FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i kommuner och landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i kommuner och landsting"

Transkript

1 FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i kommuner och landsting Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer

2 INNEHÅLL Facklig handbok om anställningsvillkor i kommuner och landsting 1. Inledning Anställningsvillkor i lag och avtal Anställningsform... 3 Vakanta tjänster och konverteringar... 4 Heltid eller deltid... 4 Tidsbegränsade anställningar... 5 Allmän visstidsanställning 5 Vikariat 5 Säsongsarbete 5 Provanställning 5 Visstidsförordnande av chefer 6 Uppehållsanställning Anställningsvillkor... 6 Anställningsbevis... 6 Arbetsskyldighet och bisyssla... 7 Arbetstid... 8 Varsel och besked... 8 Uppsägning av tillsvidareanställning... 8 Avgång med pension 10 Uppsägning av tidsbegränsade anställningar Företrädesrätt till återanställning Vem har företrädesrätt till återanställning? 10 När, var och hur gäller företrädesrätt till återanställning? 11 Vad är ett skäligt erbjudande? 11 Tillsättning av ledig befattning Lönebestämmelser Övertid och OB Tillägg för förskjuten arbetstid Rese- och färdtidsersättning Ledigheter Semester Semesterns förläggning 15 Semesterlön 15 Semesterersättning 16 Semesterledighet del av dag 16 Föräldraledighet Lagstadgad ledighet 17 Lagstadgade ersättningar 17 Jämställdhetsbonus 19 Kollektivavtalsreglerade ersättningar 19 Sjukdom och olycksfall Ersättningsnivåer vid sjukdom 20 Studier Ledighet vid utbildning i tjänsten 21 Andra ledigheter Ledighet för enskilda angelägenheter 21 Militärtjänstgöring 22 Politiskt arbete 22 Fackligt arbete 22 Ledighet för att på grund av sjukdom pröva annat arbete 22 AkademikerUtbildning, juni

3 1. Inledning Denna fackliga handbok vänder sig i första hand till dig som är lokalt förtroendevald i kommuner, landsting och stiftelser/bolag med kommunala avtal. Handboken är gemensam för Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna och Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Ingenjörer alltså de sex Saco-förbund som äger AkademikerUtbildning. Läs mer om bolaget på Vi har valt att ta upp några av de vanligaste frågorna kring anställningsvillkor. Vem du ska kontakta för att få ytterligare råd, stöd och information varierar mellan förbunden. Därför har vi i denna handbok bara hänvisat till ditt förbund utan att närmare precisera om du ska kontakta förbundskansliet eller t ex en regional/lokal ombudsman. 2. Anställningsvillkor i lag och avtal För anställda i kommuner, landsting och stiftelser/bolag med kommunala avtal, finns anställningsvillkoren reglerade i ett centralt kollektivavtal, Allmänna bestämmelser (AB). Avtalet kompletterar bl a Lagen om anställningsskydd (LAS). Det innehåller t ex regler om villkor för att börja respektive sluta en anställning, om arbetsskyldighet, arbetstid, semester och andra ledigheter, om avlöningsbestämmelser och andra ersättningar. Om man har en anställning till följd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder gäller vare sig LAS eller AB. Det finns däremot ett särskilt kollektivavtal, BEA som reglerar anställningsvillkoren för anställda i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vänd dig till ditt förbund för ytterligare information om detta avtal. LOKALA AVTAL AB (BEA) LAS Det kan finnas ett lokalt avtal mellan förbundet och respektive kommun, landsting, stiftelse/bolag Centrala kollektivavtal mellan ditt förbund (genom Akademiker- Alliansen eller OFR) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Lag om anställningsskydd 3. Anställningsform De grundläggande reglerna om anställningstrygghet finns i Lagen om anställningsskydd (LAS). LAS huvudregel säger att en anställning ska gälla tills vidare. En tillsvidareanställning betyder fast anställning och den kan bara upphöra genom uppsägning från endera parten, arbetstagaren eller arbetsgivaren. Båda parter måste följa de uppsägningstider som lag och kollektivavtal stadgar. Uppsägning från arbetsgivaren måste dessutom vara sakligt grundad. Mer om det längre fram i handboken. LAS ger också möjligheter att i vissa fall träffa avtal om visstidsanställning, eller tidsbegränsade anställningar (se nedan). Det kan vara praktiskt för dig som är facklig förtroendeman att känna till arbetsplatsernas personalstat, d v s antalet befattningar som finns i budgeten. Här ska också framgå befattningarnas (tjänsternas) sysselsättningsgrad. De som anställs för att arbeta på dessa befattningar ska vara tillsvidareanställda. Vikarier får bara ersätta en ordinarie befattningshavare. I undantagsfall kan en vikarie inneha en vakant tjänst, men bara under en kortare tid. AkademikerUtbildning, juni

4 Vakanta tjänster och konverteringar För att spara pengar händer det relativt ofta att arbetsgivaren håller en eller flera befattningar/tjänster vakanta för kortare eller längre tid. Det är en fråga som i högsta grad berör förhållandet arbetstagare och arbetsgivare och ska därför alltid förhandlas. Detta sker antingen i samverkansgrupp eller enligt MBLs regler om primär förhandlingsskyldighet (se Handbok om medbestämmande). Uppföljning av beslut om att vakantsätta tjänster bör ske regelbundet. Hur detta ska ske kan också vara lämpligt att få med i förhandlingsprotokollet. Ibland händer det att man helt enkelt inte kan rekrytera personal till vissa befattningar. Det kan exempelvis bero på att man söker någon med särskild kompetens, eller på arbetsplatsens geografiska belägenhet. Arbetsgivaren kan då komma med förslag om att få utnyttja det ekonomiska utrymmet till att anställa någon annan yrkesgrupp tillfälligt. Arbetsgivaren kan också föreslå att tjänsten konverteras, d v s görs om, och besätts med en annan yrkesgrupp. Sådana förändringar faller under arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet. Du som är facklig förtroendeman bör i kontakterna med arbetsgivaren ta reda på hur aktiv arbetsgivaren varit i sina rekryteringsinsatser. Föreslå alternativ och yrka alltid på att en annons införs i förbundstidningen! Efter genomförda förhandlingar beslutar arbetsgivaren. Som facklig representant kan du yrka på uppföljning eller utvärdering av hur en annan personalsammansättning kommer att påverka verksamhetens resultat och kvalitet. Många befattningar, och därmed arbetstillfällen, har genom åren försvunnit eller glömts bort utan att någon från förbundet har reagerat. Det här är en uppgift som du som facklig förtroendeman kan ta alla medlemmar till hjälp för att kunna fullfölja. Det är de enskilda medlemmarna som arbetar på fältet som bäst känner till de lokala förhållandena. Heltid eller deltid Den offentliga sektorn har under många år inrättat deltidstjänster. I några fall passar det våra medlemmar bra att arbeta deltid. För de flesta är dock heltidsanställning klart önskvärd.! Det finns en lag (SFS 2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Lagen syftar till att motverka diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning när det gäller löneoch andra anställningsvillkor. Alla måste ha möjlighet att försörja sig på sitt arbete. Det innebär att inrättade befattningar i princip ska vara heltider. Att i en arbetsgrupp omreglera tjänster för att passa alla individuella önskemål förekommer, men ställer ofta till problem när nya personer ska rekryteras och dessa inte är intresserade av olika typer av deltid infördes en bestämmelse i LAS om företrädesrätt till ökad sysselsättningsgrad. Innan någon kan nyanställas ska deltidsanställda erbjudas utfyllnad upp till (högst) heltid. AB reglerar också att innan nyanställning ska det prövas om någon arbetstagare på arbetsstället som anmält intresse kan erbjudas utökad sysselsättningsgrad. För att få ett erbjudande måste alltså den anställde skriftligt ha anmält till sin arbetsgivare att hon/han vill ha utökad sysselsättningsgrad. Den som är deltidsanställd och vill ha ökad sysselsättningsgrad bör alltså snarast skriftligt anmäla detta till sin arbetsgivare. Ytterligare en förutsättning är att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställde anställs med högre sysselsättningsgrad. Exakt vad den formuleringen innebär är svårt att ha någon bestämd uppfattning om. Tolkningen kommer säkert att vara olika hos arbetsgivare och arbetstagare. Kontakta ditt förbund om detta uppkommer. Den deltidsanställdes företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad är begränsad till den driftsenhet där arbetstagaren är anställd. Som driftsenhet räknas oftast en byggnad, t ex en förvaltningsbyggnad, ett bibliotek, en vårdcentral o s v. Om flera arbetstagare gör anspråk på utökning av arbetstiden tillämpar man turordning, d v s den som har arbetat längst tid hos arbetsgivaren har företräde. AkademikerUtbildning, juni

5 Tjänstledighet för att arbeta deltid är en lagstadgad rättighet när det gäller studier och föräldraledighet. Det kan finnas lokala kollektivavtal eller praxis hos arbetsgivaren som medger rätt till tjänstledighet även i andra fall. Tidsbegränsade anställningar Enligt huvudregeln i LAS gäller alla anställningar tills vidare, s k fast anställning, men lagen ger också möjlighet att tidsbegränsa anställningar (se nedan). Från 1 juli 2007 får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för allmän visstidsanställning, för vikariat, för säsongsarbete och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Allmän visstidsanställning Arbetsgivaren har genom lagändringen fått fri visstidsanställningsrätt genom begreppet allmän visstidsanställning. Efter mer än två års allmän visstidsanställning under en femårsperiod övergår anställningen i tillsvidareanställning. De nya reglerna gäller anställningar som avtalats efter 1 juli Det är således bara anställning enligt dessa nya regler som kvalificerar för tvåårsregeln oavsett hur länge man varit visstidsanställd enligt tidigare regler. Vikariat Med vikarie avses enligt AB arbetstagare som anställs för att tjänstgöra i stället för annan arbetstagare som är tjänstledig, s k egentligt vikariat. Ett vikariat kan även bestå av tjänstgöring för flera andra arbetstagare, som p g a partiella tjänstledigheter skapar ledigt tjänsteutrymme, och likväl vara ett äkta vikariat. I avvaktan på att en ordinarie innehavare utsetts och tillträtt en anställning får man också anställa en vikarie. Enligt 5 LAS som trädde i kraft 1 januari 2008 övergår vikariat som pågår i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod automatiskt i en tillsvidareanställning. Detta gäller dock bara anställningar som påbörjas efter 1 januari Vikariat som påbörjats före 1 januari 2008 och pågick över årsskiftet 2007/2008 bedöms enligt gamla regler, d v s kräver mer än tre års anställning för att det ska omvandlas till en tillsvidareanställning. För att komma i åtnjutande av den nya tvåårsregeln krävs således att ett nytt avtal om vikariatsanställning ingås efter den 1 januari 2008, men då får även tid i vikariat fem år bakåt i tiden beaktas vid beräkningen, oavsett vilka regler som då gällde. Säsongsarbete Säsongsanställning kan också förekomma för vissa grupper. En förutsättning är dock att arbetet bara kan utföras under en begränsad tid av året. Arbetsgivaren ska enligt 6 f LAS informera arbetstagare med tidsbegränsad anställning om lediga tillsvidareanställningar och provanställningar. Informationen får lämnas genom att den görs allmänt tillgänglig på arbetsplatsen. Vänd dig till förbundet om det uppkommer problem eller råder tveksamhet kring anställningsavtal, som påbörjades före 1 juli 2007, inte minst vad gäller s k projektanställningar. Provanställning En provanställning får inte vara längre än sex månader. På vissa väsentliga punkter skiljer sig reglerna i AB mot LAS. Provanställning i kommuner, landsting och andra arbetsgivare som följer de kommunala avtalen får t ex endast ske efter förhandling enligt 11 MBL. Provanställningar övergår inte heller automatiskt i en tillsvidareanställning, som de gör enligt LAS regler, utan kan jämföras med andra visstidsanställningar när det gäller uppsägningstid (se kapitel 4). AkademikerUtbildning, juni

6 Visstidsförordnande av chefer Vissa arbetstagare, främst chefer, tillsvidareanställs inte, utan får istället ett förordnande på begränsad tid. Det är nämligen möjligt enligt AB att träffa överenskommelse med förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion om tidsbegränsad anställning och även om avvikelse från andra delar av AB. Kontakta ditt förbund om du får frågor om denna typ av överenskommelse. Uppehållsanställning Inom verksamheter med anknytning till skolans område kan det förekomma en typ av anställning som benämns uppehållsanställning. Den innebär att man är ledig, har ferier, under sommar- och juluppehåll. Lönen blir beroende på hur många arbetsdagar man har under arbetsåret. Vanligast är arbetsdagar. Lönen blir då 0,88-0,92 av heltidslön under hela året. Från det läsår en anställd med uppehållsbefattning fyller 40 år höjs uppehållsfaktorn med 0,03. Uppehållsanställning är inget som rekommenderas, och får endast förekomma inom skolans område. Om arbetsgivaren vill tillämpa uppehållsanställning inom andra verksamheter bör du kontakta ditt förbund! 4. Anställningsvillkor Kollektivavtalet AB skiljer på anställda som har månadslön och de som har timlön. Anställda med månadslön har fler förmåner utöver de lagstadgade än timavlönade. För att få månadslön ska man: Ha en heltidstjänst och anställas för en sammanhängande tid av minst tre månader. Ha en deltidsanställning, omfattande minst 40 % av heltid, och anställas för en sammanhängande tid av minst tre månader. Övriga arbetstagare är timavlönade. Det gäller t ex anställningar där arbetsgivaren kan ringa in personen ifråga vid behov och denne kan tacka ja eller nej till erbjudandet. Korta semesteroch sjukvikariat kan också vara anställningar med timlön, men vid förlängning övergår de efter tre månader till en anställning med månadslön. Arbetsgivaren har dock möjlighet enligt AB att utge månadslön även vid anställningar som är kortare än 3 månader eller avser mindre än 40% För tillsvidareanställd arbetstagare finns bestämmelser i AB att sysselsättningsgrad på minst 17 timmar per vecka ska eftersträvas med hänsyn till arbetstagarens rättigheter till vissa sociala förmåner enligt lag och avtal (exempelvis arbetslöshetskassa). Anställningsbevis Enligt LAS ska skriftlig information om anställningsvillkoren utfärdas senast en månad efter anställningens början. I LAS 6 c-d finns detaljerade uppgifter om vad ett anställningsbevis ska innehålla: 1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplatsen. 2. En kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om den är en provanställning samt a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller, AkademikerUtbildning, juni

7 b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser, c) vid provanställning: prövotidens längd. 3. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut. 4. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka. 5. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall. 6 d I fråga om arbetstagare som stationernas utomlands ska arbetsgivaren, om stationeringen avses pågå längre tid än en månad, före avresan lämna skriftlig information till arbetstagaten enligt 6 c, om det inte redan har skett. Om förutsättningarna för anställningen ändras på någon av ovanstående punkter antingen genom ett beslut av arbetsgivaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska arbetsgivaren lämna ny skriftlig information om ändringen inom en månad. Arbetsgivaren kan begära läkarintyg om arbetsförmågan i samband med nyanställningar. Sådant intyg ska betalas av arbetsgivaren. Vår rekommendation är att alla villkor ska vara klara innan man börjar ett nytt arbete. Särskilt viktigt är det att man är överens om lönen innan man tillträder. I allmänhet framgår lönen av anställningsbeviset. Detsamma gäller vid förlängning av vikariat. Arbetsskyldighet och bisyssla Den anställde är skyldig att utföra de arbetsuppgifter som ligger inom ramen för anställningsavtalet. Arbetsgivaren har möjlighet att beordra övertidsarbete och ändring av arbetstider. Man är också skyldig att, under högst sex månader, vikariera för annan arbetstagare och samtidigt utföra sitt eget arbete. Vid byte av arbetstid och vid övertidsarbete kan ersättning erhållas enligt regler som beskrivs under rubriken "Särskilda ersättningar". Den anställde kan neka till ändrad arbetstid eller övertid om giltiga skäl finns. Vad som är giltiga skäl måste bedömas från situation till situation. Som exempel kan nämnas problem med barntillsyn. Arbetsgivaren kan omplacera en anställd till annat arbete, annan plats tillfälligt eller stadigvarande. En förutsättning för att arbetsgivaren ska kunna omplacera en anställd stadigvarande mot dennes vilja är att arbetsgivaren har vägande skäl till detta. Observera att arbetsgivaren inte kan ändra de anställdas arbetsförhållanden utan att först ha förhandlat med lokal facklig organisation (se Handbok om medbestämmande). Man kan vid sidan av sin kommunala anställning ha en s k bisyssla. Det kan t ex vara en annan anställning eller egen firma. Arbetsgivaren kan begära att man ska anmäla och lämna uppgifter om bisysslan för bedömning av arbetsgivaren. Regler om bisyssla finns både i AB och i Lag (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Bisyssla är förbjuden enligt LOA om det kan rubba förtroendet för den anställdes egen eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. Därutöver kan arbetsgivaren enligt AB förbjuda bisyssla om den inverkar hindrande på arbetsuppgifterna, eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. AkademikerUtbildning, juni

8 Arbetstid Normalt är arbetstiden för heltidsanställd i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka med en längsta begränsningsperiod om 16 veckor. Den ordinarie arbetstiden får emellertid uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt per vecka under en period av 4 veckor. Om man arbetar sön- och helgdagar har man i stället schemalagd tjänstgöring med i genomsnitt 38 timmar och 15 minuters arbetstid per vecka under en 16 veckors begränsningsperiod. Längre begränsningsperiod som införs med stöd av avtalet får inte innebära att arbete förläggs till lördag och/eller söndag i större utsträckning än tidigare arbetstidsförläggning om inte lokalt kollektivavtal sluts. På många arbetsplatser har flexibel arbetstid införts vilket innebär att den anställde har rätt att inom fastställda ramar själv bestämma när arbetsdagen ska börja och sluta. Kollektivavtal ska då träffas om avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. Kontakta ditt förbund om det blir aktuellt med kollektivavtal om flextid. Schemaläggning ska alltid förhandlas med den lokala fackliga organisationen. Om arbetsgivaren vill tillämpa längre begränsningsperiod än 16 veckor (dock max 1 år), måste detta kollektivavtalsregleras. Kontakta ditt förbund om detta blir aktuellt. Varsel och besked Innan en arbetsgivare säger upp personal som är tillsvidareanställd ska han förhandla med facket enligt MBL och LAS. Han ska alltså inte varsla facket före uppsägningarna utan förhandla! Det är vanligt att arbetsgivare ändå "varslar" enskilda arbetstagare om att de kommer att sägas upp. Om en arbetsgivare som tror sig behöva säga upp fem eller fler arbetstagare måste han, enligt främjandelagen, varsla länsarbetsnämnden. Varsel ska lämnas två månader (upp till 25 arbetstagare), fyra månader (25-100) och sex månader (fler än 100) innan driftsinskränkning ska ske. Om tidsbegränsade anställningar (vikariat/allmän visstidsanställning) inte kommer att förlängas ska arbetsgivaren däremot varsla facket. En förutsättning är att den berörda arbetstagaren varit anställd så länge att han/hon har företrädesrätt till återanställning (se nedan). Efter mottaget varsel, som ska lämnas minst en månad innan anställningen upphör, har facket möjlighet att begära överläggning med arbetsgivaren. Det betyder i princip att man kontrollerar att alla uppgifter stämmer. Den medlem som inte fått sin anställning förlängd måste själv meddela arbetsgivaren om han/hon vill ta sin företrädesrätt i anspråk (se nedan). Samtidigt som arbetsgivaren varslar facket ska arbetsgivaren lämna medlemmen/arbetstagaren ett besked om att visstidsanställningen inte kommer att förlängas. I beskedet ska arbetsgivaren också ange om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller inte. Beskedet ska vara skriftligt och lämnas till arbetstagaren personligen. Det är viktigt att medlemmen meddelar arbetsgivaren att han/hon vill ta sin företrädesrätt i anspråk! Uppsägning av tillsvidareanställning Man skiljer mellan uppsägning och avsked. Avsked betyder att arbetsgivaren kan upphäva anställningen med omedelbar verkan. Detta kan bara ske om arbetstagare grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, som grov vårdslöshet, illojalt handlande, misskötsamhet av allvarlig natur (exempelvis frånvaro utan skäl) eller brott (även utanför tjänsten). I AB finns även bestämmelser om avstängning, exempelvis vid misstanke om brott, och disciplinpåföljd i form av varning eller löneavdrag. Hänvisa omedelbart dessa fall till ditt förbund. Uppsägning från arbetsgivarens sida är tillåten om saklig grund föreligger. Som saklig grund räknas arbetsbrist och personliga förhållanden. AkademikerUtbildning, juni

9 Begreppet arbetsbrist inkluderar medelsbrist, driftsinskränkningar och organisationsförändringar. Termen arbetsbrist är alltså inte liktydig med brist på arbete! Om det efter förhandlingar konstateras att någon till följd av platsen i turordningslistan måste sägas upp, är det uppsägning p g a arbetsbrist. Det är också arbetsbrist om någon inte kan anses ha tillräckliga kvalifikationer för att omplaceras till annan tjänst. Personliga förhållanden kan vara olovlig frånvaro, arbetsvägran, stöld, hot, förskingring, konkurrerande verksamhet och illojalt handlande mot arbetsgivaren. Om det blir aktuellt med driftsinskränkning eller organisationsförändringar som kan leda till arbetsbrist, eller en medlem riskerar uppsägning p g a personliga förhållanden bör du omedelbart kontakta ditt förbund för att diskutera hur ni ska hantera förhandlingarna. Om det efter förhandlingar konstateras att arbetsgivaren har saklig grund för säga upp en anställd varierar uppsägningstiden och vårt kollektivavtal (AB) kompletterar de regler som finns i LAS. Uppsägningstider när arbetsgivaren har saklig grund för att säga upp en anställd: Ålder Anställningstid Uppsägningstid enligt AB Oberoende - 1 år 1 månad Oberoende 1 år - 6 månader fyllt 40 år 10 år - 12 månader*) Oberoende 15 år - 12 månader*) *) gäller endast om uppsägningen sker p g a arbetsbrist De flesta har alltså 6 månaders uppsägningstid från arbetsgivarens sida. Har man arbetat kortare tid än ett år gäller tiderna i LAS, d v s en månad. För den som varit anställd i minst 15 år eller om hon/han fyllt 40 år och arbetat 10 år gäller en uppsägningstid om ett år, under förutsättning att uppsägningen sker p g a arbetsbrist och inte personliga förhållanden. Observera att det finns ett avtal om avgångsförmåner (AGF-KL). Arbetstagaren kan erhålla ersättning om hon/han blir uppsagd p g a omorganisation eller nedläggning och inte kan erbjudas omplacering. Det finns två former av ersättningar, engångsersättning som betalas ut av arbetsgivaren och en periodisk ersättning som betalas ut av pensionsmyndigheten. Ersättningens storlek varierar beroende på ålder och anställningstid. Kontakta ditt förbund för ytterligare information om detta avtal. Uppsägningshandlingen ska alltid vara skriftlig och den ska lämnas till arbetstagaren personligen eller skickas i ett rekommenderat brev. Om en arbetstagare, som är föräldraledig enligt 4 eller 5 föräldraledighetslagen, sägs upp på grund av arbetsbrist, börjar uppsägningstiden löpa först när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet eller, enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker, när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete. Uppsägning av tillsvidareanställning från den anställdes sida behöver naturligtvis inte föregås av förhandlingar och man behöver självklart inte ange några skäl för att säga upp sig! Uppsägningen ska dock ske skriftligt. Uppsägningstider när man säger upp sig själv: Ålder Anställningstid Uppsägningstid enligt AB Oberoende - 1 år 1 månad Oberoende 1 år - 3 månader AkademikerUtbildning, juni

10 Avgång med pension Fram till och med den 31 december 2002 var man skyldig att utan uppsägning lämna sin anställning vid utgången av kalendermånaden före den under vilken man fyller 65 år om man inte hade ett individuellt avtal om en annan pensionsålder. Numera har alla som så begär rätt att fortsätta arbeta till 67 års ålder. Den som önskar arbeta längre än till 67 år kan ansöka om detta hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren beslutar ensidigt huruvida man får arbeta kvar eller inte, men den lokala fackliga organisationen bör snarast få ta del av en ansökan och organisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren. Uppsägning av tidsbegränsade anställningar För tidsbegränsade anställningar finns inte uppsägningstiderna allmänt reglerade, vare sig i lag eller avtal. Anställningen upphör vid anställningstidens utgång, om inte annat har avtalats. Det ska framgå av anställningsbeviset vilken typ av anställningskontrakt man har och vilka uppsägningstider som gäller. Ett anställningsavtal som löper från och med x datum till och med y datum, har normalt ingen uppsägningstid. Det är vanligt att avtalet gäller tillsvidare dock längst till och med y datum. Då har man sedvanlig uppsägningstid (se ovan). Om man vikarierar för en person kan det ibland stå i anställningsbeviset att man har sin tjänst under NNs frånvaro dock längst till och med y datum. Skulle NN komma tillbaka före y datum blir man uppsagd med sedvanlig uppsägningstid. Om arbetstagaren varit anställd sammanlagt mer än tolv månader under en treårsperiod är arbetsgivaren skyldig att ge den anställde besked om att fortsatt arbete inte kommer att erbjudas. Samtidigt ska han varsla facket som då har möjlighet att begära överläggning i ärendet. Besked ska lämnas en månad innan anställningen upphör. Företrädesrätt till återanställning I LAS finns bestämmelser om företrädesrätt till återanställning. Företrädesrätten gäller endast till lediga tjänster/vikariat/allmän visstidsanställning. Om en ledig plats finns hos arbetsgivaren ska han i första hand se om han har någon anställd som ska omplaceras till tjänsten eller om någon deltidsanställd begärt utökad sysselsättningsgrad. I andra hand ska han erbjuda tjänsten till den som har företrädesrätt till återanställning. I tredje hand kan tjänsten utlysas. Arbetsgivaren bestämmer själv om han vill utlysa tjänsten externt eller bara internt. Man behöver inte längre kungöra tjänster lediga. Arbetsgivaren ska dock följa den policy eller praxis man tidigare haft vad gäller kungörelse och utlysning av lediga tjänster. Anmälan till arbetsförmedling ska göras. Vem har företrädesrätt till återanställning? Observera att det finns två typer av företrädesrätt. Den som är deltidsanställd har företrädesrätt till utökad sysselsättningsgrad (se kapitel 3, Heltid eller deltid). Den typ av företrädesrätt vi här tar upp är företrädesrätt till återanställning. Den som blir uppsagd p g a arbetsbrist har enligt 25 LAS företrädesrätt till återanställning. Även den som inte kunnat få fortsatt anställning då ett vikariat eller allmän visstidsanställning upphör, omfattas av denna företrädesrätt. En förutsättning för att företrädesrätten ska gälla är dock att man varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än 12 månader under de senaste tre åren, räknat från den tidpunkt då anställningen upphör. Man måste också ha tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen. Den som har varit säsongsanställd har företrädesrätt till ny säsongsanställning om man varit anställd hos arbetsgivaren i minst sex månader de senaste två åren. AkademikerUtbildning, juni

11 När, var och hur gäller företrädesrätt till återanställning? Företrädesrätten gäller under uppsägningstiden, plus nio månader från den dag anställningen upphör. Vid tidsbegränsade anställningar utan uppsägningstid gäller företrädesrätten under sista anställningsmånaden ( varselmånad ) och sedan nio månader från det att anställningen upphör. För att företrädesrätten ska träda i kraft måste man meddela arbetsgivaren att man vill ta sin företrädesrätt i anspråk. Enligt AB ska man inom en månad efter anställningens upphörande skriftligen anmäla att man vill få företräde till återanställning. Företrädesrätt till återanställning gäller inom den verksamhet och det avtalsområde man var sysselsatt när anställningen upphörde. Om arbetsgivaren har flera s k driftsenheter på samma ort, gäller företrädesrätten samtliga driftsenheter på orten, förutsatt att den lokala fackliga organisationen begär det. Vid driftsinskränkningar där man upprättat en turordningslista, har man normalt företrädesrätt till återanställning inom turordningslistans område. Man kan också upprätta en återanställningslista med annan omfattning än uppsägningslistan. I kommuner och landsting motsvaras "verksamhet" av styrelses eller nämnds förvaltningsområde. Företrädesrätten gäller alltså inom den förvaltning man varit anställd. Enligt AB kan man träffa kollektivavtal om räckvidden av både turordning och företrädesrätt. I avtalet ska man eftersträva att företrädesrätten utsträcks så långt som möjligt. Företrädesberättigad arbetstagares önskemål om anställning utanför avtalets räckvidd ska också i möjligaste mån beaktas. Man kan träffa ett lokalt avtal om att företrädesrätt ska gälla i hela kommunen/landstinget. Man måste naturligtvis ta hänsyn till geografiska omständigheter när man bestämmer företrädesrättens omfattning. Om överenskommelse inte träffas gäller företrädesrätten inom förvaltningsområdet. Om flera arbetstagare har företrädesrätt ska erbjudandet om återanställning ske i "turordning". Den som har den längsta sammanlagda anställningstiden ska först få erbjudandet. Vad är ett skäligt erbjudande? Om man tackar nej till ett skäligt erbjudande om återanställning förlorar man sin företrädesrätt. Alla erbjudanden inom ditt yrkesområde anses som skäliga. Man behöver däremot inte acceptera ett erbjudande utanför detta område, t ex en kanslisttjänst. Observera att skäligt erbjudande inte är samma sak som a-kassans definition av "lämpligt arbete". Innan en medlem avvisar ett erbjudet arbete bör han/hon diskutera igenom det hela med en facklig företrädare antingen lokalt, regionalt eller centralt på förbundet. För att få företrädesrätt till återanställning ska man: Vara uppsagd p g a arbetsbrist, eller inte fått sin visstidsanställning förlängd (och inte ha en annan anställning hos arbetsgivaren). Ha varit anställd i sammanlagt minst 12 månader under de senaste tre åren. Anmält att man vill ta sin företrädesrätt i anspråk. Ha tillräckliga kvalifikationer för det lediga arbetet. Företrädesrätten gäller: För tillsvidareanställda: under uppsägningstiden och nio månader från det man är uppsagd. För visstidsanställda: från den tid man fått (eller skulle ha fått) besked om att en tidsbegränsad anställning inte förlängs, och nio månader från det att den tidsbegränsade anställning upphört. Till lediga befattningar inom den verksamhet man tidigare varit sysselsatt (inom AkademikerUtbildning, juni

12 förvaltningen eller turordningskretsen). Företrädesrätten gäller inte: Om arbetsgivaren måste använda den lediga befattningen för omplacering, eller om någon begärt utökad sysselsättningsgrad. Till "högre" tjänster. Om man redan tackat nej till ett skäligt erbjudande. Tillsättning av ledig befattning När en befattning (tjänst eller löneutrymme) blir ledig kan man förhandla om att vakantsätta tjänsten. I normalfallet ska dock tjänsten tillsättas och då måste arbetsgivaren följa vissa regler till följd av omplaceringsskyldighet och företrädesrätten enligt LAS. Under förutsättning att den person som ska få befattningen/tjänsten har tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna måste arbetsgivaren gå tillväga på följande sätt: 1. Intern omplacering - gäller inom hela kommunen, landstinget eller stiftelsen/bolaget. Arbetsgivaren måste först erbjuda befattningen till någon som behöver omplaceras - t ex till följd av driftsinskränkning. Omplaceringsskyldigheten är tämligen omfattande och gäller inom hela kommunen/landstinget. 2. Företrädesrätt till utökad sysselsättningsgrad - gäller inom den egna driftsenheten (byggnaden) inom förvaltningen. Nästa steg är att se om någon begärt utökad sysselsättningsgrad. Här är det bara arbetstagare inom den egna driftsenheten som kan komma ifråga. Observera dock att arbetsgivarens behov av arbetskraft måste tillgodoses, d v s arbetsuppgifterna måste kunna utföras (se sidan 4). 3. Företrädesrätt till återanställning - gäller inom den egna förvaltningen eller turordningskretsen. Om ingen behöver omplaceras eller har begärt utökad sysselsättningsgrad, ska arbetsgivaren erbjuda befattningen till den som är LASad d v s har företrädesrätt till återanställning. Företrädesrätten gäller inom den verksamhet man tidigare var sysselsatt, alltså inom den egna förvaltningen och turordningskretsen. I normalfallet betyder det att turordning sker inom varje yrke inom förvaltningen. 4. Nyrekrytering, internt eller externt. När man kontrollerat att befattningen inte behöver erbjudas till någon enligt p. 1-3 ovan, kan tjänsten utlysas. Detta kan göras internt (hos arbetsgivaren) eller externt. Som lokal facklig företrädare ska du bevaka att arbetsgivaren följer dessa prioriteringar. Vid nyrekrytering bör du se till att du får vara med och påverka utlysningen och innehållet i annonsen (se Handbok om medbestämmande). 5. Lönebestämmelser AB och bilagorna till AB innehåller bestämmelser om hur lönen beräknas och hur löneavdrag sker. I Handbok om löner och löneförhandlingar finns beskrivet hur det går till att förhandla om lönen och hur man begär lön när man söker jobb. Börja inte en anställning utan att först ha kommit överens om lönen med arbetsgivaren. Lönen utbetalas som månadslön och för deltidsanställd i proportion till heltidslönen. Lönen är preliminär och arbetsgivaren kan justera den i efterhand, vid exempelvis sjukdom. Vid ledighet utan löneförmåner görs avdrag med en faktor om två decimaler för det antal arbetsdagar ledigheten omfattar. Exempel: AkademikerUtbildning, juni

13 Adam är heltidsanställd och har en lön om kr/mån. Han arbetar normalt 5 dagar/vecka och har därmed faktor 1,40. I april (30 dagar) är han ledig utan lön i 3 dagar. Avdraget blir 3 x 1,40 = 4,2 dagar Adams lön i april månad blir: (30-4,2) x = kronor 30 Vid ledighet under del av enstaka dag för enskilda angelägenheter dras 1/165 del av månadslönen per frånvarotimme. Exempel: Eva tjänar kr/mån. En dag i maj är hon ledig utan lön i 4 timmar. Evas timavdrag blir 25000/165 = 151,5 kronor. Totalt löneavdrag blir följaktligen 4 x 151,5 = 606 kronor Evas majlön blir alltså = kronor Övertid och OB Vid arbete utanför ordinarie arbetstid kan man få övertidsersättning eller fyllnadslön. En förutsättning är att arbetet är beordrat i förhand eller i efterhand godkänt. Övertiden får inte överstiga 200 timmar/år. Man kan dock vid lokala förhandlingar komma överens med arbetsgivaren om att tillåta ett högre övertidsuttag - kontakta ditt förbund om detta blir aktuellt. Heltidsanställda erhåller enkel övertid de två första timmarna före eller efter ordinarie arbetstids slut. Därefter får man kvalificerad övertid. Ersättningen kan utges i form av tidskompensation eller ersättning. För deltidsanställda gäller särskilda regler om övertidskompensation. Övertid inom ramen för en deltidsanställning kallas fyllnadstid och ersätts med 120 % i pengar. Kompensation i tid utgår med timme för timme. Vanligtvis räknas inte arbetstid som övertid förrän tiden överstiger arbetstiden för en heltidsanställd. Det kan då bli enkel eller kvalificerad övertidsersättning, beroende på hur arbetstiden är förlagd. Exempel: Halvar har sin ordinarie arbetstid kl Han blir beordrad att arbeta till kl Mellan kl utgår fyllnadsersättning (2 timmar). Han har nu arbetat i åtta timmar (heltidsmått). Han får kvalificerad övertidsersättning mellan kl , eftersom tiden ligger två timmar efter den ordinarie arbetstidens slut. Övertidsersättning: Enkel övertidsersättning (2 tim före/efter ordinarie arbetstid) 180 % av timlönen (månadslön/165) eller 1,5 timmar kompensation Kvalificerad övertidsersättning (annan tid) 240 % av timlönen (månadslön/165) eller 2,0 timmar kompensation Fyllnadslön (upp till heltidsmått) 120 % av timlönen (månadslön/165) eller tidskompensation timme för timme AkademikerUtbildning, juni

14 Arbetsgivaren kan inte ensidigt bestämma hur övertiden ska kompenseras. Man ska istället komma överens om ifall övertidsersättning ska betalas ut i pengar eller tas ut i tid. Om man begär att i fortsättningen få ut övertidskompensation i pengar ska man få det! Vid ordinarie arbete under kvällar, nätter och vissa dagar, får man tillägg för obekväm arbetstid. Tillägget utgår med olika belopp beroende på när arbetet utförs. Alla beloppen finns i AB 21. OB-ersättning utges efter faktisk arbetad tid som är schemalagd. Under övertidsarbete får man OB-ersättning endast om man normalt i arbetstidsschemat arbetar obekväm arbetstid. Arbetsgivaren kan om det anses nödvändigt, begära att arbetstagare är i jour eller beredskap. Med jour menas att man måste stanna kvar på arbetsplatsen. Med beredskap menas att man måste vara anträffbar på telefon. Man ska omedelbart kunna träda i tjänst vid behov. Det finns ingen exakt tidsgräns i avtalet för vad som menas med omedelbart. Om arbetsgivaren vill träffa en lokal överenskommelse om s k inställelsetid bör du kontakta ditt förbund för att diskutera frågan. Förläggs jour- och beredskapsarbete till lördagar samt sön- och helgdagar ökar jour- och beredskapsersättningen med 100 %. Tillägg för förskjuten arbetstid Har man schemalagd arbetstid och tillfälligt beordras arbeta enligt ett annat schema, eller om arbetstiden förläggs på annat sätt än som tidigare fastställts, utgår i vissa fall tillägg för förskjuten arbetstid. Observera att inga tillägg utgår vid stadigvarande förändring av schema. Ändring av schema ska dock förhandlas (se Handbok om medbestämmande). Tillägget utgår under de första 10 dagarna för tid som avviker från föregående arbetstidsförläggning. Måste man arbeta en dag som enligt föregående arbetstidsförläggning skulle ha varit ledig (s k fridag) utgår ett högre tillägg. Under de två första dagarna ökas tillägget med 50 %. Ersättningsnivåer och tidsgränser finns AB 23. Rese- och färdtidsersättning Det finns centrala avtal om traktamenten och reseersättningar, Trakt 04. Det finns också ett avtal om ersättning vid användandet av egen bil i tjänsten, Bil 01 (finns under Avtal i Kunskapskällan). Som komplement till dessa avtal har man i många kommuner, landsting och stiftelser/bolag tecknat lokala avtal. Dessa kan variera från arbetsgivare till arbetsgivare. Ta reda på om ni har ett lokalt avtal hos din arbetsgivare. Saco-föreningen vet säkert besked, eftersom avtalet ser lika ut för alla anställda hos arbetsgivaren. När man är beordrad att resa i tjänsten, till en tjänsteförrättning eller kurs, kan man kan få s k färdtidsersättning. Förutsättningen är att restiden ligger utanför ordinarie arbetstid, samt att man inte får någon övertidskompensation. Hur stor färdtidsersättningen är framgår av AB Ledigheter Semester Anställda med månadslön har på flera sätt bättre semestervillkor än vad semesterlagen garanterar. Intjänandeåret sammanfaller med semesteråret och utgörs av löpande kalenderår. Det betyder att alla har rätt till minst 25 semesterdagar (motsvarar 5 veckor) redan under det första anställningsåret, förutsatt att anställningen börjat senast under augusti. I annat fall har man rätt till minst fem semesterdagar för resten av kalenderåret. AkademikerUtbildning, juni

15 Antalet betalda semesterdagar beräknas på den tid man varit anställd. För att få full semesterlön under alla semesterdagar måste man ha varit anställd minst ett kalenderår. Man får dock inte ha haft tjänstledighet eller annan icke semesterlönegrundande frånvaro under denna tid. Observera att barnledighet är semesterlönegrundande under 120 dagar eller 180 dagar om man är ensamstående. Har man arbetat kortare tid kan man visserligen ha rätt till semesterledighet men inte rätt till någon semesterlön för dessa dagar. Obetald semesterledighet behöver emellertid inte tas ut. Antal semesterdagar: Ålder Antal dagar - 39 år år år - 32 Anm. De sjukhusfysiker som idag har 42 dagars semester enligt tidigare gällande avtal bibehåller dessa personligen så länge anställningen består. Vid byte av anställning eller efter fem års radiologiskt arbete finns möjligheter att själv förhandla sig till denna rätt. Semesterns förläggning Enligt reglerna i AB ska man lokalt komma överens om vid vilken tidpunkt arbetstagarna ska ha lämnat in önskemål om när de vill ha semester. Arbetsgivaren upprättar sedan förslag till semesterlista som skickas till arbetstagarna och den lokala fackliga organisationen. Ni har sedan tio (10) dagar på er att begära förhandling enligt 12 MBL om förändringar. Om ni inte påkallar förhandling anses ni ha godkänt semesterlistan Arbetstagare som bara får ta ut högst 14 dagars semester under juni - augusti har rätt till två extra semesterdagar. Den som får dagars semester under juni - augusti får en extra semesterdag. De extra semesterdagarna kan bytas mot annan form av ersättning. Kontakta ditt förbund om detta blir aktuellt. Semesterdagar som man inte får ta ut under semesteråret överförs till nästa år. Om man själv inte vill ta ut hela sin semester, får man bara spara de antal semesterdagar som överstiger 20. Man får dock inte ha mer än 40 sparade semesterdagar. Semesterlön Man bör ha klart för sig att löpande semesterlön är lika med månadslönen för den aktuella semestertiden. Månadslönen vid den aktuella semestertiden gäller oavsett om semesterdagarna är intjänade enligt en högre eller lägre sysselsättningsgrad! För anställda med månadslön utgörs semesterlönen av: löpande semesterlön = månadslönen, semesterdagstillägg för varje uttagen betald semesterdag = 0,605% av fasta kontanta lönen Det finns en garanti om lägsta semesterlön per semesterdag hur stort beloppet är framgår av AB 27 mom 15. Exempel: Maria tjänar kr/mån. I år tar hon ut 20 semesterdagar i juli. Marias (totala) semesterdagstillägg blir: 20 x (0,00605 x ) = kronor Hennes semesterlön blir: = kronor AkademikerUtbildning, juni

16 För timavlönade beräknas semestern enligt semesterlagens (SemL) regler om intjänandeår och semesterår (1 april - 31 mars) respektive beräkning av antalet betalda semesterdagar. Semesterlön beräknas också enligt lagen. För anställda med timlön utgörs semesterlönen av: 12 % av den under intjänandeåret utbetalda lönen dividerat med det antal betalda semesterdagar man har rätt till. För timavlönade som har rätt till 31 semesterdagar höjs %-satsen till 14,88 %. För timavlönade som har rätt till 32 semesterdagar höjs %-satsen till 15,36 %. Exempel: Stina arbetar 2 timmar per dag, och under intjänandeåret (1/4-31/3) har hon tjänat kronor. Hon har (enligt SemL) rätt till 25 betalda semesterdagar. Stinas totala semesterlön blir: 0,12 x = kronor Semesterlönen per uttagen semesterdag blir: = 115 kronor 25 Semesterersättning När en anställning upphör betalas kontant ersättning ut för innestående betalda semesterdagar i form av semesterersättning. Semesterersättning (för heltidsanställd som arbetar måndag fredag) utgörs av: löpande semesterlön per outtagen betald semesterdag =1,4 x 12 x månadslön 365 plus semesterdagstillägg för varje outtagen betald semesterdag. = 0,605% x månadslön 1,4 är gällande kalenderdagsfaktor för heltidsanställd som arbetar måndag- fredag. För övriga kalenderdagsfaktorer se Bilaga till Allmänna Bestämmelser (under Avtal i Kunskapskällan). Exempel: När Arvid slutar sin anställning har han 15 dagars semester innestående. Han har haft en lön om kr/mån. Hans semesterlön/dag blir: 1,4 x 12 x = 782,50 kr 365 Semesterdagstillägget/dag blir: 0,00605 x = 102,85 kr Arvids totala semesterersättning blir alltså 15 x (782,5+102,85) = ,25 kronor Semesterledighet del av dag Alla semesterdagar utöver den lagstadgade, (d v s 25 semesterdagar/år) kan omvandlas till timsemester (semestertimmar). Detsamma gäller sparade semesterdagar som överstiger 25. För att beräkna antalet semestertimmar använder man följande formel: Genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka = Antal semestertimmar 5 AkademikerUtbildning, juni

17 Föräldraledighet Alla föräldrar har rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen. För att göra det ekonomiskt möjligt att vara ledig finns ett allmänt försäkringsskydd i form av den lagstadgade föräldraförsäkringen (Lag om allmän försäkring). Ersättningarna i föräldraförsäkringen betalas ut av Försäkringskassan och består av havandeskapspenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Den lagstadgade föräldraförsäkringen kompletteras genom vårt kollektivavtal (AB) med utfyllnad av föräldrapenningen och föräldrapenningtillägg (se nedan). Inför en föräldraledighet är det viktigt att man har ett planeringssamtal med sin arbetsgivare/chef. Om ni inte har detta som rutin på din arbetsplats kan det vara en god idé att du som är lokal facklig företrädare tar upp detta med arbetsgivaren! Syftet med ett planeringssamtal är, förutom att planera ledigheten och diskutera hur arbetsuppgifterna ska kunna lösas under frånvaron, att diskutera hur den som är barnledig ska kunna bibehålla kontakten med arbetsplatsen under ledigheten, och för att förlusten i kompetens ska minimeras så att man kan bibehålla sin löne- och karriärutveckling. Enligt lag har man rätt till ledighet när barnet föds och för vård av barnet. Senast 2 månader i förväg ska man anmäla till arbetsgivaren att man vill vara föräldraledig. Det är i lag förbjudet att missgynna en arbetssökande eller anställd av skäl som har samband med föräldraledigheten. Lagstadgad ledighet I Föräldraledighetslagen finns följande fem former av föräldraledighet för vård av barn m m.: Mammaledighet - hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med barns födelse och för amning. Hel ledighet med eller utan föräldrapenning - hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter Delledighet med föräldrapenning - ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning. Delledighet utan föräldrapenning - ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år. Ledighet med tillfällig föräldrapenning m m - ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn. Omplacering Den som är gravid och har ett fysiskt påfrestande arbete har rätt att bli omplacerad tidigast 60 dagar före barnets beräknade födelse. Om arbetsmiljön kan innebära risk för fosterskador har man rätt till omplacering under hela graviditeten. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda en omplacering har man rätt till ledighet med havandeskapspenning (se nedan). Lagstadgade ersättningar Ersättningarna i föräldraförsäkringen betalas ut av Försäkringskassan och består av havandeskapspenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Här nedan beskrivs ersättningarna översiktligt. På Försäkringskassans webbplats finns utförligare information. Havandeskapspenning En kvinna med tungt arbete eller arbete som innebär risk för fosterskador, kan antingen omplaceras eller vara ledig med havandeskapspenning. Havandeskapspenningen är ca 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) delad med 365. Man ansöker själv om AkademikerUtbildning, juni

18 havandeskapspenning hos Försäkringskassan. Bifoga ett intyg från arbetsgivaren om att omplacering inte kunnat ske. Försäkringskassan kan även begära läkarintyg. Föräldrapenning Föräldrapenning betalas ut under högst 480 dagar. När båda föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt till hälften av det totala antalet dagar, d v s 240 dagar var. Man kan överlåta rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag av 60 dagar. Överlåtelsen ska göras skriftligen till Försäkringskassan. Den som är ensam vårdnadshavare, eller om den ena föräldern inte är försäkrad, har rätt till samtliga 480 dagar. Ersättningen kan tas ut i samband med barnets födelse och tills barnet fyller 8 år, eller har avslutat det första skolåret. Mamman kan börja ta ut föräldrapenningen 60 dagar före förlossningen. Båda föräldrarna får ta ut föräldrapenning före förlossningen i samband med föräldrautbildning. Efter att barnet har fötts har den som vårdar det rätt till föräldrapenning. Även om mamman inte vårdar barnet har hon rätt till föräldrapenning i 29 dagar efter barnets födelse. Föräldrapenningens storlek per dag under de första 390 dagarna är ca 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) delad med 365. Man får ingen ersättning för inkomster som överstiger 10 prisbasbelopp. Observera att vårt kollektivavtal kompletterar föräldrapenningen (se nedan). Prisbasbeloppet 2009 är kr. Resterande 90 dagar är s k lägstanivådagar som ersätts med 180 kr per dag för barn födda f o m 1 juli För barn föda före detta datum är ersättningen 60 kr per dag. Man kan ta ut ersättningen i form av hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning. Senast den första ersättningsdagen måste man anmäla till Försäkringskassan att man vill vara föräldraledig. Tillfällig föräldrapenning Betalas ut vid vård av barn under 12 år (i vissa fall 16 år). För barn med särskilda behov gäller särskilda regler. Man har rätt till tillfällig föräldrapenning när man är hemma för att ta hand om sitt barn i följande fall: - När barnet är sjukt eller smittat. - När den som brukar ha hand om barnet, till exempel en hemarbetande förälder, dagbarnvårdare eller släkting, är sjuk eller smittad. - När den som normalt vårdar barnet måste följa med ett annat av familjens barn till läkare. Förutsättningen är att barnen är under 12 år, i vissa fall under 16 år. - För att besöka barnavårdscentralen eller en annan mottagning i samhällets förebyggande barnhälsovård, folktandvård eller psykisk barn- och ungdomsvård (PBU). En pappa eller andra förälder till barnet har också rätt att vara ledig i 10 dagar med tillfällig föräldrapenning i samband med barnets födelse. Ledigheten måste tas ut inom 60 dagar från det att barnet har kommit hem från sjukhuset. Dessa tio dagar räknas inte in i de övriga dagarna med tillfällig föräldrapenning. En motsvarande förmån innebär att en annan försäkrad (person som har egen sjukpenninggrundande inkomst) kan få rätt till tillfällig föräldrapenning under tio dagar om det t ex inte finns någon biologisk förälder eller adoptivförälder eller om en förälder inte är försäkrad och därmed inte har rätt till tillfällig föräldrapenning. Man kan överlåta dagar med tillfällig föräldrapenning. Det är alltså möjligt för en annan person, t ex en släkting, sambo eller granne, att vårda barnet istället för föräldern. Varje familj, oavsett om det finns en eller två föräldrar, får under ett kalenderår tillfällig föräldrapenning för högst 60 dagar per barn under 12 år. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning utbetalas för ytterligare 60 dagar per barn och år. Då kan man emellertid inte få ersättning vid ordinarie vårdnadshavares sjukdom eller smitta. AkademikerUtbildning, juni

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i staten

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i staten FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i staten Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer INNEHÅLL 1. Inledning...

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i privat/enskild sektor Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i staten

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i staten FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i staten Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund INNEHÅLL

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i privat/enskild sektor INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Anställningsvillkor i lag och avtal... 3 3. Anställningsformer... 3 Tillsvidareanställning... 3 Tidsbegränsade

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i privat/enskild sektor Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer INNEHÅLL Facklig

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01 201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19 1() FÖRÄLDRALEDIGHET Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND 1(5) Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande sammanbor

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i staten

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i staten FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i staten INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Anställningsvillkor i lag och avtal... 3 3. Anställningsform... 3 Tillsvidareanställning... 3 Tidsbegränsade anställningar...

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen Personalstrategiska avdelningen Marie Halvardsson Förhandlare 040-675 32 91, 0768-890161 marie.halvardsson@skane.se Datum 2011-09-12 1 (8) Medarbetarinformation kring anställningsvillkor Som anställd i

Läs mer

Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske.

Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske. Kyrkans allmänna bestämmelser AB 12 Ändringar i AB 4 Anställningsform Mom.2. 6 LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser. Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalendermånader

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken Föräldraledighet Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen Kollektivavtalet Bidrag från banken Uttag av föräldraledighet utan ersättning Som hel ledighet till dess barnet

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling om ändring i lagen (98:80) om anställningsskydd; SFS 007:389 den 3 juni 007 utfärdad den 3 maj 007. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 6 f, och 39 lagen (98:80) om anställningsskydd skall ha följande

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool

Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool Bilaga C och D till AB 01 Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET KFF Innehåll Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa försvarsmaktsanställningar; SFS 2012:332 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR 2 ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING, AVA 2 VIKARIAT 3 SÄSONGSANSTÄLLNING 3 ANSTÄLLNING EFTER PENSIONERING 3 PROVANSTÄLLNING 3 KONVERTERING TILL TILLSVIDAREANSTÄLLNING

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid

Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid Bilaga C till AB 01 Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid Överenskommelse om avvikelse från denna bilaga får träffas. 1. Särskilda bestämmelser till AB vid tillämpning av flexibel arbetstid 20

Läs mer

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor 2016-05-04 Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) från och med 2016-05-01.

Läs mer

Välkommen! HR-frågor inom vården Stockholm

Välkommen! HR-frågor inom vården Stockholm Välkommen! HR-frågor inom vården Stockholm 2016-10-11 Program Att anställa Anställningsformerna, anställningsavtal Under anställning Lön, semester, ledigheter enligt lag Avsluta anställning uppsägning

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Särskilda ersättningar m.m.

Särskilda ersättningar m.m. Bilaga A till AB 01 Särskilda ersättningar m.m. I de särskilda ersättningarna enligt 20 24 ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen. 1. Övertid m.m. ( 20) Övertidskompensation

Läs mer

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete. 20 Övertid m.m. (gäller från och med 2014-10-01) Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden,

Läs mer

Särskilda ersättningar m.m. och tabeller

Särskilda ersättningar m.m. och tabeller Bilaga A till AB 01 Särskilda ersättningar m.m. och tabeller SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET KFF Innehåll Särskilda ersättningar m.m.... 3 1. Övertid m.m. ( 20)... 3 2. Färdtid ( 21)... 3

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Bilaga U till AB Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Inledande bestämmelser 1. För anställning med uppehåll (ferier) gäller följande. Denna bestämmelse gäller endast för arbetstagare med fast

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Ändringar i avtalet om allmänna villkor Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen Din anställning i Västra Götalandsregionen regleras av olika lagar och centrala/lokala kollektivavtal. Genom avtalen har du som regionanställd bättre villkor

Läs mer

Bilaga M till AB i lydelse 2010-04-01 Arbetstider m.m. för lärare

Bilaga M till AB i lydelse 2010-04-01 Arbetstider m.m. för lärare Bilaga M till AB i lydelse 2010-04-01 Arbetstider m.m. för lärare SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare... 3 Tillämpningsområde...

Läs mer

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare Bilaga M till AB 01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare Tillämpningsområde 1. Dessa bestämmelser gäller för lärare vars huvuduppgift är undervisning, förlagd till läsår inom det offentliga

Läs mer

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Bilaga U till AB Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Inledande bestämmelser 1. För anställning med uppehåll (ferier) gäller följande. Denna bestämmelse gäller endast för arbetstagare med fast

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011 Cirkulär nr Sida 2010 017 1(4) Handläggare Datum Jan-Eric Rönngren 2010-04-27 Sakregisternr Ersätter cirk 4. 2010 012 Till medlemmar som omfattas av KFO-Handels detaljhandelsavtal AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL

Läs mer

Avtal för VÄG & BAN 2013-2016

Avtal för VÄG & BAN 2013-2016 Avtal för VÄG & BAN 2013-2016 Avtal för VÄG & BAN 2013-2016 Huvudsakliga förändringar 37 månaders avtal, 2013 04 01 till 2016-04-30» Uppsägningsbart sista år Utgående lön för yrkesarbetare höjs totalt

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig

Läs mer

Instruktion för ifyllande av anställningsbevis Bilaga 2

Instruktion för ifyllande av anställningsbevis Bilaga 2 www.svenskbensinhandel.se Instruktion för ifyllande av anställningsbevis Bilaga 2 Anställningsbevis för arbetare I kollektivavtalet föreskrivs att arbetsgivaren gentemot arbetstagaren skrifligen skall

Läs mer

Bilaga M till AB i lydelse 2007-07-01. Arbetstider m.m. för lärare

Bilaga M till AB i lydelse 2007-07-01. Arbetstider m.m. för lärare Bilaga M till AB i lydelse 2007-07-01 Arbetstider m.m. för lärare fååéü ää= Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare... 3 Särskilda bestämmelser till AB... 4 Anställningsform... 4 Vissa bestämmelser

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock 1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter

Läs mer

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KO, KS, Vårdföretagarna,, E,, H Eva Pålsson februari 2013 1 Innehåll ÖRHANLINGSPROTOKOLL... 3 LÖNEAVTAL... 4 ANSTÄLLNINGSVILLKOR... 5 HÄLSOUNERSÖKNING... 6 UPPSÄGNING...

Läs mer

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12 LEDIGHETER 2 FÖRÄLDRALEDIGHET 2 MAMMALEDIGHET 3 PAPPALEDIGHET 3 OMPLACERING VID RISKFYLLDA ARBETSFÖRHÅLLANDEN 3 LEDIGHETENS FÖRLÄGGNING 4 LEDIGHET, ENSKILDA ANGELÄGENHETER (AB 98 31) 5 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG PU 24/11

PROTOKOLLSUTDRAG PU 24/11 L A N D S T I N G S S T Y R E L S E N S P E R S O N A L U T S K O T T D ATUM 2011-05-04 D IAR IENR LS- LE D1 1-009 PROTOKOLLSUTDRAG PU 24/11 LS-LED11-384 24 Nytt avtal HÖK 11 med OFR:s område Hälso- och

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen. Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet träffade den 23 april 2012 överenskommelse om nytt kollektivavtal gällande personliga assistenter. Förhandlingarna har bedrivits under det att Svenska

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Avtalskurs avtal för tjänstemän HT Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Avtalskurs avtal för tjänstemän HT Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Avtalskurs avtal för tjänstemän HT 2016 På agendan Genomgång av avtalets centrala delar Praktisk tillämpning och avtalstolkning Våra rekommendationer Almegakontor Stockholm Kontaktpersoner Hanna Byström

Läs mer

Ansökan om ledighet ska rapporteras i Egenrapporteringen i så god tid som möjligt innan ledigheten börjar eller förlängs.

Ansökan om ledighet ska rapporteras i Egenrapporteringen i så god tid som möjligt innan ledigheten börjar eller förlängs. Innehåll Semester... 2 Antal semesterdagar... 2 Föräldraledighet... 2 Vård av sjukt barn... 3 Vård av sjukt barn från dag 11... 3 Föräldraledighet, föräldrapenning... 3 Föräldraledighet, lägstanivådagar...

Läs mer

Cirkulärnr: 07:15 Diarienr: 07/1603 P-cirknr: 07-2:3 Nyckelord:

Cirkulärnr: 07:15 Diarienr: 07/1603 P-cirknr: 07-2:3 Nyckelord: Cirkulärnr: 07:15 Diarienr: 07/1603 P-cirknr: 07-2:3 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Ändringar i lagen om anställningsskydd, LAS, tidsbegränsade anställningar, semesterlagen Christina

Läs mer

8 kap. Lön under föräldraledighet

8 kap. Lön under föräldraledighet . LÄSVERSION 1 (6) 8 kap. Lön under föräldraledighet 8 kap. Lön under föräldraledighet Löneavdrag 1 Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldraledigheten omfattar med ett belopp

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-23 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Turism och Fritid Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare 1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst

Läs mer

Ferielön. Beräkning av ferielön

Ferielön. Beräkning av ferielön Ferielön Ferielön är den lön som läraren erhåller under ferieperioderna (sommarlov och jullov). Grunden för ferielön är att en lärare arbetar mer än 40 timmar i veckan under 194 dagar per arbetsår, utan

Läs mer

Löneadministration för nybörjare.

Löneadministration för nybörjare. Löneadministration för nybörjare. BEHÖVER DU ANSTÄLLA? DÅ KAN DET VARA BRA ATT KÄNNA TILL VILKA LAGAR SOM GÄLLER. HÄR ÄR GUIDEN FÖR DIG! Vi tar ditt företagande personligt Regelverket för löneadministratören

Läs mer

Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013.

Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013. Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013 Folkets hus och folkparkrörelsens förhandlingsorganisation Avtal 1/10

Läs mer

Arbetsrätt inom konsultbranschen

Arbetsrätt inom konsultbranschen Arbetsrätt inom konsultbranschen på Luleå 27 oktober 2016 Almegas sju förbund på Vi finns nära dig Luleå Skellefteå Umeå Sundsvall Stockholm Örebro Linköping på Göteborg Växjö Malmö Vi som arbetar i Norr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i semesterlagen (1977:480); SFS 2009:1439 Utkom från trycket den 18 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Personlig Assistans. Klicka här för att ändra format Att vara arbetsgivare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Personlig Assistans. Klicka här för att ändra format Att vara arbetsgivare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Personlig Assistans Att vara arbetsgivare på Tomas Bengtsson 2016-11-08 Almega på några minuter Ca 11 000 medlemsföretag Ca 600 000 medarbetare på 120 underrubrik kollektivavtal i bakgrunden Speglar förändringen

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-02 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Trafik Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

Läs mer

Cirkulärnr: 10:19 Diarienr: 10/1293 Arbetsgivarpolitik: 10-2:8 Nyckelord: Semesterlagen, semester Handläggare: Malin Looberger Avdelning: Avdelningen

Cirkulärnr: 10:19 Diarienr: 10/1293 Arbetsgivarpolitik: 10-2:8 Nyckelord: Semesterlagen, semester Handläggare: Malin Looberger Avdelning: Avdelningen Cirkulärnr: 10:19 Diarienr: 10/1293 Arbetsgivarpolitik: 10-2:8 Nyckelord: Semesterlagen, semester Handläggare: Malin Looberger Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 7 6 c 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Riktlinjer för längre tjänstledighet

Riktlinjer för längre tjänstledighet Riktlinjer för längre tjänstledighet Fastställda av rektor att gälla från och med samma datum. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen 105 Box 27711 SE-115 91 Stockholm Sweden

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. KFOs lilla lathund Om ferielön Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Om ferielön 3 Så räknar du ferielön 3 Vad är ferielön? 3 Beräkning av ferielön 4 Några exempel

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal... 3 Inledning... 3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar

Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar 2013-06-13 16 115:59094 Sida 1 (5) Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar Allmänt 1 Detta avtal är träffat med stöd av 2 kap. 2 villkorsavtalet

Läs mer

Nytt semesteravtal för montör er

Nytt semesteravtal för montör er Nytt semesteravtal för montör er Gäller från och med den 1 januari 2006 om semesterår1 DO OCH LAGEN 1 Förord Du känner säkert redan till att VVS-Installatörernas semesterkassa upphör efter den 31 december

Läs mer

Ny möjlighet att tecknat lokala kollektivavtal om andra ersättningar gällande färdtid

Ny möjlighet att tecknat lokala kollektivavtal om andra ersättningar gällande färdtid Kyrkans AB 11 Bilaga 2 Kyrkans AB 11 Särskilda ersättningar t.o.m. 11-03-31 fr.o.m. 11-04-01 AB 21 Ersättning obekväm arbetstid 1. O - tilläggstid A 95,70 97,10 2. O - tilläggstid B 47,80 48,50 3. O -

Läs mer

Arbetsrätt för anställda

Arbetsrätt för anställda Georg Frick Arbetsrätt för anställda Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House Av Georg Frick har tidigare på Konsultförlaget, Uppsala Publishing House utgivits: Lönesamtal handbok för chefer om individuell

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i. i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13.

Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i. i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13. Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 Redogörelsen omfattar Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 och gäller

Läs mer

Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Bilaga J till AB i lydelse 2010-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Kort & Znabbt Om Avtalet

Kort & Znabbt Om Avtalet Kollektivavtalet, som tecknats mellan Maskinentreprenörerna och SEKO, gäller under perioden 2013-05-01 2016-05-31. Den här sammanställningen omfattar perioden 2013-05-01 2014-04-30. REGEL: Alla lönebelopp

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser

Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser 2016-09-07 Principöverenskommelse Lokala omställningsmedel och ändrad turordningsbestämmelse i Allmänna bestämmelser Parter Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan,

Läs mer

Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016

Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016 Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016 Information till dig som är anställd och omfattas av Installationsavtalet och till företagen inom EIO. Om du som är anställd har frågor om just din arbetstidsbank

Läs mer

NYA SEMESTERREGLER TRÄDER I KRAFT 1 JANUARI 2011

NYA SEMESTERREGLER TRÄDER I KRAFT 1 JANUARI 2011 ST inom Sveriges Domstolar NYA SEMESTERREGLER TRÄDER I KRAFT 1 JANUARI 2011 Innehåll Ändringar fr.o.m. 2011-01-01... 2 Nyheter i Semesterlagen... 2 Övergångsbestämmelser... 3 Outtagna semesterdagar...

Läs mer

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton 2002-01-08 Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton Bakgrund Arbetstidsförkortning och formerna för denna var

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

KFOs LILLA LATHUND OM SEMESTER. Förskolor, fritidshem och fristående skolor samt hälsa, vård och övrig omsorg

KFOs LILLA LATHUND OM SEMESTER. Förskolor, fritidshem och fristående skolor samt hälsa, vård och övrig omsorg KFOs LILLA LATHUND OM SEMESTER Förskolor, fritidshem och fristående skolor samt hälsa, vård och övrig omsorg 4-6 7-10 10-14 Om semester Vanliga frågor om ledighet Vanliga frågor om lön Vanliga frågor

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun Bilaga till förhandlingsprotokoll 2014-10-30. Personalavdelningen Lokalt kollektivavtal om flexibel arbetstid för administrativ personal i Mönsterås kommun ----- 1 1 Allmänt Flexibel arbetstid bygger på

Läs mer

Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg.

Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg. Sverige Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg. Ordinarie arbetstid per vecka Ordinarie arbetstid för heltidsanställd är 40 timmar i genomsnitt per vecka. För

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 12 Juni 2012. Nya regler om ledighet inom Försvarsmakten

Arbetsgivarfrågor. Nr 12 Juni 2012. Nya regler om ledighet inom Försvarsmakten Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2012 Nya regler om ledighet inom Försvarsmakten Den 1 juli 2012 träder en ny lag, lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar, i kraft. Lagen reglerar frågor om anställning

Läs mer