sjukdomsförekomst via inrapporteringssystem, ländernas system varierar dock vilket försvårat jämförelserna något. I studien har vi jämfört incidens avseende hiv, gonorré, klamydia, syfilis och hepatit A och B. Köpenhamn i relation till Skåne, Västra Götaland och Stockholms län har en högre incidens vad gäller samtliga jämförbara STI:er. Köpenhamn, i relation till Skåne har hiv en trefaldigt så hög incidens, klamydia en knappt dubbelt så hög, gonorré en fem gånger så hög och syfilis en elva gånger så hög incidens. Gruppen män som har sex med män är med tydlighet en extra utsatt grupp utom gällande klamydia och det är här den epidemiologiska kopplingen mellan länderna är störst. Således är denna grupp en fortsatt mycket viktig grupp att uppmärksamma, parallellt med gruppen unga vuxna avseende klamydia. Utöver incidens har vi också granskat statistik över vilka länder som angivits vid smittspårning samt hur många svenskar som testar sig i Danmark. Via den skånska statistiken över uppgivet smittland kan flera paralleller dras till Danmark. Landet hamnar överst ifråga om utlandssmitta i Skåne vad gäller några av de sexuellt överförbara infektionerna 2009, däribland hiv. Vad gäller gonorré är Danmark det näst vanligaste landet. Via intervjuer med danska myndigheter och organisationer som testar för hiv/sti gör vi ett försök att uppskatta antalet svenskar som testar sig i Köpenhamn. En försiktig summering visar att runt 50 personer per år, varav ungefär hälften MSM, testar sig i Danmark. 7

8 Webbenkät svenska RESPOND ENTERS sexualvanor i Danmark I samband med studien genomfördes även en webbenkät. Denna besvarades av 457 personer, mestadels män. Undersökningen visar att de flesta åker till Danmark för fritids- eller nöjesresor, som t.ex. besök på klubbar och barer. De som betraktar sig som homo- och bisexuella åker i något högre utsträckning över av fest- och nöjesskäl än de som betraktar sig som heterosexuella. Det är få som inte alls åker till Danmark. Det huvudsakliga geografiska målet för resenärerna över sundet är Köpenhamn. Bland de svarande är det vanligare att man haft sex med en person som bor i Danmark under det senaste året än att man haft en relation. Det är statistiskt signifikant fler män som haft sex i Danmark än kvinnor. Varannan homo- eller bisexuell man i undersökningen har haft sex med en person boende i Danmark det senaste året. Sett till ålder har var tredje person över 25 år haft sex med en person som bor i Danmark det senaste året. Webbenkät testning för hiv/sti Hälften av de svarande har inte testat/undersökt sig för hiv eller annan STI det senaste året. Bland de som testat/undersökt sig har de flesta gjort det i Sverige, ett fåtal har testat sig i Danmark och ännu färre har testat sig i båda länderna. De män som uppger sig vara homosexuella tenderar att ha testat sig i högre utsträckning än heterosexuella män, knappt två av tre jämfört med knappt en av tre har här testat sig det senaste året. Det är fler som skulle överväga att testa sig i Danmark än som har gjort det under senaste året. 16 procent av kvinnorna och 17 procent av männen skulle här överväga Danmark som alternativ vid testning/undersökning för hiv/ STI. Det är dubbelt så vanligt att de som uppger sig vara homosexuella överväger Danmark vid testning än heterosexuella. Män har i något högre utsträckning än kvinnor haft sexuella aktiviteter på andra sidan sundet. Det gäller även dem som betraktar sig som homo- och bisexuella, i relation till heterosexuella. Däremot ser vi inga skillnader i ålder. De som har stor erfarenhet av sexuella aktiviteter på andra sidan sundet tenderar också att ha testat sig i högre utsträckning. Lagstiftning De lagstiftningar vi studerat, och som är av intresse för studiens frågeställningar skiljer sig mellan Sverige och Danmark. Svensk smittskyddslag förpliktigar till test vid misstanke om hiv/ STI, smittspårning, upplysning om hiv/sti samt kontakt med läkare, men även kostnadsfri behandling, medan dansk Epidemilov omfattar idag inte sexuellt överförda infektioner. En tidigare lag i Danmark, Kønssygdomsloven, gav möjligheter till tvångsåtgärder men togs bort Test, behandling och smittspårning sker idag på frivillig grund i Danmark. Köp av sexuell tjänst är straffbart i Sverige men tillåtet i Danmark ifall säljaren är över 18 år. Enligt den svenska Brottsbalken kan någon som utsätter en person för risk att smittas av hiv, eller smittar denne, riskera mångårigt fängelsestraff. Danmark hade fram till nyligen en paragraf i Straffeloven, där den hivsmittade gavs möjlighet att välja mellan att använda kondom vid samlag eller att berätta för sexpartnern om sin hivstatus. Man kunde alltså bara dömas till straff enligt detta lagrum om vederbörande inte berättat för sin sexpartner om sin hivsmitta och dessutom inte använt säkrare sex-tekniker/kondom vid samlaget. Lagen upphävdes emellertid under arbetet med den här studien. Gällande uppehållstillstånd kan den som ska/har ingått äktenskap eller avser bli sambo med någon som bor i Sverige rätt att stanna, med krav på förhållandets kvalitet samt den i Sverige boende partens försörjningsförmåga. Danmark kräver väsentlig anknytning till landet, makarna ska vara över 24 (dansk part över 28) och ha bl.a. ekonomiska garantier, arbete, tillräckligt stor bostad, goda kunskaper i danska och vara tidigare ostraffad. 8

9 Intervjuer Som en del av studien genomfördes intervjuer med individer boende i Skåne som utifrån sina egna erfarenheter beskriver olika exempel på rörelse- och beteendemönster i Danmark. Vi har valt att kalla dem regionauter. Under intervjuerna framkom ett antal ämnen av relevans för studien. Föreställningar om och bilder av Danmark. Intervjupersonerna fann danskar mer spännande och mer direkta och sexiga än svenskar och vittnade på olika sätt om hur detta tog sig uttryck på arbetsplatser, i gaysaunor och vid försäljning av sexuella tjänster. Droger och alkohol. Vid några intervjuer framkom att olika slags rusmedel kan spela en roll för sexuella beteendemönster bland boende i Skåne, då dessa besöker sexfrekventa miljöer på den danska sidan sundet. Informanterna vittnade om att det bjöds på alkohol på arbetsplatser och att bilden var att cannabis förekom oftare på fester. Samtidigt som alkohol inte går att köpa på gaysaunor förekommer det att man är alkoholpåverkad under sitt besök. Anonymitet. Två respondenter beskriver Danmark som en möjlig väg till utlopp för sin önskan om anonymitet. Den ena önskar komma bort från den tvingande partnerspårningen och den andra vill kunna testa sig anonymt. En tredje respondent har valt Malmö som bostadsort just för närheten till Köpenhamn och Danmark, utan krav på informationsplikt. Några ser också storstaden och utbudet i Köpenhamn som en källa till anonymitet, och en uttrycker det Malmö, det är en lille lille by. Utbud, variation och tillgänglighet. Flera respondenter framhåller det stora utbudet i Köpenhamn som faktorer som drar: swingersfester, stripshower, gaysaunor. En annan typ av utbud som nämns är testningsmöjligheterna i form av drop-in och snabbtestning. Säkrare sex-strategier/skydd. Några informanter nämner att det är vanligt med kondomer på exempelvis swingersfester och gaysaunor. Samtidigt påpekar en informant att killarna i Köpenhamn är snyggare, lite vassare. Så skulle det vara så att man är med en sån kille så kan det hända att man gör det utan ändå Preventionsaktörer i Öresundsregionen Vad beträffar våra intervjuer med preventionsaktörer framkommer det en stor önskan om samverkan över sundet. Samtidigt är det tydligt att ett djupare samarbete idag inte är en självklarhet, och många aktörer arbetar enbart inom Sveriges respektive Danmarks nationsgräns. Det brister i vissa fall i kännedom om varandras olika preventiva insatser eller om vilka myndigheter, organisationer eller verksamheter som bedriver förebyggande arbete. En konferens om sexuell hälsa för verksamma i Öresundsregionen, med en blandning av forskare och praktiker, vårdpersonal och preventörer, policyskapare samt intressegrupper hade kunnat bidra till kunskapsspridning på området. Förslag på framtida preventionsinsatser och fördjupad forskning Vi kan se att det råder stor medvetenhet om utbudet på den västra sidan, och att boende i Skåne har integrerat den danska sidan i sin föreställningskarta kring geografiska platser för sexuella möten med andra. Begreppet riskmiljö är dock en otillräcklig parameter vid utformandet av preventiva insatser och identifieringen av vilka miljöer som är att betrakta som riskmiljöer ska ske med stor öppenhet och ödmjukhet. Det vore oriktigt att påstå att Danmark utgör en riskfaktor för boende i Skåne gällande hiv/ STI och vi konstaterar att platsens karaktär, både enskilda arenors och Köpenhamns som storstad samt Danmarks som utland, liksom situationen där det sexuella mötet sker måste beaktas i bedömningen av risk. Även kulturella 9

10 föreställningar som varje individ bär med sig och det mellanmänskliga mötets kännetecken är viktiga att studera närmare, vilket allt i sin helhet kräver fördjupade kvalitativa studier. Vi föreslår fokus både på de riskmiljöer som är kända och lätta att nå och studier av de riskmiljöer som är svårare att identifiera och nå. Gruppen unga vuxna som nöjes- och arbetspendlar är värd extra uppmärksamhet. Vi ser även att mobila migranter och kärleksinvandrade danska par med en part från icke EU-land har nätverk på båda sidor av Öresund. Hur dessa gruppers rörlighet ser ut, samt hur preventörer kan stödja en god sexuell hälsa r i dessa här gruppen är en central frågeställning. Det är vidare viktigt att studera eventuell påverkan med tanke på skillnader i lagstiftning. Hiv är idag inte längre att betrakta som livshotande och en person med hiv är inte längre särskilt smittsam när denne står under behandling. Det är angeläget att ställa sig frågan hur utvecklingen som idag gör hiv i princip till en diagnos bland andra behandlingsbara kroniska diagnoser påverkar synen på risktagande om samhället vidhåller sin nuvarande hållning. En ökad tillgänglighet i form av lågtröskelmottagningar för hivtest med snabbsvar riktat till speciellt utsatta grupper bör kunna ske i Malmö, med Skåne som primärt upptagningsområde.

11 1. BAKGRUND Inledning Sydsvenska Skåne och östdanska Själland utgör idag ett geografiskt sett enat område. Det handlar om ett område med två olika länder, Sverige och Danmark, men där gränsen mellan länderna långsamt suddas ut. Trots vissa kulturella skillnader och administrativa hinder växer det fram en ny identitet bland de boende i området runt Öresund, havet som geografiskt sett delar länderna. Det råder i princip inga betydande socioekonomiska skillnader mellan Sverige och Danmark och länderna är snarast att betrakta som likvärdiga i fråga om levnadsstandard. Detta utgör basen för framväxten av en region, den så kallade Öresundsregionen, med två jämbördiga delar, en östlig och en västlig sida. Mer än hälften av de boende i Skåne uppger sig idag känna sig som Öresundsmedborgare. Sedan Öresundsbrons tillkomst för mer än tio år sedan har 51 miljoner bilar passerat gränsen liksom 76 miljoner tågresenärer. Varje dag sker mer än personresor med bil eller tåg över bron och det görs uppskattningsvis 25 miljoner personresor över Öresund, inklusive färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör, per år (Öresundsbrokonsortiet, 2010a). Närheten till Danmark och tillkomsten av Öresundsbron och sedermera även utbyggnaden av Citytunneln i Malmö har främjat svenskars arbets- och nöjespendling till Danmark. Idag tar en tågresa mellan Malmö central och Köpenhamns Hovedbanegård 30 minuter, och boende i Kristianstad eller Ystad behöver inte mer än en timme för att ta sig till Köpenhamns innerstad. Traditionellt sett har Köpenhamn med sitt rika nöjesutbud varit en betydande nöjesmagnet för boende i Skåne, men Danmark lockar även genom vissa skillnader i lagstiftning och en annorlunda tolerans för alkoholkonsumtion, droger och handel med sexuella tjänster. Så uppskattas exempelvis antalet massagekliniker, som i vissa fall även fungerar som bordeller, till cirka 800 i hela Danmark, varav omkring 200 finns i Köpenhamn (Wiingard et al, 2010). Malmötullen har gjort narkotika- och dopningsmedelsbeslag under 2010, en ökning från 779 beslag år Ökningen handlar främst om beslag av kokain, narkotiska läkemedel, kat, dopningsmedel och sprit (www.tullverket.se). Öresundsregionen är idag ett område där många bor på en sida av sundet och arbetar eller studerar på den andra. Många inleder olika slags relationer med partners från den andra sidan. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har mellan 130 och 150 män respektive mellan 140 och 200 kvinnor födda i Sverige årligen gift sig eller registrerat partnerskap med en partner född i Danmark under 2000-talet. Under samma decennium har det på årsbasis invandrat som mest kvinnor födda i Danmark till Sverige (2007), respektive män födda i Danmark (2006). År 2007 var också året då både flest kvinnor (2 865) och flest män (3 750), oberoende av födelseland, invandrat till Sverige från Danmark. Flyttströmmen har förändrats under senare delen av 2000-talet, och år 2009 hade danskfödda kvinnor respektive danskfödda män flyttat till Sverige. Samtidigt har utflyttningen från Sverige till Danmark ökat på senare tid. År 2008 lämnade kvinnor respektive män Sverige för Danmark och år 2009 var siffrorna respektive Möjligen finns det här ett samband med den danska migrationslagstiftningen, vilket vi återkommer till. Sexualitet i Öresundsregionen Köpenhamn, Nordens största stad, erbjuder många möjligheter till sex. Nattklubbar och pubar ligger sida vid sida med strippklubbar, massagekliniker och gaysaunor och staden utgör 11

12 idag en magnet, inte minst för boende i Skåne. Staden, förvisso som vilken stad som helst, förbinder olika människor och bidrar ständigt till att nya relationer skapas: kärlek, one-nightstands, äktenskap, snabba anonyma sexuella möten. Sexualiteten och sökandet efter olika slags relationer hindras här inte av nationsgränser, skillnader i lagar eller olika valutor. Boende i Skåne tar idag aktivt del av utbudet på gaysaunorna, videoklubbarna, massageklinikerna, swingersklubbarna och diskoteken i Köpenhamn. Några boende i Skåne kan utnyttja skillnader i smittskyddslagstiftningen för att testa sig anonymt i Danmark. Danska medborgare som väljer att inleda relationer med personer från länder utanför EU kan i vissa fall behöva bosätta sig i Skåne och blir så kallade kärleksflyktingar. En del av dessa personer flyttar senare tillbaka till Danmark. Vilka skälen kan vara för var och en att röra sig över Öresund är det ingen som vet exakt. Svensk statistik (SCB, ) visar i alla fall att det är många individer, i vissa fall ett par tusen per år, som flyttat från Danmark för bosättning i Sverige under 2000-talet, en siffra som ökat under mitten av decenniet för att på senare år åter avta något. Och som vi redan noterat sker det många tusen personresor över Öresund varje dag. Kanske kan man även tala om att staden Köpenhamn, eller Danmark, de facto är ett utland med allt vad det innebär, som trots en framväxande Öresundsidentitet skänker en känsla av frihet och anonymitet för boende i Skåne, ungefär som på en semesterresa. I detta spänningsfält mellan olika lagar, normer och kulturella påbud är det viktigt att undersöka huruvida det finns en fara för risktaganden som undkommer preventiva insatser. Studien Malmö stad och Region Skåne har gett RFSU Malmö och RFSL Rådgivningen Skåne i uppdrag att genomföra en studie kring smittorisker gällande hiv och STI (sexuellt överförbara infektioner) i Öresundsregionen. Anledningen till att man önskar få mer kunskap om hiv och STI i relation till människors rörelse- och beteendemönster i Öresundsregionen är dels en ökad incidens av antalet hivsmittade i Skåne under 2000-talet, jämfört med decenniet innan, och dels att incidensen gällande klamydia, gonorré och syfilis ökar. Danmark uppvisar sedan tidigare högre siffror vad gäller hiv, klamydia och andra sexuellt överförda infektioner. Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapportstudie är att värdera Skånes närhet till Danmark, främst till Köpenhamn, ur ett smittskyddsperspektiv när det gäller hiv och STI i Skåne. Finns det en epidemiologisk bakgrund till antagandet att personer, boende i Skåne och Sverige, blivit smittade av hiv eller en STI i Danmark? Hur ser risken ut för att exponeras för hiv/ STI i ett Öresundsperspektiv? I vilken utsträckning testar sig svenskar för hiv/sti i Danmark och tillhör dessa någon av Socialstyrelsen definierad riskgrupp 1? Hur ser sexfrekventa miljöer ut i Köpenhamnsområdet (kvantitativ och kvalitativ beskrivning)? Hur ser nöjesvanorna ut i Danmark hos unga svenskar, unga vuxna som nöjespendlar, arbetspendlar eller studerar i Danmark? I vilken utsträckning kan vi tala om sex och relationer i ett Öresundsperspektiv? Disposition Med en värdering av Skånes närhet till Danmark avser vi i den här studien att ge en beskrivning av epidemiologiska data (kapitel 4) Redogörelsen 1 Under arbetet med studien har hanteringen av statliga hiv/sti-medel övergått från Socialstyrelsen till Smittskyddsinstitutet (SMI). SMI tillämpar begreppet preventionsgrupp. Vi kommer framgent att använda beteckningen SMI och preventionsgrupp. 12

13 för relevant lagstiftning (kapitel 5) följs av en redogörelse för webbenkäten (kapitel 6), där vi närmar oss olika slags sexuella beteendemönster hos boende i Skåne på besök i Danmark, för att åskådliggöra den sexuella dragningskraften i Danmark, såsom den kan uppfattas av Skånes invånare, ur ett kvantitativt perspektiv. Här ingår även en beskrivning av testvanor i Danmark avseende boende i Skåne. Webbenkäten ger tillsammans med redogörelsen för epidemiologiska data rapporten kvantitativ stadga och hjälper oss att undersöka huruvida boende i Skåne smittas, eller löper risk för att smittas, av hiv/sti samt vilka dessa individer kan vara. Vi redogör vidare för enskilda individer, så kallade regionauters, egna erfarenheter av sex på ömse sidor Öresund (kapitel 7) och beskriver i olika grad sexuellt frekventa miljöer i Danmark, som på skilda sätt kan attrahera boende i Skåne (kapitel 8). Därefter presenteras preventionsaktörer på båda sidor av Öresund, vars insatser kan nå boende i Skåne eller som på annat sätt kan vara av betydelse för rörelsemönster gällande boende i Skåne (kapitel 9). I det avslutande diskussionskapitlet (kapitel 10) sammanförs empirin och analyseras i sin helhet. Tidigare forskning (kapitel 3) utgör ett stöd i analysen, som återkopplas till syftet och frågeställningarna. Frågeställningarna i sin helhet fungerar som en guide genom studien, som i övrigt har en explorativ ansats. Studiens resultat är tänkt att kunna användas som underlag för beslut om lämpliga insatser eller för fördjupade studier. 13

14 2. METODOLOGISK BESKRIVNING I detta kapitel beskrivs hur vi gått tillväga då vi samlat in information till studien. I rapportens inledande kapitel kunde vi se att studien är explorativ till sin karaktär och omfattar relativt många frågeställningar. För att kunna närma oss ett svar på dessa frågeställningar krävs ett mångfasetterat metodologiskt tillvägagångssätt. Relativt tidigt under arbetet med studien kom vi fram till att en metodtriangulering är ett lämpligt förhållningssätt. En metodtriangulering innebär att man försöker förstå ett problemområde genom att samtidigt använda olika slags metoder (för en beskrivning av metodtriangulering se May, 2001). Mer precist har vi i vår studie dels använt oss av kvalitativ metod, och dels av kvantitativ metod. När det gäller kvalitativ metod har vi genomfört intervjuer, deltagande observationer samt studerat sekundärdata i form av forskningsrapporter, andra publikationer, epidemiologiska data och internetsidor. Kvalitativ metodgenomgång Vi har som sagt genomfört både intervjuer och analys av sekundärdata inom föreliggande studie. När det gäller intervjuerna kan dessa delas in i två underkategorier: intervjuer med regionauter samt intervjuer med nyckelpersoner inom hiv/ STI-prevention. Vi börjar med att beskriva tillvägagångssättet vid regionautintervjuerna. Intervjuer med regionauter Denna typ av intervjuer har gjorts med respondenter, som vi i studien väljer att kalla regionauter (Löfgren & Nilsson, 2010), det vill säga individer boende i Skåne som redogör för sina egna erfarenheter och ger olika exempel på rörelse- och beteendemönster i Danmark. Urvalet av informanter har gjorts med syftet att kvalitativt illustrera de fenomen som vi kan skönja i statistik respektive i vårt arbete. Vi har letat efter personer som subjektivt kan beskriva erfarenheter av prevention och sexualitet i Öresundsregionen. Vi har dessutom utifrån epidemiologiska data försökt att hitta informanter som återspeglar de epidemiologiska siffror vi ser när det gäller hiv och andra STI i Skåne. Detta har bland annat resulterat i att vi har en relativt stor andel informanter som är MSM (män som har sex med män). Överrepresentationen när det gäller MSM återspeglas dessutom i de delar av rapporten som presenterar sexfrekventa arenor i Danmark och de preventionsmiljöer som finns. I metodologiska termer har vårt tillvägagångssätt vid rekryteringen av informanter präglats av intensitet i urval och maximal variation (Esaiasson et al., 2007, kapitel 14). Intensitet i urvalet handlar om att välja informanter som kan tänkas tillföra specifik och subjektiv kunskap när det gäller det vi studerar. Maximal variation innebär att vi försöker få en så stor variation som möjligt bland informanterna. De områden vi sökt variation inom är dels de epidemiologiska siffror vi tagit del av, dels erfarenheter av olika sexuella arenor och preventionsmiljöer. Respondenterna har i första hand sökts i forskarnas egen omedelbara närhet genom existerande professionella nätverk. Detta har visat sig vara tillräckligt för att uppnå den planerade omfattningen av intervjumaterial med regionauter för denna studie. Intervjuerna har gjorts med stöd av ett särskilt frågeschema (se bilaga), är av semistrukturerad karaktär och har bandats eller skrivits in direkt på en dator. De har gjorts i hemmiljö, på offentliga platser, till exempel på en restaurang eller ett café, eller på forskarens arbetsplats, allt utifrån informantens önskemål. Efter att varje inspelad intervju skrivits ut eller språktvättats när den skrivits in direkt på en dator, har forskargruppen utifrån studiens syfte och frågeställningar gemensamt analyserat texterna, för att identifiera olika utmärkande egenskaper när det gäller respondenternas 14

15 egen bild av drivkrafterna bakom deras besök i Danmark. Intervjuer med nyckelpersoner inom hiv/sti-prevention Intervjuerna med nyckelpersoner inom myndigheter, organisationer och verksamheter syftar till att ge en bild dels av det preventiva fältets professionella dimension, och dels av de yrkesverksammas egna erfarenheter när det gäller i första hand boende i Skåne och deras rörelse- och beteendemönster i Danmark. Urvalet av nyckelpersoner har skett genom att vi en identifierat relevanta myndigheter, organisationer och verksamheter, och därefter tagit kontakt med dessa. Ambitionen har varit att ta kontakt med samtliga relevanta aktörer, men vi är samtidigt medvetna om att vi inte kan garantera att samtliga relevanta aktörer ingår i studien. Vid intervjuerna har minst två av forskarna deltagit i samtalet och dessutom har anteckningar förts under samtalets gång. I dessa fall har inget särskilt frågeschema tillämpats, men intervjuerna har präglats av vårt fokus på den specifika expertkunskap som nyckelpersonen besitter. Intervjuerna har skrivits ut och granskats på liknande sätt som intervjuerna med regionauterna och med syftet att identifiera utmärkande drag när det gäller informanternas erfarenheter av att möta boende i Sverige. Deltagande observation Ytterligare en kompletterande metod som använts är deltagande observationer. En deltagande observation innebär att forskaren befinner sig i en miljö relaterad till studiens syfte och att denne dokumenterar sina olika intryck (för en beskrivning av metoden se Esaiasson et al., 2007, kapitel 17). Dessa observationer har genomförts på utvalda arenor, som var och en för sig representerar ett större antal arenor av liknande slag. Forskarna har uppsökt platserna i syfte att observera arenan, utifrån dess utseende och utformning, besökarna samt tillgången till information om säkrare sex och kondomer. Efter respektive besök har forskarna gemensamt diskuterat sina respektive intryck, varpå dessa nära inpå observationstillfället noterats och skrivits ner. Sekundärdata Vi har gjort en litteraturgenomgång för att undersöka sexuellt risktagande i samband med resor. Syftet med denna har varit att hjälpa oss att belysa de faktorer som bidrar till att de normer som gäller i hemmiljön bryts eller ersätts med det beteende som anses råda på en annan ort, och som därmed kan innebära ett riskbeteende. Sökningen har skett genom en så kallad blocksökning, vilket är ett tillvägagångssätt för att söka vetenskapliga artiklar i olika databaser, där man samtidigt använder flera sökord i syfte att dammsuga databaserna på relevanta artiklar. Sökstrategin går ut på att forskaren bygger block bestående av en rad söktermer relaterade till det område som man ämnar söka material inom (Daneback & Plantin, 2007). Block bestående av söktermer som rör området sexualitet och sexuella handlingar utgör ett block i denna sökning, medan termer rörande området risk är ett annat block. Båda blocken slås därefter ihop till ett tredje block, varvid en sökning kan göras. I denna studie har block tre även kompletterats med de enskilda söktermerna travel, holidays och liminality. Det sistnämnda begreppet kan översättas med ett tillstånd av social anonymitet. De databaser som vi använt vid sökningen är Social Services Abstracts, Sociological Abstracts samt Psychinfo. Efter att sökningen har genomförts har artiklarna hämtats hem och samtliga abstracts har gåtts igenom. Därefter har ett urval skett utifrån relevans för denna studie. Artiklarna sträcker sig som längst tillbaka till år 2000 och bedöms på olika sätt kunna belysa frågan om vilka drivkrafter som ligger bakom strävan efter att resa till 15

16 andra platser i sexuella syften, och de illustrerar därigenom en sorts semestermentalitet. Läs mer om vårt val av perspektiv och sökord i inledningen till kapitel 5. Kvantitativ metodgenomgång Webbenkät Den webbaserade undersökningen skall ses som en del av en större granskning av smittorisker i Öresundsregionen gällande hiv/sti. Den ämnar primärt undersöka om och i vilken utsträckning Danmark inbegrips i skåningars val av möjligheter vad gäller sex och relationer. De huvudsakliga frågorna som enkäten söker svar på, vilket inte ska förväxlas med studiens övergripande syfte och frågeställningar, är huruvida man kan tala om relationer och sex i ett Öresundsperspektiv. De frågor vi vill undersöka är: Finns det grupper där det är mer eller mindre vanligt förekommande? Finns det erfarenheter Bild 2:1 En så kallad skärmdump från projektets webbplats: av sexuellt relaterade aktiviteter på andra sidan sundet, där lagstiftningen är annorlunda? I vilken utsträckning tas risker på andra sidan sundet? Går det att urskilja grupper som tar större risker än andra? och Vilka incitament till test av hiv/sti finns det på olika sidor av sundet? Tillvägagångssätt. Den webbaserade undersökningen publicerades på projektets hemsida (www.sexaidk.nu), som skapades dels för att informera om projektet i allmänhet, dels för att tillhandahålla webbenkäten, som kunde besvaras under knappt tre månader under perioden Det var en publik enkät, som vem som helst kunde svara på och den bestod av tjugo frågor om resande, sex, relationer och testning i relation till Danmark samt av några bakgrundsfrågor. Marknadsföringen av enkäten i övrigt beskrivs utförligare senare i detta kapitel. Några av enkätens frågor baserade sig helt eller delvis på tidigare studier, däribland frågorna om resande (Öresundskonsortiet, 2010c). Inspiration hämtades även från UngKAB:s frågeformulär (Tikkanen & Abelsson, ). En diskussion fördes om hur frågorna kring de sexrelaterade erfarenheterna skulle införlivas i enkäten. Å ena sidan ansåg vi i forskargruppen att det var av vikt att få ett så heltäckande perspektiv som möjligt, då inga liknande studier tidigare gjorts inom området. Å andra sidan ger exempelvis långa tidsperspektiv lätt upphov till minnesluckor (Bryman, 2002). Frågorna kom därför att koncentreras till en avgränsad tidsperiod, och erfarenheterna som respondenterna ombads rapportera skulle ha skett under det senaste året. Under den period då webbenkäten fanns tillgänglig öppnade 657 personer enkäten, och sammanlagt genomförde 466 personer hela eller delar av undersökningen. Vid en granskning av enkätsvaren valde vi att lyfta ut nio respondentsvar, då de föreföll oseriösa. I det slutgiltiga materialet ingår således 457 respondentsvar. Sammantaget är det interna bortfallet mycket lågt. 16

17 Materialet har bearbetats genom SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) och redovisas främst genom enklare tabeller och korstabeller. Då korstabeller redovisas, har vi även gjort chi-två-test genom Pearsons Chi-square. Detta test hjälper oss att ta reda på om skillnader beror på slumpen. När skillnader redovisas är de som regel statistiskt signifikanta. Faktoranalys används i delar av analysen. Mycket förenklat handlar faktoranalys om att söka efter samband mellan olika variabler. Variablerna är i flertalet fall dikotoma (exempelvis testat eller inte testat sig). Rotationsmetoden är PCA (principal component analysis) och vi har bara inkluderat faktorer som har ett egenvärde (Eigen Value) större än ett (1). Redovisningen av materialet är oftast uppdelad på män och kvinnor. I undersökningen finns ett fåtal som valt att inte kategorisera sitt kön. Dessa redovisas i korthet i ett separat avsnitt. Marknadsföring. Enkäten marknadsfördes främst genom sociala fora på internet, via sidor som Facebook, Helgon och Qruiser 2. På dessa sidor fördes enkäten och projektet fram i två olika former: dels genom annonser, dels genom att nyckelpersoner som använder nätverk inom sexfrekventa miljöer identifierades och ombads sprida informationen i nätverken. Det gjordes även en annons som trycktes i en tidning som gick ut till alla studenter i Skåne. Som bonus kunde de svarande efter att de besvarat enkäten gå vidare till en tävling och tävla om att vinna en ipad. Tävlingen var helt fristående från enkäten, och kunde alltså inte kopplas till svaren på enkäten. På flera sätt arbetade vi med att få boende i Skåne att svara på enkäten, även om den låg på en publik sida. Annonsen på Facebook riktades enbart till boende i Skåne, och de nyckelpersoner som valdes ut var företrädesvis personer verksamma i Skåne. Dessutom räknas den tryckta annonsen (Metro, ) och de mediala framträdanden som gjordes i skånska medier (SVT Sydnytt, ; SVT Rapport, ; City Malmö/Lund, ; Sveriges radio P3, ; Sveriges radio P4, ) till marknadsföringen. 2 Facebook, Helgon och Qruiser är så kallade nätverkstjänster som gör det möjligt för en användare att lägga upp en personlig sida, en profil, och hålla kontakt med andra. Medan Facebook riktar sig till en bred population, används Helgon företrädesvis av unga, främst med alternativ kläd- och musikstil, som syntare, gothare, hårdrockare eller punkare. Qruiser riktar sig i första hand till den som är homo, bi, trans eller queer samt till vänner. Bild 2:2 En annons på webbplatsen för nätverkstjänsten Facebook. Annonsen syntes enbart av användare som bor i Skåne. Bild 2:3 En annons på nätverkssajten 17

18 Representativitet. Den webbaserade undersökningen låg som redan nämnts ute på en publik hemsida, vilket medförde att vem som helst kunde besvara den. Det är alltså ett alltigenom självselekterat urval, som utgör grunden för analysen. Tidigare forskning visar att det finns för- och nackdelar med internetbaserade enkäter (Bryman, 2002; Daneback, 2008). En fördel är att man får svar medan en sviktande svarsfrekvens är en ständigt återkommande problematik vad gäller enkäter. En nackdel är också att webbaserade enkäter, med ett självselekterat urval, inte kan generaliseras. Daneback konkluderar med att lösningen kan vara att arbeta med flera kompletterande metoder (Daneback, 2008). Enkäten som skapat ett underlag till följande kapitel skall på intet sätt ses som representativ för boende i Skåne och deras sexuella relation till Danmark. Den kan däremot fungera som en ögonblicksbild av de boendes spektrum av möjligheter på båda sidor av Öresund. Vi har försökt att minimera möjligheterna för att respondenterna skall kunna besvara frågorna mer än en gång, men risken kvarstår för att en individ kan ha besvarat enkäten flera gånger. Studiens avgränsningar Studien fokuserar främst på rörelse- och beteendemönster i Danmark hos personer som bor i Skåne, företrädesvis när det gäller besök i sexfrekventa miljöer. En sexfrekvent miljö definieras här som kommersiellt eller ideellt baserade fysiska arenor, där syftet för besökaren handlar om sexuell aktivitet eller om en hög förväntan på sexuell aktivitet. Exempel på sådana miljöer kan vara gaysaunor, swingersklubbar eller massagekliniker men också nattklubbar 3. I studien väljer vi att enbart fokusera på Köpenhamn utom vad gäller redogörelsen för epidemiologiska data respektive 3 Begreppet sexfrekvent miljö utvecklas i kapitel 8. testmiljöer, där vi även behandlar Nordsjälland respektive Skåne. När det gäller rörelse- och beteendemönster hos personer som bor i Danmark kommer vi att diskutera de så kallade kärleksflyktingarna, eller danskar gifta med personer från länder utanför EU, som med anledning av dansk lagstiftning bosätter sig i Sverige. Rörande frågeställningen om en skattning av antalet svenskar som är aktiva köpare/säljare inom prostitution respektive aktiva personer inom illegal droghandel, kommer vi endast att inhämta sekundäruppgifter från polis, sociala myndigheter och frivilligorganisationer. Vi kommer inte att göra egna kartläggningar på detta område. Läs mer om detta i vårt anbud, som vi presenterat och som sedermera resulterat i att RFSU Malmö och RFSL Rådgivningen Skåne tilldelats uppdraget att genomföra studien (bilaga 2) RFSU Malmös och RFSL Rådgivningen Skånes anbud. En sexuellt frekvent miljö som vi inte berör i den här studien i någon större utsträckning är internet. Det är sedan tidigare ett allmänt välkänt faktum att många sexuella kontakter knyts via olika nätverkstjänster på internet. Vi bedömer det inte som realistiskt att inom ramen för denna begränsade studie hålla ambitionen så pass högt att vi kan ge cybervärldens möjligheter rättvisa, en värld som för övrigt är i ständig omvandling. Studiens tyngdpunkt ligger dessutom på riskmiljöer och faktiska fysiska sexuella möten, även om internet naturligtvis i allra högsta grad ska ses som en av vägarna till sexuella möten. Sajter som eller (även känd som Secretary Academy) är bara några av de sajter som förmedlar kontakter i syfte att erbjuda sex mot ersättning och eskorttjänster, eller för den delen att tillhandahålla andra tips och diskussionsmöjligheter om allt som har med sex att göra, sett även ur ett Öresundsperspektiv. Vi vill i det läget passa på att hänvisa till våra kollegor på Kompetenscentrum Prostitution, 18

19 Malmö stad, som belyser frågan om internet och sexualitet, som t.ex. sex mot ersättning, i tre rapporter 4. Rapporterna finns för nedladdning via och ska i alla avseenden kunna läsas som komplement till denna studie. Förförståelse Innan vi går vidare till nästa kapitel vill vi kort uppehålla oss kring vår egen förförståelse av det fält vi studerar i denna studie. Vi som ingår i studiens forskningsgrupp har mångårig erfarenhet av att arbeta med frågor rörande sexualitet ur ett brett perspektiv, och vi får i vårt dagliga arbete ofta en god inblick i individers sexvanor. Detta ger oss en unik kunskap om variationen bland de sexuella uttryckssätten, vilket ställer höga krav på oss att på ett respektfullt och ödmjukt sätt hantera dessa uttryck. Samtidigt ger kunskapen oss också en förförståelse, vilket utgör ett stöd i 4 (Olsson, 2010; Olsson, 2007; Scaramuzzino, 2007). arbetet, men som i värsta fall kan snedvrida vår bild och vårt begripliggörande av de fenomen vi observerar eller de erfarenheter vi tar del av. Eliasson (1995) framställer forskarens roll som ett insamlande av åtskilliga människors bilder och erfarenheter, som sökandet efter både det generella och det karakteristiska samt som upptäckandet av mönster och sammanhang. Forskaren ska inte bara förstå utan även förklara det han eller hon ser. Eliassons slutsats är att forskaren lever, och alltid kommer att leva, i det samhälle som forskaren studerar och kan därför knappast fjärma sig från sitt samhälle så pass mycket att man skulle kunna tala om ett slags neutralt förhållningssätt. Vi i forskargruppen har således ständigt sett till att diskutera våra val av perspektiv, våra upplevelser av det vi observerat och hur dessa ska tolkas samt vår tillämpning av språket i den här rapporten. Ändå kan det förekomma uttryck och tolkningar som tål en djupare granskning, vilket vi naturligtvis tacksamt ser fram emot.

20 3. FORSKNINGSÖVERSIKT: SEXUELLA BETEENDEMÖNSTER I RELATION TILL RESOR Danmark och Sverige är två länder som förvisso socioekonomiskt och kulturellt sett ligger nära varandra men där det ändå finns skillnader, vilket vi belyser på flera platser i den här rapporten. Boende i Skåne som beger sig till Danmark beger sig också utomlands, även om det för många inte behöver upplevas så, inte minst mot bakgrund av den allt starkare Öresundsintegrationen och framväxande Öresundsidentiteten. Att lämna ett land och bege sig till ett annat innebär alltid att förflytta sig till mer eller mindre annan lagstiftning, andra normer, andra trender och andra attityder. Men även själva förflyttningen i sig, till vilket land det än må vara, innebär i ena änden att en individ lämnar sin gamla miljö och i andra änden hamnar i en annan, mer eller mindre annorlunda dito. Oftast är individen avsevärt mycket mera anonym i den främmande miljön. Man kan naturligtvis invända och hävda att även inrikes resor kan innebära en förflyttning till en främmande miljö, med en hög grad av anonymitet eller andra normer och uppfattade möjligheter. Förflyttningens konsekvenser har möjligen inte nödvändigtvis något att göra med huruvida en person passerar en nationsgräns eller inte. Men utlandet är i alla avseenden mer annorlunda än olika landsändor i ett och samma rike. Vi har våra föreställningar om olika nationers identitet och egenart och befolkningens mentalitet. Möjligen tenderar man oftare att söka och se kulturella skillnader snarare än likheter. Skåne och Själland utgör här en unik och spännande miljö, med en blandning av geografisk närhet och tydliga likheter av socioekonomisk karaktär i kombination med skillnader i lagar, normer och föreställningar. Vi har inte ambitionen att i studien komma fram till huruvida Danmark uppfattas som utlandet, med allt vad det kan innebära, eller om Danmark snarare är som ett närområde för boende i Skåne, likt andra angränsande landskap. Frågan kan knappast besvaras med lätthet, men vi har ändå förhoppningen att hitta ett empiriskt underlag som ger oss mer kunskap om detta. Eftersom den här studien specifikt handlar om sexuella beteendemönster är Simon & Gagnons (1984) teori om sexuellt script ett av flera sätt att åskådliggöra synen på Danmark ur ett sexuellt perspektiv hos personer som bor i Skåne. Enligt teorin om sexuellt script äger alla människor ett så kallat manus, script, som är liktydigt med en individs förförståelse, kunskap eller karta som vägleder individen vid valet av uttryck i relation till relationer och sexualitet. Scriptet ligger på tre nivåer: en intrapsykisk, en interpersonell och en kulturell. Frågor som vad för slags sex man kan ha, med vem, hur ofta eller på vilket sätt det sexuella uttrycket kan formas, sammankopplas med det kulturella scriptet eller föreställningen om vad en viss geografiskt avgränsad plats kan erbjuda eller möjliggöra. Det handlar också om vad man förmår att se, känna och reflektera kring på platsen, utifrån ett intrapsykiskt eller interpersonellt script. Utlandet, som Danmark mycket väl kan uppfattas som, erbjuder här enligt Simon & Gagnon ett visst tids- och kontextbundet script. Vi kommer att knyta ihop teorin om script och den nedan kommande forskningsöversikten med övrig empiri i vårt avslutande diskussionskapitel. Forskningsöversikten närmar sig på olika sätt frågan om resande och sexualitet. Syftet är att påbörja skapandet av förståelsen av de drivkrafter som ligger bakom individers strävan efter att resa till andra platser i sexuella syften. Vi väljer att illustrera denna strävan med begreppet semestermentalitet. Vidare är ambitionen att genom tidigare forskning belysa andra aspekter 20

21 gällande resande och dess påverkan på sexuella beteendemönster. Nedanstående redovisning är en presentation av ett urval av den forskning som kommit fram vid en systematiserad så kallad blocksökning, vilket vi beskriver i metodkapitlet. Där redogörs även för tillvägagångssättet och urvalet av söktermer. Söktermerna är sexualitet och sexuella handlingar, risk, travel, holidays och liminality. Sammanfattningsvis framgår det att några gemensamma faktorer, som återfinns i flera av artiklarna, och som kan sägas känneteckna sambanden mellan sexualitet och resor är att studiesubjekten besöker olika slags nöjesetablissemang på turistorter, konsumerar alkohol och droger, uppsöker arenor som besöks av män som har sex med män och utvecklar strategier vad gäller förhållningssätt till säkrare sex. En del forskning berör även ojämlikhet avseende ekonomisk standard, som en motor till att besökare från rika i-länder reser till länder som kan betecknas som u-länder. Den forskningen utelämnas emellertid helt i den här rapporten. En stor del av empirin i flera artiklar baseras på retrospektiva intervjuer, vilket manar till viss försiktighet vid tolkningen av resultaten, något som även Vivancos, Abubakar & Hunter (2010) påpekar i inledningen till sin omfattande forskningsöversikt. Tikkanen (2008) menar att retrospektiva frågor ger svar som går ut på att respondenten skattar sina erfarenheter och att forskaren därigenom får en sammanfattande bild av en individs sexuella erfarenheter. Det existerar i detta tillvägagångssätt en risk för att minnet försvårar för respondenten att exakt återge exempelvis tankar och känslor, och det finns också en risk för att en respondent överrapporterar socialt och sexuellt acceptabla handlingar med intentionen att väga upp mindre godtagbara sådana. Vivancos, Abubakar & Hunter (2010) anser vidare att det saknas framåtblickande studier med en jämförelse av sexvanorna i hemlandet eller jämförelser mot en kontrollgrupp, även om det finns vissa belägg för att utlandsresor ökar risken för en överföring av STI. Även urvalet är begränsat i flera studier, t.ex. då det består av personer som självmant sökt rådgivning eller testat sig på en särskild STI-mottagning. Detta kan, tänker vi, snedvrida resultaten t.ex. genom att respondenterna kan ha en större riskmedvetenhet eller medvetenhet om sina sexuella beteendemönster, samtidigt som detta väcker tankar kring de individer som inte sökt upp rådgivningen eller mottagningen och deras beteenden och attityder till risker. Sex utomlands I Vivancos, Abubakar & Hunters (2010) forskningsöversikt framgår det att det är vanligt att turister har sex vid utlandsresor, men att både hemlandet och resmålet avgör prevalensen av nya sexuella relationer. Så var det exempelvis en lägre andel resenärer till Peru, jämfört med de som besökt Ibiza eller Teneriffa, som hade skaffat sig nya sexuella relationer i samband med resan. Ungefär hälften av dem som skapar sexuella relationer utomlands använder kondom oregelbundet och inkonsekvent. Däremot är det inte klart huruvida människors sexuella beteenden de facto ändras vid utlandsresor eller om sexvanor i utlandet speglar sexvanorna i hemlandet. Även Rogstad (2004) ser i sin forskning att turister ofta har sex under sina resor, och att var fjärde turist som testat sig vid en STI-mottagning i Storbritannien hade haft sex under sin resa. Två tredjedelar av dessa hade överhuvudtaget inte använt kondom eller inte använt kondom konsekvent. Riskpersonen Den främsta riskpersonen är en yngre man som är singel och som främst reser på egen hand (Vivancos, Abubakar & Hunter, 2010). Riskpersonen är även oftare en person, såväl man som kvinna, som kännetecknas av att den reser utan sin partner, är affärsresenär eller 21

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga

UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga regional rapport för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14. Folkhälsomyndigheten

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14. Folkhälsomyndigheten UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14 specialanalys för Folkhälsomyndigheten 2014-03-06 INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. SEXUALITET 8 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 29 5. PREVENTIVMEDEL

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Män som har sex med män MSM

Män som har sex med män MSM Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män

Läs mer

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Utvärdering av säkrare sexarbetet i Åredalen Ansvarig: Karin Wåhlén-Götzmann 2(27) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-07-10

Läs mer

Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0

Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0 SÖKA PENGAR 4 4.1 1.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 4.1 Folkhälsopolitik sid 4 4.2 Var söker vi pengar? sid 6 4.3 Mall: Riktlinjer och direktiv för ansökan sid 8 4.4 Vad är lätt att få pengar för

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Ungdomars kunskaper om hiv

Ungdomars kunskaper om hiv Ungdomars kunskaper om hiv Kartläggningsprojekt på utvalda gymnasieskolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Reslust - lärarhandledning 2. Innehåll 2 Introduktion 3 Backpacker 3 Festresan 3 Språkresan (kommer senare i höst!) 3

Reslust - lärarhandledning 2. Innehåll 2 Introduktion 3 Backpacker 3 Festresan 3 Språkresan (kommer senare i höst!) 3 Lärarhandledning Webbspelet Reslust handlar om sexuella äventyr utomlands och innehåller tre berättelser från ungdomar på resa. Spelet används för att lära ut och prata om säkrare sex och ömsesidighet,

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? MD, ST-läkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Catch-up

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg

Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg Skriftserien 2011:1 UngKAB09 Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är med stolthet som RFSL Ungdom presenterar Sex för X, som är en oerhört viktig rapport. Vi hoppas den kommer leda till en bättre situation för unga hbtq-personer

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara:

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara: Klamydia ökar Tänkbara orsaker kan vara: Förlängd ungdomstid Fler antal partners Mer tillåtande attityd till tillfälliga sexuella förbindelser KK och vänskap sexpartner på kontrakt och sex för vänskaps

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDE HAR ORDET. 3 STYRELSE 4 ARRANGEMANG 5 Jubileumshelg januari 2010 5 Temakvällar för medlemmar 6 Nyhetsbrev 7 Studiecirkel "Sex- och samlevnad

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

De äldres och anställdas situation inom äldreomsorgen - Om Kommunals medlemmar i äldreomsorgen får säga sitt

De äldres och anställdas situation inom äldreomsorgen - Om Kommunals medlemmar i äldreomsorgen får säga sitt 1 DE ÄLDRES OCH ANSTÄLLDAS SITUATION INOM ÄLDREOMSORGEN De äldres och anställdas situation inom äldreomsorgen - Om Kommunals medlemmar i äldreomsorgen får säga sitt 2 DE ÄLDRES OCH ANSTÄLLDAS SITUATION

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Risken finns men det beror väl lite på - en studie om gymnasieungdomars värderingar kring kondomanvändande

Risken finns men det beror väl lite på - en studie om gymnasieungdomars värderingar kring kondomanvändande Risken finns men det beror väl lite på - en studie om gymnasieungdomars värderingar kring kondomanvändande Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Ann-Sofie Arén & Elisabeth Neef Handledare: Ronny Tikkanen

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Undantagsregler i LAS

Undantagsregler i LAS Undantagsregler i LAS Mars 2004 Bakgrund och metod Den 1 januari 2001 infördes nya undantagsregler för små företag i lagen om anställningsskydd. (LAS). Undantaget innebär att företag med färre än tio anställda

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande KUNGSBACKA MOT DOPNING OCH VÅLD Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande En enkätundersökning genomförd på träningsanläggningar i Kungsbacka kommun våren uniform

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer