OM RYKTEN I BOTKYRKA en förstudie om vanliga rykten som motverkar ett interkulturellt Botkyrka

Transkript

1 OM RYKTEN I BOTKYRKA en förstudie om vanliga rykten som motverkar ett interkulturellt Botkyrka René León Rosales

2 Om rykten i Botkyrka Mångkulturellt centrum 2014 ISBN Mångkulturellt centrum 2014:2 ISSN

3 Innehåll Bakgrund Vad är ett rykte? 5 Botkyrka som kontext 7 Rykten som försvårar 8 Metod 9 En genomgång av fyra studier Webbenkät om rykten i Botkyrka 11 Rapporten White Swedes 15 Intercultural Research Circles 19 Maskuliniteter och intolerans 21 Avslutande diskussion 24 Litteraturförteckning 26

4

5 MÅNGKULTURELLT CENTRUM har fått i uppdrag av Intercultural Cities, Europarådet och Botkyrka kommun att göra en förstudie om vanliga rykten som cirkulerar i kommunen och som försvårar utvecklingen mot ett interkulturellt Botkyrka. Rapporten är ett led i det antiryktesarbete som Botkyrka kommun vill utveckla, inspirerat av det arbete som genomförts i Barcelona de senaste åren. Rapporten bygger på en webbenkät om rykten i Botkyrka, genomförd av kommunen under juli och augusti 2013, samt en genomgång av ett antal tidigare studier gjorda av Mångkulturellt centrum med fokus på situationen i just Botkyrka. Rapporten innehåller en kvalitativ analys där vanliga rykten identifieras. BAKGRUND Vad är ett rykte? För att kunna arbeta mot rykten behövs en grundläggande förståelse för vad ett rykte är. Ett rykte kan beskrivas som information som sprids från mun till mun och som ofta presenteras som en alternativ sanning till vad som sägs i mer officiella källor. Idag fungerar även internet som ett idealiskt medium för rykten. Denna typ av informationsspridning kan uppfattas som ett marginellt fenomen i samhällen som ser sig som moderna och rationella. Det krävs dock inte mycket eftertanke för att inse att ryktet är ett på många sätt centralt medium för informationsspridning även i dessa samhällen. Rykten påverkar många av de mest centrala moderna institutionerna allt från politiska val och aktiekurser till människors val av boende och skola. Den forskning som gjorts om rykten ger ingen entydig definition av fenomenet. Det finns dock några grundläggande aspekter som återkommer. Följande punkter sammanfattar vad som kännetecknar rykten och vilka samhällseffekter de kan få, något som kan vara bra att ha med sig i ett antiryktesarbete: Ett rykte är en spridning av information som presenteras med syfte att övertyga, ofta också som en förklaring till något som det råder oklarhet kring. Det finns en allmän uppfattning om att rykten handlar om spridning av falsk information. Men den information som sprids genom rykten kan också vara riktig. Den kan även förmedla överdrifter, förenklingar eller budskap som blandar falsk och sann information. 5

6 BAKGRUND Det finns ofta ingen klar upphovsperson eller källa till rykten. De kan uppstå som ett resultat av vad som kan beskrivas som en kollektiv diskussion om ett tema som orsakar otrygghet. På så sätt kan det ses som ett kollektivt meningsskapande. Rykten kan användas medvetet för att uppnå vissa syften. Aktörer kan medvetet plantera vissa rykten för att skada motståndare. Ryktet presenteras ofta som en alternativ förklaring till en mer officiell sanning eller berättelse. Rykten sprids inte slumpmässigt i samhället. Olika rykten sprids i olika grupper. De rykten som sprids lättast inom specifika grupper är de som bekräftar de perspektiv och normer som dominerar i gruppen. Genom att studera de rykten som cirkulerar i vissa grupper kan man få syn på de dominerande normer och sätt att förstå världen som delas av gruppen. Genom att sprida rykten kan gemenskapen i en viss grupp bekräftas och iscensättas i det vardagliga. Då rykten ofta handlar om information som inte blivit officiellt bekräftad hänger ryktens trovärdighet ofta samman med den status som ryktesspridaren har i gruppen. När många upprepar ett rykte tas det också som intäkt för att det är sant, eftersom alla säger att det är så. Dementin av ett rykte kan i praktiken sprida ryktet till grupper som inte kommit i kontakt med det tidigare. Då ryktet ibland presenteras som en sanning som inte får yttras offentligt, kan dementier dessutom ses som ett bevis på att ryktet verkligen är en obekväm sanning. 6 En annan relevant punkt för denna förstudie är att ryktespridning också är central bland de mekanismer som utesluter och stigmatiserar olika utsatta grupper i samhället. I de rykten som cirkulerar om utsatta grupper sprids negativa fördomar och stereotyper, vilket bidrar till att legitimisera och naturalisera förtyckande maktrelationer, genom att till exempel misstänkliggöra eller avhumanisera minoritetsgrupper. Historiska exempel på detta är de rykten som cirkulerat i Europa, i vissa fall med rötter i medeltiden, om judar

7 och romer. Rykten som bidragit till en avhumanisering av dessa folkgrupper och som fått sina mest fruktansvärda uttryck i pogromer och Förintelsen under andra världskriget. Exempel på hur ryktesspridning bidrar till avhumaniseringsprocesser och ett misstänkliggörande av vissa minoriteter kan också hämtas från Sveriges samtid. I början av 2000-talet cirkulerade till exempel rykten i samhället om hur asylsökande familjer svalt sina barn eller gav dem droger så att de skulle hamna i ett apatiskt tillstånd, för att därigenom säkra sina chanser till uppehållstillstånd. Dessa barn kom i folkmun att kallas för de apatiska barnen. De och deras familjer misstänkliggjordes offentligt genom massmedier och politiska utspel, där rykten om hur barnen och familjerna simulerade symptom så småningom etablerades som en sanning för många. När journalisten Gellert Tamas undersökte hur denna bild och misstänkliggörandet av föräldrarna kunde etableras som en sanning, kunde han visa hur vissa rykten om de apatiska barnen cirkulerade bland och legitimerades av politiker, journalister, högerextrema grupperingar samt enskilda läkare och psykiatrer. I Socialstyrelsens rapport Barn med uppgivenhetssyndrom, från 2013, konstateras att många av de rykten som vissa aktörer etablerat som sanningar, exempelvis att fenomenet med apatiska barn tidigare var okänt, oförklarligt och unikt för Sverige, samt att barnens symptom för det mesta kunde förklaras med manipulation från föräldrarna, i själv verket varken stämde eller kunde beläggas, samt att de saknade stöd i forskning. Det visade sig till exempel att det sedan åtminstone mitten av 1950-talet funnits medicinska beskrivningar av barn som uppvisat samma symptom, och att det även där funnits en koppling till traumatiska upplevelser. BAKGRUND Botkyrka som kontext Forskning om rykten har visat att dessa inte kan förstås utanför den sociala, kulturella och ekonomiska kontext inom vilken de cirkulerar. De rykten som identifieras i denna förstudie är kopplade till de socioekonomiska mönster som kännetecknar Botkyrka som kommun. Botkyrka är den resursfattigaste kommunen i Storstockholm mätt med inkomst per capita och har samtidigt den tredje yngsta befolkningen bland alla Sveriges kommuner. Under 2010 blev Botkyrka den kommun i landet som har störst andel invånare med utländsk bakgrund, 53,2 procent. De flesta med utomvästerländsk migrationsbakgrund är bosatta i den norra delen av kommunen, till vardags kallad norra Botkyrka. Detta geografiska område är såväl rumsligt som symboliskt avskilt från den södra kommundelen. Södra Botkyrka har en äldre urban historia, medan stora delar av norra Botkyrka tillkommit senare, inom ramarna för det så kallade miljonprogrammet. 7

8 BAKGRUND Från 1980-talet och framför allt under 1990-talet och framåt har de migranter som bosatt sig i den norra delen av kommunen allt oftare kommit från utomvästerländska länder. Idag hör de tre administrativa områdena i norra Botkyrka, det vill säga Fittja, Alby och Hallunda-Norsberg, till de mest rasialiserade och resurssvaga stadsdelarna i Sverige. I norra Botkyrka har över 65 procent av befolkningen utländsk bakgrund, i vissa områden procent. Av dessa har nästan 70 procent har icke-västerländsk bakgrund. Majoriteten i de södra kommundelarna har svensk bakgrund, samt i genomsnitt högre inkomst per capita och bättre förankring i arbetslivet. Rykten som försvårar De rykten som står i fokus i denna förstudie är de som kan sägas motverka framväxten av ett interkulturellt Botkyrka. Kommunen har antagit en Interkulturell strategi som beskriver varför ett interkulturellt perspektiv är viktigt för Botkyrka. I denna pekas tre prioriterade arbetsområden ut. I dokumentet definieras dessa områden på följande sätt: Antidiskriminering: Kommunen ska säkerställa att alla invånare, på lika villkor och på ett likvärdigt sätt, har tillgång till makt och inflytande i kommunen samt få ett bra bemötande och en god kommunal service. Kommunen som plats: Kvinnor och män ska, oavsett social och etnisk bakgrund eller trosuppfattning, ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och arbete. Alla kommunens invånare ska också oavsett bakgrund känna sig hemma samt ha förtroende för varandra och för demokratin. 8 Kommunen som organisation: Fördelningen av chefer och medarbetare i kommunen ska på sikt avspegla sammansättningen av kvinnor och män med olika etnisk bakgrund bland kommuninvånarna. Kommunen ska också för en dialog med medborgarna och föreningslivet för att se till att kommunens pengar fördelas rättvist.

9 Dessa tre huvudområden används i denna förstudie som en grund för att kunna identifiera rykten som motverkar arbetet med att skapa ett interkulturellt Botkyrka. Utifrån ovanstående kommer följaktligen analysen att uppmärksamma rykten som: BAKGRUND 1. bidrar till att kommunens invånare inte får tillgång till makt och inflytande i kommunen på ett likvärdigt sätt, 2. bidrar till att invånare inte får ett bra bemötande och en god kommunal service, 3. bidrar till att invånare med olika sociala, religiösa och etniska bakgrunder inte får likvärdiga möjligheter och villkor i fråga om utbildning och arbete, 4. bidrar till att vissa av kommunens invånare inte känner sig hemma i Botkyrka samt saknar förtroende för varandra och för demokratin, 5. bidrar till att chefer och medarbetare i kommunen inte avspeglar den mångfald av olika etniska bakgrunder som finns bland kommuninvånarna, 6. bidrar till brister i den dialog som kommunen för med medborgarna och föreningslivet med ambitionen att främja en rättvis fördelning av kommunens resurser. Denna lista är ett verktyg i identifieringen av rykten. Det är när ett rykte bidrar till en av punkterna som det kommer att betraktas som relevant att uppmärksamma. Metod Tidsramen för denna förstudie har varit begränsad till motsvarande en månads arbetstid för en person, vilket omöjliggjort genomförandet av en mer systematisk undersökning av rykten i Botkyrka. För att ändå säkra resultatets relevans baseras förstudien metodologiskt på en triangulering av data. Datatriangulering betyder att olika informationskällor används för att öka tillförlitligheten i en studie. Tanken är att om liknande resultat nås i studier som genomförs med av varandra oberoende grupper av informanter, kan detta tas som ett tecken på att resultatet har hög relevans och giltighet. Även data från olika studier om samma fenomen som inte uppvisar samma resultat är av intresse då det bidrar till en mer komplex förståelse av fenomenet. 9

10 BAKGRUND Av de fyra studier som granskas i denna förstudie är det bara en som explicit handlar om rykten, en statistisk webb-undersökning genomförd av Botkyrka kommun. De andra studierna är kvalitativa studier baserade på gruppdiskussioner om angränsande ämnen, nämligen det mångkulturella samhället, förståelsen av intolerans respektive förekomsten av diskriminering utifrån ras och etnicitet i Botkyrka. Att de kvalitativa studierna inte explicit handlar om rykten i Botkyrka ses inte här som en nackdel eftersom diskussionerna i hög grad utgjort tillfällen då informanter såväl diskuterat som spridit rykten relaterade till sina respektive teman. Därmed erbjuder studierna ett utmärkt material när det gäller att utveckla en kvalitativ förståelse av hur rykten artikuleras och legitimeras i gruppsamtal, det vill säga när människor argumenterar för sina åsikter utifrån en viss förståelse av tillvaron. 10

11 Webbenkät om rykten Botkyrka kommun genomförde under maj 2013 en webbenkät på temat rykten i Botkyrka. Enkäten skickades digitalt till Botkyrka kommuns medborgarpanel, som består av ungefär 650 Botkyrkabor från samtliga kommundelar. Som mest besvaras frågorna i enkäten av 180 personer. Då svarsfrekvensen bedöms vara för låg dras inte slutsatser om svarens representativitet för olika befolkningsgrupper. Däremot utgör de rykten som identifieras och beskrivs i de öppna frågorna ett kvalitativt material som, när det jämförs med de rykten som formuleras i de andra studierna, bildar ett klart mönster. Botkyrka kommuns webbenkät ställer frågan: Känner du till något rykte om Botkyrka och dess invånare? Denna fråga besvaras av 180 personer. En majoritet av de svarande, 69 %, säger sig känna till ett rykte om Botkyrka. De svarande ges möjlighet att beskriva det rykte de tänker på genom en fritextfråga. Därefter tillfrågas de om de känner till ännu ett rykte om Botkyrka. Frågan besvaras av 119 personer. Av dessa menar 37 %, eller 44 svaranden, att de känner till ännu ett rykte. Även här ges de möjlighet att beskriva ryktet genom en fritextfråga. 106 personer valde att skriva i fritextfrågan för det första ryktet, och 35 personer att därutöver också beskriva det andra rykte de kände till. Efter en genomgång av innehållet i de beskrivna rykten som rapporteras kunde ett antal vanligt förekommande teman identifieras. Svaren kodades utifrån dessa teman. Ett och samma svar kunde innehålla olika teman. I det följande presenteras de vanligaste ryktesteman som återkom i svaren. EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER Kriminalitet Det vanligast förekommande temat bland svaren handlade om kriminalitet. Sammanlagt 42 svar handlade om detta. Rykten om kriminalitet kunde rapporteras handla dels om hela Botkyrka, dels vissa delar av Botkyrka, och då framför allt de norra kommundelarna, eller framför allt ungdomar. Mycket vanligt var också att kriminalitet associerades till kategorin invandrare. Följande svar kan användas som exempel: Att norra Botkyrka är ett kriminellt område pga att det bor så mycket invandrare här. Jag hör ofta när man är i innerstaden och tar en fika med personer från t.ex. Lidingö att de har hört att alla ungdomar i Botkyrka har gjort kriminella saker. Att majoriteten av boende i norra Botkyrka är bidragstagare, arbetslösa och kriminella. Jag känner till ett rykte om Botkyrka, att det är ett stort getto med kriminella personer (norra Botkyrka). 11

12 EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER Specifika kommundelar Det var också vanligt, som redan framgått, att de beskrivna ryktena förknippades med särskilda kommundelar. Detta förekommer i 33 svar. Det vanligaste här var att omtala området norra Botkyrka som särskilt kopplat till negativa rykten. Detta förekommer i 19 svar. Följande exempel kan illustrera detta: Många kriminella i norra Botkyrka. Sätt inte din fot i norra Botkyrka. Att man inte kan åka till norra Botkyrka, folk som inte har varit här tror att man blir misshandlad om dom kommer hit. I svaren förekommer södra Botkyrka i bara 5 fall. I samtliga dessa omnämns södra Botkyrka i kontrast till, eller i samband med att norra Botkyrka omnämns, till exempel: Otryggt i norra delen men nu även i södra. Till mesta dels sprider rykten om de olika områdena t.ex. norra och södra, men det handlar också om människor med olika nationaliteter, bakgrund, hudfärg m.m. Att Botkyrka är ett ställe där idioter bor. I Norra Botkyrka bor bara de kriminella och arbetslösa medans i södra bor de som har det bättre ställt, då alltså södra och Tullinge. Följande samma logik med en överrepresentation av norra Botkyrka i svaren omnämns kommundelarna i norra Botkyrka oftare än de som ligger i södra Botkyrka. Områdena Norsborg och Hallunda omnämns en gång var, Fittja tre gånger och Alby fyra gånger. De flesta av dessa svar är kopplade till negativa rykten, till exempel: Norsborg är ett farligt ställe. Hur kan du bo i Hallunda, där bor ju bara massa kriminella typer. Där kan man inte gå ut för då blir man nedslagen eller rånad m.m. Att invånarna i Fittja och Alby struntar i miljön och de skräpar ner överallt. Två av svaren som omnämner Alby kan kanske ses som mer positiva. Dessa svar handlar om kommande satsningar som sägs vara på gång i Alby: Att stora satsningar görs vid bland annat Alby-delen. T.ex. att hundra procent av alla ungdomar skulle erbjudas sommarjobb. Att det ska byggas ett åldersdomshem bakom Alby tunnelbana och kiosk. 12 Det första svaret ovan skrivs av någon som bor i Grödinge. Det betyder med andra ord att det också kan kategoriseras som tillhörande ryktena om skev resursfördelning i kommunen, som redovisas längre ned.

13 Endast två svar omnämner kommundelar i den södra delen av Botkyrka. Grödinge dyker inte upp alls i svaren. Tumba och Tullinge omnämns en gång var. Det är bara Tumba beskrivs i negativa termer, medan Tullinge omnämns som en kommundel som i kontrast till norra Botkyrka bebos en resursstarkare befolkning: Att Botkyrka är ett ställe där idioter bor. I norra Botkyrka bor bara de kriminella och arbetslösa medans i södra bor de som har det bättre ställt, då alltså södra och Tullinge. Tumba är farligt och bråkigt på kvällstid. Invandrare Ett tredje mycket vanligt tema i svaren är att rykten associeras till invandrare eller motsvarande kategorier. Detta förekommer i 31 av svaren. Dessa svar kunde handla om allt från att denna kategori helt enkelt dominerar befolkningsmässigt i Botkyrka till att det är denna kategori som står för kriminalitet och otrygghet, till exempel: I Botkyrka bor bara babbar. Att det bara är invandrare och hög brottslighet här. Farligt och stökigt. För mkt invandrare. Och mörkt. EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER Otrygghet Ett annat vanligt förekommande tema i svaren handlade om att Botkyrka förknippas med otrygghet, oroligheter och bråk. Detta tas upp i 25 svar. Detta tema är nära relaterat till tråden om kriminalitet och många svar kombinerar just dessa två teman. I denna tematisering hålls dock dessa två teman isär, eftersom svar som ger uttryck för en känsla av otrygghet inte enbart behöver handla om kriminalitet: Att det är otryggt att bo på vissa orter i kommunen. Att det är oroligt och det beror på antalet invandrare. Farligt att vistas i Botkyrka. Fattigdom Många svar kopplade ihop Botkyrka och dess invånare med olika uttryck för fattigdom. Detta gjordes i 24 svar. Även denna tråd var i många svar kopplad till teman som kriminalitet och otrygghet: Alla i Botkyrka lever på socialbidrag. Att alla är arbetslösa. Kriminellt, väldigt många behöver försörjningsstöd, farligt att gå ut på kvällen. 13

14 EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER Kommunal verksamhet och resursfördelning Nästa ryktestema fokuserade på den kommunala verksamheten. Cirka 16 av de formulerade ryktena handlade på ett eller annat sätt om detta. Hälften av svaren tog upp rykten som berörde situationen i kommunens skolor. Exempel på svar som tog upp rykten om skolor är: Att ungdomar hoppar av skolan och orsakar massor av problem som t.ex. klottring och snatteri. Rykten om kvalitén i skolor. Rykten om norra kontra södra Botkyrka. För många klarar inte kraven i skolan, allt är skit med en i norra Botkyrka. Nästan lika många, 7 svar, handlade om det som uppfattas vara en skev fördelning av resurser i Botkyrka. Det är framför allt resursfördelningen mellan de områden som kallas södra respektive norra Botkyrka som återkommer: Att norra Botkyrka får alla pengar och övriga delar blir utan/får mindre. Alla pengar/åtgärder läggs till norra Botkyrka och inget till södra Botkyrka! I tio av de formulerade ryktena omnämndes kategorin ungdomar, antingen som en grupp som det cirkulerar rykten om, eller som en grupp som själva sprider många rykten. Det finns rykten om att all förstörelse som händer runtomkring i områden kommer från ungdomar. Att alla Botkyrkas ungdomar är bråkstakar och att de är inya klara sig i skolan sic). Ungdomar som sprider osanning om varandra. 14 Av Botkyrka kommuns webbenkät om rykten i Botkyrka framkommer att vissa teman dominerar när de svarande ska identifiera och beskriva rykten, samt att de mest vanliga ryktena bildar ett kluster av relaterade teman. I svaren förknippas fattigdom, otrygghet och kriminalitet framför allt med kategorin invandrare eller motsvarande. Också ungdomar förekommer i förhållande till dessa ryktesteman. Även om dessa teman kan sägas färga av sig på hela Botkyrka, är ryktena framför allt kopplade till den norra delen av kommunen. Det finns även rykten som handlar om den kommunala verksamheten. Här är det dominerande temat rykten om skev resursfördelning i kommunen, vilket i många rykten yttrar sig i påståenden om att den norra delen av kommunen tilldelas en större del av resurserna.

15 Rapporten White Swedes Denna rapport är det svenska bidraget till projektet Engaging Marginalised Majority Populations and Communities som genomförs inom ramarna för Open Society Foundations satsning At Home in Europe, med syfte att bedriva forskning och opinionsbildning för att främja lika rättigheter och social sammanhållning i ett klimat av växande mångfald, politisk spänning och global recession. Rapporten är en studie av villkoren för majoritetssvenskar boende i den södra delen av kommunen Botkyrka. Den genomfördes 2013 och baseras på en genomgång av statistik och policy-dokument, därtill 22 intervjuer med olika intressenter samt 12 fokusgrupp intervjuer med totalt 70 boende från södra Botkyrka. Rapporten syftar till att synliggöra och diskutera erfarenheterna och situationen för människor som identifierar sig själva som majoritetssvenskar när det gäller diskussioner om social hållbarhet och sammanhållning. Fokus ligger på majoritetsbefolkningens syn på och relation till spänningar mellan majoritetsbefolkningen och minoriteter, samt den politik som förs på kommunal, regional och statlig nivå i dessa frågor. För denna förstudie har fokusgruppintervjuerna granskats med fokus på just rykten i Botkyrka. Fokusgrupperna genomfördes under april och maj 2013, med 2 till 10 deltagare i varje grupp. Av de 70 deltagarna var 28 kvinnor och 16 personer var under 30 år. Varje fokusgrupp samtalade om ett på förhand bestämt tema. Teman som avhandlades var bland andra identitet och tillhörighet, utbildningsfrågor, arbete, bostad, vård och omsorg, polisarbete och trygghet, politisk och medborgerlig delaktighet, massmedier. EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER Rykten En genomgång av fokusgruppintervjuerna visar att många av de ryktesteman som identifierades i kommunens webbenkät återkommer även här. Det finns en övervikt av rykten om invandring, den norra delen av kommunen Botkyrka samt kriminalitet. Det dominerande temat i fokusgrupperna handlade dock om en upplevd orättvisa i fördelningen av offentliga resurser. Invandrare Rykten kopplade till människor med invandrarbakgrund samt alla negativa effekter som deras närvaro orsakar i kommunen artikulerades i 7 av de 12 grupperna. Ett vanligt rykte handlar om hur människor med olika kulturer inte kan leva tillsammans, något som presenteras som ett självklart faktum och en förklaring till varför det finns så många problem i samhället. En variant på detta tema är då kvinnor som uppfattas komma från 15

16 EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER andra kulturer i generaliserande resonemang beskrivs som offer för förtryck. Följande citat kan exemplifiera: Olika kulturer kan inte leva med varandra. Det är för många invandrare i norra Botkyrka och därmed för många kulturer på en plats. Vi i Sverige tänker fel här, då människor från olika kulturer som har andra mentaliteter inte kan bemötas rakt av på samma sätt. Det finns de som tillhör kulturer som inte tycker att vi ska göra något tillsammans, till exempel via en förening, utan man tänker enbart utifrån sin egen plånbok och på sig själv i första hand. Vi har inte samma värderingar: man måste ha något att samlas kring samhället måste ju vara byggt på sammanhållning och gemenskap och vi får en splittring man drar åt olika håll och då får vi problem som har så många invandrare i vår kommun samhället måste bygga på gemensamma värderingar som yttrandefrihet, jämlikhet. Tjejer från andra kulturer spelar väl inte fotboll eller får inte det? Det är skrämmande att man i Norra nästan tvingar bort så kallade svenskar så att de kan bilda sin egen stad och det blir ju bara skräp med det, det måste ju vara blandat. Och när det gäller kvinnor som inte får göra någonting på grund av sin kultur måste svenska samhället göra något åt detta, men det får man ju inte säga till om för då lägger man sig i. En annan tråd bland rykten om människor med utländsk bakgrund handlade om utbildning och språk, nämligen ryktesspridningen om att invandrare i Botkyrka dels är outbildade, dels inte lär sig språket tillräckligt bra för att kunna fungera i samhället: Det är mest outbildade människor som kommer hit. De är ju invandrare och kommer därför inte att sköta vårt land som vi och sen om de blir fler än vi då kommer de att arbeta och ta hand om de äldre som de gör i sitt land och inte göra som vi gör här i Sverige. De kommer och är dåligt utbildade. Om 40 procent av de som jobbar inom omsorgen inte kan svenska, vad blir det då? Invandrare vill inte lära sig det svenska språket. 16 En tredje tråd bland ryktena om kategorin invandrare handlar om att denna kategori människor är samhällsekonomiskt kostsamma: Jag tror inte att vi har råd med den grundvården i framtiden. De tar ju hit sina familjer också det är även gamla som kommer, inte bara unga. Vi har för stor anhöriginvandring. De betalar inte skatt snabbt nog. Det tar sju år.

17 Kriminalitet och otrygghet Rykten om kriminalitet dyker bara upp i 4 av de 12 fokusgrupperna. När det omtalas kopplas det ofta till situationen i den norra delen av kommunen, även om vissa diskussionsdeltagare menar att förhållandena kan färga av sig på hela kommunen, eller som en person uttrycker det: Det är enkelt. I media är Botkyrka liktydigt med rån, stöld och bedrägeri, precis som Rinkeby. Den massmediala bilden skapar en stark förförståelse av kommunen menar många: Folk tänker på gangsters när man säger Botkyrka. Men när folk kommer hit så försvinner den bilden direkt. Bilden av Botkyrka för mig innan jag flyttade hit var att det var livsfarligt. Men när jag flyttade hit förstod jag att det inte ligger döda människor på marken här. EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER Det är personer med utländsk bakgrund och ungdomar som kopplas till kriminalitet: Det är många med utländskt namn som blir upptagna av polisen under nätterna. Men man får inte säga det då blir folk arga. Botkyrka är ju känt för att odla sin egen kriminalitet bland ungdomar. I en av grupperna omtalades den upplevda kriminaliteten och otryggheten i norra delen av kommunen som skillnaden mellan civilisation och icke-civilisation. Jag var väldigt mycket för en delning av kommunen. Jag tyckte: sätt upp en taggtråd uppe vid brandstationen så får de sköta sig själva där. Tyvärr förekommer norra Botkyrka i media, om bränder, inbrott och fan och hans moster. Jag brukar säga att jag kommer från den civiliserade delen. Hotade svenska traditioner Ett annat ryktesområde som aktualiserades i studien handlar om upplevelser av den hotade svenska kulturen eller att svenska traditioner är på väg att försvinna. Detta tema har varit väldigt närvarande i det svenska samhället under senare år, då många upplever att debatterna kring Tintin i Kongo-boken, Lilla hjärtat-figuren av Stina Wirsén samt borttagandet av den svarta dockan ur Walt Disney-filmerna på julafton utgör exempel på hur svenska traditioner hotas och försvinner. I det lokala sammanhanget i Botkyrka fanns ett antal exempel som återkom, som till exempel påståendet att den svenska flaggan inte får hissas i vissa skolor nuförtiden: Man hissar inte den svenska flaggan i vissa skolor för att inte kränka vissa elever. Då är man helt fel ute, så skulle man inte göra i något annat land. Man ska inte heller ha skolavslutning i kyrkan, men man lägger sig för krav på böneutrop och annat. 17

18 EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER Lite störande att man inte kan sjunga psalmer på skolavslutningen och inte hissa svenska flaggan, jag tycker det är lite störande faktiskt. Det var det jag menade med att ta seden dit man kommer. Svenska traditioner, det är viktigt att visa detta. Många är väldigt angelägna och vill lära sig och förstår inte varför vi ska förbjuda att vifta med den svenska flaggan vid skolavslutning och kyrka på julen. Resursfördelning Det ryktestema som återkom mest i studien om södra Botkyrka handlar om det man upplever och beskriver vara en orättvis fördelning av resurser i Botkyrka, där den norra delen av kommunen prioriteras på bekostnad av den södra. Detta tema återkom i nio av de tolv fokusgrupperna. En del informanter konstaterade att ryktet cirkulerade omkring dem, och markerade själva en viss distans: Mitt barn gick i sjuan. De hade samarbete i Alby och besökte dem och ibland kom de till Tullinge. Alla i Alby hade en egen laptop. Och de andra hade en stor burk som alla skulle dela på. Hela klassen fick en annan bild av Alby för att de hade laptop och det tog ett halvår till att det kom till Tullinge. Det skapade ett vi och dem och aggressivitet. Det bygger på den bilden som folk har om Alby och att de får allt gratis. Tullingepartiet säger att alla pengar går till norra Botkyrka. Men det är inte sant, det går pengar bland annat till Tullinge. Andra informanter kunde dock själva artikulera detta rykte och presentera det som en sanning i diskussionerna: De gör inte så mycket för Grödinge, Tullinge, Uttran utan man gör saker i problemområden i norra Botkyrka. Det bör vara lite mer över hela kommunen. Sedan tycker jag att man satsar bort en massa pengar, flera miljoner, på Subtopia och Cirkus Cirkör. Men de pengarna skulle man kunna använda för att renovera bollplaner och satsa på andra aktivititeter. Föreningslivet i södra Botkyrka blir eftersatt på grund av brist på lokaler. Det finns ingenting, typ bara kyrkan. Det satsas alldeles för mycket på norra Botkyrka för att alla ska integreras. 18 Granskningen av denna studie visar att ryktesteman som var vanliga i Botkyrka kommuns webbenkät återkommer även här. Denna studie ger dock en mer kvalitativ förståelse av de rykten som sprids när det gäller kategorin invandrare. Det handlar om generaliserande tankegångar om invandrares kulturer som beskrivs som icke-kompatibla

19 med den svenska kulturen, samt föreställningen om att svenska traditioner håller på att försvinna. Det kan också noteras att det som var ett mindre ryktestema i webbenkäten, det vill säga ryktet om en skev resursfördelning i kommunen, i denna studie är ett av de mest återkommande. Intercultural Research Circles Detta projekt var ett samarbete mellan fem europeiska städer: Berlin, Madrid, Graz, Växjö och Botkyrka och pågick från maj 2011 och mars Det genomfördes inom ramarna för European Cities against Racism, och finansierades av EU:s Fundamental Rights & Citizenship Programme. Tanken med projektet var att möjliggöra för städerna att utforska nya sätt att arbeta mot rasism och diskriminering. I Växjö och Botkyrka undersöktes vilka möjligheter forskningscirklar om rasism och diskriminering med boenden i Botkyrka skulle kunna erbjuda när det gäller att utveckla arbetet med dessa frågor. Fem forskningscirklar bildades. Tre av cirklarna bestod av boende från den norra delen av kommunen, med olika etniska bakgrunder. Cirklarna fördjupade sig i skolans, kommunens, respektive det civila samhällets roll när det gäller rasism ochdiskriminering. Utöver dessa tre cirklar bildades två cirklar genom direkt kontakt med lokala föreningar, nämligen OPAD (Organisation for Poverty Alleviation and Development), som organiserar svenskar med afrikansk bakgrund i Botkyrka, och med Islamiska Förbundet, som organiserar svenskar med muslimsk tro. Syftet med dessa två cirklar var att skapa en möjlighet för medlemmar i de berörda grupperna att diskutera erfarenheter av diskriminering och rasism i kommunen tillsammans med människor som delar deras utsatthet för samma typ av diskriminering, det vill säga fokusera på just den diskriminering som muslimer och afrosvenskar råkar ut för. Omkring 20 forskningscirkelsmöten genomfördes mellan september 2011 och mars 2012, med cirka 40 olika deltagare sammanlagt. Vid en granskning av dokumentationen av de samtal som fördes i dessa cirklar framgår att deltagarna ger uttryck för de negativa aspekter och begränsningar som det innebär att leva i en del av kommunen som är allmänt stigmatiserad och objekt för många negativa rykten. En deltagare i cirkeln om kommunen berättar till exempel att norra Botkyrka har så dåligt rykte att hennes barn, som är akademiker, vill flytta från kommunen på grund av detta, de trivs inte här. En deltagare i en annan grupp berättar att hon har utvecklat strategin att inte säga var hon bor när hon jobbar och träffar folk, eftersom det blir så EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER 19

20 20 EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER många fördomsfulla frågor och kommentarer annars. Under diskussionerna kunde det ibland konstateras att en viss motbild av Botkyrka har växt fram under senare år, där namnet Botkyrka väcker mer positiva associationer. Däremot upplevde deltagarna att det fortfarande finns många problem kopplade till våld och otrygghet, vilket bidrar till att människor inte känner sig säkra i sina områden. Återkommande i alla grupper var också upplevelsen av att massmedias bevakning tenderar att förstärka känslan av otrygghet, då man ofta ensidigt tar upp negativa händelser i området. På så sätt skapas och förstärks den negativa bilden av området. En diskussion som återkom i flera av grupperna handlade om hur vissa föreningar i Botkyrka fungerar när det gäller frågor om integration. Här målades en bild upp av att verksamheten till stor del går ut på att medlemmarna ägnar dagarna åt kortspel. Detta upplevs som orättvist då tillgången till lokaler är begränsad i kommunen. I grupperna artikuleras även andra rykten om hur vissa föreningar fungerar, som till exempel att det finns en koppling mellan bidragsfördelning och partipreferenser eller att vissa föreningar delar upp sig i två för att få mer bidrag. Speciellt för de två forskningscirklar som hade afrosvenska respektive muslimskt troende deltagare var att i dessa grupper kunde deltagarna dela med sig och bekräfta varandras konkreta erfarenheter av diskriminering. Denna diskriminering var ofta resultatet av olika rykten och negativa stereotyper. I den afrosvenska forskningscirkeln vittnade deltagarna till exempel om hur de drabbas av stereotypa bilder av afrikaner som kriminella eller drogmissbrukare. De menade att dessa föreställningar bidrar till att kommunen och andra inte litar på gruppen. Vad gäller afrikanska kvinnor så är synen på dessa att de bara sitter hemma och tar hand om barn, sa en deltagare. Dessa negativa stereotyper gör att gruppen homogeniseras, och enligt deltagarna är resultatet att afrikanska kvinnor inte behandlas på samma sätt som svenska kvinnor, trots en officiell jämställdhetspolitik. Även i gruppen med troende svenska muslimer vittnade deltagarna om de begränsande effekter som negativa rykten om muslimer har i deras liv. Deltagarna menade att orden muslim och terrorist har flutit ihop i många sammanhang, inte minst i nyhetsrapportering. En deltagare menar att han inte längre orkade läsa tidningar då det kändes som om någon står och skäller bakifrån hela tiden. Det framkom också att muslimska flickor känner att de blir reducerade till passiva offer av lärare som jämt och ständigt tar upp frågor om förtrycket av muslimska kvinnor eller hedersproblematiken till diskussion i klassrummet. Genomgången av dokumentationen av fokusgruppintervjuerna i denna studie visar att informanterna i grupperna kommit i kontakt med många av de rykten som togs upp i ovan refererade studier. Informanterna är samtliga bosatta i den norra delen av kommu-

21 nen, och de vittnar på olika sätt om alla de begränsningar som följer med den stigmatisering som rykten om ens område eller minoritetsgrupp medför. En annan tråd av rykten handlar även här om resursfördelningen i kommunen. I denna studie handlar ryktena om olika etniska föreningar som upplevs vara priviligierade i jämförelse med andra. BAKGRUND Maskuliniteter & intolerans Studien Maskuliniteter och intolerans en kvalitativ studie av uttryck för intolerans och görande av maskuliniteter bland gymnasiepojkar genomfördes 2011 på uppdrag av Forum för levande historia. Studien är en kvalitativ undersökning av kopplingen mellan uttryck för intolerans och fördomsfullhet och görandet av maskuliniteter bland gymnasiepojkar. Materialet som analyseras utgörs av diskussioner i sex fokusgrupper bestående av pojkar med både svensk bakgrund och utländsk bakgrund från yrkesinriktade respektive studieinriktade gymnasieprogram. Fem av fokusgrupperna utgjordes av elever från Botkyrka. Det är dessa gruppdiskussioner som används i föreliggande förstudie. De vägledande frågeställningarna i studien var bland annat: Hur resonerar pojkar när de ger uttryck för intoleranta åsikter? Vilka stereotyper och negativa associationer aktualiseras i samband med uttryck för intolerans hos pojkarna? Hur kan de stereotyper och negativa associationer som aktualiseras hos pojkarna förstås utifrån de maktrelationer och sociala hierarkier som präglar samhället i övrigt? Totalt deltog 45 pojkar i intervjuerna. Av dessa var 21 svenskar med utländsk bakgrund. Av de sex gymnasieprogram som pojkarna gick i var tre av studieförberedande karaktär och två var yrkesförberedande. Den sjätte fokusgruppen bestod av pojkar som gick på Privik, vilket står för Programinriktad introduktionskurs. Två av grupperna bestod av utslutande elever med utländsk bakgrund, två dominerades helt av elever med svensk bakgrund och två grupper var blandade. Studien är en kvalitativ undersökning av några av de resultat som framkom i Forum för levande historias statistiska undersökning Den mångtydiga intoleransen. I denna undersökning studerades gymnasieelevers attityder till olika grupper i samhället som utsätts för diskriminering och negativ särbehandling. Med utsatta grupper avsågs utomeuropeiska invandrare, muslimer, romer, judar och personer med homosexuell läggning. De eleverkategorier som hade den mest toleranta inställningen till utsatta grupper var flickor, elever på studieförberedande gymnasieprogram, elever på skolor med höga 21

22 EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER betygsgenomsnitt och harmonisk skolmiljö, samt elever från hem med högutbildade föräldrar. Den övervägande delen av dem med en negativ och intolerant inställning var pojkar, elever på yrkesförberedande gymnasieprogram, elever på skolor med problemtät miljö, elever med låga betygsgenomsnitt, samt elever från hem med lågutbildade föräldrar. Pojkarna med svensk bakgrund hade i högre grad negativa attityder till invandrare och till muslimer, och de med utländsk bakgrund uppvisade i högre grad negativa attityder till judar och till homosexuella. Bägge dessa grupper förenades av sina negativa attityder till romer. Resultaten visade även att pojkar med svensk bakgrund dominerade bland elever med extrema nationalistiska positioner när det gällde krav på vem som kan kalla sig svensk samt bland elever med negativa attityder till invandrare och muslimer. Mångkulturellt centrums kvalitativa studie bekräftade de mönster som framkom i Forum för levande historias statistiska undersökning, och kunde också visa att det var de tongivande pojkarna som artikulerade intoleranta attityder i gruppdiskussionerna. En genomläsning av fokusgruppintervjuerna visar också att de rykten som sprids av informanterna följer samma mönster. I ett studieförberedande program som dominerades av elever med svensk bakgrund kunde till exempel en av pojkarna återberätta en historia om hur sjalen kan användas för att komma undan med bankrån: F: Hon sa, eller kommer inte ihåg vem som sa, att någon hade på sig en sjal för att göra ett rån att dom råna någonting, sen hade snubben på sig en sjal, sen tagga han därifrån. Han klarade sig från tull och allt, han bara tagga och gick vidare. A: Har män sjal? F: Jag vet inte, men i alla fall det var en person, han gick runt med en sjal och inget hände honom, han tog av sig sjalen och gick alltså han han rymde bara så där, ingen stoppade honom 22 Ett annat tema som återkom i grupper som dominerades av pojkar med svensk bakgrund var att den svenska kulturen hotas på grund av invandringen. En pojke i samma studieförberande klass menade till exempel att den svenska kulturen hotas när Sverige låter invandrarna behålla sin egen kultur. Kulturen framstod alltså som ett nollsummespel, där det endast finns plats för antingen det ena eller det andra. Med andra ord sågs kultur inte som något föränderligt, som uppstår i möten och som rymmer en mångfald av olika uttryck. Just den statiska kultursynen är den som kan få pojkar att hitta något positivt i Sverigedemokraternas retorik, trots att samtliga tog avstånd från det som beskrevs som ett ensidigt fokus på invandringsfrågan: Det finns bara en enda grej jag gillar med Sverigedemokraterna: det är att dom håller för att man ska behålla svensk tradition, det är det enda jag gillar med dom.

23 I de grupper som bestod av pojkar med utländsk bakgrund var medvetenheten stor om de negativa stereotyperna om invandrare i samhället. Det var också i dessa grupper som rykten innehållande negativa stereotyper om judar kunde uttalas. Ett exempel på detta är när en pojke i en studieförberedande klass förklarar att han har starkt negativa känslor för judar: Jag säger så: Är någon jude, jag hatar judar... för att de är äckliga, jag har läst om dem, jag kan om dem Innan de dör de lägger sina juveler i en brödbit och sväljer det med ett glas vatten, för att ta det till nästa rike jag vet det där, de är snåla, de är horungar. EN GENOMGÅNG AV FYRA STUDIER Denna pojkes hårda ord problematiserades av andra i den fortsatta diskussionen, och de utgör också det grövsta exemplet på hur intoleranta attityder mot grupper som utsätts för diskriminering kunde uttryckas i denna studie. De diskussioner som förekom om judar bland pojkarna i denna grupp präglades också av att flera av dem hade sin bakgrund i Mellanöstern, och kopplade sina åsikter till de konflikter som präglat detta område sedan länge. Vid genomläsningen av transkriberingar från denna studie är det intressant att notera att de mest tydliga exemplen på ryktespridning som innehåller intoleranta åsikter förekommer i de grupper som består av enbart pojkar med antingen utländsk eller svensk bakgrund. I de grupper som var blandade förekom det få dylika resonemang. Detta kan sägas peka i samma riktning som ett annat resultat från Forums för levande historias statistiska undersökning, nämligen att elever som har vänner med olika bakgrunder tenderar att vara mer toleranta till människor med dessa bakgrunder (Löwander & Lange 2011:36). 23

24 AVSLUTANDE DISKUSSION Fyra ryktesteman Vid genomgången av studierna har vissa mönster blivit tydliga när det gäller spridningen av rykten som motverkar interkulturella processer i Botkyrka. Det har bland annat framgått hur vissa rykten cirkulerar mer bland vissa grupper än bland andra. En utmaning i arbetet har varit att finna en lämplig abstraktionsnivå för de identifierade ryktena. Medan somliga av de artikulerade ryktena kan vara väldigt allmänna och diffusa är andra detaljerade och relaterade till specifika individer. Avslutningsvis identifieras och redovisas nedan fyra ryktesteman som är viktiga att arbeta med. I diskussionen om varje ryktestema föreslås formuleringar som kan sägas ligga på en mellannivå när det gäller abstraktion. Dessa nyckelformuleringar är att betrakta som koncentrat av konkreta rykten som artikulerades i de presenterade studierna. Tanken är att dessa identifierade teman ska kunna brytas ned, nyanseras och motverkas i det kommande antiryktesarbete i Botkyra kommun. 24 Kriminalitet Kommunens statistiska undersökning visade att när boende i Botkyrka ombads tänka på rykten om kommunen dominerade kriminalitet, framför allt i norra Botkyrka, som ryktestema. I svaren ingick detta tema i ett kluster av relaterade rykten som kretsar kring associationskedjan invandrare fattigdom otrygghet kriminalitet, i olika konstellationer. Denna associationskedja återkom också i de andra studierna. Människor från olika delar av Botkyrka ger uttryck för den både i form av rykten de själva vidareförmedlar i diskussioner, eller som rykten som de vittnar om att de hört i tidigare situationer. Detta kluster av ryktesteman är starkt kopplat till det mönster av etnisk och ekonomisk segregation som kännetecknar Botkyrka. Rykten ger i detta fall uttryck för känslor av otrygghet i samtliga kommundelar, vetskapen om att vara bosatt i en stigmatiserad kommun, framför allt när det gäller den norra delen, samt känslor av rädsla och misstänksamhet. Det framstår som viktigt att inkludera detta kluster av ryktesteman i det framtida antiryktesarbetet i kommunen. Denna ryktesspridning kan antas bidra till att invånare med olika sociala, religiösa och etniska bakgrunder inte får likvärdiga möjligheter i kommunen och till att vissa av kommunens invånare inte känner sig hemma i Botkyrka samt saknar förtroende för varandra och för demokratin. Då en stor del av fokus här ligger på norra Botkyrka, och eftersom rykten om allmänt utbredd kriminalitet är något som orsakar otrygghet hos många, föreslås följande koncentrat av de olika varianter på rykten som ingår i identifierade kluster: I norra Botkyrka är folk kriminella.

25 Inkompatibla kulturer I kommunens webbundersökning lyfter många av svaren också fram det faktum att en stor andel av befolkningen i Botkyrka har utländsk bakgrund som något som orsakar olika negativa rykten. De kvalitativa studierna gav vidare information om att det problematiska med olika minoritetsgrupper, eller mer allmänt invandrarna, ofta beskrivs genom rykten som utgår ifrån att de har en kultur som inte är kompatibel med den svenska. Förståelsen av kultur utgår i dessa resonemang ifrån generaliserande beskrivningar, och utmålar ofta olika kulturer som oföränderliga och oförenliga. Detta var inte något som enbart artikulerades av personer med svensk bakgrund, utan något som även personer med utländsk bakgrund kunde ge uttryck för, i samtal om andra grupper. Genom att den stigmatiserar och marginaliserar vissa grupper bedöms denna typ av ryktesspridning bidra till att kommunens invånare inte på ett likvärdigt sätt får tillgång till makt och inflytande i kommunen. Troligen kan också invånares möjlighet till bra bemötande och god kommunal service påverkas, om de som företräder kommunen tror på de negativa stereotyper som kommuniceras. Rykten kan därmed också bidra till att invånare med olika sociala, religiösa och etniska bakgrunder inte får likvärdiga möjligheter och villkor i fråga om utbildning och arbete, till att kommunens invånare inte känner sig hemma i Botkyrka samt till att invånarna förlorar förtroende för varandra och för demokratin. Slutligen kan också denna typ av rykten bidra till brister i den dialog som kommunen för med medborgarna och föreningslivet med ambitionen att främja en rättvis fördelning av kommunens resurser. Det framstår här som viktigt att bemöta denna typ av ryktespridning med interkulturella dialoger, nyanseringar och resonemang om vad som kännetecknar kultur och kulturella processer i samhället. Av den anledningen föreslås en andra ryktesformulering inför kommande antiryktesarbete vara: Invandrares kulturer går inte ihop med den svenska. Invandrare vill inte integreras. AVSLUTANDE DISKUSSION Orättvis fördelning av resurser i kommunen I kommunens webbenkät finns ett tema som handlar om att den norra kommundelen tilldelas mer resurser än den södra. Detta ryktestema återkommer och är det mest påtagliga i de fokusgrupper som genomfördes i studien om majoritetsvenskar i södra delen av Botkyrka. Detta ryktestema bidrar till att vissa av kommunens invånare inte känner sig hemma i Botkyrka samt förlorar förtroende för varandra och för demokratin. Det undergräver även den dialog som kommunen för med medborgarna och föreningslivet med ambitionen att främja en rättvis fördelning av kommunens resurser. Av den anledningen föreslås en tredje ryktesformulering vara: Resursfördelningen i kommunen är orättvis, den norra delen får alla skattepengar. 25

26 AVSLUTANDE DISKUSSION Hotad svensk kultur Slutligen har det framgått hur diskussionerna om problemen med invandrarna i samhället också är kopplade till föreställningar om att svenska traditioner försvinner eller till och med förbjuds. Detta ryktestema bedöms som relativt lätt att bemöta och problematisera. Dess spridning bedöms bidra till att vissa av kommunens invånare inte känner sig hemma i Botkyrka och att de förlorar förtroende för varandra och för demokratin. Av den anledningen föreslås en sista ryktesformulering vara: De svenska traditionerna förbjuds. Ovanstående fyra ryktesområden och ryktesformuleringar bedöms kunna fungera som en bas för kommunens kommande antiryktesarbete. Varje tema kan brytas ned till olika varianter av rykten inom temat. Då ryktesteman ofta är kopplade till varandra när de aktiveras, kommer varje strategi mot vissa typer av ryktesspridning kommer att beröra även de andra ryktestemana. Nästa steg borde nu vara att identifiera vilka argument, resonemang och fakta som kan användas i arbetet mot dessa rykten. 26

27 Litteraturförteckning Bunar, Nihad Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Diss Växjö universitet. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion Bunar, Nihad & Jenny Kallstenius Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor. Stockholm: Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Glajar, Valentina & Domnica Radulescu Gypsies in European Litterature and Culture. New York: Palgrave Macmillan ECAR Ways to Combat Racism in Your City. Berlin: Berlin State Office for Equal Treatment and against Discrimination Flick, Uwe An Introduction to Qualitative Research. London, Thousand Oaks, New Dehli: SAGE Publications Hsia, R. Po-chia The Myth of Ritual Murder Jews and Magic in Reformation Germany. New Haven/London: Yale University Press Hübinette, Tobias & Charlotte Hyltén-Cavallius 2014 (under utgivning). White Swedes in Greater Stockholm. Open Society Foundation Hübinette, Tobias, Helena Hörnfeldt, Fataneh Farahani & René León Rosales 2012 (red.). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Botkyrka: Mångkulturellt centrum Kapferer, Jean-Noël Rykten: världens äldsta nyhetsmedium. Stockholm: Norstedt León Rosales, René & Nina Edström Maskulinitet och intolerans om uttryck för intolerans bland gymnasiepojkar. Opublicerad rapport. Botkyrka: Mångkulturellt centrum Löwander, Birgitta & Anders Lange Den mångtydiga intoleransen. En studie av gymnasieungdomars attityder läsåret 2009/2010. Stockholm: Forum för levande historia Molina, Irene Stadens rasifiering. Etnisk boendesegregation i folkhemmet Diss. Uppsala: Uppsala universitet Shibutani, Tamotsu Improvised news. A sociological study of rumor. Indianapolis: The Bobbs-Merrill Company Socialstyrelsen Barn med uppgivenhetssyndrom. En vägledning för personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen Tamas, Gellert De apatiska.om makt, myter och manipulation. Stockholm: Natur & kultur