tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud det skrivna löftet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud det skrivna löftet"

Transkript

1 2Kollektivavtalet tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud det skrivna löftet

2 TILLHÖR: Innehåll Faran är inte över Fakta: Alltid avtal Fakta: Skydd för din lön Fakta: Tillfälligt avtalslöst? Att ha eller inte ha FAKTA: Anställningsformer FAKTA: Sluta på jobbet? Lagar och avtal reglerar livet på jobbet Fakta: Semester Fakta: Föräldraledig Fakta: Studieledigt t Var femte medlem har privat arbetsgivare Fakta: Förhandlingsskyldighet enligt MBL Det krävs två för ett avtal Fakta: Fredsplikt och varsel Arbetsplatsombudet företräder arbetskamraterna Att förstå, kunna och vilja Vaxholmsfallet Strejk för bussförares rätt till kisspaus i kollektivtrafiken Kollektivavtal eller......eu-direktiv Fakta: Kamp och samverkan

3 Kollektivavtalet är lika viktigt idag som i fackföreningens barndom: De anställda ska inte behöva bjuda under varandra för att få ett jobb. Arbetsgivaren ska inte kunna spela ut de anställda mot varandra och välja den som kan nöja sig med minst. Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några som helst omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller vårt löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!

4 Foto: Fredrik Persson Azia Mirza, Anne-Li Rosengren och Jane Cronhager deltar i fackförbundet kommunals blockad mot företaget Curanda i Saltsjö-Boo som vägrar teckna kollektivavtal för sina anställda. Faran är inte över Arbetsgivarna, inte minst Svenskt Näringsliv, driver i dag linjen att kollektivavtalen ska bort och ersättas med individuella avtal. Många tror att om vi tar bort kollektivavtalen så kommer vi naturligtvis inte att få tillbaka 1800-talets villkor, men det är precis det som händer. Det sker på arbetsplatserna i dag. Arbetsgivare pressar våra medlemmar som är i en svår ekonomisk situation med 1800-talsmetoder. Ta övertiden och helgersättningen som exempel. Vi har entydiga avtal, men följande händer gång efter annan. Arbetsgivaren säger: Om du får arbeta på söndag, kan du då jobba för vanlig timpeng? Den medlem som är ekonomiskt pressad säger ja, för han och hon vet att arbetsgivaren annars tar en person utifrån för att göra jobbet. Detta är precis samma metoder som arbetsgivarna använde om lönerna på 1800-talet. Det är dessa förhållanden som gör att kollektivavtalen är oerhört viktiga. I dåliga tider är det avgörande att löntagarna har ett kollektivavtal som plattform att stå på. I dåliga tider faller polityren hos arbetsgivaren. Då finns det många arbetslösa att välja och vraka mellan. Svenskt Näringslivs linje är fortfarande att man ska ha individuella avtal och att arbetsgivaren ska träffa avtal på arbetsplatsen med den anställde. Motivet för dem är till så låga kostnader som möjligt! 4

5 Alltid avtal 4När du är anställd gäller alltid ett anställningsavtal mellan dig och arbetsgivaren, även om det inte skulle vara skriftligt. 4Finns det kollektivavtal på arbetsplatsen, kan man säga att det ingår i anställningsavtalet. Det kan också finnas regler om bättre villkor i det individuella anställningsavtalet. 4Alla nyanställda ska få ett skriftligt anställningsbevis från arbetsgivaren och där ska bl a framgå anställningsform, sysselsättningsgrad, befattning, lön, vilket kollektivavtal som gäller. Ta till exempel privata behandlingshem. Du har arbetat i kommun och är medlem i Kommunal. Du har haft en låg grundlön. Du har haft obersättningar och andra ersättningar och så får du ett lockande erbjudande från en privat arbetsgivare. Du får en kraftig lönehöjning; i månaden. Fint. Jag kommer. Du skriver på ett personligt anställningsavtal där övertid och alla annan ersättning ingår i lönen. OK. Plötsligt säger arbetsgivaren att du ska ha tre sovande nätter per månad i ditt schema. Du jobbar alltså mer än heltid, men får inte en krona mer i ersättning. Det såg bra ut i början, men på sikt Skydd för din lön 4Din lön ska betalas ut på dagar som är bestämda i förväg. 4Arbetsgivaren kan minska lönen med eventuellt förskott som betalats ut i förväg. Klara felräkningar kan också korrigeras. 4Om arbetsgivaren har andra fordringar av olika slag (t ex lån eller skadestånd) på den anställde så gäller mycket hårda regler. De kan bara dras på lönen i undantagsfall enligt reglerna i kvittningslagen. 4Om någon annan har fordringar på den anställde kan detta dras på lönen bara i särskilda lagreglerade fall, bl a om kronofogden beslutat om detta. 4Om arbetsgivaren går i konkurs kan de anställda få ut sina lönefordringar genom den statliga lönegarantin. Samtala om! - Du upptäcker att en medlem har svart lön. Hur ska du förhålla dig till detta? 5

6 Den som tror att man kan attackera den fackliga solidariteten, den gemensamma styrkan, sättet att förhandla fram kollektivavtal gör en total felbedömning. Angrip detta och du angriper Sverige. Du angriper kärnan i den svenska modellen. För den kommer svensk arbetarrörelse, fack och parti, sida vid sida, att ta gemensam strid. Statsminister Göran Persson i sitt öppningsanförande vid den socialdemokratiska partikongressen Foto: Pontus Lundahl Dåvarande statsministern Göran Persson vid den socialdemokratiska partikongressen Samtala om! Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Så brukar vi formulera det fackliga löftet. Håller ni med om att detta handslag är grunden för den fackliga verksamheten? Hur? Tillfälligt avtalslöst? 4Under löneförhandlingarna kan det ibland råda ett avtalslöst tillstånd innan det nya avtalet är klart. Vad gäller då? 4Lön ska betalas som tidigare kollektivavtalets regler om lön, övertid, arbetstid m m ingår i det individuella anställningsavtalet. Premier för avtalsförsäkringar ska betalas in som vanligt.

7 Att ha eller inte ha Medlem med kollektivavtal 1 Kan själv hävda avtalet 2 Löneskydd 3 Löneökning 4 Förhandlingsstöd 5 Medbestämmande, samverkan 6 Tolkningsföreträde 7 Rättshjälp 8 Skadestånd 9 Kollektiva försäkringar 10 Fackets försäkringar Medlem utan kollektivavtal 4 Förhandlingsstöd 7 Rättshjälp 10 Fackets försäkringar Illustration: Robert Nyberg Källa: LO/TCO Rättsskydd Ej medlem med kollektivavtal 9 Kollektivavtalets försäkringar gäller. Den oorganiserade har inte rätt till 1,2,3,4,5,6,7,8,10 (se ovan). Facket kan välja att hävda avtalet. Ej medlem ej kollektivavtal Den oorganiserade med en arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal står naken. Samtala om! En arbetskamrat som inte är medlem ber dig om råd i en facklig fråga. Vad gör du då? 7

8 Anställningsformer 4Normalt ska du vara tillsvidareanställd, dvs fast anställd. 4Tidsbegränsad anställning är tillåten i följande fall: - Allmän visstidsanställning får vara högst två år under en femårsperiod hos samma arbetsgivare i anställningsavtalet ska anges när den börjar och slutar. - Vikariat som ersättare för en ordinarie arbetstagare. Tiden ska anges som en viss period eller tills den föräldralediga eller sjuka el dyl kommer tillbaka. Den som är vikarie mer än två år blir automatiskt fast anställd. - Säsongsarbete. - Arbete för viss tid om den anställde fyllt 67 år. - När det är tillåtet enligt kollektivavtal. 4Provanställning kan användas en gång och får vara längst sex månader. Sluta på jobbet? 4Om du själv säger upp dig är uppsägningstiden enligt Kommunals avtal i de flesta fall en eller tre månader. 4Om arbetsgivaren säger upp dig beror uppsägningstiden på din anställningstid (om du anställts tidigast 1997) eller på din ålder (om du anställts före 1997): Uppsägningstid Anställningstid Ålder 1 månad Mindre än 2 år Yngre än 25 år 2 månader Mindre än 4 år Fyllt 25 år 3 månader Mindre än 6 år Fyllt 30 år 4 månader Mindre än 8 år Fyllt 35 år 5 månader Mindre än 10 år Fyllt 40 år 6 månader Mer än 10 år Fyllt 45 år 4Arbetsgivarens uppsägning ska vara sakligt grundad och ska vara skriftlig, på begäran ska den också motiveras skriftligt. 4Saklig grund kan vara arbetsbrist eller vissa personliga skäl. Vid uppsägning gäller uppsägningstiderna ovan. Vid avsked är det allvarligare och då gäller inga uppsägningstider. 4En tidsbegränsad anställning, t ex ett vikariat, upphör vid den avtalade tidens slut. 4Ingen uppsägningstid gäller för den som fyllt 67 år eller som har fått hel förtidspension. 8

9 Illustration: Robert Nyberg Lagar och avtal reglerar livet på jobbet Fackets möjligheter att företräda sina medlemmar bygger på att det finns avtalade och lagstadgade rättigheter. Kollektivavtalet är vårt centrala fackliga verktyg. Därtill kommer lagar som Arbetstidslagen, Semesterlagen, Arbetsmiljölagen, Medbestämmandelagen och andra. Ibland ersätter kollektivavtalet lagen. Ett område är Lagen om anställningsskydd, ett annat Arbetstidslagen. Där är vissa delar dispositiva och det innebär att parterna tillsammans hittar egna lösningar. Den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen som kom till på 1970-talet bygger på ideologiska uppfattningar om förhållandena på arbetsmarknaden, och lagstiftarna lämnade till parterna att lösa den praktiska tillämpningen. Det är bra för det ger möjlighet till flexibla lösningar. Det Kommunal och arbetsgivaren kommer överens om i Västerås kommun kanske parterna i Pajala kommun inte tycker passar alls. De flesta vardagsrelationer på arbetsplatserna regleras av samverkansavtal, som är kollektivavtal, som i sin tur bygger på MBL, Medbestämmandelagen. 90 procent av innehållet i kollektivavtalen handlar om samverkan. Ett samverkansavtal står oftast på tre ben: medarbetarsamtalet arbetsplatsträffen facket och arbetsgivaren i samverkansgruppen. Många arbetsgivare anser att arbetsplatsträffarna är viktigast i det lokala samverkanssystemet. Att få arbetsplatsträffen att vara ett viktigt instrument och fungera bra är ofta en prioriterad del i arbete. På arbetsplatsträffen har arbetsplatsombudet ofta ingen annan roll än att representera sig själv som anställd. Y De konservativa fick förtjänsten, räntabiliteten. De liberala fick drickspengarna, friheten att Skramla med silverpenningar i byxfickan. Själv fick jag plikten att gå ut till folket Och säga: Vi har lyckats Eller: Vi har misslyckats. I varje fall blev det inget över åt er. Men vi gjorde vårt bästa. Mera kan man inte göra. Vi nådde fram till en kompromiss. Tyvärr lite unken av sammanträdesluft. Vi får bära den som ännu en klump i magen. Också kompromisser föredragas med jämnmod Om de delas av alla. Hur skulle det vara om man vore Olof Palme av Torgny Lindgren 9

10 Att det är kollektivavtalet som i huvudsak reglerar medlemmarnas vardag är inte klart ens för alla arbetsplatsombud. Det finns en tendens bland oss som medborgare, som medlemmar i Kommunal, att ta de goda delarna i samhället, inte minst på arbetsplatserna, för givna. Men förändringar/ försämringar kan gå mycket snabbt. De aktuella försämringarna av reglerna för a-kassan är ett sådant tydligt exempel. Kort sagt. Kollaktivavtalet skapar ordning och reda på arbetsplatsen, mellan parterna. Vi tecknar avtal och vi har respekt för ingångna avtal och kräver att arbetsgivaren gör det samma. Det handlar om ömsesidig respekt. När avtalet väl är signerat är det inte självklart att arbetsgivaren följer överenskommelsen. Under senare år inträffar det allt oftare att arbetsgivare bryter mot ingångna avtal. Arbetsplatsombudet har en viktig roll i att kontrollera att avtalet följs och påtala brott, antingen direkt till arbetsgivaren eller via sektionen. En förutsättning för att klara den kontrollen är naturligtvis att arbetsplatsombudet kan huvuddragen i de avtal som gäller på arbetsplatsen. Samtala om! - Hur ser du på påståendet att arbetsplatsombudet inte har någon facklig roll på arbetsplatsträffen? - Hur ser du på påståendet att många av oss tar alltför mycket för givet, att vunna fackliga segrar inte kan förloras? - Hur väl känner du som arbetsplatsombud ditt/dina avtal? - Vilken syn har din arbetsgivare på avtalet och viljan att följa det? Har du råkat ut för att arbetsgivaren inte står för avtalet? 10

11 Semester 4Enligt lag har du rätt till fem veckors semester, 25 dagar, om du börjar din anställning senast i augusti. 4Du tjänar in semesterlönen året innan du ska ha ledigt, normalt från mars t o m april. 4Semesterlönen är enligt lag 12 procent av lönen under intjänandeåret, men i de flesta avtalen är den lite högre. 4Vissa avtal ger längre semester. Kommunalare i kommuner, landsting, kyrkan och vissa privata bolag har 31 dagar från 40 års ålder och 32 dagar från 50. 4Om du tjänat in mer än 20 dagar kan du spara de dagarna, som mest fem dagar per år, och högst i fem år. Föräldraledigt 4Försäkringskassan kan betala föräldrapenning i 480 dagar och den kan tas ut som hel, 3 4, 1 2, 1 4 eller 1 8 med motsvarande kortare arbetstid. 4Mamman kan ta ut ledigheten tidigast 60 dagar före födseln. 4Pappan kan ta ut 10 dagar efter mammans hemkomst från BB. 4Föräldrarna bestämmer själva vem som ska vara ledig med föräldrapenning, men två månader är reserverade för pappan. 4Detaljerna om föräldrapenning beskrivs bl a på 4Enligt Kommunals avtal i kommuner, landsting och kyrkan kan en extra ersättning på 10 procent av lönen betalas för 90 dagar i samband med barnafödande. Studieledigt 4Om du har varit anställd minst sex månader har du enligt lag rätt att ta ledigt för studier på heltid eller deltid (för fackliga studier krävs ingen kvalifikationstid). 4Du bestämmer själv vad du ska studera men rena självstudier omfattas inte av lagen. 4Arbetsgivaren kan skjuta på studierna högst sex månader. 11

12 Stig theorén Förtroendevald verksamhetsansvarig, Kommunal Nyköping Var femte medlem har privat arbetsgivare Jag har privat service, städ och kök och andra, bland annat kyrkan, inom mitt ansvarsområde. Den privata arbetsgivaren kan vara stor i kommunen, ISS eller andra, men arbetsplatserna är ofta små; städare i en skola, eller kökspersonal, 2 3 personer, ibland fler, ibland färre. Det är svårt att utse ett arbetsplatsombud i en så liten grupp. Men ofta är det så att arbetsgivaren samlar all personal två gånger på hösten och två på våren till arbetsplatsträffar, och då utser medlemmarna sina arbetsplatsombud. Arbetsplatsernas struktur och därtill små och stora arbetsgivare gör att det är svårt att utse ombud och jag tror att vi har ett tjugotal arbetsplatser där vi skulle vilja ha arbetsplatsombud, men inte lyckats. Sett över alla de privata arbetsplatserna har vi omkring 80 procent av personalen organiserad hos Kommunal. Jag vill inte påstå att våra medlemmar, och arbetsplatsombuden, har svårare att hävda sitt avtal och sina rättigheter på de små privata arbetsplatserna än på de stora; kommunen och landstinget. Generellt är det snarare så att de inte tar sig sina rättigheter. Vi har dock haft en del problem med att få loss medlemmar till facklig utbildning hos privata arbetsgivare. De offentliga arbetsgivarna är i allmänhet mer välvilliga till facklig verksamhet. Men även där har viljan att gå facket till mötes minskat under senare år. Stig Theorén, Förtroendevald verksamhetsansvarig, Kommunal Nyköping. Att det är svårt att organisera och ha löpande facklig kontakt på små arbetsplatser blir övertydligt när vi ser till yrkesgrupperna inom djur och natur. Här är det 1,5 anställd per arbetsgivare (hos Kommunal Nyköping) och den anställde arbetar ofta sida vid sida med arbetsgivaren. Den anställde kanske rent av bor på arbetsplatsen. Det säger sig självt att det nästan är omöjligt att få ut facklig tid av arbetsgivaren. Dessutom är det mycket svårt och tidsödande att organisera på dessa arbetsplatser. Organisationsgraden blir därför betydligt lägre för dessa yrkesgrupper än vad som är normalt inom Kommunal. Men där det finns en medlem blir det ofta fler. Inom Djur och natur händer det ofta att Kommunals företrädare hjälper arbetsgivarna, inte bara tillfälligt utan genom att parterna har tecknat ett serviceavtal, som innebär att arbetsgivaren betalar Kommunal en viss summa pengar för rådgivning. Hos Kommunal Nyköping (kommunen har drygt invånare) finns 127 arbetsgivare (varav kommunen och landstinget är 2) och 26 olika kollektivavtal. I Sörmland, som är ett litet län i landet, har Kommunal kollektivavtal med, och medlemmar, hos 677 privata arbetsgivare. Cirka 20 procent av Kommunals medlemmar i Sörmland har en privat arbetsgivare. Det innebär att det är fler av Kommunals medlemmar i Sörmland som är anställda privat än som har landstinget som arbetsgivare. Liknande förhållande gäller för Sverige som helhet. 12

13 Samtala om! - Är det skillnad mellan att vara fackligt förtroendevald hos offentlig arbetsgivare eller privat arbetsgivare? - Hur respekterar arbetsgivarna kollektivavtalet? Förhandlingsskyldighet enligt MBL 4Facket och arbetsgivaren har alltid rätt till förhandlingar om frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och anställd men facket måste ha minst en medlem anställd hos arbetsgivaren. 4Arbetsgivaren ska på eget initiativ förhandla med facket före beslut om viktiga förändringar i företagsfrågor och viktiga individuella frågor. 4MBL innehåller regler om förhandlingsskyldighet innan entreprenörer anlitas. 4I samverkansavtal el dyl anges hur förhandlingar och samverkan går till. 4Vid tvister måste man begära förhandling eller rättelse inom vissa tidsramar kolla alltid med avdelningen vad som gäller i det enskilda fallet! 13

14 anders stenberg Förhandlingschef, Nyköpings kommun Det krävs två för ett avtal Medbestämmandelagen trädde i kraft för 30 år sedan. På den tiden var det mycket vanligt att förvaltningschefer sa: Måste vi MBL-förhandla, måste jag sitta med en tokig facklig representant, måste jag diskutera med en kommunalare innan jag tar beslut? I dag har vi mycket få chefer i kommuner och landsting som har det synsättet, men det har tagit många år att ändra attityder. I dag inser de allra flesta chefer att de tjänar på att ha med sig facket, inte minst arbetsplatsombudet, att det blir lättare att jobba då och nå fram med beslut och förslag om förändringar. Anders Stenberg, som är förhandlingschef i Nyköping säger så här: Jag tycker att umgänget mellan parterna präglas av respekt och god vilja, som jag ser det från min horisont, men självklart kan det variera ute på arbetsplatserna. Det är naturligtvis önskvärt att enhetschefen är klok och kunnig och att samma gäller för arbetsplatsombudet. Självklart har arbetsplatsombudet en viktig uppgift och visst är det så att arbetsplatsombudet kan sätta större kraft bakom orden i en diskussion med arbetsgivaren än den enskilde anställde, den enskilde medlemmen. Vi är två om ett avtal. Kommunen har sitt ansvar facket sitt. För att innehållet i avtalet och omsättningen av det i praktiken ska bli bra krävs det att båda parter är kunniga och förstår vilka frågor som är viktiga att driva och var det finns utrymme för kompromisser. I Nyköping är Kommunals representanter, de jag möter, kunniga och resultatinriktade. Samtala om! - Vilka erfarenheter har du av chefers attityder till facket och respekt för fackliga representanter? - Tycker du att de fackliga företrädarna på din ort är kunniga och driver medlemmarnas frågor med kraft? Om JA hur? Om NEJ varför inte? 14

15 Fredsplikt och varsel 4Både facket och arbetsgivaren får sätta in stridsåtgärder för att driva igenom förhandlingskrav, men bara om de inte redan är bundna av kollektivavtal. 4Enligt LO-förbundens stadgar är det förbundsstyrelsen som beslutar om stridsåtgärder. 4Stridsåtgärden måste varslas motparten skriftligt minst sju arbetsdagar i förväg. Varslet ska även lämnas till Medlingsinstitutet, som kan skjuta på konflikten upp till 14 dagar. 4Facket kan strejka eller utlysa en blockad mot t ex nyanställningar och/eller övertidsarbete. Arbetsgivaren kan lockouta sina anställda. 4När det finns kollektivavtal mellan facket och arbetsgivaren (eller dennes organisation) råder fredsplikt. Men om arbetsgivaren inte betalar lönerna är s k indrivningsblockad ändå tillåten. 4Det är tillåtet att begära sympatiåtgärder från andra förbund (strejk eller blockad). 4Vid brott mot fredsplikten kan Arbetsdomstolen döma facket eller arbetsgivaren till böter. Vid vild strejk kan även de anställda dömas till böter. Arbetsplatsombudet företräder arbetskamraterna Christina Södling är förtroendevald i Nyköping: Vi får en hel del frågor och kritik från medlemmarna när det gäller kollektivavtalets regler om måltidsuppehåll och rast. Arbetstidslagen säger 5 timmar, sedan rast. Ta exemplet gruppbostäder, läget är lugnt någon tid på dagen, brukaren sover eller är på daglig verksamhet. Då är det naturligt att medlemmen också tar det lugnt och fikar. Varför ska man då ta rast 30 minuter och få avdrag på lönen? Här får vi kritik för avtalets konstruktion. Och så har vi motsatsen, ett äldreboende där du springer häcken av dig och knappt hinner gå på toa. Där är det oerhört viktigt att man får avbrottet, den avtalade rasten. Vi vet att arbetsskadorna ökar efter fem timmars intensivt jobb. Liknande diskussioner förs om schemaläggningar, som också regleras i avtal. Arbetsplatsombuden får i de här situationerna ta en hel del frågor, ofta negativ kritik mot avtalet. De berörda medlemmarna tittar bara på sin lilla enhet och ser inte helheten, alla som berörs inom avtalsområdet. Arbetsplatsombuden blir klämda i dessa diskussioner och har ofta svårt att förklara. Arbetsplatsombuden blir osäkra och vet inte varför just denna skrivning finns i avtalet. De backar eftersom situationen blir obehaglig. I det läget vänder de sig oftast till klubben, till sektionsföreträdarna, för att få hjälp att förklara och reda ut. Så länge det är ett vinnar-vinnar-förhållande kan man vara flexibel. Men så fort ena parten, antingen arbetsgivaren eller den anställde, förlorar på förhållandet, så uppstår komplikationer. Därför är det mycket viktigt att vi har kollektivavtalet i botten. Christina södling Förtroendevald verksamhetsansvarig, Kommunal Nyköping. 15

16 Samtala om! - I vilka lägen eller situationer går det bäst att företräda medlemmarna? Kan du dra fördel av positiva erfarenheter i andra fall? - Hur ser du på uppfattningen/påståendet att läget har blivit sådant att arbetsplatsombuden allt oftare tar stryk i partsförhållandena på arbetsplatserna att de inte vågar ta strid för sina rättigheter? - Finns det en underliggande känsla av obehag, eller rent av rädsla att bli av med jobbet, om man driver frågorna hårt och tar strid med arbetsgivaren? - Om du delar uppfattningen varför man undviker striden - anser du då att det är skillnad för arbetsplatsombuden om de har privata arbetsgivare eller arbetar inom kommun eller landsting? - Om du delar uppfattningen att arbetsplatsombuden tar stryk vilka åtgärder/insatser bör/måste göras för att stärka arbetsplatsombudens ställning? 16

17 Att förstå, kunna och vilja Ett kollektivavtal är inte svart och vitt: det finns olika tolkningar! De offentliga arbetsgivarna är för det mesta duktigast på att kunna och följa lagen och avtalet. Men vi hamnar ständigt i tolkningar av avtalet, inte minst om lönerna. Här behöver arbetsplatsombudet ofta hjälp av fackliga kamrater i sektionen. De förtroendevalda medlemmar som arbetar fackligt på deltid eller heltid förväntar sig inte att arbetsplatsombuden ska kunna kollektivavtalets alla paragrafer, men att de ska hitta i avtalet och veta vad som regleras i avtalet. Om arbetsplatsombuden inte kan tyda skrivningar så ska de vända sig till kamraterna på fackets expedition för att för hjälp och stöd. Varje arbetsplatsombud bör ha de avtal till hands som berör arbetsplatsen. Vid löneförhandlingar på de mindre arbetsplatserna är det arbetsplatsombudet som har de lokala kunskaperna och kan göra värderingarna. Den kunskapen är ovärderlig. Vid löneförhandlingar på de stora arbetsplatserna, exempelvis inom vård och omsorg och teknik inom kommunen eller inom landstinget, varierar arbetsplatsombudets roll. På vissa arbetsplatser varken kan eller vill arbetsplatsombudet förhandla. På andra är det självklart att arbetsplatsombudet förhandlar, med riktlinjer från sektionen och med stöd av sektionen, när så behövs. Arbetsplatsombudens uppgifter skiljer sig åt beroende på personliga ambitioner och kunskaper. Det beror också på vilka traditioner som finns på arbetsplatsen. Och inte minst beror det på samarbetsklimatet mellan facket och arbetsgivaren. Y Samtala om! - Deltar arbetsplatsombuden i din sektion i förhandlingar? Om JA inom vilka avtalsområden? Om NEJ varför inte? Det är av vikt, i kompromissernas tid, att minnas var gränserna går, var motståndarna väntar. Det finns, kort sagt, bara ett enda ord för oss: vi, det kan aldrig flyta samman med de eller dom. Vi stavas vi, inte ve eller vom. Det gäller alltså, kamrater, att inte halka på bokstäver och voteringsknappar! Vår självkänsla, vår identitet, allt det vi delar, i grund och botten, får inte slarvas bort genom feltryck eller felval! Om oss, nu av Lennart Frick 17

18 Kom ihåg att du som medlem i facket kan vara med och förändra i kollektivavtalen! Minns att vi aldrig är starkare än medlemmarnas vilja! Kommunal har som princip att teckna avtal med alla arbetsgivare inom förbundets avtalsområde, där det finns anställda/medlemmar. Att teckna avtal är en av de viktigaste fackliga uppgifterna för att förbättra medlemmarnas villkor och skydda dem från att bli utnyttjade. Reglerna i det centrala avtalet med arbetsgivarorganisationerna inom Kommunals område ska gälla för alla. Då garanteras alla medlemmar en viss nivå på löner och andra villkor. Kollektivavtalet är den anställdes enda garanti för sin lön. För arbetsgivaren betyder kollektivavtalet arbetsfred och det blir ordning och reda. Avtalet reglerar också sådant som är bestämt i lagarna. Lagarna tar sällan hänsyn till de speciella villkor som kan finnas i en enskild bransch. Om arbetsgivaren vägrar att teckna avtal kan förbundet varsla om konfliktåtgärd, till exempel strejk. Kommunal svartlistar de arbetsgivare som inte vill teckna avtal. Kommunal slår vakt om rätten att teckna avtal för arbete i Sverige. Alla företag som vill verka i Sverige ska följa svenska spelregler och alla anställda ska arbete under likvärdiga villkor. 18

19 Vaxholmsfallet Vaxholmsfallet handlar om att EG-domstolen i december 2007 slog fast att Byggnads gick för långt när förbundet blockerade det lettiska företaget Lavals skolbygge i Vaxholm Domen var ett rejält bakslag för Byggnads och den svenska regeringen som stött Byggnads agerande. En tolkning av domen är att lönen för utländska arbetare i Sverige inte behöver ligga högre än svenska lägstalöner. EG-domstolen har underkänt den svenska lagstiftningen. Den svenska Arbetsdomstolen ansåg att Byggnads var i sin fulla rätt att agera som förbundet gjorde. Men det är inte i första hand jurister i Luxemburg som avgör hur vi utformar vår arbetsmarknad. Det bestämmer vi själva: parterna och Sveriges riksdag. (Våren 2008 är fallet ännu inte avgjort i den svenska Arbetsdomstolen. Diskussionen om EGdomstolens utslag och vilka konsekvenser det får kommer att fortsätta både i Sverige och i flera andra EU-länder). Foto: Mats Andersson Lettiska byggnadsarbetare på det omdebatterade skolbygget i Vaxholm. På bilden ser vi Janis Vanigs och Edgard Tutin. 19

20 Illustration: ROBERT NYBERG Strejk för bussförares rätt till kisspaus i kollektivavtalet 1999 strejkade kommunalarna för att bussförarna skulle ha rätt till kisspaus. Bakgrunden till strejken var den att arbetsgivaren hade lärt sig att utnyttja tiden maximalt. De fanns ingen undertid på schemat längre. Arbetsgivaren hade klämt ihop tjänsterna så hårt att det inte fanns någon luft i dem. Tidtabellen styrde allt. Det fanns ingen paus inritad i schemat. Konflikten handlade om hela arbetstidspaketet för bussförarna, men vi valde att sätta fokus på rätten till kisspaus, det förstår alla människor behovet av. Kommunals utgångsbud var rätten till 10 minuters paus efter 2,5 timmars arbete. Detta sade arbetsgivaren nej till och det utlöste strejken. Förbundet strejkade i 14 dagar, sedan kom arbetsgivaren till förhandlingsbordet. Efter medlingshjälp skrevs ett nytt kollektivavtal med regler för paus. Utan strejkrätten hade vi inte haft någon chans till framgång. 20

21 Samtala om! Vi konstaterar att strejkvapnet är en viktig del av kollektivavtalsrätten. - Hur ser ni på strejken som fackligt vapen? - Hur ser ni på de krafter i samhället som vill begränsa strejkrätten? Det centrala kollektivavtal som vi nu har för kommuner och landsting, som utmynnar i lokala avtal, är det bästa och modernaste som finns på svensk arbetsmarknad. Dess like finns inte. Det ger utrymme för flexibilitet, värdering av individuella prestationer, individuell lönesättning, arbetsplatsträffar och mycket mer. Jämför exempelvis med IF Metalls eller Handels avtal: låsta och normerande. I vårt kollektivavtal med Kommunal har vi bland annat utrymme för flexibla arbetstider, schemaläggningar och andra praktiska arbetsplatsfrågor. Anders Stenberg, förhandlingschef i Nyköpings kommun. Vi är 4 En kamporganisation! 4 Effektiva! 4 Öppna och tillgängliga! 4 Varmhjärtade! Vi står för 4 Alla människors lika värde 4 Frihet 4 Rättvisa 4 Solidaritet 4 Demokrati ANDERS STENBERG Förhandlingschef i Nyköpings kommun 21

22 Carina Norlin, barnskötare: 1790 kr HEMMA ANNONSBYRÅ. FOTO: KARI KOHVAKKA Det bästa lönelyftet någonsin HEMMA ANNONSBYRÅ ger oss kraft när vi fortsätter kampen för högre löner. mer i månaden I januari fick de Kommunalmedlemmar som arbetar i kommuner och landsting det största lönelyftet någonsin. En seger för jämställdheten och ett kvitto på att våra yrken räknas. Tillsammans fortsätter vi kampen för rättvisa löner och trygga anställningar. Ju fler vi är desto lättare blir det att driva igenom bättre villkor. I januari fick de Kommunalmedlemmar som arbetar i kommuner och landsting det största lönelyftet någonsin. En seger för jämställdheten och ett kvitto på att våra yrken räknas. Tillsammans fortsätter vi kampen för rättvisa löner och trygga anställningar. Ju fler vi är desto lättare blir det att driva igenom bättre villkor. Stå starkare på jobbet. Bli medlem. Stå starkare på jobbet. Bli medlem. I februari 2008 uppmärksammade vi det största lönelyftet någonsin för Kommunals medlemmar i en offentlig kampanj. Med annonserna ville Kommunal visa sin förmåga och stärka självkänslan hos alla medlemmar. Kollektivavtal eller Om kollektivavtalet försvagas så förskjuts makten till förmån för arbetsgivaren. Kollektivavtalet ger oss anställda både enskilt och som grupp styrkan och förmågan att hävda våra intressen. Vi träffar idag kollektivavtal som enbart gäller Kommunals medlemmar. Pensionsavtalet till exempel ger en högre pension till våra medlemmar än till dem som står utanför Kommunal. Det gäller exempelvis även de brandmästare som valt att vara med i SKTF eller Ledarna. Det kan komma att handla om mycket pengar eftersom pensionsavtal genererar mer år efter år. Löneavtalet är också ett kollektivavtal där Kommunal enbart förhandlar för sina medlemmar. De som står utanför facket omfattas inte av förhandlingarna, men de åker snålskjuts på de fackliga förhandlingsresultaten. EU-direktiv Ambitionerna inom västeuropeisk fackföreningsrörelse är att försöka nå kollektivavtal som anger lägsta godtagbara nivå för alla löntagare inom unionen. I vissa länder där parterna inte har tecknat kollektivavtal kan ett framförhandlat EU-direktiv vara ett alternativ. Sådana direktiv är en överenskommelse mellan parterna som antas av EU-kommissionen och omformas till ett direktiv som i sin tur blir till lag i alla EUs medlemsländer. 22

23 Att förhandla fram direktiv är en metod som kommer att användas mer och mer. Direktiven blir i medlemsländerna en plattform där kollektivavtalet kan läggas ovanpå. Marjo Gustafsson säger så här om sina erfarenheter: Det nya arbetstidsdirektivet som EU tvingat på oss påverkar mig i allra högsta grad i mitt arbete. Många medlemmar tycker inte att det är bra, men jag har en helt annan uppfattning reglerna är utmärkta! De hindrar arbetsgivaren från att utnyttja oss med orimliga övertider och tvingar oss själva till långsiktig planering. Det är bra både för arbetskvaliteten och för hälsan. Kamp och samverkan 4Den svenska modellen utmärks av att facket och arbetsgivarna kommer överens om spelreglerna i avtal i andra länder finns de flesta reglerna i stället i lagar. 4Avtal betyder att det finns två parter som tar ansvar för att reglerna efterlevs och det ligger i bådas intresse att relationerna fungerar smidigt. 4Om lag skulle ersätta avtal vem tar då ansvaret? När ett lagbrott dras inför rätta dömer domstolen strikt efter lagen där finns inget utrymme för kompromisser. MARJO GUSTAFSSON Nyköping, undersköterska inom äldreomsorgen, för närvarande fackligt förtroendevald på heltid. 23

24 Tänk dig en situation då alla anställda, var och en själv, måste gå till sin chef för att förhandla om lönen, om semesterersättningen, vilka arbetstider som ska gälla och om man ska få någon kompetensutveckling i sitt arbete eller inte. Situationen kanske kan verka lite avlägsen med tanke på vilka följder det skulle få. Men det finns de som på allvar förespråkar att förhandlingar om löneoch arbetsvillkoren ska ske individuellt. Arbetsgivarna och den politiska högern vill det. De menar att individuell frihet är något som bara kan nås på egen hand, att man själv ska vara sin egen lyckas smed. För dem står kollektivet, det gemensamma, i vägen för individens frihet. Jag menar att det är tvärtom. Individuell styrka får vi genom att agera kollektivt. Det är den fackliga idén. Genom kollektivavtalen, gemensamma välfärdssystem och en solidarisk lönepolitik omfattas alla av den trygghet som i sig är förutsättningen för den individuella friheten. tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud 24

25 Individuella förhandlingar leder till risk för godtycke. Arbetsgivaren har den egentliga makten att bestämma vem som ska få högre lön, de bästa arbetstiderna och få utvecklas i sitt arbete. Kanske inte alltid utifrån att man gör ett bra jobb utan kanske snarare för att man varit tyst och hållit tillbaka sin kritik när något är fel på arbetsplatsen. Eller så blir ens löneutveckling sämre bara för att man tagit på sig ett fackligt förtroendeuppdrag. Därför är kollektivavtalet så viktigt. I stället för att gå till chefen ensam förhandlar vi gemensamt. Tillsammans slipper vi godtycket och kan driva på för rättvisa löner mellan olika förbund och mellan män och kvinnor. Och kollektivt kan vi arbeta för att motverka all form av diskriminering och det blir möjligt att hävda alla människors lika värde och lika rätt. Det är detta som facket och den kollektiva idén handlar om att ställa krav på rättvisa och demokrati. Wanja Lundby-Wedin, LOs ordförande. Samtala om! - Wanja Lundby-Wedin resonerar kring grunddragen i kollektivavtalen och markerar dess värde. Vilka tankar får du, och vilka slutsatser drar du, när du läser hennes uttalande? - Vilka kollektivavtal behöver du ha nära dig i din vardag? 25

26 Lokalvårdaren Carina håller uppsikt åt dig på jobbet. Carina är förtroendevald i Kommunal och hon gillar att hålla koll. Hon la märke till vikarien som inte vikarierade för någon. Så fixade hon en fast tjänst i stället. Stå starkare på jobbet bli medlem. Löneförhandling. Försäkringar. Konflikthjälp. Koll på lagar och regler. Och mycket mer. Hösten 2007 annonserade Kommunal om medlemskapets värde. Medlemmar som är proffs i sina yrken visade upp sig i sina fritidsmiljöer.

27 Serviceteknikern Mario är din kämpe på jobbet. Mario är förtroendevald i Kommunal, och han bryr sig om sitt gäng. Han fixade så att killen som vikarierat i tre år äntligen fick fast jobb. Stå starkare på jobbet bli medlem. Löneförhandling. Försäkringar. Konflikthjälp. Koll på lagar och regler. Och mycket mer. Kollektivavtalet det skrivna löftet, Tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud Författare: Ulf-Göran Widdqvist. Gula faktarutor: Lasse Wallman ILLUSTRATIONER: Robert Nyberg produktion: Kommunals kommunikations- och organisationsutvecklingsenheter, Hemma Annonsbyrå och Jupiter Reklam, April 2008, ISBN

28 Kollektivavtalet det skrivna löftet Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi har lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav. Så lyder det fackliga löftet. Och det behövs en bra facklig verksamhet på alla arbetsplatser för att vi ska kunna förverkliga det. Tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud vill skapa en grund för ditt uppdrag. Detta andra häfte sätter fokus på kollektivavtalet som vårt grundläggande regelverk för villkoren på arbetsplatsen. Ta fram gällande avtal på arbetsplatsen, samtala kring avtalen och diskutera hur Kommunals värderingar återspeglar sig i tillämpningen av avtalen. Det finns mera Tre STuDiehäFTen För KOmmunalS arbetsplatsombud 3 Tre STuDiehäfTen för KOmmunalS arbetsplatsombud 1Kommunals värdegrund och vision Fackligt aktiv på arbetsplatsen Det första studiehäftet handlar om Kommunals värdegrund och vision och vad det kan betyda i vardagen. Det tredje studiehäftet sätter fokus på det fackliga arbetet på arbetsplatsen och hur vi kan agera för att skapa förändringar. ISBN April 2008.

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL AVTALSBEVAKNING KONFLIKTERSÄTTNING VID STREJK RÅDGIVNING UTBILDNING GEMENSAM STYRKA Ditt skydd på arbetsmarknaden

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Omorganisation av Vallentuna Kommun Kommunstyrelsen har beslutata att dra tillbaka den tänkta omorganisationen angående att inte tillsätta någon kommundirektör.

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN)

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) KOMMUNAL SEKTION ÖST 2015 Förslag till arbetsmetoder/aktiviteter för måluppfyllelse för 2015 Sida 1 av 9 Verksamhetsplan för sektion Öst Vision Viktiga

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Arbetsrätt för anställda

Arbetsrätt för anställda Georg Frick Arbetsrätt för anställda Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House Av Georg Frick har tidigare på Konsultförlaget, Uppsala Publishing House utgivits: Lönesamtal handbok för chefer om individuell

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Diskussionsunderlag. Avtalsdiskussion på arbetsplatsen

Diskussionsunderlag. Avtalsdiskussion på arbetsplatsen Diskussionsunderlag Avtalsdiskussion på arbetsplatsen AVTAL 2016 2 Ta chansen att påverka! Kollektivavtalen ger oss en gemensam bas för anställningsvillkoren. Kollektivavtalen skapar förutsättningar för

Läs mer

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG Personaljuridik Tjugoandra upplagan TOMMY ISESKOG Norstedts Juridik AB Innehåll 1. Kollektivavtal 17 1.1 Bakgrund 17 1.2 Bundenhet vid kollektivavtal 18 1.3 Fredsplikt och stridsrätt 25 1.4 Undantag från

Läs mer

Så gör du vid besked om uppsägning

Så gör du vid besked om uppsägning Så gör du vid besked om uppsägning Frågor och svar om varsel och uppsägning 4 Omställningsförsäkringen din hjälp på vägen 9 Försäkring om avgångsbidrag AGB 13 Så fungerar a-kassa och arbetsförmedling 14

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket Dina försäkringar 3 Avtalsförsäkringar 4 Avtalsgruppsjukförsäkring 4 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 5 - Avgångsbidrag 5 - Avtalspension

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län

MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Andra tider Nya arbetsgivare En bilaga för dig som är privatanställd och alla som kan bli det. Pengar och ideologi styr välfärdens utförande Under de senaste

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012 LOs stadgar innehåller tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar, samordnade förbundsförhandlingar och förbundsförhandlingar.

Läs mer

Välkommen till Kommunal. Blankett för ansökan om medlemskap i Svenska Kommunalarbetareförbundet och i Kommunals a-kassa

Välkommen till Kommunal. Blankett för ansökan om medlemskap i Svenska Kommunalarbetareförbundet och i Kommunals a-kassa Välkommen till Kommunal Blankett för ansökan om medlemskap i Svenska Kommunalarbetareförbundet och i Kommunals a-kassa Som medlem i Kommunal får du styrkan att påverka Du och Kommunal Ett medlemskap i

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Som medlem i Kommunal får du styrkan att påverka

Som medlem i Kommunal får du styrkan att påverka Som medlem i Kommunal får du styrkan att påverka Du och Kommunal Ett medlemskap i Kommunal ger dig möjlighet att påverka hur dina anställningsvillkor och arbetsmiljö ska se ut. Vilka frågor är viktiga

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer